2 - Stora Enso

Bokslut

Stora Ensos årsredovisning 2006 består av tre separata delar 

Brev till aktieägarna 

Strategi och verksamhet 2006 

Presentation av divisionerna 

Styrelse och ledning 

Tryckta versioner av årsredovisningen kan beställas via www.storaenso.com/order 

eller från våra kontor (se omslagets baksida). 

PUBLICERINGSDATUM 2007 

7 februari Bokslutskommuniké 2006 

14 mars Årsredovisning 2006 

26 april Delårsrapport januari – mars 

April Årsredovisning Form 20-F 

26 juli Delårsrapport januari – juni 

25 oktober Delårsrapport januari – september 

ÅRSSTÄMMA OCH UTDELNING 2007 

19 mars Avstämningsdag för årsstämma 

29 mars Årsstämma 

30 mars Aktien handlas exklusive utdelning 

3 april Avstämningsdag för utdelning 

17 april Betalning av utdelning 

Bokslut med notkommentarer 

Verksamhetsberättelse 

Riskhantering 

Kapitalmarknaden 

KONTAKTER 

Styrning av hållbarhet, intressentengagemang, 

mål och verksamhet 

Hållbarhet i värdekedjan 

råmaterial och leverantörer 

koncernen 

marknader 

Kari Vainio 

Executive Vice President, Corporate Communications 

Tel +44 20 7016 3140 

Fax +44 20 7016 3208 

Stora Enso International Offi ce 

9 South Street, London W1K 2XA, Storbritannien 

kari.vainio@storaenso.com 

Keith B Russell 

Senior Vice President, Investor Relations 

Tel +44 20 7016 3146 

Fax +44 20 7016 3208 


9 South Street, London W1K 2XA, Storbritannien 

keith.russell@storaenso.com 

Ulla Paajanen-Sainio 

Vice President, Investor Relations and Financial Communications 

Tel +358 2046 21242 

Fax +358 2046 21307 

Stora Enso Oyj 

Box 309, FI-00101 Helsingfors, Finland 

ulla.paajanen-sainio@storaenso.com

Innehåll 

Bokslut 2006 är en översättning av den engelska originaltexten. 

• STORA ENSO PÅ KAPITALMARKNADEN . . . . . . . . . 2 

Avsnittet Aktier och aktieägare beskriver utförligt 

Stora Enso-aktiens kursutveckling på olika börser, 

förklarar aktieägarstrukturen och innehåller 

annan relevant aktieinformation. 

Det nya avsnittet Kreditinvesterare innehåller 

information om koncernens fi nansierings- och 

ratingstrategi samt skuldstruktur. 

• NYCKELTAL OCH KVARTALSUPPGIFTER . . . . . . . . 11 

Leveranser, omsättning och rörelseresultat per 

segment 2004–2006. Nyckeltal för 1997–2006. 

• RISKHANTERING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 

– Känslighetsanalys 

– En detaljerad rapport om strategiska, 

operationella, externa och fi nansiella risker 

– Genomsnittlig kostnad för totalt kapital 

(WACC) 

• VERKSAMHETSBERÄTTELSE . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 

En översikt av verksamheten och den fi nansiella 

situationen 2006. 

• KONCERNENS BOKSLUT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 

Koncernens resultaträkning, redogörelse över 

intäkter och kostnader (SORIE), balansräkning 

och kassafl ödesanalys. 

• KOMPLETTERANDE INFORMATION . . . . . . . . . . . 38 

– Förändringar i eget kapital 

– Justering till följd av ändrade redovisningsprinciper 

Omsättning per segment 

Tryckpapper ............. 31,0 % 

Finpapper ................ 17,5 % 

Grossister ................. 13,1 % 

Förpackningskartong 22,7 % 

Träprodukter ............ 10,8 % 

Övriga ....................... 4,9 % 

Rörelseresultat * 

per segment 2006 

Tryckpapper ............. 33,2 % 

Finpapper ................ 21,9 % 

Grossister ................... 4,3 % 

Förpackningskartong 42,7 % 

Träprodukter .............. 7,8 % 

Övriga ...................... -9,9 % 

* Exkl engångsposter. 

• NOTER TILL 

KONCERNREDOVISNINGEN . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 

Not 1 Redovisningsprinciper . . . . . . . . . . . . . . . 40 

Not 2 Riskhantering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 

Not 3 Betydelsefulla 

redovisningsmässiga bedömningar . . . . . 49 

Not 4 Segmentinformation . . . . . . . . . . . . . . . . 51 

Not 5 Förvärv och avyttringar . . . . . . . . . . . . . . 56 

Not 6 Övriga rörelseintäkter och 

rörelsekostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 

Not 7 Personalkostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 

Not 8 Finansnetto . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 

Not 9 Skatter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 

Not 10 Avsättningar för värdering . . . . . . . . . . . . 66 

Not 11 Avskrivningar och nedskrivningar 

på anläggningstillgångar . . . . . . . . . . . . . 67 

Not 12 Anläggningstillgångar . . . . . . . . . . . . . . . 68 

Not 13 Biologiska tillgångar . . . . . . . . . . . . . . . . 71 

Not 14 Intresse- och samriskbolag . . . . . . . . . . . 72 

Not 15 Investeringar tillgängliga för försäljning . 74 

Not 16 Övriga långfristiga tillgångar . . . . . . . . . . 75 

Not 17 Varulager . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 

Not 18 Fordringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 

Not 19 Eget kapital . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 

Not 20 Minoritetsintressen . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 

Not 21 Pensionsförmåner . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 

Not 22 Låneskulder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 

Not 23 Övriga avsättningar . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 

Not 24 Rörelseskulder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 

Not 25 Finansiella instrument . . . . . . . . . . . . . . . 92 

Not 26 Ackumulerad omräkningsjustering 

(CTA) och säkring av eget kapital . . . . . . 94 

Not 27 Ansvarsförbindelser . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 

Not 28 De största dotterbolagen 

31 december 2006 . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 

Not 29 Anställdas bonusprogram och 

aktierelaterade incitamentsprogram . . . 100 

Not 30 Transaktioner med närstående . . . . . . . 103 

Not 31 Resultat per aktie 

samt eget kapital per aktie . . . . . . . . . . 105 

Not 32 Händelser efter balansdagen . . . . . . . . . 105 

• MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNING, KASSA- 

FLÖDESANALYS OCH BALANSRÄKNING . . . . . . 106 

• FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION . . . . . . . . . . . 108 

Föreslagen utdelning för 2006 är 

0,45 EUR per aktie. 

• REVISIONSBERÄTTELSE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 

• PRODUKTIONSKAPACITET 2007 . . . . . . . . . . . . . 110 

• UTRÄKNING AV NYCKELTAL . . . . . . . . . . . . . . . . 113 

STORA ENSO BOKSLUT 2006• 1

Stora Enso på kapitalmarknaden 

Aktier och aktieägare 

Aktiekapital 

Enligt bolagsordningen ska aktiekapitalet i Stora Enso Oyj 

(nedan kallat ”bolaget” eller ”Stora Enso”) vara lägst 850 

MEUR och högst 3 400 MEUR. Inom dessa gränser kan 

aktiekapitalet höjas eller sänkas utan att bolagsordningen 

Förändring i aktiekapital 1998–2006 

2• STORA ENSO BOKSLUT 2006 

Antal 

A-aktier 

behöver ändras. Varje aktie har ett nominellt värde på 1,70 

EUR. Per 31 december 2006 hade bolaget ett aktiekapital på 

1 342,2 MEUR registrerat i det fi nska handelsregistret. 

Antal 

R-aktier 

Totalt antal 

aktier 

Aktiekapital 

(MFIM) 

Aktiekapital 

(MEUR) 

Enso Oyj, 1 jan 1998 116 729 125 194 361 705 311 090 830 3 110,9 - 

Konvertering av A- till R-aktier, 7–11 sep 1998 -1 357 954 1 357 954 - - - 

Konvertering av A- resp B-aktier i STORA till 

A- resp R-aktier i Stora Enso Oyj, 23 dec 1998 128 023 484 320 465 375 448 488 859 1 374,0 - 

Stora Enso Oyj, 31 dec 1998 243 394 655 516 185 034 759 579 689 7 595,8 - 


Utnyttjade optioner - 30 000 30 000 - - 

Stora Enso Oyj, 31 dec 1999 208 951 188 550 658 501 759 609 689 7 596,1 - 


Konvertering av aktiekapital till euro, 

4 maj 2000 - - - - 1 291,8 

Aktieemission (Consolidated Papers, Inc), 

nya R-aktier i form av ADR, 11 sep 2000 - 167 367 577 167 367 577 - 284,5 

Konvertering av A- till R-aktier, 16–27 okt 2000 -14 454 732 14 454 732 - - - 

Stora Enso Oyj, 31 dec 2000 194 496 456 732 726 810 927 223 266 - 1 576,3 

Utnyttjade optioner - 2 700 733 2 700 733 - - 

Annullering av återköpta aktier, 9 apr 2001 -910 600 -22 260 100 -23 170 700 - -39,4 



Utnyttjade optioner - 1 158 000 1 158 000 - - 





Annullering av återköpta aktier, 31 mar 2003 -93 800 -35 500 000 -35 593 800 - -60,5 

Konvertering av A- till R-aktier -1 011 805 1 011 805 - - - 




Konvertering av A- till R-aktier, jan–nov 2004 -2 154 457 2 154 457 - - - 



Konvertering av A- till R-aktier, 

dec 2004–nov 2005 -872 445 872 445 - - - 



Konvertering av A- till R-aktier, 

dec 2005–nov 2006 -18 061 18 061 - - - 

Stora Enso Oyj, 31 dec 2006 178 103 117 611 435 382 789 538 499 - 1 342,2

Aktier och röster i bolaget 

Bolagets aktiekapital är uppdelat på A- och R-aktier. Samtliga 

aktier ger samma rätt till utdelning men har olika röstvärde. 

Varje A-aktie och varje tiotal R-aktier ger en röst vid årsstämman. 

Varje aktieägare har dock minst en röst. 

Per 31 december 2006 fanns 178 103 117 A-aktier och 

611 435 382 B-aktier utestående i Stora Enso, varav bolaget 

inte hade några A-aktier men 952 672 R-aktier till ett nominellt 

värde av 1,6 MEUR. Innehavet representerar 0,12 % 

av aktiekapitalet och 0,04 % av rösterna i bolaget. 

Det totala antalet utestående aktier i Stora Enso var 

789 538 499 och det totala antalet röster 239 246 655. 

Aktienoteringar 

Stora Ensos aktier är noterade på börserna i Helsingfors och 

Stockholm. R-aktien är även noterad i form av amerikanska 

depåbevis på New York-börsen. Stora Ensos aktier noteras i 

euro (EUR) i Helsingfors, i svenska kronor (SEK) i Stockholm 

samt i US-dollar (USD) i New York. 

Fördelning per värdepappersregister, 31 december 2006 

Amerikanska depåbevis (ADR) 

Stora Ensos R-aktie handlas på New York-börsen i form av 

amerikanskt depåbevis (börskod SEO). De amerikanska 

depåbevisen ges ut och annulleras av Deutsche Bank Trust 

Company Americas, som fungerar som depåbank för depåbevisen. 

Utbytesrelationen mellan depåbevis och R-aktier är 1:1, 

vilket innebär att ett depåbevis motsvarar en R-aktie. Under 

2006 utgjorde handeln på New York-börsen cirka 2 % av den 

samlade handelsvolymen på de tre börserna. 

Aktieregister 

Bolagets aktier fi nns registrerade i det aktiekontosystem som 

förs av den fi nska värdepapperscentralen (APK), som även för 

aktieboken i Stora Enso Oyj. 

Per 31 december 2006 var 145 588 045 av bolagets aktier 

registrerade som VPC-aktier i det svenska värdepappersregis tret 

(VPC) och 108 084 879 av bolagets R-aktier i form av 

amerikanska depåbevis var registrerade hos Deutsche Bank 

Trust Company Americas. 

Antal aktier A-aktier R-aktier Totalt 

APK-registrerade (Finlands Värdepapperscentral) 103 128 787 432 736 788 535 865 575 

VPC-registrerade (VPC AB, Sverige)* 74 974 330 70 613 715 145 588 045 

Amerikanska depåbevis (ADR) registrerade hos Deutsche Bank * 0 108 084 879 108 084 879 

APK väntelista 0 0 0 

APK uppsamlingskonto 0 0 0 

Totalt 178 103 117 611 435 382 789 538 499 

* Både VPC-registrerade aktier och ADR är förvaltarregistrerade i APK. 

Aktieägarstruktur 31 december 2006 

% av 

aktier 

% av 

röster 

Finländska institutioner 12,3 20,8 2,0 

Finska staten 12,3 25,0 0,0 

Finländska privatpersoner 1,8 1,7 32,0 

Svenska institutioner 15,4 31,5 2,6 

Svenska privatpersoner 3,5 2,8 58,3 

Innehavare av ADR 13,7 4,5 3,6 

Förvaltarregistrerade 

(icke-finländska/icke-svenska aktieägare) 40,9 13,8 1,4 

% av 

aktieägare Aktieinnehav, % 


Fördelning av aktier, 31 december 2006 

Storleksmässig fördelning, A-aktier Aktieägare % Aktier % 

1–100 2 186 37,15 119 830 0,07 

101–1 000 3 048 51,79 1 193 539 0,67 

1 001–10 000 608 10,33 1 564 663 0,88 

10 001–100 000 35 0,60 810 496 0,46 

100 001–1 000 000 2 0,03 914 900 0,51 

1 000 001– 6 0,10 173 499 689 97,41 

Total 5 885 100,00 178 103 117 100,00 

Storleksmässig fördelning, R-aktier Aktieägare % Aktier % 

1–100 4 580 25,67 315 257 0,05 

101–1 000 10 202 57,22 4 421 167 0,72 

1 001–10 000 2 729 15,31 7 509 880 1,23 

10 001–100 000 240 1,35 7 009 431 1,15 

100 001–1 000 000 64 0,36 19 961 718 3,27 

1 000 001– 16 0,09 572 217 929 93,58 

Total 17 831 100,00 611 435 382 100,00 

Enligt Finlands Värdepapperscentral (APK). 

Konvertering 

Enligt bolagsordningen är det tillåtet för innehavare av Stora 

Ensos A-aktier att konvertera dem till R-aktier när som helst. 

Konvertering av aktier är frivilligt. 

Under året har 18 061 A-aktier bytts mot R-aktier. Den 

senaste konverteringen registrerades i det fi nländska handelsregistret 

den 15 november 2006. 

Bemyndigande för 2006 

På årsstämman den 21 mars 2006 bemyndigades styrelsen 

att återköpa och avyttra högst 17 700 000 A- och 60 100 000 

R-aktier. Antalet återköpta aktier får inte överstiga 10 % av 

rösterna eller kapitalet i bolaget. Bemyndigandet gäller till 

och med den 29 mars 2007. För närvarande är styrelsen inte 

bemyndigad att emittera aktier, konvertibla skuldebrev eller 

obligationer med teckningsrätt. 


Annullering och återköp av aktier 

Vid årsstämman den 21 mars 2006 beslutades att minska 

bolagets aktiekapital med 39 845 620 EUR genom att annullera 

38 600 A- och 23 400 000 R-aktier. Nedsättningen av 

aktiekapitalet registrerades i det fi nska handelsregistret den 

31 mars 2006. 

Egna aktier kan återköpas i syfte att utveckla bolagets 

kapitalstruktur, för att användas i fi nansiering av företagsköp 

eller andra transaktioner eller på annat sätt för att överlåtas 

eller annulleras. Annullering av egna aktier förutsätter särskilt 

beslut på bolagsstämman om nedsättning av bolagets aktiekapital. 

Inga egna aktier återköptes under 2006. 

Återköp av aktier samt kursutveckling 

Återköp per månad (miljoner aktier) Aktiekurs (EUR) 

12 16 

10 14 

8 12 

6 10 

4 8 

2 6 

4 

02 03 04 05 06 07 

Återköpt volym Kursutveckling 

Återköpskurs, genomsnitt/månad

Stora Ensos aktiviteter på kapitalmarknaden 2006 

Stora Ensos Investor Relations-verksamhet täcker aktie- och 

kreditmarknaderna för att säkerställa en korrekt marknadsvärdering 

av bolagets aktie och ständigt upprätthålla 

åtkomsten till fi nansieringskällor och stabila obligationskurser. 

IR-teamet möter investerare och analytiker från 

Europa, Nordamerika och delar av Asien regelbundet. 

Under 2006 genomförde Investor Relations mer än 

300 individuella eller gruppmöten med professionella 

aktieförvaltare, samtidigt som man upprätthöll regelbundna 

kontakter med aktieanalytiker på investmentbanker 

och hos aktiemäklare. Därtill hölls 125 träffar med 

analytiker och investerare. Dessutom anordnades besök 

på bruken för medlemmar av investerarkåren. Under året 

Incitamentsprogram 

Aktiebaserade program 

Under 2005 utvidgade Stora Enso de två aktiebaserade programmen 

som etablerades 2004 för att omfatta alla som har 

långfristiga bonusprogram. Dessa program fortsatte under 

2006. Programmen består av syntetiska aktietilldelningar 

varvid vissa angivna anställda kan erhålla redan emitterade 

(ej nya) aktier. 

Options-/syntetiska optionsprogram 

Stora Enso har sju options-/syntetiska optionsprogram utestående 

för nyckelpersoner. Optioner/syntetiska optioner har 

emitterats varje år från 1999 till 2006. Beroende på lokala 

förhållanden kan innehavarna av dessa få antingen kontant 

betalning eller optioner att förvärva redan emitterade (ej nya) 

aktier. 

Stora Enso North America Option Programme 

Efter förvärvet av Consolidated Papers, Inc. beslutade styrelsen 

att omvandla aktieoptionsprogrammen i Consolidated Papers 

till optionsprogram i Stora Enso. Optionerna ger innehavarna 

rätt till antingen kontant betalning eller optioner att förvärva 

aktier. 

har IR och koncernledningen framlagt presentationer vid 

olika konferenser för kredit- och aktieinvesterare i Skandinavien, 

Storbritannien och Nordamerika. 

Ett av de viktigaste IR-arrangemangen under året är den 

årliga investerardagen, Annual Investor Day, som i år hölls 

vid Kvarnsvedens Bruk i Sverige. Trettiofem representanter 

för aktie- och kreditmarknaden, inklusive analytiker, 

fondförvaltare och institutionella aktieägare deltog i 

arrangemanget i november. Den nyligen invigda pappersmaskin 

(PM) 12 visades upp och investerarna fi ck en 

inblick i Stora Enso Publication Papers verksamhet, när en 

medlem av ledningsgruppen för Publication Paper höll en 

presentation om trender och strategin inom divisionen. 

Koncernens energiprofi l diskuterades också i detalj. 

Företagsledningens innehav per 31 december 2006 

Vid årsskiftet ägde eller kontrollerade styrelseledamöterna och 

CEO tillsammans 63 465 aktier i Stora Enso, varav 5 590 var 

A-aktier. Aktierna representerar 0,01 % av aktiekapitalet och 

0,01 % av rösterna i bolaget. CEO innehar 620 000 optioner/ 

syntetiska optioner. 

Vid årsskiftet innehade medlemmarna av verkställande 

ledningsgruppen sammanlagt 59 991 aktier. Dessa representerar 

0,01 % av aktiekapitalet och rösterna i bolaget. Medlemmarna 

av verkställande ledningsgruppen innehar 1 692 500 

optioner/syntetiska optioner. 

Koncernen närstående enheters aktieinnehav 

per 31 december 2006 

Erik Johan Ljungbergs Utbildningsfond ägde 1 880 540 Aaktier 

och 2 331 804 R-aktier, Erik Johan Ljungbergs Fond 

39 534 A-aktier och 101 579 R-aktier, Makarna Ljungbergs 

Testamentsfond 5 093 A-aktier och 13 085 R-aktier och 

Stiftelsen Bergslagets Sjuk- och Hälsovårdskassa 626 269 

A-aktier och 1 609 483 R-aktier. 

Läs mer om: 

• Optionsprogrammen i not 29 på sidorna 100–103. 

• Styrelsens och verkställande ledningsgruppens 

innehav i not 7 och not 29 på sidorna 61 

respektive 103. 


Aktieägare 

Vid årsskiftet hade bolaget cirka 68 500 registrerade aktieägare, 

varav cirka 42 000 var svenska aktieägare och cirka 2 500 

innehavare av amerikanska depåbevis. Varje förvaltarregister 

motsvarar en aktieägare i aktieregistret. Omkring 580 miljoner 

(73 %) av aktierna i bolaget var förvaltarregistrerade. 

Största aktieägare 31 december 2006 

Eget kapital per aktie 

EUR 

10 

8 

6 

4 

2 

02 03 04 05 06 


Resultat och utdelning per aktie 

EUR 

0,6 

0,5 

0,4 

0,3 

0,2 

0,1 

02 03 04 05 *06 

Resultat per aktie, exkl engångsposter 

Utdelning per aktie 

* Föreslagen utdelning 

De fritt omsättningsbara aktierna, exklusive innehav av 

mer än 5 % av aktierna eller rösterna, uppgår till cirka 595 

miljoner aktier, vilket är 75 % av det totala antalet emitterade 

aktier. Finska staten är den största enskilda aktieägaren i 

bola get. Sedan juni 1998 har den fi nska staten dock inte 

varit bunden till att äga aktier i Stora Enso. 

Röstmässig fördelning A-aktier R-aktier % av aktier % av röster 

1 Finska staten 55 595 937 41 483 501 12,3 24,97 

2 Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse 58 379 194 0 7,4 24,4 

3 Folkpensionsanstalten, Finland 23 825 086 3 265 965 3,4 10,1 

4 Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Varma 11 972 117 140 874 1,5 5,0 

5 Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse 4 744 192 0 0,6 2,0 

6 Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen 3 474 640 4 270 931 1,0 1,6 

7 MP-Bolagen i Vetlanda AB (Werner von Seydlitz) 3 371 800 2 165 000 0,7 1,5 

8 Försäkringsaktiebolaget Sampo Liv 3 443 889 0 0,4 1,4 

9 Erik Johan Ljungbergs Utbildningsfond 1 880 540 2 331 804 0,5 0,9 

10 Bergslagets Sjuk- och Hälsovårdskassa 626 269 1 609 483 0,3 0,3 

11 Ömsesidiga Försäkringsbolaget Kaleva 774 900 0 0,1 0,3 

12 Statens Pensionsfond, Finland 0 4 800 000 0,6 0,2 

13 Svenska Handelsbanken CEA 380 855 708 435 0,1 0,2 

14 Lamar Mary (ADR) 0 4 000 000 0,5 0,2 

15 Ömsesidiga Försäkringsbolaget Pensions-Fennia 0 3 063 750 0,4 0,1 

Totalt 168 469 419 67 839 743 29,8 73,2 

Förvaltarregistrerade aktier, totalt 75 268 701 504 183 090 73,4 52,5 

Den här listan har sammanställts av bolaget på basis av aktieägarinformation som hämtats från den finska värdepapperscentralen (APK), den svenska Värdepapperscentralen (VPC) 

samt en databas förd av Deutsche Bank Trust Company Americas. Informationen innefattar endast direktregistrerade aktieinnehav, vilket innebär att vissa förvaltarregistrerade aktier 

(som kan vara av substantiell storlek) inte kan inkluderas. Listan är därför ofullständig. 

Större förändringar i aktieinnehav 

I december 2006 informerades koncernen om att NWQ 

Investment Management Company LLC hade ett aktieinnehav 

som översteg 5 % av aktiekapitalet. 

Utdelning 

MEUR 

400 

300 

200 

100 

02 03 04 05 06

Kursutveckling och aktieomsättning 

Helsingfors 

Stora Ensos R-aktie (STERV) steg med 5 % under 2006 (2 %). 

Under samma period steg OMX Helsinki Index med 18 %, 

OMX Helsinki Benchmark Index med 25 % och OMX Helsinki 

Materials Index med 25 %. 

Stora Enso A 

Antal aktier (miljoner) Aktiekurs (EUR) 

9 18 

8 16 

7 14 

6 12 

5 10 

4 8 

3 6 

2 4 

1 2 

00 01 02 03 04 05 06 07 

Omsatt antal Genomsnittskurs per månad 

Stockholm 

Stora Ensos R-aktie (STE R) steg med 0,5 % under 2006 (6 %). 

Under samma period steg OMX Stockholm 30 Index med 

20 % och OMX Stockholm Materials Index med 42 %. 

Stora Enso R 

Antal aktier (miljoner) Aktiekurs (SEK) 

80 160 

70 140 

60 120 

50 100 

40 80 

30 60 

20 40 

10 20 

00 01 02 03 04 05 06 07 


Stora Enso R 

Antal aktier (miljoner) Aktiekurs (EUR) 

180 18 

160 16 

140 14 

120 12 

100 10 

80 8 

60 6 

40 4 

20 2 

00 01 02 03 04 05 06 07 


New York 

På New York-börsen steg Stora Ensos amerikanska depåbevis 

(SEO) med 17 % under 2006 (-11 %). Under samma period 

steg Standard & Poor’s Paper Index med 3 %. 

Stora Enso ADR 

Antal aktier (miljoner) Aktiekurs (USD) 

16 16 

14 14 

12 12 

10 10 

8 8 

6 6 

4 4 

2 2 

8/00 01 02 03 04 05 06 07 



Aktiekurs och aktieomsättning 2006 

Högsta 

Lägsta 

Slutkurs, 31 dec 2006 

Förändring från föregående år 

Ackumulerad omsättning 

Den volymvägda genomsnittliga kursen för R-aktien under 

året var 11,89 EUR i Helsingfors (10,98) samt 110,70 SEK i 

Stockholm (102,27) och 14,79 USD i New York (13,69). 

Stora Enso R, omsättning per månad 2000–2006 

Antal aktier (miljoner) 

200 

175 

150 

125 

100 

75 

50 

25 

00 01 02 03 04 05 06 07 

Helsingfors Stockholm New York 

Stora Enso-aktien ingår i bl a följande index 

• OMX Helsinki 

• OMX Helsinki 25 

• OMX Helsinki Cap 


Benchmark 

• OMX Helsinki Materials 


Paper & Forest Products 

• OMX Stockholm 

• OMX Stockholm 30 


Benchmark 


Materials 


Paper & Forest Products 

• DJ STOXX Large and 600 

• DJ EURO STOXX Large 

• DJ STOXX Nordic 30 


• DJ STOXX TMI Value 

• DJ STOXX Sustainability 

• EIG 

(Ethical Index Global) 

• EIE 

(Ethical Index Europe) 

• FTSE Eurofi rst 100 

• FTSE Norex 30 

• FTSE Global 

Basic Industries 

• FTSE4Good Global 

and Europe Index 

• FTSE GEIS Global All-Cap 

• MSCI Finland 

• MSCI Europe 

• MSCI World 

Börsvärde, Helsingforsbörsen 

MEUR 

16 000 

14 000 

12 000 

10 000 

8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

00 01 02 03 04 05 06 07 

Stora Enso R-aktie jämfört med OMX Helsingfors Index 

1 jan 2000 = 100 

00 01 02 03 04 05 06 07 

Stora Enso, EUR 

Helsingfors, EUR Stockholm, SEK New York, USD 

A-aktien 13,80 128,00 - 

R-aktien 13,58 127,50 16,40 

A-aktien 10,16 93,50 - 

R-aktien 10,01 92,50 12,60 

A-aktien 12,30 108,25 - 

R-aktien 12,00 108,00 15,79 

A-aktien 7 % 0 % - 

R-aktien 5 % 0 % 17 % 

A-aktien 1 402 500 2 917 848 - 

R-aktien 1 165 656 577 245 893 695 24 416 600 

Den sammanlagda handelsvolymen för R-aktien i Helsingfors 

var 1 165 656 577 aktier (81 % av totalt), i Stockholm 

245 893 695 aktier (17 % av totalt) och i New York 24 416 600 

aktier (2 % av totalt). Vid årsskiftet var det sammanlagda 

börsvärdet på Helsingforsbörsen 9,5 miljarder EUR. 

OMX HELSINKI Paper & Forest Products *, EUR 

OMX Helsinki All-Share, EUR 

* Från och med den 1 oktober 2005. HEX Forest Industry Index upphörde 

den 30 september 2005.

Nyckeltal 1997–2006 (uträkning av nyckeltal, se sidan 113) 

Enligt Helsingforsbörsen 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 

Resultat/aktie, EUR * 0,53 0,24 0,98 1,77 1,02 -0,27 0,16 0,91 -0,14 0,74 

– efter utspädning, EUR * 0,53 0,24 0,98 1,76 1,02 -0,27 0,17 0,91 -0,14 0,74 

– exkl engångsposter, EUR * 0,58 0,59 0,89 1,32 0,93 0,55 0,24 0,25 0,28 0,55 

Kassamässigt resultat/aktie, EUR * 1,63 1,79 2,18 3,16 2,42 2,50 1,57 2,04 1,65 2,34 

– efter utspädning, EUR * 1,63 1,79 2,18 3,13 2,42 2,50 1,57 2,04 1,65 2,34 

– exkl engångsposter, EUR * 1,65 1,80 2,09 2,61 2,33 1,97 1,63 1,67 1,70 1,94 

Eget kapital/aktie, EUR * 7,28 6,94 7,84 9,41 9,90 9,22 9,49 9,29 9,16 9,89 

Utdelning/aktie, EUR * 0,33 0,35 0,40 0,45 0,45 0,45 0,45 0,45 0,45 **0,45 

Utdelning/resultat, exkl engångsposter, % * 57 59 45 34 48 82 180 180 161 82 

Direktavkastning, % * 

A-aktien 4,6 4,6 2,3 3,5 3,2 4,5 4,1 3,9 3,9 3,7 

R-aktien 4,6 4,6 2,3 3,6 3,1 4,5 4,2 4,0 3,9 3,8 

Börskurs/vinst per aktie (P/E), 

exkl engångsposter * 

A-aktien 12,3 12,8 19,8 9,7 15,1 17,7 44,0 46,2 40,9 22,4 

R-aktien 12,2 13,0 19,4 9,5 15,3 17,6 42,7 45,1 40,9 21,8 

Aktiekurser för perioden, EUR *** 

A-aktien 

– slutkurs 7,15 7,57 17,60 12,86 14,20 10,10 11,00 11,55 11,46 12,30 

– medelkurs 7,75 9,14 11,21 12,01 12,24 11,24 10,63 11,11 11,05 12,10 

– högsta kurs 9,86 11,77 17,60 18,70 15,50 16,00 12,48 12,15 12,19 13,80 

– lägsta kurs 6,22 5,40 6,45 8,95 10,10 8,50 8,25 10,00 9,51 10,16 

R-aktien 

– slutkurs 7,10 7,67 17,31 12,60 14,38 10,05 10,68 11,27 11,44 12,00 

– medelkurs 7,97 8,35 11,84 11,27 12,57 12,86 10,23 10,89 10,98 11,89 

– högsta kurs 10,01 11,86 17,70 19,00 15,67 16,13 12,42 12,11 12,17 13,58 

– lägsta kurs 6,17 5,30 6,60 8,70 10,12 8,41 8,30 9,60 10,05 10,01 

Börsvärde vid årets slut, MEUR *** 

A-aktien 834 1 842 3 677 2 501 2 617 1 841 1 993 2 068 2 042 2 191 

R-aktien 1 379 3 959 9 532 9 232 10 389 7 211 7 295 7 418 7 262 7 337 

Total 2 214 5 801 13 209 11 733 13 006 9 052 9 288 9 486 9 304 9 528 

Antal aktier vid periodens slut (1000-tal)*** 

A-aktien 116 729 243 395 208 951 194 496 184 274 182 317 181 211 179 049 178 160 178 103 

R-aktien 194 362 516 185 550 659 732 727 723 638 717 462 683 051 658 195 634 817 611 435 

Totalt 311 091 759 580 759 610 927 223 907 912 899 779 864 262 837 244 812 977 789 538 

Omsatt antal aktier (1000-tal) 

A-aktien 16 321 12 749 28 349 12 917 10 737 5 875 2 937 1 203 6 290 1 403 

% av totalt antal A-aktier **** 9,4 - 12,1 6,7 5,8 3,2 1,6 0,7 3,5 0,8 

R-aktien 109 698 87 113 259 287 396 783 548 547 751 909 780 890 880 002 888 511 1 165 656 

% av totalt antal R-aktier **** 80,3 - 49,3 55,4 75,8 104,8 114,3 133,7 104,0 190,6 

Genomsnittligt antal aktier (1000-tal) 

– före utspädning * 759 574 759 574 759 580 812 040 901 506 889 606 851 128 829 935 798 687 788 578 

– efter utspädning * 759 691 759 822 760 628 813 488 902 296 889 956 851 326 830 546 799 218 788 863 

* Proforma STORA och Enso 1997–1998. ** Styrelsens förslag till årsstämman. *** Siffror baserade på marknadsinformation är beräknade från Enso Oyj:s siffror före 29 december 1998. 

**** 1998 års siffror är inte tillgängliga p g a samgåendet den 29 december 1998, siffror före 1998 är baserade på Enso Oyj:s siffror. 

Handelskoder, börsposter och valutor 

Helsingfors Stockholm New York 

A-aktier STEAV STE A - 

R-aktier STERV STE R - 

ADR - - SEO 

Segment Stora bolag Stora bolag - 

Industri Basindustri Basindustri Basindustri 

Börspost - 200 - 

Valuta EUR SEK USD 

ISIN *, A-aktier FI0009005953 FI0009007603 - 

ISIN *, B-aktier FI0009005961 FI0009007611 - 

Reuters STERV,HE 

Bloomberg STERV FH EQUITY 

* ISIN = International Securities Identification Number. 

Börsnoteringar i Tyskland (Freiverkehr) 

Symbol CUSIP-nummer Noteringsort 

A-aktier ENUA 870 734 Berlin, München 

Berlin, Frankfurt, 

R-aktier ENUR 871 004 Stuttgart, München 


Kreditinvesterare 

Finansieringsstrategi 

Stora Ensos fi nansieringsstrategi bygger på koncernens 

fi nansiella mål. Stora Enso ska alltid ha tillgång till tillräckliga 

fi nansieringskällor med konkurrenskraftiga prisnivåer 

för att kunna genomföra sin strategi och uppnå sina fi nansiella 

mål. 

För att uppnå detta ligger fokus på kapitalmarknadsbaserad 

fi nansiering. Stora Enso strävar efter att bygga upp förtroende 

och bra meriter hos kreditgivare genom öppen informationsgivning. 

Stora Ensos skuldstruktur är baserad på kapitalmarknaden, 

medan banker används främst för att tillhandahålla reservkrediter. 

För att hantera exponeringen för växelkursdifferenser 

erhålls fi nansiering i samma valutor som koncernens investeringar 

och tillgångar (främst USD, EUR och SEK). Marknaden 

för kommersiella företagscertifi kat används för kortfristiga 

fi nansieringsbehov och likviditetshantering. 

Skuldstruktur per 31 december 2006 


EUR 

Eurobond 

Publika emissioner 375 MEUR 2007 

500 MEUR 2010 

518 MEUR 2014 

50 MEUR 2018 

Ratingstrategi 

Stora Enso anser att det är viktigt att upprätthålla två olika 

kreditbetyg. Nuvarande rating och utsikterna från Moody’s, 

Standard & Poor’s och Fitch framgår nedan. 

Kreditinstitut 

Kort-/långfristigt 

betyg Giltigt fr o m 

Standard & Poor’s BBB (stabil) / A2 23 feb 2006 

Moody’s Baa3 (stabil) / P3 16 nov 2006 

27 sep 2006 

(ej begärd av 

Fitch BBB- (stabil) / F3 koncernen) 

Stora Enso har som mål att dessa kreditbedömningsinstitut 

ska fortsätta att vara välinformerade om Stora Ensos strategi 

och prestationer. Koncernens strategi är att upprätthålla en 

likviditetsnivå som ligger väl i linje med vad dessa institut 

är komfortabla med. Uppföljningsmöten med Stora Ensos 

ledning anordnas årligen, och kontinuerlig kontakt hålls 

med de ansvariga analytikerna. 

USD 

Globalobligation 

USD 469 MEUR 2011 

USD 508 MEUR 2016 

USD 300 MEUR 2036 

Privata placerare 142 MEUR 476 MUSD 740 MSEK 

Kortfristiga Finska företagscertifikat 

750 MEUR 

SEK 

Medium -Term Note 

2,0 miljarder SEK 2008 

4,6 miljarder SEK 2009 

Svenska företagscertifikat 

10 miljarder SEK 

Reservlån 1,75 miljarder EUR Syndicated multi-currency revolving back-up facility 2010 

(Syndikerat flervalutalån som kan uttnyttjas när bolaget så önskar) 

Läs mer om: 

– Koncernens fi nansiella mål i Koncernen-delen 

i årsredovisningen 2006 på sidorna 8–9 

– Skulder och lån i not 22 på sidorna 85–88 

och på www.storaenso.com/debt 

– Finansieringsrisk och förfallostruktur för 

skulder i Riskhantering på sidorna 15–20

Nyckeltal och kvartalsuppgifter 

Balansräkning i sammandrag 

Per 31 december 

MEUR 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 

Anläggningstillgångar och övriga 

långfristiga investeringar 11 885 11 704 11 905 16 379 16 178 13 245 13 449 11 921 12 776 12 345 

Omsättningstillgångar 3 690 3 718 4 133 4 944 4 380 4 969 4 493 4 321 5 078 5 095 

Tillgångar 15 575 15 422 16 038 21 323 20 558 18 214 17 942 16 242 17 854 17 440 

Eget kapital 5 513 5 170 5 866 8 461 8 870 8 020 7 938 7 625 7 220 7 800 

Minoritetsintressen 272 279 202 149 50 30 60 136 94 104 

Räntebärande skulder 6 565 6 558 5 769 6 856 6 409 5 176 5 174 4 028 6 084 5 247 

Rörelseskulder 1 712 1 943 2 485 3 083 2 777 2 719 2 646 2 985 3 211 3 237 

Skatteskulder 1 512 1 472 1 716 2 774 2 452 2 269 2 124 1 468 1 245 1 052 

Eget kapital och skulder 15 575 15 422 16 038 21 323 20 558 18 214 17 942 16 242 17 854 17 440 

Nyckeltal 1997–2006 

MEUR 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 

Nettoomsättning 9 998 10 490 10 636 13 017 13 509 12 783 12 172 12 396 13 188 14 594 

Förändring från föregående år, % 5,1 4,9 1,4 22,4 3,8 -5,4 -4,8 1,8 6,4 10,7 

Löner 1 737 1 805 1 738 2 023 2 246 2 308 2 298 *1 908 2 183 2 226 

% av omsättning 17,4 17,2 16,3 15,4 16,6 18,1 18,9 15,4 16,6 15,3 

EBITDA 1 747 1 877 2 328 3 472 2 743 2 288 1 672 1 907 1 368 1 882 

Avskrivning 806 1 111 849 1 041 1 116 1 397 1 084 1 082 1 420 1 249 

Goodwillavskrivning och värdejusteringar 48 65 62 88 152 1 069 116 90 8 9 

Rörelseresultat 893 701 1 416 2 344 1 475 -178 471 735 -60 624 

% av omsättning 8,9 6,7 13,3 18,0 10,9 -1,4 3,9 5,9 -0,5 4,3 

Engångsposter -52 -471 103 445 -8 -1 078 -54 399 -417 -134 

Rörelseresultat exkl engångsposter 945 1 172 1 314 1 899 1 483 900 526 336 357 758 

% av omsättning 9,5 11,2 12,4 14,6 11,0 7,0 4,3 2,7 2,7 5,2 

Resultatandelar i intressebolag 17 10 10 21 80 15 -23 39 67 87 

Finansnetto 280 380 267 293 344 206 238 106 152 79 

% av omsättning 2,8 3,6 2,5 2,3 2,5 1,6 2,0 0,9 1,1 0,5 

Resultat efter finansnetto 630 331 1 160 2 071 1 211 -369 211 668 -144 632 

% av omsättning 6,3 3,2 10,9 15,9 9,0 -2,9 1,7 5,4 -1,1 4,3 

Resultat efter finansnetto exkl engångsposter 682 802 1 057 1 626 1 219 709 319 269 273 602 

% av omsättning 6,8 7,6 9,9 12,5 9,0 5,5 2,6 2,2 2,1 4,1 

Skatter 

Periodens resultat 

-204 -146 -397 -642 -296 129 -67 98 37 -43 

(hänförligt till moderbolagets aktieägare) 405 185 758 1 415 918 -241 138 758 -111 585 

Utdelning 254 268 304 407 404 392 388 376 365 355 

Investeringar 1 134 896 740 769 857 878 1 248 980 1 145 583 

% av omsättning 11,3 8,5 7,0 5,9 6,3 6,9 10,3 7,9 8,7 4,0 

FoU-kostnader 79 80 84 95 92 92 89 82 88 79 

% av omsättning 0,8 0,8 0,8 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,5 

Operativt kapital 13 057 12 520 12 489 16 402 16 231 13 079 13 527 11 540 12 743 12 205 

Sysselsatt kapital 11 557 11 023 10 851 13 793 13 948 11 105 11 598 10 245 11 678 11 332 

Räntebärande nettoskuld 6 090 5 783 5 524 5 396 5 127 3 267 3 919 3 051 5 084 4 234 

Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % 8,0 6,2 12,9 19,0 10,6 -1,4 4,0 6,7 -0,5 5,4 

ROCE exkl engångsposter, % 8,5 10,4 12,0 15,4 10,6 7,2 4,5 3,1 3,3 6,6 

Avkastning på eget kapital (ROE), % 7,5 3,3 12,8 19,7 10,4 -2,8 1,7 9,7 -1,4 7,7 

Soliditet, % 37,2 36,0 38,4 40,6 43,8 44,3 44,7 47,8 41,0 45,3 

Skuldsättningsgrad 1,05 1,04 0,9 0,63 0,58 **0,37 0,49 0,40 0,70 0,54 

Medeltal anställda 40 301 40 987 40 226 41 785 44 275 43 853 44 264 43 779 46 166 45 631 

* Inklusive intäkt relaterad till förändringar i det finska sjuk- och förtidspensionssystemet (TEL). 

** Justerat med den initiala påverkan av IAS 41, Biologiska tillgångar. 


Leveranser per segment 

1 000 ton Q1/03 Q2/03 Q3/03 Q4/03 2003 Q1/04 Q2/04 Q3/04 

Tryckpapper 1 605 1 641 1 720 1 822 6 788 1 708 1 799 1 826 

Finpapper 863 845 848 857 3 413 885 888 901 

Förpackningskartong 827 868 844 811 3 350 874 886 859 

Totalt 3 295 3 354 3 412 3 490 13 551 3 467 3 573 3 586 

Träprodukter, 1 000 m 3 1 283 1 644 1 337 1 558 5 822 1 597 1 777 1 595 

Wellpapp, miljoner m 2 120 128 121 131 500 132 146 144 


MEUR Q1/03 Q2/03 Q3/03 Q4/03 2003 Q1/04 Q2/04 Q3/04 

Tryckpapper 1 098,6 1 087,4 1 122,8 1 196,7 4 505,5 1 076,9 1 130,9 1 144,3 

Finpapper 741,1 680,8 682,5 656,2 2 760,6 664,1 651,3 674,7 

Grossister 176,1 155,4 139,6 156,6 627,7 160,3 148,5 145,7 

Förpackningskartong 776,6 779,2 761,9 665,2 2 982,9 764,7 777,9 742,6 

Träprodukter 316,5 385,6 335,5 362,4 1 400,0 373,1 419,2 388,5 

Wood Supply 534,2 526,7 475,0 538,4 2 074,3 634,9 621,4 568,3 

Övrigt -544,0 -558,1 -529,9 -546,7 -2 178,7 -656,1 -646,3 -631,0 

Totalt 3 099,1 3 057,0 2 987,4 3 028,8 12 172,3 3 017,9 3 102,9 3 033,1 

Rörelseresultat per segment exklusive engångsposter och goodwill 

MEUR Q1/03 Q2/03 Q3/03 Q4/03 2003 Q1/04 Q2/04 Q3/04 

Tryckpapper 37,0 2,6 42,0 47,4 129,0 14,8 6,9 44,4 

Finpapper 77,3 32,1 23,8 5,7 138,9 12,4 -2,2 30,4 

Grossister 1,5 -1,2 -1,5 -5,5 -6,7 3,3 2,4 1,6 

Förpackningskartong 90,3 61,6 84,8 47,5 284,2 82,3 64,6 84,8 

Träprodukter 7,0 14,9 -4,7 9,3 26,5 11,4 21,3 10,9 

Wood Supply 34,5 33,8 23,0 25,2 116,5 31,3 3,3 3,1 

Övriga områden -7,5 -12,2 -7,1 -19,8 -46,6 -29,4 -15,9 -21,9 

Rörelseresultat exkl engångsposter 240,1 131,6 160,3 109,8 641,8 126,1 80,4 153,3 

Goodwillavskrivning -32,1 -28,0 -23,5 -32,4 -116,0 -22,7 -21,9 -21,7 

Engångsposter - - -39,9 -14,5 -54,4 123,1 7,4 81,4 

Rörelseresultat (IFRS), totalt 208,0 103,6 96,9 62,9 471,4 226,5 65,9 213,0 

Finansnetto -81,3 -11,3 -23,4 -121,7 -237,7 -20,3 -26,2 -27,0 

Resultatandelar i intressebolag -0,5 -8,5 -9,0 -5,0 -23,0 -2,3 16,7 10,2 

Resultat före skatt och minoritetsintressen 126,2 83,8 64,5 -63,8 210,7 203,9 56,4 196,2 

Inkomstskatt -39,9 -27,4 -21,1 21,4 -67,0 211,8 2,2 -59,4 

Periodens nettoresultat 86,3 56,4 43,4 -42,4 143,7 415,7 58,6 136,8 

12• STORA ENSO BOKSLUT 2006

Q4/04 2004 Q1/05 Q2/05 Q3/05 Q4/05 2005 Q1/06 Q2/06 Q3/06 Q4/06 2006 

1 981 7 315 1 685 1 708 1 734 1 881 7 008 1 666 1 662 1 741 1 860 6 929 

922 3 596 960 808 811 942 3 521 994 945 954 946 3 839 

880 3 499 929 873 890 929 3 621 959 971 991 929 3 850 

3 783 14 410 3 574 3 389 3 435 3 752 14 150 3 619 3 578 3 686 3 735 14 618 

1 695 6 664 1 541 1 855 1 639 1 706 6 741 1 563 1 746 1 593 1 670 6 572 

148 570 206 213 215 221 855 226 239 248 261 974 

Q4/04 2004 Q1/05 Q2/05 Q3/05 Q4/05 2005 Q1/06 Q2/06 Q3/06 Q4/06 2006 

1 269,3 4 621,4 1 104,4 1 125,3 1 166,0 1 280,2 4 675,9 1 171,0 1 145,2 1 226,7 1 230,5 4 773,4 

678,7 2 668,8 708,7 618,3 625,4 737,9 2 690,3 776,3 738,9 722,8 718,3 2 956,3 

183,4 637,9 182,1 217,4 295,2 478,5 1 173,2 496,3 452,6 450,1 508,2 1 907,2 

768,2 3 053,4 794,5 768,2 788,7 838,8 3 190,2 869,0 881,8 909,0 871,7 3 531,5 

386,0 1 566,8 366,9 433,7 398,0 389,7 1 588,3 377,1 437,8 418,5 443,0 1 676,4 

657,0 2 481,6 674,7 563,2 612,4 651,6 2 501,9 674,8 651,3 633,9 687,2 2 647,2 

-700,7 -2 634,1 -686,4 -538,8 -666,5 -740,6 -2 632,3 -756,8 -691,3 -722,9 -727,1 -2 898,1 

3 241,9 12 395,8 3 144,9 3 187,3 3 219,2 3 636,1 13 187,5 3 607,7 3 616,3 3 638,1 3 731,8 14 593,9 

Q4/04 2004 Q1/05 Q2/05 Q3/05 Q4/05 2005 Q1/06 Q2/06 Q3/06 Q4/06 2006 

38,5 104,6 21,6 31,5 67,9 72,3 193,3 70,3 55,3 57,0 69,0 251,6 

13,9 54,5 48,1 -13,6 -1,2 28,9 62,2 52,7 46,3 32,4 34,6 166,0 

3,9 11,2 2,7 1,6 0,9 -1,9 3,3 9,6 2,9 7,7 12,5 32,7 

39,6 271,3 72,0 11,9 73,5 62,6 220,0 99,5 70,8 93,7 59,4 323,4 

-8,9 34,7 -4,0 9,9 -1,8 -7,2 -3,1 3,8 14,9 21,4 19,0 59,1 

-5,4 32,3 3,1 -10,9 -0,3 -3,7 -11,8 8,9 1,3 5,0 -12,4 2,8 

-14,7 -81,9 -30,8 -12,7 -32,8 -30,1 -106,4 -50,7 -9,3 -22,0 3,9 -78,1 

66,9 426,7 112,7 17,7 106,2 120,9 357,5 194,1 182,2 195,2 186,0 757,5 

-24,0 -90,3 - - - - - - - - - - 

187,2 399,1 8,5 -3,5 8,5 -430,8 -417,3 -23,2 6,7 -177,2 60,0 -133,7 

230,1 735,5 121,2 14,2 114,7 -309,9 -59,8 170,9 188,9 18,0 246,0 623,8 

-32,5 -106,0 -43,1 -34,6 -25,0 -48,9 -151,6 115,2 -149,2 -8,4 -37,0 -79,4 

14,3 38,9 14,0 17,0 11,8 24,4 67,2 31,6 20,2 10,2 25,4 87,4 

211,9 668,4 92,1 -3,4 101,5 -334,4 -144,2 317,7 59,9 19,8 234,4 631,8 

-57,0 97,6 -27,4 -0,5 -30,3 95,0 36,8 -91,3 -19,0 37,3 30,4 -42,6 

154,9 766,0 64,7 -3,9 71,2 -239,4 -107,4 226,4 40,9 57,1 264,8 589,2 


Riskhantering 

Känslighetsanalys 

Priserna på pappers- och kartongprodukter har historiskt varit 

cykliska och refl ekterat såväl den allmänna konjunkturen 

som kapacitetsförändringar i branschen. Detta förhållande, 

tillsammans med volatiliteten i råvarupriserna, framför allt 

för virke, massa och energi samt valutakursexponeringen, 

påverkar lönsamheten i skogsindustrin. 

Koncernens resultat påverkas av pris- och volymförändringar, 

men effekten på rörelseresultatet beror på inom vilket 

segment de sker. Nedanstående tabell visar rörelseresultatets 

känslighet för en +/-10-procentig förändring av antingen pris 

eller volym inom olika segment baserat på siffror för år 2006. 

Rörelseresultat: Påverkan av +/- 10 % förändring 

MEUR Pris Volym 

Tryckpapper 460 160 

Finpapper 280 110 

Förpackningskartong 350 140 

Träprodukter 170 40 

Valutakursförändringar påverkar även rörelseresultatet. Nedanstående 

tabell visar känsligheten i rörelseresultatet per år vid 

en förändring på +/-10 % av värdet på euron jämfört med USdollarn, 

svenska kronan och brittiska pundet. Beräkningen är 

gjord före valutarisksäkringar och förutsatt att inga ändringar, 

mer än en valutakursändring förekommer. 


Rörelseresultat: Påverkan av +/- 10 % förändring 

MEUR 

USD 135 

SEK 120 

GBP 60 

De främsta kostnadsposterna för Stora Enso är personalkostnader 

och kostnader för timmer, massaved och returfi ber. 

Exempelvis betyder en procents förändring av personalkostnaderna 

22 MEUR och en procent på kostnaderna för fi berråvara 

28 MEUR per år. Den senaste tidens prisökning på olja 

har påverkat fl era kostnadsposter, såsom energi, kemikalier 

och transporter. De viktigaste kostnads- och omsättningsposterna 

framgår av nedanstående tabell. 

Sammanställning av kostnader och omsättning 

Kostnadsposter 

% av totala 

kostnader 

% av 

omsättning 

Transporter och kommissioner 13 12 

Tillverkningskostnader 

Fibrer 20 19 

Kemikalier och fyllnadsmedel 9 9 

Energi 9 8 

Service, underhåll och material 12 12 

Personal 16 15 

Övrigt 13 13 

Avskrivningar 8 7 

Kostnader/omsättning, totalt 100 95 

Kostnader/omsättning, MEUR 13 836 14 594 

Cirka 2 procentenheter av fi berkostnaderna består av massa 

som är köpt av externa leverantörer. Detta kompenseras med 

försäljning av marknadsmassa på koncernnivå.

Riskhantering 

Risktagande är en naturlig del av all affärsverksamhet. I det 

dagliga arbetet avväger ledningen hela tiden risker mot 

möjligheter som sammanhänger med verksamheten, och 

analyserar de potentiella negativa eller positiva effekterna 

av dessa. 

Hanteringen av företagsrisker innefattar en kontinuerlig 

uppföljning av identifi erade materiella risker och prioritering 

av riskerna baserat på sannolikheten att de inträffar på alla 

nivåer i organisationen. De ska också tas i beaktande i den 

strategiska och affärsmässiga planeringsprocessen. Det är 

dess utom viktigt att identifi era och hantera relaterade 

möjligheter på ett effektivt sätt. 

Divisionerna ansvarar för utvärderingen av möjligheterna 

och hanteringen av de risker de är exponerade för. Vissa spe ci aliserade 

koncernfunktioner, såsom Finance, Risk Management 

och Investeringskommittén, är ansvariga för att skapa system, 

rutiner och processer inom sina specifi ka områden för att 

mäta och hantera den eventuella risken för en viss händelse 

och/eller konsekvenserna om risken inträffar. 

Stora Enso har skapat en beredskapsgrupp, Corporate 

Contingency Task Group (CCTG), med representanter från 

relevanta koncernfunktioner för att hantera oväntade situationer 

och agera vid ostrukturerade händelser eller kriser. 

Syftet med CCTG är att begränsa förluster och skador som 

Stora Enso kan drabbas av genom omständigheter som ligger 

utanför den normala verksamheten. Dess viktigaste uppgifter 

är kriskommunikation, driftupprätthållande och katastrofhantering. 

Riskerna kan vara specifi ka för koncernen eller relaterade 

till branschen eller en geografi sk marknad. Vissa risker kan 

hanteras av koncernen, medan andra ligger utanför dess 

kontroll. Stora Enso har identifi erat ett antal potentiella 

risker som kan påverka dess framtida lönsamhet och prestationer. 

Allmänna risker, såsom BNP-förändringar, ingår inte 

i listan på risker som är specifi ka för Stora Enso. 

Koncernen har delat in riskerna i fyra områden: 1) strategiska 

risker, 2) operationella risker, 3) hasardrisker och 4) fi nansiella 

risker. För att minimera påverkan av riskerna och uppnå 

en stabilare verksamhet har koncernen en policy för att 

hantera riskerna. De viktigaste riskerna för Stora Enso 

beskrivs nedan. 

Trots de åtgärder som vidtagits för att hantera och 

be gränsa konsekvenserna av riskerna fi nns det inga garantier 

för att dessa risker, om de inträffar, inte får en betydande 

negativ effekt på Stora Ensos affärsverksamhet, fi nansiella 

ställning, rörelseresultat eller förmåga att uppfylla sina 

fi nansiella åtaganden. 

Strategiska risker 

• Risker i affärsmiljön 

• Affärsutvecklingsrisker 

• Leverantörsrisker 

• Acceptans av virkesråvara 

• HR-risker 

• Klimatförändringar 

• Governance-risker 

Hasardrisker 

• Miljörisker 

• Konkurrensrättsliga risker 

• Anläggnings- och 

affärsavbrottsrisker 

• Produktsäkerhet 

• Hälsa och arbetarskydd 

• Personalsäkerhetsrisker 

• Naturkatastrofer 

Strategiska risker 

Operationella risker 

• Marknadsrisker 

• Råvaru- och energiprisrisker 

• Arbetsmarknadsrisker 

• Risker i leveranskedjan 

• IT-risker 

Finansiella risker 

• Valutarisker 

• Finansieringsrisker 

• Ränterisker 

• Motpartsrisker 

• Kundfinansieringsrisker 

Risker i affärsmiljön 

Fortsatt konkurrens och obalans mellan utbud och efterfrågan 

på pappers-, förpackningskartong- och träproduktmarknaderna 

kan påverka lönsamheten. Pappers-, förpackningskartong- 

och träproduktmarknaderna är mogna 

marknader, och de är kapitalintensiva och starkt konkurrensutsatta. 

Bland Stora Ensos främsta konkurrenter fi nns ett 

antal stora internationella skogsbolag och ett fl ertal regionala 

och mer specialiserade företag. 

Konjunkturer och ändrade kundbeteenden kan ha en 

ogynnsam påverkan på efterfrågan av vissa produkter och 

därmed på lönsamheten. Förmågan att svara upp mot kundernas 

ändrade preferenser och att utveckla nya konkurrenskraftiga 

och ekonomiskt bärkraftiga produkter förutsätter en 

kontinuerlig marknads- och konkurrent bevakning. 

Ökade kostnader för insatsvaror, inklusive men inte 

begränsat till energi, fi berråvara, andra råvaror, transporter 

och arbetskraft kan inverka negativt på lönsamheten. Det är 

av avgörande betydelse att säkra tillgången till tillförlitliga 

och kostnadseffektiva leverantörer, samt att proaktivt hantera 

kostnadsutvecklingen och produktiviteten. 

Förändringar i lagstiftningen, särskilt på miljöområdet, 

kan påverka Stora Ensos verksamhet. Koncernen följer, 

bevakar och deltar aktivt i utvecklingen av miljölagstiftningen 

för att minimera eventuella negativa effekter för den egna 

verksamheten. Striktare miljöbestämmelser kan påverka 

tillgången på fi berråvara och produktionskostnaderna. 


Affärsutvecklingsrisker 

Affärsutvecklingsrisker är främst relaterade till Stora Ensos 

tillväxtstrategi. Koncernen fortsätter att sträva efter lönsam 

tillväxt genom såväl organisk tillväxt som väl övervägda 

samgåenden och förvärv inom kärnverksamheten, främst 

på nya tillväxtmarknader. 

Stora Enso strävar efter att minska volatiliteten i verksamheten 

genom att göra portföljen mindre cyklisk och genom 

att diversifi era verksamheten geografi skt. 

Värdet av investeringar på nya tillväxtmarknader kan 

påverkas av politiska, ekonomiska och legala förändringar 

i dessa länder. Stora Ensos verksamhet i sådana länder påverkas 

också av lokala kulturella och religiösa faktorer, miljömässiga 

och sociala frågor samt av förmågan att samarbeta 

med lokala och internationella intressenter. 

Koncernens planerade tillväxt är delvis beroende av framgångsrika 

förvärv och samgåenden. Det fi nns dock risker som 

sammanhänger med förvärv och samgåenden. Dessa hanterar 

koncernen genom sina riktlinjer för förvärv och samgåenden 

samt genom due diligence-processen. Dessa riktlinjer säkerställer 

att Stora Ensos strategiska och fi nansiella mål, liksom 

de miljörelaterade riskerna och frågan om socialt ansvarstagande, 

beaktas i hanteringen. 

Affärsutvecklingsriskerna innefattar även risker som 

sammanhänger med anskaffningen och tillgången på naturresurser, 

råvaror och energi. 

Förutom detta kan enstaka betydelsefulla aktieägare 

påverka eller kontrollera verksamhetens riktning. 

Leverantörsrisker 

Inom många områden är Stora Enso beroende av leverantörer 

och deras förmåga att leverera produkter vid rätt tidpunkt 

och med rätt kvalitet. Som framgår av tabellen ”Sammansättning 

av kostnader och omsättning” på sidan 14 är de 

viktigaste insatsvarorna fi berråvara, transporter, kemikalier 

och energi, och i fråga om investeringar maskiner och 

inventarier. Inom vissa av dessa områden utgör det en 

risk att ha ett begränsat antal leverantörer. Koncernen 

använder därför många olika leverantörer och kontrollerar 

dem för att undvika situationer som kan äventyra fortsatt 

produktion eller utvecklingsprojekt. 

Ett beroende av importerad fi berråvara kan orsaka störningar 

i leveranskedjan och tvinga koncernen att antingen 

betala högre priser eller ändra tillverkningsmetoderna. 

Ekonomiska, politiska, juridiska eller andra hinder eller 

begränsningar i Ryssland eller de baltiska staterna, och en 

ökad inhemsk efterfrågan på råmaterial beroende på en 

vidare utveckling av den egna skogsindustrin kan stoppa 

eller begränsa leveranserna av råmaterial från dessa länder. 

