LUM nr 2 - 22 februari (PDF 1,3 MB - Nytt fönster) - Humanekologi ...

LUNDSUNIVERSITETMEDDELAR----------------NUMMER 2FEB 2002ÅRGÅNG 35Drömtentansid IIIDoktorander”högstressar”sid 7I

II IIInnehållDe trädde tiljorna…… och tenterade samtidigt. Ja, så gick det till närteaterbitna läraren i engelska, Kiki Lindell, lätsina studenter möta Shakespeare. I vår planerasen ny teateruppsättning med studenter.TEMA REKRYTERING• Satsa på första terminen ……för de som trivs då stannar ofta vid universitetet,visar en ny undersökning. Den presenteradesvid LU-konferensen om rekrytering som lockadeöver 200 deltagare.TEMA LEDARSKAP• Forskargruppens ledare……behöver hjälp att utvecklas. Det räcker inte baramed vetenskaplig skicklighet för att leda en gruppmed framgång. På medicinska fakulteten har manstartat ett nytt utbildningsprogram.• Lust och talang…… kan en skicklig coach plocka fram. Coachen ärbra på att lyssna och ställa frågor som får fart påkreativiteten. Något för akademin? Absolut, menadedeltagare på ett UPC-seminarium härförleden.Svårfångade sinnenSinnesupplevelserna – hur saker doftar, hörs ochkänns – säger mycket om människan, tiden ochkulturen. Ett nätverk av humanister söker nyavägar för att utforska sinnenas rike.Hallå……Rune Gustafsson, statsvetare som i en ny avhandlingjämför politikers och konstnärers sätt att lösaproblem. Tony Blair är ett exempel på en modernpolitiker med konstnärlig problemlösningsstil.IIIVIXXIIXIVXVITitta er omkring......var finns mångfalden? Var finns visionen om Sverige som också skulle kunna förmedlas genomuniversitetet? frågade Sanimir Resic, mångfaldshandläggare vid LU, vid rekryteringskonferenseni början av februari. Av de 200 deltagarna var en stor majoritet etniska svenskar.LU står med tusen tomma utbildningsplatser; det betyder mindre klirr i kassan. Det är lättatt bli cynisk, men handlar rekryteringssatsningen bara om att fylla platser och rädda ”våra” jobb,”vår” forskning och ”vår” trygghet?Det finns en egoism som lever i symbios med solidaritet – man delar för att det gynnar alla.Det är på detta ett samhälle värt namnet vilar. Rekryteringssatsningen handlar om mer än tommaplatser. Den handlar om hela samhällsutvecklingen, inklusive universitetets.”Jag är inget alibi och ingen Onkel Tom heller”, sa Sanimir Resic om sin roll som mångfaldshandläggare.”Det händer verkligen saker nu.”Han lär inte svika. Men överlever engagemanget i alla läger? Finns rum för mångfaldens barnnär kullarna växer och trycket på högskolan ökar igen? Vi får se, för då synas rekryteringsretoriken.L UNDS UNIVERSITETMEDDELAR-------------------------------Lunds universitets tidskrift LUM utkom förstagången 1968. Den når i dag samtliga anställda ochnästan lika många utanför universitetet. LUM har enupplaga på 12.300 ex och utkommer med 11 nr per år.Adress: LUMInformationsenheten Lunds universitetBox 117, 221 00 LundFax: 046-222 47 11Internpost: Hs 31E-post: LUM@info.lu.seLUM på nätet: http://www.lu.se/info/lum/Lum.htmlRedaktion:Britta Collberg, redaktör046-222 31 58e-post: Britta.Collberg@info.lu.seMaria Lindh, insidesredaktör och layout insidor046-222 95 24e-post: Maria.Lindh@info.lu.seChrister Hjort, ansvarig utgivare, informationschef046-222 70 08e-post: Christer.Hjort@info.lu.sePetra Francke, utbildningsjournalist och layout färgsidor046-222 03 16e-post: Petra.Francke@info.lu.seGöran Frankel, forskningsjournalist,naturvetenskap och teknik046-222 94 58,e-post: Goran.Frankel@info.lu.seSolveig Ståhl, forskningsjournalist,medicin, samhällsvetenskap, humaniora046-222 70 16e-post: Solveig.Stahl@info.lu.seUlrika Oredsson, journalist046 – 222 70 12e-post: Ulrika.Oredsson@info.lu.seAnnonser:tomat annonskonsult, tel 046-13 74 00/02,mobil 0708-42 11 07, 0708-42 12 66, 0709-30 69 52fax 046-13 74 04e-post PC: info@tomat.see-post Mac: material@tomat.sePrenumerationer, notiser, meddelanden:Eva Mattisson: 046-222 70 10e-post: Eva.Mattisson@info.lu.seAnställda vid LU får LUM gratis.Enskilda abonnenter – 225 kr/11 nr. Inbetalas påpostgirokonto 15650-5 med angivande av”Prenumerationsavgift för LUM” samt namn & adress.Adressändring:Anställda anmäler ändringar till katalogansvariga vid institutionen(motsv). Övriga skickar ändringsuppgifter tillLUM, gamla adressrutan bifogas.Tryck: Wallin & Dalholm Boktryckeri AB, LundNästa LUM: 22 mars. Manusstopp: 11 mars.ISSN: 0345-7354Omslag: Linda Rosenlöf och David Gault i Engelskainstitutionens uppsättning av ”En midsommarnattsdröm”.Foto: Kennet Ruona.

▲Till vänster: Bottom (Anderas Nilsson) uppvaktas av älvdrottningen och hennes sällskap. Till höger: Älvkunden Oberon (Magdalena Unnerbäck)tar emot en livfull redogörelse från Puck (Lili Winck).Shakespeare ska upplevasLIVEVarför bara läsa Shakespeares ”En midsommarnattsdröm”när man kan spela upp den?Det är tanken bakom den 4-poängskurs iengelska som med glans tenterades i slutet avjanuari i form av en teaterafton i Humanisthusetshörsal.– Många studenter har varit förvånansvärt duktiga,säger eldsjälen bakom projektet Kiki Lindell.– Try to be more out of breath and a little moreupset!Det är genrep och Kiki Lindell, eldsjälenbakom projektet, kommer med några sista regianvisningar.Arbetsspråket är engelska både påoch av scen. Fast på scen är det 1500-talsengelskamed många ”thou” och ”thee” som gäller. Denstora utantilläxan och det ålderdomliga språketär dock inget hinder för studenterna, som sällantvekar över replikerna. Men så har de också övatflitigt sedan slutet av oktober.För Kiki Lindell har uppsättningen betytt betydligtfler repetitionstimmar än hon får lön för.III

▲Älvdrottningen Titania(Carolina Wickander) medälvorna Peasblossom(Johanna Wagner), Cobweb(Linda Frankovic) ochMustardseed (JessicaÅkerberg).– Fast jag får betalt i personlig tillfredställelse,ler hon.Här har den tidigare Boelspexaren kunnatkombinera sitt intresse för Shakespeare och teater.– Det har varit otroligt kul. Och det känns väldigtbra att det fanns ett hål som jag passade i!Även studenterna har lagt ner mer tid än vadsom är brukligt för fyra poäng. Flera har på köpetblivit riktigt bitna av att spela teater.– Jag är ett Shakespearefan, så att faktiskt fåspela en pjäs av honom har varit en stor kick – litesom en dröm som blivit sann. Vi är några styckensom funderar på att fortsätta att spela teater ihop,berättar Linda Rosenlöf, som porträtterar en eldigHermia.Även Andreas Nilsson som spelar Bottomtycker att han har fått ut mycket av kursen.– Det är roligt att stå på scen. Och Shakespearevinner mycket på att faktiskt framföras. Dåmärker man riktigt storheten i texten, säger han.FullsattPå premiären, som också var den enda föreställningen,var det mer än fullsatt i hörsalen.Publiken bestod av studenter på engelska institutionen,ett par gymnasieklasser från Spykensamt skådespelarnas nära och kära.– Publiken var helt med på noterna och skrattadepå rätt ställen, meddelar en mycket nöjd KikiLindell, som i vår planerar att göra en ny uppsättningav samma pjäs.– Fast då tänkte jag att vi kunde sätta upp denute i UB-parken för att få den rätta stämningen.En vild Hermia (Linda Rosenlöf) hålls fast av Lysander (David Gault) och Demetrius(Henrik Schön).TEXT: PETRA FRANCKEFOTO: KENNET RUONAIV

▲TEMA REKRYTERING• Yrkesförberedande gymnasieprogram måste vara felkonstruerade eftersom hälftenav dem som läser vidare måste gå via Komvux.• Samtidigt har Komvux stor betydelse – inte minst för elever med invandrarbakgrund.• Stödet från lärarna upplevs som angeläget, men fungerar inte tillräckligt bra.Det är några slutsatser av tre nya undersökningar bland gymnasister ochnybörjarstudenter. De presenterades i början av februari på LU:s stora rekryteringskonferenssom lockade drygt tvåhundra deltagare. SID V–VIII”Satsa mer på nybörjarna”Lunds universitet är bland de bästa i landet påatt rekrytera studenter från gymnasiets naturvetarprogram.Men Lund är sämre på att lockaelever från de yrkesförberedande programmen.Här finns dock studenter att hämta. Mångapå yrkesprogrammen vill läsa vidare – betydligtfler än som faktiskt gör det.Men universitetet måste bli bättre på att tahand om studenterna. Viktigast är första terminen.De som trivs då söker sig sällan till ett annatlärosäte.Karl-Axel Nilsson och Olof Nelsson på Utvärderingsenhetenhar granskat tre undersökningar somenheten gjort med anknytning till rekrytering. Denförsta undersöker attityder till högskolestudierbland gymnasister i Landskrona, Hässleholm ochTrelleborg – tre kommuner där färre går vidare tillhögskolan än riksgenomsnittet. Den andra är enenkät bland de gymnasister som har besökt LU pågymnasieinformationsdagarna, och den tredje ensk nybörjarbarometer, där studenter som studeraten termin vid LU kommer till tals.Gymnasisterna i Landskrona, Hässleholm ochTrelleborg fick frågan om de var intresserade avatt läsa vidare på högskolenivå inom de närmstaåren.– Det verkar inte finnas några hinder för eleverpå det naturvetenskapliga programmet. Där villungefär lika många studera som sedan faktisktkommer igång med studierna, ca 80 procent, berättarKarl-Axel Nilsson.Bland de samhällsvetenskapliga gymnasisternai de tre kommunerna vill betydligt fler läsavidare än som faktiskt gör det. Och blandeleverna på de yrkesförberedande programmen ärintresset för högre studier markant större än andelensom antas vid högskolan.Intressant att notera är att elever som väl börjatpå studieförberedande gymnasieprogram ärlika intresserade av att läsa vidare, oavsett omföräldrarna är akademiker eller inte.Profilen på de gymnasister som kommer tillLU:s besöksdagar i november stämmer ganska välöverens med de som faktiskt börjar vid universitetet.Det är nämligen bara vissa kommuner somockså skickar klasser från de yrkesförberedandeprogrammen till Lund.– Kanske borde formerna för kontakt vidareutvecklas,säger Karl-Axel Nilsson och sammanfattarläget:– Vägen in i högskolan är spikrak för eleverpå det naturvetenskapliga programmet,Illustration:Andrzej Ploski.V

▲Mer än 200 pratade rekryteringStudiekurator LeifBryngfors berättade omLTH:s satsning påEarly Warning System.Foton: Kennet Ruona.”Högskolansinre värld ochdess pedagogikmåste förnyas.”Lärare, studenter, administratörer och utbildningsminister – alla hade de mycket att sägaom hur mångfalden kan öka vid Lunds universitet,och de tomma utbildningsplatserna fyllas.Över 200 personer deltog i rekryteringskonferenseni Lunds stadshall den 1 februari. Mångasom inte tog till orda passade på att ge synpunkterskriftligt. Över hundra lappar med frågor ochsynpunkter lämnades in av konferensdeltagarna;dessa kommer till nytta i det fortsatta arbetet,försäkrade Bengt Söderström, ordförande i LU:snya rekryteringsdelegation.Nästa steg i rekryteringsarbetet blir att sökamedel ur den nya nationella rekryteringspotten.I ett första skede söks bidrag till tre större pågåendeprojekt.Rekryteringsdelegationen ska också utse fleraarbetsgrupper, som ska ta itu med särskilda delarför att öka rekryteringen till LU, t ex samarbetetmed Komvux.En sammanställning av deltagarnas synpunkteroch frågor vid konferensen, och referat av föredragenoch debatterna finns att läsa på:www.lu.se/info/intra/rekryteringThomas Östros, utbildningsminister– Högskolan har för första gången blivit en folklig angelägenheti Sverige. Antalet studenter har ökat med 80 procentpå tio år och vi vet att Kunskapslyftet och Komvux har skapatstudielust hos hundratusentals vuxna. Men högskolansinre värld och dess pedagogik måste förnyas. Samarbetetmed gymnasieskolan måste förbättras. Tänk om varje universitetkunde adoptera en gymnasieskola där flertalet eleversaknar studietraditioner. Det skulle nog gynna rekryteringen.något mera krokig för samhällsvetarna och fylldav åtskilliga vägspärrar och omvägar för elever påde yrkesförberedande programmen.Den viktigaste vägen till högskolan för eleverpå de yrkesförberedande programmen är Komvux.Ungefär hälften av LU-nybörjarna från yrkesprogrammengick på Komvux terminen innan debörjade vid LU. Sammanlagt gick drygt en fjärdedelav nybörjarna på Komvux terminen innan.Komvux tas ofta i anspråk av elever med invandrarbakgrund.De är annars de som är mestinställda på att börja studera direkt efter gymnasieti de undersökta kommunerna. Det gäller isynnerhet elever från europeiska länder.– Men deras ambition att gå vidare direktkommer på skam. I själva verket börjar de senarevid universitetet än genomsnittet.Det beror bl a på att många invandrarungdomarväljer yrkesförberedande gymnasieprogram,som många gånger har högre status i hemlandet.Det förleder föräldrarna att tro att derasbarn får samma möjligheter att läsa vidare eftergymnasiet som om de valt ett studieförberedandeprogram.VI

▲TEMA REKRYTERINGSandra Moradi, studentambassadör och studentvid Juridicum– Det är bra att man vill lyfta fram mångfalden. Men när manmarknadsför universitetet så kraftigt så måste man också tasig an de personer som söker sig hit. Många invandrartjejerhar sociala problem. Studenthälsan räcker inte till och de ärju heller inte sjuka… med de försvinner av sociala skäl.Sanimir Resic, mångfaldshandläggare vid LU–Titta er omkring – var finns mångfalden? Var finns visionenom Sverige som också skulle kunna förmedlas genomuniversitetet?– Men samtidigt som mycket kunde vara bättre händerfaktiskt saker nu. Jag känner för första gången sedan jagkom till LU 1983, en verklig samverkan, en verklig vilja tillförändring.– Integration handlar inte om att sänka den intellektuellanivån. Det handlar om att ge människor chans att knäckakoderna, ge dem språket. Det är för att jag har språket somjag kan sitta bland er nu!Birgitta Armgard, studievägledare– Rekryteringsdelegationen hade sparat mycket tid om dentagit kontakt med oss studievägledare tidigare. Vi har faktisktarbetat med dessa frågor i många år.Marta Santander, planeringsenheten– Många som kommer hit saknar tillräckliga språkkunskaper.Vi har talat för lite om hur vi kan hjälpa dessa studenter.Kristina Arnrup Thorsbro ordförande LUS– Det spelar ingen roll vilka studenter som kommer hit. Jagvet av egen erfarenhet att man inte måste vara geni för attläsa vid Lunds universitet. Däremot måste man ha rätt förkunskaperoch behörighet, men framförallt motivation eftersomhögskolestudier kräver mycket ensamarbete.– Man kan också förstå föräldrar som tyckeratt det är häftigt att deras barn både kan få ettyrke och sedan läsa vidare. Men då har de inteuppfattat distinktionen mellan allmän och särskildbehörighet, säger Karl-Axel Nilsson.Han menar också att yrkesförberedande gymnasieprogrammåste vara felkonstruerade eftersomhälften av dem som läser vidare måste gå viaKomvux.– Komvux har alltså stor betydelse. Men manhör ofta att komvux-elever klarar sig sämre änandra vid universitetet. Detta är fel! Det finns ingadata som tyder på det. Däremot behöver universitetetsatsa på ett samarbete med Komvux så attman kan förbereda studenterna på den typ av problemsom de kommer att möta vid universitetet.Vilka är det då som till slut väljer att börja läsavid universitetet?En tredjedel av studenterna kommer direktfrån gymnasiet, en tredjedel har varit ute och rest,arbetat etc och en tredjedel kommer från andrahögskolor. Av de senare väljer 60 procent friståendekurser. Av de rena nybörjarna väljer 60 procentprogramstudier.VII

▲TEMA REKRYTERINGVIIIBoel Flodgren och Karl-Axel Nilsson fick tillfälleatt prata med utbildningsminsterThomas Östrosunder konferensenslunchpaus.Lunds universitet är alltså väldigt framgångsriktnär det gäller att rekrytera elever från det naturvetenskapligaprogrammet. Här ligger man betydligthögre än landet i genomsnitt.– Men LU är inte särskilt bra på att rekryterafrån det samhällsvetenskapliga programmet ochuruselt på att få studenter från de yrkesförberedandegymnasieprogrammen, säger Karl-AxelNilsson.– Sedan är det inte bara viktigt att komma inpå en utbildning – det gäller också att komma inpå rätt utbildning.90 procent av studenterna som läser medicin,juridik eller konstnärliga utbildningar har kommitin på sitt förstahandsalternativ. Däremot går entredjedel av studenterna inom naturvetenskaplig,samhällsvetenskaplig och humanistisk fakultet påen utbildning som inte är deras förstahandsval.– Det är därför 25 procent byter utbildning efteren termin.Studenterna brukar dock vara positiva till attha provat på en annan utbildning, men ett bytekostar både för studenten och universitetet, samtidigtsom det hindrat andra studenter att kommain på utbildningen.– Jag tycker att det borde gå att snabbareomfördela studieplatser mellan eftersökta ochmindre eftersökta utbildningar, säger Karl-AxelNilsson.Vad tycker då de blivande studenterna om deninformation de får om universitetet?– Gymnasisterna ser idag universitetet främstsom vägen till ett bra arbete, och är väldigt missnöjdamed universitetets information om just vadstudierna leder till.Många saknar också tillräcklig informationom innehållet i studierna, hur studierna går tilloch bostadssituationen. Däremot tycker de att defår ganska bra information om vilka utbildningarsom finns, studiemedel, studentliv och studieortensom sådan.Första terminen avgörDen första terminen vid universitetet är mycketviktig för hur resten av studietiden kommer att seut för en student. De som trivs första terminenbyter sällan lärosäte.Nybörjarbarometern visar dock att hälften avnybörjarna inte vet vad de förväntas prestera ochhar svårt att lägga upp studierna. Nästan likamånga tycker också att det är besvärligt att fåhjälp med sådant de inte förstått i undervisningen.Här är det sociala stödet betydelsefullt. Familjenär viktigast och fungerar bäst, medan stödetfrån lärarna också upplevs som angeläget menfungerar sämre. Lärarna räcker helt enkelt inte till.REKOMMENDATIONERMed utgångspunkt från de nya undersökningarna harutvärderingsenheten vid LU formulerat några rekommendationersom man tycker universitetets nyarekryteringsdelegation bör ta tag i. Man rekommenderaratt• gymnasieskolan medverkar till att gymnasister somär intresserade av högskolestudier ges möjlighet attdelta i Lunds universitets besöksdagar, alltså ävenelever inom de yrkesförberedande programmen• grundskolan i sin information inför övergången tillgymnasieskolan uppmärksammar konsekvensernaför möjligheterna till fortsatta studier inom högskolan,särskilt kraven på särskild behörighet• den statliga översynsutredningen av gymnasieskolangranskar de yrkesförberedande programmensinnehåll med hänsyn till de reella möjligheterna tillhögskolestudier• universitetet utvecklar sitt samarbete med Komvuxmed hänsyn till dess centrala roll för att stärkamångfalden i studentrekryteringen• universitetet utvecklar formerna för att snabbareflytta platser från mindre efterfrågade till översöktautbildningar• universitetet förbättrar sin information i gymnasieskolanom hur undervisning och effektivt studiearbetegår till inom olika utbildningsområden• områdena inför undervisning i studieplanering i allautbildningar• områdena/universitetet utreder om budgeten kanändras så lärartätheten ökar för de nya studenterna• universitetet följer upp studieavbrott och studiebytenför att få grepp om orsakerna.• områdena använder diagnostiska prov under förstastudieterminenMer stöd från lärarna skulle underlätta studiestartenför alla, men främst för nybörjare frånstudieovana miljöer. De är mindre säkra på sinstudieförmåga och oroar sig mer för hur de skaklara av studierna.Karl-Axel Nilsson menar att man istället föratt satsa mer pengar på utbildning på högre nivå,borde vända på det hela och öka lärartäthetenunder den första terminen.– Detta är inte särskilt unika resultat för LU.Det finns även internationella tendenser som serut så här. En forskare i Liverpool rekommenderarbl a att man ger studenterna en chans att förståhur studierna går till. Ett sätt är att försökadämpa examinationsfrekvensen under första terminen,men öka mängden diagnostiska prov såatt studenterna lär sig vad som förväntas av dem.PETRA FRANCKE

INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNAGöran Söllscher inspireras avmusikstudenter och kollegorMusikhögskolan i Malmöarbetar aktivt med att knytaverksamma och kändamusiker till skolan som lärare.Sedan någon månad tillbakakan t ex världsgitarristenoch BeatlesfantastenGöran Söllscher titulera sigprofessor.Lärarförslagsnämnden vid dekonstnärliga högskolorna iMalmö verkar inte ha haft ettalltför svettigt jobb när de skulletillsätta den lediga professureni gitarr. Protokollet redovisaratt nämnden liksom de sakkunnigafunnit att Göran Söllscherär ”klart överlägsen övrigasökande beträffande pedagogisksåväl som konstnärligskicklighet”.På fastare markGöran Söllscher är heller intedirekt okänd på Musikhögskolan.Han tog examen därifrån1977 och kom tillbaka som lärarehösten 1993. Han har tidigarevarit adjungerad professor,så egentligen blir skillnaden inteså stor.– Som adjungerad professorär man anställd för kortare tidsperioder.Det här känns mersom att man är på fastare mark,säger en påtagligt glad Söllscherpå telefon från hemmet i Kivik.Trots att han är efterfrågadsom konsert- och skivartist överhela världen värdesätter han attkombinera sin egen konstnärligagärning med undervisning.– Det ger mig väldigtmycket att undervisa. Jag får enmassa inspiration av eleverna.Och som lärare måste mankunna förklara både för elevernaoch för sig själv.Professuren är på halvtid,vilket ger Göran Söllscher möjlighetatt ge sig ut på resor emellanåt.– Jag har nyss varit tvåveckor i USA och Canada, därjag dels har turnerat, dels spelatin en skiva med musik av Schuberttillsammans med den amerikanskeviolinisten Gil Shaham.Han är en av världens två,tre bästa violinister just nu ochfantastisk att spela med.Men Göran Söllscher ärmån om att inte stanna utomlandsför länge. Han vill varkenvara borta från familjen ellersina elever någon längre tid.– Jag undervisar på musikerlinjenoch är lyckligt lottadatt ha en fantastisk kollega iGunnar Spjuth. Vi har båda varitelever till den legendariskegitarrprofessorn Per-Olof Johnson,och har alltså samma bakgrundoch samarbetar bra. Därförblir jag inte orolig om jagskulle vara borta en vecka. Menöver lag är det mycket viktigtmed kontinuitet i undervisningen.Att bara dimpa nernågra gånger per termin skullealdrig fungera.ProfessorskompisarDet är uppenbart att GöranSöllscher trivs på Musikhögskolan.Han gillar den internationellastämningen som skolansmånga utbyten med musikakademieröver hela världen förmed sig. Dessutom har han ettstort utbyte av de andra lärarnapå skolan, i synnerhet professorskompisarnaHans Pålssonoch Håkan Hardenberger. Dekombinerar liksom Söllscher sittarbete som aktiva musiker medGöran Söllscher ärmån om att intestanna utomlandsför länge. Han villvarken vara bortafrån familjen ellersina elever någonlängre tid.FOTO: OVETORSTENSSONundervisning i musik.– Musikhögskolan har gjortnågot unikt när de har skräddarsyttnågra professurer ochpå så sätt lyckats knyta aktivamänniskor till skolan. Jag troratt det är en väldigt bra idé. Attt ex ha musiker som HansPålsson och Håkan Hardenbergerpå skolan ger oerhörtmycket.Eftersom vårens professorsinstallationär fulltecknad kommerGöran Söllscher inte att installerasförrän i oktober. Hanvet ännu inte om han ska spelapå installationen, men han gördet gärna.– Du vet, toner säger mer äntusen ord. Eller hur var det…?Säg det i toner och inte i ord!skrattar Göran Söllscher, somtrots att han varit i rampljusetända sedan han vann en storgitarrtävling i Paris 1978 inteverkar lida brist på spelglädje.Det är inte ovanligt att gitarrenkommer fram på fester och dåbrukar det bli både Taube ochBeatles (han har för övrigt spelatin två skivor med Beatleslåtar).Det har också hänt atthan framfört alla festgitarristersfavoritlåt ”The House of theRising Sun”. Chansen är dockinte så stor att vi får höra den påinstallationen…PETRA FRANCKEINSIDORNA”LU kan ejhanterabesparingar”sid 3”Donationschefenhade dåligtomdöme”sid 4Bibliotekenbehöver nykompetenssid 8

LUs årsredovisning 2001:Minskat söktryck – balanserad ekonomiPå tre år har antalet helårsstudenterinom grundutbildningen på det teologiskautbildningsområdet minskatmed 30 procent. Det framkommer iuniversitetets årsredovisning somska lämnas till utbildningsdepartementetden 22 februari.Vid Teologiska institutionen i Lund trorman att det beror på minskade ungdomskullar,bättre arbetsmarknad och ändraderegler för studiemedel.– Studiemedlet är mindre förmånligtoch ges under en kortare period, sägerChristina Packalén studierektor vid denteologiska institutionen, som tror att studenternainte längre anser sig ha råd att”prova på” en utbildning.Tendensen verkar hålla i sig även för2002. Vid vårens intagning fick man bara57 sökande till de 110 platserna ireligionsvetenskap, trots att man tyckersig ha marknadsfört kursen.Men man har inga planer på att draner på utbildningen:– Jag tror att vi måste se det här somen del av den allmänna trenden av minskatsöktryck till alla högskolor, säger institutionensprefekt Fredrik Lindström.Vi vill växa ur krisen och håller just nu påatt föryngra vår lärarkår i takt med attäldre lärare går i pension.Fredrik Lindström menar att mankanske måste bli ännu bättre på att uppvisavilka fördelar det finns med att väljajust Lunds teologiska institution:– Vi har 13 forskningsämnen vid vårfakultet, säger han och jämför med en litenhögskola som kanske sammanlagt har3-4 lektorer.Även inom den naturvetenskapligagrundutbildningen har antalet studenterminskat om än inte i samma omfattningsom hos teologerna. Den juridiska grundutbildningenhar minskat på grund av tidigareneddragningar av antalet platser.Samhällsvetarna ökar mestSamhällsvetarna kan däremot glädja sigåt ett växande antal studenter på grundnivån.Deras utbildningsområde ökadeunder perioden 1999-2001 med hela tolvprocent och omfattar nu nästan en tredjedelav alla universitetets studenter. Ävenmedicinarna och teknologerna har tagitemot fler studenter på grundnivån.När det gäller söktrycket har antaletsökande till programmen ökat något meneftersom utbyggnaden av studieplatserfortsätter så har andelen förstahandssökandetill varje plats ändå sjunkit.Intresset ökade för juristutbildningen,pol mag- programmet och arkitektutbildningen.Systemvetarlinjen däremothar fått antalet studenter halverade underde tre gångna åren.Till de fristående kurserna har mängdenantagna varit ganska stabil sedan1999 men däremot har söktrycket minskatkraftigt vilket innebär att nästan ingautbildningarna längre kan stoltsera medlånga reservlistor.I årsredovisningen kan man läsa sigtill vissa könsskillnader både när detgäller åldersfördelningen bland de studerandeoch val av studieform.13 procent av kvinnorna är över 35år medan bara sju procent av männen tillhördenna kategori.Alla utbildningar som ges på alternativatider eller i andra distributionsformerän de traditionella har en myckethög andel kvinnor.Inom distansutbildningen har kvinnornaökat från 62 till 66 procent och viduppdragsutbildningen är hela 84 procentav studenterna kvinnor. En stor del avuppdragsutbildningen ligger inom vårdområdetoch detta kan vara ännu en förklaringtill den sneda könsfördelningen.Fler doktoranderAntagningen till forskarutbildningen ökademed tio procent under det gångna åretfrån att har varit oförändrad i två år.Vid en första anblick kan de förvåna attde humanistiska ämnena har fördubblatantagningen under år 2001. Huvuddelenav ökningen kan emellertid tillskrivas dennyinrättade forskarskolan i historia.Könsfördelningen av de nyrekryteradedoktoranderna har blivit jämnareunder år 2001 i och med att andelenkvinnliga nyintagna doktorander harökat med fem procent. Fortfarande utgördock kvinnorna endast 42 procent av dentotala doktorandkåren.Årsredovisningen visar också attuppdragsutbildningen har ökat avsevärti volym under de senaste tre åren. Förraåret ökade antalet helårstudenter från185 till 224. Denna siffra måste docksättas i relation till att universitetet har 23646 studenter inom grundutbildningen.– Lund Education AB säljer framförallt ledarskapsutbildningar till den offentligasektorn och vidareutbildning tillvårdsektorn, berättar Detlef Clöwe, VDför LUEAB som endast står för en del avuppdragsutbildningen.Intäkterna har ökat inom samtliga områden. En viss minskning har skett inomuniversitetets särskilda verksamheter vilket framför allt hänger samman med attMiljövetenskapligt centrum överförts till det naturvetenskapliga området.Ekonomin i balansDet ekonomiska resultatet för budgetåret2001är i stort sett i balanserat och stämmerväl överens med den prognos somgjordes i delårsrapporten. Åtminstone kanman säga att den nedåtgående spiral sompräglade slutet av 90-talet är bruten. Inomgrundutbildningen finns nu en balansmellan intäkter och utgifter medan forskarutbildningenfortfarande har ett underskottpå ca 27 miljoner kronor. Myndihetskapitaletkommer att minska till under10 procent av de totala årskostnadrna.ULRIKA OREDSSON2

”Universitetet kan intehantera besparingar...”Universitetets planeringsprocess ärinte anpassad för att hantera neddragningar.Den slutsatsen drar Internrevisioneni en aktuell rapportom ”besparingsprocessen inom områdeHT”.Historiskt sett har universitetets styrelseoch ledning haft som uppgift att fördelastadsbudgetmedel. Hela planeringsprocessenär än idag inriktad på att förmedlamedel i organisationen och inte på attprioritera kostnader, menar Internrevisionensom också noterar att det råder oklarheterom vad som är dålig ekonomi.”En fungerande verksamhetsstyrningska ange dels vilka viktiga värden somska skapas (kvalitetsstyrning), dels hurekonomiska resurser ska utnyttjas föroptimal måluppfyllelse (ekonomistyrning).”Rutin bör upprättasEn rutin för hantering av institutioneroch områden med ekonomiska bekymmerbör upprättas med tydliga och logiskaspelregler även vid smärtsammaLennart Nilsson, ordförande i Lundsuniversitets styrelse, ställer inte upppå de slutsatser Internrevisionendrar i sin rapport.– Så var det möjligen för tre år sedan.Men vi har förändrat och förbättrat vårtsätt att hantera neddragningar avsevärt.Nu senast fungerade våra diskussionermed dekanerna om prioriteringar väldigtbra, tycker han.Lärt sig att anpassaLennart Nilsson är inne på sitt sjunde åri universitetsstyrelsen och menar att dettill en början var besvärligt att diskuteraneddragningar.– Men nu har man inom universitetetlärt sig att anpassa verksamheten tillverkligheten och har en helt annan förståelseför att det måste finnas pengar till detman vill göra, menar han.– Problemet är när studentantalet inteblir som man planerat. Men där tyckersparbeting, tycker Internrevisionen somockså påpekar att kvaliteten i de kalkylersom undersökningen omfattar har haftbetydande brister.”Det är inte acceptabelt att avvecklingskostnader(omställningskostnader)saknas i kalkylerna. En annan viktig uppgiftsom inte alltid finns med är klara tidsangivelserför när besparingsåtgärdernakommer att få önskad effekt. ”Flexibilitet i beslutenDet är också viktigt med en flexibilitet ibesparingsbesluten. Beslutar man sig föratt dra ner på en institution som exempelvisInstitutionen för konst- och musikvetenskap,och det sedan visar sig attsöktrycket ökar, måste man kunna tahänsyn till det.Ett viktigt syfte med Internrevisionensgranskning var att belysa hur universitetetsplaneringsprocess stödjer arbetet påområdes- och institutionsnivå. Anledningentill att man valde just HT är attden besparingsprocessen var mest aktuell.Internrevisionens förre chef OlaMöller, som lett arbetet med granskningen,tror att man kommit fram till”... det kan vi visst ”jag ändå att man är rätt flexibel inom sinegen fakultet. Flexibiliteten är dock intelika stor mellan de olika fakulteterna.Lagom decentraliseratAtt det, på grund av beroendet av statsmaktenoch andra finansiärer, är extrasvårt med långsiktig ekonomisk planeringhåller Lennart Nilsson gärna med om.Han tycker att mycket vore vunnet omstaten åtminstone täckt universitetetsgrundkostnader, men så är tyvärr intefallet, konstaterar han.För övrigt tycker Lennart Nilsson attLunds universitet är ganska lagom decentraliserat.– Ibland skulle man väl önska att rektorkunde gå in och sätta stopp när manser att något är på väg att gå snett – meni stort sett fungerar det.Ola Möllerföreslår enöversyn avrutinerna isamband medbesparingar.ungefär samma resultat om man granskatnågot annat områdes hantering avneddragningar.– Inom HT gjordes framsynta ansatseri prioriteringsfrågor, säger han ochmenar att det är lätt att granska och kritiseramed facit i hand. Men man måstekomma ihåg att det är en svår och komplexsituation att hantera neddragningari en organisation som Lunds universitet.Ola Möller tror att en anledning tillden svårigheten är att universitetet bådeär centralstyrt och decentraliserat.– Det är en mix av två system plus attman dessutom är beroende av en tredjepart, statsmakten.Internrevisionen föreslår att planeringsprocessenvid universitetet ses över.Lennart Nilsson,ordförande iuniversitetsstyrelsenoch”näringslivsman”,delar inte OlaMöllersuppfattning.MARIA LINDHStöd i budgetarbeteNågot som dock inte fungerar helt tillfredsställandei den ekonomiska planeringsprocessenenligt Lennart Nilsson äratt universitetets mål och strategier intehar stöd i budgetarbetet.– Vi är duktiga på att sätta upp måloch strategier och då gäller det att se tillatt det finns pengar att genomföra demför.– Vi borde koppla målen till budgetprocessen,säger han och vill jobba för attgöra det i framtiden, säger Lennart Nilsson.ML3

Donationschef fick gåChefen för donationsgruppen vidLunds universitet har fått lämna sintjänst på grund av oprofessionellförvaltning av ett dödsbo. Universitetetvalde att inte polisanmäla.Universitetsledningen drog slutsatsenatt donationschefen visat dåligtomdöme, men inte haft brottsligtuppsåt. Sedan dess har dock nyamisstänkta oegentligheter kommitfram och en vän till den avlidna donatornhar polisanmält donationschefen.En läkare som avled förra året doneradealla sina tillgångar till universitetet, medavsikten att de skulle säljas och intäkternasättas in i en forskningsfond. Möbleroch inventarier skulle säljas på auktion.Dessförinnan begärde dock universitetetsdonationschef att själv få köpa enhandfull föremål, till ”marknadsmässigt”pris, direkt av auktionsfirman, bl a ettpiano, en Billy-bokhylla och ett vitrinskåp.Så skedde också.Det uppdagades och anmäldes tilluniversitetet av en vän till den avlidna;hon hade tagit bilder av donatorns hem,och kunde bevisa att föremål saknades.– Universitetet tog uppgifterna påstort allvar och agerade snabbt. Förvaltningschefen,ekonomichefen och jag harvid flera tillfällen pratat med donationschefensom till en början nekade till oegentligheter.Först efter att hon förmåttsanlita advokat, erkände hon att honhandlat fel, och förstod att hon förverkatuniversitetets förtroende för henne, sägerAnders Lindahl, byrådirektör på universitetetspersonalenhet, avdelningen förarbetsrätt och anställningsskydd.Donationschefen har handlat oregelmässigtoch oprofessionellt, menadeEU-kommissionen är bekymrad överfrånvaron av officiell informationfrån LU rörande den s k kontokortsaffäreni höstas. Det framgår av ettbrev till universitetsledningen.En enhetschefs misstänkta missbruk avkontokort berörde också ett EU-konto.EU-kommissionen begär nu utförlig informationom hur det har gått till ochvilka summor som kan ha försvunnit påotillbörligt sätt. Man förbehåller sig alltjämträtten att själv utreda ärendet inomsin egen antibedrägerienhet, Olaf.universitetsledningen. Som chef för engrupp som hanterar stora tillgångar föruniversitetet – cirka 1,7 miljarder för tillfället– har hon haft en extremförtroendeställning, med höga krav påomdöme och integritet.– Men även om hennes förfarandevarit helt oacceptabelt, fanns ingen misstankeom brott eller brottsligt uppsåt.Därför fanns heller ingen laglig grund förpolisanmälan, säger Anders Lindahl.Därför togs ärendet heller inte upp iden partssammansatta personalansvarsnämnden,säger han. Istället uppmanadesdonationschefen att säga upp sig, och fickett avgångsvederlag på 215.000 kr, motsvarandesex månadslöner. Detta för att”under en skälig tid utan ekonomiska påfrestningarsöka annan anställning.”Det har dock visat sig att fler föremålavlägsnats från dödsboet. Donationschefenhar returnerat sammanlagt ett 40-tal föremål – många av dem till ettförsumbart värde, t ex garner och tyger.– Hon säger att hon tagit hand omdessa för att skänka till välgörenhet, eftersomföremålen saknade intresse förauktionsfirman, säger Ann-Kristin Mattsson,LU:s ekonomichef och donationschefensnärmaste överordnade.– Donationschefen har också vid etttillfälle plockat undan värdefulla målningarfrån dödsboet, enligt uppgift föratt mäklaren skulle ha en öppen visning.Det har skett öppet – de kan inte sägas havarit på avvägar, säger Anders Lindahl.Den avlidnas vän är dock inte nöjdmed universitetets åtgärder. Hon hävdaratt det fortfarande saknas föremål, bl a enservis, och har alltså polisanmältdonationschefen, för att få till stånd enutredning.BRITTA COLLBERGEU-oro över kontokorts-affärenLU:s rektor Boel Flodgren bekräftari ett svarsbrev att enhetschefen missbrukatett EU-konto. Totalt kan det handlaom cirka 250.000 kr som använts påotillbörligt sätt. LU tar dock på sig samtligautgifter som drabbat EU-kontot, försäkrarrektor, och redogör i detalj förärendet och de åtgärder som vidtagits.Hon framhåller också att parallelltmed åklagarens utredning fortsätter LU:sinterna sammanställning av posterna iärendet. Utifrån den ska universitetetbegära skadestånd av enhetschefen omdet blir en rättslig process.Boel Flodgren– Som myndighethar vi gjort rättYtterst är det rektors ansvar att beslutaom en anställd som missköttsin tjänst ska polisanmälas eller ej. Ifallet med donationschefen valdeBoel Flodgren, efter överläggningarmed Personalenheten och universitetsdirektörPeter Honeth, att intepolisanmäla.Varför?– Som statlig myndighet måste vi bedömaom misstanke om brott föreligger.Gör det inte det, har vi inte rätt att polisanmälaen anställd, t ex för att skydda osssjälva och vårt anseende. Vi har också ettpersonalansvar.Det handlade alltså inte om att ”mörka”,för att skydda universitetets anseende?– Nej, tvärtom tror jag att maximalöppenhet gynnar universitetet i alla lägen.Men att polisanmäla utan tillräckliggrund kan betyda att universitet får betalaskadestånd till den anställde.Vad innebär det här ärendet för universitetetsanseende, och hur påverkar detpresumtiva donatorer tror du?– Det är väldigt tråkigt för ett universitetsom vårt, som åtnjuter högt anseendeoch förtroende, varje gång det framkommerbevis på motsatsen. Samtidigthar vi hanterat det här i överensstämmelsemed våra åligganden, och snabbtdessutom. Jag förstår om människor ärupprörda, men vi har gjort rätt med detunderlag vi haft, och jag hoppas därmedatt det inte ska skada oss.Hur påverkar det som hänt de anställdasbild av universitetet?– Det här handlar ju om dåligt omdömemen ingen förslagenhet hos en enskildindivid. De flesta gör ett fantastisktjobb, har hög ansvarskänsla och värnarom universitetets goda anseende. Samtidigtmåste vi arbeta ännu mer med etikeni fokus; vi har ansvar mot en större allmänhetoch förvaltar skattemedel. Vimåste också bli mer uppmärksamma närvi rekryterar till sådana här ansvarsfullaposter.BC4

