2 - Stora Enso

Finansieringsrisker
Enligt Stora Ensos fi nansieringspolicy ska den genomsnittliga
löptiden på utestående lån och kreditlöften som täcker kortfristiga
låneskulder vara minst fyra och högst sju år. Policyn
säger vidare att koncernen ska ha kreditlöften som täcker de
planerade fi nansieringsbehoven, den kortfristiga delen av de
långfristiga skulderna, utestående kommersiella företagscertifi
kat och övriga obekräftade kortfristiga lån.
Återbetalningsplan för
lån per 31 december 2006
MEUR
2 000
1 500
1 000
500
07 08 09 10 11 12+
Obligationslån
Lån från kreditinstitut
Finansiella leasingskulder
Övriga långfristiga skulder
Bekräftade kreditlöften
Stora Enso anser det vara ett viktigt mål att upprätthålla två
olika kreditbetyg. Aktuella betyg och utsikter från Moody’s
och Standard & Poor’s fi nns på sidan 10.
Genomsnittlig kostnad för totalt kapital (WACC)
Koncernens genomsnittliga kostnad för totalt kapital (WACC)
består av den sammanlagda kostnaden för främmande och
eget kapital. Kostnaden för eget kapital består av den riskfria
långa räntan på 3,9 % plus en riskpremie på 4 %, vilket ger
en sammanlagd kostnad efter skatt på 7,9 %. Kostnaden för
eget kapital före skatt är cirka 11 % och med en skuldsättningsgrad
på 0,8 och en spread för det främmande kapitalet
på 1,2 % blir WACC före skatt cirka 8,5 %, d v s den siffra
som är jämförlig med avkastning på sysselsatt kapital (ROCE).
Motsvarande WACC efter skatt är 6,0 %.
Avkastningskravet på alla Stora Ensos investeringar bestäms
med utgångspunkt från WACC och måste överstiga WACC
över tiden för att skapa mervärde. Nivån på avkastningskravet
som anges ovan gäller koncernen i stort. För investeringar
i vissa regioner eller länder adderas en riskpremie till den
risk fria räntan för att ta hänsyn till de osäkerheter och tillkommande
risker som det innebär att göra affärer på dessa
ställen. Koncernen justerar också avkastningskravet för olika
20• STORA ENSO BOKSLUT 2006
Ränterisker
Koncernens räntekostnader påverkas av räntefl uktuationer.
Till följd av branschens cykliska karaktär har koncernen som
policy att matcha räntekostnaderna med resultatet. Räntebindningen
ska vara 12 månader, med en tillåten avvikelse
på 3–24 månader. För att upprätthålla denna målsättning
används swappar för att växla fasta räntor till rörliga. En
parallell ränteförändring uppåt med en procentenhet påverkar
räntenettokostnaden med 28 MEUR under förutsättning
att bindningstiden och koncernens fi nansieringsstruktur är
konstant under året.
Motpartsrisker
Motpartsrisk är den risk koncernen löper vid transaktioner
med fi nansiella motparter. I fråga om fi nansiella kontrakt
minimeras risken genom att kontrakt bara ingås med ledande
fi nansiella institutioner och industriföretag med god kreditrating.
Investeringar får göras i motparter med en kreditrating
som är lika med eller bättre än A1/P1 kortfristiskt eller
AA-/aa3 långfristiskt. Motpartsrisken övervakas noga, och
den totala exponeringen kalkyleras regelbundet.
Kundkreditrisker
Utestående kundfodringar innebär en kortfristig kreditrisk.
Koncernen har därför fastställt en kreditpolicy som innehåller
interna regler och metoder för att värdera kunderna
utifrån deras fi nansiella ställning. I enlighet därmed kreditvärderas
alla kunder regelbundet och fordringar bevakas
noggrant.
Risk relaterad till länder bevakas kontinuerligt och kreditgivningen
är begränsad i länder där det politiska och/eller
ekonomiska läget är instabilt. För närvarande härrör 78 %
av koncernens kundfordringar från kunder i EU och Nordamerika,
vilket innebär en mycket låg risk.
verksamheter baserat på intäktsfl uktuationerna och den
bedömda affärsrisken.
Alla utvecklingsinvesteringar i Stora Enso måste uppfylla
de ovannämnda kraven. Riskerna och avkastningskraven för
investeringar ses kontinuerligt över av den operativa Investeringskommittén.
Under 2006 analyserade kommittén fl era
investeringsförslag och granskade tio större projekt som
påbörjats 2004 och 2005.
Läs mer om:
– Riskhantering i not 2 på sidan 48
– Finansiella instrument i not 25 på sidorna 92–93
– Kreditinvesterare och fi nansieringsstruktur, sidan 10
– Corporate Governance i Koncernen-delen av
årsredovisningen 2006, sidorna 34–39
– Investeringskommittén i Koncernen-delen av
årsredovisningen 2006, sidan 38
– Energi i Hållbarhet-delen av årsredovisningen 2006,
sidan 21, och energieffektivitet på sidan 23