Acceptans av virkesråvara 

Miljöhänsyn och socialt ansvar vid anskaffningen av virke 

och fi berråvara samt vid skogsbruk är ett av intressenternas 

främsta krav. Underlåtenhet att kontrollera ursprunget av 

det virke som koncernen använder kan få allvarliga konsekvenser 

på marknaden. Stora Enso hanterar dessa risker 

genom riktlinjerna i Principer för hållbarhet inom virkes- 

och fi beranskaffning samt skogsbruk, vilka fastslår de grundläggande 

kraven för hela koncernens virkes- och fi beranskaffningsverksamhet. 

Spårbarhetssystem används för att 

dokumentera att allt virke och all fi berråvara kommer från 

legala och acceptabla källor. Skogscertifi ering och chain-of- 


custody-certifi ering är andra verktyg för att hantera riskerna 

vid acceptans av virkesråvara. 

HR-risker 

Att utveckla en kompetent personalstyrka och att hantera 

rekryteringen av nyckelpersoner i koncernens globala verksamhet 

är avgörande för affärsutvecklingen, särskilt under en period 

av omstruktureringar och uppsägningar till följd av avyttringar 

och nedläggningar. Stora Enso utvärderar kompetensnivån hos 

personalen och letar fram chefstalangerna genom en kombination 

av enkäter och andra mätmetoder. Koncernen hanterar 

sina kompetens- och utbildningsrisker genom strukturerade 

utbildningsprogram och har en årlig successionsplanering för 

att hantera risken för förluster av nyckeltalanger. 

Klimatförändringar 

Stora Enso är engagerat i att lindra effekterna av klimatförändring 

genom att aktivt söka efter möjligheter att minska 

koncernens utsläpp av koldioxid. Risker relaterade till klimatförändring 

hanteras genom processer för att hitta rena, 

kostnadseffektiva och säkra energikällor i produktionen och 

i transporterna samt genom minskad energikonsumtion. 

Ytterligare åtgärder omfattar energibesparingsinitiativ, 

användande av koldioxidneutrala biobränslen, användning 

av kraftvärme samt upptag och lagring av koldioxid i skog 

och skogsprodukter. Träprodukter erbjuder ett alternativ till 

mer koldioxidintensiva produkter. 

Governance-risker 

Stora Enso är en stor internationell koncern med ett fl ertal 

verksamhetsmässiga och legala strukturer, varför tydliga regler 

för governance-frågor är av stor vikt. Stora Enso har väl defi nierad 

corporate governance och organ med olika uppgifter 

och ansvarsområden för att säkerställa en strukturerad 

hantering av alla viktiga frågor i samband med koncernens 

utveckling. Ett exempel är Investeringskommittén, som 

analyserar riskerna vid en ny investering innan några beslut tas. 

Stora Ensos kommunikationspolicy betonar betydelsen av 

öppenhet, trovärdighet, ansvarstagande, förutseende och 

dialog. Den har formulerats med utgångspunkt från koncernens 

kommunikationsmetoder och följer de lagar och regler 

som är tillämpliga för bolaget. 

Operationella risker 

Marknadsrisker 

Risker relaterade till faktorer som efterfrågan, pris, konkurrens, 

kunder, leverantörer och råvaror bevakas regelbundet 

av respektive affärsområde som en rutinmässig del av verksamheten. 

Dessa risker följs upp och utvärderas även av 

koncernfunktionen Finance and Strategy för att få ett 

perspektiv på koncernens totala produktsortiment och 

övergripande långsiktiga lönsamhetspotential. 

Produktpriserna, som tenderar att vara cykliska i denna 

bransch, påverkas av förändringar i kapaciteten och produktionen 

i branschen. Efterfrågan, som också påverkar produktpriserna, 

är beroende av den allmänna ekonomiska situationen 

och lagernivåerna. Priserna fl uktuerar olika mycket för olika 

produkter och på olika geografi ska marknader. 

Förändringar av priserna på råmaterial och energi kan också 

påverka lönsamheten, eftersom fi berråvara står för cirka 20 % 

och energi för cirka 9 % av Stora Ensos produktionskostnader.

Av tabellen Sammanställning av kostnader och omsättning 

på sidan 14 framgår vilka de främsta kostnadsposterna är. 

Råvaru- och energiprisrisker 

Beroendet av utomstående leverantörer av naturgas, kol och 

huvuddelen av den el som används gör koncernen känslig 

för prisförändringar på energimarknaden och för störningar 

i leveranskedjan. Under 2006 stod externa leverantörer för 

cirka 50 % av Stora Ensos behov av el i Finland och Sverige. 

Motsvarande siffra för Nordamerika var 66 % och i Centraleuropa 

60 %. 

Koncernen tillämpar en konsekvent, långsiktig hantering 

av energirisken. Pris- och leveransriskerna mildras genom 

lång siktiga avtal om fysisk leverans kombinerat med fi nansiella 

derivat. Koncernen säkrar prisrisker avseende både råvaror 

och slutprodukter, och stödjer utvecklingen av marknader 

för råvaruderivat. 

Arbetsmarknadsrisker 

En betydande andel av koncernens anställda är medlemmar 

i en fackförening. Det fi nns en risk att koncernen påverkas av 

arbetsmarknadskonfl ikter som stör verksamheten och som 

Specifi kation av energiutgifter 2006 

El ......................................... 58 % 

Gas ...................................... 26 % 

Olja ....................................... 7 % 

Kol ......................................... 4 % 

Övrigt .................................... 5 % 

Övrigt: främst torv, köpt biomassa och inköpt ånga. 

Elförbrukning 

Risksäkringsprofi l 

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 

Marknadsel 

Lokala tariffer 

Fysiska kontrakt med rörligt pris 

Finansiella kontrakt 

Fysiska kontrakt 

Leveranser från Pohjolan Voima 

Egen produktion 

Försäljning till marknaden 

Stora Enso har ett långsiktigt perspektiv i sin elanskaffning: ~80 % av den beräknade förbrukningen är upphandlad till år 2015. 

har en betydande negativ inverkan på verksamheten, de 

fi nansiella villkoren och lönsamheten, särskilt under en 

period av omstruktureringar och uppsägningar till följd av 

avyttringar och nedläggningar. Majoriteten av de anställda 

företräds av fackföreningar enligt ett fl ertal kollektivavtal i 

de länder där koncernen bedriver verksamhet. Därför är 

relationerna med fackföreningarna av högsta prioritet. 

Stora Enso slöt betydelsefulla kollektivavtal i Nordamerika 

under 2006, och i Sverige beräknas de kommande avtalsförhandlingarna 

vara slutförda under andra kvartalet 2007. 

Avtalen i Finland och Tyskland löper inte ut förrän 2008. 

Risker i leveranskedjan 

Att hantera risker relaterade till leverantörer och underleverantörer 

är viktigt för Stora Enso. Leverantörernas och underleverantörernas 

förmåga att uppfylla kvalitetskraven och 

leveranstiderna är avgörande för effektiviteten i produktionen 

och investeringarna. Leverantörer och underleverantörer 

måste också uppfylla Stora Ensos hållbarhetskrav eftersom 

de ingår i koncernens värdekedja. En låg nivå i deras hållbarhetsagerande 

kan skada koncernen och dess rykte. 

IT-risker 

Stora Enso opererar i en affärsmiljö där information måste 

vara tillgänglig till stöd för affärsprocesserna. Eftersom Stora 

Enso är noterat på New York-börsen fordras det av bolaget att 

inrätta rapporteringssystem som uppfyller kraven i Sarbanes- 

Oxley Act-lagstiftningen. 

Koncernfunktionen Corporate IT tillhandahåller ett in formationsrisksystem 

för att identifi era IT-risker och regleringskrav. 

Standardisering av affärsapplikationer, IT-infrastruktur 

och IT-processer (ITIL) är en viktig hörnsten i hantering av 

IT-risker. Dessa processer minskar inte bara riskerna inom 

interna kontroller och fi nansiell rapportering utan även 

inom driften av hela produktionsmiljön. 

Hasardrisker 

Miljörisker 

Stora Enso kan ådra sig betydande kostnader i samband med 

återställande av miljön eller med efterlevnaden av miljölagar 

och -regler, vilket kan minska vinstmarginalen och resultatet. 

Dessa risker minimeras genom miljöhanteringssystem och 

miljömässiga due diligence-processer i samband med förvärv 

och avyttringar, samt skadeersättningsavtal i fall att effektiv 

och tillbörlig återställning av miljön behövs. Saneringsprojekt 

aktualiseras normalt i samband med nedläggningar av bruk. 


Konkurrensrättsliga risker 

Stora Enso har varit föremål för preliminära konkurrensbegränsningsutredningar 

i Europa och USA sedan 2004. Samtidigt 

med dessa undersökningar har Stora Enso pekats ut i ett 

antal fall av grupptalan som har lämnats in i USA. 

Efter dessa undersökningar har EU-kommissionen avslutat 

sin granskning av fi n- och tryckpapperssektorerna utan att 

vidta några ytterligare åtgärder. 

I Litauen och Lettland har de nationella konkurrensmyndigheterna 

konstaterat att koncernens grossistbolag UAB Schneidersohne 

Baltija och SIA Papyrus har brutit mot kon kur rensreglerna 

och dömt dem 235 330 LTL (68 000 EUR) respektive 

7 989 LVL (11 000 EUR) i böter. Grossistbolagen förnekar att 

de brutit mot reglerna och har överklagat eller överväger att 

överklaga myndigheternas beslut. 

I USA har konkurrensmyndigheten meddelat att Stora Enso 

North America Corp. åtalas för påstått konkurrensbegränsande 

agerande i samband med försäljningen av bestruket journalpapper. 

Stora Enso förnekar att man gjort sig skyldigt till 

någon överträdelse och kommer att förklara sig oskyldigt 

när domstolsförhandlingarna inleds. 

I Finland har konkurrensmyndigheten föreslagit att Stora 

Enso bötfälls för överträdelse av konkurrenslagstiftningen vid 

anskaffningen av virkesråvara i Finland. Koncernen anser att 

anklagelserna är grundlösa och kommer att lämna genmälen. 

Stora Enso har etablerade interna konkurrensregler, vilka 

uppdateras kontinuerligt. Den aktuella versionen är från 

augusti 2006. I regelverket klargörs tydligt koncernens stöd 

för fri och rättvis konkurrens samt åtagande att följa den 

gällande konkurrenslagstiftningen. Det åtagandet är en 

integrerad del av Stora Ensos företagsetiska principer och 

etiska kod. Koncernen fortsätter att vidta åtgärder för att 

befästa sitt åtagande i regelverket genom sin bolagspolicy 

och utbildningar. 

Anläggnings- och affärsavbrottsrisker 

Att skydda produktionstillgångarna har högsta prioritet för 

Stora Enso för att uppnå målet att undvika oplanerades produktionsstopp. 

Detta sker med strukturerade metoder för att 

identifi era, mäta och bevaka olika typer av risker. Koncernfunktionen 

Corporate Risk Management (CRM) sköter dessa 

uppgifter tillsammans med olika försäkringsbolag. Varje år 

utförs ett antal inspektioner av tekniska risker vid produktionsenheterna. 

Dessutom används en riskhanteringspolicy, 

riskvärderingsverktyg och särskilda förebyggande åtgärder. 

Planerade underhållsrelaterade produktionsstopp och 

andra arbeten är viktiga för att hålla maskinerna i gott skick. 

Att hitta en balans mellan att acceptera risker och att undvika, 

dämpa eller fl ytta risker har hög prioritet. CRM ansvarar 

för att koncernen har ett tillräckligt försäkringsskydd och stöd jer 

enheterna i deras arbete med att förebygga förluster. Optimering 

av den totala kostnaden för risker underlättas genom 

användandet av koncernens egna försäkringsbolag (captives). 

Produktsäkerhet 

Stora Ensos papper och kartong används bland annat i applikationer 

som kommer i kontakt med livsmedel, där konsumentskyddsaspekter 

är viktiga. De bruk som tillverkar dessa 

produkter har etablerat eller håller på att utarbeta hygiencertifi 

eringssystem som bygger på olika riskanalyser. Dessutom 

är alla koncernens bruk ISO-certifi erade. 


Hälsa och arbetarskydd 

Stora Ensos mål är att ha arbetsplatser som är fria från 

olyckor och arbetsrelaterad ohälsa, och vilkas anställda är 

friska och har god arbetskapacitet. Arbetsplatsolyckor orsakar 

mänskligt lidande och ofta tillfälliga störningar i produktionen 

och annan verksamhet. Dödsolyckor kan vara särskilt ofördelaktiga 

för koncernens image. Säkerheten kan förbättras 

och kontinuiteten i driften säkerställas genom en fungerande 

hantering av hälsa och arbetarskydd baserad på riskbedömningar. 

Stora Enso måste även ha beredskap för större epidemier 

och till och med pandemier som härrör från det omgivande 

samhället. 

Personalsäkerhetsrisker 

Personalens säkerhet får aldrig äventyras. Stora Enso måste 

därför vara uppmärksamt på potentiella säkerhetsrisker och 

ge tillräckliga riktlinjer för hur personalen ska hantera dessa, 

exempelvis vid resor eller när de bor och lever i främmande 

länder med säkerhetsproblem eller brottslighet. Att ha fokus 

på säkerheten för nyckelpersoner är också viktigt för affärsverksamhetens 

kontinuitet. 

Naturkatastrofer 

Stora Enso måste ta i beaktande att naturkatastrofer såsom 

stormar, översvämningar, jordbävningar eller vulkanutbrott 

kan påverka koncernens anläggningar eller verksamhet. 

Huvud delen av koncernens tillgångar är dock belägna i 

områden där sannolikheten för översvämningar, jordbävningar 

eller vulkanisk aktivitet är låg. Konsekvenserna av 

sådana katastrofer kan begränsas med planer för eventuella 

kriser eller avbrott i affärsverksamheten. Dessa har utformats 

på ett proaktivt sätt i samverkan med berörda myndigheter. 

Finansiella risker 

Målet med hanteringen av de fi nansiella riskerna är att minska 

volatiliteten i intäkterna och öka förutsebarheten med hjälp 

av fi nansiella instrument. Stora Enso har formulerat mål och 

principer för hanteringen av de fi nansiella riskerna i en 

koncern policy för fi nansiella risker. Policyn revideras och 

godkänns regelbundet av Stora Ensos styrelse. Efterlevnaden 

övervakas av intern kontroll och intern revision. 

Stora Enso är exponerat för olika slag av marknadsrisker 

såsom valutarisk, fi nansieringsrisk, ränterisk och motpartsrisk. 

Stora Enso mäter fi nansiell risk på fl era nivåer på daglig 

basis med hjälp av olika slags metoder. 

Valutarisker 

Stora Enso är exponerat för transaktions- och omräkningsrisker. 

Transaktionsrisken är den risk som kan ha en negativ 

påverkan på koncernens resultat som följd av valutakursrörelser, 

medan omräkningsrisken är sådana variationers 

påverkan på posterna i koncernens balansräkning. 

För att minimera valutakursfl uktuationers påverkan på 

värdet av nettotillgångar som utgör eget kapital har koncernen 

som policy att fi nansiera tillgångarna i den lokala valutan där 

så är möjligt och kommersiellt gångbart. Koncernen har därför 

säkrat investeringar i USD, CAD, GBP, SEK och CZK enligt 

reglerna för risksäkring i IAS 39 avseende nettotillgångar i 

utländska bolag. Följande tabell visar risksäkringarnas motsvarande 

värde i EUR.

Omräkningsrisk och risksäkring per 31 december 2006 

MEUR 

Euroområdet 

USA Sverige Kanada 

Storbritannien 

Tjeckien Kina Brasilien Övriga Totalt 

Sysselsatt kapital, externt 5 631 1 685 2 115 273 9 134 228 370 887 11 332 

Sysselsatt kapital, internt ** 70 34 35 -48 2 9 -13 1 -90 - 

Intressebolag 183 45 248 - - - - 329 - 805 

Räntebärande nettoskuld -3 043 - 1 059 - 9 23 12 -100 -1 -75 -4 234 

Minoritetsintressen -9 - -3 - - - -12 - -79 -103 

Omräkningsrisk på eget kapital 2 832 705 2 395 234 34 155 103 699 643 7 800 

Risksäkring av skulder * 1 288 -705 -583 - - - - - - - 

Övrig risksäkring * 

- EUR/CAD 234 - - -234 - - - - - - 

- EUR/GBP 30 - - - -30 - - - - - 

- EUR/CZK 128 - - - - -128 - - - - 

Omräkningsrisk efter risksäkring 4 512 0 1 812 0 4 27 103 699 643 7 800 

* Långfristiga skulder eller terminskontrakt klassificerade som säkring av investeringar i utländska tillgångar. 

** Består främst av interna operativa nettofordringar och skulder. 

I fråga om transaktionsrisker är koncernens policy att risksäkra 

högst 75 % av nettoexponeringen i respektive valuta 

i enlighet med operationella och divisionsbeslut. Utöver 

denna operationella risksäkring kan koncernens exponering 

risksäkras enligt bemyndigande från koncernledningen. 

Transaktionsrisk och risksäkring per 31 december 2006 

Den indirekta valutaeffekten, till exempel när en produkt 

skulle kunna produceras till lägre kostnad någon annanstans, 

inverkar på produktpriset. Om sådana förhållanden blir 

permanenta kan strukturella justeringar behöva göras. Därför 

kan koncernens ambition att vara global ses som en strategi 

för att reducera sådana effekter. 

MEUR EUR USD GBP SEK JPY Övriga Totalt 

Omsättning 2006 7 300 3 500 800 1 300 300 1 400 14 600 

Kostnader 2006 -7 100 -2 000 -200 -2 300 0 -1 100 -12 700 

Operativt nettokassaflöde 200 1 500 600 -1 000 300 300 1 900 

Säkring av transaktionsrisk per 31 dec 250 194 -334 0 

Säkring per 31 dec, % * 17 % 32 % 33 % 0 % 

Genomsnittlig säkring 2006, % 24 % 28 % 45 % 6 % 

* De nästkommande tolv månaderna. 


Finansieringsrisker 

Enligt Stora Ensos fi nansieringspolicy ska den genomsnittliga 

löptiden på utestående lån och kreditlöften som täcker kortfristiga 

låneskulder vara minst fyra och högst sju år. Policyn 

säger vidare att koncernen ska ha kreditlöften som täcker de 

planerade fi nansieringsbehoven, den kortfristiga delen av de 

långfristiga skulderna, utestående kommersiella företagscertifi 

kat och övriga obekräftade kortfristiga lån. 

Återbetalningsplan för 

lån per 31 december 2006 

MEUR 

2 000 

1 500 

1 000 

500 

07 08 09 10 11 12+ 

Obligationslån 

Lån från kreditinstitut 

Finansiella leasingskulder 

Övriga långfristiga skulder 

Bekräftade kreditlöften 

Stora Enso anser det vara ett viktigt mål att upprätthålla två 

olika kreditbetyg. Aktuella betyg och utsikter från Moody’s 

och Standard & Poor’s fi nns på sidan 10. 

Genomsnittlig kostnad för totalt kapital (WACC) 

Koncernens genomsnittliga kostnad för totalt kapital (WACC) 

består av den sammanlagda kostnaden för främmande och 

eget kapital. Kostnaden för eget kapital består av den riskfria 

långa räntan på 3,9 % plus en riskpremie på 4 %, vilket ger 

en sammanlagd kostnad efter skatt på 7,9 %. Kostnaden för 

eget kapital före skatt är cirka 11 % och med en skuldsättningsgrad 

på 0,8 och en spread för det främmande kapitalet 

på 1,2 % blir WACC före skatt cirka 8,5 %, d v s den siffra 

som är jämförlig med avkastning på sysselsatt kapital (ROCE). 

Motsvarande WACC efter skatt är 6,0 %. 

Avkastningskravet på alla Stora Ensos investeringar bestäms 

med utgångspunkt från WACC och måste överstiga WACC 

över tiden för att skapa mervärde. Nivån på avkastningskravet 

som anges ovan gäller koncernen i stort. För investeringar 

i vissa regioner eller länder adderas en riskpremie till den 

risk fria räntan för att ta hänsyn till de osäkerheter och tillkommande 

risker som det innebär att göra affärer på dessa 

ställen. Koncernen justerar också avkastningskravet för olika 


Ränterisker 

Koncernens räntekostnader påverkas av räntefl uktuationer. 

Till följd av branschens cykliska karaktär har koncernen som 

policy att matcha räntekostnaderna med resultatet. Räntebindningen 

ska vara 12 månader, med en tillåten avvikelse 

på 3–24 månader. För att upprätthålla denna målsättning 

används swappar för att växla fasta räntor till rörliga. En 

parallell ränteförändring uppåt med en procentenhet påverkar 

räntenettokostnaden med 28 MEUR under förutsättning 

att bindningstiden och koncernens fi nansieringsstruktur är 

konstant under året. 

Motpartsrisker 

Motpartsrisk är den risk koncernen löper vid transaktioner 

med fi nansiella motparter. I fråga om fi nansiella kontrakt 

minimeras risken genom att kontrakt bara ingås med ledande 

fi nansiella institutioner och industriföretag med god kreditrating. 

Investeringar får göras i motparter med en kreditrating 

som är lika med eller bättre än A1/P1 kortfristiskt eller 

AA-/aa3 långfristiskt. Motpartsrisken övervakas noga, och 

den totala exponeringen kalkyleras regelbundet. 

Kundkreditrisker 

Utestående kundfodringar innebär en kortfristig kreditrisk. 

Koncernen har därför fastställt en kreditpolicy som innehåller 

interna regler och metoder för att värdera kunderna 

utifrån deras fi nansiella ställning. I enlighet därmed kreditvärderas 

alla kunder regelbundet och fordringar bevakas 

noggrant. 

Risk relaterad till länder bevakas kontinuerligt och kreditgivningen 

är begränsad i länder där det politiska och/eller 

ekonomiska läget är instabilt. För närvarande härrör 78 % 

av koncernens kundfordringar från kunder i EU och Nordamerika, 

vilket innebär en mycket låg risk. 

verksamheter baserat på intäktsfl uktuationerna och den 

bedömda affärsrisken. 

Alla utvecklingsinvesteringar i Stora Enso måste uppfylla 

de ovannämnda kraven. Riskerna och avkastningskraven för 

investeringar ses kontinuerligt över av den operativa Investeringskommittén. 

Under 2006 analyserade kommittén fl era 

investeringsförslag och granskade tio större projekt som 

påbörjats 2004 och 2005. 

Läs mer om: 

– Riskhantering i not 2 på sidan 48 

– Finansiella instrument i not 25 på sidorna 92–93 

– Kreditinvesterare och fi nansieringsstruktur, sidan 10 

– Corporate Governance i Koncernen-delen av 

årsredovisningen 2006, sidorna 34–39 

– Investeringskommittén i Koncernen-delen av 

årsredovisningen 2006, sidan 38 

– Energi i Hållbarhet-delen av årsredovisningen 2006, 

sidan 21, och energieffektivitet på sidan 23

Verksamhetsberättelse 

Jämförelsetal 

I balans- och resultaträkningarna lämnas jämförelsesiffror avseende de två föregående åren. I löpande text redovisas jämförelsesiffror 

inom parentes för föregående år, om inte annat anges. 

Marknader och leveranser 

Efterfrågan på tryck- och skrivpapper förbättrades något under 

2006, och den globala efterfrågan ökade med 2 % efter att ha 

varit 1 % 2005. Bestruket träfritt papper och SC-papper ledde 

utvecklingen med en tillväxt på nästan 4 %, medan obestruket 

träfritt och bestruket trähaltigt papper bara gick framåt med 

1 %. Tillväxten var starkast i Östeuropa, Kina och Latinamerika, 

med tillväxttal på 7–10 %. Tillväxten i Nordamerika var 

oförändrad medan efterfrågan i Västeuropa ökade med 

mindre än 1 %. 

Trots den begränsade ökningen av kapaciteten i tryck- och 

skrivpapperssektorerna på senare tid står exporten fortfarande 

för en stor del av produktionen i Västeuropa, där en fjärdedel 

av bestruket journalpapper exporteras. Importen av tryck- och 

Beräknad konsumtion av papper och kartong 2006 

skrivpapper, särskilt bestrukna träfria kvaliteter, har fortsatt 

öka starkt i Nordamerika, där importen för närvarande står 

för en fjärdedel av efterfrågan. 

Efterfrågan på förpackningskartong har förblivit stabil 

och var något starkare än 2005 i Europa och Nordamerika. 

Tillväxten var dock starkast i Östeuropa och Kina. 

Träprodukter har gynnats av en stark aktivitet i byggsektorn 

som har ökat efterfrågan i Europa, Mellanöstern 

och Japan. Begränsningarna i tillgången på sågtimmer har 

dock hämmat tillförseln. Efterfrågan på sågade trävaror har 

rasat i Nordamerika, beroende på en snabb nedgång på 

bostadsmarknaden. 

Miljoner ton Europa Nordamerika Asien och Oceanien 

Tidningspapper 11,0 9,8 13,1 

Obestruketjournalpapper 6,3 6,2 2,1 

Bestruket journalpapper 7,6 5,9 3,2 

Obestruket finpapper *9,8 12,9 21,9 

Bestruket finpapper 8,2 6,4 11,9 

Cartonboard (allmän förpackningskartong) **6,1 13,3 17,3 

Sågade trävaror (miljoner m 3 ) 100 120 n,a, 

* Exkl specialpapper. 

** Inkl falskartong, homogen helblekt och returfiberbaserad kartong. 

Källa: International softwood conference, PPPC, RISI, Stora Enso 

Under 2006 uppgick koncernens leveranser av papper och 

kartong till 14 618 000 ton, vilket är 468 000 ton mer än 

2005, och produktionen ökade med 380 000 ton till 

14 699 000 ton. Leveranserna av träprodukter minskade 

Leveranser per segment 

med 169 000 m 3 till 6 572 000 m 3 . Marknadsrelaterade produktionsbegränsningar 

uppgick till 467 000 (141 000) ton, 

främst för bestruket journalpapper till följd av minskade 

marknadsandelar. 

Räkenskapsår Förändring 

Produktionsbegränsningar 

1 000 ton 2004 2005 2006 % 2005 2006 

Tryckpapper 7 315 7 008 6 929 -1 66 356 

Finpapper 3 596 3 521 3 839 9 19 18 

Förpackningskartong 3 499 3 621 3 850 6 56 93 

Papper och kartong, totalt 14 410 14 150 14 618 3 141 467 

Träprodukter, 1 000 m 3 6 664 6 741 6 572 -3 

Wellpapp, miljoner m 2 570 855 974 14 


Finansiellt resultat 

Inverkan av den sju veckor långa arbetsmarknadskonflikt som berörde skogsindustrin i Finland under 2005 stör jämförelsen på årsbasis. 

Konflikten bedöms ha påverkat rörelseresultatet för 2005 i negativ riktning med cirka 190 MEUR. 

Omsättningen på 14 593,9 MEUR var 1 406,4 MEUR eller 

10,7 % högre än 2005. Högre priser, särskilt för tidningspapper, 

och ökade leveranser svarade för två tredjedelar av 

omsättningsökningen. Förvärven av Schneidersöhne och 

Arapoti, som delvis motverkades av avyttringarna av bruken 

i Grycksbo, Pankakoski, Celbi och Wolfsheck, stod för den 

resterande omsättningsökningen. 

Rörelseresultatet exklusive engångsposter ökade med 

400,0 MEUR till 757,5 MEUR, och var högre i alla segment. 

Rörelseresultatet innefattar en negativ icke-kassamässig 

effekt på 12,1 MEUR (-8,0), varav -17,0 MEUR är relaterat 

till marknadsvärdering av aktiebaserade ersättningar. Detta 

uppvägs delvis av 4,9 MEUR i utnyttjade utsläppsrätter för 

koldioxid. Båda dessa icke-kassamässiga poster redovisas 

under Övrigt. 

Rörelseresultatet för Tryckpapper förbättrades när priserna 

steg. Stilleståndet vid Port Hawkesbury Bruk i Kanada belastade 

rörelseresultatet med cirka 45 MEUR under året. Produktionen 

vid bruket återupptogs under fjärde kvartalet. Rörelse resul 

tatet för Finpapper förbättrades när försäljningsvolymerna 

Resultaträkning i sammandrag 


ökade, och rörelseresultatet för Grossister lyftes avsevärt 

genom förvärvet av Schneidersöhne. Rörelseresultatet 

för Förpackningskartong förbättrades när försäljningsvolymerna 

ökade. Rörelseresultatet för Träprodukter förbättrades 

när priserna steg. Valutakursförändringar, främst försvagningen 

av US-dollarn, hade en negativ inverkan på rörelseresultatet 

om 12,2 MEUR (positiv 33,6) netto efter valutarisksäkring. 

Rörelseresultatet inklusive engångsposter var 623,8 MEUR 

(-59,8). Engångsposter i rörelseresultatet uppgick till -133,7 

MEUR, varav de främsta var -166,2 MEUR omfattande realisationsresultat 

och omstruktureringsavsättningar relaterade till 

det tidigare presenterade Asset Performance Review-programmet, 

-24,0 MEUR i nedskrivningar av tillgångar i Träprodukter, 

30,0 MEUR till följd av upplösning av reserver med 

anledning av avslutade skatteärenden och 30,0 MEUR till 

följd av minskade pensionskostnader beroende på en ändring 

av koncernens redovisningsprinciper vid redovisning av 

aktuariella vinster och förluster i förmånsbestämda pensionsplaner. 

Räkenskapsår Föränd ring Per aktie, EUR 

MEUR 2004 2005 2006 % 2004 2005 2006 

Nettoomsättning 12 395,8 13 187,5 14 593,9 10,7 14,96 16,51 18,51 

EBITDA exkl engångsposter 1 508,4 1 487,4 1 848,2 24,3 1,82 1,86 2,34 

Rörelseresultat exkl engångsposter 426,7 357,5 757,5 - 0,52 0,45 0,96 

Goodwillavskrivning -90,3 - - - -0,11 - - 

Engångsposter 399,1 -417,3 -133,7 - 0,48 -0,52 -0,17 

Rörelseresultat 735,5 -59,8 623,8 - 0,89 -0,07 0,79 

Resultatandelar i intressebolag 38,9 67,2 87,4 - 0,05 0,08 0,11 

Finansnetto -106,0 -151,6 -79,4 - -0,13 -0,19 -0,10 

Resultat före skatt 668,4 -144,2 631,8 - 0,81 -0,18 0,80 

Inkomstskatt 97,6 36,8 -42,6 - 0,11 0,05 -0,05 

Årets nettoresultat 766,0 -107,4 589,2 - 0,92 -0,13 0,75 

Minoritetsintressen -8,1 -3,7 -4,2 - -0,01 -0,01 -0,01 

Nettoresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare 757,9 -111,1 585,0 - 0,91 -0,14 0,74 

Periodens nettoresultat exkl engångsposter 211,1 226,6 435,3 - 0,25 0,28 0,55

Omsättning, rörelseresultat och avkastning på operativt kapital per segment 

Nettoomsättning Rörelseresultat ROOC, % * 

MEUR 2004 2005 2006 2004 2005 2006 2004 2005 2006 

Tryckpapper 4 621,4 4 675,9 4 773,4 104,6 193,3 251,6 2,5 4,7 6,2 

Finpapper 2 668,8 2 690,3 2 956,3 54,5 62,2 166,0 2,0 2,4 7,1 

Grossister 637,9 1 173,2 1 907,2 11,2 3,3 32,7 6,9 0,9 6,0 

Förpackningskartong 3 053,4 3 190,2 3 531,5 271,3 220,0 323,4 9,3 7,6 11,5 

Träprodukter 1 566,8 1 588,3 1 676,4 34,7 -3,1 59,1 5,3 -0,5 9,2 

Wood Supply 2 481,5 2 501,9 2 647,2 32,3 -11,8 2,8 5,8 -4,4 0,7 

Övrigt -2 634,0 -2 632,3 -2 898,1 -81,9 -106,4 -78,1 - - - 

Goodwill avskrivning - - - -90,3 - - - - 

Summa exkl engångsposter 12 395,8 13 187,5 14 593,9 336,4 357,5 757,5 3,1 3,3 6,6 

Engångsposter - - - 399,1 -417,3 -133,7 - - - 

Totalt 12 395,8 13 187,5 14 593,9 735,5 -59,8 623,8 6,7 -0,5 5,4 

* ROOC = Avkastning på operativt kapital (Return On Operating Capital). Siffror för koncernen avser avkastning på sysselsatt kapital (ROCE). 

Extern försäljning per destination och ursprung 

2006 % 2006 

Försäljning per 

% 

MEUR Försäljning per destination 

ursprungsland 

Österrike 304,1 2,1 353,0 2,4 

Baltikum 202,9 1,4 323,0 2,2 

Belgien 298,3 2,0 336,0 2,3 

Tjeckien 156,7 1,1 215,3 1,5 

Danmark 248,3 1,7 58,1 0,4 

Finland 862,3 5,9 4 224,0 28,9 

Frankrike 940,4 6,4 398,2 2,7 

Tyskland 2 401,1 16,5 2 313,9 15,9 

Italien 414,3 2,8 15,0 0,1 

Nederländerna 631,7 4,3 351,8 2,4 

Polen 299,5 2,1 202,3 1,4 

Portugal 45,4 0,3 94,9 0,7 

Spanien 521,8 3,6 117,0 0,8 

Sverige 1 133,6 7,8 3 116,6 21,4 

Storbritannien 891,1 6,1 33,6 0,2 

Ryssland 236,8 1,6 205,8 1,4 

Övriga Europa 896,0 6,1 212,9 1,4 

Europa totalt 10 484,3 71,8 12 571,4 86,1 

Afrika 162,3 1,1 - - 

Australien/Nya Zeeland 112,6 0,8 9,8 0,1 

Brasilien 111,0 0,8 197,3 1,3 

Kanada 120,0 0,8 57,2 0,4 

Kina (inkl Hong Kong) 273,1 1,9 67,0 0,5 

Japan 345,6 2,4 5,9 0,0 

Övriga Asien 356,6 2,4 9,9 0,1 

Mellanöstern 406,1 2,8 - - 

USA 2 012,6 13,8 1 675,2 11,5 

Övrig Latinamerika 170,7 1,2 - - 

Övriga 39,0 0,2 0,2 0,0 

Totalt 14 593,9 100,0 14 593,9 100,0 


Engångsposter per kvartal 

MEUR Q1/06 Q2/06 Q3/06 Q4/06 2006 

Rörelseresultat innefattar 

Avyttringar -23,2 -11,0 164,5 - 130,3 

Avsättningar för omorganisation och omstrukturering - - -189,0 - -189,0 

Nedskrivning av anläggningstillgångar och goodwill - - -138,5 - -138,5 

Övrigt - 17,7 -14,2 60,0 63,5 

Rörelseresultat, totalt -23,2 6,7 -177,2 60,0 -133,7 

Finansnetto innefattar 

Aktier i Sampo 130,0 - - - 130,0 

Aktier i Finnlines - - - 33,0 33,0 

Finansnetto, totalt 130,0 0,0 0,0 33,0 163,0 

Skatter innefattar 

Uppklarade gamla skattemål - - - 102,0 102,0 

Skattepåverkan av engångsposter -38,7 -4,6 93,3 -31,6 18,4 

Skatter, totalt -38,7 -4,6 93,3 70,4 120,4 

Påverkan på nettoresultatet 68,1 2,1 -83,9 163,4 149,7 

Omsättning och rörelseresultat 

MEUR % 

15 000 12 

12 500 10 

10 000 8 

7 500 6 

5 000 4 

2 500 2 

0 0 

-2 500 -2 

02 03 04 05 06 

Nettoomsättning 

Rörelseresultat, % av omsättning 

Rörelseresultat exkl engångsposter, 

% av omsättning 

Periodens resultat * 

MEUR 

900 

750 

600 

450 

300 

150 

0 

-150 

-300 

02 03 04 05 06 

* Hänförligt till moderbolagets aktieägare. 


Rörelseresultat 

MEUR 

1 000 

800 

600 

400 

200 

0 

-200 

02 03 04 05 06 

Exklusive engångsposter 

Avkastning på sysselsatt 

kapital (ROCE) 

% 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

02 03 04 05 06 

Exklusive engångsposter. 

Resultat före skatt 

och minoritetsintressen 

MEUR % 

1 000 10 

800 8 

600 6 

400 4 

200 2 

0 0 

-200 -2 

-400 -4 

02 03 04 05 06 

12 

9 

6 

3 

0 

-3 

Resultat före skatt och minoritetsintressen 

exkl engångsposter, % av omsättning 

Exklusive engångsposter 

Avkastning på eget kapital (ROE) 

% 

02 03 04 05 06

Engångsposter per segment 

MEUR 2004 2005 Q1/06 Q2/06 Q3/06 Q4/06 2006 

Tryckpapper 88,3 -188,6 -2,9 4,4 -225,2 11,4 -212,3 

Finpapper 76,5 -29,9 -22,0 3,8 72,0 8,5 62,3 

Grossister 1,0 -7,4 - - - 0,4 0,4 

Förpackningskartong 84,4 -137,2 - -5,5 - 4,3 -1,2 

Träprodukter 16,8 -52,5 1,7 1,2 -24,0 0,4 -20,7 

Wood Supply 126,7 -2,8 - 1,5 - 0,7 2,2 

Övrigt 5,4 1,1 - 1,3 - 34,3 35,6 

Rörelseresultat, totalt 399,1 -417,3 -23,2 6,7 -177,2 60,0 -133,7 

Tryckpapper 

Rörelseresultatet exklusive engångsposter var 251,6 MEUR 

(193,3), en ökning med 58,3 MEUR jämfört med 2005, främst 

beroende på högre priser, särskilt för tidningspapper. Detta 

motverkades delvis av det tio månader långa stilleståndet vid 

Port Hawkesbury Bruk i Kanada samt högre energikostnader. 

Produktionsbegränsningarna uppgick till 356 000 (66 000) ton. 

MEUR 2004 2005 2006 

Nettoomsättning 4 621,4 4 675,9 4 773,4 

Rörelseresultat * 104,6 193,3 251,6 

% av omsättning 2,3 4,1 5,3 

Operativt kapital 4 095,8 4 179,9 3 946,9 

ROOC, % ** 2,5 4,7 6,2 

Medeltal anställda 12 884 12 450 11 972 

Leveranser, 1 000 ton 7 315 7 008 6 929 

Produktion, 1 000 ton 7 317 7 087 6 955 

Marknadsrelaterade produk tionsbegränsningar, 

1 000 ton 240 66 356 

* Exklusive engångsposter och goodwillavskrivning. 

** ROOC = 100 % x Rörelseresultat/operativt kapital. 

Finpapper 


(62,2), en ökning med 103,8 MEUR jämfört med 2005. Det 

förbättrade resultatet berodde på ökade leveranser och pro duktionsvolymer 

jämfört med året innan, då arbetsmaknadskonfl 

ikten i de fi nska bruken påverkade lönsamheten. Produktionsbegränsningarna 

uppgick till 18 000 (19 000) ton. 

MEUR 2004 2005 2006 





ROOC, % ** 2,0 2,4 7,1 





1 000 ton 28 19 18 



Grossister 


(3,3), en ökning med 29,4 MEUR jämfört med 2005, främst 

beroende på att Schneidersöhne-koncernen som förvärvades 

i augusti 2005 konsoliderats under hela året. Framgångsrik 

integration av de nyligen gjorda förvärven har också ökat 

lönsamheten genom minskade kostnader och ökad effektivitet. 


Förpackningskartong 


(220,0), en ökning med 103,4 MEUR jämfört med 2005, 

främst beroende på ökade leveranser och högre priser. Detta 

motverkades delvis av högre kostnader, särskilt för energi. 

Produktionsbegränsningarna uppgick till 93 000 (56 000) ton. 

MEUR 2004 2005 2006 





ROOC, % ** 9,3 7,6 11,5 





1 000 ton 96 56 93 



Träprodukter 


(-3,1), en förbättring med 62,2 MEUR jämfört med 2005, 

beroende på interna effetiviseringsåtgärder och positiv 

marknadsutveckling, vilka motverkade de högre virkeskostnaderna. 

MEUR 2004 2005 2006 


Rörelseresultat * 34,7 -3,1 59,1 

% av omsättning 2,2 -0,2 3,5 

Operativt kapital 674,0 659,4 625,9 

ROOC, % ** 5,3 -0,5 9,2 


Leveranser, 1 000 m 3 6 664 6 741 6 572 



Wood Supply 

Rörelseresultatet exklusive engångsposter var 2,8 MEUR (-11,8), 

en förbättring med EUR 14,6 MEUR jämfört med 2005. 


Övrigt 

Rörelseförlusten exklusive engångsposter var 78,1 MEUR 

(106,4), inklusive ej allokerade overheadkostnader, logistik- 

och energikostnader samt kostnader för försäljningsnätverkets 

verksamhet och marknadsvärdering av aktierelaterade ersättningar. 

Resultatandelar i intressebolag uppgick till 87,4 MEUR (67,2), 

varav det största bidraget kom från Bergvik Skog AB och Veracel. 

Finansnettot uppgick till -79,4 MEUR (-151,6), inklusive 

en realisationsvinst på 163,0 MEUR från försäljningen av 

aktierna i Sampo och Finnlines. Räntenettokostnaden ökade 

med 59,8 MEUR till -224,8 MEUR (-165,0), främst beroende 

på högre genomsnittlig nettoskuld och högre räntor. Nettot 

av kursvinster/-förluster på lån, valutaderivat och bankkonton 

var -25,1 MEUR (14,4). 

Övriga fi nansiella poster, exklusive realisationsvinsten 

på 163,0 MEUR, steg till 7,5 MEUR från -1,0 MEUR, främst 

beroende på orealiserade förändringar av marknadsvärden 

på fi nansiella instrument, inklusive total return swaps (TRS). 

Dessa orealiserade förändringar av marknadsvärden är ickekassamässiga 

poster. 

Finansnetto 

MEUR 2004 2005 2006 

Räntenetto -141,3 -165,0 -224,8 

Valutavinst/-förlust -1,1 14,4 -25,1 

Värdering av finansiella instrument 32,1 -8,1 0,0 

Övriga finansiella poster 4,3 7,1 170,5 

Totalt -106,0 -151,6 -79,4 

Resultatet före skatt och minoritetsintressen, exklusive engångsposter, 

uppgick till 602,5 MEUR (273,1). 

Nettot av skatter uppgick till -42,6 MEUR (36,8). Skatter 

påverkades positivt med 102,0 MEUR i upplösta reserver från 

avslutade skatteärenden. Årets skattesats var 27,1 % exklusive 

engångsposter. 

Vinsten hänförlig till minoritetsintressen var 4,1 MEUR (3,7), 

vilket resulterade i en nettovinst på 585,0 (-111,1) MEUR 

hänförlig till moderbolagets aktieägare. 

Resultatet per aktie var 0,55 EUR (0,28) exklusive engångsposter. 

Resultatet per aktie inklusive engångsposter var 0,74 

EUR (-0,14). Kassamässigt resultat per aktie var 1,94 EUR 

(1,70) exklusive engångsposter. 

Avkastningen på sysselsatt kapital var 6,6 % (3,3) exklusive 

engångsposter. Per 31 december 2006 uppgick sysselsatt 

kapital till 11 331,8 MEUR, en nettominskning med 771,2 

MEUR. Det operativa rörelsekapitalet var 2 174,5 MEUR, en 

minskning med 158,5 MEUR under året på grund av lagerminskningar.

Nyckeltal 

Förändring i resultat per aktie (EPS) 2005–2006 

EUR 

0,8 

0,7 

0,21 

0,6 

-0,03 0,01 0,02 

0,5 

0,21 

0,4 

-0,12 

-0,07 

0,3 

0,2 

0,1 

0,28 


EUR 

10 

8 

6 

4 

2 

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 

1. EPS 2005 2. Försäljningspriser och mix 3. Försäljningsvolymer 

4. Rörliga kostnader 5. Energi 6. Fasta kostnader 7. Intressebolag 8. Finansiering 

9. Övrigt 10. Goodwillavskrivningar 11. EPS 2006 


02 03 04 05 06 

Resultat och utdelning per aktie 

EUR 

0,6 

0,5 

0,4 

0,3 

0,2 

0,1 

0,04 

0,55 

02 03 04 05 *06 

Resultat per aktie, exkl engångsposter 


* Föreslagen utdelning. 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

2004 2005 2006 

Resultat per aktie, EUR 0,91 -0,14 0,74 

Resultat per aktie exkl engångsposter, EUR 0,25 0,28 0,55 

Kassamässigt resultat per aktie (CEPS), EUR 2,04 1,65 2,34 

CEPS exkl engångsposter, EUR 1,67 1,70 1,94 

Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % 6,7 -0,5 5,4 

ROCE exkl engångsposter, % 3,1 3,3 6,6 

Avkastning på eget kapital (ROE), % 9,7 -1,4 7,7 

Skuldsättningsgrad 0,40 0,70 0,54 

Eget kapital per aktie, EUR 9,29 9,16 9,89 

Soliditet, % 47,8 41,0 45,3 

Förändring i rörelseresultat 

MEUR 

357,5 

58,3 

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 

1. Rörelseresultat 2005 2. Tryckpapper 3. Finpapper 4. Grossister 

5. Förpackningskartong 6. Träprodukter 7. Wood Supply 8. Övrigt 

9. Rörelseresultat 2006 


103,8 

Kassamässigt resultat per aktie 

EUR 

2,5 

2,0 

1,5 

1,0 

0,5 

29,4 

103,4 

62,2 

02 03 04 05 06 


14,6 

28,3 

757,5 


Kassafl öde per segment 

MEUR 


Tryckpapper 

FinFörpackningspapperkartong Träprodukter 

Övrigt Totalt 

Rörelseresultat exkl engångsposter 251,6 198,7 323,4 59,1 -75,3 757,5 

Avskrivningar, engångsposter och justeringar 317,2 387,6 288,4 60,0 -116,9 936,3 

Förändring i rörelsekapital 232,7 203,0 21,5 2,9 -261,0 199,1 

Kassaflöde från rörelsen 801,5 789,3 633,3 122,0 -453,2 1 892,9 

Investeringar i anläggningar -172,9 -106,0 -147,8 -32,9 -123,8 -583,4 

Kassaflöde efter investeringar 628,6 683,3 485,5 89,1 -577,0 1 309,5 

Finansiering 

Det operativa kassafl ödet uppgick till 1 892,9 MEUR (1 057,0) 

och kassafl ödet efter investeringar till 1 309,5 MEUR (-88,3). 

Vid slutet av året uppgick den räntebärande nettoskulden 

till 4 233,9 MEUR, en minskning med 850,2 MEUR, främst 

Kapitalstruktur 

beroende på att det förbättrade kassafl ödet och avyttringen av 

massabruket Celbi mer än väl uppvägde förvärvet av Arapoti 

Bruk i Brasilien. Outnyttjade kreditlimiter samt kassa, bank 

och korta placeringar uppgick till 2,1 miljarder EUR. 

MEUR 2004 2005 2006 

Anläggningstillgångar 10 848,2 11 616,8 11 234,7 

Rörelsekapital 691,9 1 125,7 970,5 


Nettoskatteskuld -1 295,3 -1 064,6 -873,4 

Sysselsatt kapital 10 244,8 11 677,9 11 331,8 

Intressebolag 568,1 719,9 805,2 

Totalt 10 812,9 12 397,8 12 137,0 

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 7 625,4 7 220,1 7 799,6 

Minoritetsintressen 136,1 93,6 103,5 

Räntebärande nettoskuld 3 051,4 5 084,1 4 233,9 

Totalt 10 812,9 12 397,8 12 137,0 

Sysselsatt kapital 

MEUR Operativt kapital Nettoskatteskuld Sysselsatt kapital 

Finland 4 071.5 33.4 % 357.3 40.9 % 3 714.2 32.8 % 

Sverige 2 548.4 20.9 % 433.2 49.6 % 2 115.2 18.7 % 

USA 1 743.4 14.3 % 58.7 6.7 % 1 684.7 14.9 % 

Tyskland 994.1 8.1 % 19.2 2.2 % 974.9 8.6 % 

Belgien 510.9 4.2 % 4.0 0.5 % 506.9 4.5 % 

Brasilien 363.7 3.0 % -6.6 -0.8 % 370.3 3.3 % 

Kanada 272.1 2.2 % -0.6 -0.1 % 272.7 2.4 % 

Baltikum 250.0 2.1 % 0.5 0.1% 249.5 2.2 % 

Frankrike 233.3 1.9 % 2.5 0.3 % 230.8 2.0 % 

Kina (inkl Hong Kong) 227.7 1.9 % 0.2 0.0 % 227.5 2.0 % 

Polen 204.8 1.7 % 15.2 1.7 % 189.6 1.6 % 

Övriga 785.3 6.3 % -10.2 -1.1 % 795.5 7.0 % 

Totalt 12 205.2 100.0% 873.4 100.0 % 11 331.8 100.0 %

Eget kapital uppgick till 7 799,6 MEUR eller 9,89 EUR per 

aktie (9,16). Beroende på en ändring av koncernens redovisningsprinciper 

vid redovisning av aktuariella vinster och 

förluster i förmånsbestämda pensionsplaner minskade eget 

kapital med 305,3 MEUR, men genom marknadsvärdering 

av tillgångar för försäljning ökade aktiekapitalet med 388,0 

MEUR. Båda dessa värderingsposter var icke-kassamässiga. 

Bolagets börsvärde på Helsingforsbörsen per 31 december 

2006 var 9,5 miljarder EUR. 

Per 31 december 2006 var skuldsättningsgraden 0,54 

(0,70). 

Investeringar 

Under 2006 uppgick investeringarna till 583,4 MEUR, vilket 

motsvarar 54 % av beräknade avskrivningar och 4 % av 

om sättningen. Koncernens investeringar under 2007 

beräknas uppgå till 900 MEUR. 

De största projekten under året var projekt Energi 2005 

vid Skoghalls Bruk (34,3 MEUR), den nya ångpannan i 

Hylte Bruk (27,0 MEUR), markförvärv i Latinamerika 

(25,8 MEUR), färdigställandet av pappersmaskin 12 vid 

Kvarnsvedens Bruk (19,3 MEUR) och plantageprojektet 

vid Guangxi (18,5 MEUR). 

Ett antal nya investeringsprojekt på både nya tillväxtmarknader 

och den mogna marknaden godkändes under 

2006. 

Stora Enso har undertecknat ett avtal med Shandong 

Huatai Paper i Kina om att bilda ett samriskföretag för tillverkning 

av tryckpapper. Investeringen beräknas uppgå till 

cirka 100 MUSD (80 MEUR), varav Stora Ensos andel är 

60 %. I slutet av 2007 väntas pappersmaskinen tas i drift. 

I Kina fi nns en växande efterfrågan på offsettryckpapper, 

och produktionen kommer att möta denna efterfrågan. 

Stora Enso beslutade bygga sin tredje wellpappanläggning 

i Ryssland i Lukhovitsy, cirka 130 km sydost om Moskva. 

Investeringen beräknas uppgå till 54 MEUR och produktionen 

ska påbörjas under första kvartalet 2008. Stora Enso har 

positiva erfarenheter av wellpappverksamheten i Ryssland 

och har för avsikt att vara den ledande producenten av 

wellpapp i den europeiska sidan av Ryssland. 

Stora Enso kommer att uppgradera och expandera sin 

sågverksrörelse i Ryssland och investera 31,5 MEUR i Nebolchi 

Sågverk och 12,5 MEUR i Impilahti Sågverk. Dessa investeringar, 

som förbättrar koncernens konkurrenskraft inom 

sågverksrörelsen och virkesanskaffningen i Ryssland, uppgraderar 

sågverken så att de kan producera produkter som 

ger mervärde och även tillgodose den snabbväxande ryska 

marknaden för byggnadsmaterial. 

I Bad St. Leonhard sågverk i Österrike investerar Stora Enso 

16,8 MEUR i ett bruk för massiva väggelement (CLE – Cross- 

Laminated Elements). Genom investeringen får företaget 

tillträde till den snabbt växande marknaden för massiva 

byggelement i Centraleuropa. 

I Varkaus Bruk i Finland investerar Stora Enso 54,8 MEUR 

i ombyggnaden av fi npappersmaskin 3 (PM3) för att öka 

effektiviteten vid bruket och höja lönsamheten inom affärsområdet 

kontorspapper. Projektet beräknas vara slutfört 

i december 2007. Koncernen investerar även 47 MEUR i 

om byggnaden av avdelningen för vedhantering vid Varkaus 

Bruk i Finland. 

Stora Enso ska investera cirka 27 MEUR i hylskartongproduktionen 

vid Wisconsin Rapids Bruk i USA. Pappersmaskin 

12 ska byggas om och återstartas för tillverkning av hylskartong 

för att tillgodose kundernas behov. Kapaciteten för 

tillverkning av hylskartong kommer att öka från 36 000 till 

85 000 ton per år. Råvaran blir även fortsättningsvis returpapper 

och -kartong. Den ombyggda PM12 blir en av de mest 

kostnadsmässigt konkurrenskraftiga hylskartongmaskinerna 

i Nordamerika. 

I Anjala Bruk i Finland investerar Stora Enso 32,4 MEUR i 

en ombyggnad av färdigställningsavdelningen. Investeringen 

kommer att förbättra brukets produktivitet genom att öka 

kapaciteten i färdigställningen och rationalisera processerna 

på avdelningen. Den nya färdigställningsavdelningen beräknas 

vara i drift vid slutet av 2007. 

Stora Enso investerar 25,3 MEUR i en ny arkskärningslinje 

vid Uleåborg Bruk i Finland. Syftet med investeringen är att 

en större andel av brukets produktion ska arkas direkt vid 

bruket. Den nya arkningskapaciteten väntas att vara i drift 

till mitten av 2008. 


Förändring i räntebärande nettoskuld 

MEUR 

6 000 

5 000 5 084,1 

4 000 

3 000 

2 000 

1 000 

-1 892,9 

583,4 

251,6 

215,4 

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 

1. Räntebärande nettoskuld 1 jan 2006 2. Kassaflöde 3. Skatter 4. Räntenetto 

5. Investeringar 6. Förvärv 7. Försäljning av tillgångar 8. Utdelning 

9. Kassaflöde från säkring 10. Valutaeffekt 11. Räntebärande nettoskuld 31 dec 2006 

Investeringar och avskrivningar 

MEUR % 

1 500 15 

1 200 12 

900 9 

600 6 

300 3 

02 03 04 05 06 

Investeringar 

Avskrivningar 

Investeringar, % av omsättning 

357,5 


-696,4 

348,2 

59,2 

-76,2 

4 233,9 

Förändring i sysselsatt kapital 

MEUR 

12 500 

11 677,9 

10 000 

7 500 

5 000 

2 500 

Skuldsättningsgrad 

0,7 

0,6 

0,5 

0,4 

0,3 

0,2 

0,1 

Mål ≤ 0,8 

-674,3 

64,9 

-155,3 

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 

1. Sysselsatt kapital 1 jan 2006 2. Investeringsverksamhet, netto efter avskrivning 

3. Förvärv och avyttringar 4. Förändring irörelsekapital 5. Förändring i nettoskatteskuld 

6. Övrigt 7. Omräkningsdifferenser 8. Sysselsatt kapital 31 dec 2006 

02 03 04 05 06 

171,9 

454,1 

-207,4 

11 331,8

Förändringar i koncernstrukturen under 2006 

I februari undertecknade Stora Enso ett avtal om försäljning 

av Grycksbo Bruk i Sverige till Accent, ett Stockholmsbaserat 

företag inom private equity. Affären som är ett led i Stora 

Ensos Asset Performance Review (APR)-program slutfördes 

den 31 mars 2006. Försäljningspriset för aktiekapitalet var 

350 MSEK (37 MEUR). Koncernen tecknade även avtal om 

försäljning av Lingheds sågverk i Sverige till Dalarna Lumber 

AB. Försäljningspriset var 10 MSEK (1 MEUR). Överlåtelsen 

trädde i kraft omedelbart efter tillkännagivandet den 28 

februari och omfattade byggnader, varulager och produktionsanläggningar. 

I juni undertecknade Stora Enso ett avtal om försäljning 

av Celulose Beira Industrial (Celbi) SA, vars främsta tillgång 

är massabruket Celbi i Portugal, till Altri, ett portugisiskt 

stål-, massa- och pappersföretag. Försäljningspriset för 

Celbis aktier var 428 MEUR. Affären slutfördes i augusti. 

I juli sålde Stora Enso Pankakoski Bruk i Finland till en 

inter nationell grupp av investerare ledd av Dr Dermot 

Smurfi t och i vilken Lansdowne Capital Limited ingår. 

Köpesumman var 20 MEUR på skuldfri basis. 

I augusti nådde Stora Enso en överenskommelse om att 

förvärva 100 % av aktierna i Vinson Indústria de Papel Arapoti 

Ltda. och Vinson Empreendimentos Agricolas Ltda. från International 

Paper. Dessa bolag har slagits samman till Stora Enso 

Arapoti. Tillgångarna ägdes tidigare av Inpacel – Indústria de 

Papel Arapoti Ltda. och Inpacel Agrofl orestal Ltda. – dotterbolag 

till International Paper. I affären ingick ett pappersbruk 

som tillverkar bestruket trähaltigt papper, ett sågverk och cirka 

50 000 hektar mark, varav cirka 30 000 hektar är produktiva 

plantager. Företagsvärdet uppgick till cirka 420 MUSD (333 

MEUR). Affären slutfördes den 1 september. 

I augusti avyttrade Stora Enso också Wolfsheck Bruk i 

Tyskland till schweiziska Rohner AG, ett dotterbolag till det 

tyska investmentbolaget ARQUES Industries AG. Transaktionen 

var en försäljning av tillgångar och försäljningspriset uppgick 

till 1 euro. Affären slutfördes den 1 september. 

Forskning och utveckling 

Stora Ensos FoU-kostnader uppgick till 79,4 MEUR (88,0), 

vilket motsvarar 0,5 % av omsättningen. 

FoU för pappersprodukter under 2006 var inriktad på 

råmaterialkostnader och produktionseffektivitet. FoU för 

förpackningsprodukter fortsätter att fokusera på produktegenskaper 

och utvecklingen av nya förpackningslösningar. 

Miljöfrågor 

Koncernens miljökostnader exklusive avskrivningar var 156,7 

MEUR (168,8). De främsta posterna var 47,8 MEUR i miljöskatter, 

avgifter, återbetalningar och tillståndsrelaterade kostnader, 

33,2 MEUR för kemikalier och material samt 31,0 MEUR för 

reparationer och underhåll. 

Miljöåtaganden per 31 december uppgick till 41,6 MEUR 

(44,1) och avsåg huvudsakligen sanering av kvicksilver och 

andra föroreningar vid industriområden i Sverige och Finland. 

För närvarande fi nns inga pågående eller anhängiggjorda 

rättsliga förfaranden i miljöfrågor som kan ha en betydande 

negativ effekt på Stora Ensos fi nansiella ställning. 

Miljöinvesteringarna, som uppgick till 86,3 MEUR (64,5), 

avsåg främst att förbättra luft- och vattenkvaliteten och resursutnyttjandet, 

samt minimera risken för oavsiktliga utsläpp. 

En granskningsrapport över miljöåtgärderna fi nns i den 

separata Hållbarhet-delen av årsredovisningen. 

Personal 

Per 31 december 2006 hade koncernen 43 887 anställda, 

vilket är 2 777 färre än vid utgången av 2005. Medeltalet 

anställda minskade under året med 535 personer till 45 631. 

Minskningen är ett resultat av nettoeffekterna av Profi t 2007programmet, 

avyttringarna och nedläggningarna som gjorts 

inom ramen för APR-programmet samt förvärvet av Arapoti. 

Även förvärvet av Schneidersöhne under 2005 ökade det 

genomsnittliga antalet anställda eftersom helårseffekten av 

förvärvet uppnåddes under 2006. 

Personalkostnaderna uppgick till 2 225,5 MEUR (2 182,5) 

eller 15,2 % av omsättningen. Lönekostnaderna uppgick till 

1 674,7 MEUR (1 637,3), pensioner till 232,2 MEUR (240,5) 

och övriga lönebikostnader till 287,1 MEUR (289,4). 

Personal 

2004 2005 2006 


Antalet anställda vid periodens slut 45 307 46 664 43 887 

Personalkostnader totalt, 

MEUR 1 907,9 2 182,5 2 225,5 

av vilket löner, 

MEUR 1 597,8 1 637,3 1 674,7 

Läs mer om personalfrågor 

i Koncernen- och Hållbarhetdelarna 

i årsredovisningen 2006. 