En professor i ropet är ingen överdriven benämning på Göran Bexell.Han skulle kunna fylla sina veckor med föredrag och seminarieri sitt ämne etik. Han efterfrågas av direktörer, politiker, medicinareoch tekniker för att bara nämna några. Och det är bra att folk inomuniversitetet är ute och rör på sig, tycker han.”Vi ska vara en aktiv röst”– Vi ska inte bara spegla samhället - viska också vara en aktiv röst, tycker GöranBexell och Ungefär så står det ocksåi den nya strategiska planen som GöranBexell arbetat med. Han var ordförandei den arbetsgruppen liksom han är ordförandeför området humaniora/teologi.Arbetar som: Professor i etik och områdesordförandepå halvtid för humaniora/teologi.Familj: Hustru som är lärare, en dottersom är doktorand i statsvetenskapoch en son mitt i sin läkarutbildning.Bor: På Mårtens fälad i Lund och fritidshuspå Västkusten.Fritidsintressen: Musik (Bach, Mozartoch folkvisor är favoriter), varaute i naturen, påtning under fria formeri trädgården. Ny digital filmkamerafångar just nu intresset.Han sitter i styrelsen för MiljövetenskapligtCentrum, och i ledningsgruppen församverkan med näringslivet. Han finnsmed i universitetets Kulturforum tillsammansmed ledande konstnärer och författare,och i styrelsen för Crafoordskastiftelsen. Han är även aktiv i ett internationelltnätverk om hur man kan kombineragemensamma globala värden medkulturell mångfald.– Och så har jag forskarseminariet ietik med en hel del handledning. Det ärviktigt för mig, säger han och berättar omtvå disputationer i ämnet förra terminen.Förra året genomfördes också storabesparingar inom hans område och detvar också då arbetet med den strategiskaplanen var som intensivast. Men han verkarinte stressad utan svarar lugnt, vänligtoch eftertänksamt på alla frågor.Var kommer kraften ifrån? Som teologär Göran Bexell van vid frågan omhan är troende – men han tvekar ändåmed svaret.– Det finns så många fördomar omhur det är att vara religiös och troendeoch jag känner inte igen mig i de beskrivningarna.Men jag har nog en form avtro, i kristendomen är kärleken det centrala,ibland kan jag uppleva en vila ihelheten…Historien om Göran Bexell börjar idet tidiga 40-talet i småländska Ryssbymellan Ljungby och Växjö. Med sig hemifrånhar han kristna traditioner somtillsammans med ett humanistiskt intressehar gett honom värderingar och övertygelsersom ger honom viss styrka, berättarhan. Värderingar som att man ska respekteravarje enskild person och aldrigkränka någon.– Jag har också en stark demokratiskövertygelse och tror mycket på delaktigheti besluten. Den processen är viktig föratt nå förankrade beslut.Etiken attraheradeGöran Bexell kom till Lund i mitten av60-talet för att läsa litteraturvetenskap.Han fortsatte med nordiska språk ochreligionsvetenskap. Som student var hanaktiv i kårpolitiken och som studentsångare.Etiken attraherade honom och GöranBexell minns sina forskningsår som enovanligt lugn och fridfull tid. Han satt påBredgatan och tittade ut över ett vackerttegeltak, läste och skrev böcker och artiklar,berättar han.1970-talet var ett explosivt decenniumför Theologicum. Då bytte den traditionellaslutna fakulteten skepnad till enöppen, mer allmän religionsvetenskapligfakultet. Mellan 1980 och 1990 dubbleradesnästan studentantalet och GöranBexell berättar om en ny typ av både lärareoch studenter. Inte minst kvinnligasådana.1990 blev Göran Bexell professor,ordförande i dåvarande linjenämndenoch senare dekanus. Han var med ochinförde teologdagarna och en ny typ avhedersdoktorer som exempelvis författarenLars Gyllensten.Under hela 90-talet var det full fartoch 2000-talet har inletts med sammakraft. Inga tecken tyder på att en lugnareframtid väntar Göran Bexell. Han hinnerinte med någon egen forskning eller undervisning,men tror att han trivs med sinnuvarande arbetstillvaro.– Det faktum att jag inte tänker påom jag trivs eller inte talar ju för det.Hans ämne kräver tid för eftertanke,och när han efter intensiva arbetsperioderGöran Bexell gillar inte ”tystnadens kultur”.känner att han går på tomgång ger hansig iväg på långa promenader längs strändernavid Haverdal på Västkusten därfamiljen har fritidshus. Även hemma iLund försöker han vara ute i naturen såmycket som möjligt.Till glädjeämnena på jobbet hör sammanträdendär viktiga och väl förbereddafrågor leder till konsensuslösningar utanreservationer.Han känner sig nöjd med arbetet medden strategiska planen. Det var mångasom hade åsikter på den första versionenoch delar av planen arbetades om. Slutresultatetblev bra, tycker han.– Det är viktigt att ha en tydlig policynär det gäller de stora frågorna. Vi harockså en sådan när det gäller samarbetetmed näringslivet, men i gråzonerna måsteman ändå varje gång överväga vad principernainnebär.Göran Bexell stimuleras även av kontakternamed omvärlden. Han berättarom ett etikseminarium på Harpsund somhan höll tillsammans med Göran Persson.Det handlade om möjligheter att hitta enpolitisk grund som vilar på gemensammavärderingar.– På en sådan grund skulle man sedankunna lägga upp både bostadspolitiken,skatterna och skolpolitiken, ja nästanallt. Det är mycket intressant.Till det han inte tycker om hör detsom han kallar ”tystnadens kultur” sombreder ut sig i samhället och även på universitetet.– Här ska vi odla debatt och analys,vi ska vara självständiga och ha en intellektuellaspekt på det som sker. Jag villgärna arbeta för att öka de förutsättningarnaoch förbättra den kreativa miljön påuniversitetet.MARIA LINDH5LUM-profilen

gästkrönikanDagens forskningspolitik genomsyras av tron att framsteg skapasmed kraftsamlingar. En Einstein hade snabbt blivit medellös, skriverLars-Åke Fransson, biomedicinare vid LU.Mest nytto påforskningsfronten!En ödestro som går ut på att denakademiska nyfikenhetsforskningen skulle ha spelat ut sin roll framförsofta i debatten om forskningensframtid. Med krigiska metaforer om”forskningsfronten”, ”spjutspetsforskning”och ”strategisk forskning” indoktrinerasvi till att tro att grundforskningmåste bedrivas enligt managementformersom härskar inom näringsliv och militäraorganisationer. Nytta och behov skullevara den främsta drivkraften till nykunskap. Samtidigt ökar kraven på snabbareframsteg och kortare ”ledtider”mellan upptäckter och tillämpningar.Otåligt riskkapitalDen akademiska forskningen, särskilt denbiomedicinska, har blivit alltmer beroendeav extern finansiering. Riskvilligt kapitalär ”otåligt” och grundforskning ochtillämpad forskning flyter därför oftasamman. Detta kan leda till ineffektivitet.Typexemplet är utforskningen avmänniskans arvsmassa (HUGO). Egentligenvar grundforskningen om arvsmassansprincipiella uppbyggnad avklaradsen en tid tillbaka. Att i detalj kartläggagenomet var i princip en form av tillämpadforskning. Ändå engagerades en radakademiska grundforskare för uppgiften.Trots betydande resurser gick det långsamtoch inte förrän ett företag gav sig ini projektet tog det fart. Uppföljningen avHUGO-projektet uppfattas som spjutspetsforskningoch ges stora resurser. Omden förutsättningslösa nyfikenhetsforskningendärigenom tunnas ut tvingas bioteknikföretagensnart att själva utföragrundforskning. Sådana tendenser finnsredan och innebär att både akademiskaforskare och industriforskare allt merbörjar syssla med sånt som dom inte ärså bra på.KraftsamlingarDet militärstrategiska tänkande som genomsyrarforskningspolitiken bygger påföreställningen att framsteg skapas genomkraftsamlingar. Därför skapar manstora forskargrupper. De är kanske brapå att lösa tillämpade uppgifter som t.ex.när man konstruerade atombomben.Men stora toppstyrda enheter behöverinte vara mera kreativa än en mindregrupp. Därför gäller det att behålla pluralismenoch skapa en kreativ miljö, enanalys som oftast lyser med sin frånvaroi universitetens strategiska dokument.Lunds universitet bör inte okritisktkopiera de aktivitetsrelaterade fördelningsnycklarsom införts på andra lärosäten.Det har förvisso stimulerat forskareatt skaffa sig externa anslag. Mennär taket är nått kan det ge negativa effekter.Den tidigare så framgångsrikastrategin att använda fakultetsmedlensom lockbete för att värva forskare somdrar in stora externa anslag kan leda tillatt kriteriet på bra forskning blir detsammasom forskning som drar in storaanslag.Externa finansiärerForskning nära en tillämpnings- och utvecklingsfasattraherar externa anslagsgivare,särskilt om nyttoaspekten geshögsta prioritet. Att med automatik tilldelaforskargrupper med stora externaanslag alltmer av den krympande gemensammakakan behöver inte förbättraforskningen i samma utsträckning somdet gjort tidigare. En Einstein skulle meddagens nyttotänkande snabbt bli medellös.Marginaleffekter och den vikandegränsnyttan gör att extra tilldelning påtoppen av en redan stor resurs blir obetydligjämfört med ett rejält lyft på enlägre nivå. Genom att slå ut ett antal mindregrupper minskar också chanserna attnågot nytt och oväntat ska dyka upp.LARS-ÅKE FRANSSON,PROFESSORTyst på nätetom arbetsmiljönSedan början av december har manvia nätet haft möjlighet att diskuteradet psykosociala arbetsklimatetvid Lunds universitet. Det är Personalenhetensom tagit initiativet sedandet kommit in rapporter om attantalet fall av utbrändhet har ökatinom universitetet. Hur går det? Ärnätet ett bra forum för ventileringav den psykosociala arbetsmiljön?Vi finner att ”gästboken” än så länge intehar haft en enda besökare. Åtminstoneingen som offentligt vill ventilera någratankar om sin arbetsmiljö.Däremot kan man under rubriken”Institutionen som tog tag i …” läsa omvad andra institutioner har gjort för attförbättra den psykosociala arbetsmiljön.Vid Avdelningen för kemisk apparatteknikvid LTH vill man dela med sig avsina erfarenheter av samtal under rubriken”Förstå och gör dig förstådd”. Sedani höstas har man haft möten kvällstid medmålsättningen att minska missförståndsom uppstår på grund av mäns och kvinnorsolika sätt att kommunicera.– Män och kvinnor uttrycker sig oftaså olika att det uppstår missförstånd, sägerprofessor Ann-Sofi Jönsson som ärinitiativtagare till samtalen.Hon tror inte att de har ovanligtmycket missförstånd vid just deras institution.Det handlar snarare om att värnaom ett gott arbetsklimat.– Förra terminen träffades vi ett partre gånger och diskuterade med utgångspunkti Deborah Tannens bok ”Prat frånnio till fem. Om kvinnors och mänssamtalsstilar på jobbet”, berättar honAdressen är www.lu.se/pers/psykosoc/index.htmlULRIKA OREDSSONSvagt intresse för kurserom konflikt och stressElva personer har anmält sig till LUs kursi konflikthantering och fyra till seminariedagarom stress.– Om det inte kommer in fler anmälningarföre sista anmälningsdatum om ettpar dagar ställer vi in kurserna, säger BirgittaLindgren på Personalenheten.– När vi har haft frukostseminariumom personalfrågor har intresset varitstörre, påpekar hon. Men folk kanskeinte har tid att gå en personalutbildningsom tar en till två heldagar.6

Kvinnliga doktoranders sjukskrivningar:”Många lider av att inte bli sedda””Jag kan ibland uppleva att hon haren nästan omänsklig attityd i förhållandetill sånt som familj och barn.Man ska klara det ändå. Det ska inteta så mycket tid eller det är inte såviktigt”.Uttalandet kommer från en kvinnligdoktorand vid Lunds universitet.Som LUM tidigare berättat har TanjaHermansson och Anna Passert har påuppdrag av Personalenheten och Institutionenför psykologi undersökt varförkvinnliga doktorander blir långtidssjukskrivnai allt högre grad. Resultatet är nuklart.Till en viss del beror långtidssjukskrivningarnapå att universitetets två uppdrag– att skapa kunskap och att vara arbetsledare– ibland krockar med varandra.– Vi har förvånats över hur lite universitetetser sig själv som arbetsledare,säger Tanja Hermansson som menar attuniversitetet har all anledning att värnabättre om sin personal:– Den bristande arbetsledningen ochkulturen i organisationen gör att universitetsmiljönmånga gånger blir kreativitetshämmande,när den i själva verketborde vara kreativitetens högborg!För mycket att göraHela 72 procent av de tillfrågade kvinnligadoktoranderna anser att de har förmycket att göra. Utredarna beskriverdoktorandtjänsterna som ett ”högstressarbete”som kännetecknas av litet beslutsutrymmei kombination med storapsykologiska krav. Stressen kan leda tilltrötthet, ångest, depression och fysisksjukdom om det inte finns tillräckligt medsocialt stöd inom organisationen.”Kvinnor försvinner ju högre uppman kommer, det är ju jättetråkigt.”Den sociala buffert som krävs för att manska klara av ett högstressarbete kan beståav enkla saker som gemensamt fika,utvecklingssamtal och regelbunden feedback.– Vi har kommit fram till att debuffertfaktorer som i dag finns vid universitetetinte är tillräckligt starka för attväga upp den belastning och de krav somställs på doktoranderna, säger Tanja Hermansson.Ett annat resultat som utredarnatycker är uppseendeväckande är att hela25 procent av de tillfrågade uppger att devarken får kritik eller beröm för sitt arbete.– Många lider av att inte bli sedda,säger Anna Passert. Utan feedback blirman givetvis osäker. Det är mycket somstår på spel. 91 procent av undersökningsgruppenupplever att de förlorar iprestige eller att det är ett personligt nederlagom de gör något misstag.”Jag har fått vissa plumpa kommentarerfrån professorer; Är detdär riktigt bra? Ska du ta paus nu?Det blir jättejobbigt att kommatillbaka! Det tycker jag är fånigtnär man står med en jättestormage och redan är gravid.”Anna Passert och Tanja Hermansson troratt bristen på kvinnliga förebilder gör detsvårt för kvinnliga doktorander att finnasig till rätta i systemet.– Det finns forskning på att minoritetsgrupperinom en organisation harmindre möjligheter att göra karriär, berättarTanja Hermansson.Eftersom männen dominerar på dehögre befattningarna blir det också männensom präglar normerna inom organisationen.Dessa normer krockar ofta meduniversitetets officiella policy. Man förväntastill exempel arbeta mer än normalarbetstid vilket leder till att många inte tarut sin semester. Många kvinnor uppleverockså att man bryter mot den rådandenormen om man avbryter forskarutbildningenför att vara föräldraledig.Är det någon skillnad för de kvinnorsom har en kvinnlig handledare?– Nej, det har vi inte märkt av, sägerTanja Hermansson. De kvinnor som harlyckats ta sig upp i systemet har ocksåtvingats förhålla sig till och präglats avden rådande normen.– De kvinnliga doktoranderna kännerofta att de inte kan ge utlopp för vissasidor av sin personlighet på arbetsplatsenoch bildar därför nätverk utanför, berättarAnna Passert. Det behöver inte varanegativt men det är en klar indikation påatt deras nätverk inte ryms inom ramenför organisationen.Utredarna tror att trenden med ökadlångtidssjukskrivning bland kvinnligadoktorander kommer att fortsätta omingenting görs. Därför har man lämnat ettantal förslag till organisatoriska åtgärder.Bland dessa kan nämnas obligatoriskhandledarutbildning, formaliserad rekryteringoch introduktion, fortlöpandefeedback och årligen återkommandeutvecklingssamtal.Byta handledareRelationen mellan doktoranden ochhandledaren måste också ses över.– Även om det står i stadgarna attdoktoranden har rätt att byta handledareså är det inte alltid realistiskt, säger AnnaPassert.Därför föreslås att doktoranden tilldelasytterligare en handledare eller enmentor för att undvika den utsatthet somen dåligt fungerande handledarrelationinnebär.”En gång var jag sjuk en vecka ochringde till vår personalansvarige föratt sjukanmäla mig. Han sa att detär inget som man gör utan detreglerar man själv. Är man bortanågon dag så jobbar man en helgistället. Det är likadant med semestraregentligen.”I många fall handlar det om att verkligenbörja använda sig av redan existerandeförslag eller strukturer, tror Tanja Hermanssonoch Anna Passert som har gjortutredningen i form av ett examensarbeteinom psykologprogrammet.ULRIKA OREDSSONFOTNOT: 210 av universitetets drygt500 kvinnor med doktorandtjänst harsvarat på enkätundersökning om den psykosocialaarbetsmiljön och tio har djupintervjuats.Debatt om sjukskrivningarTisdagen den 5 mars ordnar SULF/SACOen paneldebatt om sjukskrivningarnabland de kvinnliga doktoranderna. Ipanelen: Lina Carls, ordf Sveriges doktorandförening,Cecilia Gagné, ordf LU:sdoktorandkår, Jitka Lindén, inst för psykologi,Anders Axelsson, inst för kemiskapparatteknik, Staffan Svensson, personalchefoch Anna Bexell, studentläkare.Moderator: Karin Warfinge, SULF. Plats:Spoletorp, Spolegatan 1 r, Lund.7

ibliotekSvagt intresse förtidig pension på UBPå universitetsbiblioteket pågårMBL-förhandlingar inför arbetetmed turordningskretsar för åretspersonalneddragningar.Kai Ericsson som är administrativ chefpå UB Helgonabacken berättar att mangått ut med en förfrågan om intresse föravtalspension. Ungefär var femte UBanställdär i den åldern där det kan varaaktuellt, vilket blir ett drygt 20-tal personer.Men hittills är det bara två eller tresom visat intresse för tidigare pension.– Vi arbetar nära Personalenhetensom försöker hitta möjligheter tillomplaceringar, säger Kai Ericsson somtror på en lång avvecklingsprocess.Tidsplan klar förkompetenspengar– Lunds universitet ligger välframme när det gäller trygghetspengarna,säger biträdande personalchefChristine Fernströmsom ansvarar för LUs kompetensutvecklingoch ”håller i” de 31miljonerna (se artikel intill).I Lund är man först med en ramöverenskommelsemellan arbetsgivarenoch de fackliga organisationerna omhur pengarna ska användas. Och nufinns en tidsplan för ansökningar omkompetenspenarna klar.De 31 miljonerna ska fördelasunder tre år och man har beslutat omfyra beslutstillfällen i år. Förslag tillkompetensutvecklingsprojekt lämnastill Personalenheten den 15 mars, 15maj, 13 september eller 15 november.Christine Fernström har redanfått in många intressanta förslag ochser fram emot fler.Beslut om de inkomna ansökningarnafattas av en partssammansattgrupp 14 dagar efter sammanträdenaoch förslagen ska vara kostnadsberäknade,tidsplanerade och prioriteradeom man har flera förslag.Ramöverenskommelsen där detanges vilken typ av kompetensutvecklingsom prioriteras, tillsammansmed övrig information kring ansökningarfinns länkat frånPersonalenhetens hemsidawww.pers.lu.seBiblioteksdirektionenefterlyser utbildningPå Biblioteksdirektionen följer manutvecklingen på UB Helgonabackendär 16 varsel har lagts . Direktionenansvarar för kompetens- och vidareutbildninginom LUs hela biblioteksnätverk,och dess chef Lars Björnshaugetror att flera av de varsladekan räddas kvar om de kan skaffa sigden nya kompetens som flera av denya fakultetsbiblioteken nu kräver.– Men då gäller det att komma åt de såkallade trygghetspengarna och snabbtupprätta relevant kompetensutveckling,säger han.Trygghetspengarna är en följd av attavgiften till Trygghetsstiftelsen sänktsmed 0,65 procent av lönesumman. Detinnebär att LU sammanlagt har 31 miljonerkronor fram till och med år 2003 attsatsa på kompetensutveckling (se LUMnr 1).– Men processen kring dessa pengar,ansökan och beviljande, tar tid, och detkan de varslade komma att förlora på,säger Lars Björnshauge.Det är de fackliga organisationernatillsammans med Personalenheten somska besluta hur pengarna ska användasoch Lars Björnshauge berättar att hanredan i augusti i fjor gjorde en intresseanmälan– men att det inte har häntmycket sedan dess (se artikel nästa sida).Lars Björnshaugeser ett stort behovav kompetensutvecklingpå UB.Delvis ny kompetensDen omstrukturering som nu genomförsinom biblioteksverksamheten vid universitetetbeskriver Lars Björnshauge som envandring från de tidigare två stora bibliotekenpå Helgonabacken och norr, ut tillfakultets- och institutionsbiblioteken. Denya biblioteken behöver också personalmen med delvis ny kompetens.– Här finns ett enormt behov avkompetensutveckling, konstaterar han.Till Biblioteksdirektionens uppgifterhör att stödja och hjälpa de nya bibliotekenmed sin uppbyggnad och organisation.– Vi har kommit långt med UB Norrsom genomgår en total omorganisationinför att de ska bli LTHs fakultetsbibliotek.Medicinarna (se artikel nästasida) är också på gång liksom mat.natoch samhällsvetarna.UB Helgonabacken är tills vidarefakultetsbibliotek för humaniora och teologi,men det finns flera institutionsbibliotekinom området och det pågår enutredning om hur man ska knyta områdetssamtliga bibliotek till varandra.På Biblioteksdirektionen har manockså arbetat intensivt med en elektroniskintegrering av nätverkets alla bibliotekoch här menar Lars Björnshauge attman har åstadkommit stora framgångar.Nu kan man enklare färdas på de elektroniskamotorvägarna och söka det manletar efter i hela nätverket. Smolket iglädjebägaren med ökad tillgänglighet ärde problem man haft med katalogdatabasentillsammans med vissa hårdvaruproblem.Men de problemen är nu löstai stort sett menar Lars Björnshauge.– Det var många faktorer som orsakadeproblemen. Vi i Lund bytte systemsamtidigt som nationella Libris bytte systemoch våra leverantörer underskattadenog sin uppgift. Det handlade om uppgraderingoch samkörning av mellan 15och 20 databaser.ELIN testasLars Björnshauge har under sina åttamånader som ansvarig för Biblioteksdirektionenarbetat med utvecklingen av ettsystem som går ut på att samordna deelektroniska tidskrifterna. Systemet heterELIN och är en förkortning av ElectronicLibrary Information Navigator. Dettahar varit i drift i Lund sedan tidigt ihöstas, det utökas kontinuerligt och testasjust nu på hela landets forskningsochhögskolebibliotek.– De elektroniska tidskrifterna ochdatabaserna kostar bara i Lund drygt 20miljoner och kan man samordna dessafinns det mycket pengar att spara. Kan videssutom sälja systemet till andra bibliotekså blir det ytterligare ekonomiska vinster,säger Lars Björnshauge.8

