Kritisk kulturteori - Södertörns högskola

estetikämnet. Ämnet fick goda vitsord vid den senaste nationella granskningen avestetiska högre utbildningar (HSV 2007:19R)Forskningsmässigt har konstvetenskap på Södertörn en stark profilering mot samtidakonstuttryck och modernitet från 1800-talet till idag, med en professor, en docent ochen lektor samt två ytterligare lektorer på förordnanden. Hos de fast anställda finnsstor kompetens kring historiografi, konstvetenskapens historia och teori, visuell kultur,konstkritik, konstvärldsstrukturer, utställande, postkolonial teori och globaliseringkopplat till konst- och bildområdet, liksom konst och arkitektur i förhållande till digitalteknologi. Till lärarlagets meriter kan här nämnas att Bydler är suppleant för Sverige iNORDIK samt ledamot av Kulturrådets beredningsgrupp för stöd till kulturtidskrifter.Karlholm är chefredaktör för Konsthistorisk tidskrift/Journal of Art History (Routledge).Genusvetenskap har för närvarande två professorer och en FD fast anställda i ämnet,samtliga med extern forskningsfinansiering. Två lektorat är därutöver undertillsättning. Därtill finns ett tiotal disputerade forskare i lärarlaget, varav fleradisputerat i ämnet genusvetenskap vid Linköpings eller Umeå universitet. Ämnet erhöllmagisterrättigheter 2005, masterrättigheter 2008 och ger sedan höstterminen 2009en ettårig magister med inriktning mot praktiskt jämställdhetsarbete (15 studenter)och en forskningsförberedande tvåårig master (10 studenter). Enligt Högskoleverketsutvärdering 2005 var ämnet genusvetenskap vid Södertörns högskola nationellt settden i särklass största utbildningsinstitutionen, med 157,3 helårsstuderande (HSV2007:17R, tab. 1). Det bedömdes också vara välskött, med god genomströmning, godekonomi och en nationellt sett unik position genom att genusstudier är ett avSödertörns högskolas profilområden. Ämnet ingår i forskarskolan BEEGS och får numöjlighet att utlysa 2-3 doktorandtjänster.Genusvetarna ägnar sig åt frågor och teoribildningar rörande kunskapsproduktionensvillkor, medborgarskap, sociala rörelser och demokrati, ekonomiska, politiska ochideologiska förändringar, rörlighet och migration, europeisk och regional integration,samt familj, reproduktion och sexualitet. Samtliga arbetar utifrån en intersektionellansats, flera med postkoloniala och queerteoretiska perspektiv. Samverkan överämnesgränserna är omfattande såväl inom forskning som undervisning. Flera avämnets lärare medverkar på regelbunden basis i undervisning inomEuropaprogrammet DEMOS, lärarutbildningen och religionsvetenskapen. Därtill ingåren etnolog (docent) och idéhistoriker (professor) i ämnets fasta lärarkår.På alla nivåer eftersträvas en kritisk och intersektionell utbildning där genus(konstruktionen av kön) studeras i relation till andra sociala kategorier ochmaktordningar. Kurserna har genomgående en kulturteoretisk och historiserandeinriktning. Det gäller även de sju fristående 7,5hp-kurserna: Sexualpolitikenskonflikter; Sexualitet, kropp, estetik; Samkönat begär i historia och kultur; Sexualitetoch etnicitet; Feminismens klassiker I: Det andra könet; samt Feminismens klassiker –Samtida tänkande: Donna Haraway. Sedan hösten 2009 ges också kursen Queerabibelläsningar, 15hp.En av de tillsvidareanställda forskarna har sin bakgrund i Women’s Studies ochkulturantropologi (PhD från University of California, Santa Cruz, USA) och bedriverkritisk femininitetsforskning i en studie om teoriöverföring/översättning inomfeministisk teoribildning, med stark inriktning mot området Cultural Studies. En annanär forskningsledare på CBEES med inriktning på kunskap och samhälle. Ytterligare enav ämnets forskare är idéhistoriker med inriktning mot minnesproduktion ochhistoriografi, och ingår i ledningsgruppen för Riksbankens Jubileumsfonds program”Tid, minne och representation” (lett av Hans Ruin, filosofi). Alla tillsvidareanställdalektorer och forskare i ämnet har bred erfarenhet av handledning på forskarnivå ochhandleder en eller flera doktorander, och två har därtill formellforskarhandledarutbildning. Samtliga lärare har externa forskningsmedel och ingår iforskargrupper inom och utom Södertörns högskola samt i nordiska och internationellaforskarnätverk; en medverkade därtill 2007-2009 i Vetenskapsrådets beredningsgruppför historia.Ämnets fakultetsmedel är det främsta instrumentet för att ge tidsmässigt utrymme förforskning, utöver externa forskningsmedel, samt för att bekosta konferensresor ochlitteraturinköp. I Institutionen för genus, kultur och historia utvecklas samarbeten medKritisk kulturteori22