Granskningar av konkurrensmyndigheter 

I maj 2004 var Stora Enso föremål för granskningar av EUkommissionen 

och den fi nska konkurrensmyndigheten vid 

anläggningar i Europa, och har också mottagit förelägganden 

från Department of Justice i USA som ett led i undersökningar 

av konkurrensbegränsande åtgärder inom pappersindustrin i 

Europa och USA. Samtidigt med dessa undersökningar har 

Stora Enso pekats ut i ett antal fall av grupptalan som har 

lämnats in i USA. 

Den 9 augusti 2006 meddelade EU-kommissionen Stora 

Enso att man avslutat sin undersökning avseende fi npapperssektorn 

och den 16 november fi ck koncernen underrättelse 

om att kommissionen har avslutat sin granskning beträffande 

misstänkt kartellbildning i tryckpapperssektorn. 

Den 13 december 2006 meddelade den amerikanska kon kurrens 

myndigheten att åtal har väckts mot Stora Enso North 

America Corp. för påstått konkurrensbegränsande agerande 

i samband med försäljningen av bestruket journalpapper i 

USA från hösten 2002 till våren 2003. Ingen av Stora Ensos 

anställda åtalas personligen. Stora Enso förnekar att man 

gjort sig skyldigt till någon överträdelse och kommer att neka 

till de anklagelser som har riktats mot bolaget i det inledande 

domstolsärendet. Åtalet avslutar den utredning som inleddes 

i maj 2004. Koncernen räknar med att rättegången inleds 

under år 2007. 

Den 21 december 2006 aviserade Stora Enso att det fi nska 

konkurrensverket yrkat att den fi nska marknadsdomstolen 

ålägger Stora Enso en konkurrensskadeavgift om 30 MEUR 

för överträdelse av konkurrenslagstiftningen vid anskaffning 

av virkesråvara i Finland under perioden 1997–2004. Stora 

Enso anser att föreläggandet är grundlöst. 

Koncernen har inte gjort några avsättningar med anledning 

av ovannämnda granskningar och stämningar. 

Ändringar i styrelsen 

Årsstämman har godkänt förslaget att styrelsen ska bestå av 

tio medlemmar. Dominique Hériard Dubreuil valdes till ny 

medlem. Harald Einsmann hade avböjt omval. 

Ändringar i koncernledningen 

Arno Pelkonen, Senior Executive Vice President, Strategy and 

Emerging Markets, avgick från Stora Enso den 12 januari 2006. 

Yngve Stade, Senior Executive Vice President, Corporate 

Support och landsansvarig i Sverige, avgick med pension den 

31 mars 2006. 

Magnus Diesen, Executive Vice President, Corporate 

Strategy, avgick med pension den 30 september 2006. 


Den 17 oktober 2006 meddelade Stora Enso att styrelsen 

utsett Jouko Karvinen, M Sc (Eng), till ny CEO. Han började 

sin anställning den 1 januari 2007 och tillträder som CEO 

efter årsstämman den 29 mars 2007. Han var tidigare Chief 

Executive Offi cer för Philips Medical Systems Division och 

medlem av ledningsgruppen för Royal Philips Electronics. 

Jukka Härmälä lämnar posten som CEO efter årsstämman 

den 29 mars 2007. Han kommer att fortsätta med särskilda 

uppdrag åt Stora Ensos styrelse till och med den sista augusti 

2007. 

Ändringar i organisationsstrukturen 

Följande förändringar trädde i kraft från och med 

den 1 februari 2006: 

Ekonomi och strategi 

Strategy, Mergers & Acquisitions, Business Intelligence, 

Investments och Corporate Affairs gick samman med Finance, 

Accounting, Legal och IR. Den nya koncernfunktionen 

Finance and Strategy leds av CFO Hannu Ryöppönen. 

Latinamerika 

Divisionen Latin America leds av Nils Grafström, Executive 

Vice President, Latin America och rapporterar till CEO Jukka 

Härmälä. 

Följande förändringar trädde i kraft från och med 

den 1 april 2006: 

Corporate Technology and Asia Pacifi c 

Den nya koncernfunktionen Corporate Technology and Asia 

Pacifi c ansvarar för koncernens energiservice, forskning och 

utveckling (Corporate R&D), Pulp Competence Centre samt 

Asia Pacifi c och Ryssland. Funktionen leds av Markku Pentikäinen, 

Executive Vice President, som rapporterar till CEO 

Jukka Härmälä. 

Corporate Services 

Corporate Services innefattar Corporate IT, HR, Business 

Excellence samt koncernens inköpsfunktion (Procurement), 

och leds av Christer Ågren, Senior Executive Vice President 

och landsansvarig i Sverige. 

Skogsprodukter 

Miljöfunktionen Environment services rapporterar till Elisabet 

Salander Björklund, Senior Executive Vice President, Stora 

Enso Forest Products.

Aktiekapital 

Vid årsstämman i Stora Enso Oyj den 21 mars 06 beslutades 

att minska bolagets aktiekapital med 39,9 MEUR genom att 

annullera 38 600 A-aktier och 23 240 000 R-aktier. Dessa aktier 

hade återköpts till en kostnad av 249,1 MEUR. Nedsättningen 

av aktiekapitalet registrerades i det fi nska handelsregistret 

den 31 mars 2006. 

Årsstämman 2006 bemyndigade dessutom styrelsen att 

återköpa och disponera över högst 17 700 000 A-aktier och 

60 100 000 R-aktier i bolaget. Inga återköp har skett under 

2006. 

Per 31 december 2006 hade 20 825 R-aktier allokerats för 

optionsprogrammet Stora Enso North America Option Plan. 

Under året har 18 061 A-aktier bytts mot R-aktier. Den 

senaste konverteringen registrerades i det fi nska handelsregistret 

den 15 november 2006. 

Per 31 december 2006 fanns 178 103 117 A-aktier och 

611 435 382 R-aktier utestående i Stora Enso, varav bolaget 

innehade 0 A-aktier och 952 627 R-aktier till ett nominellt 

värde av 1,6 MEUR. Innehavet representerar 0,12 % av 

aktiekapitalet och 0,04 % av rösterna i bolaget. 

Händelser efter periodens utgång 

Den 29 januari 2007 meddelade Stora Enso att man har 

tecknat ett låneavtal på 140 MEUR med Europeiska investeringsbanken 

(EIB) för att fi nansiera delar av sin investering 

i forskning och utveckling i Finland och Sverige under de 

kommande fem åren. 

Den 18 januari 2007 undertecknade koncernen ett femårigt 

arbetsmarknadsavtal med fackförbundet United Steelworkers 

i centrala Wisconsin i USA. Nettominskningen av 

förmånsbestämda åtaganden till följd av det nya avtalet 

uppgår till 125,1 MUSD (95,0 MEUR), av vilket 40,8 MUSD 

(31,0 MEUR) bokförs som en engångsintäkt i personalkostnader 

under första kvartalet 2007. Resterande delen löses upp under 

den genomsnittliga återstående arbetstiden på cirka åtta år. 

Utsikter 

I Europa är utsikterna för efterfrågan på annonsberoende 

papperskvaliteter förhållandevis gynnsamma eftersom den 

ekonomiska utvecklingen väntas stimulera konsumtionen. 

Efterfrågan på tryckpapper försvagas dock säsongsmässigt 

under första kvartalet, och marknaden för bestruket journalpapper 

väntas vara fortsatt pressad. Prisförhandlingarna för 

nya kontrakt pågår fortfarande. 

I Europa förblir utsikterna för fi npapper goda, medan 

efterfrågan och leveranser under första kvartalet bedöms bli 

högre än för ett år sedan såväl som under föregående kvartal. 

Högre priser förutses för obestruket fi npapper, och prishöjningar 

har aviserats för bestruket fi npapper. Efterfrågan på 

förpackningskartong bedöms bli i huvudsak god med fortsatt 

stabila priser. Utsikterna för efterfrågan på träprodukter för blir 

gynnsamma trots en viss säsongsmässig uppbromsning i 

byggsektorn. En ytterligare förstärkning av priserna förutses. 

I Nordamerika väntas marknaden för tryckpapperskvaliteter 

förbli dämpad, i varje fall på kort sikt, med ett visst prisfall. 

Marknaden för bestruket fi npapper väntas förbli stabil med 

oförändrade priser. 

I Kina väntas efterfrågan på bestruket fi npapper förbättras 

senare under våren och priserna stärkas. 

I Latinamerika väntas en måttlig tillväxt i efterfrågan, men 

prispressen ökar. 

Koncernens rörelsekostnader bedöms öka med 2–2,5 % 

under 2007 jämfört med 2006, främst beroende på stigande 

virkeskostnader. 

Årsstämma 

Årsstämma hålls torsdag den 29 mars 2007 kl 16.00 (lokal tid) 

i Marina Congress Center, Skatuddskajen 6, Helsingfors, 

Finland. 

Styrelsen föreslår årsstämman att en utdelning på 0,45 EUR 

per aktie utbetalas för räkenskapsåret 2006. Om förslaget 

godkänns kommer utdelningen att utbetalas den 17 april 

2007 till aktieägare som på avstämningsdagen den 3 april 

2007 är införda i aktieägarförteckning som förs av Finlands 

Värdepapperscentral, VPC i Sverige eller Deutsche Bank 

Trust Company Americas i USA. 


Koncernens bokslut 

Koncernens resultaträkning 

Räkenskapsår 

MEUR Not 2004 2005 2006 

Nettoomsättning 4 12 395,8 13 187,5 14 593,9 

Övriga rörelseintäkter 6 180,7 80,1 364,9 

Förändring i lager av färdiga varor och varor under produktion 39,0 71,7 2,5 

Förändring i nettovärdet på biologiska tillgångar 13 7,1 -6,7 -2,2 

Material och tjänster -6 607,6 -7 297,3 -8 111,8 

Frakter och försäljningskommissioner -1 367,8 -1 493,0 -1 751,4 

Personalkostnader 7, 21 -1 907,9 -2 182,5 -2 225,5 

Övriga rörelsekostnader 6 -831,8 -991,9 -988,9 

Avskrivningar och nedskrivningar 11 -1 172,0 -1 427,7 -1 257,7 

Rörelseresultat 4 735,5 -59,8 623,8 

Resultatandelar i intressebolag 14 38,9 67,2 87,4 

Finansiella intäkter 8 149,9 213,0 253,6 

Finansiella kostnader 8 -255,9 -364,6 -333,0 

Resultat före skatt 668,4 -144,2 631,8 

Inkomstskatt 9 97,6 36,8 -42,6 

Årets nettoresultat 766,0 -107,4 589,2 

Hänförligt till: 

Moderbolagets aktieägare 19 757,9 -111,1 585,0 

Minoritetsintressen 20 8,1 3,7 4,2 


Resultat per aktie 

Resultat per aktie, EUR 31 0,91 -0,14 0,74 

Resultat per aktie efter full utspädning, EUR 31 0,91 -0,14 0,74 

Redogörelse över redovisade intäkter och kostnader (SORIE) 


MEUR Not 2004 2005 2006 

Aktuariella vinster och förluster på förmånsbestämda pensionsplaner 21 -174,9 -60,2 135,1 

Skatt på aktuariella förändringar 9, 21 45,8 27,0 -46,6 

Förändring i marknadsvärde för tillgångar tillgängliga för försäljning 25 2,5 352,5 251,6 

Valutarisksäkring 25 10,5 -25,7 20,3 

Råvaruterminer 25 -47,6 105,6 -65,6 

Intressebolagssäkring 25 -19,0 1,7 11,1 

Skatt på övrig comprehensive income (OCI) 9, 25 6,6 -33,7 50,2 

Valutaomräkningsförändring, eget kapital 26 -67,4 240,6 -86,4 

Säkring av eget kapital 26 78,3 -201,4 118,0 

Skatt på säkring av eget kapital 9, 26 -21,0 52,4 -30,7 

Nettoresultat och kostnader redovisade direkt mot eget kapital -186,2 458,8 357,0 


Årets redovisade intäkter och kostnader, totalt 579,8 351,4 946,2 

Hänförligt till: 

Moderbolagets aktieägare 19 571,7 347,7 942,0 


Årets redovisade intäkter och kostnader, totalt 579,8 351,4 946,2 

Tillhörande noter är en integrerad del av koncernens bokslut. 


Koncernens balansräkning 


MEUR Not 2004 2005 2006 

Tillgångar 

Anläggningstillgångar och långfristiga investeringar 

Goodwill O 12 787,9 961,8 906,8 

Övriga immateriella tillgångar O 12 108,1 194,1 170,4 

Fastigheter, maskiner och inventarier O 12 9 754,8 9 936,8 9 153,6 

12 10 650,8 11 092,7 10 230,8 

Biologiska tillgångar O 13 64,6 76,8 111,5 

Utsläppsrätter O - 43,7 98,1 

Intressebolag A 14 568,1 719,9 805,2 

Noterade värdepapper tillgängliga för försäljning I 15 220,1 211,6 41,2 

Onoterade aktier tillgängliga för försäljning O 15 132,8 403,6 794,3 

Långfristiga lånefordringar I 18 233,1 127,6 149,2 

Uppskjutna skattefordringar T 9 11,4 72,2 53,5 

Övriga långfristiga tillgångar O 16 40,2 28,3 61,1 

11 921,1 12 776,4 12 344,9 

Omsättningstillgångar 

Varulager O 17 1 771,3 2 150,5 2 019,5 

Skattefordringar T 9 160,9 108,5 124,8 

Kortfristiga rörelsefordringar O 18 1 865,3 2 157,9 2 127,9 

Räntebärande fordringar I 18 248,7 309,2 214,2 

Kassa och banktillgodohavanden I 274,3 351,4 609,0 

4 320,5 5 077,5 5 095,4 

Summa tillgångar 16 241,6 17 853,9 17 440,3 

Eget kapital och skulder 

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 

Aktiekapital 19 1 423,3 1 382,1 1 342,2 

Överkursfond 770,3 545,9 528,0 

Reservfond 238,9 238,9 238,9 

Egna aktier 19 -180,8 -259,9 -10,5 

Övrig comprehensive income 25 67,6 468,0 735,6 

Ackumulerad omräkningsjustering 26 -218,9 -127,1 -132,0 

Balanserade vinstmedel 4 767,1 5 083,3 4 512,4 

Periodens nettoresultat 757,9 -111,1 585,0 

7 625,4 7 220,1 7 799,6 


Eget kapital, totalt 7 761,5 7 313,7 7 903,1 

Långfristiga skulder 

Avsättning för pensioner och övriga pensionsförmåner O 21 1 076,8 888,3 763,1 

Övriga avsättningar O 23 60,9 142,6 308,3 

Uppskjutna skatteskulder T 9 1 116,2 866,0 793,0 

Långfristiga låneskulder I 22 3 328,1 4 353,9 4 081,0 

Övriga långfristiga rörelseskulder O 24 174,0 204,7 193,7 

5 756,0 6 455,5 6 139,1 

Kortfristiga skulder 

Kortfristig del av långfristiga skulder I 22 102,1 385,0 630,2 

Räntebärande skulder I 22 470,8 1 143,1 236,9 

Checkräkningskredit I 126,6 201,9 299,4 

Kortfristiga rörelseskulder O 24 1 673,1 1 975,4 1 972,9 

Skatteskulder T 9 351,5 379,3 258,7 

2 724,1 4 084,7 3 398,1 

Eget kapital och skulder, totalt 16 241,6 17 853,9 17 440,3 

Poster med beteckningen ”O” ingår i operativt kapital. Poster med beteckningen ”I” ingår i räntebärande nettoskuld. 

Poster med beteckningen ”T” ingår i skatteskulder. Poster med beteckningen ”A” ingår i intressebolag. 



Koncernens kassafl ödesanalys 


MEUR Not 2004 2005 2006 

Kassaflöde från rörelsen 

Periodens nettoresultat 766,0 -107,4 589,2 

Kassaflöde från Redogörelse över redovisade intäkter 

och kostnader (SORIE) 

Valutaderivat 10,7 -26,1 21,7 

Råvaruterminer -48,5 107,2 -70,2 

Säkring av nettoinvesteringar 89,4 -56,0 -10,7 

Återföring av icke kassamässiga poster: 

Skatt -97,6 -36,8 42,6 

Avskrivningar och nedskrivningar 11 1 172,0 1 427,7 1 257,7 

Förändring i värdet på biologiska tillgångar 13 -7,1 6,7 2,2 

Förändring av marknadsvärde på optioner - 9,7 17,0 

Resultatandelar i intressebolag 14 -38,9 -67,2 -87,3 

Resultat från försäljning av anläggningstillgångar och investeringar 6 -125,8 5,0 -207,0 

Finansnetto 8 106,0 151,6 79,4 

Utdelning från intressebolag 14 7,5 11,6 5,6 

Erhållen ränta 15,6 29,0 23,4 

Betald ränta, netto, efter kapitaliserad ränta -182,3 -166,2 -244,3 

Erhållen utdelning 8 17,1 4,5 1,3 

Övriga finansiella poster, netto 17,3 3,6 -37,6 

Betald inkomstskatt 9 -114,2 -209,0 -215,4 

Förändring i rörelsekapital, netto efter förvärv/avyttringar -92,4 -400,6 289,0 

Nettokassaflöde från rörelsen 1 494,8 687,3 1 456,6 

Kassaflöde från investeringsverksamhet 

Förvärv av aktier i dotterbolag -176,4 -323,9 -329,8 

Förvärv av aktier i intressebolag 14 -250,4 -55,7 -19,4 

Förvärv av investeringar tillgängliga för försäljning 15 -13,2 -8,6 -5,2 

Investeringar i anläggningar 4, 12 -975,1 -1 129,6 -559,1 

Investering i biologiska tillgångar 13 -4,5 -15,7 -24,3 

Avyttring av aktier i dotterbolag 197,9 1,6 466,5 

Avyttring av aktier i intressebolag 14 - - 0,3 

Avyttring av investeringar tillgängliga för försäljning 15 32,8 97,4 209,1 

Försäljning av anläggningstillgångar 12 36,4 14,5 30,0 

Förändring i långfristiga fordringar -182,5 98,3 -21,3 

Nettokassaflöde från investeringsverksamhet -1 335,0 -1 321,7 -253,2 

Kassaflöde från finansieringsverksamhet 

Förändring i långfristiga skulder, netto 1 261,2 671,3 -11,6 

Förändring i kortfristiga låneskulder, netto -814,0 652,6 -632,7 

Utbetald utdelning -375,7 -365,3 -354,9 

Minoritetsutdelning 20 -1,9 -0,2 6,6 

Utnyttjade optioner 1,6 - -2,0 

Återköp av egna aktier 19 -198,6 -344,7 0,3 

Nettokassaflöde från finansieringsverksamhet -127,4 613,7 -994,3 

Nettoförändring av kassa och banktillgodohavanden 32,4 -20,7 209,1 

Kassa och banktillgodohavanden i förvärvade bolag 45,9 10,2 1,6 

Kassa och banktillgodohavanden i avyttrade bolag -29,5 - -20,2 

Omräkningsjustering -3,2 12,3 -30,4 

Kassa och banktillgodohavanden vid årets början 102,1 147,7 149,5 

Kassa och banktillgodohavanden vid årets slut, netto 147,7 149,5 309,6 

Kassa och banktillgodohavanden vid årets slut 274,3 351,4 609,0 

Utnyttjad checkräkningskredit per 31 december -126,6 -201,9 -299,4 

147,7 149,5 309,6 



Koncernens kassafl ödesanalys 

Kompletterande kassafl ödesinformation 


MEUR Not 2004 2005 2006 

Förändring i rörelsekapital innehåller: 

Förändring i varulager -106,8 -254,7 94,3 

Förändring i icke räntebärande fordringar: Kortfristiga -175,7 -51,4 -0,2 

Långfristiga -50,5 -3,4 -36,6 

Förändring i icke räntebärande skulder: Kortfristiga -289,1 -7,1 35,7 

Långfristiga 47,6 -12,9 105,9 

Förändring i kortfristiga räntebärande fordringar 482,1 -71,1 89,9 

-92,4 -400,6 289,0 

Förvärv av koncernbolag 

Kassaflöde från förvärv 

Förvärvspris 176,4 323,9 329,8 

Kassa och bank i förvärvade bolag -45,9 -10,3 -1,6 

130,5 313,6 328,2 

Icke-kassamässiga transaktioner 

Intressebolags aktier 14 3,9 5,0 - 

Förvärvspris, totalt 134,4 318,6 328,2 

Förvärvade nettotillgångar 

Rörelsekapital 44,0 171,4 47,3 

Anläggningstillgångar 12 190,2 388,3 283,1 

Räntebärande tillgångar exkl kassa och bank 0,7 - - 

Skatteskulder 9 -19,2 -59,8 1,2 

Räntebärande skulder -11,4 -274,6 -4,5 

Minoritetsintressen 20 -69,9 93,3 1,1 

Förvärvade nettotillgångar, totalt 134,4 318,6 328,2 

Avyttring av koncernbolag 

Kassaflöde från avyttringar 

Kassaflöde från avyttringar 197,9 1,6 466,5 

Kassa och banktillgodohavanden i avyttrade bolag -29,5 - -20,2 

168,4 1,6 446,3 

Sålda nettotillgångar 

Rörelsekapital 62,2 - 59,5 

Anläggningstillgångar 12 94,1 - 172,4 

Biologiska tillgångar 13 1 541,2 - 45,5 

Räntebärande tillgångar exkl kassa och bank 23,1 1,6 1,2 

Skatteskulder 9 -222,9 - -18,0 

Räntebärande skulder -1 518,8 - -12,0 

Minoritetsintressen 20 - - -0,2 

Resultat från försäljning 12 113,0 - 197,9 

91,9 1,6 446,3 

Avsättning för orealiserad vinst 24 76,5 - - 

Avyttrade nettotillgångar, totalt 168,4 1,6 446,3 



Förändringar i eget kapital 

MEUR 


Aktiekapital 

Bundna 

reserver 

Egna 

Balanserade 

aktier OCI CTA vinstmedel Totalt 

Balans 31 december 2003 1 469,3 1 237,4 -258,0 114,6 -197,1 5 571,9 7 938,1 

Effekt av tillägget till IAS 19 - - - - - -300,0 -300,0 

Balans 1 januari 2004 1 469,3 1 237,4 -258,0 114,6 -197,1 5 271,9 7 638,1 

Återköp av aktier i Stora Enso Oyj - - -198,6 - - - -198,6 

Annullering av aktier i Stora Enso Oyj -47,3 -228,5 275,8 - - - - 

Utbetald utdelning (0,45 EUR per aktie) - - - - - -375,7 -375,7 

Utnyttjade optioner 1,3 0,3 - - - - 1,6 

Periodens nettoresultat - - - - -11,7 757,9 746,2 

Nettoposter redovisade direkt mot eget kapital - - - -47,0 -10,1 -129,1 -186,2 

Balans 31 december 2004 1 423,3 1 009,2 -180,8 67,6 -218,9 5 525,0 7 625,4 

Återköp av aktier i Stora Enso Oyj - - -344,7 - - - -344,7 

Annullering av aktier i Stora Enso Oyj -41,2 -224,4 265,6 - - - - 


Utköp av minoritetsintressen - - - - - -43,2 -43,2 

Periodens nettoresultat - - - - 0,2 -111,1 -110,9 

Nettoposter redovisade direkt mot eget kapital - - - 400,4 91,6 -33,2 458,8 

Balans 31 december 2005 1 382,1 784,8 -259,9 468,0 -127,1 4 972,2 7 220,1 

Annullering av aktier i Stora Enso Oyj -39,9 -15,9 249,1 - - -193,3 - 


Utnyttjade optioner - -2,0 0,3 - - - -1,7 

Utköp av minoritetsintressen - - - - - -0,1 -0,1 

Periodens nettoresultat - - - - -5,8 585,0 579,2 

Nettoposter redovisade direkt mot eget kapital - - - 267,6 0,9 88,5 357,0 

Balans 31 december 2006 1 342,2 766,9 -10,5 735,6 -132,0 5 097,4 7 799,6 

I bundna reserver ingår överkursfond och den obligatoriska reservfonden. 

OCI = Övrig Comprehensive Income (Other Comprehensive Income) – se not 25. 

CTA = Ackumulerad omräkningsjustering (Cumulative Translation Adjustment) – se not 26. 

Eget kapital, totalt 


MEUR 2004 2005 2006 

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 7 625,4 7 220,1 7 799,6 

Eget kapital hänförligt till minoritetsintressen 136,1 93,6 103,5 

Eget kapital, totalt 7 761,5 7 313,7 7 903,1 

Fullständiga uppgifter om eget kapital för minoritetsintressen finns i not 20. 

Utdelningsbara medel 


MEUR 2004 2005 2006 

Balanserade vinstmedel 5 525,0 4 972,2 5 097,4 

Omräkningsjustering -218,9 -127,1 -132,0 

Egna aktier -180,8 -259,9 -10,5 

5 125,3 4 585,2 4 954,9 

Obeskattade reserver ingående i balanserade vinstmedel -1 876,4 -1 661,3 -1 304,3 

Utdelningsbara medel 3 248,9 2 923,9 3 650,6

Justering till följd av ändrade 

redovisningsprinciper 

Förmånsbestämda pensionsplaner 

Belopp som tidigare redovisats som nettoresultat och eget 

kapital avviker från beloppen i detta koncernbokslut efter 

att räkenskaperna har räknats om med anledning av ändring 

i redovisningsprinciperna för förmånsbestämda pensionsplaner. 

Från och med den 1 januari 2006 tillämpar Stora Enso 

tillägget till IAS 19 Employee Benefi ts – Actuarial Gains and 

losses, Group Plans and Disclosures (Ersättningar till anställda 

Justerade resultat för tidigare år 


MEUR 2004 2005 

Nettoresultat 

Tidigare redovisat 747,8 -126,3 

Omräknat 766,0 -107,4 

Omräkningsdifferens 18,2 18,9 

Eget kapital 

Tidigare redovisat 8 036,3 7 645,3 

Omräknat 7 625,4 7 220,1 

Omräkningsdifferens -410,9 -425,2 

Justerat rörelseresultat för tidigare år per segment 

MEUR 

– Aktuariella vinster och förluster, Gruppförsäkringar och 

Upplysningar), varför alla aktuariella vinster och förluster förs 

direkt mot eget kapital i balansräkningen. Denna ändring har 

tillämpats på tidigare perioder i enlighet med övergångsbestämmelserna 

i tillägget, varvid jämförelsetalen har räknats om. 

Inverkan av de ändrade redovisningsprinciperna på koncernbokslutet 

framgår nedan och i not 21, Pensionsförmåner. 


EUR 2004 2005 


(före och efter utspädning) 

Tidigare redovisat 0,89 -0,16 

Omräknat 0,91 -0,14 

Omräkningsdifferens 0,02 0,02 


(före och efter utspädning) 

Tidigare redovisat 9,80 9,70 

Omräknat 9,29 9,16 

Omräkningsdifferens -0,51 -0,54 


2004 2005 

Tidigare 

Tidigare 

redovisat Omräknat 

redovisat Omräknat 

Tryckpapper 157,4 169,3 -8,3 4,7 

Finpapper 93,2 102,8 21,4 32,3 

Grossister 9,9 10,1 -4,6 -4,1 

Förpackningskartong 334,7 340,5 75,6 82,8 

Träprodukter 29,8 30,2 -56,3 -55,6 

Wood Supply 156,6 157,0 -15,3 -14,6 

Övrigt -75,5 -74,4 -106,4 -105,3 

706,1 735,5 -93,9 -59,8 


Noter till koncernredovisningen 

Not 1 Redovisningsprinciper 

Huvudverksamhet 

Stora Enso Oyj (”bolaget”) är ett aktiebolag, registrerat enligt 

fi nsk lag, med säte Kanalkajen 1, 00160 Helsingfors, vars 

aktier är noterade på börserna i Helsingfors, Stockholm och 

New York. Verksamheten i Stora Enso Oyj och dess dotterbolag 

(gemensamt kallade ”Stora Enso” eller ”koncernen”) 

är organiserad i de globala produktdivisionerna Publication 

Paper, Fine Paper (inklusive Merchants), Packaging Boards 

och Forest Products (omfattande Wood Products och Wood 

Supply). Stödfunktionerna i segmentet Övrigt utgörs av 

Energi och Huvudkontor tillsammans med övriga koncerngemensamma 

funktioner. Koncernen har Europa som huvudmarknad 

men har även en betydande närvaro i Amerika. 

Detta bokslut har godkänts av styrelsen den 6 februari 2007. 

Beräkningsgrunder 

Stora Ensos koncernredovisning har upprättats i enlighet 

med International Financial Reporting Standards (IFRS) 

inklusive International Accounting Standards (IAS) antagna 

av Europeiska Unionen, och tolkningar utgivna av International 

Financial Reporting Interpretations Committee 

(IFRIC). Skillnaden mellan IFRS och EU-antagen IFRS påverkar 

inte Stora Ensos koncernredovisning. Koncernredovisningen 

omfattar räkenskaperna för Stora Enso Oyj och dess 

dotterbolag och har upprättats i enlighet med anskaffningskostnadsprincipen, 

utom i de fall som redovisas nedan; det 

gäller bland annat investeringar som är tillgängliga för 

försäljning samt fi nansiella derivatinstrument, vilka 

redovisas till marknadsvärde. 

Användning av bedömningar 

För att kunna upprätta redovisningen enligt IFRS måste 

företagsledningen göra bedömningar och antaganden som 

påverkar de redovisade tillgångs- och skuldbeloppen och 

övrig information såsom ansvarsförbindelser m m som 

lämnas i bokslutet samt för de intäkter och kostnader som 

redovisas under perioden. Det faktiska utfallet kan skilja sig 

från dessa bedömningar. 

Konsolideringsprinciper 

Stora Enso-koncernen bildades i december 1998 genom en 

sammanslagning av Enso Oyj och förutvarande Stora Kopparbergs 

Bergslags Aktiebolag (publ). Som ett resultat av fusionen 

blev det senare bolaget ett dotterbolag till Stora Enso Oyj 

(tidigare Enso Oyj). Stora Enso-fusionen redovisades enligt 

poolingmetoden i enlighet med IFRS. 


Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Stora Enso 

Oyj samt alla bolag i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, 

innehar mer än 50 % av rösterna. Resultaten från bolag där 

Stora Enso äger mindre än 50 % av rösterna, men där koncernen 

genom avtal med majoritetsägarna ändå utövar ett 

bestämmande infl ytande, ingår i koncernredovisningen. 

De viktigaste dotterbolagen fi nns angivna i not 28. 

Intressebolag i vilka Stora Enso har ett avgörande infl ytande, 

i allmänhet bolag där koncernen har mellan 20 % och 50 % 

av rösterna, redovisas enligt kapitalandelsmetoden, vilket 

innebär att koncernens andel av resultatet i intressebolagen 

redovisas i koncernresultaträkningen efter avdrag för eventuell 

goodwillnedskrivning. I dessa företag har koncernen ett be tydan 

de infl ytande, men inte kontroll. De viktigaste av dessa 

företag redovisas i not 14. Koncernens innehav i intressebolagen 

tas upp i koncernbalansräkningen till ett belopp 

som motsvarar koncernens andel av intressebolagens nettotillgångar 

tillsammans med eventuell återstående förvärvsgoodwill. 

När koncernens andel av eventuella ackumulerade 

förluster överstiger anskaffningsvärdet på en investering, 

sätts bokfört värde till noll och redovisningen av fortsatta 

förluster upphör, om inte koncernen är bunden av garantier 

eller andra åtaganden i förhållande till det bolag som avses. 

Samriskprojekt som Stora Enso kontrollerar tillsammans 

med en tredje part redovisas också enligt kapitalandelsmetoden, 

se ovan. En förteckning över de mest betydelsefulla av dessa 

bolag fi nns i not 14. 

Förvärvade bolag redovisas enligt förvärvsmetoden, enligt 

vilken de ingår i koncernredovisningen från och med förvärvsdagen, 

medan avyttrade bolag redovisas fram till avyttringsdagen. 

Alla koncerninterna transaktioner, det vill säga intäkter, 

kost nader, fordringar, skulder och icke-realiserade vinster samt 

koncernbidrag, har eliminerats. Där så varit nödvändigt har 

redovisningsprinciperna för dotterbolag och intressebolag 

jus terats för att säkerställa konsekvent redovisning inom koncernen. 

Minoritetsintressen redovisas separat under eget kapital. 

Minoritetsintressen 

Minoritetsintressen redovisas under eget kapital i koncernbalansräkningen. 

Resultatandelen som är hänförlig till såväl 

minoritetsintressen som aktieägarna i moderbolaget redovisas 

på en egen rad i resultaträkningen omedelbart efter periodens 

resultat. Transaktioner mellan minoritetsintressen och majoritetsägarna 

betraktas nu som transaktioner inom eget kapital 

och redovisas sålunda under rubriken Förändring av eget 

kapital samt i not 20, Minoritetsintressen.

Transaktioner i utländsk valuta 

Transaktioner i utländsk valuta redovisas till den valutakurs 

som rådde på transaktionsdagen, men vid slutet av månaden 

omräknas skulder och fordringar i utländsk valuta till den då 

gällande kursen. Valutakursdifferenser hänförliga till operativa 

poster redovisas på respektive resultaträkningsrad ingående 

i rörelseresultatet och differenser hänförliga till fi nansiella 

tillgångar och skulder redovisas bland fi nansiella poster 

i resultaträkningen, utom när de hänförs till eget kapital 

som kvalifi cerade säkringar av valutarisker i investeringar. 

Omräkningsdifferenser avseende icke-monetära fi nansiella 

tillgångar, exempelvis aktier som klassifi ceras som tillgängliga 

för försäljning, ingår i reserv för värdering till verkligt värde 

i eget kapital. 

Omräkning av utländsk valuta – dotterbolag 

Resultaträkningarna i dotterbolag som inte har euro som 

funktionell valuta räknas om för att ingå i koncernredovisningen 

till den genomsnittliga växelkursen under året, medan 

dessa dotterbolags balansräkningar räknas om med utgångspunkt 

från den växelkurs som rådde vid rapporteringsdagen. 

Växelkursdifferenser som härrör från omräkningar av nettoinvesteringar 

i utländska enheter, d v s utländska dotter- 

och intressebolag utanför euroländerna, samt av fi nansiella 

instrument, som betecknas och risksäkras som sådana investeringar, 

redovisas direkt i eget kapital under ackumulerad 

omräkningsjustering (CTA), se Redogörelse över redovisade 

intäkter och kostnader (SORIE) samt not 26. Den samlade 

omräkningsdifferensen vid avyttringar och likvidationer 

redovisas tillsammans med den vinst/förlust som transaktionen 

ger upphov till. Ackumulerad omräkningsjustering 

tillämpas även vid återbetalning av aktiekapital, investeringsvinst 

samt vid alla delavyttringar av en affärsenhet. 

Finansiella derivatinstrument och säkringar 

Finansiella derivat redovisas initialt till anskaffningskostnaden 

i balansräkningen, och därefter till rådande marknadsvärde 

på efterföljande balansdagar. Metoden för redovisning av 

därvid uppkommen vinst/förlust skiftar dock beroende på 

karaktären av det risksäkrade intresset. När ett derivatkontrakt 

ingås kategoriserar koncernen det som antingen säkring av 

marknadsvärdet av en redovisad tillgång eller skuld (marknadsvärdesäkring), 

säkring av en planerad transaktion eller 

ett defi nitivt åtagande (kassafl ödessäkring), säkring av en 

nettoinvestering i ett utländskt bolag eller som ett derivatinstrument 

som inte uppfyller kraven för säkringstransaktioner 

(hedge accounting). 

Förändringar i marknadsvärdet av sådana derivat som 

kategoriserats som, och uppfyller kraven för, marknadsvärdesäkring 

samt kan fastställas objektivt, redovisas i 

resultaträkningen tillsammans med eventuella marknadsvärdeförändringar 

på den tillgång eller skuld som risksäkringen 

avser. 

Förändringar i marknadsvärdet av sådana derivat som 

kategoriserats som, och uppfyller kraven för, kassafl ödessäkring 

samt kan fastställas objektivt, redovisas i eget kapital 

som säkringsreserv i övrig comprehensive income fram till 

den dag det risksäkrade intresset realiseras. Dessa förändringar 

redovisas i Redogörelsen över redovisade intäkter och kostnader 

(SORIE). När det risksäkrade intresset realiseras, redovisas 

också uppkommet resultat från därtill hörande derivat i resultaträkningen. 

När ett derivatinstrument säljs, löper ut, utnyttjas, återkallas 

eller på annat sätt inte längre uppfyller kraven för 

säkringstransaktioner (hedge accounting) enligt IAS 39 ska 

den eventuella vinst eller förlust som dittills hänförts till 

eget kapital kvarstå där, för att slutligen redovisas som en 

justering av antingen kostnader eller intäkter när den 

planerade transaktionen eller det gjorda åtagandet realiseras 

i resultaträkningen. Om en planerad transaktion eller ett 

ingånget åtagande inte längre väntas inträffa, ska den kumulativa 

vinst eller förlust som hänförts till eget kapital, från 

den period säkringen gällde, dock omedelbart överföras till 

resultaträkningen. 

Vissa derivattransaktioner uppfyller inte kraven för säkringstransaktioner 

(hedge accounting) enligt IAS 39, fastän 

de är ekonomiskt motiverade enligt koncernens riskhanteringspolicy, 

varför förändringar i marknadsvärdet för sådana 

icke-kvalifi cerade säkringsinstrument omedelbart ska redovisas 

i resultaträkningen. Förändringar i marknadsvärdet på 

derivatinstrument som är kopplade till köp och försäljningar 

redovisas under rörelseresultatet och specifi ceras i not 25, 

Finansiella instrument. Förändringar i marknadsvärdet på 

alla övriga derivat redovisas i resultaträkningen under 

fi nansiella poster. 

Risksäkring av nettoinvesteringar i utländska bolag redovisas 

på motsvarande sätt som kassafl ödessäkring. Koncernen 

använder antingen derivatinstrument eller låneskulder för 

detta ändamål. Om risksäkringsinstrumentet är ett derivat 

ska eventuell vinst eller förlust därpå som hänför sig till den 

objektivt fastställbara delen av säkringen redovisas som 

ackumulerad omräkningsjustering i eget kapital, se vidare 

Redogörelse över redovisade intäkter och kostnader (SORIE). 

Vinst eller förlust som hänför sig till den icke-objektivt fastställbara 

delen ska omedelbart redovisas i resultaträkningen. 

Kursvinster och -förluster som uppstår vid omräkning av lån 

i syfte att säkra sådana investeringar redovisas dessutom som 

ackumulerad omräkningsjustering. Den icke-objektivt fastställbara 

delen av sådana säkringar ska omedelbart redovisas 

i resultaträkningen. 

Vid inledandet av en transaktion dokumenterar koncernen 

vilket förhållande som råder mellan risksäkringsinstrumentet 

och det risksäkrade intresset, liksom målet med riskhanteringsåtgärden 

och den strategi som tillämpas för respektive 

risksäkringstransaktion. I denna process ingår att alla fi nansiella 

instrument som kategoriseras som säkringsinstrument 

ska kopplas till specifi ka tillgångar eller skulder, eller till 

specifi ka planerade transaktioner eller gjorda åtaganden. 

Koncernen dokumenterar även sin bedömning om ett 

derivat, både när det ingås och sedan kontinuerligt så länge 

det består, på ett objektivt iakttagbart sätt balanserar förändringar 

i marknadsvärdet eller i kassafl ödet avseende det 

risksäkrade intresset. 

Marknadsvärdet på allmänt omsatta derivat och på värdepapper 

som innehas i tradingsyfte eller är tillgängliga för 

försäljning grundas på de kurser som noteras på balansdagen. 

Marknadsvärdet på ränteswappar beräknas med hjälp av 

diskonterad kassafl ödesanalys, medan marknadsvärdet på 

valutaterminer beräknas på grundval av gällande terminskurser 

på balansdagen. Koncernen använder ett fl ertal metoder 

för att beräkna marknadsvärdet på icke-allmänt omsatta derivat 

och andra fi nansiella instrument, och gör därvid även antaganden 

grundade på aktuella marknadsförhållanden på varje 

balansdag. I fråga om långfristiga skulder görs bedömningarna 


utifrån noterade kurser eller av handlare erbjudna priser 

avseende identiska eller liknande instrument. Resterande 

typer av fi nansiella instrument värderas med hjälp av andra 

tekniker, såsom optionsprissättningsmodeller eller diskonterad 

kassafl ödesanalys. Marknadsvärdet på fi nansiella tillgångar 

och skulder med en löptid på mindre än ett år antas 

vara nominellt värde, minskat med eventuella kreditjusteringar. 

För redovisningsändamål beräknas marknadsvärdet 

av fi nansiella skulder med hjälp av diskonterad kassafl ödesanalys 

till den ränta som är tillgänglig för koncernen för 

liknande fi nansiella instrument. 

Redovisning av intäkter 

Försäljning omfattar produkter, råvaror, energi och tjänster, 

exklusive indirekt omsättningsskatt och lämnade rabatter, 

och justeras för växelkursdifferenser vid försäljning i utländsk 

valuta. Försäljning redovisas efter att koncernen har överfört 

riskerna och nyttan av äganderätten till köparen och ingen 

dispositionsrätt eller möjlighet till faktisk kontroll över sålunda 

överlåtet gods kvarstår. I vanliga fall innebär detta att försäljning 

redovisas vid leverans av produkter till kunden i enlighet 

med leveransvillkoren. 

Stora Ensos leveransvillkor är baserade på Incoterms 2000, 

som är en av Internationella Handelskammaren utgiven samling 

av defi nitioner på leveransvillkor vilka används i internationell 

handel. De viktigaste villkorskategorierna avseende 

koncernens försäljning är: 

• D-villkor, enligt vilka säljaren är skyldig att leverera varan 

till köparen vid överenskommen destination, vanligen 

köparens lokaler, i vilket fall försäljningstidpunkten, ”point 

of sale”, är det tillfälle då leverans sker till köparen. 

• C-villkor, varigenom säljaren arrangerar och betalar externa 

transporter och vissa andra kostnader, fastän säljarens 

ansvar för varan upphör när den lämnats över till fraktföraren 

i enlighet med tillämpliga villkor. Försäljningstidpunkten 

äger således rum vid leverans av varan till den 

fraktförare som kontrakterats av säljaren för transport till 

överenskommen destination. 

• F-villkor, d v s då köparen arrangerar och betalar transporten. 

Således äger försäljningstidpunkten rum vid 

överlämnandet av varan till den fraktförare som 

kontrakterats av köparen. 

I händelse att lokala bestämmelser medför att fakturor upprättas 

i förväg, kvantifi eras och justeras effekten av dessa 

förskottsintäkter. 

Intäkter från försäljning av tjänster redovisas när tjänsten 

har utförts. 

Leverans- och hanteringskostnader 

I de fall då Stora Enso ansvarar för att arrangera transporten 

i samband med försäljningen, faktureras sådana kostnader 

inte separat utan ingår i det varuvärde som faktureras kunderna. 

Uppkomna leveranskostnader redovisas i försäljningskostnader. 


Forsknings- och utvecklingskostnader (FoU) kostnadsförs 

när de infaller bland övriga rörelsekostnader i koncernens 

resultaträkning. Utvecklingskostnader kostnadsförs vartefter 

de infaller såvida det inte är säkerställt att de kommer att 

generera framtida intäkter, då de i stället kapitaliseras som 


immateriella tillgångar och skrivs av under den tid de genererar 

kassafl öde. 

Reklamkostnader 

Reklamkostnader kostnadsförs vartefter de uppkommer. 

Kostnader för utveckling av programvara 

Kostnader för utveckling och förvärv av ny programvara som 

har ett tydligt samband med en identifi erbar och unik produkt, 

vilken kontrolleras av koncernen och bedöms ha en praktisk 

användningstid på mer än ett år, redovisas som immateriell 

tillgång och skrivs av under sin förväntade ekonomiska 

livslängd. Tillhörande kostnader omfattar ”implementeringsgruppens” 

personalkostnader och en rimlig andel av omkostnaderna, 

medan kostnaderna för underhåll av programvaran 

kostnadsförs vartefter de uppkommer. Kostnader för koncernens 

webbplats på Internet kostnadsförs vartefter de uppkommer. 

Kostnader för återställande av miljö 

Kostnader för miljöinsatser som sammanhänger med tidigare 

verksamhet och som inte bidrar till nuvarande eller framtida 

intäkter kostnadsförs när de uppkommer. Miljöskulden 

beräknas utifrån tolkningar av gällande miljölagstiftningar 

och -regleringar, närhelst det är sannolikt att betalningsansvar 

uppkommer och när beloppet i rimlig utsträckning 

kan uppskattas. De upplupna beloppen omfattar inte 

ersättningar till tredje part. 

Verksamheter för avveckling och tillgångar för försäljning 

Verksamhet under avveckling motsvarar en separat större 

affärsgren, förutsatt att bolagets nettotillgångar och resultat 

kan särskiljas från övrig verksamhet i såväl fysiskt, verksamhetsmässigt 

som redovisningsmässigt hänseende, som har 

avyttrats eller klassifi cerats till försäljning. Tillgångarna 

klassifi ceras så när det är högst troligt att en försäljning 

kommer att ske. Eventuell reavinst från verksamhet under 

avveckling, före skatt, redovisas separat i koncernens 

resultaträkning. 

Skatter 

Koncernens inkomstskatter innefattar skatter på koncernbolagens 

redovisade vinster under redovisningsperioden 

samt skattejusteringar avseende tidigare perioder, förändringar 

av uppskjuten skatt och andel i intressebolagens skatt. 

I aktuell skatt i balansräkningen ingår även belopp som kan 

hänföras till skatteeffekten av säkring av eget kapital, som 

framgår av Avstämning av inkomstskatt i not 9. 

Uppskjuten skatt beräknas för att motsvara den skatteeffekt 

som uppstår när slutlig skatt utlöses. Den motsvarar nettoeffekten 

av skatt på samtliga föreliggande skillnader mellan 

skatte- och redovisningsmässiga värden på tillgångar och 

skulder med tillämpning av gällande skattesatser. Temporära 

skillnader uppkommer främst genom avskrivningar på 

fastigheter, maskiner och inventarier, uppskrivning av nettotillgångar 

i förvärvade bolag, marknadsvärdering av investeringar 

klassade som tillgängliga för försäljning samt fi nansiella 

derivat, vinster från koncerninterna lagertransaktioner, 

obeskattade reserver och skattemässiga underskottsavdrag, 

varav de senare redovisas som tillgång endast i den omfattning 

det är sannolikt att de kommer att motsvaras av framtida 

beskattningsbara vinster.

Tillfälliga ackumulerade avskrivningar utöver plan och 

obeskattade reserver (avsättningar) delas mellan eget kapital 

och uppskjuten skatt i koncernbalansräkningen, men enligt 

aktiebolagslagen ingår sådana poster inte i fritt eget kapital. 

Goodwill 

Goodwill utgörs av framtida ekonomiska fördelar från tillgångar 

som inte kan identifi eras separat eller individuellt av 

koncernen vid ett förvärv. Goodwill är beräknat som den del 

av köpeskillingen vid ett förvärv som överstiger nettomarknadsvärdet 

på den andel av det förvärvade bolagets tillgångar 

som koncernen förvärvar, räknat på förvärvsdagen, och allokeras 

till de grupper av kassagenererande enheter som väntas ha 

nytta av förvärvet i samband med att värdet testas. Goodwill 

som uppkommer vid förvärv av utländska enheter utanför 

euroområdet behandlas som en tillgång i den utländska 

enheten och omräknas till den kurs som råder på balansdagen. 

Enligt nya regler som trädde i kraft 2004 upphörde 

avskrivning av goodwill från och med 1 april 2004 för nya 

förvärv och från och med 1 januari 2005 för existerande 

goodwill. Tidigare skrevs den av proportionerligt under den 

förväntade ekonomiska livslängden, vilken varierade mellan 

fem och tjugo år beroende på vilket slags tillgång förvärvet 

avsåg. Värdet på goodwill testas nu minst en gång per år, eller 

oftare om det fi nns indikationer på värdeminskning. Därför 

görs värdejusteringar av bokfört värde på goodwill från och 

med 1 januari 2005 endast som en följd av det årliga testet 

av värdet. 

Vinst/förlust från avyttring av en koncernenhet inkluderar 

eventuell goodwill som härrör från den avyttrade enheten. 

Immateriella tillgångar 

Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde och 

skrivs av proportionerligt under den förväntade ekonomiska 

livslängden, vilken brukar variera mellan tre och tio år. 

Förvärvade immateriella tillgångar måste redovisas separat 

från goodwill om de uppfyller defi nitionen som tillgång, är 

antingen avskiljbara eller härrör från kontrakt eller andra 

legala rättigheter och deras marknadsvärde kan mätas på 

ett tillförlitligt sätt. 

Immateriella tillgångar som redovisas separat från goodwill 

vid förvärv består av marknadsförings- och kundrelaterade 

eller kontrakts- och teknikbaserade immateriella tillgångar. 

Typiska marknadsförings- och kundrelaterade tillgångar är 

varumärken och handelsnamn, servicemärken, kollektiva 

märken, certifi eringsmärken, kundregister, order- eller produktionsstockar, 

kundkontrakt och därmed sammanhängande 

kundrelationer. Kontrakts- och teknikbaserade immateriella 

tillgångar utgörs normalt av licens- och royaltyavtal eller 

patenterad teknik och affärshemligheter som till exempel 

konfi dentiella formler, processer eller recept. Marknadsvärderingen 

av kundkontrakt bygger på kundrelationerna och 

deras förväntade omsättningshastighet samt det förväntade 

återstående kassafl ödet från kunden. Varumärken värderas 

på grundval av det bedömda, diskonterade kassafl ödet i 

enlighet med s k relief from royalty-metoden. 

Fastigheter, maskiner och inventarier 

Fastigheter, maskiner och inventarier förvärvade av koncernbolag 

redovisas till anskaffningsvärde, i förekommande fall 

med tillägg för nedmonteringskostnader. Tillgångar som 

kommer in i koncernen i samband med förvärv av nya 

dotterbolag redovisas till marknadsvärdet på förvärvsdagen. 

Avskrivning sker proportionerligt, justerat för värdeminskning 

och avyttringskostnader. Värdet i balansräkningen representerar 

kostnaderna minus ackumulerade planmässiga avskrivningar 

och nedskrivningar. Räntekostnader på lån som 

används för att fi nansiera uppförande och konstruktion 

av sådana tillgångar kapitaliseras fram till att anläggningen 

är färdig. 

Mark är inte föremål för avskrivning, eftersom den bedöms 

ha oändlig ekonomisk livslängd, men i övrigt grundar sig 

avskrivningar på följande förväntade ekonomiska livslängder: 

Tillgångsslag Avskrivning, antal år 

Byggnader, industri .......................................................... 10–50 

Byggnader, bostäder ......................................................... 20–50 

Byggnader, kontor ........................................................... 20–50 

Slipmassafabriker ............................................................. 15–20 

Vattenkraftanläggningar ........................................................ 40 

Pappersbruk, maskiner .......................................................... 20 

Kartongbruk, maskiner .......................................................... 20 

Massabruk, maskiner ............................................................. 20 

Tyngre maskiner .............................................................. 10–20 

Konverteringsanläggningar ............................................. 10–15 

Sågverk ............................................................................. 10–15 

Datorer ..................................................................................3–5 

Fordon ...................................................................................... 5 

Kontorsutrustning ................................................................3–5 

Järnvägar, hamnanläggningar ......................................... 20–25 

Skogsbilvägar ................................................................... 10–35 

Vägar, broar och andra markanläggningar ..................... 15–20 

Immateriella tillgångar ...................................................... 3–20 

Ordinarie underhålls- och reparationskostnader kostnadsförs 

under de perioder de uppkommer, men mer omfattande 

reno verings- och uppgraderingskostnader kapitaliseras dock 

och skrivs av under respektive objekts återstående ekonomiska 

livslängd. Utrangering, försäljning eller avyttring av 

fastigheter, maskiner och inventarier redovisas genom att 

anskaffningskostnaden och de ackumulerade avskrivningarna 

reduceras och eventuell slutlig avskrivningsjustering 

förs till resultaträkningen som värdeminskning. Reavinster 

redovisas under Övriga rörelseintäkter. 


Värdeminskning 

Vid varje bokslutstillfälle bedöms tillgångarnas bokförda värde 

för att avgöra om det fi nns några indikationer på värdeminskning. 

Om sådana indikationer fi nns, anses återanskaffningsvärdet 

vara det högre av nettoförsäljningsvärdet och bruksvärdet, 

varvid värdeminskning redovisas så snart det bokförda 

värdet överstiger återanskaffningsvärdet. 

Tidigare redovisad värdeminskning på maskiner och 

inventarier återförs om återvinningsvärdet bedöms ha ökat, 

dock inte i större utsträckning än vad det bokförda värdet 

hade varit om ingen värdeminskning hade redovisats under 

tidigare år. Redovisad värdeminskning på goodwill återförs 

dock inte. 

Medan värdet av immateriella tillgångar samt fastigheter, 

maskiner och inventarier testas på kassagenererande enhetsnivå 

(CGU) är goodwill föremål för värdetestning på kassagenererande 

enhet (CGU) eller grupper av kassagenererande 

enheter, vilket utgör den lägsta nivå i koncernen på vilken 

goodwill mäts i den interna uppföljningen. 

Redovisning av leasingavtal 

Leasing av fastigheter, maskiner och inventarier, där koncernen 

i allt väsentligt intar samma rättsställning som vid direkt 

ägande av tillgången, klassifi ceras som fi nansiell leasing. 

Finansiell leasing kapitaliseras från det att leasingavtalet 

ingås, till det lägre beloppet av tillgångarnas marknadsvärde 

eller det beräknade nuvärdet av minimileasingbetalningarna. 

Varje leasingbetalning fördelas mellan skulder och fi nansiella 

kostnader, så att räntebetalningarna på den utestående 

skulden blir proportionella. Den motsvarande hyresskulden, 

efter avdrag för fi nansieringskostnader, hänförs till räntebärande 

skulder, medan räntedelen av leasingkostnaden resultatavräknas 

under leasingperioden. Fastigheter, maskiner och 

inventarier som anskaffats genom leasing skrivs av under 

den kortare av följande perioder: tillgångarnas ekonomiska 

livslängd eller den återstående leasingtiden. 

Leasing av tillgångar där uthyraren i allt väsentligt kvarstår 

som ägare till tillgången klassifi ceras som operationell 

leasing, och betalningar som erläggs kostnadsförs proportionellt 

under leasing- respektive hyrestiden. Eventuell ersättning 

som leasetagaren, enligt avtalet, är skyldig att lämna 

till leasegivaren om leasingavtalet sägs upp i förtid kostnadsförs 

under den period då avtalet sägs upp. Vinst som uppkommer 

till följd av leasingavtals upphörande redovisas 

på diskonterad bas. 

Statsbidrag 

Statsbidrag som hänför sig till inköp av fastigheter, maskiner 

och inventarier dras av från tillgångens bokförda värde och 

nettokostnaden kapitaliseras. Övriga statsbidrag redovisas 

systematiskt som löpande intäkter under den period som 

krävs för att uppväga dem mot de kostnader vilka de är 

avsedda att kompensera. 


Biologiska tillgångar 

Enligt IAS 41 Jord- och skogsbruk ska biologiska tillgångar 

såsom rotstående skog redovisas i balansräkningen till 

marknadsvärde. Koncernens skogar redovisas således till 

marknadsvärde minskat med beräknade försäljningskostnader 

vid avverkning, förutsatt att marknadsvärdet för sådana 

tillgångar kan fastställas. 

Värderingen av Stora Ensos skogstillgångar baseras på 

diskonterade kassafl ödesmodeller, varvid marknadsvärdet 

på de biologiska tillgångarna beräknas med användande 

av kassafl öden från löpande verksamhet, d v s baserat på 

hållbara skogsbruksplaner med hänsyn tagen till tillväxtpotentialen. 

Den årliga avverkningen beräknas utifrån 

prognostiserad tillväxt och multipliceras med gällande 

virkespriser, varefter avdrag görs för gödningsmedels- och 

avverkningskostnader. Marknadsvärdet på den biologiska 

tillgången mäts som nuvärdet på avverkningen från en 

växtcykel baserat på produktiv skogsmark med hänsyn 

tagen till miljörestriktioner och andra begränsningar. 

Biologiska tillgångar som är fysiskt anknutna till mark 

redovisas till marknadsvärde skilt från marken. 

Utsläppsrätter och handel 

Koncernens deltagande i det europeiska systemet för handel 

med utsläppsrätter, enligt vilket koncernen har fått tillstånd 

att släppa ut ett visst antal ton koldioxid under en viss 

tidsperiod, ger upphov till immateriella tillgångar i form av 

utsläppsrätter, ett statsbidrag och en förbindelse att tilldela 

utsläppsrätter som motsvarar de utsläpp som gjorts under 

den tid begränsningen gäller. Koncernen redovisar rätterna 

som immateriell tillgång till marknadsvärdet den dag de blir 

tillgängliga. Om marknadsvärdet på utsläppsrätter sjunker 

betydligt under det bokförda värdet, och om nedgången 

bedöms som permanent, redovisas en nedskrivning för de 

utsläppsrätter som koncernen inte kommer att utnyttja 

internt. Förpliktelsen att leverera utsläppsrätter redovisas 

på basis av de faktiska utsläppen. Denna förpliktelse tillgodoses 

främst med innehavda rättigheter, värderade till bokfört 

värde, och eventuella överskjutande rättigheter värderade 

till marknadsvärde vid periodens slut. 

Koncernen kostnadsför i resultaträkningen under rubriken 

Material och tjänster utnyttjade utsläppsrätter som antingen 

tilldelats koncernen eller förvärvats, värderade till marknadsvärde 

vid tilldelandetidpunkten respektive inköpspris. 

Sådana kostnader kvittas under rubriken Övriga rörelseintäkter 

mot intäkterna antingen från den ursprungliga 

tilldelningen av utsläppsrätter, värderade till marknadsvärde 

vid tilldelandetidpunkten, eller från överlåtelse eller försäljning 

av outnyttjade utsläppsrätter. Resultaträkningen påverkas 

således inte av konsumtionen av ursprungligen tilldelade 

utsläppsrätter. En eventuell nettoeffekt uppstår antingen i 

form av en kostnad för förvärv av ytterligare utsläppsrätter 

för att täcka utsläpp utöver de tillåtna eller i form av en 

intäkt från försäljning av outnyttjade utsläppsrätter, 

alternativt i form av nedskrivning av rätter som inte 

behövs till eget bruk.

Varulager 

Lager redovisas till det lägre av anskaffningskostnad och 

nettoförsäljningsvärde, där anskaffningsvärdet beräknas 

med tillämpning av FIFO-metoden (”först in, först ut”) eller, 

alternativt, vägd genomsnittlig kostnad (WAC), om denna är 

en god approximation av FIFO. Värdet på färdiga varor och 

varor under tillverkning omfattar råvaror, direkt arbete, 

övriga direkta kostnader och produktionsrelaterade omkostnader 

inklusive avskrivningar, men inte räntekostnader. 

Nettoförsäljningsvärdet är beräknat normalt försäljningspris 

med avdrag för färdigställnings- och försäljningskostnader. 

Om tillfälliga marknadsförhållanden resulterar i att en 

produkts tillverkningskostnader överstiger dess försäljningsvärde 

upprättas en värderingsreserv. Avsättningar görs också 

för värdejustering av gamla, lite omsatta och inkuranta 

färdigvaror och reservdelar. Sådana värderingsreserver 

framgår av not 10 Avsättningar för värdering och not 17 

Varulager, och i balansräkningen reduceras det bokförda 

värdet på varulagret med motsvarande belopp. 

Kundfordringar 

Kundfordringar redovisas till förväntat realiserat värde. Värdet 

av osäkra fordringar beräknas utifrån en objektiv bedömning 

av samtliga utestående fordringar vid årets slut. 

Kassa och banktillgodohavanden 

Likvida medel omfattar kassa, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden 

samt övriga penningmarknadsinstrument 

med ursprunglig löptid understigande tre månader. Checkräkningskredit 

hänförs till låneskulder under kortfristiga 

skulder. 

Investeringar 

Koncernen klassifi cerar sina investeringar i omsättningsbara 

skuldinstrument, aktierelaterade värdepapper och investeringar 

i onoterade aktierelaterade värdepapper i tre kategorier: ”trading”, 

”innehav till förfall” och ”tillgängliga för försäljning”. 

Investeringar som förvärvats huvudsakligen för att tillgodogöra 

sig vinster från kortsiktiga prisfl uktuationer klassifi ceras 

som tradinginnehav och ska redovisas som omsättningstillgångar. 