ibliotekJan Jensen och YvonneHultman Özek byggerupp det medicinskafakultetsbiblioteket somska bli ett kreativtstudiecentrum.Medfaks bibliotek på gångMedicinska fakulteten var först iEuropa med att använda det amerikanskagränssnittet My Library, enportal som kan skräddarsys efteregna behov. Det är bibliotekariernaYvonne Hultman Özek och Jan Jensenpå Medicinsk InformationsServicesom med tekniskt stöd från Biblioteksdirektionenanpassat portalentill medicinska låntagare.My Library innehåller en samling elektroniskainformationskällor inom olikaämnen vid LU, som den enskilde användarenkan välja ifrån och lägga in på sinsida. Just nu är det 14 bibliotek vid universitetetsom arbetar med MyLibrarysom portal till det egna ämnesområdetJan Jensen och Yvonne HultmanÖzek har letat upp, värderat, ibland prenumereratpå och lagt in relevanta informationskällorinom det medicinska området.– Här finns databaser, elektroniskatiskrifter och mycket annat, berättarYvonne Hultman Özek. Och vi arbetarkontinuerligt med uppdatering och utvecklingav My Library.Yvonne Hultman Özek och Jan Jensensitter på andra våningen i centralblocketsentré. Här finns embryot till detegna medicinska fakultetsbibioteket, detså kallade kvalifierade studiecentrat somska skapas här, eller i nära angränsadelokaler någon gång under 2003. Då skaden digitala och analoga medicinskabiblioteksverksamheten slås ihop enligtden engelska modellen Learning ResourceCenters som nu etableras vid universitetoch högskolor världen över.Den avgörande skillnaden mellan ettbibliotek och ett studiecentrum är frånvilken utgångspunkt verksamheten ochmiljön planeras. Ett bibliotek planerasutifrån samlingarna och ett studiecentrumfrån studenternas arbetssituation.– Det blir en mer pedagogisk inriktningpå biblioteket och den synen sympatiserarvi med, säger Jan Jensen.Eftersom fakultetens verksamhet ärdelad planeras ett kvalificerat medicinsktNetLab firar 10 årmed stor konferens”NetLab and friends – Tribute and outlookafter 10 years of digital library development”är titeln på en konferens somanordnas 10-12 april med anledning avatt NetLab firar tio-årsjubileum. NetLabär biblioteks- och informationsverksamhetensutvecklingsavdelning och är en delav Biblioteksdirektionen.Hela programmet och mer info finnspå www. lub.lu.se/netlab/conf/Gratis publiceringi BioMed-tidskrifterLunds universitet har tecknat medlemskapi BioMed Central, BMC, enbiomedicinsk tidskriftssamling pånätet.Detta innebär att lundaforskare slipperden författaravgift på 500 dollarsom annars krävs för att man ska fåpublicera sig i BMC:s ca 60 sakkunnigbedömdatidskrifter.BioMed Central med adress http://www.biomedcentral.com/, lanserades avThe Current Science Group år 2000 ochär en publiceringsmodell för forskningsartiklarinom biologi och medicin. BMChar vuxit betydligt snabbare än PubMedCentral, som de har nära samarbete med.BMC stöder fri tillgänglighet till forskningsartiklaroch hävdar att förlagensprenumerationsavgifter skadar det vetenskapligakommunikationsflödet.Man publicerar två typer av tidskrifter:Dels ”Core journals” med sakkunnigbedömdaartiklar, dels specialisttidskriftersom kontrolleras av externa redaktionskommittéer.BMC erbjuder alla forskargrupper enmöjlighet att publicera egna e-tidskriftermed stöd av BMC. Forskargruppen ansvararför innehåll och sakkunnigbedömningmedan BMC tar hand om teknik ochmarknadsföring och finansiella garantier.Tidskrifterna indexeras av Medline,och British Library och arkiveras med fritillgänglighet i PubMed Central.Tiden från ankomst till publicering äri snitt 35 dagar. Accepterade artiklar blirgenast sökbara i PubMed. Författarnabehåller upphovsrätten.Genom medlemskapet får Lunds universitetsforskare och studenter sina accepteradearbeten publicerade i någonBMC tidskrift utan artikelavgift. Institutionenfår sin egen sida i BMC och BMCkan länka till abstracts för artiklar sominstitutionens forskare publicerat någonannanstans. Dessa abstract inkluderas ialla sökningar som görs på BMC och länkastill fulltexten, om den är tillgänglig pånågon allmänt tillgänglig server.INGEGERD RABOWUB-kurser i vår!Bland UB:s kurser erbjuds i vår:”Det alltid tillgängliga biblioteket: dygnetrunt, sju dagar i veckan.”Hur utnyttjar man bäst det elektroniskabiblioteket? Se www.lub.lu.se/ub/kurser/ för mer information.9

Självlärd arkeologhedras av humanister...Den humanistiska fakulteten har i årutsett två hedersdoktorer, arkeologenRichard Bradley och kulturhistorikernNatalie Zemon Davis.Richard Bradley är en världsledande arkeologiskforskare som har fört fram aspekterpå hur förhistoriska samhällen haruppfattat och fysiskt liksom mentalt påverkatsin omgivning genom sociala uttrycksmedelsom monumentbyggande,hällristande och offerdeponering.Han har som få arkeologer utvecklatteoretiska modeller och på ett mycketövertygande sätt applicerat dessa på empirisktmaterial. Av speciell betydelse ärockså hans pedagogiska skicklighet. Iskrift och tal kan han förklara sina tan-Natalie Zemon Davis, född 1928,professor emerita vid Princeton University,USA, är humanioras andrahedersdoktor. Natalie Davis är kulturhistoriker(”new cultural history”),historisk antropolog och kvinnohistoriker.Hennes epokgörande och internationelltuppmärksammade forskning har i mångaår framstått som central inom historieämnet.Vid Princeton University har NatalieDavis tagit emot europeiska ochnordiska forskare som hållit seminarierom medeltidens eller tidigmoderna historia,däribland Eva Österberg. NatalieDavis insatser fördelar sig över flera historiskafält. Hon har främst ägnat sig åtfranskt 1500-tal och europeisk tidigmodernhistoria och var en av de första somskrev kvinno- och familjehistoria. Nata-kegångar på ett lättförståeligt sätt utan attför den delen ge avkall på teoretisk stringens.Märkligt nog är Richard Bradley isjälva verket autodidakt inom det arkeologiskavetenskapsfältet. Han har integenomgått några kurser eller tagit någraakademiska examina inom ämnesområdet.Likväl har han genom böcker, artiklaroch föreläsningar skaffat sig en världsledandeposition.Richard Bradley har underlättat ochuppmuntrat kontakterna som upprättatsför ett ömsesidigt utbyte av studenter,doktorander och forskare mellan institutionernai Lund och Reading. Detta utbytehar varit, är och kommer framledesatt vara av stor betydelse för Lundainstitutionen....och epokgörande kvinnoforskareDen internationella kvinnodagen tillära föreläser ett antal kvinnliga ledarevid Lunds universitet vid ettsymposium den 8 mars med titeln”Fyrverkeriet föreläser”.Fyrverkeriet är namnet på det nätverksom startades av rektor Boel Flodgrenvåren 2000 med syfte att öka förutsättningarnaför kvinnor vid Lunds universitetatt ta på sig ledningsansvar. Idag ingårca 35 kvinnor i Fyrverkeriet – allalie Davis kvinnohistoriska studier harvarit en inspiration för den kvinnohistoriskaforskningen i Lund. Förutom EvaÖsterbergs arbeten kan nämnas ChristinaSjöblads, Elisabeth Manséns och IngerLövkronas. Natalie Davis tillhör – vidsidan av Peter Burke och Robert Darnton– världens mest välkända kulturhistoriker.De har lärdomen, den stilistiskabriljansen och den klara blicken för äldretiders historiska landskap. NatalieDavis har varit en vital och ovärderliginspirationskälla för humanistiska forskarevid Lunds universitet, liksom vidmånga andra universitet.I samband med att boken MartinGuerres återkomst översattes till svenska(1985) besökte Davis flera svenska universitetoch föreläste och höll seminarier.Filmatiseringen av denna bok har bidragittill att göra henne känd också i vidarekretsar.utsedda av sina områdesordförande somgoda, blivande ledare.– Att universitetets strukturer sätterett hårdare tryck på och är mer svårforceradeför kvinnor, är i och för sigingen nyhet, säger rektor Boel Flodgren.Men genom diskussioner och aktiviteteri Fyrverkeriet har vi kunnat fördjupa vårainsikter om dessa förhållanden och våramöjligheter att hantera dem.Avsikten med Fyrverkeriet var att detskulle bli ett ettårigt projekt, men när åretIslamkännareteologisk doktorIngmar Karlsson, Islamkännare, ambassadöroch författare har utsettstill hedersdoktor år 2002 vid Teologiskafakulteten. Teologernas andrehedersdoktor heter Gerd Theissen,och är professor i Heidelberg. Hanhedras för att han har bedrivit nyskapandenytestamentlig forskning.Ingmar Karlsson är för närvarande svenskgeneralkonsul i Istanbul och chef för detsvenska kulturcentrumet där. Han harvuxit upp i Bursaryd i Småland. I sin diplomatiskakarriär han varit verksam i bl.a.Damaskus, Beijing och Bonn. Han är enproduktiv skribent och har skrivit fleraböcker där han belyser de religiösa faktorernasroll i världspolitiken. Hans bokom Islam och Europa har väckt stor internationelluppmärksamhet och översattsbåde till arabiska och turkiska. Iboken behandlar han förhållandet mellansociala/ekonomiska villkor och islamiskextremism, respektive integrering avmuslimer i Europa. Han har också tagitinitiativ till seminarier och konferenserom euro-islam.Gerd Theissen är professor i Nyatestamentets exegetik och en banbrytareinom detta ämne, framförallt genom sinkreativa användning av insikter från sociologioch psykologi i förståelsen av Nyatestamentet. På 1970-talet skrev han bådevetenskapliga artiklar och en bok omJesusrörelsens sociologi. Dessa arbetenöppnade forskarvärldens ögon för ett nyttperspektiv som skulle berika och förändrasättet att bedriva nytestamentligforskning. Hans böcker översätts snabbttill andra språk. Han har på senare årgjort uppmärksammade insatser bådeinom jesusforskning och i en fruktbarnytolkning av urkristen historia.S SFyrverkeriet föreläser på kvinnodagengått ville man fortsätta. Som en fortsättninganordnar man den 8 mars ett symposiumdär man vill dela med sig till allmänhetenav sina kunskaper. Under eneftermiddag kommer Eva Haettner-Aurelius,Karin Brundell-Freij, CharlotteErlanson- Albertsson och Gunilla Jarlbroatt hålla föreläsningar för intresserade.Program och övrig information kanman få via universitetets hemsidawww.lu.se länkat under Aktuellt.ULRIKA OREDSSON10

Ortopeden utbildar på ”sängkanten”På Ortopedkliniken vid Universitetssjukhuseti Lund blir nu ett antalpatienter alldeles särskilt ompysslade.Kliniken blev nämligen först utmed att inrätta en klinisk utbildningsenhetför studenter. Här hjälpsblivande läkare, sjuksköterskor,sjukgymnaster och arbetsterapeuteråt att under handledning sköta omegna patienter.– På den här lilla avdelningen finns platsför fyra patienter. Vi startade i vecka fyraoch har nu kommit igång allt mer, berättardr Göran Magyar, som är utbildningsansvarigpå kliniken.– Vi har haft Linköping som förebildnär vi utformat avdelningen. Syftet är attgöra utbildningen mer konkret och verklighetsnäraför studenterna och även attstimulera integration och samarbete mellanolika yrkeskategorier. Vi tror det ärvärdefullt för studenter på olika vårdutbildningaratt samarbeta med riktigafall redan under utbildningstiden.De fyra platserna ska upptas av patientermed olika diagnoser.Några av demkommer hit efter akuta ingrepp, andraefter planerad kirurgi. Patienterna fårsjälva välja om de vill ligga på utbildningsavdelningen.– Men jag tror att platserna blir populära.Vårdarbetet kan visserligen talängre tid och det vet patienterna. Mentempot är lugnare och de får extra mycketuppmärksamhet.– Studenterna får ett särskilt mål varjevecka och varje fredag har vi ett seminariumdär de ska rapportera om sina insatseroch iakttagelser. Tanken är att desjälva ska ta reda på vad som bör görasför varje patient. Det gäller både medicinskainsatser, rehabilitering och val avhjälpmedel. Deras handledare finns tillgängligför råd och stöd. Uppgifterna ärmycket konkreta och vi har redan märktatt eleverna växer med uppgiften. De fårträning i att fatta beslut och använda sittomdöme och för oss är det viktigt att säkerställaatt studenterna har gott omdöme,berättar Göran Magyar.– Det har varit svårt att ordna tillräckligtmed utbildningsplatser för sjusköterskestuderandeoch sjukgymnaststuderandeoch med den här satsningenså ökar vi genomströmningen. Vi kanockså få lättare att rekrytera vårdpersonaleftersom handledarrollen är attraktiv,påpekar professor Lars Lidgren.Bedside-utbildning ligger i tiden ochortopedklinikens utbildningsenhet blir nuKarolina Sjöborg, läkarstuderande, Magnus Sjöland sjukgymnaststuderande, KristinaAlpner, sjuksköterskestuderande och Maria Bondeson blivande arbetsterapeut tillsammansmed sina kollegor på studenternas egen expedition.förebild för flera andra kliniker i Lund,Både kirurgkliniken och neurologklinikenhåller på att organisera liknandeenheter.Studenterna är entusiastiska.– Det här är jättebra. Vi får hela tidenstå längst fram och vi blir sedda av blivandekollegor. Vi är med vid operationernaså ofta det går, vi går rond och vihar mycket kontakt med patienterna, sägerKarolina Sjöborg som är medicinstuderande.Det är också bra att vi jobbartillsammans med blivande sjuksköterskor,arbetsterapeuter och sjukgymnaster.Nu får vi insyn i varandras arbete helatiden.SOLVEIG STÅHLScan-Balt är ett nytt namn att läggapå minnet. Det betecknar ett utvidgatsamarbete inom bioteknik i helaÖstersjöområdet. Scan-Balt ingår idet ambitiösa målet att EU om tio årska vara konkurrenskraftigt gentemotUSA inom bioteknik.För första gången någonsin har alla ländernakring Östersjön samt Norge ochIsland gått samman för att stärka ochfrämja utvecklingen inom biomedicin ochbioteknik.Medicon Valley Academy (MVA) ärdet inre navet i Scan-Balt-satsningen somockså består av representanter för hälsoochsjukvårdssektorn, universitet och företagi Sverige, Danmark, Norge, Island,Nordtyskand, Polen, Finland, EstlandNu är det klippt… Dr Lars Westman, somhöll i saxen när den kliniskautbildningsenheten invigdes på Ortopeden.Scan-Balt enar biotekniken kring Östersjönoch Litauen. Bara inom MVA finns drygt190 företag inom bioteknik och medicin/hälsa. Projektet är ett initiativ frånforskningschefen på Novo Nordisk A/S,Børge Diderichsen..–Inte ens de starkaste europeiska bioregionernaklarar av att på egen handkonkurrera framgångsrikt med USAinom bioteknik. Nätverk och partnerskapsom Scan-Balt är nödvändiga förutsättningar.Vårt mål är att skapa ett gemensamtforum för utbildning och forskningdär vi kan dra nytta av varandras kompetens,säger Bent Christensen, vd förMVA.Nordisk Industrifond ställer upp medpengar till etablering av ett självständigtsekretariat för Scan-Balt. Grundarna hoppasockså på att projektet ska få del avEU :s Interrregionala anslag. SS11

