<strong>HavsUtsikt</strong> 2/<strong>2007</strong>notiserPionjärerna inom Östersjöforskningen, AnnMari och Bengt-Owe Jansson, stående utanför Snickarboden vid Askölaboratoriet,1964.Två pionjärer är borta!AnnMari och Bengt-Owe Jansson, två av de verkligt storainom Östersjöforskningen, lämnade oss för gott i början avdetta år. Deras bortgång är ett hårt slag för den marinaforskningsvärlden.AnnMari och Bengt-Owe möttes på Stockholms högskolaoch blev från 1954 ett livslångt och lyckligt par. Samtidigtsom de båda doktorerade på Zoologiska institutionenbyggde de upp en ny verksamhet vid fältstationen Askölaboratorieti Trosa skärgård, som blev centrum för Östersjönsekosystemforskning. Där emellan var de i Florida hos denvärldsberömde systemekologen Howard T. Odum och lärdesig analysera och modellera ekosystem, med människan somen självklar och viktig del.Deras forskningsinsatser blev epokgörande, de introduceradeekosystemansatsen i svensk havsforskning och deanvände den artfattiga Östersjön för att testa sina frågeställningar.De hade båda två ett ge<strong>nu</strong>int intresse både för detstora och det lilla, samt för människan bakom. Något somavspeglades både i deras forskning och i deras relationer tillmänniskor i sin omgivning.AnnMari var en av grundarna till forskningsområdetekologisk ekonomi, Bengt-Owe var författare till den utredningsom låg till grund för i<strong>nr</strong>ättandet av de tre marinacentrumen. Båda var internationellt respekterade forskareoch engagerade i många viktiga grupperingar både i Sverigeoch världen.De sörjs av vänner och kollegor över hela världen, ochav alla oss på Stockholms Marina Forskningscentrum därBengt-Owe var föreståndare under många år.Ostindiefararen Götheborg i hamn!Efter en 20 månader lång resa till Kina och tillbaka ankomOstindiefararen Götheborg Vinga på morgonen den 9 juni.Hundratals småbåtar hade mött upp och längs stränder ochkajer trängdes uppskattningsvis 200 000 personer. Det varalltså nästan halva Göteborgs befolkning som dragit ma<strong>nu</strong>r huse för att se ”sitt” skepp komma tillbaka. Diesel- ochbensinångorna låg tunga på Rivöfjorden där Götheborgankrade några timmar. Det var långt ifrån en stärkande,frisk havsluft som fyllde lungorna på de uppvaktande båtarnasbesättningar.I två dagar låg Götheborg i Frihamnen och kunde besökasav allmänheten. Tillträde gavs till huvuddäcket och kanondäcket,som även tjänstgör som matsal. Många var dockbesvikna över att man inte fick gå längre ner i fartyget ochtitta på maski<strong>nr</strong>ummet och de utrymmen där besättningenlevt under de olika etapperna.Göteborgs universitet har haft forskare ombord på samtligaetapper liksom i hamnarna där också utställningar arrangeratsoch en liten del av djurlivet i de olika oceanernavisats med hjälp av mikroskop. Nästa år planeras en tur runtÖstersjön och år 2010 bär det av till Kina igen! Mer omforskningen ombord finns på www.havet.<strong>nu</strong>/?d=5714Det blev trångt på berghällarna när 200 000 glada göteborgareville hälsa Ostindiefararen välkommen hem.Många ville eskortera Götheborg från Rivöfjorden till hemmahamnen.