Investeringar med fastställt förfallodatum, som koncernen 

avser att inneha till förfall, klassifi ceras som innehav 

till förfall och ska redovisas som långfristiga tillgångar. Under 

perioden innehade koncernen inga investeringar i dessa 

kategorier. Investeringar som löper på obestämd tid, men 

som kan säljas i anledning av uppkommande likviditetsbehov 

eller vid ränteändringar, klassifi ceras som tillgängliga 

för försäljning. Dessa investeringar ska redovisas som långfristiga 

tillgångar, om inte koncernen uttryckligen anger att 

avsikten är att avyttra dessa inom tolv månader från balansdagen. 

I dessa situationer ska investeringarna redovisas som 

omsättningstillgångar. Ledningen beslutar om klassifi cering 

av investeringar när dessa anskaffas, och omprövar även 

regelbundet denna klassifi cering. 

Vinster och förluster på investeringar som är tillgängliga 

för försäljning redovisas bland eget kapital som övrig comprehensive 

income. När de säljs ska den ackumulerade marknadsvärdejusteringen 

redovisas via resultaträkningen. Samtliga 

investeringar där marknadsvärdet har legat under bokfört 

värde i mer än ett år undersöks årligen för att fastställa 

behovet av permanent nedskrivning. Om ett nedskrivningsbehov 

konstateras ska den del av övrig comprehensive 

income som motsvarar nedskrivningen redovisas via 

resultaträkningen. 

Lånefordringar 

Lånefordringar är icke-marknadsnoterade räntebärande papper 

och redovisas till kostnad och är föremål för regelbunden och 

systematisk översyn vad avser indrivningsmöjlighet och 

säkerheter. Om en lånefordran bedöms omöjlig att driva in, 

görs en avsättning för underskottet mellan det bokförda 

värdet och nuvärdet på de förväntade kassafl ödena. Ränteintäkter 

på lånefordringar inkluderas i fi nansnettot. 

Låneskulder 

Låneskulder redovisas initialt som mottagna medel, netto, 

efter avdrag för transaktionskostnader. Under efterkommande 

perioder redovisas låneskulder till summan av utestående 

betalningsåtaganden enligt den s k effektiv ränta-metoden. 

Eventuella skillnader mellan mottagna medel, netto, efter 

avdrag för transaktionskostnader, och återlösenvärdet redovisas 

löpande i resultaträkningen under kreditperioden. Räntekostnaderna 

ackumuleras och redovisas i resultaträkningen 

för respektive period. 

Avsättningar 

Avsättningar redovisas när koncernen har en aktuell förpliktelse, 

vare sig denna är legalt eller tolkningsmässigt grundad, 

till följd av tidigare händelser och när det är sannolikt att en 

utbetalning kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen 

samt om det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det 

belopp som ska utbetalas. Avsättning för återställande av 

miljö görs när ett projekt tas i drift, och den kapitaliserade 

kostnaden för avsättningen skrivs av under tillgångens 

ekonomiska livslängd, tillsammans med anskaffningskostnaden 

för tillgången. 

En omstruktureringsavsättning redovisas under den period 

då koncernen blir legalt eller tolkningsmässigt bunden till 

planen. Relevanta kostnader är endast de som oundvikligen 

uppstår genom, eller som uppkommit som ett direkt resultat 

av, avvecklingsplanen, som är ett resultat av bestående 

kontraktuella förpliktelser utan varaktig ekonomisk nytta 

eller som utgörs av ett vite med anledning av att förpliktelsen 

upphävts. 


Ersättningar till anställda 

Koncernen har i olika delar av världen ett antal förmånsbestämda 

och avgiftsbestämda pensionsplaner, i vilka tillgångarna 

vanligtvis har avskilts för särskild förvaltning. Sådana 

pensions- och övriga relaterade planer fi nansieras vanligtvis 

genom inbetalningar från de anställda och från respektive 

koncernbolag. Inbetalningarnas storlek bestäms på inrådan 

av fristående behöriga aktuarier. Koncernens avsättningar 

till avgiftsbestämda pensionsplaner kostnadsförs under de 

perioder till vilka de härrör. 

För de förmånsbestämda planerna är det redovisade värdet 

beräknat med hjälp av s k projected unit credit method. Denna 

metod innebär att kostnaderna för pensionsåtagandet belastar 

resultaträkningen så att kostnaderna fördelas under den 

anställdes yrkesaktiva tid. Beräkningarna utförs under överinseende 

av kvalifi cerade aktuarier som genomför omvärderingar 

av pensionsplanen årligen. Pensionsåtagandet beräknas 

som nuvärdet av de uppskattade framtida utbetalningarna, 

med hjälp av räntan på statsobligationer med en återstående 

löptid som ungefär motsvarar de aktuella åtagandena. 

Ändring i redovisningsprinciper 

Koncernen redovisar omedelbart alla aktuariella vinster och 

förluster som uppkommer från förmånsbestämda pensionsplaner 

mot eget kapital, såsom redovisats i Redogörelsen över 

redovisade intäkter och kostnader (SORIE). Pensionskostnader 

för tjänstgöring under tidigare perioder fastställs dock i samband 

med varje justering av planen. De oantastbara planerna 

redovisas i resultaträkningen, medan de övriga fördelas proportionerligt 

under löptiden. Det samlade underskottet i alla 

planer redovisas i koncernbalansräkningen, efter justering för 

eventuella tidigare kostnader som ännu inte fördelats. 

I bokslut för perioder som började tidigare än den 1 janu ari 

2006 tillämpade koncernen den s k korridorsprincipen i sin 

redovisning av aktuariella vinster och förluster i balansräkningen. 

Dessa fördelades under den återstående genomsnittliga 

arbetstiden för de anställda som omfattades av planen, 

om inga särskilda begränsningar förekom. Denna ändring 

av redovisningsprinciper från och med den 1 januari 2006 

beror på antagandet av tillägget till IAS 19 Employee Benefi ts 

– Actuarial Gains and Losses (Ersättningar till anställda – 

Aktuariella vinster eller förluster). Förändringen av redovisningsprinciperna 

har tillämpats retroaktivt på tidigare perioder 

i enlighet med övergångsbestämmelserna i tillägget, 

varvid jämförelsetalen har räknats om. Den sammanlagda 

inverkan av förändringarna av redovisningsprinciper på 

koncernens bokslut anges i början av notdelen. 


Aktieoptioner och aktietilldelningar för ledande 

befattningshavare 

Kostnaderna för samtliga aktiebaserade ersättningar för 

ledande befattningshavare förs till resultaträkningen som 

personalkostnader för den period då optionerna inlöses eller 

kostnaderna uppkommer. De syntetiska optionsprogrammen 

1999–2006 är säkrade genom total return swaps (TRS) vilka 

avräknas kontant, varigenom koncernen kan erhålla kontant 

ersättning som delvis uppväger eventuella förändringar i 

aktiekursen under tiden mellan tilldelnings- och likviddag. 

Marknadsvärdet på de tjänster som utförs i utbyte mot 

kontantavräknade optioner redovisas till marknadsvärdet 

av den förpliktelse som uppstått och kostnadsförs proportionerligt 

under löptiden. Förpliktelsen räknas om varje balansdag 

till aktuellt marknadsvärde med utgångspunkt från det 

antal optioner som väntas bli inlösningsbara och den senaste 

marknadsvärderingen med tillämpning av Black-Scholesmodellen. 

Alla värdeförändringar redovisas omedelbart 

i resultaträkningen. 


kontantavräknade aktietilldelningar redovisas till marknadsvärdet 

av den förpliktelse som uppstått och kostnadsförs 

proportionerligt under löptiden. Förpliktelsen räknas om 

på varje balansdag till aktuellt marknadsvärde med utgångspunkt 

från det antal aktier som väntas bli emitterade och den 

senaste marknadsvärderingen baserad på stängningskursen 

för Stora Ensos R-aktie. Alla värdeförändringar redovisas 

omedelbart i resultaträkningen. 

Bundet eget kapital 

Bundet eget kapital utgörs av överkursfond, omräkningsjusteringar 

avseende utländska dotterbolag (ackumulerad omräkningsjustering, 

CTA), övrig comprehensive income (OCI) 

samt medel som är reserverade enligt lag i ett antal länder 

där vissa dotterbolag är registrerade. 


Resultat per aktie, före utspädning, beräknas genom att 

dividera årets nettovinst med det vägda genomsnittliga 

antalet utestående aktier under perioden, exklusive av 

koncernen innehavda egna aktier. Resultat per aktie efter 

utspädning har beräknats med hjälp av ”treasury stock”metoden. 

Metoden innebär att resultatet per aktie beräknas 

som om samtliga teckningsrätter och optioner utnyttjats vid 

periodens inledning eller omedelbart vid emission (om senare) 

och samtliga medel som därvid infl utit använts till att köpa 

stamaktier i bolaget till den genomsnittliga aktiekurs som rått 

under perioden. I nämnaren vid denna beräkning ingår 

också, förutom det genomsnittliga antalet utestående aktier, 

de ytterligare aktier som erhålls genom det antagna utnyttjandet 

av teckningsrätter och optioner. 

Antagandet om utnyttjande av teckningsrätter och optioner 

återspeglas inte i beräkningen av resultatet per aktie, om 

inlösenpriset för dessa överstiger den genomsnittliga kursen 

på bolagets stamaktie under perioden. Teckningsrätterna och 

optionerna medför ingen utspädningseffekt om inte genomsnittskursen 

på bolagets stamaktie under perioden överstiger 

dessas inlösenpris.

Utdelning 

Av styrelsen föreslagen utdelning reducerar ej utdelningsbara 

medel förrän utdelningen har godkänts av årsstämman. 

Nya standarder och tillägg till standarder 

som trädde i kraft 2006 

IAS 19 (Tillägg), Ersättningar till anställda, introducerar 

alternativa regler för redovisning av aktuariella vinster och 

förluster vid sidan av nya krav på upplysningar. Tillägget 

trädde i kraft för koncernen under redovisningsperioder 

som började den 1 januari 2006. Stora Enso har därmed 

ändrat sin policy i fråga om metoden för redovisning av 

aktuariella vinster och förluster, vilket har behandlats i 

avsnittet Ersättningar till anställda ovan. Tillägget kan 

dessutom medföra ytterligare redovisningskrav för planer 

som omfattar fl era arbetsgivare där informationen är otillräcklig 

för att tillämpa redovisning av förmånsbestämda 

förpliktelser samt nya krav på upplysningar. 

Följande tillägg och tolkningar trädde i kraft för koncernen 

under redovisningsperioder som började den 1 januari 2006 

eller senare men är antingen inte relevanta eller av avgörande 

betydelse för koncernens verksamhet: 

• IAS 21 (Tillägg), Net Investment in Foreign Operation 

(Nettoinvestering i utländsk verksamhet). 

• IAS 39 (Tillägg), Cash Flow Hedge Accounting of Forecast 

Intragroup Transactions (Redovisning av kassafl ödessäkring 

av prognostiserade koncerninterna transaktioner). 

• IAS 39 (Tillägg), The Fair Value Option (Marknadsvärderingsalternativet). 

• IAS 39 och IFRS 4 (Tillägg), Financial Guarantee Contracts 

(Försäkringsavtal). 

• IFRS 1 (Tillägg), First-time Adoption of International Financial 

Reporting Standards (Initial tillämpning av internationella 

redovisningsstandarder) och IFRS 6 (Tillägg), Exploration 

for and Evaluation of Mineral Resources (Prospektering 

efter samt utvärdering av mineraltillgångar). 

• IFRS 6, Prospektering efter samt utvärdering av mineraltillgångar. 

• IFRIC 4, Fastställande av huruvida ett avtal innehåller 

ett leasingavtal. 

• IFRIC 5, Rätter till intressen i fonder för nedläggning, 

återställande och miljöåterställande åtgärder. 

• IFRIC 6, Skulder som uppstår vid deltagande i en specifi k 

marknad – Elskrot och elektronikutrustning. 

Nya standarder och tillägg till standarder samt tolkningar 

som ännu ej antagits 2006 

• IFRS 7, Finansiella instrument: Upplysningar, samt det 

kompletterande tillägget till IAS 1, Presentation of Financial 

Statements – Capital Disclosures (Utformning av fi nansiella 

rapporter – Upplysningar), är tvingande för koncernen för 

redovisningsperioder som börjar den 1 januari 2007 eller 

senare. Antagandet av denna standard och tillägg medför 

nya krav på upplysningar avseende fi nansiella instrument 

men påverkar inte klassifi ceringen eller värderingen av 

koncernens fi nansiella instrument. 

• IFRS 8, Operating Segments (Affärsenheter) ersätter IAS 14 

och fordrar att en enhet inför ”the management approach” 

i den fi nansiella rapporteringen av sina operativa affärsenheter. 

Standarden är tvingande för redovisningsperioder 

som börjar den 1 januari 2009 eller senare, även om dess 

inverkan på redovisningen av affärsenheterna ännu inte 

fastställts. 

• IFRIC 7, Omräkning vid övergång till höginfl ationsredovisning 

enligt IAS 29, innehåller ytterligare anvisningar 

om hur IAS 29 ska tillämpas. Den är tvingande för koncernen 

under redovisningsperioder som börjar den 1 januari 

2007 eller senare, men väntas inte påverka koncernens 

verksamhet eftersom ingen av koncernens enheter har 

en höginfl ationsvaluta som funktionell valuta. 

• IFRIC 8, Tillämpningsområde för IFRS 2, innehåller ytterligare 

anvisningar för transaktioner som innebär emission 

av aktierelaterade instrument. Den är tvingande för redovisningsperioder 

som börjar den 1 januari 2007 eller 

senare, men väntas inte påverka koncernens redovisning. 

• IFRIC 9, Förnyad bedömning av inbäddade derivat, innehåller 

ytterligare anvisningar om under vilka omständigheter 

det är tillåtet att göra en förnyad bedömning av 

huruvida ett inbäddat derivat bör särskiljas. Den är tvingande 

för koncernen under redovisningsperioder som 

börjar den 1 januari 2007 eller senare, men väntas inte 

påverka Stora Enso. 

• IFRIC 10, Interim Financial Reporting and Impairment 

(Delårsrapportering och nedskrivningar), innehåller 

ytterligare anvisningar om återföring av nedskrivningar. 

Den är tvingande för koncernen under redovisningsperioder 

som börjar den 1 januari 2007 eller senare, men väntas 

inte påverka koncernens redovisning. 

• IFRIC 11, IFRS 2, Group and Treasury Share Transactions 

behandlar tillämpningen av IFRS 2, Aktierelaterade ersättningar, 

i fråga om aktierelaterade ersättningar som innefattar 

en enhets egna egetkapitalinstrument. Standarden 

är tvingande för koncernen från och med redovisningsperioder 

som börjar den 1 januari 2008, men väntas inte 

påverka koncernens redovisning. 

• IFRIC 12, Service Concession Arrangements (Offentliga 

uppdrag) påverkar inte koncernens redovisning. 


Not 2 Riskhantering 

Hantering av fi nansiella risker 

Stora Enso är exponerat för ett antal fi nansiella marknadsrisker, 

som koncernen ansvarar för att hantera enligt policier 

fastställda av styrelsens fi nans- och revisionskommitté. Det 

övergripande målet är att ha en kostnadseffektiv fi nansiering 

i koncernbolagen samt att hantera fi nansiella risker i syfte 

att minska volatiliteten i intäkterna med hjälp av fi nansiella 

instrument. Koncernen är främst exponerad för följande 

risker: fi nansierings-, ränte-, valuta- och råvaru- och särskilt 

energiprisrisk. 

Finansieringsrisk 

Finansieringsrisk uppstår genom eventuella svårigheter att 

erhålla fi nansiering för verksamheten vid en given tidpunkt. 

Enligt Stora Ensos fi nansieringspolicy ska den genomsnittliga 

löptiden på utestående lån och kreditlöften som täcker kortfristiga 

låneskulder vara minst fyra och högst sju år. Policyn 

föreskriver vidare att koncernen ska ha kreditlöften som 

täcker de planerade fi nansieringsbehoven, den kortfristiga 

delen av de långfristiga skulderna, utestående kommersiella 

företagscertifi kat och övriga obekräftade kortfristiga lån. 

Ränterisk 

Koncernens räntekostnader påverkas av räntefl uktuationer. 

Till följd av cyklikaliteten i ekonomin är koncernens policy 

för hantering av ränterisk att matcha räntekostnaderna med 

resultatet över en konjunkturcykel genom att byta fast ränta 

med lång bindningstid mot rörlig ränta. Koncernens riktvärde 

är en genomsnittlig bindningstid på 12 månader, med 

en tillåten avvikelse på 3–24 månader. Bindningstiden kan 

dock förlängas till 48 månader förutsatt att koncernens CFO 

godkänt det. 

Valutakursrisk 

Koncernen är exponerad för valutarisk i form av valutakursfl 

uktuationer. Valutakursrisken är effekten av växelkursfl uktuationer 

i koncernens resultaträkning, vilket är följden av 

valutakursförändringar på väntade framtida kassafl öden. 

Koncernens policy avseende transaktionsrisken är att risksäkra 

högst 75 % av den kommande 12-månadersperiodens 

nettoexponering i respektive valuta. 

Valutaomräkningsrisk 

Omräkningsrisken är faran att valutafl uktuationer påverkar 

nettovärdet av koncernens tillgångar och skulder denominerade 

i utländsk valuta. Omräkningsrisken bör reduceras genom 

att tillgångarna, när så är möjligt, fi nansieras i samma valuta 

som tillgången är denominerad i. 

Råvaru- och energiprisrisk 

Koncernens intäkter är starkt exponerade för fl uktuationer i 

råvaru- och energipriserna. Finansiella risksäkringsinstrument 

är en del av koncernens totala hantering av energiprisriskerna, 

medan råvaruprisriskerna mäts och säkras när det är ekonomiskt 

möjligt. 


Kundkreditrisk 

Inom huvudmarknaderna Västeuropa, USA och Kanada har 

kreditförsäkringar använts. På andra marknader har förskottsbetalningar, 

bankgarantier och ”letter of credit” använts. 

Koncernen har även erhållit exportgarantier som täcker både 

politiska och kommersiella risker. Dessa har utnyttjats vid 

försäljning till kunder utanför OECD-området. Koncernledningen 

har uppfattningen att det inte föreligger någon 

betydande kreditriskkoncentration för koncernen i förhållande 

till någon viss kund eller motpart eller i förhållande 

till någon viss geografi sk region. 

Leverantörsrisk 

Koncernens tillverkande enheter är beroende av råvaruleveranser, 

främst virke, energi och kemikalier, i tillräcklig mängd 

och på rätt tid. Om koncernen inte skulle lyckas få adekvata 

råvaruleveranser i rätt tid eller om betydande kostnadsökningar 

för råvaror skulle uppstå skulle koncernens rörelseresultat 

kunna påverkas negativt. 

Vissa enheter kan ibland vara mycket beroende av ett 

begränsat antal leverantörer av viktiga råvaror på grund av 

tillgång, geografi sk belägenhet, pris, kvalitet m m. Från tid 

till annan kan också leverantörer utsträcka ledtider, begränsa 

leveranser eller höja priser till följd av t ex begränsad kapacitet. 

Koncernen arbetar för att minska leverantörsriskerna dels 

genom att ha en nära samverkan med sina huvudleverantörer 

i olika delar av världen, dels genom att producera vissa 

nödvändiga råvaror internt. 

Marknadsrisk med total return swaps (TRS) 

Stora Enso använder TRS:er för att delvis säkra sig mot 

förändringar i aktiekursen för de syntetiska optioner som har 

delats ut enligt optionsprogrammen för ledande befattningshavare 

(se not 29), vilka kontantregleras. Även om dessa TRSinstrument 

möjliggör för koncernen att delvis stabilisera 

framtida kassafl öden i samband med avräkningen av utestående 

syntetiska optioner orsakar dessa ändå vissa marknadsrisker 

med anledning av kursvariationer på koncernens aktie. 

Koncernens innehav av TRS:er kvalifi cerar sig inte som 

säkringstransaktioner och de periodvisa förändringarna 

i deras marknadsvärde redovisas under fi nansiella poster 

i resultaträkningen.

Not 3 Betydelsefulla redovisningsmässiga bedömningar 

För att kunna upprätta koncernredovisningen i enlighet med 

IFRS måste företagsledningen göra bedömningar och antaganden 

som påverkar de redovisade beloppen. Dessa bedömningar 

och antaganden baseras på historisk erfarenhet och anses 

vara rimliga även om det faktiska utfallet kan avvika från 

antagandena. Koncernledningen bedömer att nedanstående 

redovisningsprinciper representerar de delar där skillnader 

i antaganden kan resultera i de största differenserna i redovisat 

resultat. 

Anläggningstillgångar 

Vid ett förvärv engageras en utomstående värderare för att 

göra en marknadsvärdering av förvärvade materiella anläggningstillgångar 

och för att hjälpa till att bedöma deras återstående 

ekonomiska livslängd. Koncernledningen anser att 

de bedömda värdena och den återstående ekonomiska livslängden, 

liksom de underliggande antagandena, är rimliga, 

även om andra antaganden och bedömd ekonomisk livslängd 

skulle kunna få en betydande inverkan på de redovisade 

beloppen. 

De bokförda värdena på anläggningstillgångarna granskas 

vid varje bokslutstillfälle och närhelst händelser eller omständigheter 

indikerar att det bokförda värdet på någon tillgång 

är missvisande. Bland annat följande omständigheter kan 

medföra att nedskrivningsbehovet för en tillgång utreds: 

• En permanent försämring av de ekonomiska eller politis ka 

förutsättningarna för koncernens eller kundernas verksamhet. 

• Betydande underprestation i förhållande till förväntad 

historisk eller projicerad framtida prestation. 

• Omfattande omläggningar av strategi som påverkar koncernens 

affärsplaner och tidigare investeringspolicier. 

Om sådana indikationer fi nns, anses återanskaffningsvärdet 

vara det högre av nettoförsäljningsvärdet och bruksvärdet, 

varvid en värdeminskning redovisas så snart det bokförda 

värdet överstiger återanskaffningsvärdet. 

Goodwill 

Enligt IFRS ska goodwill testas per kassagenererande enhet 

(CGU) eller grupp av enheter minst en gång per år, och en 

eventuell nedskrivning baseras på det diskonterade kassafl 

ödet. Denna metod bygger på projiceringar av kassafl öden 

från varje rapporterande enhet i en kassafl ödesgenererande 

enhet eller grupp av enheter, inklusive bland annat projiceringar 

av framtida prissättning av produkter, produktionsnivåer, 

produktkostnader, efterfråge-/utbudsrelation på 

marknaden, projicerade underhållsinvesteringar samt antaganden 

om den vägda genomsnittliga kapitalkostnaden. 

En diskonteringsränta exklusive skatt används för att 

beräkna nuvärdet av framtida kassafl öden vilket återspeglar 

den genomsnittliga kapitalkostnaden (WACC). 

Stora Enso avser att genomföra undersökningar av eventuellt 

nedskrivningsbehov under tredje kvartalet varje år, men 

ytterligare undersökningar kan komma att genomföras om 

om ständigheterna så kräver. Nedskrivningstestet innefattar 

också en jämförelse per kassafl ödesgenererande enhet eller 

grupp av enheter av marknadsvärdet på nettorörelsetillgång- 

arna, inklusive goodwill, med deras bokförda värde, varvid 

marknadsvärdet bestäms på basis av diskonterat kassafl öde. 

Om bokfört värde överstiger marknadsvärdet ska tillgångarna 

inom den kassagenererande enheten eller gruppen av enheter 

anses vara i behov av nedskrivning, varvid i första hand 

goodwill och i andra hand anläggningstillgången skrivs 

ned till dess det bokförda värdet motsvarar marknadsvärdet. 

Koncernen har utvärderat vilka de mest känsliga antagandena 

är som kan få en betydande inverkan på marknadsvärdet 

på tillgångar eller goodwill, och därigenom medföra en nedskrivning. 

Dessa antaganden gäller förväntade försäljningspriser, 

förväntad infl ation som påverkar produktkostnaderna 

och diskonteringsräntan. Koncernen genomför känslighetsanalyser 

av de mest kritiska antagandena. 

Investeringar tillgängliga för försäljning 

Marknadsvärdet på allmänt omsatta värdepapper grundas på 

noteringskursen på balansdagen, medan marknadsvärdet på 

övriga värdepapper, främst energirelaterade investeringar, 

beräknas med hjälp av ett fl ertal metoder såsom diskonterad 

kassafl ödesanalys, jämförbar handel samt tidigare handlade 

multiplar. Med hjälp av genomsnittet från de här tre metoderna 

fastställs ett ”marknadsvärde” som sedan används. Kassafl ödesvärderade 

energirelaterade investeringar innefattar prognoser 

om framtida energipriser, infl ation och investeringar. 

Det prognostiserade årliga kassafl ödet diskonteras med den 

vägda genomsnittliga kapitalkostnaden (WACC). Handlade 

multiplar baseras på P/E-talen för noterade värdepapper 

i samma bransch. 

Derivat 

Som en internationell tillverkare och säljare av pappers- och 

träprodukter är Stora Enso exponerat för valutakursrörelser, 

varför enligt koncernens policy har upp till 75 % av den 

kommande 12-månadersperiodens nettoexponering i respektive 

valuta risksäkrats. Koncernens policy avseende omräkningsrisken 

syftar till att minimera den genom att fi nansiera 

tillgångar, där så är möjligt och ekonomiskt gångbart, i den 

valuta de är denominerade i. 

Stora Enso tillämpar säkringsredovisning av kassafl öden 

som sammanhänger med extern försäljning, men derivatinstrument 

som inte uppfyller kraven för säkringstransaktioner 

värderas till marknadsvärde och effekten av detta redovisas 

under rörelseresultat i resultaträkningen. 

Priserna på papper och träprodukter är cykliska och 

följaktligen är intäkterna starkt exponerade för fl uktuationer 

i råvarupriserna. Därför risksäkrar Stora Enso sina slutproduktmarknader. 

Koncernen har implementerat en modell för att 

hantera råvarurisker i fråga om fi ber- och energiförsörjning, 

som innebär att dotterbolagen är ansvariga för att mäta sina 

respektive råvaruprisrisker och för att säkra dessa via koncernens 

fi nansfunktion. Alla derivat som koncernen använder 

för att säkra prisrisker på energi och råvaror redovisas enligt 

IAS 39, och där så är möjligt tillämpas säkringsredovisning, 

men instrument som inte uppfyller kraven för säkringstransaktioner 

värderas till marknadsvärde och effekten av detta 

redovisas under rörelseresultat i resultaträkningen. 


Koncernen har utvärderat riskerna att förlora säkringskriterierna 

för varje derivatinstrument på grund av känsligheten i 

de beräkningar som används när nettoexponeringen för de 

kommande tolv månaderna fastställs. 

Skatter 

Uppskjuten skatt beräknas för att motsvara den skatteeffekt 

som uppstår när slutlig skatt utlöses. Den motsvarar nettoeffekten 

på skatten av samtliga föreliggande skillnader mellan 

skatte- och redovisningsmässiga värden på tillgångar och 

skulder med tillämpning av gällande skattesatser. Temporära 

skillnader uppkommer främst genom avskrivningar på fastigheter, 

maskiner och inventarier, uppskrivning av nettotillgångar 

i förvärvade bolag, marknadsvärdering av investeringar 

klassade som tillgängliga för försäljning samt fi nansiella 

derivat, vinster från koncerninterna lagertransaktioner, 

obeskattade reserver och skattemässiga underskottsavdrag, 

varav de senare redovisas som tillgång endast i den omfattning 

det är sannolikt att de kommer att motsvaras av framtida 

beskattningsbara vinster. 

Uppskjutna skattefordringar och -skulder revideras återkommande 

och eventuella avvikelser justeras på lämpligt 

sätt. Koncernledningen anser att tillräckliga avsättningar har 

gjorts för framtida skattekonsekvenser baserat på rådande 

fakta, omständigheter och skattelagstiftning. Om någon 

skattedisposition ändå skulle ifrågasättas och efter prövning 

underkännas, kan olika avgöranden få en betydande inverkan 

på de belopp som tas upp i koncernredovisningen. 

Pensionsförmåner 

Koncernen har olika förmånsbestämda och avgiftsbestämda 

system i olika länder, där tillgångarna vanligtvis har avskilts 

för särskild förvaltning. Avsättningar till avgiftsbestämda 

pensionsplaner kostnadsförs under de perioder till vilka de 

härrör, och inga ytterligare förpliktelser uppkommer. För 

den förmånsbestämda planen är pensionsredovisningskostnaderna 

dock beräknade med hjälp av den s k projected 

unit credit method, vilket innebär att kostnaderna för pensionsåtagandet 

belastar resultaträkningen så att kostnaderna 


fördelas under den anställdes yrkesaktiva tid. Det totala 

värdet av förmånen matchas således med de perioder under 

vilka arbetsinsatserna utförs. 

De förmånsbestämda pensionsåtagandena beräknas som 

nuvärdet av de uppskattade framtida utbetalningarna, med 

hjälp av räntan på statsobligationer med en återstående löp tid 

som ungefär motsvarar de aktuella åtagandena. Pensionstillgångarna 

värderas till marknadsvärde och skillnaden mellan 

dessa och de förmånsbestämda pensionsåtagandena motsvarar 

den ofonderade förpliktelsen i balansräkningen. Eventuella 

pensionskostnader för tjänstgöring under tidigare perioder 

redovisas inte i balansräkningen såtillvida de är orealiserade, 

de fördelas under den återstående genomsnittliga arbetstiden 

för de anställda. 

Beräkningen av koncernens pensionsåtaganden och 

-kostnader är beroende av valet av vissa antaganden som 

tillämpas av aktuarier vid fastställandet av sådana belopp, 

däribland diskonteringsräntan, förväntad avkastning på 

plantillgångar, årlig ökningstakt för framtida pensionsutbetalningar 

och förväntad livslängd. Vilka belopp som 

kostnadsförs till resultaträkningen har beräknats av oberoende 

aktuarier. Men om utfallet avviker från ursprungliga 

estimat tillsammans med konsekvenserna av eventuellt 

ändrade antaganden eller andra faktorer, kostnadsförs skillnaden 

direkt mot eget kapital, se vidare Redogörelsen över 

redovisade intäkter och kostnader (SORIE). 

Kostnader för återställande av miljö 

Kostnader för miljöinsatser som sammanhänger med tidigare 

verksamhet och som inte bidrar till nuvarande eller framtida 

intäkter kostnadsförs när de uppkommer. Miljöskulden 

be räknas utifrån miljölagstiftningens nuvarande lydelse, 

närhelst det är sannolikt att betalningsansvar uppkommer 

och när beloppet i rimlig utsträckning kan uppskattas. 

Dock gäller att ett exakt fastställande av en eventuell 

förpliktelse till sin natur är mycket subjektivt, och därför 

kan koncernledningen endast göra en bedömning i god tro 

baserat på till gängliga fakta och med hjälp av lämpliga 

externa rådgivare.

Not 4 Segmentinformation 

Koncernen utvärderar de operativa segmentens prestanda 

och allokerar resurser med utgångspunkt från deras operativa 

resultat, vilka motsvarar segmentens resultat. Segmentens 

nettoomsättning inkluderar koncernintern försäljning till 

marknadsmässigt fastställda priser. 

Stora Enso ändrade 2005 den organisatoriska strukturen 

så att affärssegmenten är organiserade globalt till produktdivisioner, 

vilka formar grunden för koncernens primära 

segmentinformation. Rapporteringssegmenten har följande 

verksamhet: 

Tryckpapper 

Tryckpapper utvecklar och tillverkar journal- och tidningspapper. 

Obestruket och bestruket journalpapper levereras till 

tryckerier och förlag för användning i tidskrifter, kataloger, 

broschyrer och annat reklamtryck. Tidningspapper levereras 

i standard- och specialkvaliteter till tryckerier och förlag för 

användning i tidningar, tidningsbilagor, reklamblad, kataloger 

och pocketböcker. 

Finpapper 

Finpapper utvecklar, tillverkar och levererar bestruket och 

obestruket fi npapper till förlag och pappersgrossister. Bestruket 

fi npapper används i reklammaterial, broschyrer, kvalitetsböcker 

och -tidskrifter, medan obestruket fi npapper omfattar kopierings- 

och offsetpapper, kuvert, skrivpapper samt kontorsblanketter 

i löpande bana. 

Grossister 

Grossisterna distribuerar papper till tryckerier, grossister och 

kontor och fungerar som en länk i distributionen av koncernens 

fi npappersprodukter till den grafi ska industrin. 


Verksamheten är indelad i affärsområden för konsumentkartong, 

wellpappförpackningar, industripapper, specialpapper 

samt hylsor och hylskartong, som koncernen utvecklar, 

tillverkar och levererar till industrikunder, framför allt livsmedelsindustrin. 

Träprodukter 

Träprodukter utvecklar, tillverkar och levererar sågade träprodukter 

för användning i snickeri-, möbel- och byggnadsindustrin 

och har också en växande kapacitet för vidareförädling 

av de sågade basprodukterna. 

Wood Supply 

Wood Supply anskaffar och levererar virke som erhålls från 

både de två skogsägande intressebolagen och externa leverantörer 

till koncernens produktionsenheter. 

Övrigt 

Segmentet Övrigt innefattar Marknadstjänster, som består av 

försäljningsorganisationen och Transport and Distribution 

samt Energi och huvudkontors-/koncernfunktioner. 

Information om Stora Ensos segmentredovisning per 31 de cember 

och för räkenskapsåren 2004, 2005 och 2006 presenteras 

i följande tabeller. Jämförelsetalen har omräknats till följd av 

antagandet av IAS 19 (Tillägg), Employee Benefi ts (Ersättningar 

till anställda), under 2006. 




2004 2005 2006 

MEUR Externt Internt Totalt Externt Internt Totalt Externt Internt Totalt 

Tryckpapper 4 333,3 288,1 4 621,4 4 404,6 271,3 4 675,9 4 518,9 254,5 4 773,4 

Finpapper 2 445,5 223,3 2 668,8 2 385,2 305,1 2 690,3 2 559,8 396,5 2 956,3 

Grossister 628,3 9,6 637,9 1 162,1 11,1 1 173,2 1 906,2 1,0 1 907,2 

Förpackningskartong 2 902,4 151,0 3 053,4 3 036,6 153,6 3 190,2 3 316,6 214,9 3 531,5 

Träprodukter 1 446,8 120,0 1 566,8 1 474,6 113,7 1 588,3 1 575,2 101,2 1 676,4 

Wood Supply 549,7 1 931,8 2 481,5 603,9 1 898,0 2 501,9 604,2 2 043,0 2 647,2 

Övrigt 89,8 453,2 543,0 120,5 533,2 653,7 113,0 725,4 838,4 

Eliminering av internförsäljning - -3 177,0 -3 177,0 - -3 286,0 -3 286,0 - -3 736,5 -3 736,5 

Koncernen, totalt 12 395,8 - 12 395,8 13 187,5 - 13 187,5 14 593,9 - 14 593,9 

Omsättning inkluderar extern försäljning av tjänster om 21,7 MEUR (21,8, 19,3). 

Rörelseresultat och resultatandelar i intressebolag, per segment 

2004 2005 2006 2004 


2005 2006 2004 2005 2006 

Resultatandelar 

Investeringar 

MEUR Rörelseresultat 

i intressebolag 

i intressebolag 

Tryckpapper 169,3 4,7 39,3 5,1 0,7 15,5 61,5 95,8 102,1 

Finpapper 102,8 32,3 228,3 3,5 -0,1 12,5 190,0 307,9 328,9 

Grossister 10,1 -4,1 33,1 - 0,2 - - 1,2 1,2 

Förpackningskartong 340,5 82,8 322,2 -0,5 -0,2 2,3 4,3 2,8 7,0 

Träprodukter 30,2 -55,6 38,4 1,3 -4,0 0,6 8,1 0,8 1,0 

Wood Supply 157,0 -14,6 5,0 22,5 78,0 54,7 249,6 297,6 352,6 

Övrigt -74,4 -105,3 -42,5 7,0 -7,4 1,8 54,6 13,8 12,4 

Koncernen, totalt 735,5 -59,8 623,8 38,9 67,2 87,4 568,1 719,9 805,2 

Investeringar i anläggningar samt avskrivningar och nedskrivningar per segment 


2004 2005 2006 2004 2005 2006 2004 2005 2006 

MEUR Anläggningstillgångar Investeringar Avskrivningar/Nedskrivningar 

Tryckpapper 4 009,0 4 175,0 3 931,0 492,4 602,9 173,0 458,3 565,9 495,6 

Finpapper 2 746,1 2 821,5 2 530,4 180,6 115,9 99,3 292,4 270,8 311,5 

Grossister 76,3 338,8 204,4 3,2 6,7 6,7 8,5 15,5 15,5 

Förpackningskartong 2 754,0 2 642,4 2 450,8 179,2 237,6 147,8 281,9 407,1 289,8 

Träprodukter 674,8 637,9 603,0 68,1 44,5 32,9 78,2 113,8 81,1 

Wood Supply 99,9 124,1 200,4 21,9 34,4 36,4 12,9 15,5 20,2 

Övrigt 290,7 353,0 310,8 29,7 87,6 63,0 39,8 39,1 44,0 

Koncernen, totalt 10 650,8 11 092,7 10 230,8 975,1 1 129,6 559,1 1 172,0 1 427,7 1 257,7 

Goodwill per segment (ingår i Anläggningstillgångar ovan) 


2004 2005 2006 2004 2005 2006 2004 2005 2006 

MEUR Goodwill Förvärv Avskrivning/Nedskrivning 

Tryckpapper 138,1 139,3 131,4 - - - 23,6 - 7,0 

Finpapper 337,6 464,0 441,4 - 75,2 - 28,1 - 2,0 

Grossister 13,8 52,7 54,6 6,8 38,8 2,0 2,2 - - 

Förpackningskartong 143,4 151,7 122,2 0,1 - - 15,1 8,0 - 

Träprodukter 155,0 154,1 157,2 - - - 21,2 - - 

Wood Supply - - - - - - - - - 

Övrigt - - - - - - - - - 

Koncernen, totalt 787,9 961,8 906,8 6,9 114,0 2,0 90,2 8,0 9,0 


Tillgångar och skulder per segment 


2004 2005 2006 2004 2005 2006 

MEUR Tillgångar Skulder 

Tryckpapper 5 261,7 5 446,9 5 234,3 1 027,8 1 127,7 1 156,0 

Finpapper 3 487,9 3 595,2 3 180,6 535,3 577,9 589,4 

Grossister 279,0 852,2 869,9 92,6 197,1 335,2 

Förpackningskartong 3 687,4 3 586,6 3 412,6 579,3 583,8 536,9 

Träprodukter 1 038,0 1 011,0 964,0 208,9 197,4 180,9 

Wood Supply 562,0 784,1 837,6 398,2 413,7 397,7 

Övrigt 1 925,6 2 577,9 2 941,3 5 638,0 7 442,6 6 341,1 

Totalt 16 241,6 17 853,9 17 440,3 8 480,1 10 540,2 9 537,2 

Operativt kapital per segment 


MEUR 2004 2005 2006 

Tryckpapper 4 233,9 4 319,2 4 078,3 

Finpapper 2 952,6 3 017,3 2 591,2 

Grossister 186,4 655,1 534,7 

Förpackningskartong 3 108,1 3 002,8 2 875,7 

Träprodukter 829,0 813,5 783,1 

Wood Supply 163,8 370,5 439,9 

Övrigt 66,4 564,1 902,3 

Totalt 11 540,2 12 742,5 12 205,2 

Medeltal anställda 

Avstämning mot totala tillgångar 


MEUR 2004 2005 2006 


Återläggning av rörelseskulder 2 984,8 3 211,0 3 238,0 

Räntebärande fordringar 976,2 999,8 1 013,6 

Intressebolag 568,1 719,9 805,2 

Skattefordringar 172,3 180,7 178,3 

Totalt 16 241,6 17 853,9 17 440,3 

Operativt kapital (markerat som ”O”-poster i koncernens balansräkning) är summan av anläggningstillgångar och biologiska tillgångar, utsläppsrätter, onoterade aktier, övriga 

långfristiga tillgångar, varulager, kortfristiga rörelsefordringar och -skulder, avsättningar och övriga långfristiga rörelseskulder. 

Räkenskapsår Räkenskapsår 

Segment 2004 2005 2006 Land 2004 2005 2006 

Tryckpapper 12 884 12 450 11 972 Baltikum 1 630 1 806 1 776 

Finpapper 7 758 7 637 6 838 Finland 13 820 13 596 12 879 

Grossister 1 296 2 095 3 177 Frankrike 1 260 1 345 1 307 

Förpackningskartong 10 860 12 454 12 106 Tyskland 4 734 5 165 5 786 

Träprodukter 4 856 5 081 4 894 Polen 69 1 936 1 848 

Wood Supply 3 157 3 415 3 803 Ryssland 1 710 1 927 2 199 

Övrigt 2 968 3 034 2 841 Sverige 8 848 8 696 8 128 

Totalt 43 779 46 166 45 631 Övriga Europa 5 280 5 445 5 262 

Europa 37 351 39 916 39 185 

Kanada 775 664 608 

Kina (inkl Hong Kong) 849 955 1 097 

USA 4 644 4 454 4 314 

Övriga 160 177 427 

Antal anställda vid årets slut 45 307 46 664 43 887 Totalt 43 779 46 166 45 631 


Extern försäljning per destination och ursprung 


2004 2005 2006 2004 2005 2006 

MEUR Försäljning per destination Försäljning per ursprungsland 

Österrike 238,6 298,0 304,1 390,4 361,5 353,0 

Baltikum 135,5 165,8 202,9 310,7 321,7 323,0 

Belgien 258,4 278,0 298,3 263,4 267,9 336,0 

Tjeckien 111,1 136,2 156,7 143,8 161,5 215,3 

Danmark 262,2 255,7 248,3 66,8 61,8 58,1 

Finland 808,5 814,2 862,3 4 085,5 3 536,3 4 224,0 

Frankrike 835,2 940,4 940,4 347,1 460,9 398,2 

Tyskland 1 624,6 1 894,2 2 401,1 1 500,9 1 894,8 2 313,9 

Italien 369,1 384,1 414,3 0,1 6,5 15,0 

Nederländerna 508,8 597,8 631,7 211,2 311,7 351,8 

Polen 105,5 228,6 299,5 11,2 175,3 202,3 

Portugal 83,2 65,7 45,4 131,1 134,2 94,9 

Spanien 488,8 483,1 521,8 114,0 111,5 117,0 

Sverige 1 040,5 1 081,9 1 133,6 2 820,3 3 006,2 3 116,6 

Storbritannien 963,8 860,4 891,1 24,4 34,5 33,6 

Ryssland 151,8 193,2 236,8 118,3 167,9 205,8 

Övriga Europa 671,9 777,4 896,0 55,7 104,6 212,9 

Europa totalt 8 657,5 9 454,7 10 484,3 10 594,9 11 118,8 12 571,4 

Afrika 149,9 138,8 162,3 - - - 

Australien/Nya Zeeland 124,3 120,7 112,6 5,6 9,2 9,8 

Brasilien 42,6 49,2 111,0 - 26,3 197,3 

Kanada 127,5 137,3 120,0 275,5 292,2 57,2 

Kina (inkl Hong Kong) 281,4 257,3 273,1 107,8 99,6 67,0 

Japan 346,2 280,2 345,6 - - 5,9 

Övriga Asien 382,5 351,9 356,6 12,6 13,0 9,9 

Mellanöstern 201,4 193,6 406,1 - - - 

USA 1 904,9 2 050,7 2 012,6 1 398,7 1 623,9 1 675,2 

Övrig Latinamerika 120,3 121,6 170,7 - - - 

Övriga 57,3 31,5 39,0 0,7 4,5 0,2 

Totalt 12 395,8 13 187,5 14 593,9 12 395,8 13 187,5 14 593,9 

Summa tillgångar, sysselsatt kapital samt eget kapital per land 


2004 2005 2006 2004 2005 2006 2004 2005 2006 

MEUR Summa tillgångar Sysselsatt kapital Eget kapital 

Österrike 235,1 197,6 224,8 165,1 144,4 162,9 141,1 91,0 98,0 

Baltikum 296,4 303,7 270,7 275,4 291,5 249,5 150,2 157,0 142,6 

Belgien 625,1 591,6 574,4 568,6 525,3 506,9 257,2 246,5 289,6 

Tjeckien 121,7 153,9 164,8 110,6 141,8 133,6 128,0 142,0 154,6 

Danmark 53,1 58,9 58,3 44,5 47,7 51,0 200,8 174,5 176,6 

Finland 5 056,9 5 355,0 5 633,8 3 218,2 3 686,1 3 714,2 1 968,1 1 512,9 1 591,0 

Frankrike 389,0 431,2 381,3 275,7 235,6 230,8 138,1 -18,9 144,5 

Tyskland 1 778,6 2 031,6 1 794,4 877,2 979,5 974,9 647,6 637,7 670,9 

Nederländerna 181,7 196,1 149,9 132,2 121,7 21,1 197,0 61,5 -43,8 

Polen 248,9 266,6 293,8 162,1 189,3 189,6 135,9 147,1 158,0 

Portugal 216,8 226,3 0,5 202,0 201,0 - 243,8 240,9 0,4 

Spanien 121,1 121,4 121,7 84,2 80,2 83,4 73,7 77,0 75,0 

Sverige 3 270,0 3 593,5 3 611,9 1 552,5 2 113,8 2 115,2 1 847,1 1 941,4 2 394,7 

Ryssland 127,8 182,9 204,0 119,3 163,1 177,6 33,5 55,3 51,9 

Övriga Europa 77,2 222,4 212,0 9,5 117,1 121,3 70,3 130,7 128,7 

Europa totalt 12 799,4 13 932,7 13 696,3 7 797,1 9 038,1 8 732,0 6 232,4 5 596,6 6 032,7 

Brasilien 190,8 343,7 738,2 0,3 32,9 370,3 190,6 343,4 699,8 

Kanada 484,2 508,1 344,8 447,2 320,2 272,7 417,7 381,5 234,3 

Kina (inkl Hong Kong) 174,4 259,4 265,2 147,8 201,0 227,5 39,2 100,3 103,4 

USA 2 554,9 2 725,6 2 341,2 1 842,8 2 052,2 1 684,7 748,1 762,7 704,7 

Övrig Latinamerika 0,3 29,0 27,4 - 16,2 24,2 0,2 28,5 26,7 

Övriga 37,6 55,4 27,2 9,6 17,2 20,4 -2,8 7,1 -2,0 

Totalt 16 241,6 17 853,9 17 440,3 10 244,8 11 677,8 11 331,8 7 625,4 7 220,1 7 799,6 

Totalt sysselsatt kapital utgörs av operativt kapital minus nettoskatteskulder. 


Anläggningstillgångar, investeringar samt avskrivningar och nedskrivningar per land 


2004 2005 2006 2004 2005 2006 2004 2005 2006 

MEUR Anläggningstillgångar Investeringar Avskrivningar/Nedskrivningar 

Österrike 139,9 120,2 117,6 13,3 8,1 6,2 16,6 27,4 7,1 

Baltikum 208,2 204,4 180,5 28,9 16,1 11,6 24,8 19,2 34,1 

Belgien 1) 506,0 486,0 468,8 -11,7 12,0 7,1 39,8 36,3 34,3 

Tjeckien 100,2 117,1 119,6 10,5 4,8 4,0 13,0 6,2 7,5 

Finland 3 086,3 2 928,8 2 702,4 239,3 201,9 157,1 369,2 411,5 377,1 

Frankrike 199,6 201,0 184,2 37,7 49,9 5,7 24,0 56,2 20,2 

Tyskland 1 177,9 1 283,7 1 100,7 187,0 49,9 45,0 163,1 143,9 226,7 

Nederländerna 80,6 75,5 24,2 5,2 3,1 6,6 9,9 10,8 45,3 

Polen 146,5 171,5 165,3 0,1 32,5 10,5 0,9 16,9 19,6 

Portugal 127,3 127,1 0,1 4,5 9,8 8,0 9,9 9,9 5,8 

Spanien 69,0 68,5 64,1 2,4 6,5 2,6 6,7 6,9 6,9 

Sverige 1 959,8 2 234,3 2 200,4 283,8 554,9 166,9 207,9 216,4 242,9 

Ryssland 82,2 119,5 133,3 12,3 30,1 29,8 5,4 9,0 12,2 

Övriga Europa 49,2 125,1 118,1 2,9 17,1 8,6 9,4 15,8 11,7 

Europa totalt 7 932,7 8 262,7 7 579,3 816,2 996,7 469,7 900,6 986,4 1 051,4 

Brasilien 0,3 32,5 250,4 0,2 29,0 13,3 0,1 0,1 5,9 

Kanada 1) 404,4 344,9 290,9 29,4 -15,5 5,1 28,9 110,6 25,3 

Kina (inkl Hongkong) 121,5 158,5 164,4 3,7 22,6 18,8 11,1 8,9 8,2 

USA 2 185,1 2 272,4 1 918,5 123,8 83,2 43,0 229,9 320,6 165,6 

Övrig Latinamerika 0,1 14,4 20,7 - 13,2 8,6 - - 0,1 

Övriga 6,7 7,3 6,6 1,8 0,4 0,6 1,4 1,1 1,2 

Totalt 10 650,8 11 092,7 10 230,8 975,1 1 129,6 559,1 1 172,0 1 427,7 1 257,7 

1) Negativa belopp i investeringar är en följd av statliga bidrag. 

Goodwill per land (ingår i Anläggningstillgångar ovan) 


2004 2005 2006 2004 2005 2006 2004 2005 2006 

MEUR Goodwill Förvärv Avskrivningar/Nedskrivningar 

Österrike 43,0 43,0 43,0 - - - 6,3 - - 

Baltikum 57,8 54,2 54,2 - - - 7,0 - - 

Belgien 12,0 12,0 12,0 - - - 2,4 - - 

Tjeckien 54,2 56,9 60,0 - - - 7,9 - - 

Finland 4,0 59,0 57,0 0,1 55,0 - 1,1 - 2,0 

Tyskland 146,0 185,0 180,0 - 39,0 2,0 27,6 - 7,0 

Sverige 13,9 33,6 34,8 - 20,0 - 2,1 - - 

Övriga Europa 9,8 9,7 9,7 6,8 - - 1,2 - - 

Europa totalt 340,7 453,4 450,7 6,9 114,0 2,0 55,6 - 9,0 

Kina (inkl Hong Kong) 17,7 21,0 19,5 - - - 4,9 - - 

USA 429,5 487,4 436,6 - - - 29,7 8,0 - 

Totalt 787,9 961,8 906,8 6,9 114,0 2,0 90,2 8,0 9,0 


Not 5 Förvärv och avyttringar 

De viktigaste förvärven under de senaste åren består av Arapotikoncernen 

i Brasilien 2006, den tyska koncernen Schneidersöhne 

2005 och den polska koncernen Intercell 2004. Under 

2006 avyttrades fyra bolag: massabruket Celbi i Portugal, 

Panka koski Bruk i Finland, Grycksbo Bruk i Sverige samt 

arkningsanläggningen i Lübeck i Tyskland. År 2004 såldes 

56,7 % av aktiekapitalet i koncernens svenska bolag för 

skogstillgångar, Bergvik Skog AB. 

Förvärv per segment 


MEUR 2004 2005 2006 

Tryckpapper - 2,2 181,3 

Finpapper 5,2 83,7 - 

Grossister 31,1 140,7 0,3 

Förpackningskartong 131,8 27,0 1,0 

Träprodukter - 69,2 8,3 

Wood Supply 12,2 6,1 138,9 

Totalt 180,3 328,9 329,8 

Förvärv av koncernbolag 


Förvärv 

Under 2006 investerade Stora Enso 329,8 MEUR (328,9) 

i förvärv, varav 320,0 MEUR är hänförligt till förvärvet av 

Arapoti-koncernen i Brasilien. Återstående 9,8 MEUR hänför 

sig till ett mindre polskt företag inom Wood Supply, diverse 

kostnader i samband med tidigare förvärv och små utköp av 

minoritetsintressen om 1,1 MEUR. I förvärv under 2005 

ingick utköp av minoritetsintressen för 93,3 MEUR. 

Förvärv per land 


MEUR 2004 2005 2006 

Baltikum - 58,4 - 

Polen 131,8 1,5 1,3 

Övriga EU 36,3 193,9 8,5 

Övrig Europa exkl EU 12,2 65,3 - 

Brasilien - - 320,0 

Övriga - 9,8 - 

Totalt 180,3 328,9 329,8 


MEUR 2004 2005 2006 

Förvärvade nettotillgångar 

Kassa och banktillgodohavanden 45,9 10,3 1,6 

Övrigt operativt rörelsekapital 44,0 171,4 47,3 

Materiella anläggningstillgångar 160,8 187,9 213,6 

Immateriella anläggningstillgångar 22,5 86,4 8,4 

Biologiska tillgångar - - 61,1 

Skatteskulder -19,2 -59,8 1,2 

Räntebärande nettoskuld -10,7 -274,6 -4,5 

Minoritetsintressen -69,9 93,3 1,1 

Marknadsvärde på nettotillgångar i förvärvade bolag 173,4 214,9 329,8 

Goodwill 6,9 114,0 - 

Köpesumma, totalt 180,3 328,9 329,8 

Den 1 september slutförde Stora Enso förvärvet av 100 % av 

aktierna i de nu namnändrade Stora Enso Arapoti Indústria de 

Papel Ltda. och Stora Enso Arapoti Empreendimentos Agrícolas 

Ltda. Tillgångarna ägdes tidigare av Inpacel – Indústria de 

Papel Arapoti Ltda. och Inpacel Agrofl orestal Ltda. – dotterbolag 

till International Paper. I affären ingick ett pappersbruk som 

tillverkar bestruket trähaltigt papper, ett sågverk och cirka 

50 000 hektar mark, varav cirka 30 000 hektar är produktiva 

plantager. De förvärvade enheterna ligger i Arapoti, i staten 

Paraná, nära marknader i södra Brasilien, och hade 745 

anställda per den 31 december 2006. 

Förvärvsvärdet, inklusive kostnader, uppgick till 320,0 

MEUR. Det IFRS-anpassade förvärvade egna kapitalet i de 

lokala böckerna uppgick till 244,5 MEUR, vilket lämnade 75,5 

MEUR av förvärvspriset att allokeras, främst till materiella 

anläggningstillgångar. Det förekom ingen goodwill. Förvärvsredovisningen 

är dock fortfarande provisorisk tills marknadsvärdet 

är slutgiltigt fastställt. 

Under 2006 hade bolagen en extern försäljning på 162,4 

MEUR, varav 54,3 MEUR efter förvärvet. Effekten på koncernens 

omsättning beräknas uppgå till 188,0 MEUR på helårsbasis. 

Under de fyra månaderna efter den 1 september redovisade 

Arapoti en vinst före skatt på 0,1 MEUR. 

Pappersbruket var det huvudsakliga förvärvsobjektet och 

har införlivats i koncernens division Publication Paper. Produktionslinjen 

för lättviktigt bestruket papper (LWC), som 

innefattar ett helt integrerat bruk för tillverkning av termomekanisk 

massa (TMP), byggdes 1992 och byggdes om 1999. 

Det har för närvarande en årskapacitet på 205 000 ton.

Sågverket togs i drift hösten 2004 och har en årskapacitet 

på 150 000 m 3 . Skogsverksamheten äger cirka 50 000 hektar 

mark, varav 25 000 hektar är barrskog och 5 000 hektar 

eukalyptusplantager. Därmed är hela verksamheten mer 

Förvärv 2006 

MEUR 

Totalt 

värde 

än självförsörjande i fråga om virkesanskaffning. Sågverket 

och plantagerna införlivas i Stora Ensos division Forest 

Products, men de framtida utvecklingsalternativen är under 

utvärdering. 

Förvärv totalt, koncernen Schneidersöhne 

Allokerat 

marknadsvärde 

Förvärvat 

bokfört värde 

Totalt 

värde 

Allokerat 

marknadsvärde 

Förvärvat 

bokfört värde 

Materiella anläggningstillgångar 213,6 86,7 126,7 205,1 80,6 124,5 

Immateriella anläggningstillgångar 8,4 7,7 0,7 6,5 5,8 0,7 

Biologiska tillgångar 61,1 1,1 60,0 61,1 1,1 60,0 

Anläggningstillgångar, totalt 283,1 95,7 187,4 272,7 87,5 185,2 

Rörelsefordringar: Långfristiga 14,5 -7,4 21,9 15,7 -6,2 21,9 

Kortfristiga 39,4 -0,6 40,0 39,0 -0,6 39,6 

Varulager 19,9 -4,7 24,6 19,2 -4,6 23,8 

Kassa 1,6 - 1,6 1,5 - 1,5 

Skattefordringar 2,0 -0,6 2,6 1,5 -1,2 2,7 

Förvärvade tillgångar 360,5 82,4 278,1 349,6 74,9 274,7 

Förvärvat eget kapital 329,8 83,6 246,2 320,0 75,5 244,5 

Minoritetsintressen -1,1 -1,2 0,1 - - - 

Förvärvat eget nettokapital 328,7 82,4 246,3 320,0 75,5 244,5 

Rörelseskulder: Långfristiga 0,2 0,2 0 - - - 

Kortfristiga 26,5 -0,2 26,7 25,3 -0,6 25,9 

Lån: Långfristiga 4,2 - 4,2 3,7 - 3,7 

Kortfristiga 0,2 - 0,2 - - - 

Skatteskulder 0,7 - 0,7 0,6 - 0,6 

Förvärvat eget kapital och skulder 360,5 82,4 278,1 349,6 74,9 274,7 

Förvärv under 2005 

• I augusti 2005 slutförde Stora Enso förvärvet av 100 % av 

aktierna i den tyskbaserade pappersgrossisten Schneidersöhne. 

I kontantförvärvet värderades verksamheten till 

441,6 MEUR som motsvarar köpeskillingen på 202,7 

MEUR och övertagandet av skulder på 238,9 MEUR. 

Förvärvet har redovisats enligt förvärvsmetoden enligt 

vilken köpeskillingen har allokerats till tillgångar och 

skulder baserat på deras marknadsvärde. Detta resulterade 

i att 82,9 MEUR och 35,8 MEUR allokerades till immateriella 

respektive materiella tillgångar, 7,1 MEUR till övriga 

tillgångar och skulder, 40,7 MEUR till skatter och 114,0 

MEUR till goodwill. Förvärvsredovisningen fastställdes 

2006, varvid ytterligare 2,0 MEUR hänfördes till goodwill, 

vilket resulterade i totalt 116,0 MEUR. 

Schneidersöhne var den försäljningsvolymmässigt näst 

största pappersgrossisten i Tyskland och den femte största 

i Europa. Företaget hade verksamhet i elva länder med 

Tyskland och Schweiz som största marknader. Under 2006 

slogs många av de tidigare dotterbolagen som funnits 

utanför huvudmarknaderna samman med de befi ntliga 

grossiströrelserna, eller opererade nära med dessa, i Papyrus 

verksamhetsområden i västra och östra Europa. Huvudmarknaderna 

Tyskland och Schweiz utgör separata affärsområden 

för Papyrus och under 2006 uppgick den externa 

försäljningen till 922,7 MEUR. 

• I april 2005 fullföljde koncernen förvärvet av Papeteries de 

France SA från International Paper Corp för 12,4 MEUR 

som ett led i koncernens strategi att utveckla grossistverksamheten 

inom Papyrus. Verksamheten omsatte 140,0 

MEUR under 2006. 

• I juli 2005 köpte Stora Enso Timber AG i Österrike ut sin 

partners 51-procentiga andel i det tidigare intressebolaget 

Holzwerke Wimmer GmbH i Tyskland och dess dotterbolag 

i Zdirec i Tjeckien. Wimmer-bolagen är specialiserade 

på vidareförädling av koncernens produkter. Köpeskillingen 

var 5,2 MEUR, och tillsammans med det bokförda 

värdet om 5,0 MEUR på den befi ntliga 49-procentiga 

minoritetsandelen ger det ett förvärvsvärde på 10,2 MEUR, 

vilket är lika med förvärvade nettotillgångar. Wimmerbolagen 

hade en extern omsättning på 71,4 MEUR under 

2006. 

• I december 2005 förvärvade Wood Supply ytterligare ett 

dotterbolag i Ryssland genom ett köp på 6,1 MEUR för 

att stärka koncernens tillgång till fi berråvara. Förvärvet 

påverkade emellertid inte koncernens omsättning eftersom 

all försäljning var intern. 

• Det förekom ytterligare ett mindre förvärv i Belgien på 

2,2 MEUR för att säkerställa leveranserna av fi berråvara 

till Langerbrugge Bruk. 