Greifswald – Lundett utbyte som står sigTvå kvinnliga forskare från Malmö,Birgitta Essén och Marju Orho-Melanderhar tagit emot Greifswald-Lund-stipendierna 2002. De och Greifswaldsstipendiat Frank Pitten får50.000 kr vardera. I år var det Greifswaldstur att vara värd för ceremonindär stipendiaterna bidrogmed korta föreläsningar om sinforskning.Stipendierna är en del av ett samarbetsprojektmellan de medicinska fakulteternavid Lunds och Greifswalds universitet.Samarbetet gäller samhällsmedicinsom är ett nischområde för Greifswald.Men stpendiaterna kan mycket väl höratill någon annan disciplin. Det viktiga äratt deras forskning är befolkningsinriktad,säger professor Sven-Olof Isacssonsom har efterträtt professor Bengt Schersténsom ordförande i stipendiekommittén.Birgitta Essén är gynekolog och disputeradeför ett halvår sen på en uppmärksammadavhandling om hur kvinnorfrån en helt annan kultur upplevermödravård och förlossningsvård i Sverigeoch hon har visat hur bristande kunskapoch ömsesidiga missförstånd kanskapaproblem. För somaliska kvinnor är det tex rationellt beteende att försöka få småoch lättviktiga barn för att inte riskera ensvår förlossning eller kejsarsnitt. I derashemland är det betydligt vanligare än häratt kvinnan och barnet dör i sambandmed förlossningen.Marju Orho-Melander som ärmolekylärbiolog ingick i professor LeifGroops forskargrupp som han tog medSom avslutning bjöds LU-gästerna påbarockafton i det nya konstmuséet . HärBirgitta Essén, Sven-Olof Isacsson ochMarju Orho-Melander.sig till MAS och Sverige. Hon har varitåtta år i Sverige, disputerat och byggt uppen egen grupp. Hon forskar nu om genetiskamekanismer bakom det metabolasyndromet (kombination av fetma, högtblodryck, höga blodfetter och ofta enbegynnande diabetes) som är på väg attbli en stor folksjukdom. Frank Pitten ärläkare och har drivit ett projekt i Vietnam– att med små medel och pedagogik höjastandarden på ett sjukhus. Samarbetemed länder i tredje världen ingår nämligeni Greifswald-Lund projektet.Gustaviansk aulaStipendieutdelningen ägde rum underhögtidliga former i universitetetsvackra och gustavianskt präglade 1700-talsaula. Den ligger i universitetets huvudbyggnadsom uppfördes under”svensktiden”. Ett stort ungdomsporträttpå Gustav III pryder aulan.Medicinska fakultetens samarbetemed kollegor i Greifswald startade redanpå 1980-talet genom Bengt Schersténskontakter med diabetesforskare. Efter1990 ivrade Greifswald för att samarbetetskulle fortsatta och det utvidgades tillett program inom samhällsmedicin. Ävende juridiska fakulteterna i Lund ochGreifswald inledde tidigt ett utbyte och iLund var det främst rättshistorikern professorKjell-Åke Modéer som var drivande.I Greifswald, liksom vid andrauniversitet i östra Tyskland har mångalärare och forskare ”försvunnit”efteråterföreningen men nya krafter ser till attsamarbetet med Lund lever kvar. BådeBengt Scherstén och Kjell-Åke Modéer ärhedersdoktorer i Greifswald.Det lilla universitetetUniversitetet i Greifswald grundades1456 och liksom Lund ett par sekler senarebörjade det med de fyra klassiskafakulteterna: teologi, juridik, medicin ochfilosofi. Studenterna var lika många somantalet professorer i dag – 242 personer.Det är tätt mellan lärosätena i Mecklenburg-Vorpommernoch Greifswald hotadesav nerläggning efter 1990. Men detfick en chans till och är i dag ett blomstrandeuniversitet med ett brett ämnesutbud– från molekylärbiologi till humaniora.Mätt i antal studenter – ca 7.500 – äruniversitetet litet och litenheten användsockså framgångsrikt i marknadsföringen.– Kontakten mellan studenter och1990-talet har sett ett omfattande renove ringsarbeGreifswald. De vackra trappstensgavlarna är arkitekögonfägnad.lärare är bättre och mer personlig än vidde stora massuniversiteten. Vi har förståttatt studenter uppskattar kombinationenav ett litet universitet med ett stort utbudav utbildningar. Antalet sökande ökarstadigt och studenter från hela Tysklandsöker sig hit, säger rektor Hans-RobertMetelman. Han är professor i käkkirurgioch var tidigare dekanus för medicinskafakulteten. Han värnar om samarbetetmed LU och under besöket i Greifswalddiskuterades hur det ska fortsätta. Nästagång ska stipendiaterna samlas i Lundoch enligt Sven-Olof Isacsson ordnas kanskedå ett symposium om något samhällsmedicinsktämne.TEXT OCH FOTO:SOLVEIG STÅHLJens Olesen är prorektor och professor inordisk historia i Greifswald. Nordiskaspråk och nordisk historia är populäraämnen och har ca 400 studenter.12

te itoniskBiotechnikumför nya företagI Greifswald är universitetet en avgrundarna av Biotechnikum därforskare kan hyra in sig, subventionerat,för att bilda företag och utvecklaen idé eller metod. Allt inom”life science”.– Det handlar om att koppla sammanforskning och företagande, säger HeinrichCuypers som tillsammans med kolleganWolfgang Schütt administrerar Biotechnicum.Idén om en kuvös för småforskarföretag föddes för tio år sedan och1996 stod det första huset klart. Men deträckte bara ett tag. Tilltron till en marknadför bioteknik är stor och offentligabidrag generösa. Nu finns Biotechnikumpå tre platser i regionen och en fjärdebyggnad planeras.– Här kan forskare hyra lokaler medmoderna laboratorier och få tillgång tillannan expertis. Tanken är att de har medsig forskningsresultat från universitetetsom kan utvecklas kommersiellt.– I regionen bedrivs medicinsk ochnaturvetenskaplig forskning av hög klass.Det är många forskare som är intresseradeav att hyra här.– Men vi måste satsa hårt. Bioteknikoch biomedicin är heta områden och detbildas företag runt om i landet. Vårt lägeär perifert men det försöker vi kompenseragenom att samarbeta med andranätverk i östersjöländerna. MediconValley är en förebild. Tillsammans medföretag och högskolor inom regionen harvi bildat nätverket Biocon Valley.– Ett problem är att det tar tid attskapa en företagskultur. I den här delenav landet finns inga traditioner på området.Men här finns framgångsrikaforskargrupper och vi hoppas att de skadra hit företag och investerare. Vi satsarnu på bioinformatik och marinbiologi,Det handlar bl.a om metoder att användamikrober från marina miljöer för industriellaändamål.Heinrich Cuypers och Wolfgang Schütt arbetar påBiotechnikum i Greifswald.Klassiska institutionens utvärdering:Rektor tar lugnt på kritikenLunds universitets ledning kritiserashårt i Högskoleverkets utvärderingav latin, grekiska och nygrekiska vidsvenska universitet. Kritiken gällerframförallt otillräckliga lärarresurser.I utvärderingen ges också detaljeradeförlag på förbättringarMen LUs rektor Boel Flodgren tyckeratt utvärderarna ser för mycket påprocessen och för lite på resultatet.– Vi ska se över det här men hur vilöser problemen är vår sak, slår honfast.Alarmerande, ohållbar, oacceptabel…Det är gott om negativa adjektiv i rapporten.Men kritiken gäller inte hur lärarnaarbetar och innehållet i deras undervisningutan de ekonomiska ramarna.Bedömarna tycker att lärarinsatserna ärimponerande – trots förutsättningarna.Men om inte ämnena får nya resurser kanutbildningarnas kvalitet framöver bli lidande.– Resurserna för latinet vid Lundsuniversitet är alarmerande små med envikarierande lektor på halvtid som ansvarargrundutbildningen och en befordradprofessor på halvtid med ansvar förforskarutbildningen. Professorn är ensam,och ska både undervisa och handledadoktorander, svara för seminarieverksamhetenoch handleda C- och D-studenter på grundutbildningen.I latin finns tre aktiva doktorander avvilka två förväntas disputera det kommandeåret.– Lärarresurserna måste motsvaraminimikravet om två heltidanställda lärare,säger utvärderarna.Satsningen på nybörjarkurser i latin(vilka lockade drygt 600 sökande) fårpositiva kommentarer. Det kan minskaavhoppen och kanske stimulera fler studenteratt läsa latin – vilket skulle förbättraekonomin för institutionen.Kontakt och samarbeteI utvärderingen har man också sett hurde olika ämnena samarbetar – dels överämnesgränserna, dels nationellt och internationelltinom ämnet. Inom grundutbildningeni latin saknas sådant formaliseratsamarbete helt. Det påpekas dockatt latinprofessorn leder ett tvärvetenskapligtdoktorandseminarium. En ökadsamverkan och tvärvetenskaplighet på allanivåer plus ökade resurser anses avgörandeför att latinet ska överleva i Lund.I grekiska finns en professor och enlektor på halvtid. De ska räcka för grundochforskarutbildning och dessutom ärprofessorn handledare för doktorandernai nygrekiska. Grekiska har fem aktivadoktorander och har producerat femdoktorer sedan 1991. Utvärderarna menaratt det halva lektoratet borde utökastill ett helt och att en forskarassistenttjänstinrättas för att ge professorn tid föregen forskning.Grekiska i Lund har mycket kontakterutåt, t.ex.samarbete med teologerna iLund inom några stora forskningsprojektoch även med systerinstitutioner i Köpenhamn,Århus, Riga, Helsingfors ochGreifswald.Även för nygrekiska anser Högskoleverketatt större resurser måste sättas till.Det är inte bara LU som får kritik.Högskoleverket ifrågasätter examinationsrättenför fyra forskarutbildningar:latin i Göteborg, grekiska i Stockholmmedan det för Lunds del gäller både nygrekiskaoch latin.Förbättringar har gjortsI Lund försvarar man sig med att en heldel har hänt sedan utvärderingen gjordes.– Ett mentorsystem har införts i latin,och det har redan gett goda resultat. Enforskarassistenttjänst, också i latin, harutlysts. Antalet doktorander har ökat ilatin. Vi hade sex sökande till två utbildningsbidragoch i dagarna lämnar vi in enprojektansökan till Riksbankens Jubileumsfondför ytterligare två doktorandersamt en assistent i latin. Detta sker inomett projekt som vi driver tillsammans medgrekiska och semitiska språk, säger professorAnders Piltz.För Boel Flodgren är latin och grekiskasjälvklara ämnen vid ett klassisktuniversitet som Lund. De ska absolut finnaskvar.– Problemet är att miljöerna är småoch det måste vi se över i ett nationelltsammanhang. Forskarskolor kan vara enbra modell och vi måste också se på andramöjligheter till koncentration ochsamverkan.– Högskoleverket borde se mer tillresultatet och det är bra i Lund. Utvärderingarnafår inte göras till regelverk.Hur vi löser problemen är inte Högskoleverketssak. Det avgör vi själva. Lärarnai dessa ämnen gör ett bra jobb och ärvärda en eloge.SOLVEIG STÅHL13

Högskolesekreterare Ingrid Nilsson påInstitutionen för telekommunikationssystem,LTH.Den främsta anledningen till att du stannatkvar på universitetet i 30 år?– Mitt arbete har utvecklats. Jag harfått nya och intressanta arbetsuppgifterunder årens lopp.Det bästa med LU som arbetsplats?– Att man kan lägga upp sitt arbeteganska självständigt.Det sämsta med LU som arbetsplats?– Ja, det är ju det här med lönen…INTERVJUER: MARIA LINDHProjektdirektör Urban Swahn på Sekretariatetför utrednings- och projektverksamhet.Den främsta anledningen till att du stannatkvar på universitetet i 30 år?– Något rejält konkurrenskraftigt alternativhar aldrig blivit aktuellt.Det bästa med LU som arbetsplats?– I ”trevliga” situationer: universitetetsstorlek, mångfald, variationsrikedom,skepsis och respektlöshet mot auktoriteter.Det sämsta med LU som arbetsplats?– I ”otrevliga” situationer: se svar påföregående fråga.Universitetsadjunkt Barbro Svenssonpå Företagsekonomiska institutionen.Den främsta anledningen till att du stannatkvar på universitetet i 30 år?–Det är en stor arbetsplats medmycket folk att träffa och stimuleras av.Det bästa med LU som arbetsplats?– Varierande arbetsuppgifter. Härhänder alltid något. Universitetet harockså många kringaktiviteter som lockar.Det sämsta med LU som arbetsplats?–Det är lite byråkratiskt, förändringartar lång tid. Lönen ger heller ingenstimulans.120 belönades för nit ochI år belönades 120 ”trotjänare” förnit och redlighet vid Lunds universitet.Utmärkelsen får man för 30 åri statlig tjänst, eller vid 25 iv pensionering.Och de flesta i årets omgånghar faktiskt arbetat 30 år vidLunds unviersitet. LUM frågade sexav dem, varför och vad de tycker ärbäst och sämst med sin arbetsplats.Univ adjunkt Bo Sylvén Musikhögskolani Malmö, prof Bengt Wesslén, kemiskainst, prof Jan Söderberg inst fbyggande och arkitektur, 1:e byråsekrMarianne Larsson LTH:s kansli, högskolesekrInger Hedenskog inst f medicin,kirurgi och ortopedi Mö, univ lektorKerstin Naucléar inst f lingvistik, univlektor Lars-Olle Armgard teologiskainst, serviceass Anna-Maj Einbjörn serviceenheten,högsk sekr Eva Lange instf teknisk ekonomi och logistik, prof UlfurArnason genetiska inst, byrådir BirgittaLarsson kansli M, prof/överläk LarsGustafsson inst f klinisk neurovetenskapLund, univ lektor Kjell-Åke Gunnarssonromanska inst, 1:e lab ass Yvonne Murrayinst f lab medicin Lund, högsk sekrMargareta Nyberg samhällsmed inst,univ lektor Inger Ahlstedt-Yrlid inst fkonst- och musikvetenskap, 1:e byråsekrKerstin Lindvall Neergaard studerandeenheten,univ lektor Göran Gellerstamteologiska inst, inst sekr Stella Thulininst f sjukgymnastik, kansliskrivare TabacoGyllenbrinck förvaltningen, univlektor Terho Paulsson slaviska inst, univlektor Sven-Göran Pettersson fysiskainst, tekniker Ulla Grip etnologiska inst,inst sekr Eva Engelbert Jönsson inst fsjukgymnastik, Exp vakt Rune Jönssonserviceenheten, prof Hans-HeinrichVogel juridiska inst, univ lektor IngerHaskå inst f nordiska språk, utländsklektor Daniel de Jallad romanska inst,prof Jan Hjärpe teolgoiska inst, univ lektorMonica Berntman inst f teknik ochsamhälle, univ adjunkt Tommy Magnussoninst f industriell elektronik o automation,teknisk chef Jan Svensson trafikflyghögskolan,univ lektor MargotBengtsson inst f psykologi, prof Ulf Bergkemiska inst org kemi 1, univ lektorKerstin Cederlund inst f kulturgeografikoch ekon geografi, 1:e lab ass IrénePersson ekologiska inst, 1:e lab ass MargaretaBjerkemo inst f med studieåret 5Mö, prof Sten Wandel inst f teknisk ekonomnioch logistik, byrådir Anita HallLDC, univ lektor Mats Eeg-Olofsson instf lingvistik, byråsekr Eva Tengstam serviceenheten,univ adjunkt Åsa Knutsoninst f teknik och samhälle, prof EinarEveritt mikrobiologiska inst, univ lektorBo Gullberg samhällsmed inst, byråsekrMargarete Nylén Skissernas museum,univ lektor Per Lindblad inst flingvistik, prof Anders Lindh geologiskainst, 1:e byråsekr Maj-Lis Olsson instf lab medicin, univ lektor Krister Hjaltenationalekonomiska inst, prof LarsChrister Oxelheim företagsekonomiskainst, prof Torbjörn Frejd kemiska instorg kemi 1, univ adjunkt Barbro Svenssonföretagsekonomiska inst, prof Jan-Olof Svantesson inst f lingvistik, univadjunkt Britta Kjellin Bolmstedt kemiskainst kem apparatteknik, prof Ulf vonBarth fysiska inst, univ lektor inst f elektrovetenskap,prof Håkan Hydén sociologiskainst, avd dir Klas Bergman LTH:skansli, prof Ingemar Odenbrand keminst kem teknologi, tekniker Bengt-Erik14

Forskningsingenjör Gunnel Karlsson på Professor Bengt Söderström, EkologiskaKemicentrum. Hon har arbetat växelvis institutionen.vid SLUoch LU.–Den främsta anledningen till att du stannatkvar i statlig tjänst under 30 år? nat kvar på universitetet i 30 år?Den främsta anledningen till att du stan-– Jag har arbetat med elektronmikroskopihela tiden. Det är ett stimu-forskning och utbildning och ledarfrågor.– Jag har fått jobba med kul projekt,lerande och dynamiskt område med ständigtnya utmaningar.ligt arbete. Dessutom har jag haft turenOch jag har hela tiden haft ett föränder-Det bästa med LU som arbetsplats? att ha fått de tjänster jag har behövt.– Att arbetsuppgifterna är så omväxlandeoch att jag samarbetar med studen-– Att det är högt i tak. Här finns enDet bästa med LU som arbetsplats?ter och forskare från hela världen. öppen debatt. Och så är Lund en fantastisktfin stad att leva i.Det sämsta med LU som arbetsplats?– Det kärva ekonomiska klimatet Det sämsta med LU som arbetsplats?som hämmar inspirationen och ökar – Vi är alldeles för kritiska mot ossstressen.själva och det gör att vi lätt blir för defensiva.Vi är mycket bättre än vi tror.redlighetUniversitetslektor Krister Hjalte på Nationalekonomiskainstitutionen.De rämsta anledningen till att du stannatkvar på universitetet i 30 år?– Jag har i stort sett fått arbeta meddet jag har velat.Det bästa med LU som arbetsplats?– Friheten att få sköta sig själv och sittarbete ganska fritt. Jag har också mångatrevliga kollegor.Det sämsta med LU som arbetsplats?– Ibland är det lite oklart om vilkaramar som finns. Man vill exempelvissatsa på studenter men så finns inte tillräckligaresurser. Det är svårt ibland attfå saker och ting att gå ihop. Chefsrollenhär är inte heller enkel.Wingren Max lab, 1:e lab ass MonaWretling-Hamrin inst f bygg- och miljöteknologi,lokalvårdare Siv Roos serviceenheten,sjuksköterska Ann-MargrethÅberg enheten för primärvårdsforsknDalby, univ lektor Anna-Maj BalsbergPåhlsson ekologiska inst, univ lektor UlfTorper pedagogiska inst, bibliotekarieSonja Brage UB, byrådir Berit Nilssonbiblioteksdirektionen, prof Per Hellstrandinst f fysiologiska vetenskaper,projektdir Urban Swahn UPV, intendentRoy Danielsson zoologiska museét, univlekt Anita Löfgren geologiska inst, univlektor Ronnie Liljegren geologiska inst,univ lektor Lennart Andersson inst fdatavetenskap, prof Agneta Olerup instf informatik, 1:e lab ass Monica Heidenholminst f cell- och molekylärbiologi,serviceledare Birgitta Lindblad serviceenheten,byrådir Gudrun Iwansson ekonomienheten,prof Bengt Söderströmekologiska inst, prof Kent Larsson geologiskainst, prof Leif Bjelm inst f byggochmiljöteknologi, prof Svante Nordininst f kulturvetenskaper, adm ass KarinLjungerud inst f byggande och arkitektur,prof Karl-Gustav Wahlund kemiskainst tekn analyt kemi, prof Sven-ErikStrand jubileumsinst radiofysik, kanslichefPer Göran Nilsson LTH:s kansli,prof Carlaxel Andersson kemiska instoorg kemi 1, 1:e lab ass Elise Nilssoninst f lab medicin Mö, univ lektor LeifBjellin zoofysiologiska inst, ingenjörChrister Jönsson kemiska inst servicegruppen,prof/överläk Olle Lindvall instf klinisk neurovetenskap, univ lektorKenneth Sandin inst f bygg- och miljöteknologi,högsk sekr Annette Perssonekologiska inst, univ lektor Ingegerd Ehninst f teknik och samhälle miljövetenskapligtcentrum, högsk sekr IngbrittLarsson inst f bygg- och miljöteknologi,byrådir Bertil Ekenberg LDC, univ lektorBirgitta Olander inst f kulturvetenskaper,prof Charlotte Erlanson-Albertssoninst f cell- och molekylärbiologi,byrådir Willie Honnér LDC, verksamhetsansvarigLynn Lindegren LTH:skansli, 1:e lab ass Bodil Nilsson OPUSinst Lund, forskn ingenjör Gunnel Karlssonkemiska inst gem funktioner, byråsekrIngela Kervall kansli MN, intendentMargit Håkansson inst f logopedi ochfoniatri, adm ass Mona Frej inst f fysiologiskavetenskaper, prof Gerd Johanssoninst f designvetenskaper, inst sekrBritt-Marie Forsberg inst f östasiatiskaspråk, 1:e lab ass Gertie Johansson jubileumsinstradiofysik, forskn ingenjörUlla Johansson jubileumsinst onkologi,högsk sekr Annette Jönsson inst f fysiologiskavetenskaper, högsk sekr SusanneSöderlund inst f teknik och samhälle,1:e instrumentmakare Anders Cronqvistkemiska inst gem funktioner, högsk sekrIngrid Nilsson inst f telekommunikationssystem,1:e lab ass Gertrud Ohlssonzoologiska inst, 1:e instrumentmakarePer Tibbelin inst f arkitektur, 1:elabb ass Marie-Louise Ståhl inst f medicin,kirurgi och ortopedi Mö, inst sekrMarianne Greiff Svensson inst f telekommunikationssystem,1: lab ass AdineKarlsson kemiska inst växtbiokemi, bitrenheteschef chef f televäxeln Gun Nilssonserviceenheten, bibliotekarie JohnnyOlsson UB.15