<strong>HavsUtsikt</strong> 2/<strong>2007</strong>Ny nationell rapport om havsmiljönFrån och med i år produceras en årlig nationell rapport ommiljötillståndet i våra svenska havsområden. Rapporten gesut av Sveriges tre Marina Forskningscentrum tillsammansmed Naturvårdsverket. Den kommer att innehålla artiklarfrån den nationella miljöövervakningen, artiklar från länensregionala verksamhet och artiklar om forskningsprojekt medanknytning till miljötillståndet. Dessutom kommer den attinnehålla en sammanfattning av årets miljötillstånd.Rapporten kommer att vara svensk miljöövervakningsofficiella rapportering av havsmiljöns tillstånd i Sverige,och kommer att ha miljötjänstemän som huvudmålgrupp.Den kommer även att vara användbar för departement ochriksdag/regering på olika nivåer. Studenter vid högskolor ochgymnasier samt intresserad allmänhet är andra tänkbaraanvändare av informationen.Arbetet med årets rapport, <strong>Havet</strong> <strong>2007</strong>, pågår för fullt ochden beräknas lämna tryckpressarna i början av oktober.Havsmiljöseminariet <strong>Havet</strong> <strong>2007</strong>I slutet av april hölls ett tvådagarsmöte på Vår Gård iSaltsjöbaden utanför Stockholm. Seminariet <strong>Havet</strong> <strong>2007</strong>var Sveriges första nationella havsmiljöseminarium. Mötetarrangerades av Sveriges tre Marina Forskningscentrumi samarbete med Naturvårdsverket och är ett viktigt led iprocessen för att ta fram den första nationella tillståndsrapportenför svenska havsområden, <strong>Havet</strong> <strong>2007</strong>.På mötet sammanstrålade ca 70 personer, representerandeutförare av nationell marin miljöövervakning ochregionala och nationella myndigheter.Tillståndet i Sveriges havsområden presenterades och diskuterades.Utgångspunkten var de senaste resultaten från denmarina miljöövervakningen. Målet var att med gemensammaansträngningar komma fram till en expertbedömning av hurhavet mår. Denna bedömning kommer också att ligga till grundför den sammanfattning av miljötillståndet i våra svenskahavsområden som kommer att presenteras i rapporten.ARTDATABANKEN INFORMERARSvenska artprojektet ska <strong>nu</strong> grävaned sig ordentligt i de marina sedimentenoch kika närsynt på de riktigtsmå havsdjuren. Tretton av världensledande meiofaunaexperter har bjuditsin för att delta i en workshop om marinmeiofauna på Tjärnö Marinbiologiskalaboratorium den 2-15 september iår. Vad meiofauna är finns lite olikauppfattningar om – enligt den striktastedefinitionen är det djur som kanpassera ett såll med maskstorlek på250 mikrometer. Många använder envidare definition och inkluderar allt somkan passera maskstorleken 500 ellerrentav 1000 mikrometer. Hur som helsthandlar det om rysligt små djur. Inteoväntat är kunskapen om dessa djurmycket bristfällig, inte bara i Sverige. Detta är allvarligt,eftersom många av dem förmodligen spelar viktiga roller ide marina ekosystemen.Eftersom meiofaunan endast kan inventeras mycketöversiktligt inom ramen för Svenska artprojektets treårigamarina inventering längs Västkusten har vi valt att ägna ensärskild workshop åt detta. Vattnen runt Tjärnö ska finkammasav ledande experter som förhoppningsvis kommer atthitta både nya arter för Sverige och kanskerent av för vetenskapen. Tidigare studiertyder på att det finns goda förutsättningarför detta – förra året hittades både nyaarter för Sverige och för vetenskapen underSvenska artprojektets marina inventering.Att vi har valt att förlägga workshopentill Tjärnö beror dels på att det finns enbra infrastruktur här – men också på attt.ex. Gullmarsfjorden och områdena kringKristinebergs marina forskningsstationUlf Jondelius i insamlingstagen.Denna rhabdocoela plattmask avsläktet Austrorhynchys upptäcktesunder Svenska artprojektets marinainventering och beskrivs i dagarnai en vetenskaplig tidskrift.är bättre undersökta med avseende påmeiofauna.För att ta tillfället i akt att stimuleraintresset för dessa spännande djur kombinerasworkshopen med en doktorandkurs.Där lär experterna ut hur man känner igendjuren, deras morfologi, ekologi och släktskapsamt hur man samlar, studerar ochkonserverar dem. Det blir också ett antalallmänna föreläsningar om meiofaunaekologi,datainsamlings- och behandlingsmetodik,abiotiska faktorer som påverkarmeiofaunan samt naturvårdsaspekter.Doktorandkursen leds av Per Sundberg vidGöteborgs universitet och ingår i Svenskaartprojektets forskarskola.De grupper som kommer att behandlasunder workshopen och kursen är plattmaskaroch acoeler (Platyhelminthes och Acoela), rundmaskar(Nematoda), foraminiferer, hoppkräftor (Copepoda), hjuldjur(Rotifera), bukhårsdjur (Gastrotricha), björndjur (Tardigrada),korsettdjur (Loricifera), pansarmaskar (Kinorhyncha), käkmaskar(Gnathostomulida) m.fl.De deltagande experterna kommer från många olikaländer. Från Bermuda kommer Wolfgang Sterrer; från DanmarkTomas Cedhagen, Reinhardt Möbjerg Kristensen ochKatrine Worsaae; från Italien Marco CuriniGaletti, Diego Fontaneto och Antonio Todaro;från Storbritannien Tim Ferrero ochRony Huys, från Ryssland Slava Ivanenko,från Tyskland Pedro Martinez Arbizu; ochsist men inte minst från Sverige Ulf Jondelius(som är vetenskaplig samordnareför workshopen) och Wim Willems. Närde preliminära resultaten från workshopenär klara kommer vi att rapportera på vårhemsida och här i <strong>HavsUtsikt</strong>.I <strong>HavsUtsikt</strong> <strong>nr</strong> 1/<strong>2007</strong>, sid 14, fanns en artikel med rubriken Världspremiär för maskinellt filead löja. Det framgick dock inte avartikeln, vilket vi beklagar, att intervjun med Tomas Hederyd var gjord av Eva Lundqvist. Hon var även fotograf till bilden.15