Detaljinformation om utköp av minoritetsintressen 2005 

• Stora Enso Timber Oy utnyttjade sin option att köpa 

minoritetens 34-procentiga andel i det baltiska dotterbolaget 

Stora Enso Timber AS. Värdet på minoritetsposten per 

31 december 2004 uppgick till 27,4 MEUR, varför köpeskillingen 

på 55,3 MEUR medförde en avsättning mot 

balanserade vinstmedel på 27,9 MEUR (se not 20). 

• Stora Enso Timber AS innehade själv en liten minoritetspost 

i sågverket i Imavere som också köptes ut under året. 

Minoritetsintressen i träproduktverksamheter i Australien 

och Tyskland löstes också in. Priset uppgick till 3,9 MEUR 

och detta resulterade i en avsättning mot balanserade 

vinstmedel på 1,5 MEUR. 

• Stora Enso förvärvade UPM:s 29-procentiga minoritetsandel 

i Corenso United Oy Ltd efter godkännande av 

tillsynsmyndigheterna. Köpeskillingen för aktierna uppgick 

till 22,8 MEUR och medförde en avsättning mot 

balanserade vinstmedel på 7,2 MEUR. 

• I juli 2005 ökade Stora Enso China Holdings AB sitt innehav 

i Suzhou Bruk från 80,9 % till 96,5 % genom att förvärva 

en aktiepost på 15,6 % i Suzhou Papyrus Paper 

Company Ltd. från Suzhou Handicraft Co-operative. 

Köpeskillingen på 8,5 MEUR medför en avsättning mot 

balanserade vinstmedel på 7,4 MEUR. Den återstående 

minoritetsandelen på 3,5 % ägs av Suzhou New District 

Economic Development Group, och enligt avtalet har 

Stora Enso option att senare köpa även de aktierna. 

• Koncernen förvärvade vissa ytterligare minoritetsintressen 

till en kostnad av 4,6 MEUR vilket medfört en positiv 

effekt på balanserad vinst på 1,0 MEUR. 

Avyttring av koncernbolag 


Förvärv under 2004 

• I december 2004 slutförde Stora Enso förvärvet av 66,56 % 

av den polska förpackningstillverkaren Intercell S A från 

privata aktieägare och International Finance Corporation. 

Förvärvspriset var 131,8 MEUR och eftersom marknadsvärdet 

på de förvärvade nettotillgångarna uppgick till 

201,2 MEUR medförde detta att minoritetsintresset uppgick 

till 69,4 MEUR. Företagets externa försäljning 2006 

uppgick till 173,2 MEUR. 

• I september 2004 slutförde Stora Enso förvärvet av 100 % 

av den nederländska pappersgrossisten Scaldia Papier BV 

från International Paper Corp. Förvärvet slutfördes under 

2005 med en tilläggsbetalning på 1,0 MEUR, varigenom 

köpeskillingen totalt uppgått till 32,1 MEUR och goodwill 

till 6,6 MEUR. Scaldia Papier hade en nettoomsättning 

2006 på 109,2 MEUR. 

• Under 2004 gjorde Stora Enso också ett antal mindre 

förvärv i Ryssland till en kostnad av 12,2 MEUR som 

ett led i programmet inom Wood Supply med syfte att 

minska leveransrisken av fi berråvara. 

Avyttringar 

Under 2006 avyttrade Stora Enso fl era verksamheter, till ett 

nettopris efter avdrag för kostnader på 466,5 MEUR (1,6), 

som ett led i Asset Performance Review-programmet. Medan 

två av avyttringarna medförde nedskrivningar av anläggningstillgångar, 

resulterade avyttringen av massabruket 

Celbi i Portugal i en vinst på 197,9 MEUR. 


MEUR 2004 2005 2006 

Sålda nettotillgångar 

Kassa och banktillgodohavanden 29,5 - 20,2 

Övrigt operativt rörelsekapital 62,2 - 59,5 

Anläggningstillgångar 94,1 - 172,4 

Biologiska tillgångar 1 541,2 - 45,5 

Räntebärande tillgångar minus kassa och bank 23,1 1,6 1,2 

Skatteskulder -222,9 - -18,0 

Räntebärande skulder -1 518,8 - -12,0 

Minoritetsintressen - - -0,2 

Nettotillgångar i avyttrade bolag 8,4 1,6 268,6 

Reavinst i resultaträkningen 113,0 - 197,9 

Avsättning för orealiserad vinst 76,5 - - 

Kontantlikvid från avyttringar, totalt 197,9 1,6 466,5

I oktober 2005 presenterade koncernen Asset Performance 

Review (APR)-programmet som skulle minska produktionskapaciteten 

på kort sikt med cirka 400 000 ton för att stärka 

koncernens fi nansiella utveckling. Under 2006 fortsatte APRprogrammet 

med utvärderingar av bruken under utvärdering 

med avseende på deras fi nansiella resultat och strategiska 

betydelse för koncernen. I vissa fall har åtgärder att omstrukturera 

koncernens resulterat medförtbetydande avyttringar, 

antingen genom försäljning av tillgångar (se not 22) eller 

genom avyttring av bolag, som framgår nedan. 

Grycksbo Bruk, Sverige 

Den 31 mars 2006 sålde Stora Enso Grycksbo Bruk till Accent 

Equity, ett Stockholmsbaserat private equity-företag, till ett 

nettopris om 37,4 MEUR efter försäljningskostnader, vilket 

resulterade i en nedskrivning på anläggningstillgångar om 

23,9 MEUR för att reducera värdet på nettotillgångarna till 

samma nivå som försäljningspriset och CTA om 2,2 MEUR 

till följd av ackumulerad valutaförlust. Avyttringen minskar 

koncernens årliga omsättning med cirka 140 MEUR och 

rörelsekapitalet med cirka 6 MEUR. Avyttringen får ingen 

större inverkan på koncernens rörelseresultat, men koncernens 

skuld minskas med samma belopp som försäljningsintäkten. 

Grycksbo Bruk i Dalarna är ett ointegrerat bruk som 

tillverkar maskinbestruket träfritt papper med en kapacitet 

på cirka 250 000 ton per år och med cirka 500 anställda. 

Lübeck arkningsanläggning, Tyskland 

Den 30 juni 2006 sålde Stora Enso sin arkningsanläggning 

i Lübeck till OKAB Convert AB (OKAB). Försäljningen har 

ingen större påverkan på koncernens fi nansiella resultat. 

OKAB tog över personalen på 24 personer och maskinparken 

i Lübeck och installerade två nya arkskärare för att ytterligare 

förstärka servicen. 

Pankakoski Bruk, Finland 

Den 31 juli 2006 sålde Stora Enso Pankakoski Bruk till en 

internationell grupp av investerare ledd av Dr Dermot 

Smurfi t och i vilken Lansdowne Capital Limited ingår. 

Bruket, som ingick i Packaging Boards, hade cirka 200 

anställda och tillverkade specialkartong för förpackningar 

och grafi ska slutanvändare, och har två kartongmaskiner 

med en årlig kapacitet på cirka 100 000 ton. 

Försäljningen frigjorde 5,2 MEUR, men koncernens räntebärande 

nettoskuld minskade med cirka 20 MEUR, och en 

nedskrivning på anläggningstillgångar om 15,8 MEUR 

redovisades. Den årliga omsättningen för Packaging Boards 

minskar med ungefär 60 MEUR och rörelsekapitalet med 

ungefär 12 MEUR. Avyttringen får ingen större inverkan på 

koncernens framtida rörelseresultat. 

Celbi massabruk och plantage, Portugal 

Den 8 augusti 2006 slutförde Stora Enso avyttringen av Celulose 

Beira Industrial (Celbi) SA, vars främsta tillgång är massabruket 

Celbi, till Altri, ett portugisiskt stål-, massa- och pappersföretag. 

Försäljningsvärdet var efter kostnader 423,5 MEUR 

netto, vilket resulterade i en reavinst på 197,9 MEUR. Koncernens 

räntebärande nettoskuld minskades med ett belopp 

motsvarande försäljningsvärdet eftersom bruket var skuldfritt, 

och avyttringen minskade rörelsekapitalet med cirka 

30 MEUR. Celbi Massabruk med en årlig produktionskapacitet 

på ungefär 305 000 ton kortfi brig eukalyptusmassa av hög 

kvalitet som lämpar sig för tillverkning av tryck-, skriv-, 

special- och mjukpapper. Bruket hämtar hälften av sin fi berråvara 

från egna plantager på ungefär 41 000 hektar och hade 

cirka 360 anställda. Celbis årsomsättning uppgick till cirka 

140 MEUR, varav cirka 55 MEUR var internförsäljning. Bruket 

bidrog med 26 MEUR till rörelseresultatet under 2005. 

Det förekom endast en mindre avyttring under 2005, varvid 

ett nettotillgångsvärde på 1,6 MEUR realiserades. 

I mars 2004 kulminerade det program som inleddes 2002 

för omstrukturering av Stora Ensos skogsinnehav i avyttringen 

av koncernens svenska skogsintressen med ett bokfört 

värde på 1 598,0 MEUR per 31 december 2003. Reavinsten 

från avyttringen uppgick till 113,9 MEUR och genom försäljningen 

kunde också uppskjutna skatteavsättningar om 

ytterligare 240,5 MEUR frigöras, vilka hade gjorts i händelse 

av en försäljning av tillgångar i stället för den företagsavyttring 

som slutligen skedde. Stora Ensos fortsatta intresse i 

Bergvik Skog AB redovisas nu som intressebolag (se not 14). 

Utöver den redovisade reavinsten bokades 75,6 MEUR som 

orealiserad vinst på balansräkningens skuldsida (se not 24). 

I oktober 2004 avyttrade Stora Enso sitt majoritetsinnehav 

i akaciaplantagen PT Finnantara Intiga i Indonesien. Det 

bokförda värdet på den sålda plantagen var 21,8 MEUR 

och avyttringen gav en mindre vinst på 2,4 MEUR. 


Not 6 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 

Med anledning av Kyoto-avtalet har Europeiska unionen infört 

ett system med utsläppsrätter för koldioxid som berättigar 

deltagande enheter att göra vissa bestämda utsläpp. De som 

deltar i systemet har erhållit ett visst antal utsläppsrätter. 

Men de kan också köpa och sälja dessa rättigheter på marknaden. 

Om deras utsläpp överstiger deras rättigheter måste 

de köpa ytterligare rättigheter via marknaden, medan om de 

släpper ut mindre än de har möjlighet till kan de sälja sina 

rättigheter på marknaden. Koncernen har kostnadsfört 103,5 

MEUR (36,4) under rubriken Material och tjänster, beräknat 

utifrån verkliga utsläpp för att säkerställa att resultaträkningen 

återspeglar den faktiska kostnaden för resurser som 

använts i produktionen. Detta kvittas under rubriken Övriga 

rörelseintäkter, med en motsvarande intäkt när dessa rättigheter 

tilldelas. Resultaträkningen är således neutral i detta 

avseende. Stora Ensos utsläpp under 2005 var mindre än de 

tilldelade utsläppsrätterna, och försäljning av överskottsrätter 

inbringade 1,6 MEUR under 2005. Ytterligare en intäkt om 

5,9 MEUR tillförs resultaträkningen för 2006, vilket motsvarar 

värdet av de rättigheter för 2005 som förblivit oanvända 

och skulle återlämnas till myndigheterna den 1 april 2006 

för att täcka de utsläpp som gjorts under 2005. Även under 

2006 såldes rättigheter och tillsammans med marknadsvärderingen 

av de återstående utsläppsrätterna vid årets 

slut bokfördes ytterligare 7,6 MEUR till resultatet. 

Koncernen har även andra intäkter från sin miljövänliga 

elkraftgenerering i Sverige och Belgien som använder förnyelsebara 

resurser och därför berättigar till gröna elcertifi kat för 

vidareförsäljning till elkraftproducenter som använder ickeförnyelsebara 

resurser. Dessa intäkter uppgick till 24,4 MEUR 

(21,2). 

I augusti 2006 slutförde Stora Enso försäljningen av 

massabruket Celbi och plantager för 423,5 MEUR, vilket 

resulterade i en reavinst på 197,9 MEUR, varav 189,8 MEUR 

utgjordes av den goodwill som realiserades och ytterligare 8,0 

MEUR av ackumulerad omräkningsjustering (CTA) till följd 

av valutafl uktuationer i det svenska ägarbolaget. Även om det 

inte förekom några realisationsförluster vid försäljningarna 

av koncernbolag, har nettotillgångarna i dessa enheter skrivits 

ned till ett värde motsvarande försäljningsintäkterna. Avyttringen 

av Grycksbo Bruk i Sverige resulterade i en ackumulerad 

omräkningsjustering om 2,2 MEUR. 

Koncernen avyttrade 2004 sitt svenska holdingbolag för 

skogstillgångarna, Bergvik Skog AB (se not 5), och en reavinst 

om 978 MSEK (107,3 MEUR) uppstod på anläggningstillgångarna 

i bolaget. Ackumulerad omräkningsjustering (CTA) avseende 

de avyttrade bolagen uppgick till 11,7 MEUR, varav 6,5 

MEUR var hänförligt till Bergvik Skog AB. 


Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 


MEUR 2004 2005 2006 

Övriga rörelseintäkter 

Utsläppsrätter na 38,0 117,0 

Försäljning av gröna elcertifikat 34,0 21,2 24,4 

Reavinst 113,0 2,1 200,6 

Ackumulerad omräkningsjustering 

av avyttringar, netto efter säkring 11,7 - 8,0 

Vinst vid försäljning av onoterade 

aktier 1,4 1,0 0,6 

Försäkringsersättning 4,8 3,3 2,4 

Hyresintäkter 8,4 8,0 8,6 

Bidrag 7,4 6,5 3,3 

Totalt 180,7 80,1 364,9 

I övriga rörelsekostnader ingår 

Forskning och utveckling 82,2 88,0 79,4 

Betalda hyror 93,4 96,0 98,9 

Förlust vid försäljning av långfristiga 

investeringar 0,3 7,9 - 


av avyttringar, netto efter säkring - 0,2 2,2 

Material och tjänster, inklusive: 

Värdet av verkliga utsläpp - 36,4 103,5 

Totala arvoden för professionella revisorstjänster till koncernen 

uppgick till 9,2 MEUR (8,2), varav 6,1 MEUR (5,6) var till 

den oberoende huvudrevisorn PricewaterhouseCoopers, se 

nedan. Revisionsarvoden avser revision av årsbokslut eller 

tjänster som normalt utförs i samband med lagstadgad eller 

föreskriven inlämning av handlingar. Revisionsrelaterade 

arvoden utges för olika typer av försäkran som skäligen kan 

anses vara relaterade till revision eller granskning av bokslut. 

Skattearvoden utges för skattekontroll, rådgivning och 

planering. 

Oberoende huvudrevisors arvoden och tjänster 


MEUR 2004 2005 2006 

Revisionsarvoden 2,7 3,6 4,9 

Revisionsrelaterade arvoden 1,0 0,8 0,2 

Skattearvoden 1,1 1,0 0,9 

Övriga arvoden 0,1 0,2 0,1 

Totalt 4,9 5,6 6,1

Not 7 Personalkostnader 

Personalkostnader 


MEUR 2004 2005 2006 

Löner 1 594,8 1 637,3 1 674,7 

Styrelsearvoden (se nedan) 0,7 0,7 0,7 

Pensionskostnader (se nedan) 22,9 240,5 232,2 

Aktierelaterade ersättningar (not 29) - 11,0 26,7 

Övriga lagstadgade lönebikostnader 271,9 289,4 287,1 

Övriga avtalade kostnader 17,6 3,6 4,1 

Totalt 1 907,9 2 182,5 2 225,5 

Pensioner 


MEUR 2004 2005 2006 

Förmånsbestämda pensionsplaner -135,8 22,3 45,2 

Avgiftsbestämda pensionsplaner 201,8 197,0 166,0 

Övriga pensionsförmåner -43,1 21,2 21,0 

Summa pensionskostnader 22,9 240,5 232,2 

Till följd av ändrade regler för sjuk- och förtidspensionsskuld i det finska lagstadgade 

pensionssystemet år 2004 har en kreditering med 4,4 MEUR avseende förmånsbestämd 

pensionsplan för 2005 och 179,9 MEUR för 2004 gjorts i resultaträkningen. 

Pensionskostnaderna redovisas utförligt i not 21. 

Arvoden till styrelse och styrelsekommittéer 


1 000 EUR 2004 2005 2006 

Styrelseledamöter 

31 december 2006 

Claes Dahlbäck, ordförande 141,0 145,0 156,0 

Ilkka Niemi, vice ordförande 69,7 89,5 102,5 

Gunnar Brock - 45,0 60,0 

Lee A. Chaden 45,0 67,0 72,3 

Dominique Hériard Dubreuil - - 49,5 

Jukka Härmälä, CEO - - - 

Birgitta Kantola - 50,3 72,3 

Jan Sjöqvist 67,5 70,0 75,0 

Matti Vuoria - 47,3 65,2 

Marcus Wallenberg 65,2 62,5 60,0 

Tidigare styrelseledamöter 

Krister Ahlström 91,0 23,3 - 

Harald Einsmann 64,5 63,7 15,7 

Barbara Kux 65,3 16,7 - 

Paavo Pitkänen 65,3 16,7 - 

George W. Mead 15,0 - - 

Summa arvoden 

till styrelseledamöter 689,5 697,0 728,5 

Ersättning till verkställande ledningsgruppen (EMG) 

Lönerna till medlemmarna i EMG ses normalt över en gång 

per år och nya löner gäller från 1 mars. Den årliga baslönen 

till EMG uppgick sammanlagt till 4,3 MEUR (4,7), varav 1,1 

MEUR (1,0) avsåg CEO. Se vidare nedan. 

Ersättning till koncernledningen: CEO 


1 000 EUR 2004 2005 2006 

Ersättning 

Årslön 1 102,8 * 976,4 * 1 104,9 

Förmåner 64,1 119,8 98,2 

Bonus (rörlig lön) 253,9 * 164,4 * 77,9 

Optioner och aktietilldelningar - 46,0 259,1 

1 420,8 1 306,6 1 540,1 

Pensionskostnader 

Finska pensionssystemet TEL 161,9 104,4 -8,2 

Stora Ensos avtalspensionsplan 332,9 267,3 - 

Internationell pensionsplan - 393,4 302,4 

494,8 765,1 294,2 

Ersättning, totalt 1 915,6 2 071,7 1 834,3 

* Om CEO inte varit med i den internationella pensionsplanen som beskrivs nedan, 

hade motsvarande siffror för 2006 varit: årslön 1 240,3 EUR (1 165,4), bonus 213,2 EUR 

(368,8), förmåner 98,2 EUR (119,8); optioner och aktietilldelningar 259,1 EUR (46,0), 

totalt 1 810,8 EUR (1 700,0). 

CEO: Jukka Härmälä 

Under 2006 höjdes CEO:s grundlön med 4 % (4) i lokal valuta. 

Utöver baslönen fi ck CEO även en bonus om 213 229 EUR 

(368 807), vilket är 38 % av det maximala beloppet. Utbetalningen 

bestod av en blandning av kontant betalning och 

pensionsavsättningar. 

Koncernens CEO har intressen i olika aktieincitamentsprogram: 

Optionsprogram för ledande befattningshavare (1999 till 2006) 

CEO erhöll 60 000 optioner (60 000) under 2006. Värdet av 

dessa vid tiden för tilldelningen den 1 mars, beräknat med 

optionsprissättningsmodellen, var 106 200 EUR (132 600). 

Under året har CEO utnyttjat 112 500 (0) optioner från tidigare 

år, vilket gav ett kontant nettovärde på 175 500 EUR (0). 

Aktiebaserade program för ledande befattningshavare 

CEO erhöll en villkorad aktietilldelning baserat på koncernens 

vinstdelningsprogram om 10 000 aktier (10 000). Värdet av 

denna vid tiden för tilldelningen den 1 mars 2006 uppgick 

till 119 500 EUR (115 700). Under året har CEO erhållit vid 

tilldelningen 7 000 (4 000) aktier från tidigare tilldelningar, till 

ett kontantvärde den 1 mars 2006 på 83 650 EUR (46 280), 

baserat på den då gällande aktiekursen om 11,95 EUR (11,57). 

CEO erhöll en aktietilldelning baserat på koncernens 

resultatutveckling om 10 000 aktier (10 000). Värdet av 

denna vid tiden för tilldelningen den 1 mars 2006, förutsatt 


att målen uppnåtts, uppgick till 119 500 EUR (115 700). Inga 

aktier tillföll CEO under året, eftersom prestationsmålen inte 

uppnåddes, varför tidigare tilldelade aktier 7 000 (4 000) förföll. 

Koncernens CEO är nu 60 år och kommer att avgå under 

2007. Hans pension från det lagstadgade fi nska pensionssystemet 

TEL och från Stora Ensos avtalspensionsplan kommer 

att tillsammans motsvara 66 % av den genomsnittliga ersättningen 

i Finland för de fyra sista tjänsteåren. Den pensionsgrundande 

inkomsten 2006 uppgick till 1 042 439 EUR 

(1 002 345). 

Under 2005 anslöts CEO till en internationell förmånsbestämd 

pensionsplan som godkänts av UK Inland Revenue. 

Med anledning av detta har hans anställningsvillkor ändrats 

för att Stora Enso ska kunna göra avsättningar till denna 

internationella pensionsplan utan att hans ersättningsnivå 

sammantaget ändras. År 2006 gjorde Stora Enso avsättningar 

till pensionsplanen på totalt 302 400 EUR (393 449) för Jukka 

Härmäläs räkning. 

Verkställande ledningsgrupp (EMG) 

Medlemmarna i EMG omfattas av kortfristiga bonusprogram 

som kan ge maximalt 50 % av den fasta årslönen, med upp 

till 50 % knutet till koncernens avkastning på sysselsatt 

kapital. Under 2006 utbetalades 346 488 EUR (628 137), vilket 

avsåg 2005. Förmånerna motsvarade 184 413 EUR (212 400), 

och dessutom utbetalades tilläggsbelopp hänförliga till två (sex) 

medlemmars utlandsuppdrag till en sammanlagd kostnad av 

83 270 EUR (268 070). Med anledning av de nya redovisningsreglerna 

för aktiebaserade ersättningar från och med 

den 1 januari 2005 uppgick koncernens icke-kassamässiga 

vinst för ledande befattningshavares aktierelaterade ersättningar 

till 149 322 EUR, jämfört med en kostnad om 826 912 

EUR under 2005. 

Medlemmarna i EMG kan pensionera sig vid 60 års ålder 

med pensioner enligt lokal praxis i deras respektive hemländer. 

Pensionskostnaderna uppgick till 1 590 003 EUR (1 740 024). 

Enligt anställningskontrakten med CEO och övriga medlemmar 

i EMG är uppsägningstiden sex månader och uppsäg- 


ningslönen tolv månaders baslön samt eventuellt ytterligare 

tolv månadslöner beroende på anställning. De är också 

berättigade till ett visst antal aktier genom optioner/syntetiska 

optioner. Se vidare not 29. 

Medlemmarna av EMG har också intressen i olika aktieincitamentsprogram. 

Nedanstående siffror inkluderar CEO:s 

intressen. 

Optionsprogram för ledande befattningshavare (1999 till 2006) 

Medlemmarna av EMG erhöll 225 000 optioner (280 000) 

under 2006. Värdet av dessa vid tiden för tilldelningen den 

1 mars var 398 250 EUR (618 800). Under året utnyttjades 

624 000 (0) optioner från tidigare år, vilket gav ett kontant 

nettovärde på 1 027 164 EUR (0). 


Medlemmarna av EMG erhöll en villkorad aktietilldelning 

om 37 500 aktier (46 830). Värdet av denna vid tiden för 

tilldelningen den 1 mars 2006 uppgick till 448 125 EUR 

(541 823). Under året har medlemmarna av EMG erhållit 

aktier från tidigare tilldelningar uppgående till 33 945 

(18 000), till ett kontantvärde den 1 mars 2006 på 

405 643 EUR (208 260), baserat på den då gällande 

aktiekursen om 11,95 EUR (11,57). 

Medlemmarna av EMG erhöll en aktietilldelning baserat 

på koncernens resultatutveckling om 37 500 aktier (39 130). 

Värdet av denna vid tiden för tilldelningen den 1 mars 2006, 

förutsatt att målen uppnåtts, uppgick till 448 125 EUR 

(452 734). Inga aktier tillföll medlemmarna av EMG under 

året, eftersom prestationsmålen inte uppnåddes, varför 

tidigare tilldelade aktier 25 945 (18 000) förföll. 

Dessutom förföll följande genom Arno Pelkonens avgång 

den 12 januari: 

• 150 000 optioner 

• 4 500 villkorade aktietilldelningar 

• 4 500 aktietilldelningar baserade på koncernens 

resultatutveckling

Not 8 Finansnetto 

Finansnetto 


MEUR 2004 2005 2006 

Finansiella kostnader -255,9 -364,6 -333,0 

Finansiella intäkter 149,9 213,0 253,6 

Finansnetto -106,0 -151,6 -79,4 

Bestående av 

Räntekostnader 

Banklån -149,3 -181,5 -232,7 

Finansiell leasing -17,3 -14,4 -13,6 

Kapitaliserad ränta 2,5 7,1 - 

Ränteintäkter 22,7 23,8 21,5 

Erhållen utdelning 17,1 4,5 1,3 

Kursvinst/-förlust 

Valutaderivat -59,2 -131,7 22,5 

Lån och likvida medel 58,1 146,1 -47,6 

Övriga finansiella intäkter 

Marknadsvärdeförändring på 

derivat 13,8 0,8 - 

Total return swaps (TSR) 24,9 9,7 10,9 

Övriga marknadsvärdeförändringar 

2,7 0,3 1,2 

Övrigt (inkl noterade 

värdepapper) 8,1 20,7 196,2 

Övriga finansiella kostnader 

Marknadsvärdeförändring på 

derivat -0,2 - -6,4 

Övriga marknadsvärdeförändringar 

- - -1,8 

Total return swaps (TSR) -9,1 -18,9 -3,9 

Övrigt (inkl noterade värdepapper) -20,8 -18,1 -27,0 

Totalt -106,0 -151,6 -79,4 

Vinst/förlust på finansiella derivatinstrument framgår av not 25. 

Sammanlagda kursvinster/-förluster som ingår 

i resultaträkningen 


MEUR 2004 2005 2006 

Nettoomsättning -19,2 55,8 -42,5 

Kostnader och utgifter 3,2 -6,1 4,7 

Finansnetto -1,1 14,4 -25,1 

Totalt -17,1 64,1 -62,9 

Under 2006 sålde koncernen huvuddelen av sitt innehav av 

noterade aktier]som ett led i programmet att koncentrera 

sina kapitalmedel på kärnverksamheterna. I mars sålde Stora 

Enso Oyj sitt 1,54-procentiga innehav i Sampo Oyj för 155,4 

MEUR, och realiserade en reavinst på 130,0 MEUR. Detta 

följdes av aktier i Nordea AB för 10,1 MEUR, varvid en 

reavinst på 7,8 MEUR realiserades. Koncernen sålde sitt 

innehav i Finnlines ABb för 35,5 MEUR med en reavinst på 

33,6 MEUR. Reavinsten från försäljning av noterade aktier 

redovisas under Övriga fi nansiella intäkter och uppgick till 

175,1 MEUR. Koncernen led emellertid en förlust på 2,9 

MEUR i och med nedskrivningar av två andra innehav, vilket 

resulterade i en reavinst från noterade aktier på 172,2 MEUR 

(5,3) netto. 

Stora Enso använder total return swaps (TRS) för att delvis 

säkra sig mot förändringar i aktiekursen för de syntetiska 

optioner med kontantavräkning som har delats ut enligt 

optionsprogrammen för ledande befattningshavare. Även 

om dessa TRS-instrument möjliggör för koncernen att delvis 

stabilisera framtida kassafl öden i samband med avräkningen 

av utestående syntetiska optioner orsakar dessa ändå vissa 

marknadsrisker eftersom de inte uppfyller kraven för säkringstransaktioner. 

Därför måste de periodvisa förändringarna 

i deras marknadsvärde kostnadsföras och redovisas 

under fi nansiella poster i resultaträkningen. Den risksäkrade 

förpliktelsen, det vill säga kostnaden för optionen, räknas om 

på varje balansdag till aktuellt marknadsvärde och redovisas 

i rörelseresultatet under personalkostnader. Medan TRSvärdena 

beräknas utifrån det aktuella marknadsvärdet på 

bolagets aktier, räknas värdet på optionerna om vid varje 

balansdag med utgångspunkt från det antal optioner som 

väntas bli inlösningsbara och den senaste marknadsvärderingen 

med tillämpning av Black-Scholes-modellen. Följaktligen 

kommer förändringen i den risksäkrade förpliktelsen 

respektive år inte att stämma överens med förändringarna i 

risksäkringsinstrumenten, beroende på de olika beräkningsgrunder 

som tillämpas, men slutligen kommer de att löpa 

samman, när optionerna emitterats. Om aktiekursen däremot 

förblir lägre än emissionspriset emitteras aktierna inte, även 

om TRS-instrumenten alltid avräknas. 


Not 9 Skatter 

Resultat före skatt 


MEUR 2004 2005 2006 

Finländska bolag 

Resultat före skatt och 

minoritetsintressen 310,3 -180,0 251,9 

Aktuell skatt 13,4 57,8 -3,0 

Uppskjuten skatt 49,6 -118,7 72,3 

Skatt i intressebolag -0,5 3,8 6,0 

Skatt, totalt 62,5 -57,1 75,3 

Icke-finländska bolag 

Resultat före skatt och 

minoritetsintressen 358,1 35,8 379,9 

Aktuell skatt 87,6 268,2 59,9 

Uppskjuten skatt -256,6 -263,3 -109,6 

Skatt i intressebolag 8,9 15,4 17,0 

Skatt, totalt -160,1 20,3 -32,7 

Totalt -97,6 -36,8 42,6 

Under 2006 upplöstes reserver med anledning av avslutade 

skatteärenden som gav en positiv effekt om 119,9 MEUR, 

medan skattemässiga förluster som inte värderats hade en 

negativ resultatpåverkan om 108,2 MEUR. Dessutom var 

reavinsten vid försäljningen av Celbi Bruk i Portugal undantagen 

från skatt, vilket gav ett tillskott om 55,4 MEUR. 

År 2004 avyttrades det bolag som ägde koncernens svenska 

skogstillgångar, men eftersom vinsten på avyttringar av 

svenska företag inte är beskattningsbar behövdes det ingen 

Avstämning av inkomstskatt 


Avstämning av skattesatser 


MEUR 2004 2005 2006 

Skatt enligt nominell skattesats i 

respektive land 176,0 -71,2 134,5 

Icke avdragsgilla kostnader och 

skattefria intäkter -45,6 -27,4 -27,2 

Ej värderade skattemässiga förluster 

och övriga temporära skillnader 34,8 62,8 108,2 

Försäljning av svensk skog (2004) och 

Celbi Bruk (2006) -240,5 - -55,4 

Upplösta reserver från avslutade 

skatteärenden - - -119,9 

Förändring i skattesats och 

skattelagstiftning -22,3 -1,0 2,4 

Skattekostnad i resultaträkningen -97,6 -36,8 42,6 

Effektiv skattesats 14,6 % 25,5 % 6,7 % 

Underliggande skatt på den 

ordinarie verksamheten 29,4 % 25,5 % 27,1 % 

skatteavsättning, såsom hade varit fallet om tillgångarna i 

skogsinnehavet sålts, varför 240,5 MEUR återfördes i resultaträkningen. 

Under 2004 fattades även beslut om ny skattelagstiftning 

i Finland, innebärande en sänkning av bolagsskatterna 

och förändringar i reavinstbeskattningen som 

medförde en positiv nettoeffekt om 20,2 MEUR. Exklusive 

dessa effekter motsvarade koncernens skatt en underliggande 

skattesats på 29,4 %. 


2004 2005 2006 2004 2005 2006 2004 2005 2006 

MEUR Aktuell skatt Uppskjuten skatt Total skatt 

Per 1 januari 169,9 190,6 270,8 1 595,4 1 104,8 793,8 1 765,3 1 295,4 1 064,6 

Omräkningsdifferens 2,4 6,4 0,4 -17,1 13,7 -3,6 -14,7 20,1 -3,2 

Förvärvade bolag 1,7 9,1 0,7 17,5 50,7 -2,0 19,2 59,8 -1,3 

Avyttrade bolag 8,8 - -10,2 -231,7 - -7,8 -222,9 - -18,0 

Övrig comprehensive income - - - -6,6 33,7 -50,2 -6,6 33,7 -50,2 

Aktuariella förändringar, pensioner - - - -45,8 -27,0 46,6 -45,8 -27,0 46,6 

Säkring av eget kapital (not 26) 21,0 -52,4 30,7 - - - 21,0 -52,4 30,7 

Resultaträkning 

Innevarande år 106,8 243,0 193,2 29,7 -290,6 -81,7 136,5 -47,6 111,5 

Tidigare års justeringar -5,8 83,1 -136,3 -236,6 -91,5 44,4 -242,4 -8,4 -91,9 

Betald skatt -114,2 -209,0 -215,4 - - - -114,2 -209,0 -215,4 

Per 31 december 190,6 270,8 133,9 1 104,8 793,8 739,5 1 295,4 1 064,6 873,4 

Skulder 351,5 379,3 258,7 1 116,2 866,0 793,0 1 467,7 1 245,3 1 051,7 

Tillgångar -160,9 -108,5 -124,8 -11,4 -72,2 -53,5 -172,3 -180,7 -178,3 

Skatt, netto 190,6 270,8 133,9 1 104,8 793,8 739,5 1 295,4 1 064,6 873,4

Uppskjuten skatt på skattemässiga underskottsavdrag har 

redovisats i den omfattning det bedömts sannolikt att de 

kommer att motsvaras av framtida skattepliktiga överskott. 

Per 31 december 2006 hade koncernen underskottsavdrag, 

främst hänförliga till utländska dotterbolag, på 1 570 MEUR 

(1 629), varav cirka 774 MEUR (491) är tidsobegränsade, 79 

MEUR (84) förfaller under 2007–2011 och resten därefter. 

Skattemässiga underskottsavdrag dras av från uppskjutna 

skatteskulder inom varje gemensamt beskattad bolagsgrupp 

Avstämning av uppskjuten skatt 2006 

MEUR 

Per 

1 jan 

2006 

och redovisas separat som en tillgång endast i den mån de 

överstiger sådana skulder. 

Ingen uppskjuten skatteskuld har redovisats för ej utdelade 

vinstmedel i fi nländska dotterbolag, eftersom sådana 

vinstmedel kan överföras till moderbolaget utan skattemässiga 

konsekvenser. I enlighet med IAS 12 Skatter, reserverar 

koncernen inte uppskjuten skatt på ej utdelade vinstmedel 

i icke-fi nländska dotterbolag. 

Omräkningsdifferens 

Förvärv 

och 

avyttringar 

Redovisat 


SORIE 

Per 

31 dec 

2006 

Avskrivningsdifferenser på anläggningstillgångar 1 272,7 -18,2 -19,0 -56,9 - 1 178,6 

Obeskattade reserver 14,4 0,1 0 1,7 - 16,2 

Avsättningar för pensioner -222,3 0,2 -0,4 -1,1 46,6 -177,0 

Övriga avsättningar -63,4 0,8 2,2 -18,5 - -78,9 

Marknadsvärderingsvinst/-förlust -6,3 1,0 -3,7 -3,5 - -12,5 

Orealiserade interna vinster -8,2 -0,3 - 0,6 - -7,9 

Skattemässiga underskott -472,6 29,4 - 18,1 - -425,1 

Övrigt -3,6 1,1 11,1 -47,0 - -38,4 

Avgår: Värderingsreserv (not 10) 207,0 -17,7 - 69,3 - 258,6 

717,7 -3,6 -9,8 -37,3 46,6 713,6 

Marknadsvärden på investeringar tillgängliga 

för försäljning (OCI) 40,8 - - - -36,6 4,2 

Marknadsvärden på finansiella derivat (OCI) 35,3 - - - -13,6 21,7 

Förändring i uppskjuten skatt, netto 793,8 -3,6 -9,8 -37,3 -3,6 739,5 

Redovisat i balansräkningen som: 

Skulder 866,0 -7,2 -7,8 -54,4 -3,6 793,0 

Tillgångar -72,2 3,6 -2,0 17,1 - -53,5 

793,8 -3,6 -9,8 -37,3 -3,6 739,5 

OCI = Övrig comprehensive income – se not 25. 

SORIE = Redogörelse över redovisade intäkter och kostnader. 

Avstämning av uppskjuten skatt 2005 

MEUR 

Per 

1 jan 

2005 

Omräkningsdifferens 

Förvärv 

och 

avyttringar 

Redovisat 


SORIE 

Per 

31 dec 

2005 

Avskrivningsdifferenser på anläggningstillgångar 1 326,4 36,0 57,4 -147,1 - 1 272,7 

Obeskattade reserver 116,4 -5,2 -0,1 -96,7 - 14,4 

Avsättningar för pensioner -147,2 0,6 -1,4 -47,3 -27,0 -222,3 

Övriga avsättningar -7,9 0,2 -0,5 -55,2 - -63,4 

Marknadsvärderingsvinst/-förlust 9,0 0,3 -0,2 -15,4 - -6,3 

Orealiserade interna vinster -5,5 - -0,1 -2,6 - -8,2 

Skattemässiga underskott -362,9 -33,8 -5,7 -70,2 - -472,6 

Övrigt 4,8 -2,1 -3,3 -3,0 - -3,6 

Avgår: Värderingsreserv (not 10) 129,3 17,7 4,6 55,4 - 207,0 

1 062,4 13,7 50,7 -382,1 -27,0 717,7 

Marknadsvärden på investeringar tillgängliga 

för försäljning (OCI) 28,2 - - - 12,6 40,8 

Marknadsvärden på finansiella derivat (OCI) 14,2 - - - 21,1 35,3 

Förändring i uppskjuten skatt, netto 1 104,8 13,7 50,7 -382,1 6,7 793,8 

Redovisat i balansräkningen som: 

Skulder 1 116,2 13,6 51,2 -321,7 6,7 866,0 

Tillgångar -11,4 0,1 -0,5 -60,4 - -72,2 

1 104,8 13,7 50,7 -382,1 6,7 793,8 

OCI = Övrig comprehensive income – se not 25. 

SORIE = Redogörelse över redovisade intäkter och kostnader. 


Enligt IFRS redovisas all uppskjuten skatt som långfristig även om delar kommer att återföras inom tolv månader. Tabellen 

nedan visar fördelningen av kortfristig och långfristig uppskjuten skatt. 

Uppskjuten skatt fördelad på kortfristig och långfristig 


2004 2005 2006 2004 2005 2006 2004 2005 2006 

MEUR Långfristig Kortfristig Summa uppskjuten skatt 

Avskrivningsdifferenser 1 311,4 1 245,2 1 175,8 15,0 27,5 2,8 1 326,4 1 272,7 1 178,6 

Obeskattade reserver 116,4 13,6 14,9 - 0,8 1,3 116,4 14,4 16,2 

Avsättningar för pensioner -137,3 -210,7 -183,2 -9,9 -11,6 6,2 -147,2 -222,3 -177,0 

Övriga avsättningar -5,0 -40,5 -49,0 -2,9 -22,9 -29,9 -7,9 -63,4 -78,9 

Vinst/förlust på marknadsvärden 9,0 -5,6 -13,2 - -0,7 0,7 9,0 -6,3 -12,5 

Orealiserade interna vinster - - - -5,5 -8,2 -7,9 -5,5 -8,2 -7,9 

Skattemässiga underskott -354,1 -381,5 -411,5 -8,8 -91,1 -13,6 -362,9 -472,6 -425,1 

Övrigt 16,0 60,5 -56,7 -11,2 -64,1 18,3 4,8 -3,6 -38,4 

Avgår: Värderingsreserv 129,3 207,0 258,6 - - - 129,3 207,0 258,6 

1 085,7 888,0 735,7 -23,3 -170,3 -22,1 1 062,4 717,7 713,6 

OCI 35,4 54,6 15,4 7,0 21,5 10,5 42,4 76,1 25,9 

Totalt 1 121,1 942,6 751,1 -16,3 -148,8 -11,6 1 104,8 793,8 739,5 

Not 10 Avsättningar för värdering 

Reservering för osäkra fordringar, inkuranta varor, lågt 

marknadsvärderade lager och skatteavdrag visas nedan: 

Omvärdering till verkligt värde 

MEUR 


Osäkra 

fordringar 

Inkuranta 

varor 

Lagervärdering 

Uppskjuten 

skatt 

Avdrag 

totalt 

Bokfört värde 1 januari 2004 40,6 28,6 6,3 107,9 183,4 

Omräkningsdifferens -0,1 -0,2 -0,2 - -0,5 

Redovisat i resultaträkningen 10,1 7,6 2,9 21,4 42,0 

Återfört till resultaträkningen -10,9 -5,8 -1,8 - -18,5 

Bokfört värde 31 december 2004 39,7 30,2 7,2 129,3 206,4 

Omräkningsdifferens 0,9 0,8 0,2 17,7 19,6 

Förvärvade bolag 13,9 2,5 2,6 4,6 23,6 


Återfört till resultaträkningen -11,7 -12,2 -4,8 -44,6 -73,3 

Bokfört värde 31 december 2005 47,3 43,7 10,6 207,0 308,6 

Omräkningsdifferens -0,1 -0,7 -0,3 -17,7 -18,8 

Förvärvade och avyttrade bolag -3,3 1,5 -0,4 - -2,2 


Återfört till resultaträkningen -7,1 -16,6 -4,5 -14,3 -42,5 

Bokfört värde 31 december 2006 42,3 42,7 8,4 258,6 352,0

Not 11 Avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar 


MEUR 2004 2005 2006 

Avskrivningar 


Byggnader och konstruktioner 112,9 123,6 124,2 

Maskiner och inventarier 910,8 932,5 885,0 

Övriga materiella 

anläggningstillgångar 23,9 23,6 25,1 

Goodwill 90,2 - - 

Totalt 1 158,0 1 115,7 1 073,3 

Nedskrivningar och 

avyttringsförluster 

Maskiner och inventarier 14,0 285,2 116,0 

Övriga anläggningstillgångar - 18,8 59,4 

Goodwill - 8,0 9,0 

Totalt 14,0 312,0 184,4 

Avskrivningar och nedskrivningar 1 172,0 1 427,7 1 257,7 

Avskrivningarna under 2006 uppgick till 184,4 MEUR, varav 

23,7 MEUR uppkom som ett resultat av det årliga testet av 

värdet, 148,5 MEUR från APR-programmet och 12,2 MEUR 

med anledning av avslutade projekt eller att tillgångar 

bedömts som omoderna. Testet av värdet resulterade i att 

goodwill i Fine Paper skrevs ned med 2,0 MEUR och anläggningstillgångar 

i Wood Products i Tyskland och Estland 

skrevs ned med 21,7 MEUR. Även om nedskrivningarna av 

anläggningstillgångar under året representerar en kostnad 

om 184,4 MEUR, resulterade försäljningen av Celbi Bruk 

i Portugal i en reavinst på dess anläggningstillgångar om 

189,8 MEUR. 

Som ett led i APR-programmet under 2006 avyttrades vissa 

bruk helt (se not 5, Förvärv och avyttringar), medan vid andra 

bruk såldes tillgångar. Dessutom meddelades att Berghuizer 

Bruk i Nederländerna och Reisholz Bruk i Tyskland ska läggas 

ned. Fine Papers Grycksbo Bruk i Sverige och Packaging 

Boards Pankakoski Bruk i Finland såldes med förlust, vilket 

krävde nedskrivningar av anläggningstillgångarna i dessa om 

23,9 MEUR respektive 15,8 MEUR, så att försäljningspriset 

skulle motsvara nettovärdet på de avyttrade tillgångarna. 

Publication Papers Wolfsheck Bruk i Tyskland såldes genom 

en tillgångsförsäljning, vilket resulterade i att anläggningstillgångarna 

skrevs ned med 25,8 MEUR, varav 7,0 MEUR 

härrörde från goodwill. Tillgångarna på Lingheds sågverk 

i Sverige såldes också, fastän brukets anläggningstillgångar 

redan hade skrivits ned med 8,4 MEUR under 2005 inför 

försäljningen. Plastbeläggningsbruket i Hammarby i Sverige 

stängdes tillsammans med PM1 vid Varkaus Bruk i Finland 

och PM31 i Stevens Point Bruk i USA, även om de tillbörliga 

nedskrivningarna gjordes i samtliga fall under 2005. I oktober 

2006, efter att beslutet om nedläggningar av Fine Papers 

Berghuizer Bruk och Publication Papers Reisholz Bruk meddelats, 

redovisades nedskrivningar av anläggningstillgångar 

om 36,0 MEUR respektive 54,0 MEUR. 

Under 2005 uppgick nedskrivningarna till totalt 312,0 

MEUR, varav 297,8 MEUR var ett resultat av årliga värdetest 

och 14,2 MEUR berodde på att tillgångar bedömts som 

omoderna. 

Det årliga nedskrivningstestet genomfördes under fjärde 

kvartalet 2006, dels med anledning av de omstruktureringsprogram 

som påverkar vissa kassafl ödesgenererade enheters 

(CGU) framtida kassafl öde (Profi t 2007), dels till följd av 

försämrade marknadsförhållanden. 

Nedskrivningarna har beräknats enligt bruksvärdemetoden 

(Value in Use method) för respektive kassafl ödesgenererande 

enhet (CGU) och baserat på följande antaganden: 

• En diskonteringsränta före skatt på mellan 7,7 % och 

9,5 %, beroende på i vilket land eller i vilken kontinent 

den kassafl ödesgenererande enheter har sin huvudsakliga 

verksamhet. 

• Försäljningsprisantaganden i linje med externa specialisters 

bedömningar. 

• Infl ationsantagande cirka 2 % per år. 

• Nuvarande kostnadsstruktur förblir oförändrad. 

• Goodwill testas med antagande om en beräkningsperiod 

på fem år med tillägg för restvärdet därefter baserat på 

nolltillväxt, medan anläggningstillgångar testas utifrån 

tillgångens återstående förväntade ekonomiska livslängd. 

Nedskrivningar per segment 


MEUR 2004 2005 2006 

Tryckpapper 11,8 129,5 74,9 

Finpapper - 11,4 61,9 

Grossister - 2,0 0,6 

Förpackningskartong 1,5 122,1 22,1 

Träprodukter 0,7 47,0 22,3 

Wood Supply - - 2,3 

Övriga - - 0,3 

Totalt 14,0 312,0 184,4 

Avskrivningar och nedskrivningar (impairment) i resultaträkningen 

uppgick till sammanlagt 1 257,7 MEUR (1 427,7), 

även om det dessutom fanns reavinster från avyttring av 

anläggningstillgångar på 200,5 MEUR (2,1), huvudsakligen 

relaterade till avyttringen av Celbi Bruk i Portugal, vars 

anläggningstillgångar medförde en vinst om 189,8 MEUR, 

och vilka redovisas under Övriga rörelseintäkter. Merparten 

av reavinsten 2004 var hänförlig till koncernens avyttring 

av det svenska skogsbolaget, Bergvik Skog AB (se not 5), 

vilken gav upphov till en reavinst på 107,3 MEUR på 

anläggningstillgångarna i bolaget. 


Not 12 Anläggningstillgångar 

Sammandrag av anläggningstillgångar 

MEUR 


Fastigheter, 

maskiner 

och 

inventarier 

Räkenskapsår 2006 

Immateriella 

anläggningstillgångar 

Goodwill 

Anläggningstillgångar 

totalt 

Anskaffningsvärde 

Per 1 januari 22 235,6 417,3 2 779,4 25 432,3 

Omräkningsdifferens -202,7 -4,3 -147,9 -354,9 

Omklassificering -2,3 2,3 - - 

Förvärvade bolag 222,1 6,4 2,0 230,5 

Tillägg 545,2 13,9 - 559,1 

Avyttringar -1 208,5 -29,0 -15,9 -1 253,4 

Per 31 december 21 589,4 406,6 2 617,6 24 613,6 

Ackumulerade avskrivningar 

Per 1 januari 12 298,8 223,2 1 817,6 14 339,6 

Omräkningsdifferens -58,8 -2,7 -99,9 -161,4 

Förvärvade bolag 8,5 - - 8,5 

Avyttringar -1 017,3 -28,4 -15,9 -1 061,6 

Redovisat under året 1 034,3 39,0 - 1 073,3 

Nedskrivningar 170,3 5,1 9,0 184,4 

Per 31 december 12 435,8 236,2 1 710,8 14 382,8 

Bokfört värde 31 december 2006 9 153,6 170,4 906,8 10 230,8 



Fastigheter, maskiner och inventarier 

MEUR 

Mark 

och 

vatten 

Byggnader 

och 

konstruktioner 


Maskiner 

och 

inventarier 

Övriga 

materiella 

tillgångar 

Anläggningar 

under 

arbete Totalt 

Anskaffningsvärde 

Per 1 januari 377,7 3 350,6 17 717,2 570,3 219,8 22 235,6 

Omräkningsdifferens -4,9 -6,6 -188,2 2,2 -5,2 -202,7 

Omklassificering - 9,0 159,1 5,0 -175,4 -2,3 

Förvärvade bolag 61,9 47,6 111,8 - 0,8 222,1 

Tillägg 19,0 37,6 319,5 11,0 158,1 545,2 

Avyttringar -24,9 -86,9 -987,8 -107,9 -1,0 -1 208,5 

Per 31 december 428,8 3 351,3 17 131,6 480,6 197,1 21 589,4 

Ackumulerade avskrivningar 

Per 1 januari - 1 518,7 10 432,4 347,7 - 12 298,8 

Omklassificering - 4,2 -63,6 0,6 - -58,8 

Förvärvade bolag - 2,5 6,0 - - 8,5 

Avyttringar -1,3 -72,4 -839,3 -104,3 - -1 017,3 

Redovisat under året - 124,2 885,0 25,1 - 1 034,3 

Nedskrivningar 26,6 26,5 116,0 1,2 - 170,3 

Per 31 december 25,3 1 603,7 10 536,5 270,3 - 12 435,8 

Bokfört värde 31 december 2006 403,5 1 747,6 6 595,1 210,3 197,1 9 153,6 

Bokfört värde 31 december 2005 377,7 1 831,9 7 284,8 222,6 219,8 9 936,8 

Bokfört värde 31 december 2004 289,3 1 717,7 7 134,3 225,8 387,7 9 754,8

Nya regler (IFRS 3) trädde i kraft under 2004, enligt vilka 

av skrivning av goodwill upphörde från och med 1 april 2004 

för nya förvärv och från och med 31 december 2004 för all 

annan existerande goodwill. Från och med den 1 januari 2005 

görs endast justeringar av det bokförda värdet på goodwill 

som en följd av nedskrivningar, vilket för 2006 medförde en 

avsättning om 9,0 MEUR (8,0). Ändringen medförde en 

positiv effekt med cirka 90 MEUR under 2005, 94 MEUR 

under 2006 och på liknande sätt över de närmaste fyra 

åren, med reservation för eventuell värdeminskning som 

kan anses skälig eller för ny goodwill. 

Stora Enso genomför årliga undersökningar av värdet på 

samtliga anläggningstillgångar, inklusive goodwill, men år 

2004 fastställdes att ingen värdeminskning skett av anläggningarnas 

bokförda värde. Som framgår av not 11 medförde 

dock försvagade marknadsförhållanden under år 2005 en 

Kapitaliserade värden 

värdeminskning på koncernens tillgångar med 312,0 MEUR. 

Nedskrivningarna 2006 uppgick till 184,4 MEUR, varav 

148,5 MEUR var relaterat till Asset Performance Reviewprogrammet. 

Undersökningarna genomförs vid varje enskild kassagenererande 

enhet, och värderingen baseras på diskonterat 

kassafl öde och innefattar beräkning av framtida kassafl öden, 

samt även till exempel beräkning av framtida produktpriser, 

produktionsnivåer, produktkostnader, marknadsbalans, 

planerad underhåll och ett antagande om genomsnittlig 

kostnad för totalt kapital före skatt. 

I koncernens anläggningstillgångar per 31 december 2006 

ingår kapitaliserad balans för icke avskrivna kostnader för 

utveckling av programvara, ränta (6–11 %) på större investeringsprojekt 

samt fi nansiella leasingtillgångar: 


2004 2005 2006 2004 2005 2006 2004 2005 2006 

MEUR Programvara Kapitaliserad ränta Finansiell leasing 

Per 1 januari 46,7 67,6 73,6 77,1 70,8 76,7 142,3 126,5 130,6 

Omräkningsdifferens -0,6 0,8 -0,3 -0,3 0,7 -0,1 -5,1 9,5 -6,8 

Förvärv och avyttringar 4,0 2,1 1,0 -1,0 5,6 7,9 - - - 

Kapitaliserat under året 32,8 26,8 12,7 2,5 7,1 - - 4,7 8,8 

Avskrivningar -15,3 -23,7 -26,5 -7,5 -7,5 -9,4 -10,7 -10,1 -13,3 

Per 31 december 67,6 73,6 60,5 70,8 76,7 75,1 126,5 130,6 119,3 

I programvara ingår kapitaliserad egen programvara vid årets slut med 11,9 MEUR (14,2). Tillägg under året uppgick till 2,3 MEUR (3,7) och avskrivningen var 5,5 MEUR (6,3). 

Anläggningstillgångar – tillägg 

Ett större förvärv gjordes i Brasilien under 2006. Förvärv av 

koncernbolag uppgick till sammanlagt 329,8 MEUR (328,9). 

Förvärvsvärdet på anläggningstillgångarna i dessa bolag var 

222,0 MEUR (388,3), varav 0,0 MEUR (114,0) var hänförligt 

till goodwill. Under 2004 uppgick förvärv av koncernbolag 

till 180,3 MEUR. Förvärvsvärdet på anläggningstillgångar 

uppgick till 190,2 MEUR, varav 6,9 MEUR var hänförligt 

till goodwill. 

Investeringar i anläggningar i Stora Enso Oyj och dess 

dotterbolag uppgick under året till 559,1 MEUR (1 129,6). 

Efter färdigställandet av massabruket Veracel i Brasilien fi nns 

det inga betydande pågående projekt i intressebolag. Inga 

nya större projekt inleddes eller aviserades under 2006. De 

viktigaste investeringarna under året var: 

• Stora Ensos nya pappersmaskin vid Kvarnsvedens Bruk 

invigdes offi ciellt i april. Maskinen tillverkar superkalandrerat 

journalpapper av hög kvalitet. PM12 startades i 

slutet av november 2005 och har en årlig produktionskapacitet 

på 420 000 ton papper som tillverkas från nyfi ber. 

Investeringarna under 2006 uppgick till 19,3 MEUR, vilket 

gjorde att de totala investeringarna inom Publication 

Paper uppgick till 463,0 MEUR. 

• Ombyggnaden av Publication Papers PM64 vid Whiting 

Bruk i USA slutfördes i februari 2006 till en kostnad av 

26,1 MEUR, varav 10,9 MEUR kostnadsfördes under 2006. 

Detta markerade slutet på det investeringsprogram som 

ingick i koncernens resultatförbättringsprogram i Nordamerika. 

• Ett annat projekt som påbörjades inom Publication Paper 

under 2005 var ombyggnaden av ångpanna 2 i Hylte Bruk 

i Sverige till en kostnad av cirka 41 MEUR, varav 27,0 

MEUR investerades under 2006. 

• I april 2006 undertecknade Stora Enso ett avtal med 

Shandong Huatai Paper om att bilda ett tryckpappersföretag 

i Kina, i vilket koncernen ska ha en 60-procentig 

ägarandel. Investeringen beräknas till 80 MEUR, varav 

16,8 MEUR kostnadsfördes under 2006. Maskinen är 

beräknad att tas i bruk i slutet av 2007. 

• Stora Enso Fine Paper bygger om avdelningen för vedhantering 

vid pappersbruket i Varkaus i Finland. Projektet 

startades i maj 2006 och ska vara slutförd i september 2007. 

Den befi ntliga anläggningen med fyra linjer kommer att 

ersättas med en barknings-, fl isnings- och sållningsanläggning 

med två linjer till en kostnad på cirka 47 MEUR, 

varav 7,7 MEUR investerades under 2006. 

• Stora Enso investerar ytterligare 54,8 MEUR i ombyggnaden 

av Fine Papers PM3 vid Varkaus Bruk. Projektet medför en 

vidare specialisering av bruken inom divisionen och väntas 

bli slutfört under december 2007. Detta kommer att öka 

brukets årliga produktionskapacitet med cirka 95 000 ton 

till 315 000 ton obestruket fi npapper. 

• Det enda större projektet för Packaging Boards under 2006 

var projekt Energi 2005 vid Skoghalls Bruk i Sverige, vilket 


kommer att minska oljeförbrukningen vid bruket avsevärt, 

göra bruket mer självförsörjande i fråga om elkraft samt 

minska utsläppen. Projektet på 200 MEUR avslutades 

huvudsakligen i september 2006 och 34,3 MEUR av 

beloppet investerades under året. 

• Packaging Boards investerade dessutom ytterligare 17,8 

MEUR i Fors Bruk i Sverige, dels för att förbättra BM2, 

dels för att bygga om ångpanna 3. 

• I september 2006 började koncernen bygga sin tredje wellpappanläggning 

i Ryssland i Lukhovitsy, nära Moskva. 

Anläggningen beräknas vara färdig i början av 2008. 

Investeringen uppskattas till 54 MEUR, varav 4,5 MEUR 

kostnadsfördes under året. 

• I augusti meddelade Stora Enso att koncernen ska investera 

31,5 MEUR i Nebolchi Sågverk och 12,5 MEUR i Impilahti 

Sågverk i Ryssland. Investeringarna ska förbättra koncernens 

konkurrenskraft inom sågverksindustrin och virkesförsörjningen 

i Ryssland. Projektet startades i slutet av 

2006 och beräknas att vara slutförd i början av 2008. 

Under 2006 begränsades det kostnadsförda beloppet 

till 2,4 MEUR. 

• Koncernen investerade 17,5 MEUR (46,2) för att köpa 

ytterligare 8 000 hektar mark för plantager i södra Brasilien 

och 10 000 hektar i Uruguay. De totala innehaven i de båda 

länderna uppgår därmed till 45 000, exklusive Arapoti, 

respektive 30 000 hektar. 

Tryckpapper hade år 2005 ett antal projekt i Frankrike, 

Sverige, Finland och USA. Det viktigaste projektet, en ny 

pappersmaskin i Kvarnsvedens Bruk i Sverige för 470 MEUR, 

slutfördes i slutet av året. Finpapper slutförde ett antal 

projekt i början av 2005, och det viktigaste under resten 

av året var förbättringarna av pappersmaskinen i Suzhou 

Bruk i Kina. Det viktigaste projektet för Förpackningskartong 

var projekt Energi 2005 i Skoghalls Bruk i Sverige. Förpackningskartong 

investerade också i de nyförvärvade polska 

intressena. 


Avyttring av anläggningstillgångar 


MEUR 2004 2005 2006 

Anskaffningsvärde 292,0 291,2 1 253,4 

Ackumulerad avskrivning 161,5 278,8 1 061,6 

Bokfört värde på avyttringar 130,5 12,4 191,8 

Nettovinst på avyttringar 113,0 2,1 200,5 

Intäkter från avyttringar 243,5 14,5 392,3 

Fördelat på 

Intäkter från kontant försäljning 36,4 14,5 30,0 

Avyttringar av koncernbolag 207,1 - 362,3 

Avyttring av anläggningstillgångar, 

totalt 243,5 14,5 392,3 

De viktigaste avyttringarna under 2006 hänförliga till APRprogrammet 

gäller följande tillgångar: 

• Fine Paper – Celbi massabruk och plantage i Portugal och 

Grycksbo Bruk i Sverige. 

• Publication Paper – Wolfsheck Bruk i Tyskland i form av 

en tillgångsförsäljning. 

• Packaging Boards – Pankakoski Bruk i Finland. 

Anläggningstillgångarna i de avyttrade bolagen uppgick till 

172,4 MEUR, och även om bruken Grycksbo, Wolfsheck och 

Pankakoski såldes med förlust och medförde före avyttringarna 

nedskrivningar på anläggningstillgångar om 65,5 

MEUR, resulterade avyttringen av massabruket Celbi i en 

vinst på 189,8 MEUR. Stängningen av bruken Berghuizer och 

Reisholz tillkännagavs också. Anläggningstillgångarna i dem 

skrevs ned helt till en kostnad av 90,0 MEUR, se vidare not 

11. Allt som allt gjorde koncernen under året en vinst om 

34,3 MEUR på de avyttringar av anläggningstillgångar som 

är relaterade till APR-programmet. 