Lund ligger bratill för nytt centerLund är den bästa platsen i Skåne för dennya jättelika forskningsanläggningen ESS– European Spallation Source. Det anserstyrgruppen för ESS, som dock fortsätterdiskussionerna med Landskrona, Hööroch Svedala. Flera andra orter i Europahar också anmält sitt intresse för att hysaESS.ESS är en sameuropeisk forskningsanläggningsom beräknas kosta 15 miljarderkr att bygga. Här ska man medspallationsteknik framställa neutroner,för att sedan kunna utforska olikamaterials egenskaper. ESS beräknas få400 anställda och cirka 4000 gästforskareårligen.Lund uppfyller enligt styrgruppenflest av de kriterier man ställt upp för enlokalisering. De goda kommunikationernaoch universitetet väger tungt.”Krigets ansikten” temavid årets humanistdagarVid detta LUMs pressläggning pågår ettfebrilt arbete med att färdigställa programmettill humanistdagarna. Det är dehistorisk-filosofiska institutionernas turatt stå värd för humanistdagarna som iår har temat Krigets ansikten.Evenemanget äger rum den fredagenden 19 och lördagen den 20 april ochavslutas som vanligt med utdelning avRausingpriset med åtföljande Rausingföreläsningoch musikunderhållning iuniversitetets aula.Teknik och naturvetardagDen 4-8 mars arrangeras naturvetenskaps-och teknikdagar vid LU för gymnasieleveroch lärare. Det erbjuds överhundra populära föreläsningar och demonstrationerinom de naturvetenskapligaoch tekniska områdena.Mer info: www.naturvetenskap.lu.se/aktuellt/natdag02/Lärande ITiden på UPCUniversitetspedagogiskt centrum(UPC) ochCentrum för informationsteknik i utbildningen(CITU) ordnar utbildningsdagar förden som är intresserad av universitetspedagogiki kombination med ICT.Som experter i ämnet har man bjuditin Shirley Alexander från University ofTechnology i Sydney och Diana Laurillardfrån Open University i England för attunder två dagar i slutet av april föreläsaoch dela med sig av sina kunskaper.Anm senast 8 mars via blankett frånUPCs hemsida http://www.lu.se/upcSamarbetemed Pakistan– Utbildning är det främsta utvecklingsverktyget:vi ska bygga människor,innan vi bygger vägar, sa dennye pakistanske ambassadören iSverige, Shahid A Kamal, när hannyligen gästade LU.SASNET, det nationella nätverket förSydasienforskning som koordineras frånLund, stod som värd. Besöket innebar ettförsta steg mot ett organiserat forskarochstudentutbyte med Pakistan.Pakistan, ett land med stor analfabetism,har samtidigt många universitet,och nya privata dyker ständigt upp. Menutbildningsresurserna räcker ändå intetill. Många pakistanier utbildar sig utomlands,i engelskspråkiga länder. Kunskapenom att också Sverige erbjuder högreutbildning på engelska – och därtill gratis– är dåligt spridd. Det finns mindre änhundra pakistanska studenter i Sverige,de flesta på doktors- och mastersnivå påde tekniska högskolorna i Stockholm ochGöteborg.Den nya ambassadören är mycketintresserad av högre utbildning, berättadehan, och han har redan besökt Uppsala.Han har också besökt Kista för att studera”IT-klustret”. Från Pakistans sidaser man gärna att forskningssamarbetekommer igång inom bioteknik, biomedicinoch IT, men också samhälls- ochkulturvetenskaper är av intresse. Man ärintresserad av utbyte både på forskningslärar-och studentnivå.SASNETs koordinator Staffan Lindbergmenade att det finns goda förutsättningartill samarbete inom en raddiscipliner, bl a förebyggande medicin,näringsforskning, miljö, jordbruks-, samhälls-och kulturforskning.BRITTA COLLBERGBoel Flodgren hälsade den pakistanskeambassadören Shahid A Kamalvälkommen vid en lunch på Gamlabiskopshuset.Sydsveriges störstainnovationspris utlysesÖhrlings PricewaterhouseCoopers utlyseri samarbete med Lunds universitets UtvecklingsAB (LUAB) ett Innovationsprispå 300 000 kronor. Avsikten med prisetär att stimulera innovationsarbetet primärtrunt Lunds universitet, så att fler tillväxtföretagskapas i Lundaregionen.Priset inriktas på idéer/projekt på forskarnivåmed grundlagd vetenskaplig höjdsom bas för idéskapandet och gärna meden tvärvetenskaplig angreppspunkt. Detbetyder att priset får användas till forskning,om forskningen förväntas leda tillpraktiskt entreprenörskap. Ansökningarvälkomnas från alla discipliner. Info: Per-Olof Hegg, tel 046-222 12 70Ansökningsformulär hämtas frånwww.lu.se/ind-liaisonwww.pwcglobal.com/se/innovationspris14 sökande tillRausing-professur14 personer har sökt den nyinrättadeRuben Rausings professur i Innovationsteknik,vid LTH. Det är stor spridningbland de sökande och de har skiftandebakgrund. Nu letas sakkunniga.De sökande är: Hans Bertilson, civilingenjör,Lidingö, Carsten Dreher,Dr.rer.pol., Karlsruhe, Charles Edquist,professor, Linköping, Sven E M Fredriksson,civilingenjör, Ljungskile, StaffanGullander, docent, Stockholm,TomasHellström, docent, Göteborg, JohnHowells, PhD, Aarhus, Åsa LindholmDahlstrand, docent, Göteborg, HansLöfsten, docent, Kullavik, Bo Pettersson,civilingenjör, Lund, Jan Rollof, docent,Lund, Nils-Göran Sundin, docent, Stockholm,Ruzena Svedelius, Agr.D., Löddeköpinge.En av de sökande har bett att få sinansökan konfidentiellt behandlad.Nya GIS-centrum invigsCentrumbildningen GIS, vars huvudsakligauppgift är att stödja lärare och forskarevid LU avseende digital kartanvändning,flyttar in i nya lokaler på Sölvegatan10 samt anställer tre personer på halvtid.Den 28 februari hålls en formell invitning.Rektor och fakultetsföreträdaredeltager, följd av s k “öppet hus”. Allaintresserade är välkommna till GIS nyalokaler på Sölvegatan 10 från klockan 16.16

Färre studieavbrottmed särskilt urvalFärre studieavbrott och mer engageradestudenter. Det är fördelar somantagning av studenter med särskilturval har fört med sig, visar en nyrapport från Högskoleverket.Högskoleverket har följt upp hur högskoloroch universitet använder s.k. särskilturval för antagning. Det innebär alltså attstudenterna på en viss utbildning antaspå andra grunder än enbart gymnasiebetygoch högskoleprovspoäng, exempelvisgenom personliga intervjuer. Sedan1997 har universitet och högskolor möjlighetatt ansöka om tillstånd för dettahos Högskoleverket, något som fram till2001 hade beviljats ett 50-tal utbildningsprogrameller fristående kurser.Nu vidgas dessutom möjligheten tillsärskilt urval genom att högskolor ochuniversitet ges rätt att anta upp till tioprocent av nybörjarstudenterna med iprincip fria urvalsinstrument.Uppföljningen visar att de universitetoch högskolor som använder särskilt urvalgör det eftersom det ger möjlighet attta hänsyn till egenskaper som inte mäts avbetyg och högskoleprovsresultat. Någralärosäten vill ge sökande som inte har tillräckligabetyg en chans, medan andraanger att syftet är att vidga den socialaoch etniska rekryteringen.Resultatet visar även att särskilt urvalinneburit att studieavbrotten bland deantagna har minskat på flera utbildningar.När det gäller studieresultaten är skillnadernasmå mellan dem som antagits medsärskilt urval och övriga studenter.De medicinska utbildningarna uttryckertydligast fördelarna med särskilturval. Avhoppen är färre bland dem somantagits med särskilt urval samtidigt somde i större utsträckning deltar i utbildningsnämnderetc.En nackdel är att det särskilda urvaletär kostnadskrävande och att det kräverextra arbetsinsatser från personalen.Rapporten ”Uppföljning av särskilturval vid antagning” har nummer 2002:1R i Högskoleverkets rapportserie och hittaspå www.hsv.se.InsändareLåt LU driva gymnasiumi Rosengård!Regeringen har fastställt målet att hälftenav årskullarna skall läsa viduniversitetoch högskolor. Det är inte en sekundför tidigt, andelen högskoleutbildade harsjunkit under de senaste årtiondena. I helavärlden sker det en generell förlängningav utbildningstiden, och Sverige är långtifrån topplaceringen i andelen studenteri tertiär utbildning.Det finns pengar till, diskuteras och genomförsen mängd rekryteringsåtgärder.Låt mig då föreslå en till, som kanske ärbeskedlig räknat i rena antalet studentersom den kan tillföra LU, och dyr i genomförande,men som jag tror skullekunna betyda oändligt mycket på sikt.Låt LU driva en fri gymnasieskola iRosengård, med en eller två klasser.Rosengård ligger bara tjugo km frånLund, men är en hel stad där ungdomarser gangstrar och popstjärnor som sinaenda rollmodeller. En stad där bara enbråkdel av befolkningen arbetar, och därhälften av ungdomarna inte kan läsa ordentligt.Studiebegåvade barnJag tror inte att det är möjligt att repareraen halvhavererad grundutbildning medett collegeår, men det borde vara möjligtför begåvade ungdomar att reparera enhalvhavererad grundskola under gymnasietiden.Och det kan inte finnas minstatvivel om att det bland barnen i Rosengårdfinns studiebegåvade barn, även omde har svikits av systemet och idag intefullföljer sin potential.Ett LU-gymnasium skulle ganskasnart bli ett elitgymnasium, med relativthöga antagningskrav, på samma sätt somde storföretagsdrivna gymnasierna iSverige eller de så kallade magnetskolori ghetton i USA. Och det är just självapoängen. Ett gymnasium som öppnarLU borde driva en fri gymnasieskola iRosengård, föreslår insändarskribenten.vägen till de långa utbildningarna, till attbli läkare, arkitekt, civilingenjör, advokat,forskare. Inte för de några tiotal studenteri sig som det till en början skulle rörasig om. Utan för att visa att det, även fördem som inte heter Svensson, finns andraframtider än att rappa eller råna banker.Framtider med både självrespekt ochsamhällelig uppskattning.Skulle det vara möjligt? Invandrarghettonär en enastående potentiellbegåvningsreserv. I det normala skolsystemetär det få lärare som är villiga attpå heltid, år efter år, ta itu med de svåraförhållandena på ställen som Rosengård.Men LU är stort, och borde kunna haresurser att inrätta ett frigymnasium somskulle kunna locka entusiastiska gymnasielärareoch ge dem omfattande stöd. Jagär övertygad om att det vid LU finnsmånga som skulle vara villiga att ävengöra en ideell insats. Inte minst tack vareatt akademin är den minst segregerademiljön i Sverige, och har gett en ny framtidåt åtskilliga invandrare. Jag tror ochhoppas att många skulle vilja ge tillbakanågot av det vi själva fått.PETR DEJMEKLTHHögskoleverket utreder studenternas kostnaderI Sverige ska högskoleutbildning varaavgiftsfri. Den enda obligatoriska avgiftsom högskolorna kan utkräva för att enstudent ska få tentera eller ta ut sin examenär kåravgiften.Högskoleverket har uppmärksammatflera fall där det är oklart om det är högskolaneller studenten som ska stå för enviss kostnad. Ett sådant exempel är när enstudent måste göra sin praktik på annanort än högskoleorten. Ett annat oklartområde är kopieringskostnader.För att bringa klarhet i dessa frågorska HSV göra en större utredning som beräknasbli klar till hösten.Om universitetenssamhällsroll i höstUniversitetens roll i den regionala socialaoch ekonomiska utvecklingen och samarbetetmed omvärlden är temat för en konferensi höst. Det är den 4:e internationellaTripleHelix-konferensen som hålls iKöpenhamn och Lund 6-9 november.17

LUMDisputationer22 febr: Maria Selmer i molekylärbiofysik: ”Protein-rna interplayin translation. Structural studiesof RRF, SelB and L1”. Kl 10.15i hörsal B, KC, Sölvegatan 39, Lund.Martin Ekenberg i värme- och kraftteknik:“In-Cylinder Fluid Flow,Feul Preparation and Combustionin SI Engines – Application of OpticalDiagnostics”. Kl 10.15 i sal M:B,M-huset, Ole Römers väg 1, LTH.Maria Karlsson i musikpedagogik:”Musikelelver på gymnasiets estetiskaprogram. En studie av elevernasbakgrund, studiegång ochmotivation”. Kl 10.00 i Lilla salen,Musikhögskolan, Malmö. ClausBaderschneider i företagsekonomi:”Collaboratively Learning Marketing:How Organizations JointlyDevelop and Appropriate MarketingKnowledge”. Kl 13.00 i EC III:207,Ekonomicentrum.27 febr: Ola Winzell itelekommunikationsteori: ”Codingand Modulation for WidebandCDMA”. Kl 13.15 i hörsal E: 1406,E-huset, LTH.1 mars: Ingrid Hedenfalk ionkologi: Gene Expression Profilingof Hereditary Breast Cancer”. Kl 09.00i föreläsningssalen på onkologiskakliniken, Lund. Jesper Rydén i matematiskstatistik: “Statistical Analysisof Crests and Maxima in GaussianSeas”. Kl 10.15 i sal MH:C,Matematikcentrum, LTH. UlrikaAndersson i teknisk mikrobiologi:”â-Glucose 1-Phosphate InterconceringEnzymes in Lactococcus lactus:Physiological Role and Regulationin Maltose, Trehalose and GlucoseMetabolism”. Kl 10.15 i hörsal C,KC, LTH. Martin Johansson I organiskkemi: ”Biosynthetic andSynthetic Studies of the FungalMetabolite Galiellalactone”. KajsaÅbjörnsson i limnologi: ”Predatorpreyinteractions in freshwater systems:The importance of chemicalcommunication”. Kl 10.00 I Blå Hallen,Ekologihuset, Sölvegatan 37, Lund.Lotten Lindblom i psykologi: ”ToSee or Not to See a Sexually AbusedChild in a Picture”. Kl 13.15 i Edenshörsal, Lund. Karin Johansson i sjukgymnastik:“Lymphoedema and BreastCancer. A Physioterapeutic Approach”.Kl 13.15 I aulan, Centralblocket, Lund.2 mars: Birger Nilsson i nationalekonomi:“International AssetPricing, Diversification and Linksbetween National Stock Markets”.Kl 12.15 i sal EC3:210, HolgerCrafoords Ekonomicentrum.4 mars: Erik Sidenvall i kyrkohistoria:“Change and Identity. ProtestantEnglish Interpretations of JohnHenry Newman´s Secession, 1845-1864”. Kl 10.15 i Carolinasalen,Kungshuset, Lundagård.Följande disputationer har ägtrum: Jean-Christophe Rohner i psykologi:”Biases in Visual SelectiveAttention. Trait Anxious IndividualsAvert Their Gaze From UnpleasantStimuli”. Ebba Lisberg Jensen ihumanekologi: ”Som man ropar iskogen: Modernitet, makt och mångfaldi kampen om Njakafjäll och iden svenska skogsbruksdebatten 1970-2000”. Valéria Perez de Sá i anestesiologioch intensivvård: ”SevereHemo-dilution. Clinical and ExperimentalStudies”. Shemin Lu i medicinskinflammationsforskning: ”GeneticFactors and Nasal Tolerance in RatModels for Rheumatoid Arthritis”.Lars Svensson i medicinsk inflammationsforskning:”The role of B cellsand Th2 cytokines in physiogical andpathological inflammation”. CatarinaHolmqvist i diagnostisk radiologi:“Functional and morphological MRstudies in congenital cardiovascularmalformations”. Magnus Olsson iväxt-ekologi: “Uptake of and Preferencefor Nitrate, Ammonium and AminoAcids by Understory Species inDeciduous Forests”. Joakhim Gullstrandi nationalekonomi: “Splittingand Measuring Intra-Industry Trade”.LUM.Stipendier& anslagAktuella stipendier & forskningsbidrag.För komplett information sehttp://www.eken.lu.se/stipendier (sistaansökningsdag anges inom parantes)Administreras av Donationsgruppenvid Lunds universitet:Allmänna stipendier, flera olikastiftelser bl a Ebbe Kock (02-02-28)Einar Hansens forskningsfond (02-03-01)Oscar II:s stipendium (02-03-21)Landshövding Nils Hörjelsforskningsfond, ledigförklaras 02-03-01 (02-04-18)AstraZenecas R&D forskningsfond,ledigförklaras 02-03-07 (02-03-29)Externa finansiärer:Föreningen Gamla Norrköping förstudier på högre nivå inom områdethistoria, sökande ska ha anknytningtill Norrköping (02-02-25)Nilsson-Aschans stiftelse till studerandeav Smålands nation (02-02-25)Nilsson-Aschans stiftelse tillstuderande av Östgöta nation (02-02-25)Elsa Eschelssons stiftelse till kvinnligjuridikstuderande (02-02-25)Ellen Fries´ stiftelse till kvinnKRAPPERUPS18

lig historieforskare (02-02-25)KVA anslag för projektsamarbetemed forskare i Polen, Storbritannien,Tjeckien, Ungern samt Bulgarien ochRumänien (02-02-26)European Academic Software Award(02-02-26)KVA forskarstipendier i Estland,Lettland, Litauen och Ryssland,postdocstipendier för vistelse i Japan(02-02-26)Thomas E. and Margaret C.Brittingham: Ett års studier vid Universityof Wisconsin (02-02-28)Margareta Biörnstads fond förinternationell samverkan inom kulturmiljövården(02-02-28)Konstakademien: stipendier förbildkonstnärer och arkitekter (02-02-28)BIBSAM: Bidrag till magisteruppsatseri biblioteks- och infor-mationsvetenskap(02-02-28)Riksförbundet för Njursjukasforskningsfond till forskningsprojektsom främjar vården av kroniskt njursjuka(02-02-28)Stroke Riksförbundet forskningsbidrag(02-02-28)Stiftelsen Oscar och Lili Lamms Minnestödjer vetenskaplig forskning för svensknaturvård (02-02-28)Kungl. Gustav Adolfs Akademienför svensk folkkultur: stipendier tilldoktorander och bidrag till tryckningav doktorsavhandlingar (02-03-01)Civilingenjörsförbundets understödtill ingenjörer och teknologer förindividuella utrikes studieresor (02-03-01)SI Nya Visbyprogrammet: Stödför projektsamarbete och utbyte mellanSverige och Östersjöländerna (02-03-01)SI högskolesamarbete med CentralochÖsteuropa (02-03-01)Tyska ambassaden: stipendiumför studie- och informationsresor avstudentgrupper (02-03-01)Kulturfonden för Sverige ochFinand: projektbidrag till svensk-finskaprojekt (02-03-01)Gunnar Nilssons Cancerstiftelsestödjer klinisk och experimentellcancerforskning (02-03-01)Stiftelsen Blanceflor Boncompagni-Louvisi främjar forskning, utbildningoch undervisning för personer under35 år av svensk eller italiensk nationalitet.Ämnesområdena är fysik,kemi, odontologi, läkar- och ingenjörsvetenskap,datavetenskap samtnäraliggande områden (02-03-01)Hörselfonden: forskning inombeteendevetenskap, medicinsk ochteknisk forskning kring hörselskadoroch hörselskadades situation (02-03-01)Stiftelsen för Strategisk Forskningstöd till nationella nätverk inom detlivsvetenskapliga området (02-03-01)NorFA: En gästprofessur kanupprättas på alla vetenskapsområden,prioritet ges till nya och tvärvetenskapligaämnen och särskild hänsyntas till områden med små nationellaforskarmiljöer (02-03-01)Stiftelsen Halmstadsgruppensstipendium till unga konstnärer medanknytning till Halmstad (02-03-01)Letterstedtska föreningen: Anslagtill anordnande av nordiska konferenser,gästbesök av nordiska forskare,jämförande studier av företeelseri de nordiska länderna, tryckningeller översättning av publikationerav nordiskt intresse samt inköp avlitteratur eller utrustning till institutionermed nordisk inriktning (02-03-01)Öhrlings PricewaterhouseCoopersoch Lunds universitets UtvecklingsAB utlyser ett Innovationspris föratt stimulera innovationsarbetet primärtrunt Lunds universitet, så attfler tillväxtföretag skapas i Lundaregionen(02-03-01)Stiftelsen Skapande Människauppmuntrar unga konstnärer ochforskare att arbeta nyskapande ochgränsöverskridande (02-03-01)Vägverket: Skyltfondens medelska användas främst till att stödjaprojekt inom trafiksäkerhetsområdet(02-03-01)Thanks to Scandinavian Fellowshipsstipendium för studier i Israel vid HebrewUniversity of Jerusalem (02-03-01)SWEA till doktorand i svenskaspråket, litteraturen och samhället(02-03-01)NorFA mobilitetsstipendier förforskare och forskarstuderande, minsttre nordiska länder skall medverka(02-03-01)Sweden-Japan Foundation stipendierför studier, forskning, examensarbeteoch praktik i Japan (02-03-01)Svenska Läkaresällskapet: Priserför bästa medicinska forskning (02-03-01)Kurt Belfrages Minnesfond: Bidragtill internationella studier i denordiska och baltiska länderna (02-03-01)Stiftelsen Läkare Mot AIDS förstudier som syftar till behandling avHIV/infektion eller dess följdtillståndoch till förebyggande åtgärder (02-03-01)Emy Thulins forskningsfond IIbidrag till ej disputerade lärare, kliniskahandledare samt studerande vidsjukgymnastubildningen (02-03-01)Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse:Stipendier för forskarstudier pådoktorandnivå i moderna språk (02-03-01)Stiftelsen framtidens kultur: Bidragtill långsiktiga och nyskapandekulturprojekt (02-03-01)Sveriges författarfond för upphovsSERVICVEENHETEN19

