2 - Stora Enso
2 - Stora Enso
2 - Stora Enso
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Ersättningar till anställda<br />
Koncernen har i olika delar av världen ett antal förmånsbestämda<br />
och avgiftsbestämda pensionsplaner, i vilka tillgångarna<br />
vanligtvis har avskilts för särskild förvaltning. Sådana<br />
pensions- och övriga relaterade planer fi nansieras vanligtvis<br />
genom inbetalningar från de anställda och från respektive<br />
koncernbolag. Inbetalningarnas storlek bestäms på inrådan<br />
av fristående behöriga aktuarier. Koncernens avsättningar<br />
till avgiftsbestämda pensionsplaner kostnadsförs under de<br />
perioder till vilka de härrör.<br />
För de förmånsbestämda planerna är det redovisade värdet<br />
beräknat med hjälp av s k projected unit credit method. Denna<br />
metod innebär att kostnaderna för pensionsåtagandet belastar<br />
resultaträkningen så att kostnaderna fördelas under den<br />
anställdes yrkesaktiva tid. Beräkningarna utförs under överinseende<br />
av kvalifi cerade aktuarier som genomför omvärderingar<br />
av pensionsplanen årligen. Pensionsåtagandet beräknas<br />
som nuvärdet av de uppskattade framtida utbetalningarna,<br />
med hjälp av räntan på statsobligationer med en återstående<br />
löptid som ungefär motsvarar de aktuella åtagandena.<br />
Ändring i redovisningsprinciper<br />
Koncernen redovisar omedelbart alla aktuariella vinster och<br />
förluster som uppkommer från förmånsbestämda pensionsplaner<br />
mot eget kapital, såsom redovisats i Redogörelsen över<br />
redovisade intäkter och kostnader (SORIE). Pensionskostnader<br />
för tjänstgöring under tidigare perioder fastställs dock i samband<br />
med varje justering av planen. De oantastbara planerna<br />
redovisas i resultaträkningen, medan de övriga fördelas proportionerligt<br />
under löptiden. Det samlade underskottet i alla<br />
planer redovisas i koncernbalansräkningen, efter justering för<br />
eventuella tidigare kostnader som ännu inte fördelats.<br />
I bokslut för perioder som började tidigare än den 1 janu ari<br />
2006 tillämpade koncernen den s k korridorsprincipen i sin<br />
redovisning av aktuariella vinster och förluster i balansräkningen.<br />
Dessa fördelades under den återstående genomsnittliga<br />
arbetstiden för de anställda som omfattades av planen,<br />
om inga särskilda begränsningar förekom. Denna ändring<br />
av redovisningsprinciper från och med den 1 januari 2006<br />
beror på antagandet av tillägget till IAS 19 Employee Benefi ts<br />
– Actuarial Gains and Losses (Ersättningar till anställda –<br />
Aktuariella vinster eller förluster). Förändringen av redovisningsprinciperna<br />
har tillämpats retroaktivt på tidigare perioder<br />
i enlighet med övergångsbestämmelserna i tillägget,<br />
varvid jämförelsetalen har räknats om. Den sammanlagda<br />
inverkan av förändringarna av redovisningsprinciper på<br />
koncernens bokslut anges i början av notdelen.<br />
46• STORA ENSO BOKSLUT 2006<br />
Aktieoptioner och aktietilldelningar för ledande<br />
befattningshavare<br />
Kostnaderna för samtliga aktiebaserade ersättningar för<br />
ledande befattningshavare förs till resultaträkningen som<br />
personalkostnader för den period då optionerna inlöses eller<br />
kostnaderna uppkommer. De syntetiska optionsprogrammen<br />
1999–2006 är säkrade genom total return swaps (TRS) vilka<br />
avräknas kontant, varigenom koncernen kan erhålla kontant<br />
ersättning som delvis uppväger eventuella förändringar i<br />
aktiekursen under tiden mellan tilldelnings- och likviddag.<br />
Marknadsvärdet på de tjänster som utförs i utbyte mot<br />
kontantavräknade optioner redovisas till marknadsvärdet<br />
av den förpliktelse som uppstått och kostnadsförs proportionerligt<br />
under löptiden. Förpliktelsen räknas om varje balansdag<br />
till aktuellt marknadsvärde med utgångspunkt från det<br />
antal optioner som väntas bli inlösningsbara och den senaste<br />
marknadsvärderingen med tillämpning av Black-Scholesmodellen.<br />
Alla värdeförändringar redovisas omedelbart<br />
i resultaträkningen.<br />
Marknadsvärdet på de tjänster som utförs i utbyte mot<br />
kontantavräknade aktietilldelningar redovisas till marknadsvärdet<br />
av den förpliktelse som uppstått och kostnadsförs<br />
proportionerligt under löptiden. Förpliktelsen räknas om<br />
på varje balansdag till aktuellt marknadsvärde med utgångspunkt<br />
från det antal aktier som väntas bli emitterade och den<br />
senaste marknadsvärderingen baserad på stängningskursen<br />
för <strong>Stora</strong> <strong>Enso</strong>s R-aktie. Alla värdeförändringar redovisas<br />
omedelbart i resultaträkningen.<br />
Bundet eget kapital<br />
Bundet eget kapital utgörs av överkursfond, omräkningsjusteringar<br />
avseende utländska dotterbolag (ackumulerad omräkningsjustering,<br />
CTA), övrig comprehensive income (OCI)<br />
samt medel som är reserverade enligt lag i ett antal länder<br />
där vissa dotterbolag är registrerade.<br />
Resultat per aktie<br />
Resultat per aktie, före utspädning, beräknas genom att<br />
dividera årets nettovinst med det vägda genomsnittliga<br />
antalet utestående aktier under perioden, exklusive av<br />
koncernen innehavda egna aktier. Resultat per aktie efter<br />
utspädning har beräknats med hjälp av ”treasury stock”metoden.<br />
Metoden innebär att resultatet per aktie beräknas<br />
som om samtliga teckningsrätter och optioner utnyttjats vid<br />
periodens inledning eller omedelbart vid emission (om senare)<br />
och samtliga medel som därvid infl utit använts till att köpa<br />
stamaktier i bolaget till den genomsnittliga aktiekurs som rått<br />
under perioden. I nämnaren vid denna beräkning ingår<br />
också, förutom det genomsnittliga antalet utestående aktier,<br />
de ytterligare aktier som erhålls genom det antagna utnyttjandet<br />
av teckningsrätter och optioner.<br />
Antagandet om utnyttjande av teckningsrätter och optioner<br />
återspeglas inte i beräkningen av resultatet per aktie, om<br />
inlösenpriset för dessa överstiger den genomsnittliga kursen<br />
på bolagets stamaktie under perioden. Teckningsrätterna och<br />
optionerna medför ingen utspädningseffekt om inte genomsnittskursen<br />
på bolagets stamaktie under perioden överstiger<br />
dessas inlösenpris.
Change language