Avyttringar av anläggningstillgångar under 2005 omfattade 

bara mindre försäljningar inom ramen för den ordinarie 

verksamheten. 

Den största avyttringen under 2004 avsåg det svenska 

skogsinnehavet, med anläggningstillgångar på 89,9 MEUR 

utöver skogstillgångarna och en reavinst på 107,3 MEUR.

Not 13 Biologiska tillgångar 

Huvuddelen av koncernens biologiska tillgångar innehas av 

intressebolag i Brasilien, Finland och Sverige. Koncernredovisningen 

innehåller därför bara begränsad direktinformation 

om aktiviteter relaterade till biologiska tillgångar. I augusti 

2006 avyttrades massabruket Celbi i Portugal, som stod för 

cirka 60 % av innehavet av biologiska tillgångar. I september 

2006 förvärvade Stora Enso emellertid Arapoti-koncernen i 

södra Brasilien, i vilken det ingick cirka 50 000 hektar mark. 

Arapoti-koncernen förvärvades från Industrial Papers Inc. 

och ett av bolagen, det omdöpta Stora Enso Arapoti Empreendimentos 

Agrícolas, var ett skogsbolag med 50 000 hektar 

mark i delstaten Paraná i södra Brasilien, med närhet till 

betydande marknader. Även om bolaget äger 50 000 hektar 

är det bara 30 000 hektar som är produktiva plantager. Resten 

av marken är improduktiv, främst av miljöskäl. Marknadsvärdet 

på de förvärvade biologiska tillgångarna uppskattades vid 

förvärvstidpunkten att uppgå till 61,1 MEUR, även om 

värderingen av förvärvet ännu var provisorisk vid slutet av 

året, tills marknadsvärdet är slutgiltigt fastställt. 

Stora Enso fortsätter att utvidga sina plantager i Kina med 

avsikt att trygga tillgången på fi berråvara för den framtida 

utvecklingen. På längre sikt är målet att etablera ett integrerat 

massa- och pappersbruk i Guangxi. Avsikten är att säkra en 

uthållig fi berbas på en 160 000 hektar stor plantage, av vilket 

koncernen för närvarande har kommersiella markanvändningsrättighetsavtal 

för cirka 90 000 hektar. Hälften av dessa 

har redan överlåtits. Av de 45 000 hektaren består 28 000 av 

eukalyptus, medan resten är furu och akacia, som ska avverkas 

och återplanteras med eukalyptus snarast möjligt. Stora Enso 

började plantera eukalyptus i Guangxi 2003 och avverkning i 

större skala kan börja 2008, eftersom träden har en sjuårig 

tillväxtcykel. 

I slutet av 2005 började koncernen förvärva mark i södra 

Brasilien och Uruguay för att anlägga nya plantager. Fram till 

slutet av 2006 hade cirka 45 000 hektar i Brasilien, exklusive 

Arapoti, och ytterligare 30 000 hektar i Uruguay, förvärvats. 

Planteringarna började i oktober och juni i respektive land. En 

blandning av eukalyptus med sjuårig tillväxtcykel och furu 

med femtonårig cykel planteras för att säkerställa en tillförlitlig 

råvarukälla för framtida investeringar. 

Per 1 januari 2004 fanns 95 % av koncernens biologiska 

tillgångar i Sverige. Dessa avyttrades emellertid i mars samma 

år när koncernens bolag för skogstillgångarna, Bergvik Skog 

AB, såldes till institutionella investerare och Stora Enso behöll 

en minoritetspost på 43,3 %. Försäljningsvärdet på Bergvik 

Skogs rotstående skog var 1 524,6 MEUR. Från och med 

av yttringsdagen redovisas resultatandelen under Intressebolag 

(se not 14). I oktober 2004 avyttrade Stora Enso majoritetsinnehavet 

i akaciaplantagen PT Finnantara Intiga i Indonesien. 

Det bokförda värdet på den sålda plantagen var 21,8 

MEUR. 

Som en följd av avyttringen av det svenska skogsinnehavet 

2004 har värdeförändringen av biologiska tillgångar inte varit 

materiell. Trots det redovisas periodiska förändringar som ett 

resultat av tillväxt, pris och andra faktorer i resultaträkningen. 

I resultatet för 2006 ingår marknadsvärdeförändring med 4,5 

MEUR (6,6) i form av tillväxt och priseffekter (biological transformation) 

minus avverkning (agricultural produce) med 6,7 

MEUR (13,3), vilket ger en nettoeffekt på 2,2 MEUR (6,7). 

Per 31 december 2006 hade Stora Ensos biologiska tillgångar 

ett marknadsvärde på 111,5 MEUR (76,8) och var 

belägna i Brasilien (58 %), Kina (37 %), Uruguay (3 %) och 

Kanada (2 %). Dessutom har koncernen tre intressebolag, 

vars resultat beräknas med tillämpning av IAS 41: 

• Bergvik Skog AB, det 43,3-procentigt ägda svenska intressebolaget, 

hade skogstillgångar till ett marknadsvärde av 

2 751,8 MEUR (2 595,9). 

• Tornator Timberland Oy, ett 41-procentigt ägt intressebolag 

som år 2002 förvärvade koncernens fi nländska skogsintressen, 

hade skogstillgångar till ett marknadsvärde av 

663,3 MEUR (649,5). 

• Veracel, ett 50-procentigt ägt intressebolag i Brasilien, har 

också betydande skogsplantager som är marknadsvärderade 

till 123,6 MEUR (107,2), med en växtcykel på endast 

sju år. 

Biologiska tillgångar 


MEUR 2004 2005 2006 

Bokfört värde 1 januari 1 587,8 64,6 76,8 

Omräkningsdifferens 6,4 3,2 -3,0 

Tillägg 4,5 15,7 24,3 

Förvärvade bolag - - 61,1 

Avyttringar -1 541,2 - -45,5 

Förändring av marknadsvärde 

(biological transformation) 37,5 6,6 4,5 

Avverkning (agricultural produce) -30,4 -13,3 -6,7 

Bokfört värde 31 december 64,6 76,8 111,5 


Not 14 Intresse- och samriskbolag 

Bokförda värden 


MEUR 2004 2005 2006 

Anskaffningsvärdet 

Per 1 januari 319,7 566,7 614,4 

Omräkningsdifferens -1,4 -2,7 2,9 

Tillägg 250,4 55,7 19,4 

Intressebolag, förvärv - 1,2 - 

Intäkter från avyttringar -0,1 - -0,3 

Resultaträkning – vinst från avyttring - - -0,6 

Överfört till/från dotterbolag -1,9 -6,5 - 

Anskaffningsvärde 31 december 566,7 614,4 635,8 

Justeringar i eget kapital av investeringar i intressebolag 

Per 1 januari -0,7 1,4 105,5 

Omräkningsdifferens 0,1 64,5 -6,6 

Resultatandelar före skatt 38,9 67,2 88,0 

Erhållen utdelning -7,5 -11,6 -5,6 

Inkomstskatter -8,4 -19,2 -23,0 

Övrig comprehensive income (not 25) -19,0 1,7 11,1 

Överfört till/från dotterbolag -2,0 1,5 - 

Justeringar av eget kapital 31 december 1,4 105,5 169,4 

Utgående värde på intressebolag 31 december 568,1 719,9 805,2 

Det förekommer ingen goodwill relaterad till intressebolag, 

varken i dessa företags balansräkningar eller i aktieinnehaven 

i dessa bolag. Alla innehav i intressebolag redovisas enligt 

kapitalandelsmetoden. Vad gäller Tornator Timberland Oy och 

Bergvik Skog AB redovisas även avsättningar för orealiserade 

reavinster på 44,2 MEUR respektive 76,3 MEUR. Se not 24, 

Rörelseskulder. 

Det främsta tillskottet under 2006, 2005 och 2004 var relaterat 

till koncernens intressen i Brasilien. Stora Enso och dess 

brasilianska partner, Aracruz Celulose S A, har uppfört ett 

massa bruk med en årskapacitet på 1 000 000 ton eukalyptusmassa 

för det gemensamt ägda intressebolaget Veracel Celulose 

S A. Vartdera bolaget är hälftenägare till projektet med rätt 

till hälften av brukets produktion. Veracel fi nansierades dels 

genom eget kapital med cirka 665 MEUR (645), dels genom 

lån på cirka 635 MEUR (680), vilket ger ett totalvärde om 

1 300 MEUR (1 325) för projektet. De huvudsakliga tillgångarna 

är själva massafabriken tillsammans med den omgivande 

infrastrukturen som uppgick till 1 001,0 MEUR (1 051,4) per 

31 december, och skogstillgångar om 123,6 MEUR (107,2) för 

att förse bruket med råmaterial. Kapital insatserna uppgick till 

347,0 MEUR (327,8), vilket efter av drag för igångsättningskostnader 

på 13,0 MEUR (22,7) och valutaförändringar på 


5,0 MEUR (2,6) ger ett bokfört värde för koncernen på 329,0 

MEUR (307,7). Bruket påbörjade sin produktion i maj 2005. 

Leveranserna 2006 uppgick till totalt 983 924 ton, varav 

498 638 ton (162 085) var till Stora Ensos bruk, med ett 

faktureringsvärde på 143,4 MEUR (40,8). 

I mars 2004 avyttrades 56,74 % av Stora Ensos bolag för 

det svenska skogsinnehavet, Bergvik Skog AB, till institutionella 

investerare, men koncernen har fortsatt en minoritetspost 

på 43,26 % värderad till anskaffningskostnaden 169,3 

MEUR (1 527 MSEK). Under 2006 ökade det bokförda värdet 

till 247,6 MEUR (200,0) på grund av koncernens resultatandel 

om 44,7 MEUR (56,5), efter avdrag för skatt med 12,5 

MEUR (15,8), ränteswappar som klassifi cerats som kassafl ödessäkrande 

om 10,3 MEUR (1,7) och valutakursförändringar på 

8,4 MEUR (-8,4), men reducerades genom och en utdelning 

på 3,3 MEUR (2,5). 

Koncernens fi nska skogsinnehav såldes 2002 till intressebolaget 

Tornator Timberland Oy. Intäkterna från skogsinneha vet 

har sedan dess redovisats som intäkter från intressebolag, och 

uppgick 2006 före skatt till 10,0 MEUR (21,4). Det bokförda 

värdet var 105,1 MEUR (97,6). Koncernens 50-procentiga 

ägande i Sunila massabruk genererade intäkter 2006 från 

intressebolag före skatt på 8,9 MEUR (-1,6).

Viktigare intressebolag 


2006 2004 2005 2006 

Bolag Säte % MEUR 

Veracel Celulose S.A.: massabruk & plantager Brasilien 50,0 189,8 307,7 329,0 

Bergvik Skog AB: skog Sverige 43,3 167,9 200,0 247,6 

Tornator Timberland Oy: skog Finland 41,0 81,7 97,6 105,1 

Sunila Oy: massabruk Finland 50,0 48,8 40,0 46,7 

Thiele Kaolin Company Inc: kaolin USA 38,2 36,6 43,2 45,0 

Steveco Oy: stuveri Finland 34,3 9,3 5,6 7,8 

Mitsubishi HiTec Paper Group (Bielefeld & Flensburg): kontorspapper Tyskland 24,0 7,2 6,8 4,4 

Holzwerke Wimmer GmbH: träindustri 1) Tyskland 49,0 7,6 - - 

548,9 700,9 785,6 

Övriga 19,2 19,0 19,6 

Utgående värde på intressebolag 31 december 568,1 719,9 805,2 

1) Blev dotterbolag 2005. 

Mellanhavanden med intressebolag 


MEUR 2004 2005 2006 

Fordringar på intressebolag 

Långfristiga lånefordringar 229,6 124,4 133,2 

Kundfordringar 28,9 19,2 17,3 

Kortfristiga lånefordringar 9,5 3,4 3,7 

Förutbetalda kostnader 

och upplupna intäkter 0,9 0,8 0,7 

Skulder till intressebolag 

Leverantörsskulder 16,2 27,0 29,8 

Upplupna kostnader 

och förutbetalda intäkter 6,4 4,0 7,4 

Transaktioner med intressebolag 


MEUR 2004 2005 2006 

Försäljning till intressebolag 166,4 146,1 177,6 

Ränta på lånefordringar på 

intressebolag 15,1 18,0 10,9 

Inköp från intressebolag 150,0 223,4 307,1 

Koncernen genomför transaktioner med intressebolag, bland 

annat försäljning av träråvara och köp av virke, energi och 

massa. Europeiska bolag som är inblandade i dessa transaktioner 

agerar självständigt, och koncernen uppfattar affärsvillkoren 

som marknadsmässiga och på intet sätt avvikande 

från transaktioner som sker med utomstående parter. Avtalet 

om leveranser av eukalyptusmassa från Brasilien föreskriver 

dock att försäljningen till koncernen ska ske med rabatt efter 

överenskommelse med den andra hälftenägaren. 

Lån till intressebolag uppgick till sammanlagt 136,9 MEUR 

(127,8), varav 91,1 MEUR (81,4) avsåg Bergvik Skog och ytterligare 

45,5 MEUR (41,5) avsåg Tornator. Ränteintäkterna från 

lån till intressebolag var 10,9 MEUR (18,0), varav 7,0 MEUR 

(14,2) från Bergvik Skog och 3,8 MEUR (3,4) från Tornator. 

Koncernens andel av intressebolags resultaträkningar 

MEUR 2004 2005 2006 

Omsättning 351,2 449,8 546,5 

Kostnad sålda varor -263,9 -325,6 -386,6 

Rörelseresultat 87,3 124,2 159,9 

Finansnetto -48,4 -57,0 -71,9 

Resultat före skatt i koncernens 

resultaträkning 38,9 67,2 88,0 

Skatt redovisad i koncernens 

resultaträkning -8,4 -19,2 -23,0 

Årets nettoresultat 30,5 48,0 65,0 

Koncernens andel av intressebolags balansräkning 

MEUR 2004 2005 2006 

Tillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 636,9 788,7 733,2 


Summa anläggningstillgångar 641,7 792,7 736,4 

Biologiska tillgångar 1 379,5 1 448,8 1 543,8 

Operativa fordringar: Långfristiga 4,4 34,8 59,5 

Kortfristiga 71,2 103,8 89,7 

Varulager 32,4 55,1 57,2 

Kassa 64,1 46,0 43,2 

Tillgångar, totalt 2 193,3 2 481,2 2 529,8 

Skulder 

Operativa skulder: Långfristiga 70,3 84,1 33,1 

Kortfristiga 113,3 123,9 116,8 

Lån: Långfristiga 1 010,3 1 122,5 942,8 

Kortfristiga 55,0 57,4 260,0 

Skatteskulder 376,3 373,4 371,9 

Skulder, totalt 1 625,2 1 761,3 1 724,6 

Eget kapital i koncernens 

balansräkning, netto 568,1 719,9 805,2 

Varav: 

Eget kapital och reserver 587,1 737,2 811,4 

Övrig comprehensive income 

(se not 25) -19,0 -17,3 -6,2 

Värde enligt 

kapitalandelsmetoden 568,1 719,9 805,2 


Not 15 Investeringar tillgängliga för försäljning 

Koncernen klassifi cerar sina investeringar i tre kategorier: 

investeringar som innehas för tradingändamål, investeringar 

avsedda att innehas till förfallodatum och investeringar som 

är tillgängliga för försäljning. På balansdagen innehade 

Värderingar i sammandrag 


koncernen endast investeringar tillgängliga för försäljning. 

Alla investeringar som är tillgängliga för försäljning anses 

vara långfristiga tillgångar förutsatt att de inte beräknas bli 

avyttrade inom tolv månader. 


MEUR 2004 2005 2006 

Anskaffningsvärde per 1 januari 

Noterade – noterade värdepapper 147,2 137,2 55,5 

Onoterade – aktier i övriga bolag 140,8 132,7 124,2 

Investeringar som klassificerats som tillgängliga för försäljning 288,0 269,9 179,7 

Ingående balans (OCI) 80,5 83,0 435,5 

Investeringar tillgängliga för försäljning per 1 januari 368,5 352,9 615,2 

Omräkningsdifferens 0,1 -0,1 0,2 

Tillägg 13,2 8,6 5,2 

Förändring i marknadsvärden redovisad som övrig comprehensive income 2,5 352,5 251,2 

Intäkter från avyttringar -32,8 -97,4 -209,1 

Resultaträkning: vinst/förlust 1,4 -1,3 172,8 

Bokfört värde 31 december 352,9 615,2 835,5 

Orealiserad värdeförändring på omsättningsbara aktierelaterade värdepapper 


MEUR 2004 2005 2006 

Orealiserad värdestegring 111,2 436,2 687,1 

Orealiserad värdeminskning -28,2 -0,7 - 

Orealiserad värdestegring, netto (övrig comprehensive income) 83,0 435,5 687,1 

Kostnad 269,9 179,7 148,4 

Marknadsvärde 352,9 615,2 835,5 

Orealiserad värdestegring, netto (övrig comprehensive income) 83,0 435,5 687,1 

Uppskjuten skatt -28,2 -40,8 -4,2 

Orealiserad värdestegring redovisad som 

övrig comprehensive income i eget kapital 54,8 394,7 682,9 

Årets förändring i orealiserad värdestegring -1,6 339,9 288,2 

Marknadsvärdet på allmänt omsatta värdepapper grundas på 

de kurser som noteras på balansdagen, medan marknadsvärdet 

på övriga värdepapper beräknas med hjälp av ett fl ertal 

metoder och antaganden grundade på gällande marknadsförhållanden 

på balansdagen. Noterade kurser eller av handlare 

erbjudna priser avseende identiska eller liknande instrument 

kan hämtas in, alternativt kan andra metoder såsom 

optionsprissättningsmodeller eller diskonterad kassafl ödesanalys 

användas. 

Koncernen har en andel på 15,6 % i Pohjolan Voima Oy, 

vilket är en privatägd företagsgrupp i energisektorn som 

produ cerar el och värme åt sina ägare i Finland. Bolaget 

handlar med delägarna, och det pris som betalas för el 

till Pohjolan Voima baseras på produktionskostnaderna 

och är i allmänhet lägre än marknadspriserna. Innehaven 

marknadsvärderas årligen med tillämpning av tre metoder: 

diskonterad kassafl ödesanalys, jämförbar handel och tidigare 

handlade multiplar. Värderingen innefattar marginalantaganden 

baserade på marknadspriserna på Nordpool och de 

faktiska kostnaderna, med vissa mindre justeringar. Sedan 

föregående år har hänsyn tagits till utvecklingen i bygget 

av det nya kärnkraftverket i Olkiluoto. Den vägda genomsnittliga 

kapitalkostnaden (WACC) som använts vid den 

diskonterade kassafl ödesanalysen var 6,1 %. Till följd av 

uppgången i energipriserna under 2005 och 2006 har dessa 

onoterade aktier ökat betydligt i värde. Värdet 2006 uppgick 

till 780,0 MEUR (392,0), att jämföra med det bokförda värdet 

på 108,5 MEUR (108,6). Uppräkningen på 671,5 MEUR 

(279,4) tas upp under Övrig comprehensive income (OCI). 

Ingen uppskjuten skatt beräknas på detta belopp, eftersom

innehav över 10 % är undantagna från realisationsvinstskatt 

enligt fi nska skatteregler. 

Under 2006 sålde koncernen huvuddelen av sitt innehav 

av noterade aktier som ett led i programmet att koncentrera 

sina kapitalmedel på kärnverksamheterna. I mars sålde Stora 

Enso Oyj sitt 1,54-procentiga innehav i Sampo Oyj för 155,4 

MEUR, följt av aktier i Nordea AB för 10,1 MEUR, och innehavet 

i Finnlines PLC för 35,5 MEUR. Försäljningsintäkter från 

noterade aktier uppgick totalt till 207,9 MEUR och de relaterade 

reavinsterna uppgick till 175,1 MEUR. Koncernen gjorde 

dock en nedskrivning på 2,9 MEUR på sina innehav i Sea 

Containers Ltd och CPI-koncernen, vilket ger ett resultat på 

172,2 MEUR. Under 2005 var motsvarande siffror för försälj- 

Viktigare investeringar tillgängliga för försäljning 

MEUR 

ningar 95,4 MEUR, främst avseende Advance Agro som anges 

nedan, med en nettovinst på 5,3 MEUR, se not 8. 

I augusti 2005 tecknade Stora Enso avtal om att avyttra sin 

ägarandel på 18,8 % i Advance Agro Public Company Limited 

of Thailand för 80,4 MUSD, vilket vid rådande valutakurs 

resulterade i en förlust på 2,6 MEUR i förhållande till det 

bokförda värdet på 69,1 MEUR. Transaktionen bestod av tre 

inbetalningar till ett spärrkonto, varpå kontobehållningen 

tillföll koncernen och aktierna i bolaget överfördes till 

köparen. Till dess kvarstod äganderätten till aktierna hos 

koncernen, vilket redovisades i balansräkningen för 2005 

som en kortfristig räntebärande fordran på 68,2 MEUR 

(80,4 MUSD), se not 18. Den sista delbetalningen erlades i 

sin helhet i augusti 2006 och affären var därmed avslutad. 

Innehav 

% 

Per 31 december 2006 

Antal 

aktier 

Bokfört 

värde 

Marknadsvärde 

Noterade värdepapper 

ABM Amro tillväxtfonder na varierande 6,4 9,0 

Billerud AB, Sverige 0,2 61 500 0,4 0,6 

CPI Group Ltd, Australien (11,5 % av röster) 8,5 4 784 142 1,3 1,3 

Nordea tillväxtfonder, Finland na varierande 8,1 10,8 

Packages Ltd, Pakistan 4 047 744 2,8 10,6 

Sea Containers Ltd, Bermuda 1,1 195 904 - 0,1 

Övriga tillväxtfonder na varierande 6,6 7,9 

OM HEX AB 61 000 - 0,9 

Summa noterade värdepapper 25,6 41,2 

Onoterade aktier 

Pohjolan Voima Oy 15,6 5 382 438 108,5 780,0 

Övriga na 14,3 14,3 

Summa investeringar tillgängliga för försäljning per 31 december 2006 148,4 835,5 



Differensen på 687,1 MEUR (435,5) mellan anskaffningskostnad och marknadsvärde på investeringar tillgängliga för försäljning är justering av OCI. Se not 25. 

Not 16 Övriga långfristiga tillgångar 


MEUR 2004 2005 2006 

Pensionstillgångar (not 21) - - 15,7 

Övriga långfristiga 

operativa tillgångar 40,2 28,3 45,4 

Totalt 40,2 28,3 61,1 

Not 17 Varulager 


MEUR 2004 2005 2006 

Råvaror och förnödenheter 407,9 554,3 424,1 

Varor under tillverkning 74,2 73,9 72,0 

Färdiga varor 872,2 1 090,0 1 064,0 

Reservdelar och förbrukningsvaror 316,5 333,4 369,8 

Övriga varulager 29,9 5,4 5,0 

Förskottsbetalningar och 

avverkningsrätter 108,0 147,8 135,7 

Avsättning för inkurans – reservdelar -19,6 -30,2 -28,1 

Avsättning för inkurans 

– färdiga varor -10,6 -13,5 -14,6 

Avsättning för marknadsvärdering -7,2 -10,6 -8,4 

Totalt 1 771,3 2 150,5 2 019,5 


Not 18 Fordringar 

Kortfristiga rörelsefordringar 


MEUR 2004 2005 2006 

Kundfordringar 1 565,2 1 792,7 1 765,6 

Avsättning för osäkra fordringar -39,8 -47,3 -42,3 

Förutbetalda kostnader och upplupna 

intäkter 96,6 118,0 163,3 

Övriga fordringar 243,3 294,5 241,3 

Totalt 1 865,3 2 157,9 2 127,9 

Fordringar som förfaller efter ett år ingår i långfristiga fordringar. 

Not 19 Eget kapital 

Enligt bolagsordningen ska bolagets aktiekapital vara lägst 

850 MEUR och högst 3 400 MEUR. Inom dessa gränser kan 

aktiekapitalet höjas eller sänkas utan att bolagsordningen 

behöver ändras. Lägsta antal aktier är 500 miljoner och 

högsta antal 2 000 miljoner. En A-aktie respektive varje tiotal 

R-aktier ger innehavaren rätt till en röst. Varje aktieägare har 

dock minst en röst. Båda aktieslagen har samma nominella 

värde. Högsta antalet aktier av serie A är 500 miljoner och 

av serie R 1 600 miljoner. Det sammanlagda antalet aktier av 

serie A och R får inte överstiga 2 000 miljoner. Aktieägarna 

kan när som helst begära att A-aktier omvandlas till R-aktier. 

Per den 31 december 2006 hade bolaget ett aktiekapital på 

1 342,2 MEUR (1 382,1) registrerat i det fi nska handelsregistret. 

Stora Enso-aktiens nominella värde är oförändrat från 

föregående år, det vill säga 1,70 EUR. 

Vid årsstämman i Stora Enso Oyj den 21 mars 2006 

beslutades att minska bolagets aktiekapital med 39,9 MEUR 

(41,2) genom att annullera 38 600 A-aktier (8 100) och 

23 400 000 R-aktier (27 800 000). Dessa aktier hade återköpts 

mellan mars och december 2005 till en kostnad av 249,1 

MEUR (275,8). Nedsättning av aktiekapitalet registrerades 

i det fi nska handelsregistret den 31 mars 2006. Årsstämman 


Räntebärande fordringar 


MEUR 2004 2005 2006 

Finansiella derivatinstrument 

(not 25) 193,9 195,6 175,7 

Lån till intressebolag 239,1 127,8 136,9 

Kortfristig finansiell tillgång tillgänglig 

för försäljning – Advance 

Agro PCL (se not 15) - 68,2 - 

Övriga lånefordringar 48,8 45,2 50,8 

481,8 436,8 363,4 

Omsättningstillgångar: Återbetalningstid 

kortare än 12 månader 248,7 309,2 214,2 

Långfristiga tillgångar: Återbetalningstid 

längre än 12 månader 233,1 127,6 149,2 

Totalt 481,8 436,8 363,4 

Per 31 december 2006 varierade årsräntan på lånefordringar mellan 2,15 % (0,9) 

och 10,0 % (9,0). 

På grund av tillgångarnas karaktär antas deras bokförda värden motsvara marknadsvärdena, 

med undantag för lånet till intressebolaget Bergvik Skog AB med ett marknadsvärde 

på 96,6 MEUR (90,9) och bokfört värde på 87,6 MEUR (81,4). 

bemyndigade styrelsen att återköpa och disponera över högst 

17 700 000 A-aktier och 60 100 000 R-aktier i bolaget under 

den kommande 12-månadersprioden, men under 2006 

förekom inga återköp. 

Per 31 december 2006 hade Stora Enso Oyj 0 (38 600) 

A- och 952 627 (24 373 452) R-aktier som förvärvats för 

10,5 MEUR (259,8). Aktiernas nominella värde uppgick till 

1,6 MEUR (41,5) och de representerar 0,1 % (3,0) av kapitalet 

och 0,04 % (1,0) av rösterna i bolaget. 

Vid årsskiftet 2006 ägde styrelseledamöterna och medlemmarna 

i verkställande ledningsgruppen 21 090 A-aktier 

(21 090) och 89 178 R-aktier (80 590), vilket motsvarar 

mindre än 0,1 % av rösterna i bolaget. En fullständig beskrivning 

av Stora Ensos aktieoptionsprogram, inklusive styrelseledamöternas 

och ledande befattningshavares innehav, 

presenteras i not 29. Inga av dessa program har påverkat 

eget kapital sedan 31 mars 2004. 

Per 31 december 2006 uppgick aktiekapitalet till 7 799,6 

MEUR (7 645,3) jämfört med ett börsvärde på Helsingforsbörsen 

om 9,5 miljarder EUR (9,3). Aktiernas marknadsvärde 

uppgick till 12,30 EUR (11,46) för A-aktien och 12,00 EUR 

(11,44) för R-aktien.

Förändring i aktiekapital 

A-aktier R-aktier Totalt 

Per 1 januari 2004 181 211 080 683 051 419 864 262 499 

Aktieteckning (optionsrätter) före 31 mars - 789 000 789 000 

Annullering av återköpta aktier 5 april -8 100 -27 800 000 -27 808 100 

Konvertering av A- till R-aktier -2 154 457 2 154 457 - 

Per 31 december 2004 179 048 523 658 194 876 837 243 399 

Annullering av återköpta aktier 31 mars -16 300 -24 250 000 -24 266 300 

Konvertering av A- till R-aktier -872 445 872 445 - 

Per 31 december 2005 178 159 778 634 817 321 812 977 099 

Konvertering av A- till R-aktier 15 februari -460 460 - 

Annullering av återköpta aktier 21 mars -38 600 -23 400 000 -23 438 600 

Konvertering av A- till R-aktier 18 april -15 250 15 250 - 

Konvertering av A-till R-aktier 15 maj -300 300 - 

Konvertering av A-till R-aktier 15 juni -101 101 - 

Konvertering av A-till R-aktier 15 augusti -1 000 1 000 - 

Konvertering av A-till R-aktier 15 november -950 950 - 

Per 31 december 2006 och 31 januari 2007 178 103 117 611 435 382 789 538 499 

Antal röster per 31 december 2006 178 103 117 61 143 538 239 246 655 

Aktiekapital per 31 december 2006, MEUR 302,8 1 039,4 1 342,2 



Samtliga aktier har ett nominellt värde på 1,70 EUR. 

Antalet utestående aktier per 31 januari 2007 representerar det totala antalet röstberättigade aktier vid nästkommande årsstämma. 

Egna aktier 

Antal aktier 2006 Kostnad MEUR 

A-aktier R-aktier Totalt 2004 2005 2006 

Aktieinnehav per 1 januari 38 600 24 373 452 24 412 052 258,0 180,8 259,8 

Återköp under året - - - 199,0 345,0 - 

Annullerade aktier -38 600 -23 400 000 -23 438 600 -275,8 -265,6 -249,1 

Aktier allokerade till optionsprogram - -20 825 -20 825 -0,4 -0,3 -0,2 

Aktieinnehav per 31 december - 952 627 952 627 180,8 259,9 10,5 

Per 31 december 2006 uppgick koncernens utdelningsbara medel till 3 650,6 MEUR (3 349,1), bestående av balanserad vinst 

om 5 097,4 MEUR (5 397,4) med avdrag för icke utdelningsbara omräkningsdifferenser, aktier i eget förvar och obeskattade 

reserver med sammanlagt 1 446,8 MEUR (2 048,3). 


Not 20 Minoritetsintressen 

I april 2006 undertecknade Stora Enso ett avtal med Shandong 

Huatai Paper om att bilda ett tryckpappersföretag, Stora Enso 

Huatai Paper Co Ltd, belägen mellan Beijing och Shanghai i 

Kina. Pappersmaskinen planeras få en produktionskapacitet 

på upp till 200 000 ton superkalandrerat (SC) journalpapper, 

och investeringen beräknas uppgå till 80 MEUR. Koncernens 

ägarandel är 60 %. I slutet av 2006 uppgick värdet på minoritetsandelen 

i Shandong Huatai Paper till 7,7 MEUR, även om 

värdet förväntas öka när projektet närmar sig igångkörningen 

i mitten av 2007. 

Stora Enso förvärvade 2005 UPM Kymmene Oy:s 29procentiga 

minoritetsandel i Corenso United Oy Ltd för 22,3 

MEUR, vilket medförde en avsättning mot balanserade vinstmedel 

på 7,2 MEUR. Dessutom reducerades en liten minoritetspost 

med 0,9 MEUR 2006. Därmed uppgick de övriga små 

minoritetsposterna som återstår i vissa av Corensos dotterbolag 

per 31 december 2006 till 4,2 MEUR, jämfört med 4,9 

MEUR 2005. Den kinesiska minoritetsposten väntas dock att 

öka i värde, inte i storlek, i och med att affärsverksamheten i 

Kina utvecklas. 

Stora Enso Timber Oy utnyttjade 2005 sin option att köpa 

minoritetens 34-procentiga andel i det baltiska dotterbolaget 

Stora Enso Timber AS och därigenom göra verksamheten i 

Baltikum helägd. Minoritetsintressen i trävaruverksamheter 

i Australien och Tyskland löstes också in. Den totala köpeskillingen 

för dessa utköp var 58,9 MEUR, vilket medförde en 

avsättning mot balanserade vinstmedel på 29,4 MEUR. 

I juli 2005 ökade Stora Enso China Holdings AB sitt innehav 

i Suzhou Bruk från 80,9 % till 96,5 % genom att förvärva 

en aktiepost på 15,6 % i Suzhou Papyrus Paper Company Ltd. 

från Suzhou Handicraft Co-operative. Köpeskillingen på 8,5 

MEUR medförde en avsättning mot balanserade vinstmedel 

på 7,4 MEUR. Den återstående minoritetsandelen på 3,5 % 

ägs av Suzhou New District Economic Development Group 

och uppgick 2006 till 1,6 MEUR. 

I december 2004 slutförde Stora Enso förvärvet av 66,56 % 

av den polska förpackningstillverkaren Intercell S A, som 

numera heter Stora Enso Poland SA. Marknadsvärdet på de 


förvärvade nettotillgångarna var 201,2 MEUR. Redovisningsvärdet 

på minoritetsintresset var 69,4 MEUR, med ytterligare 

en minoritet på 0,5 MEUR inom Intercell-koncernen. Värdet 

på minoritetsposten hade ökat till 78,2 MEUR vid utgången 

av 2006. 

Minoritetsintressen 


MEUR 2004 2005 2006 

Per 1 januari 60,3 136,1 93,6 

Omräkningsdifferens -0,3 4,1 0,4 

Minoritetsintressen i förvärvade 

bolag, exkl avyttringar 69,9 0,9 -0,2 

Utköp av minoritetsintressen - -94,2 -1,1 

Överfört till balanserade vinstmedel 

från utköp - 43,2 0,1 

Resultaträkning 8,1 3,7 4,1 

Utdelningar -1,9 -1,8 -1,1 

Kapitaltillskott - 1,6 7,7 

Per 31 december 136,1 93,6 103,5 

Viktigaste minoritetsintressen 


MEUR 2004 2005 2006 

Intercell S A Polen 69,9 75,6 78,2 

Stora Enso Timber AS Estland 29,0 - - 

Corenso United Oy Finland 18,3 4,9 4,2 

FPB Holding GmbH & Co KG 

(f d Feldmühle) Tyskland 2,0 0,8 0,6 

Fortek Oy Finland 3,5 4,0 4,6 

Stora Enso Huatai Paper Co Ltd Kina - - 7,7 

Övriga 13,4 8,3 8,2 

136,1 93,6 103,5

Not 21 Pensionsförmåner 

Koncernen har upprättat ett antal pensionsplaner för sina 

anställda runtom i världen. Kostnaden för investeringen 

upp gick till 232,2 MEUR (240,5) under året (se not 7). 

Huvuddelen av planerna är avgiftsbestämda system för vilka 

avgifterna uppgick till 166 MEUR (197,0), även om det 

fortfarande fi nns en minoritet av förmånsbestämda system 

som kostar 66,2 MEUR (43,5). År 2004 minskade kostnaderna 

för avgiftsbestämda pensioner i Finland för det året med 

179,9 MEUR och 4,4 MEUR för 2005 på grund av ändringar 

i det fi nska lagstadgade pensionssystemet (TEL). 

Pensionsåldern för personer i ledningen för koncernbolag 

har enligt överenskommelse satts till mellan 60 och 65 år, 

och medlemmarna av verkställande ledningsgrupp kan 

pensionera sig vid 60 års ålder. Pensionsåldern för övrig 

personal följer antingen nationella bestämmelser eller lokala 

arbetsmarknadsavtal. I det senare fallet kan det fi nnas vissa 

upplupna förpliktelser för bolaget avseende förtidspensionerade 

medarbetare som har slutat arbeta men som ännu inte 

uppnått den nationella pensionsåldern. 

Medan huvuddelen av de belopp som kostnadsförts i 

resultaträkningen hänför sig till avgiftsbestämda planer 

uppgår den aktiverade förpliktelsen till endast 2,9 MEUR 

(4,2), eftersom huvuddelen av kostnaden tas i samband med 

att månadslönen betalas ut. Det ofonderade nettounderskottet 

i de förmånsbestämda planerna uppgår dock till 724,1 

MEUR (863,4). Koncernens policy i fråga om fi nansiering av 

underskott i förmånsbestämda planer är att uppfylla kraven 

Effekt av ändring i redovisningsprinciper 

i den lokala lagstiftningen för skattemässigt avdragsgilla 

betalningar, samt att anpassa diskonteringsräntan vid aktuarieberäkningar 

till marknadsräntan. Koncernen har dock 

inriktningen att erbjuda förmånsbestämda planer för sina 

pensionsåtaganden, varför alla aspekter av avsättningarna 

och redovisningen av förmånsbestämda planer är under 

utredning. 

Ändring i redovisningsprinciper: Förmånsbestämda 

pensionsplaner 

I bokslut för perioder som började tidigare än den 1 januari 

2006 tillämpade koncernen den s k korridorsprincipen i sin 

redovisning av aktuariella vinster och förluster i balansräkningen. 

Dessa fördelades under den återstående genomsnittliga 

arbetstiden för de anställda som omfattades av planen, 

om inga särskilda begränsningar förekom. Från och med den 

1 januari 2006 tillämpar Stora Enso dock tillägget till IAS 19, 

Employee Benefi ts – Actuarial Gains and Losses (Ersättningar 

till anställda – Aktuariella vinster och förluster), varför alla 

aktuariella vinster och förluster redovisas direkt mot eget 

kapital i balansräkningen. Denna förändring av redovisningsprinciperna 

har tillämpats på tidigare perioder i enlighet med 

övergångsbestämmelserna i tillägget, varvid jämförelsetalen 

har räknats om. Den sammanlagda effekten av dessa förändringar 

framgår av en sammanställning som står före notdelen 

av det här bokslutet, men de viktigaste förändringarna 

framgår nedan. 

Balansräkning Per 31 december 

2004 2005 2006 2004 2005 2006 2004 2005 2006 

Nettoeffekt av ändring 

Skulder redovisade under 

Skulder under 

MEUR 

i redovisningsprinciper 

nya principer 

korridorsprincipen 

Förmånsbestämda åtaganden - - - 1 926,6 2 273,5 2 092,7 1 926,6 2 273,5 2 092,7 

Marknadsvärde på plantillgångar - - - 853,7 1 410,2 1 368,6 853,7 1 410,2 1 368,6 

Nettoskuld, förmånsbestämda 

pensionsplaner - - - 1 072,9 863,3 724,1 1 072,9 863,3 724,1 

Orealiserade aktuariella 

vinster/förluster 609,3 635,5 458,2 - - - -609,3 -635,5 -458,2 

Pensionskostnad under året för 

tjänst göring under tidigare perioder - - - 3,9 25,0 23,3 3,9 25,0 23,3 

Nettoskuld i balansräkningen 609,3 635,5 458,2 1 076,8 888,3 747,4 467,5 252,8 289,2 

Kostnader i resultaträkning Per 31 december 

2004 2005 2006 2004 2005 2006 2004 2005 2006 

Nettoeffekt av ändring 

Reviderad kostnad under Ursprunglig kostnad under 

MEUR 

i redovisningsprinciper 

nya principer 

korridorsprincipen 

Årets rörelsekostnad - - - 46,6 45,3 45,6 46,6 45,3 45,6 

Räntekostnad - - - 95,6 104,6 104,8 95,6 104,6 104,8 

Förväntad avkastning på 

plantillgångar - - - -69,3 -74,3 -88,1 -69,3 -74,3 -88,1 

Netto aktuariella förluster 

realiserade under året -29,4 -34,1 -44,2 - - - 29,4 34,1 -44,2 

Pensionskostnad under året för 

tjänst göring under tidigare perioder - - - -71,0 -3,4 4,3 -71,0 -3,4 4,3 

Slutregleringar/justering TEL - - - -180,8 -28,7 -0,4 -180,8 -28,7 -0,4 

Summa ingående i personalkostnader 

-29,4 -34,1 -44,2 -178,9 43,5 66,2 -149,5 77,6 110,4 


Enligt den nya redovisningsprincipen redovisar koncernen 

omedelbart alla aktuariella vinster och förluster som uppkommer 

från förmånsbestämda planer mot eget kapital, 

såsom det framgår av Redogörelsen över redovisade intäkter 

och kostnader (SORIE). Detta gäller inte intjänade pensionskostnader, 

varför den skuld för en förmånsbestämd plan som 

fi nns upptagen i balansräkningen bara överensstämmer med 

det underliggande över- eller underskottet i den aktuella 

planen om det inte fi nns några intjänade pensionskostnader. 

Sådana kostnader fastställs i samband med varje justering av 

planen. De oantastbara planerna redovisas i resultaträkningen, 

medan de övriga fördelas proportionerligt under 

löptiden. Intjänade pensionskostnader utgörs av förändringar 

i förmånerna, exempelvis om ett kollektivavtal resulterar i 

utökade förmåner kostnadsförs de direkt, förutsatt att de är 

betalbara omedelbart. Om de utökade förmånerna istället 

inte är betalbara på ett antal år, som vid framtida pensionering, 

beräknas den genomsnittliga återstående yrkesaktiva 

tiden och kostnaden fördelas över den perioden. Samma 

princip gäller om överenskommelsen innebär en minskning 

eller begränsning av kostnaderna för framtida förmåner. 

Aktuariella vinster och förluster redovisade direkt mot eget kapital 


I koncernbalansräkningen redovisas det samlade underskottet 

i alla planer, efter justering för eventuella pensionskostnader 

för tjänstgöring under tidigare perioder som ännu inte 

fördelats. Avsikten är att koncernens balansräkning fullt ut ska 

refl ektera det faktiska över- eller underskottet i de förmånsbestämda 

pla ner na, så att nettoförpliktelsen i balansräkningen 

motsvarar den faktiska ställningen i planen. Pensionskostnader 

för tjänstgöring under tidigare perioder innebär dock att 

om det fi nns ytterligare kostnader som ska kostnadsföras, 

kommer förpliktelsen i balansräkningen att vara lägre än det 

faktiska underskottet i planen. Om eventuella framtida kostnader 

har däremot minskats eller begränsats kommer förpliktelsen 

i balansräkning att vara större än den faktiska. Resultatet 

är att om en överenskommelse innebär begränsningar av 

framtida kostnader sjunker underskottet i planen omedelbart, 

medan förpliktelsen i koncernens balansräkning sjunker först 

om och när dessa minskade förmåner tillfaller förmånstagarna. 

Därav differensen mellan det faktiska underskottet i planen 

och det belopp som tas upp i balansräkningen. I båda fallen 

fördelas differensen i resultaträkningen under den återstående 

löptiden till dess förpliktelsen i balansräkningen överensstämmer 

med underskottet i planen, såsom det framgår av den 

årliga aktuariella värderingen. 


MEUR 2004 2005 2006 

Ackumulerade bokförda aktuariella förluster per 1 januari 463,8 638,7 698,9 

Bokfört under året 174,9 60,2 -135,1 

Aktuariella förluster redovisade direkt mot eget kapital per 31 december 638,7 698,9 563,8 

Uppskjuten skatt per 1 januari 163,8 209,6 236,6 


Uppskjuten skatt redovisade direkt mot eget kapital per 31 december 209,6 236,6 190,0 

Nettoeffekt på eget kapital per 1 januari 300,0 429,1 462,3 


Aktuariella förluster redovisade direkt mot eget kapital 

per 31 december, netto 429,1 462,3 373,8 

Detaljinformation om pensionsåtaganden, tillgångar och investeringspolicierna i koncernens huvudsakliga verksamhetsländer 

framgår nedan. 

Förmånsbestämda pensionsplaner, sammandrag per land 


MEUR Kanada Finland Tyskland Sverige USA Övriga Totalt 

Förmånsbestämda åtaganden 242,2 71,7 281,7 260,9 946,5 289,7 2 092,7 

Marknadsvärde på plantillgångar 199,2 44,6 3,5 241,9 635,2 244,2 1 368,6 

Nettoskuld, förmånsbestämda pensionsplaner 43,0 27,1 278,2 19,0 311,3 45,5 724,1 

Kanada 

Koncernens kanadensiska pensionsplaner har totala förmånsbestämda 

förpliktelser på 242,2 MEUR (238,2) och tillgångar 

på 199,2 MEUR (205,0), vilket innebär att den ofonderade 

förpliktelsen uppgår till 43,0 MEUR (33,2). I Kanada bygger 

pensionssystemet på förmånsbestämda planer som fi nansieras 

av både de anställda och arbetsgivaren. Fristående aktuarier 

avgör hur stora avsättningar arbetsgivaren behöver göra för 

att uppfylla de framtida förpliktelserna enligt planerna, 

medan de anställdas avsättningar utgörs av en fastställd 

andel av den pensionsgrundande inkomsten. De fonderade 

medlen placeras i en blandning av investeringar med fast 

ränta och aktier som förvaltas av en särskild förvaltare. 

Pensionsförmånerna grundas på antalet arbetade år och den 

genomsnittliga inkomsten från de fem bästa åren under 

förmånstagarens pensionsgrundande arbetsperiod.

Investeringspolicyn anger ett långsiktigt avkastningsmål 

för kapitalet på fyra procents realavkastning och en långsiktig 

strategisk tillgångsallokering för aktier på 20–60 %, obligationer 

på 10–60 % och likvida medel på 0–25 %. Kapitalförvaltarna 

har möjlighet att justera tillgångsmixen i det förvaltade 

kapitalet inom de minimi- och maximigränser som gäller 

för respektive tillgångsklass. 

Finland 

I Finland täcks pensionsåtagandena sedan 2001 helt genom 

lokala försäkringsbolag. De totala förmånsbestämda förpliktelserna 

uppgår till 71,7 MEUR (99,9) och tillgångarna till 

44,6 MEUR (41,5), vilket innebär att den ofonderade förpliktelsen 

uppgår till 27,1 MEUR (58,4). Eftersom den statliga 

pensionen i Finland utgör den största andelen av pensionerna 

är koncernens förpliktelser jämförelsevis lägre än i 

jämförbara länder. 

År 2004 ändrade koncernen den redovisningsmässiga 

behandlingen av det fi nska lagstadgade pensionssystemet 

(TEL). Stora Enso har tidigare behandlat sjuk- och förtidspensionsdelen 

i TEL som ett avgiftsbestämt pensionssystem. 

I april 2004 tolkade emellertid de stora revisionsbyråerna 

denna del som ett förmånsbestämt pensionssystem i enlighet 

med IFRS. Med anledning därav ändrade Stora Enso sin 

redovisning och justerade tidigare års siffror, så att 2003 års 

pensionsavsättning ändrades från 727,6 MEUR till 911,9 

MEUR, vilket ger en differens på 184,3 MEUR. I slutet av 

2004 beslutade Social- och hälsovårdministeriet i Finland om 

vissa förändringar i TEL för att möjliggöra redovisning som 

icke-förmånsbestämd plan enligt IFRS. Detta möjliggjorde för 

Stora Enso att upplösa hela avsättningen, så när som på 4,4 

MEUR, eftersom de ovanstående justerade siffrorna för 2003 

och tidigare år kvarstår oförändrade. 

Pensionstillgångarna i Finland förvaltas av försäkringsbolag, 

men arbetsgivarna har inte tillgång till detaljinformation om 

investeringsstrategin som tillämpas för pensionskapitalet, 

eftersom tillgångarna formligen tillhör försäkringsbolagen. 

Tillgångarna förvaltas i enlighet med lokal lagstiftning, vilket 

innebär att garantibelopp ska utbetalas oavsett rådande 

marknadsförhållanden. 

Tyskland 

De tyska pensionsplanerna har totala förmånsbestämda 

förpliktelser på 281,7 MEUR (298,2), varav största delen är 

ofonderat. De förmånsbestämda pensionsplanerna täcks 

huvudsakligen genom avsättningar i balansräkningen och 

i mindre omfattning via försäkringsbolag eller fristående 

förvaltare. Pensionsförmånerna bygger på antalet arbetade 

år och inkomster under den pensionsgrundande arbetsperioden. 

Utbetalningen av pensionen samordnas med pensionsåldern 

i det nationella pensionssystemet. På samma sätt som 

i Sverige under 2005 överväger man att inrätta stiftelser till 

vilka de bokförda reserverna kan överföras, varvid koncernens 

förpliktelser upphör. 

Sverige 

I Sverige täcktes pensionsåtaganden genom försäkringsbolag 

och genom avsättningar i balansräkningen i enlighet med 

det svenska PRI/FPG-systemet fram till en ny pensionsfonds 

etablering i juli 2005, varpå 1 986 MSEK (212 MEUR) fördes 

över till stiftelser som kunde göra egna investeringar. Tidigare 

var de svenska pensionsförpliktelserna ofonderade och togs 

upp i balansräkningen för respektive enhet i Sverige, men 

med de nya stiftelserna fl yttades huvuddelen av förpliktelser na 

från koncernbalansräkningen när pensionsförpliktelserna 

blev fonderade. Dessa uppgår nu till 243,7 MEUR (214,2), 

vilket innebär att den ofonderade förpliktelsen uppgår till 

19,0 MEUR (55,9). Liksom i Finland kommer huvuddelen 

av pensionerna från den statliga pensionen. Stora Enso har 

åtagit sig att överföra alla lagfästa lokala pensionsförpliktelser 

till stiftelser, varför de återstående förpliktelserna huvudsakligen 

består av aktuariella skillnader mellan lokala svenska 

regler och IFRS. 

Det långsiktiga avkastningsmålet för stiftelsen är en 

real avkastning efter skatt på 3 %, och investeringspolicyn 

defi nierar den långsiktiga strategiska tillgångsallokeringen 

enligt följande: fastigheter upp till 10 %, aktier upp till 

30 % och resten i skuldinstrument. 

USA 

Pensions- och sjukvårdsförpliktelser i USA är av stor betydelse 

för Stora Enso, med förmånsbestämda förpliktelser som upp går 

till 946,5 MEUR (1 038,6). Eftersom nästan alla pensionsförpliktelser, 

men inte sjukvårdskostnaderna, är fonderade, är 

tillgångsförvaltningen också av största betydelse. Tillgångarna 

uppgår till 635,2 MEUR (672,3), vilket gör att de ofonderade 

förpliktelserna uppgår till 311,3 MEUR (366,3), varav 

298,0 MEUR (314,0) är hänförligt till sjukvårdsförpliktelserna. 

I USA består huvuddelen av pensionsförmånerna av 

arbetsgivarbetalda förmånsbestämda planer, och en mindre 

del av avgiftsbestämda pensionsplaner fi nansierade av både 

de anställda och arbetsgivaren (401k-planer). För de förmånsbestämda 

planerna avgör fristående aktuarier hur stora 

av sättningar arbetsgivarna behöver göra för att uppfylla de 

framtida förpliktelserna och de fonderade medlen investeras 

i en mix av investeringar med fast ränta, aktier och alternativa 

investeringar som förvaltas av fristående förvaltare. Pensionsförmånerna 

består av antingen antalet tjänsteår multiplicerat 

med ett fastställt monetärt bidrag eller av antalet tjänsteår 

multiplicerat med den genomsnittliga inkomsten för de fem 

bästa åren under de sista tio yrkesverksamma åren av förmånstagarens 

pensionsgrundande arbetsperiod. Till de 

avgiftsbestämda pensionsplanerna kan de anställda välja 

att avsätta en viss procentsats av sin inkomst före skatt, 

inom vissa gränser, till ett konto med en fristående förvaltare. 

Förvaltaren kan sedan investera medlen i ett urval av investeringsalternativ 

som den anställde väljer. Arbetsgivaren kan 

också göra avsättningar till den anställdes konto beroende 

på villkoren för planen. 

Sjukvårdsförmåner i USA utgår till vissa pensionstagare 

genom arbetsgivar- och arbetstagarbetalda pensionsplaner, 

även om dessa planer inte behöver vara fonderade. Även om 

dessa i huvudsak är system med kontantbetalning avgör 

fristående aktuarier hur stora avsättningarna i resultaträkningen 

ska vara för att uppfylla de framtida förpliktelserna. 

När förskottsfi nansiering förekommer investeras de fonderade 

medlen i en mix av investeringar som förvaltas av fristående 

förvaltare. Kvalifi cering för förmåner grundas på antalet 

tjänsteår och förmånstagarens ålder vid pensioneringen. 

Koncernens policy är att avsättningarna till sjukvårdspremierna 

ska begränsas till ett visst belopp eller en viss procentandel, 

vilket innebär att den resterande delen av premien 

betalas av pensionstagaren. Före 2003 betalade en pensionstagare 

i allmänhet antingen en fast premie som inte ändrades 


med tiden, eller en fast procentsats i premie. Stora Enso North 

America fi ck då uppta alla infl ationsrelaterade höjningar av 

sjukvårdskostnaderna i USA. Denna faktor att drabbas av 

obegränsade infl ationseffekter i sjukvårdskostnaderna i evig 

tid gav upphov till mycket betydande aktuariella förpliktelser 

för koncernen. Från och med 2003 har efter förhandlingar en 

gräns fastställts för vad Stora Enso ska betala i premier för 

pensionstagarnas sjukvårdsförmåner. Den främsta effekten 

av detta är att bolaget inte längre är ensamt ansvarigt för alla 

framtida ökningar av pensionstagarnas sjukvårdskostnader. 

Under 2004 infördes begränsningar av vilka belopp som 

ska avsättas för en stor grupp av förmånstagare som redan 

hade gått i pension, och liknande begränsningar förhandlades 

fram även för dem som fortfarande är yrkesaktiva. Till följd 

av förändringarna i dessa hälsovårdsplaner redovisades under 

2004 en positiv engångseffekt på 76,8 MEUR, och under 2005 

ytterligare 2,5 MEUR. Vinsten i hälsovårdsplanerna uppkom 

genom återföringar av vissa kostnader som redan tagits i 

samband med olika hälsovårdsprogram för nuvarande och 

framtida pensionerade anställda i USA. Programmen har nu 

modifi eras som ett led i handlingsplanen för att sänka fasta 

kostnader i Stora Enso North America. 

Under 2006 fortsatte förhandlingarna med de fackföreningsanslutna 

om att utsträcka koncernens sjukvårdspolicy till att 

omfatta alla personalgrupper som påverkas av premierna. 

(Se not 32, Händelser efter balansdagen.) 

Plantillgångarna i USA innehas av fristående förvaltare 

under investeringspolicier som utgör ett ramverk för förvaltningen 

av dessa tillgångar. Det främsta målet för investeringspolicierna 

är att tillgångarna investeras på ett sådant sätt att 

tillräckliga medel fi nns för att löpande möta stiftelsernas 

för pliktelser såsom de fastställs genom de periodvisa analyserna 

av tillgångar och förpliktelser som utförs på uppdrag 

av investeringskommittén. Efter uppdateringen i slutet av 

2005 föreskriver pensionsinvesteringspolicyn en långsiktig 

strategisk tillgångsallokering enligt följande: amerikanska 

aktier 28 %, icke-amerikanska aktier 17 % (inklusive tillväxtmarknader), 

placeringar med fast ränta 35 % (inklusive 

Core, TIPS och High Yield), fastigheter 10 % och alternativa 

Fordringar och skulder i balansräkningen 

MEUR 


investeringar 10 %. Dessutom innehåller policyn avvikelsebegränsningar 

för varje tillgångsslag och återbalansering till 

allokeringsmålet när dessa begränsningar överskridits. Policyn 

innehåller tilläggsbestämmelser för att säkerställa en tillräcklig 

diversifi ering samt begränsa andelen riskklassade ränteinstrument 

och användningen av derivat. Investeringspolicyn för 

övriga förmåner är likartad, men tar även hänsyn till att 

pensionstagarnas sjukvårdsförmåner inte behöver vara 

fonderade och har varierande kassafl ödesbehov. 

Övriga länder 

De totala förmånsbestämda förpliktelserna i övriga länder 

uppgick till 289,7 MEUR (328,5) och tillgångarna till 244,2 

MEUR (274,3), vilket innebär att nettot av ofonderade förpliktelser 

uppgick till 45,5 MEUR (54,2). Endast i Nederländerna 

och Storbritannien var dessa förpliktelser av betydande 

omfattning och uppgick till 125,5 MEUR (151,8) respektive 

120,3 MEUR (111,5), med netton av ofonderade förpliktelser 

på 0,2 MEUR (3,5) respektive 15,2 MEUR (24,2). Nästan alla 

förpliktelser i Nederländerna var hänförliga till Berghuizer 

Bruk som koncernen planerar att stänga. Pensionsplanen 

vid bruket ingår i en branschplan som har ett litet överskott 

i förhållande till förpliktelserna gentemot bruket. Enligt 

holländsk lag ska dock det överskottet återgå till huvudplanen 

vid stängningen. 