män till litterära verk (02-03-01)The Louis and Artur Lucian Awardhonors research in the field of circulatorydiseases (02-03-01)Skogssällskapet biologisk forskningi Värnamo, botanisk eller zoologiskmyrforskning, skoglig mykologi (02-03-01)Lunds botaniska förening: Stipendierför resor i botaniskt syfte, företrädesvisinom Norden (02-03-04)Utrikespolitiska Institutet: Medelför utrikespolitisk- och säkerhetspolitiskforskning främst avseende Europa ochNordamerika (02-03-04)Stiftelsen för strategisk forskning:Ramanslag inom mikroelektronik (02-03-06)Karlstads kommun: Stipendier tillstuderande från Karlstad (02-03-06)Arbetsmiljöforum: Stipendierna förskyddsombud och andra fackligaföreträdare i arbetsmiljöfrågor (02-03-06)Henning och Johan Throne-Holstsstiftelse: Forskning inom närings-fysiologinoch närliggande omr (02-03-08)Såg i Syd till forskningsprojekt rörandeväxtförädling, skogsskötsel etc (02-03-08)Stiftelsen Petter Silverskiölds Minnesfond:Medicinsk forskning som bedrivsav forskare i Bohuslän (02-03-10)Elforsks stipendier till bästa redovisningav resultat inom Elforskshögskoleprogram samt underhållsteknikför elbranschen (02-03-11)Wenner-Gren Stiftelserna: Resestipendierför kortare tids besök utomlandst ex för deltagande i internationellakongresser eller symposiersamt för anordnande av detsamma iSverige (02-03-11)Civilingenjörsförbundet främjarforskning för att förbättra miljön iSverige och dess närområde (02-03-15)SI långtidsstipendier till Islandoch Turkiet (02-03-15)Sverige-Frankrike Stiftelsen: Stipendierför språkstudier under minsttvå månader, ej för utbytestudier(02-03-15)Stiftelsen Miljö för människor föratt förbättra miljön, i första handÖstersjön och Hansefarvattnen (02-03-15)Ålands högskola för forskning avintresse för Åland (02-03-15)BIBSAM bidrag till projekt avintresse för landets forskningsbibliotekoch/eller informationsförsörjningentill högre utbildning, forskning ochutveckling (02-03-15)Fródskapatsetur Føroya stipendierför studier eller projekt på Färöarna(02-03-15)Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse:Stipendier för postdoktorala studiervid ett internationellt ledande universitetinom bioinformatikområdet(02-03-15)Ridderstads stiftelse för historiskgrafisk forskning (02-03-20)Medicine doktor Axel Hirschs pristill svensk forskare för vetenskapligskrift inom området cancer (02-03-20)Svensk sjuksköterskeförening:Studiestipendier, resestipendier etc.(02-03-22)VINNOVA - VAMP är ett industrielltFoU-program med integreradtekniköverföring och teknikspridningsom genomförs i form av samverkansprojektinnefattande företag, institutoch högskolor (02-03-22)Stiftelsen Bengt Lundqvists Minnefrämjar vetenskaplig forskning inomkemins område (02-03-25)LUMTjänsterDoktorand i historia (3) med placeringvid Historiska institutionen i Lund.Ref nr 687, 688,689, ans 22 feb. Info046-2227957.Doktorand i historia med placeringvid Malmö Högskola. Ref nr 690,ans 22 febr. Info 046-2227957.Doktorand i historia med placeringvid Södertörns högskola. Ref nr691, ans 22 febr. Info 046-2227957.Doktorand i historia med placeringvid Södertörns högskola. Ref nr 691,AVD F ONKOLOGIans 22 febr. Info 046-2227957Doktorand i historia med placeringvid Växjö universitet. Ref nr 693,ans 22 febr. Info 046-2227957.Utbildningsbidrag för doktoranderför nyantagning i följande ämen:Kognitionsforskning. Ref nr 694, ans22 febr. Info 046-2224817.Praktisk filosofi (2). Ref nr 695,696, ans 22 febr. Info 046-2227595.Teoretisk filosofi (2). Ref nr 697,698,ans 22 febr. Info 046-2227594.Historia (2). Ref nr 699, 700, ans22 febr. Info 046-2227957.Medeltidsarkeologi. Ref nr 701,ans 22 febr. Info 2227934.Arkeologi. Ref nr 702, ans 22 febr.Info 046-2227939.Etnologi. Ref nr 703, ans 22 febr.Info 046-2227564.Litteraturvetenskap. Ref nr 704,ans 22 febr. Info 046-2228460.Idé- och lärdomshistoria. Ref nr705, ans 22 febr. Info 046-2227589.Utbildningsbidrag/anställning somdoktorand, öppet att söka för antagnadoktorander,i följande ämnen:Medeltidsarkeologi (2). Ref nr713, 714, ans 22 febr. Info 046-2227934.Arkeologi. Ref nr 715, ans 22febr. Info 046-2227939.ProfessorsinstallationUNIVERSITETSAULAN 22 MARS KL 16.00Curt DahlgrenreligionssociologiPer-Anders Abrahamssononkologisk urologiJoakim DillnervirologiPer-Olof Grändeanestesi och intensivvårdRagnar MattssonreproduktionsimmunologiBo NorrvingneurologiInger EnkvistspanskaGunilla FlorbyengelskaInger LövkronaetnologiLars-Håkan SvenssonengelskaÖrjan Wikander (absens)antikens kultur o samhällslivBente RosenbeckgenusvetenskapMagnus JerneckstatsvetenskapPer SamuelssonhandelsrättEtnologi (2). Ref nr 716, 717,ans 22 febr. Info 046-2227564.Bok- och bibliotekshistoria. Refnr 785, ans 22 febr. Info 046-2224271.Litteraturvetenskap (6). Ref nr718, 719, 720, 721, 722, 723, ans22 febr. Info 046-2228460.Utbildningsbidrag/anställning somdoktorand, öppet att söka för antagnasamt icke antagna doktorander,i följande ämnen:Teoretisk filosofi. Ref nr 707, ans22 febr. Info 046-2227594.Konstvetenskap. Ref nr 708, ans22 febr. Info 046-3334081.Historia (4). Ref nr 709, 710, 711,712, ans 22 febr. Info 046-2227957.Doktorand i etnologi med inr motturism. Ref nr 706, ans 22 febr.Studiestöd för nyantagning ireligionsvetenskap. Ref nr 670, ans22 febr. Info 046-2229754.Fyra studiestöd i religionsvetenskap.Ref nr 563, ans 22 febr. Info046-2229754.Doktorand i energi och byggnadsdesign.Ref nr 244, ans 22 febr. Info046-2227345.Doktorand i värmeöverföring.Ref nr 245, ans 22 febr. Info 046-2228605.Forskarassistent i energi ochCarl-Olof AlmbladhfysikJesper N AndersensynkrotronljusfysikUlf von BarthfysikSven G Nilssonzoologisk ekologiPer-Erik Bengtssonlaserbaserad förbränningsdiagnostikOla DahlblombyggnadsmekanikClaus-Christian EckhardtindustridesignMats EdströmarkitekturJohan Helsingnumerisk beräkningsteknikAnders HeydenmatematikBengt Jönssonfysikalisk kemiAndreas MolischradiosystemKarl Åströmmatematik20

yggnadsdesign. Ref nr 246, ans22 febr.Doktorand i bebyggelsevård. Refnr 243, ans 22 febr. Info 046-2227268.Ekonomihandläggare, 75%, vidnationalekonomiska institutonen. Refnr 925/02, ans 27 febr.Programmerare vid BiblioteksdirektionensIT-avdelning. Ref nr848,ans 27 febr. Info 046-2229215.Doktorand i tillämpad matematik.Ref nr 264, ans 27 febr. Info 046-2224548.Universitetslektor i kulturgeografioch ekonomisk geografi. Ref nr 786/02, ans 27 febr.Doktorand i elektrovetenskap. Refnr 275, ans 27 febr. Info 046-2223414.Administrativ chef vid förbränningsteknisktcentrum. Ref nr 263, ans 27febr. Info 046-2227657.Ekonom vid Fysiska institutionen.Ref nr 262, ans 27 febr. Info 046-2227657.Forskarassistent i engelsklittteraturvetenskap. Ref nr 728, ans28 febr. Info 046-2227545.Forskarassistent i latin. Ref nr 729,ans 28 febr. Info 046-2228376.Forskarassistent i spanska. Refnr 733, ans 28 febr. Info 046-2220371.Forskarassistent i religionsvetenskap.Ref nr 726, ans 28 febr. Info 046-2229053.Forskarassistent i bibelvetenskap.Ref nr 727, ans 28 febr. Info 046-2229053.Forskarassistent i humanekologi.Ref nr 732, ans 28 febr. Info 046-2227564.Forskarassistent i litteraturvetenskap.Ref nr 730, ans 28 febr. Info046-2228487.Universitetslektor i biblioteks- ochinformationsvetenskap. Ref nr 784,ans 28 febr. Info 046-2227226.Forskarassistent i idé- och lärdomshistoria.Ref nr 731, ans 28 febr. Info046-2227589.Institutionssekreterare vid samhällsmedicinskainstitutionen. Refnr 878, ans 28 febr.LUMMeddelandenLedigt rum. På kollegiet Studentergårdeni Köpenhamn är Einar Hansensrum ledigt. Rummet hyrs ut till studerandefrån Lunds universitet somläser en eller flera terminer i Danmark.För vidare information : BentJörgensen, Studentergården, Tagensvej15, DK 2200 Köpenhamn N, +4535 32 85 59.Nordiska folkhälsopriset 2002Det nordiska folkhälsopriset delasut av Nordiska Ministerrådet ochNordiska hälsovårdshögskolan tillen individ, organisation eller institutionsom gjort en viktig insats för attförbättra folkhälsan i Norden. Förslagoch motivering skickas till NHV, Box12133, 402 42 Göteborg senast den25 mars.Segerfalkstiftelsen har nu fått en egenhemsida. Hemsidan heter:www.formonline.se/segerfalkstiftelsenNorFANu har kurskatalog för forskarutbildningi Norden kommit ut. Förvidare information se: www.norfa.noJämO utlyser två pristävlingar ombästa uppsatser i jämlikhet underinnevarande år. I uppsatserna skaförhållanden i arbetslivet belysas ochsärskilt intressant” är vilka skillnaderi villkor som finns mellan kvinnoroch män. Den student som står ibegrepp att påbörja ett uppsatsarbetesom omfattar jämställdhetslagen kanvända sig till JämO för att diskuterafrågan. Studenter uppmanas attskicka uppsatsen till JämO, Box 3397,103 68 senast den 31 december 2002.28/2 Bokseminarium. MagnusKarlsson inleder utifrån sin doktorsavhandling,som lades fram i december2000 och som handlar om tre generationermän. Kl 13.15 i konferensrum2 på sociologiska institutionenGlobalisering och genusCentrum för genusvetenskapvid Lunds universitet organiserarett internatonellt symposiumom ”Globalisering, migrationoch genus. Lördagen den 2 marskl 10-17 på Kulturen. Info: SaraGoodman 046-2224402sara.goodman@genus.lu.se,Diana Mulinari 046-2228395,diana.mulinari@soc.lu.se, JoséPacheco 046-2229565,jose.pacheco@soc.lu.seDet händer vid Lunds universitetse vidare http://www.kalendariet.lu.se26/2 Filosoficirkeln. Ingela Romare:”Att finna sitt Själv – ett jungiansktperspektiv på liv och mening” : Kl19.30 i universitetets aula.27/2 Fakultetsklubben. GermundHesslow, professor i neurovetenskap:”Betingad reflex lärs in i lillhjärnan”.Kl 12-13 i AF, Nya festsalen, Lund.27/2 Semiotikseminariet: Om symboler(Hans Sternudd). Kl 16.15-18.00sal 117 institutionen för konst- ochmusikvetenskap, Lund.28/2 Seminarium. ”Administratörensroll i den nya högskolan”.Kl13.00-15.00 Kårhusetsaula, John Ericssonsväg 3. Anmälan:www.lu.se/pers/. Info 046-2227126.2/3 Symposium. ”Globalisering,migration och genus”. Kl 10.00-17.00Kulturen, Tegnérsplatsen. Info 046-2224402.5/3 Filosoficirkeln. Elisabeth Gerle:”Att tro – livets mening”. Kl 19.30i universitetets aula.6/3 Fakultetsklubben. HansSwärd, professor i socialt arbete:”Modern hemlöshet som dynamiskaförlopp”. Kl 12.00-13.00 AF, Nyafestsalen, Lund.6/3 Nätburen video i utbildningen.Jan Engvald, nätverksspecialist påLDC, berättar om sitt arbete medvideoinspelning av föreläsningar iLund och presenterar ett allmänttillgängligt arkiv med videoföreläsningarpå webben. Kl 12.15-13.00 CITUs utbildningslokal.7/3 Medicinskt månadsmöte. Kl16.30-17.30 aualan, blocket,universitetssjukhuset, Lund.10/3 Visning av utställningen omsystrarna Jonn. Kl 13.00 ”På spaningefter väninnor”. Rundvandring förhela familjen. Kl 14.00 Eva Klang”Toleransens gränser”. Vem definierarKIFORSKARPATENT21

dem? Medv: Göran Bexell, SverkerOredsson m fl. Kulturen i Lund.12/3 Filosoficirkeln. Arne Öhman:”Emotion och Evolution; att vilja detförfäderna måste”. Kl 19.30 i universitetetsaula, Lund.13/3 Fakultetsklubben. Per Belfrage,professor i cell- och molekulärbiologi:”Biomedicinskt Centrum vid Lundsuniversitet”. Kl 12.00-13.00 AF, Nyafestsalen, Lund.13/3 EndNote: En hjälp i forskarensrutinarbete. Kl 12.15-13.00CITUs utbildningslokal. Göran Lindberg,lektor i sociologi, demonstrerarEndNote, ett lättanvänt program förbåde Mac och PC som hjälper uppsatsochavhandlingsförfattaren att organiserareferenser, skapa litteraturförteckningoch söka i databaser pånätet.13/3 Semiotikseminariet: Partiellautanförskap (Gunnar Sandin).Kl 16.15-18.00 i sal 117, Institutionenför konst- och musikvetenskap, Lund.19/3 Seminarium. ”Läsa litteraturoch förstå människor”. Kl 13.00-15.00i Kårhusets aula, John Ericssons väg3, Lund. Anmälan www.lu.se/pers/Info 046-2223451.19-20/3 ÖCB:s och Lunds universitetsForskardagar 2002. ”Dennya (O)säkerheten”. Syftet är attpresentera aktuell forskning inomområden som bla berör risk- ochsårbarhetsanalys, hantering av akutakriser, biologiska och kemiska stridsmedeloch miljöhot mm. Info 046-2863660.19/3 Filosoficirkeln. Arne Medberg:”Livet som konst-Nietzscheslivsfilosofi”. Kl 19.30 Palaestra, Lund.20/3 Fakultetsklubben. EvaTornberg, professor i livsmedelsteknik:”Matupplevelse”. Kl 12.00-13.00 AF Nya festsalen, Lund.21/3 Årsmöte ST-ATF. Kl 19.00Kårhuset aula, John ericssons väg3, Lund.26/3 Filosoficirkeln. Ingmar Pörn:”En sanning att leva och dö för –Kierkegaard och existentialismen”.Kl 19.30 i universitetets aula, Lund.27/3 Kulturlaboratoriet: Att si-BACKAGÅRDENmulera, samarbeta och utforska.Kl 13.15-15.00 CITUs utbildningslokal,Lund.LUMKurser10-15/3: First International Seminaron Research Dissemination. Uppsala.Arr NIVA (The Nordic Institute forAdvanced Training in OccupationalHealth). Info gunilla.rasi@occuphealth.fi11/3: Konferens “Livserfarenhetär en merit. Hur värderas den i högskolan?”.Konferens om validering.Plats: Göteborg. Info 031-630737.13-14/3: Seminarium ”Våld ochmobbing i skolan – att förebygga ochåtgärda”. Uppsala. Info 018-680016/680052. Se även: www.folkuniversitetet.se/uppsala/seminarier/21-22/3: Konferens ”Att skapaoch kunskapa i skolan. Om kreativitetoch estetiska lärprocesser”. Kulturhuseti Stockholm.Info margot.blom@skolverket.se22-23/4l: Symposium.”Complementarity of Ladar and Radar”,to be held in Prague, Czech Republic.Ev anmälan sker via Svane Ödman,Box 1165, 581 11 Linköping.6-9 nov: Konferens om universitetetssamhällsroll. Universitetetsroll i den regionala sociala och ekonomiskautvecklingen och samarbetetmed omvärlden är temat för en konferensi höst. Mer information finnspå www.triplehelix.dkLUMutvecklingPersonal-22 febr: Idéseminarium. ”Att handleda– med fokus på roller och relationer”.Gäst: professor Gunnar Handal.Kl 13.15-16.30. Seminariet vändersig till doktorander och lärare medtjänst vid Lunds universitet och Malmöhögskola. Plats: UPCs utbildningslokal,universitetshuset, Lund.9 april: Idéseminarium. ”Kunskapsom färskvara eller livsprojekt? –om utbildning och bildning”. GästSven-Eric Liedman, professor i idéhistoriavid Göteborgs universitet.Kl 13.15-16.00. Seminariet vändersig till lärare och doktorander medtjänst vid Lunds universitet och Malmöhögskola. Plats: UPC:s utbildingslokali universitetshuset.25-26 april: Utbildningsdagar”Lärande och ICT”. Arr UPC ochCITU”. Kursen vänder sig till lärareoch doktorander med tjänst vidLunds universitet och Malmö högskola.Anmälan senast den 8 marspå www.lu.se/upcAKADEMISKA HUSKUNGL VETENSKAPSAKA22

