Lidandet enligt Matteus

”UNDER DENNA VECKA har jag hört Matteuspassionen tregånger, var gång med samma känsla av omätbarbeundran. Var och en som fullständigt förträngt kristendomen,upplever den i detta verk verkligen som ettevangelium”FRIEDRICH NIETZSCHE”NÄR VI LYSSNAR TILL Bach, ser vi Gud växa fram.Bachs verk är gudsbärande. Efter ett oratorium, enkantat eller en passion måste Gud existera. Annarsvore kantorns samlade verk bara en nedbrytande illusion.”E M CIORAN”JAG SJUNGER NU sedan årtionden med allt intensivareuttryck evangelistpartiet i denna skapelse av JohannSebastian Bach, och jag menar att grundinställningen iHerrens lidandehistoria obönhörligen hör samman medpassion. Enligt min erfarenhet räcker det inte med enneutral berättargestaltning, det måste till engagemang,bekännelse, det krävs eftertanke kring vilka förutsättningarverket komponerades under. Jag uppfattarevangelisten som förmedlaren och som den som kommenterarskriftens ord. I min interpretation är jagmycket hjälpt av min av tro präglade livshållning.”PETER SCHREIER”I OBOE D’AMORENS GRÅT och klagan känner vi igen våregen barndoms gråt och klagan. Även senare har detklingat så inom oss, och när vi var hungriga och frusnai de nordliga grå kyrkorna, där syndaren och syndenslust och kval uppenbarat sig, genom vårt psyke, i toccatornaoch koralerna, Guds rena lamm, tröst ochstraff, skuld och ånger, varande och smärta. Dennamusik förlåter oss arma djävlar, den förebådar ny lust,den gråter med oss tillsammans med alla själar. Vi sätteross ner med er, intill er, med tårar. En som förstoddetta sammanhang mycket bra var Pier PaoloPasolino, diktaren. Ungefär 1960 tog han, i sin filmAccatone som handlar om livet och lidandet i detromerska subproletariet (arbetsoförmögna och kriminella),Bachs passionsmusik till hjälp för att från sinestetiskt-politiska ståndpunkt sprungern ur det tidigakristet kommunistiska budskapet om kärlek till nästanoch solidaritet, ännu en gång förmedla, och visa på hurväl Johann Sebastian Bachs musik passar i ett sådantsocialrealistiskt sammanhang för att förmedla ordetoch hur lite den måste bry sig om missförstånd ellermissbruk. Denna musik står, som sin tonsättare, på folketssida, de förtrycktas och förnedrades, och talarderas språk.”HANS WERNER HENZE68