Avsättningar för pensioner och övriga pensionsförmåner 


MEUR 2004 2005 2006 

Förmånsbestämd pensionsplan/skulder 764,6 513,2 401,2 

Övriga pensionsförmåner/skulder 312,2 375,1 361,9 

1 076,8 888,3 763,1 

Förmånsbestämda pensionsplaner, 

tillgångar (not 16) - - 15,7 

Totalt 1 076,8 888,3 747,4 


2004 2005 2006 2004 2005 2006 2004 2005 2006 

Förmånsbestämd 



pensionsplan, nettoskuld pensionsplan, tillgångar 

pensionsplan, skuld 

Nuvärde på fonderade åtaganden 1 269,4 1 534,7 1 429,7 - - 356,8 1 269,4 1 534,7 1 072,9 

Nuvärde på ofonderade åtaganden 872,2 738,8 663,0 - - - 872,2 738,8 663,0 

Förmånsbestämda åtaganden 2 141,6 2 273,5 2 092,7 - - 356,8 2 141,6 2 273,5 1 735,9 

Marknadsvärde på plantillgångar 1 068,7 1 410,2 1 368,6 - - 369,9 1 068,7 1 410,2 998,7 

Nettofinansiering, förmånsbestämd 

pensionsplan 1 072,9 863,3 724,1 - - -13,1 1 072,9 863,3 737,2 

Orealiserade aktuariella vinster/förluster 3,9 25,0 23,3 - - -2,6 3,9 25,0 25,9 

Tillgångar/skuld i balansräkningen 1 076,8 888,3 747,4 - - -15,7 1 076,8 888,3 763,1

Belopp redovisade i balansräkningen – pensionsplaner 

MEUR 


2004 2005 2006 2004 2005 2006 2004 2005 2006 



Övriga 

pensionsplan, totalt 

pensionsplan, tillgångar 

pensionsförmåner 

Nuvärde på fonderade åtaganden 1 269,4 1 534,7 1 429,7 1 233,6 1 505,6 1 429,7 35,8 29,1 - 

Nuvärde på ofonderade åtaganden 872,2 738,8 663,0 573,3 398,2 314,4 298,9 340,6 348,6 

Förmånsbestämda åtaganden 2 141,6 2 273,5 2 092,7 1 806,9 1 903,8 1 744,1 334,7 369,7 348,6 

Marknadsvärde på plantillgångar 1 068,7 1 410,2 1 368,6 1 033,4 1 381,1 1 351,2 35,3 29,1 17,4 

Nettoskuld förmånsbestämd pensionsplan 1 072,9 863,3 724,1 773,5 522,7 392,9 299,4 340,6 331,2 

Orealiserade aktuariella vinster/förluster 3,9 25,0 23,3 -8,9 -9,5 -7,4 12,8 34,5 30,7 

Nettoskuld i balansräkningen 1 076,8 888,3 747,4 764,6 513,2 385,5 312,2 375,1 361,9 

Belopp redovisade i resultaträkningen 

MEUR 


2004 2005 2006 2004 2005 2006 2004 2005 2006 



Övriga 




Årets rörelsekostnad 46,6 45,3 45,6 38,1 37,1 35,9 8,5 8,2 9,7 

Räntekostnad 95,6 104,6 104,8 73,5 85,8 84,9 22,1 18,8 19,9 

Förväntad avkastning på plantillgångar -69,3 -74,3 -88,1 -67,5 -72,8 -87,1 -1,8 -1,5 -1,0 

Pensionskostnad under året för tjänst göring 

under tidigare perioder -71,0 -3,4 4,3 0,9 0,9 12,0 -71,9 -4,3 -7,7 

Slutregleringar/justering TEL -180,8 -28,7 -0,4 -180,8 -28,7 -0,5 - - 0,1 

Summa ingående i personalkostnader -178,9 43,5 66,2 -135,8 22,3 45,2 -43,1 21,2 21,0 

Avstämning av förmånsbestämda pensionsplaner 

MEUR 


2004 2005 2006 2004 2005 2006 2004 2005 2006 



Övriga 




Nettoåtagande per 1 januari 1 251,3 1 076,8 888,3 837,3 764,6 513,2 414,0 312,2 375,1 

Omräkningsdifferens -0,6 -17,0 4,7 14,3 -37,2 21,9 -14,9 20,2 -17,2 

Förvärv och avyttringar 0,3 7,7 -6,7 - 7,7 -6,7 0,3 - - 

Nettokostnad i resultaträkningen -178,9 43,5 66,2 -135,8 22,3 32,5 -43,1 21,2 33,7 

Aktuariella vinster och förluster redovisade 

mot eget kapital 174,9 60,2 -135,1 186,2 25,2 -117,8 -11,3 35,0 -17,3 

In- och utbetalningar -160,8 -283,2 -68,1 -128,0 -270,2 -55,7 -32,8 -13,0 -12,4 

Slutregleringar -9,4 0,3 -1,9 -9,4 0,8 -1,9 - -0,5 - 

Nettoskuld i balansräkningen 1 076,8 888,3 747,4 764,6 513,2 385,5 312,2 375,1 361,9 

Förmånsbestämda planer: Antaganden vid beräkning av pensionsåtaganden per land 


2005 2006 2005 2006 2005 2006 2005 2006 2005 2006 

Kanada Finland Tyskland Sverige USA 

Diskonteringsränta, % 5,3 5,3 4,1 4,5 4,3 4,5 4,0 4,3 5,8 5,8 

Förväntad avkastning på plantillgångar, % 7,0 7,0 4,1 4,5 4,0 4,3 5,0 5,0 8,0 8,0 

Framtida löneökningar, % 2,0 2,2 4,0 4,0 2,3 2,2 3,0 3,0 4,5 4,5 

Framtida pensionshöjningar, % 0,0 0,0 2,1 2,1 1,5 1,3 2,0 2,0 0,0 0,0 

Förväntad återstående arbetstid för 

anställda, genomsnitt (år) 14,4 13,4 9,0 10,0 12,5 12,4 14,0 13,3 11,6 11,4 

Genomsnittlig pensioneringsålder 60,4 59,9 64,0 64,0 65,0 65,0 64,3 65,0 60,7 60,0 

Genomsnittlig livslängd 82,3 83,3 88,5 88,0 84,1 84,2 84,6 84,4 83,1 83,1 


Avkastning på plantillgångar per land 



Verklig avkastning på plantillgångar 22,0 10,5 0,2 19,0 79,9 14,1 145,7 

Beräknad avkastning i aktuariella kalkyler 13,6 1,4 0,1 11,0 48,5 13,5 88,1 

Årets aktuariella vinst redovisat i eget kapital 8,4 9,1 0,1 8,0 31,4 0,6 57,6 



Verklig avkastning på plantillgångar 20,3 -5,9 0,2 2,0 58,2 21,8 96,6 

Beräknad avkastning i aktuariella kalkyler 12,6 3,6 0,1 - 48,1 9,9 74,3 

Årets aktuariella vinst redovisat i eget kapital 7,7 -9,5 0,1 2,0 10,1 11,9 22,3 




Nuvärde på fonderade åtaganden 216,4 71,7 7,7 243,7 622,7 267,5 1 429,7 

Nuvärde på ofonderade åtaganden 25,8 - 274,0 17,2 323,8 22,2 663,0 

Förmånsbestämda åtaganden 242,2 71,7 281,7 260,9 946,5 289,7 2 092,7 



Orealiserade aktuariella vinster/förluster -7,4 - - - 30,7 - 23,3 

Nettoskuld/(tillgång) i balansräkningen 35,6 27,1 278,2 19,0 342,0 45,5 747,4 

Fördelat på 

Förmånsbestämda pensionsplaner 14,2 27,1 278,2 19,0 13,3 33,7 385,5 

Övriga pensionsförmåner 21,4 - - - 328,7 11,8 361,9 

Nettoskuld i balansräkningen 35,6 27,1 278,2 19,0 342,0 45,5 747,4 




Nuvärde på fonderade åtaganden 213,6 99,9 7,4 254,6 672,3 286,9 1 534,7 

Nuvärde på ofonderade åtaganden 24,6 - 290,8 15,5 366,3 41,6 738,8 

Förmånsbestämda åtaganden 238,2 99,9 298,2 270,1 1 038,6 328,5 2 273,5 



Orealiserade aktuariella vinster/förluster -9,5 - - - 34,5 - 25,0 


Fördelat på 

Förmånsbestämda pensionsplaner 3,9 58,4 295,3 55,9 52,3 47,4 513,2 

Övriga pensionsförmåner 19,8 - - - 348,5 6,8 375,1 


De två viktigaste fi nansiella faktorerna som påverkar koncernens 

pensionsförpliktelser är förändringar av räntor och 

in fl a tionsförväntningar. Målet med investeringsallokeringen 

är således att neutralisera dessa effekter och att maximera 

av kastningen. Den förväntade avkastningen på plantillgångarna 

har beräknats med hänsyn till den förväntade 


långsiktiga avkastningen på de tillgångar som prioriteras 

enligt de gällande investeringspolicierna i koncernens pensionsfonder 

och -stiftelser. Antagandena är en sammanvägning 

av historisk resultatanalys och framåtriktade scenarier 

för de fi nansiella marknaderna i avkastningskurvorna för 

långfristiga obligationer och P/E-talen i större aktieindex.

Plantillgångar 


2004 2005 2006 

MEUR Värde % Värde % Värde % 

Eget kapital 649,0 60,7 665,5 47,2 623,2 45,5 

Låneskulder 319,8 30,0 389,6 27,6 459,3 33,6 

Låneskulder, intressebolag - - 113,2 8,0 106,0 7,7 

Kassa 11,6 1,1 138,9 9,9 55,7 4,1 

Övrigt 88,3 8,2 103,0 7,3 124,4 9,1 

Tillgångar i pensionsplaner, totalt 1 068,7 100,0 1 410,2 100,0 1 368,6 100,0 

I tillgångar i pensionsplaner ingår inte fastigheter eller andra tillgångar som innehas av koncernen eller som ingår i de egna finansiella instrumenten. 

Plantillgångar per land 

2005 2006 2005 2006 2005 2006 2005 2006 2005 2006 

MEUR Kanada Sverige USA Övriga Totalt 

Eget kapital 121,1 114,4 6,1 67,0 408,4 337,8 129,9 104,0 665,5 623,2 

Låneskulder 76,6 75,2 - 22,2 193,0 215,2 120,0 146,7 389,6 459,3 

Låneskulder, intressebolag - - 103,6 106,0 - - 9,6 - 113,2 106,0 

Kassa 7,3 8,0 103,4 35,8 0,7 0,5 27,5 11,4 138,9 55,7 

Övrigt - 1,6 1,1 10,9 70,2 81,7 31,7 30,2 103,0 124,4 

Tillgångar i pensionsplaner, totalt 205,0 199,2 214,2 241,9 672,3 635,2 318,7 292,3 1 410,2 1 368,6 

Koncernen beräknar att bidrag om 270,0 MEUR betalas ut under 

2007, bestående av cirka 70 MEUR i vanliga utbetalningar och 

en engångsöverlåtelse av tillgångar och remittering på 200 

MEUR för att inrätta en tilltänkt pensionsfond i Tyskland. År 

Not 22 Låneskulder 

I mars 2006 lämnade Stora Enso ett erbjudande om inbyte 

av sina 7,375 % obligationslån i US-dollar som förfaller 2011 

mot en emission av nya obligationer. Erbjudandet resulterade 

i att 281,2 MUSD (213,5 MEUR) av kapitalbeloppet för det 

gamla obligationslånet, cirka 37,5 %, lämnades in på ett 

giltigt sätt och vid regleringstidpunkten överlämnades nya 

6,404 % obligationslån med förfall 2016 till de innehavare 

som tar del av inbytet. I april erbjöd Stora Enso till försäljning 

ytterligare obligationslån med förfall 2016 mot kontant 

betalning. Dessa obligationslån jämställs med de nya obligationslånen 

med förfall 2016. Därigenom togs 207,9 MUSD 

(157,9 MEUR) in i ytterligare 10-åriga obligationslån med 

förfall den 15 april 2016. Koncernen erbjöd också 30-åriga 

obligationslån mot kontant betalning i en separat serie. 

Emissionen höjdes från 250 000 000 USD till 300 000 000 

USD beroende på stark efterfrågan. Förfallodag för dessa 

7,25 % obligationer är den 15 april 2036. Det sammanlagda 

kapitalbeloppet av de nya obligationer som såldes mot 

kontant betalning var 507,9 MUSD (385,6 MEUR). 

I juni 2006 undertecknade Stora Enso ett nytt låneavtal 

med International Financing Corporation som utökar koncernens 

lånefacilitet till 300 MUSD (227,8 MEUR), att användas 

till fi nan siering av koncernens pågående verksamhet och 

framtida investeringar i Kina. Den utökade faciliteten inne- 

2006 betalades endast vanliga bidrag om 68,1 MEUR ut, medan 

under 2005 uppgick utbetalningarna till 283,2 MEUR, av vilket 

211,5 MEUR var relaterat till den nyligen etablerade svenska 

pensionsstiftelsen och 71,7 MEUR till vanliga utbetalningar. 

fattar ett IFC-lån på 100 MUSD och ett syndikerat B-lån på 

200 MUSD. Stora Ensos första avtal med IFC avsåg ett lån på 

75 MUSD (57,0 MEUR) och undertecknades i juni 2005. 

I januari 2005 tecknade Stora Enso Oyj en femårig multicurrency 

revolving credit facility (syndikerat fl ervalutalån 

som kan utnyttjas när bolaget så önskar) på 1,75 miljarder 

EUR, med ränta Euribor+0,275 %, som ersatte en tidigare 

på 2,5 miljarder EUR som tecknades 2003. I maj emitterade 

koncernen en treårig benchmark-obligation på 2 miljarder 

SEK och i juni en femårig benchmark-obligation på 0,5 

miljarder EUR till en fast ränta på 3,25 %. Båda obligationerna 

utfärdades för att förbättra koncernens skuldstruktur 

och utnyttja det gynnsamma marknadsläget. 

I december 2004 emitterade Stora Enso Oyj en femårig 

obligation på 4,3 miljarder SEK med en fast kupong på 3,875 %. 

I juni 2004 skapade koncernen en ny tioårig obligation genom 

att erbjuda inbyte av sin 850 MEUR obligation 2007. Befi ntliga 

obligationer om 475 MEUR byttes in, motsvarande 55,9 % av 

den totala volymen. Genom transaktionen förlängdes den 

genomsnittliga löptiden för bolagets låneportfölj med ett år. 

Lånen har olika löptider (de sista förfaller 2036) och har 

antingen fast eller rörlig ränta mellan 0,5 % (1,0) och 10,0 % 

(10,0). Huvuddelen av koncernens lån anges i euro, de två 

övriga valutorna är svenska kronor och US-dollar. Vid 


ut gången av 2006 uppgick koncernens outnyttjade kreditlöften 

till 1 750,0 MEUR (1 750,0), varav 0,0 MEUR (0,0) 

klassifi cerades som kortfristiga. 

Under 2006 återlöstes inga obligationer, men under 2005 

återlöste Stora Enso obligationer med ett nominellt värde på 

410 MSEK (43,7 MEUR), till en förlust i fi nansiella poster på 

Fördelning per land/område 


2004 2005 2006 2004 2005 2006 

MEUR Räntebärande nettoskuld Operativt kapital 

Euroområdet 1 950,7 3 263,3 3 042,6 6 108,2 6 527,6 6 082,0 

Sverige -131,4 369,7 -0,3 2 105,8 2 578,9 2 582,7 

USA 1 131,7 1 333,1 1 058,9 1 966,0 2 111,2 1 777,7 

Kanada 29,5 -61,3 -8,6 448,3 283,5 226,0 

Kina 107,8 101,9 99,7 147,0 201,2 215,2 

Storbritannien -34,3 -22,9 -22,5 -1,3 -2,7 3,9 

Övriga -2,6 100,3 64,1 766,2 1 042,8 1 317,7 

Totalt 3 051,4 5 084,1 4 233,9 11 540,2 12 742,5 12 205,2 

Långfristiga låneskulder 


2004 2005 2006 2004 2005 2006 

MEUR Återbetalningstid inom 12 månader Återbetalningstid efter12 månader 

Obligationslån 3,9 283,6 502,6 2 762,4 3 287,7 3 209,8 

Lån från kreditinstitut 92,7 92,6 116,4 400,5 884,9 701,3 

Finansiell leasingskuld 5,0 8,6 11,0 158,5 176,1 161,5 

Övriga långfristiga skulder 0,5 0,2 0,2 6,7 5,2 8,4 

Långfristiga skulder, totalt 102,1 385,0 630,2 3 328,1 4 353,9 4 081,0 

Amorteringsplan för långfristiga skulder 


MEUR 2007 2008 2009 2010 2011 2012+ Totalt 

Obligationslån 502,6 277,7 571,7 524,1 379,4 1 456,9 3 712,4 

Lån från kreditinstitut 116,4 271,5 78,1 118,0 63,9 169,8 817,7 

Finansiella leasingåtaganden 11,0 12,5 11,6 1,5 -0,2 136,1 172,5 

Övriga långfristiga skulder 0,2 4,8 0,2 0,1 0,2 3,1 8,6 

Summa långfristiga låneskulder 630,2 566,5 661,6 643,7 443,3 1 765,9 4 711,2 

Kortfristiga skulder: återbetalningstid inom 12 månader 630,2 

Långfristiga skulder: återbetalningstid 

längre än 12 månader 4 081,0 

De fl esta av koncernens fi nansiella åtaganden är av kortfristig 

natur, och därför antas deras bokförda värden motsvara marknadsvärdena. 

Emellertid bedöms marknadsvärdet på den 


35,7 MSEK (3,8 MEUR). Under 2004 återlöste Stora Enso obligationer 

med ett nominellt värde på 469 MSEK (52,6 MEUR) till 

en förlust i fi nansiella poster på 1 MSEK (0,1 MEUR). 

Fördelningen av räntebärande nettoskuld, inklusive interna 

poster, och operativt kapital per land/område framgår av 

följande tabell: 

långfristiga skuldsättningen, exklusive kortfristig del, ha ett 

värde på 4 189,8 MEUR (4 584,4) jämfört med ett bokfört 

värde på 4 081,0 MEUR (4 353,9).

Obligationslån ingående i långfristiga skulder 

Emitterat/ 

förfaller Beskrivning av lån 

Räntesats 

% 

Valuta - 

slag 

Nominellt Utestående per Bokfört värde per 

värde 31 december 

31 december 

2006 2005 2006 2005 2006 

Valuta, miljoner MEUR 

Fast ränta 

1993–2019 Series C Senior Notes 2019 * 8,60 USD 50,0 50,0 50,0 42,5 37,9 

1997–2007 Senior Notes Series B 2007 6,82 USD 102,0 102,0 102,0 87,2 78,5 

1997–2009 Senior Notes Series C 2009 6,90 USD 48,5 48,5 48,5 40,6 36,6 

1997–2012 Senior Notes Series D 2012 7,00 USD 22,5 22,5 22,5 18,9 17,0 

1997–2017 Senior Notes Series E 2017 7,14 USD 23,0 23,0 23,0 18,6 16,8 

1997–2017 Euro Medium Term Note * 4,105 JPY 10 000 10 000 10 000 72,0 63,7 

1998–2009 Senior Notes Series F 2009 6,93 USD 30,0 30,0 30,0 25,0 22,5 

1998–2018 Senior Notes Series G 2018 7,24 USD 65,0 65,0 65,0 51,8 46,6 

1998–2023 Senior Notes Series H 2023 7,30 USD 65,0 65,0 65,0 50,9 45,8 

1999–2008 Swedish Fixed Real Rate * 4,00 SEK 105 40 40 4,4 4,4 

2000–2007 Euro Bond 6,375 % Notes 2007 * 6,375 EUR 850,0 374,6 374,6 373,2 374,1 

2000–2007 Euro Medium Term Note * 6,90 SEK 200 200 200 21,3 22,1 

2001–2011 Global 7,375 % Notes 2011 * 7,375 USD 750,0 750,0 468,8 667,0 380,0 

2004–2014 Euro Medium Term Note * 5,125 EUR 517,6 517,6 517,6 494,8 496,3 

2004–2009 Swedish Medium Term Note * 3,875 SEK 4 640 4 640 4 640 492,9 512,7 

2005–2010 Euro Medium Term Note * 3,25 EUR 500,0 500,0 500,0 499,1 499,6 

2006–2016 Global 6,404 % Notes 2016 * 6,404 USD 507,9 - 507,9 - 370,4 

2006–2036 Global 7,254 % Notes 2036 * 7,254 USD 300,0 - 300,0 - 223,9 

2006–2015 Swedish Fixed Real Rate 3,50 SEK 500 - 500 - 60,7 

Förfallna och slutbetalda lån under 2006 285,3 - 

Summa obligationslån med fast ränta 3 245,5 3 309,6 

Rörlig ränta 

1997–2007 Euro Medium Term Note * Libor+0,35 EUR 18,5 18,5 18,5 18,5 18,5 

1998–2008 Euro Medium Term Note * Libor+0,35 USD 30,0 30,0 30,0 25,4 22,8 

1998–2008 Euro Medium Term Note * Libor+0,33 USD 40,0 40,0 40,0 33,9 30,4 

2000–2007 Swedish Medium Term Note * Euribor+0,75 EUR 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0 

2000–2010 Euro Medium Term Note * Euribor+0,8 EUR 25,0 25,0 25,0 25,0 25,0 

2005–2008 Swedish Medium Term Note * Stibor+0,28 SEK 2 000 2 000 2 000 213,0 221,2 

2006–2018 Euro Medium Term Note * Euribor+0,96 EUR 25,0 - 25,0 - 25,0 

2006–2018 Euro Medium Term Note * Euribor+0,72 EUR 50,0 - 49,9 - 49,9 

Summa obligationslån med rörlig ränta 325,8 402,8 

Summa obligationslån 3 571,3 3 712,4 

* Ingår i moderbolagets skulder. 

Räntebärande skulder 


MEUR 2004 2005 2006 

Kortfristiga lån 416,7 1 056,4 179,6 

Finansiella derivatinstrument (not 25) 54,1 86,7 57,3 

Räntebärande skulder, totalt 470,8 1 143,1 236,9 

Koncernens kortfristiga lån anges huvudsakligen i euro, 39,0 % 

(62 %), kinesiska renminbi, 50,5 % (5,7 %), schweiziska francs, 

8,3 % (0 %), US-dollar, 1,8 % (0 %) och svenska kronor, 0,4 % 

(31,8 %), med löptider från betalning vid anfordran till 12 

månader. 

Finansiell leasingskuld 

Per 31 december 2006 hade Stora Enso ett litet antal fi nansiella 

leasingavtal avseende maskiner och inventarier, för vilka 

kapitalkostnader om 119,3 MEUR (130,6) ingick i maskiner 

och inventarier, med avskrivningar på 13,3 MEUR (10,1). De 

sammanlagda leasingkostnaderna under året uppgick till 23,3 

MEUR (21,9), varav 13,6 MEUR (14,4) utgjorde ränta. Inga 

nya leasingåtaganden förekom 2004, men vissa ryska leasingavtal 

ingicks under 2005 och 2006. 


Finansiell leasingskuld 


MEUR 2004 2005 2006 

Leasingavgifter, minimum 

Inom 1 år 17,4 21,9 23,6 

1–2 år 17,4 21,8 23,3 

2–3 år 17,4 21,7 21,4 

3–4 år 17,4 21,1 10,8 

4–5 år 17,4 10,5 9,3 

Över 5 år 176,0 188,3 167,2 

263,0 285,3 255,6 

Framtida finansiella kostnader -99,5 -100,6 -83,1 

Nuvärdet av finansiell leasingskuld 163,5 184,7 172,5 

Nuvärdet av finansiell leasingskuld 

Inom 1 år 5,0 8,6 11,0 

1–2 år 7,3 9,3 12,5 

2–3 år 9,0 10,2 11,6 

3–4 år 10,1 10,1 1,5 

4–5 år 10,3 0,4 -0,2 

Över 5 år 121,8 146,1 136,1 

163,5 184,7 172,5 

Not 23 Övriga avsättningar 

Övriga avsättningar 

MEUR Miljö Omorganisation 


Övriga obligatoriska 

avsättningar Avsättningar totalt 

Bokfört värde 1 januari 2005 45,4 31,0 5,2 81,6 

Omräkningsdifferens -1,1 2,0 - 0,9 

Utsläppsrätter - - 36,4 36,4 

Förvärvade bolag - - 2,5 2,5 

Redovisat i resultaträkningen 

Nya avsättningar 3,6 143,0 0,5 147,1 

Ökning av befintliga avsättningar 1,4 3,1 0,2 4,7 

Återföring av befintliga avsättningar - -4,2 -0,2 -4,4 

Betalningar -5,2 -25,1 -1,2 -31,5 

Bokfört värde 31 december 2005 44,1 149,8 43,4 237,3 

Omräkningsdifferens 1,1 -0,4 0,1 0,8 

Utsläppsrätter - - 56,6 56,6 

Avyttrade bolag - -1,8 - -1,8 

Redovisat i resultaträkningen 

Nya avsättningar 1,5 206,5 0,7 208,7 

Ökning av befintliga avsättningar 0,3 13,6 1,5 15,4 

Återföring av befintliga avsättningar - -19,9 -1,8 -21,7 

Betalningar -5,4 -62,6 -2,3 -70,3 

Bokfört värde 31 december 2006 41,6 285,2 98,2 425,0 

Fördelning mellan kortfristiga och långfristiga skulder 

Kortfristiga skulder: förfaller inom 12 månader 3,7 111,0 2,0 116,7 

Långfristiga skulder: förfaller efter 12 månader 37,9 174,2 96,2 308,3 

Totalt per 31 december 2006 41,6 285,2 98,2 425,0 

Kortfristiga skulder: förfaller inom 12 månader 40,8 60,8 41,0 142,6 

Långfristiga skulder: förfaller efter 12 månader 3,3 89,0 2,4 94,7 

Totalt per 31 december 2005 44,1 149,8 43,4 237,3

Återställande av miljö 

Per 31 december 2006 uppgick avsättningarna för återställande 

av miljö till 41,6 MEUR (44,1) och avsåg huvudsakligen sanering 

av kvicksilver och andra föroreningar vid industriområden 

i Sverige och Finland. De huvudsakliga avsättningarna är: 

• Enligt ett avtal mellan Stora Enso och Falu kommun har 

koncernen åtagit sig att sanera området kring Falu gruva 

från utsläpp. Avsättningen uppgick till 10,4 MEUR (10,0). 

• En avsättning på 5,3 MEUR (6,6) har gjorts för kvicksilversanering 

i hamnbassängen i Skutskär. 

• Marken vid Skoghalls Bruk innehåller föroreningar som 

måste avlägsnas. Avsättningen uppgår till 8,5 MEUR (8,5). 

• I Finland fi nns fyra fall för vilka de sammanlagda avsättningarna 

uppgår till 9,1 MEUR (11,2). Den största avsättningen 

avser utsläpp kring Pateniemi sågverk och uppgår till 5,0 

MEUR (5,0). 

Övriga obligatoriska avsättningar 

Den främsta avsättningen hänför sig till utsläppsrätter på 93,0 

MEUR (36,4) och utgör de rättigheter som koncernen tilldelats 

och som ska återlämnas till myndigheterna den 1 april 

2007 för att täcka de utsläpp som gjordes under året. Övriga 

avsättningar uppgick till totalt 5,2 MEUR (7,0). 

Avsättningar för omorganisation per segment 

Räkenskapsår Per 31 december 

Resultaträkning Balansräkning 

MEUR 2004 2005 2006 2004 2005 2006 

Tryckpapper 1,4 71,3 124,1 13,7 77,3 170,8 

Finpapper 0,9 26,6 72,8 5,2 29,4 89,5 

Grossister - 3,9 5,6 1,3 5,1 5,3 

Förpackningskartong 0,6 21,0 -3,4 2,3 22,7 10,5 

Träprodukter - 6,0 0,1 1,1 3,9 2,3 

Wood Supply - 2,7 1,1 - 2,7 3,2 

Övriga 5,3 10,4 -0,1 7,4 8,7 3,6 

Totalt 8,2 141,9 200,2 31,0 149,8 285,2 

Under 2006 fortsatte APR-programmet med utvärderingar av 

bruken med avseende på deras fi nansiella resultat och strategiska 

betydelse för koncernen. I vissa fall har tillräckliga 

åt gärder kunna vidtas för att förbättra det fi nansiella resultatet, 

innefattande såväl personalneddragningar och justeringar i 

lokala arbetsmarknadsavtal som koncentration på mervärdeskapande 

produkter. Dessa kriterier har gällt för Publication 

Papers Summa Bruk i Finland och Uetersen Bruk i Tyskland, 

som delas av Fine Paper och Packaging Boards, även om båda 

bruken förväntas drivas vidare utan nya inves teringar de närmaste 

åren medan prestationsutvärderingarna fortsätter. I 

andra fall har åtgärder för att rekonstruera koncernen lett till 

betydande avyttringar och avsättningar för omorganisationer: 

• Avyttring av Lingheds sågverk i Sverige i mars, genom 

Wood Products försäljning av tillgångarna. 

• Avyttring av Grycksbo Bruk i Sverige, genom Fine Papers 

försäljning av bolaget. 

• Stängning av Speciality Papers PM31 i Stevens Point Bruk 

i mars av Packaging Boards. 

Avsättningar för omorganisation 

I april 2005 presenterade koncernen resultatförbättringsprogrammet 

Profi t 2007 som syftar till att öka resultatet före skatt 

med 300 MEUR per år. Åtgärderna ska främst vidtas i Europa 

och programmet väntas vara genomfört vid mitten av 2007. 

I oktober 2005 presenterade koncernen dessutom Asset Performance 

Review-programmet (APR) som innehöll planer för 

reduktion av produktionskapacitet med cirka 400 000 ton 

på kort sikt för att stärka koncernens fi nansiella utveckling. 

Avsättningarna för omstruktureringar i samband med dessa 

initiativ uppgick under begynnelseåret 2005 till 134,9 MEUR. 

Övriga mindre avsättningar för omstruktureringar uppgick 

till 7,0 MEUR, främst relaterade till tidigare omstruktureringsprogram. 

Den totala kostnaden 2005 uppgick därmed till 

141,9 MEUR. Under 2006 uppgick kostnaderna till 200,2 

MEUR, varav huvuddelen var hänförligt till APR-programmet. 

Stängningar av anläggningar har resulterat i avsättningar på 

183,0 MEUR och ytterligare 14,2 MEUR på grund av tillgångsförsäljningar. 

Resterande nettokostnader på 3,0 MEUR 

har uppkommit genom Profi t 2007-programmet. 

• Stängning av Hammary Bruk i Sverige i maj av Packaging 

Boards. 

• Avyttring av Stora Enso Lübeck i Tyskland, genom Packaging 

Boards försäljning av bolaget. 

• Publication Papers PM3 och PM4 i Corbehem Bruk i 

Frankrike upphörde med produktionen i slutet av juni. 

• Avyttring av Pankakoski Bruk i Finland i juli, genom 

Packaging Boards försäljning av bolaget. 

• Avyttring av Celbi-koncernen i Portugal i augusti, omfattande 

dess eukalyptusmassabruk, genom Fine Papers 

bolagsförsäljning. 

• Avyttring av Wolfsheck Bruk i Tyskland i september, 

genom Publication Papers försäljning av tillgångarna. 

• Stängning av Fine Papers PM1 vid Varkaus Bruk i Finland 

(verkställdes i december 2006) 

• Förfl yttning av den tidigare PM6 i Maxau till Kina, med 

produktionsstart under 2007. 

• Den av Publication Paper offentliggjorda nedläggningen 

av Reisholz Bruk (se nedan). 

• Den av Fine Paper offentliggjorda nedläggningen av 

Berghuizer Bruk (se nedan). 


Detaljinformation om alla avyttringar av bolag fi nns i not 5, 

Förvärv och avyttringar, information om nedskrivningar av 

anläggningstillgångar med anledning av omorganisation 

framgår av not 11, Avskrivningar och nedskrivningar, medan 

information om avsättningar för omorganisation framgår 

nedan. 

Lingheds sågverk 

Stora Enso avyttrade Lingheds sågverk i Sverige till Dalarna 

Lumber AB för 10 MSEK (1,1 MEUR). Koncernens årsomsättning 

kommer därigenom att minska med cirka 7 MEUR och 

rörelsekapitalet med ytterligare 1 MEUR, men påverkan på 

koncernens resultat blir marginell. Försäljningen innefattade 

alla byggnader, varulager och produktionstillgångar. De 28 

anställda erbjöds fortsatt anställning av den nya ägaren. 

Fastän detta var en försäljning av tillgångar blev resultatpåverkan 

under 2006 försumbar, eftersom anläggningstillgångarna 

hade skrivits ned och en avsättning för omorganisation 

om 5,3 MEUR gjorts under 2005. 

Hammarby Bruk 

En avsättning för omorganisation om 4,0 MEUR gjordes under 

2005 avseende stängningen av den anläggning som används 

för plastbeläggning av kartong från Fors Bruk. Bruket stängdes 

i maj 2006 och personalen på 90 personer sades upp. Vid 

slutet av året återstod 2,1 MEUR av det avsatta beloppet. 

Corbehem Bruk 

Under 2005 gjorde Corbehem Bruk en avsättning för omorganisation 

om 47,3 MEUR med anledning av de planerade 

stäng ningarna av PM3 och PM4. Ytterligare avsättningar om 

9,9 MEUR gjordes under 2006, så att vid slutet av året uppgick 

avsättningarna till 51,6 MEUR. Under 2006 minskades 

personalen med 45 personer förutom de 398 som sades upp 

under 2005. På grund av lokala arbetsrättsliga bestämmelser 

kan personalneddragningarna dock inte genomföras förrän 

2007, varför personalstyrkan bara har minskat från 856 till 

770 under 2006. 

Wolfsheck Bruk 

Stora Enso avyttrade Wolfsheck Bruk till schweiziska Rohner 

AG, som är ett dotterbolag till investmentbolaget ARQUES 

Industries AG, genom en försäljning av tillgångar till ett 

försäljningspris av 1 EUR. Försäljningen kommer att minska 

årsomsättningen för Publication Paper med cirka 65 MEUR 

och rörelsekapitalet med cirka 8 MEUR. De 194 anställda har 

gått över till den nya ägaren. Koncernen redovisar avsättningar 

för nedskrivningar och omorganisationer på 47,0 

MEUR, varav 14,2 MEUR är hänförligt till omorganisationer. 

Av dessa avsättningar kvarstår 3,0 MEUR i balansräkningen 

vid årets slut. 

Varkaus Bruk 

Stängningen av PM1 i slutet av 2006 resulterade 120 uppsägningar. 

Kostnaden för detta togs dock under 2005 då koncernen 

gjorde en avsättning för omorganisation om 4,0 MEUR 

samt en nedskrivning av tillgångarna om 9,6 MEUR. Avsättningen 

uppgick till 1,8 MEUR (4,0) per 31 december 2006. 


Reisholz Bruk 

Enligt planerna ska Reisholz Bruk, som tillverkar förbättrat 

superkalandrerat (SC) papper och ingår i Publication Paperdivisionen, 

läggas ner etappvis till slutet av 2007. Bruket har 

en årlig produktionskapacitet på 215 000 ton och den externa 

försäljningen uppgick 2006 till 113,1 MEUR. Stängningen 

antas inte påverka koncernens omsättning eftersom kunderna 

väntas kunna få leveranser från andra bruk. Bruket har 378 

anställda som kommer att sägas upp. Stora Enso har redovisat 

avsättningar och nedskrivningar om 157,0 MEUR, varav 

103,0 MEUR utgörs av en avsättning för omorganisation som 

tas upp i balansräkningen. Avsättningen täcker förväntade 

uppsägningskostnader, kostnader för återställande av industrifastigheter 

och andra förväntade kostnader, men det är 

först vartefter stängningsprocessen fortgår som det är möjligt 

att bedöma den slutliga kostnaden. 

Berghuizer Bruk 

Berghuizer Bruk, som ingår i Stora Ensos division Fine Paper, 

är planerat att läggas ner under 2007, på grund av bristande 

lönsamhet. Den årliga produktionskapaciteten vid Berghuizer 

Bruk, som tillverkar träfritt obestruket fi npapper, exempelvis 

kopierings- och tryckpapper, uppgår till 235 000 ton och den 

externa omsättningen 2006 uppgick till 178,1 MEUR. Men 

återigen är avsikten att fortsätta förse kunderna med leveranser 

från koncernens övriga bruk. Bruket har 297 anställda. 

Stora Enso har redovisat avsättningar och nedskrivningar om 

116,0 MEUR, varav 80,0 MEUR utgörs av en avsättning för 

omorganisation som i sin helhet tas upp i balansräkningen. 

Avsättningen täcker förväntade uppsägningskostnader, 

kostnader för återställande av industrifastigheter och andra 

förväntade kostnader, men eftersom förhandlingarna med 

de fackliga organisationerna bara är i ett inledande skede 

kommer den slutliga kostnaden inte att kunna fastställas 

förrän förhandlingarna har slutförts. 

2005 

Detaljinformation om koncernens avsättningar under 2005 för 

omorganisationer och liknande avsättningar framgår nedan, 

varav huvuddelen hänför sig till Profi t 2007-programmet 

snarare än APR-programmet. 

Tryckpapper 

Avsättningarna för omstruktureringar uppgick till 71,3 

MEUR, varav 62,1 MEUR hänför sig till planerade avgångsvederlag 

till 760 anställda vid olika bruk och 8,1 MEUR 

till kostnader för att demontera pappersmaskiner som ska 

stängas och hyresavtal som ska sägas upp. Personalneddragningarna 

kommer att genomföras fram till slutet av 

mars 2007. 

Inom APR-programmet har en större avsättning för 

omstruktureringar gjorts för Corbehem Bruk i Frankrike där 

man beslutat stänga pappersmaskinerna 3 och 4 i slutet av 

juni 2006. Ytterligare större avsättningar har gjorts avseende 

Reisholz Bruk och Wolfsheck Bruk i Tyskland inför personalavgångar 

som ska ske i slutet av juni 2006. Ett beslut fattades 

emellertid i 2006 om nedläggning av Reisholz Bruk och 

försäljning av tillgångarna på Wolfsheck Bruk.

Finpapper 

Avsättningarna för omstruktureringar uppgick till 26,6 MEUR, 

av vilket 23,7 MEUR var relaterade till de planerade personalavgångarna 

för 240 anställda, främst vid Berhuizer Bruk i 

Neder länderna, Uetersen Bruk i Tyskland, Varkaus Bruk i 

Fin land och Celbi Bruk i Portugal. Personalneddragningarna 

genomfördes i huvudsak till slutet av december 2006, även 

om vissa planer löper ända till slutet av 2007. 

Samtliga bruk för vilka avsättningar har gjorts ingår i 

APR-programmet antingen i form av stängning av maskiner 

(Varkaus PM1), planerade avyttring (Celbi massabruk) eller 

enheter med svag lönsamhet (Uetersen och Berhuizer). Enligt 

planeringen vid slutet av 2006 kommer endast Uetersen Bruk 

att fortsätta med sin produktion inom Stora Enso. 

Grossister 

Avsättningarna för omstruktureringar uppgick till 3,9 MEUR, 

varav 3,6 MEUR är relaterat till planerade avgångsvederlag till 

110 anställda främst i Nederländerna, Ungern, Tyskland och 

Frankrike. Personalavgångarna kommer i huvudsak att vara 

genomförda till slutet av december 2006, men vissa planer 

löper till slutet av 2007. 


Avsättningarna för omstruktureringar uppgår till 21,0 MEUR 

relaterade till planerade avgångsvederlag till 410 anställda, i 

främst Hammarby och Skoghall Bruk i Sverige, Kotka, Heinola 

och Pankakoski Bruk i Finland, Uetersen Bruk i Tyskland och 

Stevens Point Bruk i USA. Personalneddragningarna genomförs 

i huvudsak till slutet av juni 2006, även om vissa planer 

löper till slutet av 2007. 

Not 24 Rörelseskulder 

Långfristiga rörelseskulder 


MEUR 2004 2005 2006 

Avsättning för orealiserad vinst 120,7 117,7 120,5 

Upplupna kostnader 20,4 30,7 13,5 

Aktiebaserade 

optionsprogram (not 29) 20,8 30,5 47,4 

Övriga skulder 12,1 25,8 12,3 

Totalt 174,0 204,7 193,7 

Avsättning för orealiserad vinst avser den del av vinsten från 

försäljningen av Tornator Timberland Oyj 2002 och Bergvik 

Skog AB 2004 som ansågs relaterad till den andel som behållits 

i de nya intressebolagen, 44,2 MEUR respektive 76,3 

MEUR (690 MSEK). 

Avsättningarna för Hammarby Bruk är relaterade till 

planerna att stänga bruket i slutet av juni 2006. Avsättningen 

för Stevens Point Bruk avsåg stängningen av PM31 i mars 

2006. Övriga avsättningar gjordes för att säkerställa brukens 

långsiktiga konkurrenskraft. 

Träprodukter 

Avsättningarna för omstruktureringar uppgick till 2,4 MEUR 

relaterat till planerade avgångsvederlag till 218 anställda, 

främst i fi nska och svenska sågverk. Personalneddragningarna 

kommer i huvudsak att genomföras fram till slutet av 2006. 

Wood Supply 

Avsättningarna för omstruktureringar på 3,3 MEUR täcker de 

föreslagna personalavgångarna för 85 anställda i Finland och 

Sverige som ska slutföras till juni 2007. 

Övriga verksamheter 

Avsättningarna för omstruktureringar på 13,4 MEUR, av 

vilket 7,9 MEUR är relaterade till planerade avgångsvederlag 

till 90 anställda, främst inom Corporate Sales Network och 

vissa andra koncernstabsfunktioner. Huvuddelen av Personalneddragningarna 

kommer att genomföras fram till slutet av 

juni 2007. 

Under 2004 var omstruktureringskostnaderna obetydliga, 

även om en ytterligare avsättning på 4,4 MEUR gjordes för 

personalneddragningar i USA. Koncernens avsättningar för 

omstruktureringar uppgick per 31 december 2004 till 31,0 

MEUR, medan avsättningar i resultaträkningen uppgick 

till 8,2 MEUR. 

Kortfristiga rörelseskulder 


MEUR 2004 2005 2006 

Erhållna förskottsbetalningar 5,5 3,6 6,2 

Leverantörsskulder 849,1 962,4 913,9 

Övriga skulder 191,7 226,1 214,8 

Upplupna kostnader och förutbetalda 

intäkter 606,1 688,6 721,3 

Kortfristig del av avsättningar 20,7 94,7 116,7 

Totalt 1 673,1 1 975,4 1 972,9 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter består huvudsakligen av personalkostnader, 

kundrabatter och andra upplupna kostnader. 


Not 25 Finansiella instrument 

Eget kapital – övrig comprehensive income (OCI) 

Vissa instrument är klassifi cerade som hänförliga till kassafl ödessäkring 

och därför föremål för marknadsvärdevärdering. 

Värdeförändringar redovisas i den särskilda tillgångskategorin 

Övrig comprehensive income: Säkringsreserv i eget kapital. 

Övrig comprehensive income (OCI), reserver 

MEUR 


Valutaderivat 

Den andra komponenten i övrig comprehensive income är 

reserver tillgängliga för försäljning, som består av differensen 

mellan investeringarnas marknadsvärde och anskaffningskostnad 

(se not 15). Förändringar under året samt ställningen 

vid årsskiftet framgår nedan. 

Säkringsreserv Reserver till- 

Råvaruterminer 

Säkring, 

intressebolag Totalt 

gängliga för 

försäljning 

OCI, 

totalreserv 

OCI per 1 januari 2005 15,7 16,1 -19,0 12,8 54,8 67,6 

Nettoförändring i OCI under året -18,2 77,0 1,7 60,5 339,9 400,4 

OCI per 31 december 2005 -2,5 93,1 -17,3 73,3 394,7 468,0 

OCI per 1 januari 2006 

Vinst/förlust från förändring av marknadsvärde -3,6 129,5 -17,3 108,6 435,5 544,1 

Uppskjuten skatt 1,1 -36,4 - -35,3 -40,8 -76,1 

-2,5 93,1 -17,3 73,3 394,7 468,0 

Nettoförändring i OCI 2006 

Vinst/förlust från förändring av marknadsvärde 20,3 -65,6 11,1 -34,2 251,6 217,4 

Uppskjuten skatt -5,7 19,3 - 13,6 36,6 50,2 

14,6 -46,3 11,1 -20,6 288,2 267,6 

OCI per 31 december 2006 

Vinst/förlust från förändring av marknadsvärde 16,7 63,9 -6,2 74,4 687,1 761,5 

Uppskjuten skatt -4,6 -17,1 - -21,7 -4,2 -25,9 

Totalt 12,1 46,8 -6,2 52,7 682,9 735,6 

Vinst på finansiella derivat betecknade som kassaflödessäkring realiserad från OCI genom resultaträkningen uppgick till 133,4 MEUR (12,8). 

I säkringsreserven ingår koncernens 43,3 (43,3)-procentiga 

andel i en ränteswap som representerar en uppskjuten förlust 

på 7,7 MEUR (17,3) avseende Stora Ensos intressebolag Bergvik 

Skog AB. Beloppet är relaterat till en marknadsvärdeförlust på 

Bergvik Skogs som kassafl ödessäkring betecknade ränteswap 

och har dragits av från värdet på koncernens intressebolag. 

Dess utom har ett intressebolag i USA ”commodity cashfl ow”säkringsinstrument 

med en upplupen intäkt om 1,5 MEUR 

(0,0). 

Det uppskattade nettot av orealiserade vinster och förluster 

som bedöms omklassifi ceras till vinst inom den närmaste 

tolvmånadersperioden uppgick till 31,6 MEUR (69,1), varav 

16,7 MEUR (-3,6) är relaterat till valutor och 14,9 MEUR 

(72,7) till råvaror. 

Marknadsvärdering av fi nansiella instrument 

Finansiella derivatinstrument redovisas till marknadsvärde i 

balansräkningen, defi nierat som det belopp till vilket instrumentet 

kan omsättas på en fri marknad med bortseende från 

likvidation eller tvångsmässig försäljning. Marknadsvärdet av 

sådana fi nansiella poster har beräknats enligt följande: 

• Valutaoptioner värderas med utgångspunkt från marknadskursen 

vid årets slut och traditionella optionsprissättningsmodeller, 

varför det beräknade bokförda värdet kan sägas 

motsvara marknadsvärdet. 

• Bokfört värde på valutaterminskontrakt beräknas med 

utgångspunkt från marknadskursen vid årets slut, varför 

värdet antas vara en god approximering av marknadsvärdet. 

• Marknadsvärdet på ränteswappar beräknas med hjälp av 

diskonterad kassafl ödesanalys. 

• Marknadsvärdet på swap options-kontrakt beräknas med 

utgångspunkt från räntan vid årets slut och traditionella 

optionsprissättningsmodeller, varför det beräknade bokförda 

värdet kan sägas motsvara marknadsvärdet. 

• Marknadsvärdet på cross currency-swappar beräknas med 

hjälp av diskonterad kassafl ödesanalys med utgångspunkt 

från valutakurserna vid årets slut. 

• Marknadsvärdet på ränteterminer har beräknats antingen 

med hjälp av diskonterad kassafl ödesanalys eller med 

utgångspunkt från noterade kurser på terminsbörser. 

Bokfört värde är därför en god approximering av marknadsvärdet. 

• Marknadsvärdet på råvaruterminer beräknas med utgångspunkt 

från noterade kurser på terminsbörser, och bokfört 

värde är därför en god approximation av marknadsvärdet. 

• Marknadsvärdet på råvaruoptioner beräknas med utgångspunkt 

från marknadskursen vid årets slut och traditionella 

optionsprissättningsmodeller, varför det beräknade bokförda 

värdet kan sägas motsvara marknadsvärdet. 

• Marknadsvärdet på ”total return (equity) swaps” värderas 

med utgångspunkt från aktiekursen och räntan vid årets 

slut. 

• Koncernen innehade inga utestående underliggande 

derivat per 31 december 2004, 2005 eller 2006.

Vissa vinster och förluster på fi nansiella instrument förs direkt 

till eget kapital, antingen för att balansera ackumulerade om - 

räkningsjusteringar eller redovisas som övrig comprehensive 

Vinst/förlust vid marknadsvärdering 


MEUR 2004 2005 2006 

Nettovinst på kvalificerade säkringar -10,2 -33,5 -40,4 

Förändring av marknadsvärde 

på säkrade poster 23,8 34,3 34,0 

Nettovinst/-förlust 13,6 0,8 -6,4 

Nettoförlust/-vinst på ickekvalificerade 

säkringar -6,4 -18,6 -2,7 

Nettovinst/-förlust på total return 

(equity) swaps 24,9 9,7 9,1 

Nettovinst från marknadsvärdering 

i finansnettot 32,1 -8,1 0,0 

Marknadsvärde på fi nansiella derivatinstrument 

MEUR 

Kassafl ödessäkring som ej kvalifi cerar för 

säkringsredovisning 


MEUR 2004 2005 2006 

Valutaterminer -0,5 0,6 0,4 

Råvarukontrakt -0,9 -0,5 0,1 

Ej kvalificerade säkringar, totalt -1,4 0,1 0,5 


2004 2005 2006 

NettoNetto- 

Positivt Negativt 

marknadsmarknadsmarknadsmarknadsvärdevärdevärdevärde Nettomarknadsvärde 

Ränteswappar 151,3 88,1 83,4 -35,3 48,1 

Ränteoptioner 1,0 -1,9 0,1 -1,9 -1,8 

Cross currency-swappar -11,6 -6,5 - -1,2 -1,2 

Terminskontrakt 89,5 -30,5 36,1 -7,9 28,2 

Valutaoptioner 1,8 -5,7 6,5 -0,6 5,9 

Råvarukontrakt 23,6 129,6 75,6 -12,4 63,2 

Aktieswappar -11,4 -1,8 27,7 -20,7 7,0 

Totalt 244,2 171,3 229,4 -80,0 149,4 

Positiva och negativa marknadsvärden på finansiella instrument redovisas under räntebärande fordringar och skulder samt långfristiga skulder. 

Nominellt värde på fi nansiella derivatinstrument 

income. Övriga marknadsvärdeförändringar förs till resultaträkningen 

under fi nansnetto (not 8), som framgår nedan. 


MEUR 2004 2005 2006 

Räntederivat 

Ränteswappar 

Löptid kortare än 1 år 66,5 620,1 177,4 

Löptid 2–5 år 953,4 1 000,6 2 152,1 

Löptid 6–10 år 1 469,9 1 738,3 2 490,5 

2 489,8 3 359,0 4 820,0 

Ränteoptioner 198,4 673,8 318,0 

Totalt 2 688,2 4 032,8 5 138,0 

Valutaderivat 

Cross currency-swappar 102,7 72,3 6,9 

Terminskontrakt 2 479,8 2 442,1 1 778,4 

Valutaoptioner 588,3 1 071,3 662,8 

Totalt 3 170,8 3 585,7 2 448,1 

Råvaruderivat 442,7 391,0 635,8 

Total return (equity) swaps 359,5 408,5 328,6 


Not 26 Ackumulerad omräkningsjustering (CTA) och säkring av eget kapital 

Som internationellt verksam koncern är Stora Enso exponerat 

för valutarisk till följd av valutakursfl uktuationers inverkan 

på värdet av nettoinvesteringar i utländska dotterbolag och 

intressebolag utanför euroområdet. Kursdifferenser till följd 

av omräkning av eget kapital, resultat och utdelning avseende 



åtaganden i utländska dotterbolag och intressebolag ackumuleras 

med de fi nansiella instrument som säkrar dessa investeringar 

och nettot redovisas direkt i eget kapital som ackumulerad 

omräkningsjustering (CTA). Detta kostnadsförs i resultaträkningen 

vid avyttring av en utländsk enhet. 


MEUR 2004 2005 2006 

Per 1 januari 

CTA på nettoinvestering i enheter utanför euroområdet -629,1 -708,2 -467,4 

Säkring 432,0 489,3 340,3 

-197,1 -218,9 -127,1 

Årets förändringar i CTA 

Omräkning av ej euro-denominerat ingående eget kapital -37,8 256,1 -88,4 

Omräkningsdifferens i resultaträkningen 14,7 -16,8 17,5 

Interna tillskott till eget kapital minus utdelning -44,6 6,9 -18,7 

Övrigt 0,3 -5,6 3,2 

-67,4 240,6 -86,4 

Säkring av årets nettoinvesteringar 

Resultat av säkring 78,3 -201,4 118,0 

Skatter -21,0 52,4 -30,7 

57,3 -149,0 87,3 

Resultaträkning 

CTA-vinst/förlust på avyttrade enheter utanför euroområdet -11,7 0,2 -5,8 

Säkringsresultat allokerat till avyttrade enheter - - - 

Vinst/förlust i årets resultaträkning -11,7 0,2 -5,8 


CTA på nettoinvesteringar i enheter utanför euroområdet -708,2 -467,4 -559,6 

Säkring (se nedan) 489,3 340,3 427,6 

-218,9 -127,1 -132,0 

Säkring av nettoinvesteringar i utländska enheter 

Realiserade vinster 209,5 168,2 160,3 

Orealiserade vinster (se nästa sida) 279,8 172,1 267,3 

Totalt 489,3 340,3 427,6

Säkring av nettoinvesteringar i utländska bolag 

Koncernens policy avseende omräkningsrisken är att minimera 

den genom att fi nansiera tillgångar, där så är möjligt 

och ekonomiskt gångbart, i den valuta de är denominerade i. 

Om det inte är möjligt att matcha tillgångar och skulder i 

samma valuta, kan den återstående omräkningsrisken säkras. 

Vinster och förluster, efter skatt, på alla fi nansiella åtaganden 

och instrument för risksäkring balanseras i ackumulerad 

Säkringsinstrument och orealiserade säkringsvinster 

omräkningsjustering (CTA) mot respektive valutaförändring 

som uppkommer vid omräkning av nettoinvesteringen till 

rådande valutakurs på balansdagen. Nettot av vinst och 

förlust ingående i CTA under perioden uppgick som framgår 

ovan till 87,3 MEUR (-149,0). Information om säkring och 

orealiserade säkringsvinster fi nns i tabellen nedan och 

detaljerad information om nettoinvesteringar i utländska 

dotterbolag presenteras i not 4, Segmentinformation. 


2004 2005 2006 2004 2005 2006 2004 2005 2006 

Miljoner Nominellt belopp (valuta) Nominellt belopp (EUR) Orealiserad vinst/förlust (EUR) 

Terminskontrakt 

Kanada 700,0 587,0 358,0 426,4 427,7 234,3 16,0 -11,6 17,8 

Tjeckien - 3 525,0 3 525,0 - 121,5 128,2 - -2,2 -3,0 

Danmark 745,0 - - 100,2 - - 0,1 - - 

Storbritannien 27,8 22,0 20,0 39,4 32,1 29,8 0,3 0,2 - 

USA 350,0 86,0 - 257,0 72,9 - 17,5 -0,8 - 

823,0 654,2 392,3 33,9 -14,4 14,8 

Lån 

Sverige 5 343,0 4 462,0 5 266,0 592,3 475,3 582,5 -6,5 11,4 1,3 

USA 880,0 1 127,9 928,0 646,1 956,1 704,6 252,4 175,1 251,2 

Säkring, totalt 2 061,4 2 085,6 1 679,4 279,8 172,1 267,3 


Not 27 Ansvarsförbindelser 

Ansvarsförbindelser 


MEUR 2004 2005 2006 

För egen räkning 

Ställda panter 1) 0,8 1,1 1,0 

Inteckningar 118,8 212,8 146,8 

För intressebolag 

Inteckningar 0,8 0,8 0,8 

Borgensförbindelser 209,3 359,3 343,0 

För andras räkning 


Övriga åtaganden, egna 

Operativ leasing, inom kommande 12 månader 32,6 34,3 38,4 

Operativ leasing, efter kommande 12 månader 159,2 148,0 130,3 

Pensionsskulder 2,2 0,7 0,2 

Övriga ansvarsförbindelser 92,5 97,6 17,1 

Totalt 623,0 868,3 687,1 

Ställda panter 0,8 1,1 1,0 

Inteckningar 119,6 213,6 147,6 


Operativ leasing 191,8 182,3 168,7 

Pensionsskulder 2,2 0,7 0,2 

Övriga ansvarsförbindelser 92,5 97,6 17,1 

Totalt 623,0 868,3 687,1 

1) Ställda panter består av säljbara värdepapper, varulager och anläggningstillgångar. 

Köpeavtal – åtaganden per 31 december 2006 

Återstår Kontrakts Betalningsplan 

MEUR Avser Land år summa 2007 2008–9 2010–11 2012+ 

Material & tjänster 

Stora Enso Skog AB Virke * Sverige 12 1 826 157 312 297 1 060 

Stora Enso Oyj Virke * Finland 

Stor- 

10 600 60 120 120 300 

Stora Enso Transport & Distribution Ltd Terminal britannien 15 196 15 29 29 123 

Stora Enso Kabel GmbH & Co KG El Tyskland 6 185 37 74 74 - 

Stora Enso Oyj Transporter Sverige 15 168 12 23 23 110 

Stora Enso Kvarnsveden AB El Sverige 8 136 17 34 34 51 

Stora Enso Transport & Distribution AB Transporter Danmark 10 115 14 27 27 47 

Stora Enso Baienfurt GmbH & Co KG El Tyskland 6 111 19 37 37 18 

Stora Enso Maxau Ånga Tyskland 4 92 25 49 18 - 

Stora Enso Corbehem SA El Frankrike 4 73 18 37 18 - 

Stora Enso Transport & Distribution AB Transporter Sverige 9 66 8 16 16 26 

Stora Enso North America Corp El USA 5 64 17 21 26 - 

Port Hawkesbury Gas Kanada 5 57 12 25 20 - 

Stora Enso Timber Zdirec sro Virke * Tjeckien 3 44 13 31 - - 

Stora Enso Arapoti Indústria de Papel El Brasilien 5 35 7 14 14 - 

Övriga - - - 663 291 193 122 57 

4 431 722 1 042 875 1 792 

Investeringar 129 110 17 2 - 

Köpeavtal – åtaganden, totalt 4 560 832 1 059 877 1 792 

* Beräkningarna är baserade på aktuella virkespriser. 

Utestående balanser under bindande köpeavtal uppgår till 

4 560 MEUR (4 168), varav kontrakt avseende råvaror och 

tjänster uppgår till 4 431 MEUR (4 073) och investeringsåtaganden 

uppgår till 129 MEUR (95). De främsta åtaganden 

gäller virkesleveranser från koncernens intressebolag Bergvik 

Skog AB och Tornato Timberland Oy samt koncernens risk- 


hantering av energileveranser genom långtidskontrakt till 

fasta priser. Det främsta åtagandet i fråga om tjänster avser 

transporter och terminalanläggningar. Stora Enso Oyj har 

också tecknat ett 15-årigt ”take or pay”-avtal med Rederi AB 

Trans-Atlantic (f d Nordsjöfrakt AB) för sjötransporter mellan 

Finland och Sverige. Åtagandet inkluderar även en förplik-

telse om 168 MEUR i händelse av kontraktsavbrott i förtid. 

Därutöver fi nns det en straffklausul om 44 MEUR avseende 

hamnen i Tillbury i Storbritannien. Det mest betydelsefulla 

investeringskontraktet under 2006 var 27,0 MEUR relaterat 

till Fine Papers PM3 vid Varkaus Bruk i Finland. Dessutom 

förekom kontraktsåtaganden på totalt 50,2 MEUR relaterade 

till Huatai-projektet i Kina. Koncernen hade inga betydande 

investeringskontrakt under 2005, medan det största kontraktet 

under 2004 var på 223 MEUR och avsåg en ny pappers maskin 

vid Kvarnsvedens Bruk i Sverige. 

Borgensförbindelser ställs i den normala affärsverksamheten 

för intressebolag och i begränsad utsträckning för andra. 

Borgensförbindelserna ingås med fi nansinstitut och andra 

kreditgivare och förpliktigar generellt koncernen att betala i 

händelse av låntagarens underlåtenhet att betala. Borgensförbindelserna 

har en kreditrisk som inte redovisas i balansräkningen. 

Kreditrisken representerar den förlust som kon cernen 

skulle vidkännas på balansdagen om motparterna underlät 

att helt prestera som avtalat. Kreditrisken är lika med kontraktssumman, 

förutsatt att beloppet inte betalas i sin helhet 

och inte är återvinningsbart från någon annan part. 

Stora Enso Oyj har gått i borgen för skulder i fl era dotterbolag 

upp till ett maximalt belopp av 805,5 MEUR (843,8) per 

31 december 2006. Koncernen har även garanterat skulder för 

sitt brasilianska intressebolag, Veracel, till olika lokala och 

internationella banker, utestående skuldbelopp per 31 december 

2005 var 318,8 MEUR (333,3). Dessutom fi nns det en 

garanti i fråga om pensionsskulder i de svenska dotterbolagen. 

Till följd av formandet av en stiftelse för de här pensionsskulderna 

i juli 2005 reducerades garantivärdet från 258,4 MEUR 

till 1,8 MEUR per 31 december 2006. Se not 21. 

Stora Enso Transport och Distribution AB, Sverige, har ett 

tidsbefraktningsavtal med Wagenborg Scheepvaart B V, Nederländerna 

(WSBV) avseende tre fartyg som WSBV i sin tur har 

chartrat från ägarna i Danmark. När avtalen går ut 2015 har 

Stora Enso Oyj garanterat att betala ägarna ett be lopp motsvarande 

differensen mellan det fastställda för lust värdet och det 

nettoförsäljningspris som ägarna kan få ut, dock alltid begränsat 

till 6/21 av det ursprungliga beloppet. Vid årsskiftet uppgick 

den maximala exponeringen för koncernen enligt garantin 

till 32,8 MEUR (32,8). 

Koncernen har ingått oåterkalleliga leasingavtal avseende 

kontor och lagerutrymmen, varav vissa ger koncernen rätt till 

förlängning av avtalen. Den framtida kostnaden (hyran) för 

avtal överstigande ett år och för oåterkalleliga avtal är följande: 

Amorteringsplan för operativ leasing 


MEUR 2004 2005 2006 

Inom 1 år 32,6 34,3 38,4 

1–2 år 27,1 31,0 29,8 

2–3 år 22,8 22,3 23,9 

3–4 år 18,9 17,9 18,1 

4–5 år 17,1 24,6 16,5 

Över 5 år 73,3 52,2 42,0 

191,8 182,3 168,7 

Eventualförpliktelser 

Koncernbolag är part i vissa juridiska processer som uppkommer 

i den ordinarie affärsverksamheten. Tvisterna rör främst 

krav som har rests i kommersiella sammanhang. Koncernen 

är också inblandad i administrativa förfaranden, främst 

konkurrensärenden. Koncernledningen bedömer inte att 

de eventuella betalningsförpliktelser som kan resultera från 

dessa förfaranden, inräknat försäkringsersättningar, kommer 

att påverka koncernens rörelseresultat eller fi nansiella ställning 

i nämnvärd utsträckning. 

Konkurrensrättsliga förfaranden 

• Granskningar av konkurrensmyndigheter 

I maj 2004 var Stora Enso föremål för granskningar av EUkommissionen 

vid anläggningar i Europa som ett led i 

undersökningar inom pappersindustrin i Europa. Den 

9 augusti meddelade EU-kommissionen Stora Enso att 

man avslutat granskningarna beträffande misstankar om 

kartellbildning i fi npapperssektorn och den 16 november 

gjorde man detsamma i fråga om tryckpapperssektorn. 

Inga bevis på överträdelser hittades. 

• Granskningar av fi nska konkurrensmyndigheter 

I maj 2004 var Stora Enso föremål för granskning av den 

fi nska konkurrensmyndigheten vid vissa anläggningar i 

Finland gällande misstanke om prissamarbete vid anskaffning 

av virkesråvara i Finland. Efter de granskningar som 

utfördes 2004 mottog Stora Enso den 5 april 2006 en 

begäran om genmäle från det fi nska konkurrensverket 

gällande misstanke om prissamarbete och utbyte av 

information mellan skogsbolag vid anskaffningen av 

virkesråvara i Finland mellan åren 1997 och 2004. Stora 

Enso har undersökt ärendet och avgav svar som begärt 

den 22 juni 2006. Den 21 december yrkade det fi nska 

konkurrensverket att den fi nska marknadsdomstolen 

ålägger Stora Enso en konkurrensskadeavgift om 30 MEUR 

för överträdelse av konkurrenslagstiftningen vid anskaffning 

av virkesråvara i Finland under perioden 1997–2004. 

Koncernen anser att yrkandet är grundlöst och har inte 

gjort några avsättningar. 

• Granskningar av konkurrensmyndigheter och 

grupptalan i USA 

I maj 2004 mottog Stora Enso förelägganden från Department 

of Justice i USA som ett led i undersökningar av 

konkurrensbegränsande åtgärder inom pappersindustrin 

i USA. Efter att dessa konkurrensbegränsningsutredningar 

har inletts har vissa koncernbolag, tillsammans med andra 

producenter av papper och träprodukter, stämts i ett antal 

fall av grupptalan inför både federala och delstatliga domstolar 

i USA av direkta och indirekta köpare av tryckpapper. 

Grunden för stämningarna är i allmänhet att svarandeparterna 

ska ha fi xerat, höjt eller upprätthållit priserna på 

tryckpapper i USA. Dessa begär ospecifi cerat skadestånd 

och i vissa fall återställande av påstådda överpriser vid de 

aktuella överträdelserna, jämte ränta och ersättning för 

rättegångskostnader. Inga garantier kan lämnas för att 

Stora Enso vinner framgång i sitt försvar mot dessa käromål, 

koncernen har inte ansvarsförsäkringar som täcker 

eventuella kostnader i händelse att koncernen förlorar 

någon av dessa rättsprocesser. 


Den 13 december 2006 meddelade den amerikanska 

konkurrensmyndigheten att åtal har väckts mot Stora Enso 

North America Corp. för påstått konkurrensbegränsande 

agerande i samband med försäljningen av bestruket jour nalpapper 

i USA under 2002 och 2003. Ingen av Stora Ensos 

anställda har åtalats personligen. Stora Enso förnekar att 

man gjort sig skyldigt till någon överträdelse och kommer 

att neka till brott när målet tas upp i domstol. Koncernen 

bedömer att rättegången kommer att inledas under år 2007 

som ett resultat av den utredning som inleddes i maj 2004. 

Beroende på den betydande osäkerhet som sammanhänger 

med dessa frågor är det inte möjligt att bedöma 

eventuella uppkommande förpliktelser, följaktligen har 

inga avsättningar gjort med anledning av dessa konkurrensbegränsningsutredningar 

och gruppstämningar. Inga 

garantier kan lämnas för att sådana utredningar eller 

stämningar, om de går koncernen emot, inte skulle få en 

betydande negativ inverkan på koncernens verksamhet, 

rörelseresultat eller fi nansiella ställning. 

• Granskningar av konkurrensmyndigheter 

i de baltiska staterna 

Den 26 oktober mottog Stora Ensos litauiska grossistbolag, 

UAB Schneidersohne Baltija, och vissa andra pappersgrossister, 

ett strafföreläggande från den litauiska konkurrensmyndigheten 

uppgående till 235 330 LTL (68 200 EUR) för 

brott mot konkurrensbestämmelserna genom att utbyta 

information med sina konkurrenter. UAB Schneidersohne 

Baltija nekar till anklagelsen och har överklagat beslutet. 

Den 21 december mottog Stora Ensos lettiska grossistbolag, 

SIA Papyrus, ett strafföreläggande från den lettiska 

konkurrensmyndigheten uppgående till 7 989 LVL (cirka 

11 460 EUR) för påstått brott mot konkurrenslagen. SIA 

Papyrus överväger att överklaga beslutet. 

• Europeiska kommissionens agerande mot företag som 

tillverkar självkopierande papper 

Under 2001 konstaterade Europeiska kommissionen att 

företag som tillverkade självkopierande papper, inklusive 

intressebolaget Mitsubishi HiTech Paper Bielefeld GmbH, 

gjort sig skyldiga till kartellsamarbete och marknadsdelning 

mellan 1992 och 1997. Mitsubishi HiTech Paper var 

tidigare det helägda dotterbolaget Stora Carbonless Paper 

GmbH. I enlighet med Europeiska kommissionens beslut 

ålades Mitsubishi HiTech Paper att betala böter på 21,2 

MEUR, vilket bolaget till fullo gjorde under 2002. Samtidigt 

överklagade dock Mitsubishi HiTech Paper Europeiska 

kommissionens beslut till EU:s Förstainstansrätt, men per 

31 december 2005 var målet, och eventuella justeringar av 

den ursprungligen beslutade boten, fortfarande anhängigt 

vid domstolen. Beroende på den betydande osäkerheten 

har inga avsättningar gjorts i koncernens räkenskaper för 

detta intressebolag eller för några eventualiteter i form av 

höjda böter eller återbetalning av redan inbetalda belopp. 


Övriga juridiska processer 

• Utsläpp i Wisconsin Rapids 

The US Environmental Protection Agency (EPA) har 

lämnat en underrättelse om misstanke om brott till 

Wisconsin Rapids Bruk där man hävdar att gjorda utvidgningar 

och andra investeringar vid bruket mellan 1983 

och 1991 skulle ha medfört överträdelse av U.S. Clean 

Air Act. EPA yrkar på böter på 7,85 MUSD och ett föreläggande 

om att installera ytterligare utrustning mot luftföroreningar. 

Stora Enso North America Corp anser att det 

fi nns ett antal invändningar mot dessa yrkanden, varför 

endast en symbolisk avsättning har gjorts med anledning 

av denna eventualförpliktelse grundat på koncernens 

bedömning av det sannolika utfallet av ärendet. 

• Utsläpp i Niagara 

EPA har lämnat en underrättelse om misstanke om brott 

och ett beslut om brott till Niagara Bruk där man hävdar 

att projekt som bedrivits vid bruket mellan 1995 och 1997 

skulle ha medfört överträdelse av U.S. Clean Air Act. EPA 

har ännu inte framställt något krav, men det antas att EPA 

avser att begära ett monetärt straff samt installation av 

ytterligare skyddsutrustning. Stora Enso North America 

Corp avser att bestrida varje form av talan som EPA för på 

grundval av dessa påståenden, varför endast en symbolisk 

avsättning har gjorts med anledning av denna eventualförpliktelse 

grundat på koncernens bedömning av det 

sannolika utfallet av ärendet. 

• Amsterdams hamn 

Stora Timber Finance B.V. har befunnits skyldigt till markföroreningar 

i Amsterdams hamn, men bolaget har överklagat 

detta beslut till appellationsdomstolen i Amsterdam. 

Dessutom söker Stora Timber Finance B.V. kompensation 

från den leverantör som ursprungligen levererade de 

förorenade jordmassorna. Stora Enso har gjort en avsättning 

på 2,4 MEUR både 31 december 2005 och 31 december 

2006 med anledning av denna eventualförpliktelse. 

Med hänsyn till de pågående förlikningsförhandlingarna 

med myndigheterna och Amsterdams hamn fi nns det 

ingen anledning anta att den slutliga kostnaden kommer 

att överstiga den nu upplupna avsättningen, vilken således 

anses vara skälig.

Not 28 De största dotterbolagen 31 december 2006 

Nedan visas bolagets 50 största rörelsedrivande dotterbolag, 

rankade efter extern försäljning. Dessa bolag svarar tillsammans 

med moderbolaget för 93 % (96) av koncernens externa 

försäljning. Som säte anges det land där respektive dotterbolag 

har sin huvudverksamhet. Koncernen innehar 100 % där 

Dotterbolag (rankade efter extern försäljning) 

Säte/land 

inget annat anges och innehaven ägs genom dotterbolag, utom 

de bolag som är markerade med ”+”, vilka ägs direkt av moderbolaget. 

Länder verksamma utanför euroområdet markeras 

med ”*”. 

% av total 

försäljning Tryck- 

Stora Enso Oyj Finland 16,05 X X X X X 

Stora Enso North America Corp +* USA 12,24 X X X X 

Schneidersöhne GmbH Tyskland 5,47 X 

Stora Enso Publication Papers Oy Ltd + Finland 5,01 X 

Stora Enso Skoghall AB * Sverige 3,62 X 

Stora Enso Kvarnsveden AB * Sverige 2,97 X 

Stora Enso Maxau GmbH & Co KG Tyskland 2,89 X 

Stora Enso Hylte AB * Sverige 2,71 X 

Stora Enso Kabel GmbH & Co KG Tyskland 2,21 X 

Stora Enso Fors AB * Sverige 1,97 X 

Stora Enso Timber AG Österrike 1,77 X 

Stora Enso Langerbrugge NV + Belgien 1,76 X 

Stora Enso Skog AB * Sverige 1,70 X 

Stora Enso Pulp AB * Sverige 1,66 X X 

Puumerkki Oy Finland 1,62 X 

Stora Enso Nymölla AB * Sverige 1,52 X 

Stora Enso Timber Oy Ltd + Finland 1,51 X 

Stora Enso Baienfurt GmbH & Co KG Tyskland 1,28 X 

Stora Enso Poland SA (tidigare Intercell) +* Polen 1,27 X 

Stora Enso Corbehem SA Frankrike 1,24 X 

Papyrus Sweden AB * Sverige 

Neder- 

1,23 X 

Berghuizer Papierfabriek NV + 

länderna 1,22 X 

Stora Enso Sachsen GmbH Tyskland 1,21 X 

Stora Enso Timber AB * Sverige 1,13 X 

Stora Enso Uetersen GmbH & Co KG Tyskland 1,04 X 

Enocell Oy + Finland 1,00 X 

Papeteries de France SA Frankrike 0,96 X 

Stora Enso Barcelona S.A. Spanien 0,92 X 

Stora Enso Ingerois Oy + Finland 0,89 X 

Sydved AB (66,7 %) * Sverige 0,87 X 

Sihl & Eika Papier AG Schweiz 0,85 X 

Laminating Papers Oy + Finland 0,79 X 

Stora Enso Reisholz GmbH & Co KG Tyskland 

Neder- 

0,77 X 

Scaldia Papier BV 

länderna 0,75 X 

Stora Enso Suzhou Paper Co Ltd (96,5 %) * Kina 0,68 X 

Stora Enso Packaging Oy + Finland 0,66 X 

Papyrus A/S * Danmark 0,62 X 

Stora Enso Timber AS * Estland 0,60 X 

Papyrus France SA Frankrike 0,59 X 

Celulose Beira Industrial SA Portugal 0,58 X 

Papyrus SA Belgien 0,57 X 

Stora Enso Packaging AB * Sverige 0,56 X 

Stora Enso Timber US Corp* USA 0,50 X 

Holzwerke Wimmer GmbH Tyskland 0,48 X 

Stora Enso Lumber Trading GmbH Österrike 0,46 X 

Stora EnsoTimber Bad St Leonard GmbH Österrike 0,44 X 

OOO Stora Enso Packaging (93,5 %) * Ryssland 0,42 X 

Stora Enso Timber Zdirec sro * Tjeckien 0,41 X 

Stora Enso Arapoti Industria de Papel * Brasilien 0,37 X X 

Puumerkki AS * Estland 0,35 X 

Corenso United Oy Ltd + Finland 0,34 X 

papper 

Finpapper 

Grossister 


Träprodukter 

Wood Supply 

Övrigt 


Not 29 Anställdas bonusprogram och aktierelaterade incitamentsprogram 

Merparten av de anställda som är direkt involverade i produktionen 

tillhör fackföreningar, med vilka antingen koncernen 

eller skogsindustrins arbetsgivarföreningar träffar sedvanliga 

kollektivavtal i Europa. Lönerna för ledande befattningshavare 

förhandlas individuellt. Stora Enso tillämpar ett incentivesystem 

som tar hänsyn till såväl affärsområdenas som 

enskildas prestation, utveckling och fi nansiella resultat. Detta 

prestationsbaserade bonussystem grundas både på företagets 

lönsamhet och på uppfyllandet av verksamhetens huvudmål. 

Bonusprogram 

Divisions- och affärsområdeschefer har årliga bonusprogram 

som är kopplade till koncernens avkastningsmål och till 

resultatmål i deras respektive verksamheter samt till uppfyllandet 

av personliga huvudmål inom särskilt defi nierade 

områden. Bonusen uppgår till 10–40 % av baslönen beroende 

på vederbörandes position i företaget. Övriga anställda deltar 

i ett annat bonusprogram där bonusen beräknas som en viss 

procent av respektive anställds årslön, maximalt 7 %. All 

bonus är villkorad och för majoriteten av de anställda är 

minst 50 % av bonusen beroende av fi nansiella mål och 

faller inte ut om inte koncernens resultat överstiger en viss 

förutbestämd miniminivå. Koncernen har beslutat fortsätta 

de resultatbaserade bonussystemen och har utvidgat dem 

globalt till att omfatta 75–80 % av samtliga anställda, där 

det är tillåtet enligt lokala regler och lokal praxis. 


Under 2004 fattade styrelsen beslut om att införa två nya 

aktiebaserade program för att komplettera och delvis ersätta 

det befi ntliga optionsprogrammet. Förändringarna gjordes 

mot bakgrund av trenden på marknaden att gå från optionsprogram 

till aktiebaserade system. De nya programmen 

var 2004 riktade till 200 nyckelpersoner i koncernens 

toppskikt och ersatte hälften av de befi ntliga optionsprogrammen 

för dessa, varför antalet optioner utställda 

i 2004 års optionsprogram minskade. Inom ramen för de 

två nya programmen kunde tilldelning av totalt 652 500 

aktier ske under 2004. 

Enligt vinstdelningsprogrammet (Performance Share Plan) 

tilldelas under en treårsperiod aktier baserade på koncernens 

resultat det föregående året. Målen bestäms årligen av Ersättningskommittén 

och för 2004–2006 baserades tilldelningen 

på koncernens resultat under vart och ett av de föregående 

räkenskapsåren. Resultatmålet innebär att koncernens 

avkastning på sysselsatt kapital ska matcha den genomsnittliga 

kostnaden för totalt kapital innan aktier tilldelas. Tilldelningen 

under treårsperioden avses variera från 850 till 10 000 

aktier med maximalt en och en halv gång tilldelningen när 

koncernens avkastning på sysselsatt kapital överstiger den 

genomsnittliga kostnaden för totalt kapital med 4 procentenheter. 

På samma sätt kommer aktier att tilldelas chefer och 

nyckelpersoner enligt det villkorade vinstdelningsprogrammet 

(Restricted Share Plan) under samma treårsperiod förutsatt 

att den anställde kvarstår som anställd i Stora Enso till 


den dag tilldelning sker. De nya aktieprogrammen medför 

ingen förmån vid tilldelningen och innehavaren har inte rätt 

att erhålla aktier förrän på den beslutade dagen för tilldelning. 

Styrelsen godkände också en årlig allokering av aktier 

enligt det villkorade vinstdelningsprogrammet till maximalt 

50 talanger under förutsättning att de kvarstår som anställda 

i minst fem år. Nivån för denna tilldelning har satts till 

mellan 2 500 och 5 000 aktier och maximalt 187 500 aktier 

kan tilldelas. Under 2005 beslutade styrelsen att utvidga det 

villkorade vinstdelningsprogrammet (Restricted Share Plan) 

till alla som omfattas av Stora Ensos långsiktiga incitamentsprogram, 

med en minimilöptid på tre år. 

Optionsprogram för ledande befattningshavare (1999–2006) 

År 1999 tillkännagav Stora Enso ett årligt aktieoptionsprogram 

för cirka 200 nyckelpersoner som en integrerad del av 

ersättningsstrukturen i syfte att tillhandahålla ett program 

som bidrar till chefs- och specialistpersoners långsiktiga 

engagemang i bolaget. Programmet har senare utökats i tid 

och berör nu cirka 1 000 personer. De sjuåriga programmen 

består av optioner och syntetiska optioner, som är säkrade 

mot aktiekurshöjningar och som inte medför någon utspädning 

av befi ntliga aktier. Inlösenpriset har satts till en nivå 

motsvarande rådande aktiekurs plus en premie på 10 %. 

De syntetiska optionsprogrammen är säkrade genom total 

return swaps (TRS), vilka avräknas kontant och varigenom 

koncernen kan erhålla kontant ersättning som delvis uppväger 

eventuella förändringar i aktiekursen under tiden 

mellan tilldelande- och likviddag. Beroende på lokala 

omständig heter kan innehavarna välja mellan att erhålla 

antingen kontant betalning (i form av skillnaden mellan 

inlösenpris och rådande aktiekurs vid inlösentillfället) eller 

optioner att köpa redan emitterade (ej nya) R-aktier. Om 

en anställd väljer att köpa redan emitterade R-aktier köper 

bolaget först det aktuella antalet R-aktier och överför sedan 

dessa R-aktier till den anställde, och undviker härigenom 

utspädning av befi ntliga aktier. Optionerna kan inte 

överlåtas och förfaller om innehavaren lämnar koncernen. 

Per 31 december 2006 hade 3 608 150 optioner utfärdade 

inom optionsprogrammen 1999–2003 utnyttjats. 

Optionsprogram för anställda i Stora Enso North America 

Styrelsen beslutade 2000 att omvandla aktieoptionsprogrammen 

i Consolidated Papers, Inc. till optionsprogram i Stora 

Enso som ger innehavarna rätt att köpa högst 5 680 000 

R-aktier till en vägd genomsnittskurs på 6,9687 USD. Inlösenperioden 

löper mellan 11 september 2000 och 4 februari 

2010, beroende på vilket datum teckningsrätterna tilldelades. 

År 2001 beslutade styrelsen att rationalisera programmet så 

att från och med den 1 november 2001 inga nya R-aktier 

emitterats enligt programmet. I stället har återköpta R-aktier 

reserverats för utdelning till optionsinnehavarna. Under året 

utnyttjades 409 157 (198 646) optioner, varav 388 332 

(169 654) i form av kontantersättning och 20 825 (29 079) 

i form av återköpta R-aktier. Per den 31 december 2006 var 

557 884 (967 913) optioner fortfarande utestående.

Optionsprogram/syntetiska optionsprogram 2006 

Optionsprogram 

2006 

Syntetiska 

2005 

Syntetiska 

2004 

Syntetiska 

2003 

Syntetiska 

2002 

Syntetiska 

2001 

Syntetiska 

2000 

Syntetiska 

1999 

Syntetiska 

Nordamerika 

Aktieoptioner 

Emis- Tid för fast- 

Antal Antal Antal 

sionsställande av 

Antal utställda annullerade emitterade Utestående 

år inlösenpris Inlösenpris personer optioner optioner optioner optioner Löptid 

2006 3 feb EUR 12,46 744 2 161 000 5 875 na 2 155 125 1 mar 2009 

10 feb 

28 feb 2013 

2005 4 feb EUR 12,20 1 024 3 075 125 96 375 na 2 978 750 1 mar 2008 

11 feb 

28 feb 2012 

2004 5 feb EUR 11,15 1 033 4 682 800 164 000 na 4 518 800 1 mar 2007 

12 feb 

28 feb 2011 

2003 31 jan EUR 10,00 1 016 6 069 150 223 400 1 295 850 4 549 900 8 feb 2006 

7 feb 

7 feb 2010 

2002 31 jan EUR 16,50 957 5 902 000 407 500 - 5 494 500 8 feb 2005 

7 feb 

7 feb 2009 

2001 8 feb EUR 11,70 481 4 215 000 367 500 418 000 3 429 500 1 apr 2004 

14 feb 

31 mar 2008 

2000 18 mar EUR 12,25 221 2 797 500 280 000 264 000 2 253 500 1 apr 2003 

24 mar 

31 mar 2007 

1999 1 maj EUR 11,75 200 2 790 650 1 160 350 1 630 300 - 15 jul 2002 

31 juli 

15 jul 2006 

2000 na USD 6,97 839 5 680 000 124 568 4 997 548 557 884 11 sep 2000 

EUR 5,91 

4 feb 2010 

Den 1 januari 2005 trädde IFRS 2, Aktierelaterade ersättningar, 

i kraft, varigenom kostnaden för Stora Ensos program med 

syntetiska optioner och aktiebaserade program ska kostnadsföras 

proportionerligt under löptiden, vilket är tiden mellan 

emission och rätt till inlösen. Avsättningen under 2006 

uppgick till 16,9 MEUR (9,7), varav 0,1 MEUR (-0,8) avsåg 

ledande befattningshavare, vilket resulterade i en förpliktelse 

per 31 december 2006 på 47,4 MEUR (30,5), under Långfristiga 

operativa skulder. 


kontantavräknade syntetiska optioner och aktietilldelningar 

redovisas till marknadsvärdet av den förpliktelse som uppstått 

och kostnadsförs proportionerligt under löptiden. För pliktelsen 

för syntetiska optioner räknas om på varje balansdag till 

aktuellt marknadsvärde med utgångspunkt från det antal 

optioner som väntas bli inlösningsbara och den senaste 

marknadsvärderingen med tillämpning av Black-Scholesmodellen, 

och med alla värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. 

Förpliktelsen för villkorade aktietilldelningar 

räknas om på varje balansdag till aktuellt marknadsvärde 

med utgångspunkt från det antal aktier som väntas bli 

emitterade och den senaste marknadsvärderingen baserad 

på stängningskursen för Stora Ensos R-aktie. Alla värdeförändringar 

redovisas i resultaträkningen. 

Vid årets slut fanns 25 380 075 (28 046 775) syntetiska 

optioner utestående, varav 15 727 400 (14 532 450) var 

inlösningsbara. Inlösenpriset för de utestående optionerna 

var mellan 10,00 EUR och 16,50 EUR, vilket är oförändrat 

jämfört med föregående år. Det vägda genomsnittliga inlösenpriset 

var 12,51 EUR (12,32) och den vägda genomsnittliga 

löptiden 3,1 (3,5) år. 

Marknadsvärdet på syntetiska optioner fastställs vid tilldelning 

med tillämpning av Black-Scholes-modellen. År 2006 

var värdet 1,77 EUR (2,21). Följande data var avgörande på 

tilldelningsdagen för planerna år 2006 och 2005: 

• Aktiekurs på 11,95 EUR (11,57). 

• Inlösenpris på 12,46 EUR (12,20). 

• Volatilitet 19,0 % (22,8). 

• Beräknad årlig utdelning på 0,45 EUR (0,45). 

• Årlig riskfri ränta på 3,41 % (3,42). 


Årets slutkurs för Stora Ensos R-aktie var 12,00 EUR (11,44), 

den antagna årliga utdelningen 0,45 EUR (0,45) per aktie och 

den förväntade genomsnittliga volatiliteten 23,9 % (21,0), 

Emissionsår 

Optionsprogram 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 

Inlösenpris, EUR 12,46 12,20 11,15 10,00 16,50 11,70 12,25 

Årlig riskfri ränta, % 3,93 3,92 3,91 3,90 3,90 3,87 3,64 

År till förfall 6,2 5,2 4,2 3,1 2,1 1,3 0,3 

Marknadsvärde per option, EUR 2,15 2,11 2,37 2,76 0,49 1,16 0,31 

Inom aktietilldelningsprogram för de främsta talangerna har 

dessutom 135 000 aktier tilldelats inom ramen för 2004-års 

program och 372 500 inom ramen för 2006-års program. 

Aktier hänförliga till 2004-års program kan emitteras under 

2009 och de som är hänförliga till 2006-års program kan 

emitteras under 2011. Utestående förpliktelser enligt 2004- 

och 2006-års program uppgick till 125 000 aktier respektive 

365 000 aktier. 

Inga förpliktelser har redovisats med anledning av incitamentsplanerna. 

Avsättningen för marknadsvärderingen av aktiebaserade 

program för 2006 uppgick till 16,9 MEUR (9,7), varav 12,3 

MEUR (8,1) kommer från syntetiska optioner och 4,6 MEUR 

(1,6) från villkorade aktietilldelningar. Vid slutet av året redovisades 

en förpliktelse på 47,4 MEUR (30,5) under Långfristiga 

operativa skulder, varav 38,5 MEUR (26,2) är hänförligt 

till syntetiska optioner och 8,9 MEUR (4,3) till villkorade 

aktietilldelningar. Det vägda genomsnittliga inlösenpriset för 

optionerna 2006 var 11,15 EUR (0,0) och det vägda genomsnittliga 

priset per aktie 12,88 EUR (0,0). Den faktiska kostnaden 

för de syntetiska optionerna var 6,8 MEUR (0,0), och 

ytterligare 3,0 MEUR (1,3) hänför sig till de villkorade aktietilldelningarna. 


grundat på den historiska volatiliteten. Övriga indata i Black- 

Scholes-modellen för värdering av syntetiska optioner samt 

utfall var: 

Marknadsvärdet för villkorade aktietilldelningar har beräknats med utgångspunkt från årets slutkurs för Stora Ensos R-aktie. 

Utestående villkorade aktietilldelningar framgår nedan. 

Villkorade aktietilldelningar per 31 december 2006 

Planerade framtida tilldelningar av utestående villkorade aktier vid årets slut 

2007 2008 2009 Totalt 

2004-års program 75 102 - - 75 102 

2005-års program 111 885 374 860 - 486 745 

2006-års program 108 600 81 450 266 700 456 750 

Totalt 295 587 456 310 266 700 1 018 597 

Stora Enso använder TRS:er för att delvis risksäkra sig mot 

förändringar i aktiekursen för de syntetiska optioner som har 

delats ut enligt optionsprogram för ledande befattningshavare, 

vilka avräknas kontant. Även om dessa TRS-instrument möjliggör 

för koncernen att delvis stabilisera framtida kassafl öden i 

samband med avräkningen av utestående syntetiska optioner 

orsakar dessa ändå vissa marknadsrisker. Koncernens innehav 

av TRS:er kvalifi cerar sig inte som säkringstransaktio ner, 

varför de periodvisa förändringarna i deras marknadsvärde 

måste redovisas i resultaträkningen. 

Per 31 december 2006 fanns det TRS-instrument utestående 

som täckte 28 262 400 (35 696 400) av de underliggande 

Stora Enso Oyj R-aktierna redovisade till marknadsvärde 

om 7,0 MEUR (-1,8), se not 25. TRS-instrumentens 

löptider matchar giltighetsperioden för de syntetiska optionerna 

till vilka de är anknutna, vilka förfaller mellan 2007 

och 2013. TRS-instrumenten kan förtidsinlösas på koncernens 

initiativ. En nedgång i kursen på R-aktier med 10 % 

skulle medföra en minskning av TRS-instrumentens marknadsvärde 

på 33,9 MEUR (40,8), baserat på Helsingforsbörsens 

stängningskurs den 30 december 2006 om 12,00 

EUR (11,44).

Styrelsens och verkställande ledningsgruppens ägarintressen i koncernen per 31 december 2006 

Styrelse 

Innehav 

av 

A-aktier 

Innehav 

av 

R-aktier 

Medlemskap 

i kommittéer 

(1) Ordförande 

Claes Dahlbäck, ordförande 2 541 19 529 Ersättning (1) , Nominering, Finans & revision 

Ilkka Niemi, vice ordförande - - Ersättning, Nominering, Finans & revision 

Gunnar Brock - 4 000 - 

Lee A. Chaden (ADR) - 3 500 Finans & revision 

Dominique Hériard Dubreuil - 500 Ersättning 

Jukka Härmälä, CEO (se nedan) - - - 

Birgitta Kantola - 1 500 Finans & revision 

Jan Sjöqvist 508 1 943 Finans & revision (1) 

Matti Vuoria - 9 000 Ersättning 

Marcus Wallenberg 2 541 4 715 Nominering 

Totalt 5 590 44 687 

Verkställande ledningsgrupp (EMG) 

Innehav 

av 

A-aktier 

Innehav 

av 

R-aktier 

Syntetiska 

optioner 

2000–2005 

Syntetiska 

optioner 

2006 

Medlemskap 

i kommittéer 

(1) Ordförande 

Jukka Härmälä, CEO - 13 188 560 000 60 000 - 

Christer Ågren - 5 328 97 500 22 500 Hållbarhet 

Jussi Huttunen - 2 434 165 000 22 500 Hållbarhet 

Kai Korhonen - 2 435 135 000 22 500 Hållbarhet, FoU 

Pekka Laaksonen 15 500 - 180 000 22 500 Hållbarhet 

Bernd Rettig - 2 963 225 000 22 500 FoU 

Hannu Ryöppönen, CFO - 16 175 20 000 30 000 Investering (1) 

Elisabet Salander Björklund - 1 968 85 000 22 500 FoU, Hållbarhet (1) 

Totalt 15 500 44 491 1 467 500 225 000 

Verksamma ledande befattningshavare, totalt 21 090 89 178 1 467 500 225 000 

Ingen information lämnas ovan beträffande de befattningshavare som avgått under året. 

Delvis verksamma 

ledande befattningshavare 

2006 Befattning 

Innehav 

av 

A-aktier 

Innehav 

av 

R-aktier 

Syntetiska 

optioner 

2000–2005 

Syntetiska 

optioner 

2006 

Tjänstgjorde 

t o m 

Arno Pelkonen EMG, Strategy & Emerging Markets - 1 500 - - 12 januari (avgick) 

Yngve Stade EMG, Corporate Support & 

landsansvarig Sverige - 1) 3 354 135 000 - 31 mars (gick i pension) 

Tidigare ledande befattningshavare, totalt - 4 854 135 000 - - 

Yngve Stade innehar dessutom 3 375 aktier i utestående aktietilldelningar för 2004–2005 samt ytterligare 3 375 aktier i aktietilldelningen som är baserad på koncernens vinstdelningsprogram. 

1) Per 31 mars 2006. 

Not 30 Transaktioner med närstående 

Under de tre senaste åren har Stora Enso inte varit engagerat 

i några betydande transaktioner med styrelseledamöter eller 

personer i den verkställande ledningen eller aktieägare med 

10-procentiga innehav eller med släkting eller maka/make till 

sådana personer. Med vissa begränsningar tillåter den fi nska 

aktiebolagslagen styrelseledamöter att låna pengar från koncernen 

så länge säkerhet fi nns för lånen och de faller inom 

ramen för det fria egna kapitalet. Inga styrelseledamöter eller 

personer i den verkställande ledningen eller aktieägare med 

10-procentiga innehav har någon betydande skuld till koncernen. 

Koncernen har varken direkt eller indirekt utvidgat 

eller bibehållit någon kredit, planerat för utvidgning av kredit 

eller förnyat utvidgning av kredit, i form av personligt lån till 

eller för räkning styrelseledamot eller person i verk ställande 

ledningen i strid mot Securities Exchange Act. 

I sin normala verksamhet är koncernen involverad i transaktioner 

på kommersiella villkor med intressebolag och andra 

närstående parter, med undantag för Veracel. Sådana transaktioner 

är inte mindre gynnsamma än vad övriga utomstående 

parter skulle kunna uppnå. Stora Enso avser att fortsätta 

transaktioner på liknande grund med sina intressebolag. 

Se vidare not 14. 


Massa 

Behovet av kemisk massa produceras huvudsakligen internt 

men en viss del köps från massabruket Sunila Oy, som är ett 

50-procentigt intressebolag som ägs tillsammans med Myllykoski 

Oy. Stora Enso levererar fi berråvara till Sunila i form av 

försäljning av ved för 48,0 MEUR (34,3) under året, och som 

motprestation säljer Sunila den tillverkade massan tillbaka 

till koncernen, allt till marknadspris. Under 2006 har koncernen 

köpt 135 516 ton (136 612) från Sunila för sammanlagt 

62,1 MEUR (56,7). 

Stora Enso och dess lokala partner, Aracruz Celulose S A, 

har uppfört ett massabruk i Brasilien med en årskapacitet på 

1 000 000 ton eukalyptusmassa för det gemensamt ägda 

int ressebolaget Veracel Celulose S.A. Vardera parten är hälftenägare 

i projektet och har rätt till hälften av brukets produktion. 

Produktionen vid bruket inleddes i maj 2005 och de 

första leveranserna till Stora Ensos anläggningar i Europa 

och Kina skedde i juli. Leveranserna av eukalyptusmassa 

under 2006 till bolag inom koncernen uppgick till 498 638 

(162 085) ton med ett faktureringsvärde på 143,4 MEUR 

(40,8). Stora Enso Oyj har även garanterat Veracels skulder 

till olika lokala och internationella banker. Per 31 december 

2006 var det utestående skuldbeloppet 318,8 MEUR (333,0). 

Energi 

Koncernen har ett 15,6-procentigt innehav i kraftproducenten 

Pohjolan Voima Oy, som i sin tur har ett 57,7-procentigt 

majoritetsägande i Teollisuuden Voima Oy. Pohjolan Voima 

har två kärnkraftverk i Olkiluoto i Finland med en totalkapacitet 

om 1720 MW/14,3 TWh/a. Stora Enso är den näst största 

aktieägaren i Pohjolan Voima Oy och Pekka Laaksonen har 

varit styrelsens vice ordförande i bolaget sedan 2002. De 

priser för el som betalats till Pohjolan Voima är baserade 

på produktionskostnaderna, vilka generellt är lägre än 

marknadspriserna, och uppgick till 95,2 MEUR (48,1). 

Finansiella överenskommelser 

Koncernen lånar från, eller har fi nansiella överenskommelser 

med, fl era fi nansiella institut i vars styrelser, förvaltningsråd 

eller verkställande ledningsgrupper vissa ledamöter i Stora 

Ensos styrelse eller verkställande ledningsgrupp också är 

med lemmar. Sådana fi nansiella institut är Skandinaviska 

Enskilda Banken AB (avseende Marcus Wallenberg) och 

Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Varma (avseende 

Jukka Härmälä). Koncernens samtliga lån och fi nansiella 

överenskommelser har marknadsmässiga villkor och fl era 

har existerat i ett antal år före ledamotens nuvarande styrelsemedlemskap. 

I juli 2005 skapade koncernen en stiftelse för att hantera 

pensionsförpliktelserna i Sverige. I styrelsen för stiftelsen 

fi nns två ledamöter från vardera av arbetsgivar- respektive 

arbetstagarparten samt en oberoende ordförande. I november 

2005 sålde koncernen s k Loan Notes i Bergvik Skog om 

no minellt 850 MSEK (90,5 MEUR) till stiftelsen för ett pris 

på 992 MSEK (105,7 MEUR), och i december såldes ytterligare 

700 000 aktier i Nordea Bank AB för 56 MSEK (6,0 MEUR). 

Värdet på dessa värdepapper uppskattades av fristående 

experter. Inga andra överföringar gjordes under 2006. 



Stora Enso bedriver forsknings- och utvecklingsverksamhet 

genom Keskuslaboratorio (KCL), vari koncernen äger 30 %. 

Delar av koncernens behov av tillämpad forskning tillgodoses 

i samarbete med KCL, som också bedriver forskning enligt 

kontrakt till självkostnad. Under 2006 uppgick de sammanlagda 

betalningarna till KCL till 3,3 MEUR (3,4). Stora Enso 

har rätt att fritt använda alla forskningsresultat som härrör 

sig från samarbetet. 

Returpapper 

Koncernen har minoritetsinnehav i fl era pappersåtervinningsföretag, 

varifrån returpapper köps till marknadspris 

till ett sammanlagt belopp under året på 25,8 MEUR (18,3). 

Skogstillgångar och virkesanskaffning 

Koncernen har ett 41-procentigt ägarintresse i Tornator 

Timberland Oy. De resterande 59 % ägs av fi nska institutionella 

investerare. En sådan investerare är Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget 

Varma med ett innehav på 13,3 %, 

där Stora Ensos avgående CEO Jukka Härmälä är vice ordförande 

i förvaltningsrådet. Stora Enso har långtidsavtal 

med Tornator-koncernen om leverans av omkring 1,5 miljoner 

kubikmeter virke per år till marknadspris. Under 2006 

uppgick köpen till 50,1 MEUR (43,5). 

Koncernen har ett 43,3-procentigt ägarintresse i Bergvik 

Skog AB. De resterande 56,7 % ägs i huvudsak av institutionella 

investerare. Bland dessa investerare fi nns Knut och 

Alice Wallenbergs Stiftelse med ett innehav på 7,0 %. Denna 

stiftelse kontrollerar också cirka 23,8 % av rösterna i Stora 

Enso. Koncernen har långtidsavtal med Bergvik Skog om 

leverans av cirka 5,0 miljoner kubikmeter virke per år till 

marknadspris. Under 2006 köptes 5,5 miljoner kubikmeter 

(4,7) för 139,3 MEUR (123,0) medan koncernens försäljning 

till Bergvik Skog uppgick till 30,9 MEUR (27,7). 

Stuveriverksamhet 

Koncernen äger för närvarande 34,3 % av aktierna i Steveco 

Oy, ett fi nskt bolag för lastning och lossning av fartyg. Övriga 

aktieägare är UPM-Kymmene, Finnlines, Ahlström och Myllykoski 

Paper. Steveco utför stuveritjänster till marknadspriser, 

som under 2006 uppgick till 28,9 MEUR (20,6).

Not 31 Resultat per aktie samt eget kapital per aktie 

Resultat per aktie, hänförligt till moderbolagets aktieägare 


2004 2005 2006 

Periodens nettoresultat, MEUR 757,9 -111,1 585,0 

Redovisade intäkter och kostnader, totalt, MEUR 571,7 347,7 942,0 

Vägt genomsnitt av antalet A- och R-aktier 829 396 446 798 686 750 788 578 383 

Effekt av teckningsrätter 610 540 530 991 284 280 

Antal aktier efter full utspädning 830 006 986 799 217 741 788 862 663 

Resultat per aktie före utspädning, EUR 0,91 -0,14 0,74 

Redovisade intäkter och kostnader per aktie, EUR 0,69 0,44 1,19 

Ingen differens uppstod mellan resultaten per aktie före och efter utspädning på grund av att effekten av teckningsrätter var obetydlig. 

Eget kapital per aktie, hänförligt till moderbolagets aktieägare 


2004 2005 2006 

Eget kapital, MEUR 7 625,4 7 220,1 7 799,6 

Börsvärde, MEUR 9 485,9 9 304,0 9 527,9 

Antal A- och R-aktier 820 436 168 788 565 047 788 585 872 

Eget kapital per aktie före utspädning, EUR 9,29 9,16 9,89 

Utdelning per aktie, EUR 0,45 0,45 0,45 

Börskurs, EUR 

A-aktier 11,55 11,46 12,30 

R-aktier 11,27 11,44 12,00 

Genomsnitt 11,33 11,44 12,08 

Not 32 Händelser efter balansdagen 

Den 18 januari 2007 undertecknade koncernen ett femårigt 

arbetsmarknadsavtal med fackförbundet United Steelworkers 

i centrala Wisconsin i USA. Nettominskningen av förmånsbestämda 

åtaganden till följd av det nya avtalet, främst hänförligt 

till sjukvårdspremier för pensionerade anställda, uppgår 

till 125,1 MUSD (95,0 MEUR), av vilket 40,8 MUSD (31,0 

MEUR) bokförs som en engångsintäkt i personalkostnader 

under första kvartalet 2007. Resterande delen löses upp under 

den genomsnittliga återstående arbetstiden på cirka åtta år. 


Moderbolagets resultaträkning, 

kassaflödesanalys och balansräkning 

Utdrag ur moderbolagets bokslut 

Moderbolagets resultaträkning 

Moderbolagets redovisning är upprättad i enlighet med god 

redovisningssed i Finland (”fi nsk GAAP”) – se koncernredovisningen, 

not 1. De huvudsakliga skillnaderna mellan koncernens 

och moderbolagets redovisningsprinciper är: 

• Värdering av fi nansiella tillgångar, fi nansiella skulder, 

fi nansiella derivatinstrument och värdepapper 

• Redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner 

• Rapportering och redovisning av uppskjuten skatt 

Moderbolagets resultaträkning 


MEUR 2005 2006 

Omsättning 2 757,0 3 392,3 

Förändring av lager av färdiga varor och 

produkter under tillverkning 38,9 22,7 

Produktion för eget bruk 1,6 0,7 

Övriga rörelseintäkter 138,2 304,5 

Material och tjänster -1 906,4 -2 319,4 

Personalkostnader -281,9 -294,1 

Avskrivningar och nedskrivningar -263,0 -248,1 

Övriga rörelsekostnader -533,6 -602,8 

Rörelseresultat -49,2 255,8 

Finansnetto -240,2 318,7 

Resultat före extraordinära poster -289,4 574,5 

Extraordinära intäkter 24,6 170,9 

Extraordinära kostnader - -0,2 

Resultat före bokslutsdispositioner 

och skatt -264,8 745,2 

Bokslutsdispositioner 24,4 40,8 

Skatt 0,7 -22,0 

Periodens nettoresultat -239,7 764,0 

Verksamheterna i dotterbolagen Lumi Shipping Oy och Kiint. Oy Enson Metsuritalot 

överfördes till moderbolaget den 30 november 2006. Från och med detta datum ingår 

deras resultat i ovanstående siffror. 

Verksamheten i dotterbolaget Kemijärven Sellu Oy slogs samman med moderbolaget 

den 1 oktober 2005 och ovanstående siffror inkluderar bolagets resultat sedan dess. 


Moderbolagets kassafl ödesanalys 


MEUR 2005 2006 

Kassaflöde från rörelsen 


Återföring av icke kassamässiga poster: 

Skatter -0,7 22,0 

Bokslutsdispositioner -24,4 -40,9 

Extraordinära poster -24,6 -170,7 

Avskrivningar och nedskrivningar 263,0 248,1 

Resultat vid försäljning av 

anläggningstillgångar -8,8 -178,5 

Finansnetto 240,2 -318,7 

Erhållen ränta 61,2 69,1 

Betald ränta, exklusive kapitaliserat belopp -172,5 -266,0 

Erhållen utdelning 105,0 416,8 

Övriga finansiella poster -135,3 36,2 

Betald skatt 4,6 -2,4 

Förändring i rörelsekapital -131,3 118,5 

Nettokassaflöde från rörelsen -63,3 697,5 

Kassaflöde från investeringsverksamhet 

Förvärv av koncernbolag, netto -89,9 -828,9 

Placeringar i övriga bolag -2,8 -0,2 

Investeringar -100,1 -101,5 

Avyttring av koncernbolag, netto 1,1 7,4 

Avyttring av intressebolag - 0,8 

Avyttring av aktier i övriga bolag 87,8 204,7 

Försäljning av anläggningstillgångar 3,2 6,6 

Förändring i långfristiga fordringar -5,1 160,9 

Nettokassaflöde från 

investeringsverksamhet -105,8 -550,2 

Kassaflöde från finansieringsverksamhet 

Förändring i långfristiga skulder 1 306,0 -270,7 

Förändring i kortfristiga låneskulder 246,4 173,8 

Utbetald utdelning -365,3 -365,8 

Återköp av aktier -344,8 0,1 

Aktieemission 0 11,0 

Nettokassaflöde från finansieringsverksamhet 

842,3 -451,6 

Nettoförändring av kassa och 

banktillgodohavanden 673,2 -304,3 

Omräkningsjustering 1,0 1,0 

Kassa från fusionerade bolag 6,2 0,6 

Kassa och banktillgodohavanden vid 

årets början 832,9 1 513,3 

Kassa och banktillgodohavanden vid 

årets slut 1 513,3 1 210,6

Moderbolagets balansräkning 

Tillgångar 


MEUR 2005 2006 

Anläggningstillgångar och övriga 

långfristiga placeringar 

Immateriella tillgångar 113,8 95,6 

Materiella tillgångar 1 848,3 1 718,2 

Aktier i koncernbolag 12 560,6 13 383,7 

Aktier i intressebolag 52,8 52,1 

Aktier i övriga bolag 210,1 176,0 

Långfristiga lånefordringar 597,1 445,6 

15 382,7 15 871,2 

Omsättningstillgångar 

Varulager 442,0 409,1 

Kortfristiga fordringar 488,2 631,0 

Räntebärande fordringar 1 866,7 1 390,7 

Kassa och banktillgodohavanden 117,6 344,7 

2 914,5 2 775,5 

Summa tillgångar 18 297,2 18 646,7 

Eget kapital och skulder 


MEUR 2005 2006 

Eget kapital 

Aktiekapital 1 382,1 1 342,2 

Överkursfond 4 182,1 3 972,9 

Reservfond 353,9 353,9 

Balanserade vinstmedel 4 115,7 3 770,3 


9 794,1 10 203,3 

Avsättningar 961,6 920,7 

Provisions 19,0 13,2 

Långfristiga skulder 3 847,6 3 515,9 

Kortfristiga skulder 

Kortfristig del av långfristiga skulder 368,6 531,8 

Kortfristig del av långfristiga skulder 2 998,5 3 072,8 

Övriga kortfristiga skulder 307,8 389,0 

3 674,9 3 993,6 

Summa eget kapital och skulder 18 297,2 18 646,7 


Förslag till vinstdisposition 

Moderbolagets fria egna kapital uppgick per 31 december 

2006 till 4 534 313 867,31 EUR, inklusive årets resultat på 

764 011 146,21 EUR. Styrelsen föreslår därför årsstämman 

att de utdelningsbara medlen fördelas enligt följande: 

Utdelning 0,45 EUR per aktie 

till 789 538 499 aktier ............................... 355 292 324,55 EUR 

Återstående utdelningsbart 

eget kapital ............................................. 4 179 021 542,76 EUR 

Utdelningsbart eget kapital 

per 31 december 2006, totalt ................. 4 534 313 867,31 EUR 


Helsingfors, den 6 februari 2007 

Det har inte skett några betydande förändringar i moderbolagets 

fi nansiella ställning sedan den 31 december 2006. 

Moderbolagets likviditet är fortsatt god och den föreslagna 

utdelningen kan inte medföra skada i nuvarande situation. 

Claes Dahlbäck Ilkka Niemi 

Ordförande Vice ordförande 

Gunnar Brock Lee A. Chaden 

Dominique Hériard Dubreuil Birgitta Kantola 

Jan Sjöqvist Matti Vuoria 

Marcus Wallenberg Jukka Härmälä 

(CEO)

Revisionsberättelse 

Till Stora Enso Oyj:s aktieägare 

Vi har granskat Stora Enso Oyj:s bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse 

och förvaltning för räkenskapsperioden 

1.1.–31.12.2006. Styrelsen och verkställande direktören har 

avgett verksamhetsberättelsen och koncernbokslutet, upprättat 

i enlighet med internationella redovisningsstandarder 

IFRS sådana de antagits av EU, samt moderbolagets bokslut 

upprättat i enlighet med ikraftvarande bestämmelser i 

Finland, omfattande moderbolagets balansräkning, resultaträkning, 

fi nansieringsanalys och noter till bokslutet. Efter 

utförd granskning avger vi vårt utlåtande om koncernbokslutet, 

verksamhetsberättelsen och moderbolagets bokslut 

och förvaltning. 

Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Bokföringen, 

de tillämpade redovisningsprinciperna, innehållet 

i bokslutet och verksamhetsberättelsen samt bokslutspresentationen 

har härvid granskats i tillräcklig omfattning för att 

konstatera att bokslutet och verksamhetsberättelsen inte 

innehåller väsentliga fel eller brister. Vid granskningen av 

förvaltningen har vi utrett huruvida medlemmarna i moderbolagets 

styrelse samt verkställande direktören handhaft 

förvaltningen av bolagets angelägenheter i enlighet med 

stadgandena i aktiebolagslagen. 

Koncernbokslutet 

Koncernbokslutet, som upprättats i enlighet med internationella 

redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU, 

ger på sätt som avses i dessa standarder och i bokföringslagen 

riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av 

koncernens verksamhet och dess ekonomiska ställning. 

Helsingfors, den 6 mars 2007 

PricewaterhouseCoopers Oy 

CGR-samfund 

Eero Suomela 

CGR 

Moderbolagets bokslut, verksamhetsberättelse 

och förvaltning 

Moderbolagets bokslut har upprättats enligt bokföringslagen 

och övriga stadganden och bestämmelser om hur bokslut 

skall upprättas. Bokslutet ger på sätt som avses i bokföringslagen 

riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av 

moderbolagets verksamhet och dess ekonomiska ställning. 

Verksamhetsberättelsen har upprättats enligt bokföringslagen 

och övriga stadganden och bestämmelser om hur 

verksamhetsberättelse skall upprättas. Verksamhetsberättelsen 

är förenlig med bokslutet och ger på sätt som avses 

i bokföringslagen riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet 

av koncernens och moderbolagets verksamhet och den 

ekonomiska ställningen. 

Koncernbokslutet och moderbolagets bokslut kan fastställas 

och medlemmarna i moderbolagets styrelse samt verkställande 

direktören kan beviljas ansvarsfrihet för den av oss 

granskade räkenskapsperioden. Styrelsens förslag till disposition 

av utdelningsbara vinstmedel beaktar stadgandena 

i aktiebolagslagen. 


Produktionskapacitet 2007 

Tryckpapper 

Kapacitet 

Produktionsenhet Land Kvalitet 1 000 t 

Anjala FIN Förbättr tidn ppr, bokppr 520 

Arapoti BRA LWC 200 

Biron USA LWC 355 

Corbehem FRA LWC 305 

Duluth USA SC 235 

Hylte SWE Tidningspapper 835 

Kabel DEU LWC, MWC, HWC 615 

Kotka FIN MFC 170 

Kvarnsveden SWE SC, tidningspapper, 

förbättr tidn ppr 950 

Langerbrugge BEL SC, tidningspapper, 

förbättr tidn ppr, 

katalogppr 550 

Maxau DEU SC, tidningspapper 705 

Niagara USA LWC 230 

Port Hawkesbury CAN SC, tidningspapper 570 

Reisholz 1) DEU SC 215 

Sachsen DEU Tidningspapper, 

katalogppr 340 

Summa FIN MF, tidningspapper, 

förbättr tidn ppr 415 

Varkaus FIN Katalogppr, förbättr tidn 

ppr, tidningspapper 285 

Veitsiluoto FIN LWC, MWC 440 

Whiting USA LWC 220 

Totalt 8 155 

1) Reisholz Bruk är planerad att stängas under 2007 

Finpapper 

Kapacitet 


Berghuizer 2) NLD WFU 245 

Imatra FIN WFU 215 

Kimberly USA WFC 500 

Nymölla SWE WFU 485 

Oulu FIN WFC 1 045 

Suzhou CHN WFC 220 

Uetersen DEU WFC 210 

Wisconsin Rapids USA WFC 470 

Varkaus FIN WFU 235 

Veitsiluoto FIN WFU 555 

Total 4 180 

2) Berghuizer Bruk är planerad att stängas under 2007. 

Förkortningar i tabellerna: 

LWC lättviktigt bestruket 

journalpapper 

SC superkalandrerat papper 

HWC tungviktigt bestruket 

papper 

MFC maskinglättat bestruket 

papper 


MF maskinglättat papper 

WFU träfritt obestruket 

papper 

WFC träfritt bestruket papper 

FBB falskartong 


Kapacitet 


Konsumentkartong 

Baienfurt DEU FBB 210 

Barcelona ESP WLC 170 

Fors SWE FBB 390 

Imatra FIN SBS, FBB, LPB 920 

Ingerois FIN FBB 210 

Skoghall SWE LPB, FBB, WTL 740 

Totalt 2 640 

Industriförpackningar 

Industripapper 

Heinola FIN SC fluting 285 

Imatra FIN Laminatpapper 25 

Kotka FIN Laminatpapper 160 

Ostroleka POL Testliner, RCP fluting, 

säck- och omslagspapper 255 

Totalt 725 

Hylskartong 

Pori FIN Hylskartong 130 

Soustre FRA Hylskartong 90 

Varkaus FIN Hylskartong 100 

Wisconsin Rapids USA Hylskartong 35 

Totalt 355 

Industriförpackningar, totalt 1 080 

Specialpapper 

Imatra FIN Bestruket specialpapper 80 

Kimberly USA Bestruket specialpapper 120 

Stevens Point USA Bestruket specialpapper 130 

Uetersen DEU Bestruket specialpapper 65 

Totalt 395 

FÖRPACKNINGSPAPPER OCH KARTONG, TOTALT 4 115 

Vidareförädling 

Konsumentkartong 

Plastbeläggningsenheter 1 000 t 

Forshaga SWE Plastbeläggning 135 

Imatra FIN Plastbeläggning 280 

Karhula FIN Plastbeläggning 55 

Totalt 470 

WLC returfiberbaserad 

kartong 

SBS helblekt homogen 

sulfatkartong 

LPB vätskekartong 

WPB trämassekartong 

WTL liner med blekt ytskikt 

CKB kartong med oblekt 

baksida 

RCP returfiberbaserat papper 

DIP avsvärtad massa 

CTMP kemitermomekanisk 

massa

Förpackningskartong (forts) 

Industriförpackningar 

Wellpappfabriker miljoner m 2 

Arzamas RUS Wellpappförpackningar 110 

Balabanovo RUS Wellpappförpackningar 150 

Heinola FIN Wellpappförpackningar 130 

Jönköping SWE Wellpappförpackningar 90 

Kaunas LTU Wellpappförpackningar 20 

Lahti FIN Wellpappförpackningar 80 

Lodz POL Wellpappförpackningar 120 

Mosina POL Wellpappförpackningar 30 

Ostroleka POL Wellpappförpackningar 120 

Páty HUN Wellpappförpackningar 30 

Riga LTA Wellpappförpackningar 110 

Ruovesi FIN Wellpappförpackningar 20 

Skene SWE Wellpappförpackningar 90 

Tallinn EST Wellpappförpackningar 20 

Tartu EST Wellpappförpackningar 5 

Tiukka FIN Wellpappförpackningar 20 

Tychy POL Wellpappförpackningar 120 

Vikingstad SWE Wellpappförpackningar 50 

Totalt 1 315 

Hylsor 1 000 t 

Kina CHN Hylsor 45 

Corenso Edam NLD Hylsor 10 

Corenso Elfes DEU Hylsor 35 

Corenso Svenska SWE Hylsor 35 

Corenso Tolosana ESP Hylsor 15 

Corenso UK GBR Hylsor 40 

Imatra FIN Hylsor 7 

Loviisa FIN Hylsor 22 

Pori FIN Hylsor 13 

Wisconsin Rapids USA Hylsor 25 

Totalt 247 

Kemisk massa 

Kapacitet 


Enocell FIN Kort- och långfiber 650 

Kemijärvi FIN Långfiber 250 

Norrsundet SWE Långfiber 300 

Skutskär SWE Kort- och långfiber 

och fluff 570 

Kaukopää FIN Kort- och långfiber 860 

Tainionkoski FIN Kort- och långfiber 170 

Kotka FIN Långfiber 175 

Nymölla SWE Kort- och långfiber 335 

Ostroleka POL Långfiber 105 

Oulu FIN Kort- och långfiber 370 

Skoghall SWE Långfiber 305 

Varkaus FIN Kort- och långfiber 225 

Veitsiluoto FIN Kort- och långfiber 385 

Wisconsin Rapids USA Kort- och långfiber 400 

5 100 

Intressebolag 

Kapacitet 


Sunila (50 %) FIN Långfiber 185 

Veracel (50 %) BRA Kortfiber (eukalyptus) 500 

685 

Kemisk massa totalt 5 785 

Varav marknadsmassa * 1 100 

* Marknadsmassa definierad som torkad massa levererad från bruk till externa kunder. 

Avsvärtad massa (DIP) 

Kapacitet 


Duluth USA DIP 100 

Sachsen DEU DIP 430 

Hylte SWE DIP 380 

Langerbrugge BEL DIP 650 

Maxau DEU DIP 295 

Totalt 1 855 

CTMP 

Kapacitet 


Fors SWE CTMP 160 

Kaukopää FIN CTMP 125 

Skoghall SWE CTMP 250 

Totalt 535 

Träprodukter 

Produktionsenhet Land 

Sågningskapacitet 

1 000 m 3 

Vidare- 

förädlings- 

kapacitet 

1 000 m 3 

Ala SWE 380 30 

Alytus LIT 180 90 

Amsterdam NLD - 110 

Bad St Leonhard AUT 370 240 

Brand AUT 420 275 

Gruvön SWE 420 150 

Honkalahti FIN 350 90 

Imavere EST 400 155 

Impilahti RUS 120 - 

Kitee FIN 390 120 

Kopparfors SWE 300 150 

Kotka FIN 300 60 

Launkalne LAT 215 - 

Näpi EST 100 80 

Nebolchi RUS 120 - 

Paikuse EST 220 80 

Pfarrkirchen DEU - 150 

Plana CZE 350 255 

Sauga EST 80 50 

Sollenau AUT 300 280 

Tolkkinen FIN 270 - 

Uimaharju FIN 300 - 

Varkaus FIN 345 100 

Veitsiluoto FIN 200 - 

Viljandi EST - 20 

Ybbs AUT 700 440 

Zdirec CZE 590 260 

Träprodukter 7 420 3 185 

Formel: (Summan av säljbar nettoproduktion under de två bästa 

månaderna i följd / tillgänglig tid under dessa två månader) x tillgänglig 

tid under året. 



Uträkning av nyckeltal 

Avkastning på sysselsatt kapital, 

100 x Rörelseresultat 

ROCE (%) Sysselsatt kapital 

Avkastning på operativt kapital, 

100 x Rörelseresultat 

ROOC (%) Operativt kapital 

Avkastning på eget kapital, 

Resultat före skatt och minoritetsposter – skatter 

100 x 

ROE (%) Eget kapital + minoritetsintressen 2) 

Soliditet (%) 100 x 

1) 2) 

1) 2) 

Eget kapital + minoritetsintressen 

Balansomslutning 

Räntebärande nettoskuld Räntebärande skulder – räntebärande tillgångar 

Skuldsättningsgrad 


Kassamässigt resultat per aktie 



Direktavkastning 100 x 

Utdelning/resultat (%) 100 x 

1) Sysselsatt kapital = Operativt kapital – nettoskatteskuld 

2) Periodens genomsnitt 

Räntebärande nettoskuld 

Eget kapital 

Periodens resultat 

Genomsnittligt antal aktier 

Periodens resultat + avskrivningar 

Genomsnittligt antal aktier 

Eget kapital 

Antal aktier vid periodens slut 

Utdelning för perioden 

Antal aktier 


Aktiekurs vid periodens slut 



Det bör uppmärksammas att vissa uppgifter ovan inte utgör historiska fakta. Det gäller bland annat, men inte begränsat till, förväntningar på marknadstillväxt och -utveckling; 

förväntningar om omsättningsökning och lönsamhet; uttalanden som föregås av ”tror”, ”förväntar” och ”förutser” eller liknande uttryck är exempel på framåtriktade uttalanden som 

faller inom United States Private Securities Litigation Reform Act of 1995. Dessa uttalanden bygger på befi ntliga planer, uppskattningar och projektioner, de innebär risk och osäkerhet, 

vilket kan medföra att det faktiska utfallet avviker substantiellt från dessa framåtriktade uttalanden. Till dessa faktorer hör bland annat följande: (1) verksamhetsmässiga faktorer, såsom 

fortsatt framgångsrik tillverkningsverksamhet och uppnående av avsedd effektivitet därvidlag, fortsatt framgångsrik produktutveckling, gynnsamt mottagande av koncernens produkter 

och tjänster från nyckelkundgrupper, framgång i befi ntliga och framtida samarbetssträvanden, förändringar av affärsstrategi, utvecklingsplaner eller mål, förändringar av det skydd 

som koncernens patent och andra immaterialrätter erbjuder, tillgång till kapital på rimliga villkor; (2) branschmässiga villkor, såsom efterfrågan på produkterna, graden av konkurrens, 

nuvarande och framtida prisnivå på koncernens produkter, prisfl uktuationer på råvaror, fi nansiella villkor för koncernens kunder och konkurrenter, konkurrenters införande av potentiella 

alternativa produkter eller teknologier; samt (3) allmänna ekonomiska omständigheter, såsom generell ekonomisk tillväxt på koncernens huvudmarknader och fl uktuationer i räntor 

och valutakurser.

Stora Enso Oyj 

Box 309 

FI-00101 Helsingfors, Finland 

Besöksadress: Kanalkajen 1 

Tel +358 2046 131 

Fax +358 2046 21471 

Stora Enso AB 

Box 70395 

SE-107 24 Stockholm, Sverige 

Besöksadress: World Trade Center 

Klarabergsviadukten 70 

Tel +46 1046 46000 

Fax +46 8 10 60 20 


9 South Street 

London W1K 2XA, Storbritannien 

Tel +44 20 7016 3100 

Fax +44 20 7016 3200 

www.storaenso.com 

corporate.communications@storaenso.com 

Grafi sk design: Incognito 

Foto: Stora Ensos fotoarkiv 

Tryck: Hansaprint 

Omslag: Ensocoat 230 g/m2 , Stora Enso, Imatra bruk 

(ISO 14001-certifi erat och EMAS-registrerat FIN-000009) 

Inlaga: SpectraPres 48,8 g/m2 , Stora Enso, Varkaus Bruk 

(ISO 14001-certifi erad och EMAS-registrerad FIN-000015)

2 - Stora Enso

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?