Max-lab utredernytt programRektor har beslutat att ge200.000 kronor till Max-lab föratt utreda ett nordeuropeiskt/nordiskt grundutbildningsprogrami naturvetenskap. Programmet,som ska utbilda nästa generationav naturvetenskapligaforskare, ska vara både forskningsinriktatoch ämnesöverskridande.En grundläggande frågai utbildningen är hur förändringarsom genereras inom forskningenska skapa förnyelse igrundutbildningen.Paneuropeiskkonferens i Sverige?Sverige vill gärna vara värd förden första stora paneuropeiskavetenskapskonferensen som beräknasäga rum år 2004. Idén tillkonferensen kommer från Euroscience,en fristående förening avforskare om bl.a vill stärka bandenmellan forskare och allmänhet.Vetenskapsrådet och Forskningsrådetför arbetsliv och socialvetenskap,FAS, stöder planernaoch FAS ställer upp meden milj kr till projektledarskap.Konferensen beräknas samla fleratusen deltagare och ska behandlaämnen som medicin, bioteknik,levnadsvillkor och välförd,miljö och klimat, fysik ochastrofysik. Forskningsetik ochanda övergripande frågor skaockså få en plats.Nya professorerBefordran av Ove Edfors till professori radiosystem, Mats-ErikPistol till professor i fasta tillståndetsfysik och Johan M Karlssontill professor i teletrafiksystemAnställning av Stig-ArneMattsson som adjungerad professori processbaserad materialflödesstyrning,Even-AndréKarlsson som adjungerad professori programvarusystem, TorbjörnBrorson som adjungeradprofessor i miljöledning ochmiljörevision, Göran Söllschersom professor i gitarr, HolgerLuthman som professor i genetiskepidemiologi och av ElisabetAgardh som adjungerad professori oftalmologi.HANS ANDERSSON professoremeritus i medeltidsarkeologi,har utsetts till ny ordförande istyrelsen för Centrum för Danmarksstudier.BROTTSOFFER-MYNDIGHETENStävling Brottsoffer i fokusvanns av CharlotteAgevall vid Juridiskainstitutionen i Lund.Hon fick 15 000 kronorför sin uppsats som utrederom det finnskönsstereotypa mönsterinom den straffrättsligaprocessen i våldtäktsmål.Andra pris gick tillMaria Mossberg vidLunds universitet somskrivit om barn sombrottsoffer.TEKNIKBROSTIFTELSEN iLund har delat ut fyra stipendierá 100 000 kronor till: DagAhrén, doktorand mikrobiologiskekologi, som ska vidareutvecklaPHOREST, en webbaseradprogramvara för comparativfunktionsgenomik. DavidLecerof, doktorand inom molekylärbiofysik, som arbetar medatt förbättra behandlingsmetodermot hudcancer. LennartLjunggren, docent i biomedicinsklaboratorievetenskap, somförbättrar behandlingsmetoderav svår blodförgiftning. FredrikÅkerberg och Michael Carlssonvid Halmstad högskola har fåttstipendium för att sitt arbete medhöghastighetsmodem till mobilaapplikationer.HANSBELFRAGEhar vunnitdet pedagogiskaprisetSkalpellen. Imotiveringenskriverman attpristagarenhar ”ettstort engagemang och förståelsei undersökningssituationen, bådemot patienter och kandidater.Han har ”uppmuntrat till egenhandläggning och därigenom bidragittill ökad förståelse för läkarrollensmångfald.”PROFESSORN i rättshistoriaKjell Å Modéer har utsetts attingå som ledamot i Fachbeiratvid Max-Planck-Institut für europäischeRechtsgeschichte,Frankfurt, för tiden 2002–2007.FÖRELÄSARNA på det internationellaBMC-symposiet om demolekylära orsakerna till diabetes.Längt t h dr Ronald Kahn,Boston, som fick ta emot detnordiska forskarpriset H C Jacobæuspris. Han har upptäcktatt det är samma molekyläramekanism bakom insulinresistensoch en nedsatt frisättning avinsulin – fynd som kan få storbetydelse för behandling av diabetes.Fr.v. professor Ulf Smith,Göteborg, dr Emmanuel vanObberghen, Frankrike och professorBo Ahrén, BMC, som arrangeradesymposiet.PER BELFRAGE, mannen bakomBMC – det största projekteti Medicinska fakultetens historia– har tilldelats H.M. Konungensmedalj, 8:e storleken iserafimerordens band, för ”betydelsefullainsatser för den medicinskautbildningen och forskningen.”GASTRONOMIPRIS. CharlottaLjungberg har fått SparbankstiftelsenFärs och Frosta ochSkåneländska Gastronomiskaakademiens pris 50 000 kr försin avhandling ”Bra mat ochdåliga varor. Om förtroendefullarelationer och oroliga reaktionerpå livsmedelsmarknaden”.BODSTAD, AFROVILLE ochkombination kompost/teknikheter tredje pristagarnas idéförslagtill temporära studentbostäderpå Spartas tak. Prissummornapå 5000–15000 kronor komfrån Gunnars och Hans AsplundsArkitekturstipendier ochgick till Malin Bosrup, TomasNiklewski och Kami Petersenoch Anna Pihl och Maria Papafingos.HANS G. BO-MAN, professorem. i mikrobiologi,Stockholm fårdet Söderbergskapriset imedicin, nu800.000 kronor.Han fårpriset ”för sina pionjära upptäckterinom området antibakteriellapeptider och deras betydelse fördet medfödda immunförsvaretoch den normala mikrobiella floran.”Priset instiftades av Torstenoch Ragnar Söderbergs stiftelser1986 och delas ut i medicin vartannatår och vartannat i ekonomi/rättsvetenskap.Medicinpristagarnautses av Svenska Läkaresällskapetoch de andra av KVA.Hans G. Boman är född 1924 ochsedan 1997 knuten till KarolinskaInstitutets tumörbiologicentrum.År 1999 tog han emot EricK Fernströms stora nordiska prisi LundANNE FRED-STED, vid Zoofysiologiskainstitutionenhar fått prisför bästa idrottsuppsatsav Idrottsvetenskapligtcentrumvid Lundsuniversitet ochSkånes Idrottsförbund.Hon fick5000 kronor försin uppsats ”Cardiorespiratoryandmetabolic effectsof apnea in exercisinghumans”.FÖRSTA KVINNLIGA rektorni Köpenhamns universitets 522-åriga historia är Linda Nielsen,professor i familjerätt. Hon tillträddesin post i början av februarioch passade samtidigt på attfylla 50 år. Stora och omfattandebesparingar såg ut att bli förstatuffa arbetsuppgiften – dennya danska regeringen hade aviseratbesparingar på sammanlagt230–240 miljoner. Men i sistastund, togs universitetsbesparingarna”af bordet”, och universitetenkunde andas ut.JUR DR EWA GUSTAFSSONhar fått Karnows pris på 30 000kronor för sin avhandling ”Missbrukarei rättsstaten”.23

INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNAKarnevalen formerar sigEn lundakarneval är inte vilkenpluttillställning som helst. Detkrävs en rigid organisation för attsysselsätta och hålla reda på denärmare 5000 karnevalisterna.Inför årets upprop kalladekarnevalskommittén till pressträffmed cheferna för de 30 sektionersom karnevalsarbetet ärindelat i. Där träffade LUM bl aJonas Steen som är en av chefernaför den nya gigantiska festmästerisektionensom ska sysselsätta1000 kanevalister.– Vi är redan 50 personer ifem olika hierarkier så det skanog gå bra, påpekade han.Karnevalsfilmen är redanunder full inspelning och byggerpå visan om vaktmästaren ochprofessorn som bytte lönegrad,meddelade filmens souschef JacobInge. Filmen regisseras avHenrik Widegren, som var en avmännen bakom förra karnevalenssuccéspex Shaka Zulu.Spexchefen Pär Thored kännertrycket från den framgången ochtänker presentera ett spex isvensk 1700-talsmiljö för attkomma så långt bort från djung-Pojkband i tåget under karnevalen1998. Foto: Kennet Ruona.eln i förra spexet som möjligt.Årets cirkusdirektör är sällsyntfnissig och heter CarlMontan. Han utlovar farligadjur och konster och har för säkerhetsskull satsat på att sysselsätta100 karnevalister.– Det är bra att vara många.Det är inte säkert att alla överlever…Den som vill följa karnevalsförberedelsernakan ratta in RadioAF på FM 99,1 varje fredagunder våren kl 14–15.Super-lur och midi-fyllaMånga saker i livet ärinte så enkla som manförst skulle kunna tro. ISydsvenskan har vi härförledenkunnat läsa omtvå lundaforskare somska lära norrländska studenteratt bli berusadeoch danskar att sova påarbetstid.”Berusningsutbildningen”leds av KentJohnsson, som arbetar med kliniskalkoholforskning vid LU.Han vill lära studenterna vid Luleåtekniska universitet att drickaSverige är inte den framståendeforskningsnation som utbildningsministernvill göra gällande,skriver 32 akademiska forskareoch lärare på DN Debattden 9 februari i ett angrepp påanslagspolitiken. Bland undertecknarnafinns bl a statsvetarnaBo Rothstein, Göteborg, LeifLewin, Uppsala och Bo Petersson,Lund.Enligt en undersökning frånpå rätt sätt så att de blir lagomberusade.”Målet är att maximera depositiva effekterna av alkoholoch samtidigt minimera de negativa”,säger Kent Johnsson.Søren Berg är sömnforskarevid Universitetssjukhuset i Lundoch ska lära personalen i Hillerødskommun att ta sig en daglig”power-nap” eller ”super-lur”,som det heter på danska. Det finnsnämligen undersökningar som visaratt ”en tupplur mitt på dagengör medarbetarna vaknare”. Etttjugotal frivilliga deltar i försöket.Låt akademiker forska på halvtid!SULF tillbringar lektorer 50 procentav sin tid med att sökaforskningsmedel. Och det finnsberäkningar som visar att den tidsom professorerna ägnar åt attläsa ansökningarna motsvararcirka 800 heltidstjänster. Tidenborde hellre avsättas för forskning,menar undertecknarna,och kräver alla akademiska lärarefår forska på 50 procent avsin arbetstid.Datum klaraför vårens storaansökningsomgångI månadsskiftet april–maj är detdags att lämna in ansökningarnaom finansiering av projekt inomgrundforskning till Vetenskapsrådet.Forskare kan söka medelinom samtliga vetenskapsområdenoch det är de bästa projektenmed den högsta vetenskapliga kvalitetensom kommer att få stöd.Sista klockslag för samtligainlämnanden är 16.00. Blanketteroch mer information kommeratt finns på www.vr.se, från mittenav mars, vecka 11.Fredag 26 april är sistaansökningsdag för humanioraoch samhällsvetenskap, medicin,utbildningsvetenskap, konstnärligtforsknings- och utvecklingsarbeteoch longitudinell forskning.Fredag 3 maj är sista ansökningsdagför naturvetenskap ochteknikvetenskap, dyrbar vetenskapligutrustningI mitten av november kommerbeslut om bidrag.OSSÅ VI PÅ SLADDENHEDERSKNYFFLARI dagarna bekantgörs åretshedersdoktorer – alla förträffligamän!Kvinnorna lyser som vanligtmed sin frånvaro. Här ett vittoch hittills oexploaterat fältför jämställdhetsförespråkarna!Dags för kvotering? Ensom inte vilar på hanen är”Flodis”, dvs KTHs rektorAnders Flodström. Häromdagenpromoverades i expressfartMicrosofts grundareBill Gates till hedersdoktorvid KTH under ceremonipå Berns i Stockholm.KTH fyller i år 175 år, vilketfiras med jubelpromotion iStadshuset till hösten. Ettlämpligt tillfälle att promoveraGates kan man tycka. Men sålänge kunde inte Flodis vänta.Festföremålet var dagentill ära klädd i brun kostymoch gul slips, när doktorshattentrycktes på huvudet.Detta var Bill Gates tredje hedersdoktorat.De tidigarekommer från en handelshögskolai Spanien och en annanhögskola, vars namn Gates förtillfället inte kunde erinra sig.Flodis hoppas väl på en väl tilltagendonation så småningom.LU får väl med tanke pånyligen timade händelser liggalite lägre på donationsfronten.Men så långt som till attanordna en extraordinariepromotion t ex på GrandHotel i Lund förfaller intelundaakademien. Någon ordningfår det vara, fast det är ettuniversitet.Fasta traditioner och reglerkan vara räddningen i utsattasituationer. Det fick Uppsalauniversitet erfara i sambandmed att paret Ceausescuskulle avlägga statsbesök iSverige. Fru Elena Ceausescupropsade på att få bli hedersdoktori Uppsala i sambandmed besöket. Som tur varkunde dåvarande rektorn hänvisatill fakulteternas oinskränktarätt att utnämnahedersdoktorer och att dessasedan promoverades vid ettbestämt tillfälle i Domkyrkan(som inte sammanföll medstatsbesöket).Avvisandet av propån höllpå att leda till allvarlig kris iSveriges relationer med Östblocketoch då särskilt Rumänien.President Ceausescu fickdock trösta sig med att utnämnastill serafimerriddare.

▲TEMA LEDARSKAPArbetsmiljön vid Lunds universitet har allvarliga brister – brister som ofta beror på dåligtledarskap och frånvaron av en genomtänkt personalpolitik, visar en undersökning blandkvinnliga doktorander (se INSIDORNA). Men frågan om ledarskap är prioriterad – senast iLU:s nya strategiska plan. Det finns också tecken på att insikten börjat tränga in i chefsrumoch laboratorier, att det krävs mer än vetenskaplig skicklighet för att vara en bra ledare. PåMedicinska fakulteten har man startat ett program för att utveckla forskargruppledarna.Och ett UPC-seminarium om coaching inspirerade lärare att tänka i nya banor, när detgällde den egna ledarrollen. Sid IX–XIIIMedicinarnas önskechef:Ledare med blickför medarbetarnaForskargruppledaren som är kreativ och modig,vågar ta risker, inspirerar till nytänkande, seroch odlar personliga talanger i gruppen, gerfeed-back och stöttar i motgång, avvärjer konflikter,som bygger upp en trygg och lustfylldmiljö…Finns denna supermänniska i verkligheten?Nja, men det är i alla fall målet för ett nyttutvecklingsprogram på Medicinska fakulteten.Tanken att utbilda forskargruppledare rann uppförra våren. Det skedde inom det mentorsprogrammedicinarna redan driver för disputerade forskare,som vill utveckla sina ledartalanger. Dekanus JanNilsson stödde genast idén om en särskild satsningpå forskargruppledarna. Adepterna på mentorsprogrammetfick i uppgift att hitta lämpliga former.Uppdraget att skapa ett utvecklingsprogramför forskargruppledare, blev samtidigt till enledarskapsutbildning i sig – två flugor i en smällalltså.Resultatet kallas LeKA som utläses Ledarskapi en Kreativ Akademi. Programmet har alltså byggtsupp av deltagare och ledare tillsammans i vad somockså är en första utbildningsomgång. Det har skettutan förebilder, med en hel del ångest i början ochmycket lössläppt kreativitet allteftersom.Att det finns ett uppdämt behov av dennaannorlunda utbildning i ledarkap märktes närLUM träffade några av programbyggarna: professorernaInge Olsson och Eva Degerman i staben,Monika Lindén som hållit i det praktiska, MartinL Olsson och Susanna Cardell som var deltagare.Ivern att berätta var stor och dekanus lyssnadeintresserat.Briljans räcker inteDet är en ny tanke att en forskargruppsledareskulle behöva en särskild utbildning i ledarskap.Men insikten har börjat tränga in i chefsrum ochlaboratorier att det krävs mer än vetenskapligbriljans att leda en grupp där alla kan samarbeta,trivas och nå framgång.– Forskargruppen är i fokus på ett annat sättän tidigare. Det är den produktiva enheten inomfakulteten. Och ledaren måste både kunna ledagruppen och odla de enskilda medlemmarna.Ärligt talat så är vi nog inte så bra på att stödjaoch utveckla talanger. Initiativet om ett särskiltprogram kom i rätt tid, säger Jan Nilsson.Susanna Cardell nickar instämmande.– En typisk situation är att en ung post dockommer tillbaka från en period utomlands ochplötsligt ska leda en forskargrupp. Då inserEtt villkor för att en gruppska fungera bra är att allablir sedda. Och det ärgruppledarens ansvar.Foto: Kennet Ruona.IX

▲På Medicinska fakulteten har en grupp skapat ett utvecklingsprogram i kreativt ledarskap för forskargruppledare. LeKA började kaotiskt, övergick ikreativitet och resulterade i ett program som väcker intresse även utanför fakulteten. LUM har träffat några entusiastiska programbyggare: överst fr vSusanna Cardell, Avd. för immunologi, Eva Degerman, BMC, Inge Olsson, professor i hematologi. Nederst fr v: dekanus Jan Nilsson som gavuppdraget, Monika Lindén på kansli M som höll i det praktiska och Martin L. Olsson på Avd. för transfusionsmedicin.man hur mycket man saknar för den uppgiften.Samtidigt är det bra med några års erfarenheterinnan man går genom ett utvecklingsprogramsom detta. Nu kunde vi alla bidra med problemoch upplevelser att diskutera.Rollspel och lekarEtt tjugotal av adepterna på mentorsprogrammetanmälde sig till det nya programmet, med uppgiftalltså att bygga upp det! Tillsammans med stabenoch psykologen Thomas Sewerin, som processledare,drog de igång arbetet. Deltagarna gjordesjälva upp”schemat” som upptog rollspel, diskussioner,lekar och konstnärliga uttrycksmedel. Ochprat, mycket prat. Åtta dagar användes för gemensammaaktiviteter och däremellan jobbademan i grupper med specialuppgifter.– Det var ostrukturerat i början och jag haderiktig ångest för vad vi hade tagit på oss, sägerInge Olsson, som har många års erfarenheter avatt leda forskargrupper.– Men när vi hade kommit halvvägs kändesarbetet meningsfullt och efteråt kan jag se attmycket hade blivit bättre om jag själv hade haftden här utbildningen i botten. Då hade kanskemånga misstag varit ogjorda, skrattar han.Idén bakom LeKA är att medan deltagarnafullgör sin uppgift, i detta fallet alltså att skapa ettutvecklingsprogram för forskargruppledarskap,så ska de själva utvecklas som ledare. De ska lärasig samarbeta och att stimulera andra till samarbete,och att ta risker, uppmuntra, skapa en kreativanda i gruppen och mycket mer.– Att vi fick en konkret uppgift gjorde arbetetextra relevant. Det upplägget innebär också attinget program blir det andra likt även om de övergripandemålen är desamma. Nästa grupp ska fåen egen uppgift, säger Eva Degerman.Spänningar och konflikterKonflikthantering är en viktig del. Det fridfullasamarbetet kan vara en svår utmaning i en gruppsom består av individualister, ofta envisa. Resultatenblir inte de väntade eller låter vänta på sig.Någon kan jobba i labbet till sena kvällen, en annanmåste hämta barn på dagis. Och sista datumför anslagssökandet rycker allt närmre. Då gällerdet för gruppens ledare att vara vaksam på spänningari gruppen och avvärja hotande konflikter.– En forskargruppledare måste lära sig att blilyhörd. Inte bara för konflikter utan också för degoda initiativen. Kreativitet kan varken styrasX

TEMA LEDARSKAP”En av nyckeldiskussionerna har gällt trygghet kontra frihet. Om gruppledarenär trygg i sig själv så vågar han eller hon också ge sina medarbetare frihet.”eller planeras och det gäller att se och lyfta framdolda talanger i gruppen. Ett villkor för att engrupp ska fungera bra är att alla blir sedda. Ochdet är gruppledarens ansvar, påpekar Inge Olsson.– Även om kreativitet inte kan planeras så gårdet att planera förutsättningarna för den. Gruppledarenmåste kunna ingjuta mod i medlemmarnaså att de vågar ta risker, tillfogar Martin L Olsson.– Och acceptera misslyckanden, påminner JanNilsson.Självkännedom– Som forskargruppledare är det lätt att hamna isituationer som man inte behärskar. Har man självkännedomär det lättare att reda ut situationen. Attlära känna sina styrkor och svagheter är ett viktigtmoment i programmet, säger Eva Degerman.Martin L Olsson håller med:– En av nyckeldiskussionerna på våra träffarhar gällt trygghet kontra frihet. Om gruppledarenär trygg i sig själv så vågar han eller hon också gesina medarbetare frihet.Även i en liten grupp kan det uppstå subkulturer.I fakultetens forskargrupper finns t.ex.både färdiga läkare, prekliniker, vårdpersonal,biologer, och tekniker.– Sådant skapar motsättningar, erkänner IngeOlsson som själv har en fot i den kliniska vardagenoch en på BMC. Men en så blandad grupp gerockså fantastiska möjligheter till samarbete ochtill att hitta spännande lösningar.Susanna Cardell som själv inte är medicinare,påpekar att själva LeKA-programmet har sammapotential.– Jag har lärt känna människor från andradelar av fakulteten. Genom att vi har löst uppgiftertillsammans har vi också sammansvetsats i ettnätverk. Det är en viktig resurs, inte minst omman får problem som ledare.Forskning är lustfylltDekanus och LeKA-byggarna är överens om attmixen av deltagare är ett redskap i sig. Varje nyomgång ska innehålla både män och kvinnor, klinikeroch icke-kliniker, forskare från Lund ochfrån Malmö. Det är ett sätt att riva murar ochskapa nya kontaktvägar inom fakulteten.Men problemen får inte ta överhand.– Vi lyfter inte fram tillräckligt hur roligt detär att forska. Och därför är det bra att programmetär lustfyllt, säger Jan Nilsson som gärna seratt alla forskargruppledare vid fakulteten utbildasi LeKA. Även seniora forskare som redan tyckersig vara kvalificerade för sin uppgift. Dekanus ärväl medveten om att spännande utbildningsinsatserinte garanterat producerar superskickligaledare som får kreativiteten att blomma i sinagrupper. Men LeKA är ett nytt grepp som fårdeltagarna att bubbla av entusiasm när de berättar.SOLVEIG STÅHLANNONSXI

Coachen– en lyssnare som lockar fram talangen– Som coach lyssnar jag och ställer frågor. Iblandskär jag in och säger det jag ser. Det kan varasom en laserkniv direkt in i mjukdelarna.Orden är Börje Wentrups. Han är certifieradcoach och hjälper bl a chefer och nyckelmedarbetareatt nå högt ställda mål. En grundläggandeidé är att satsa på det folk har talang för.Härförleden var Börje Wentrup inbjuden till Universitetspedagogisktcentrum för att tala omcoaching. Ett drygt 40-tal lärare slöt upp för atthöra om coaching kunde vara något för dem.På engelska betyder ordet coach bl a buss(kommer egentligen från ungerskan), alltså att tasig från ett ställe till ett annat. Coaching handlarsåledes om förändringar och är till för människorsom vill något, menar Börje Wentrup.– Man står vid A och vill till B. Ibland vet maninte vad B är, men man vet i alla fall att man intevill vara kvar vid A.Själv är Börje Wentrup civilekonom i bottenoch arbetade under många år som chef inom finans-och bankvärlden. För 7–8 år sedan kom hani kontakt med coaching, läste böcker om det ochbörjade tillämpa sina nya lärdomar i sitt chefskap.– Det gav effekter som jag aldrig uppnått tidigare!Han utbildade sig till coach i USA och för treår sedan startade han ett bolag.Att vara coach handlar om att ställa frågor såatt klienten, eller kunden som Börje Wentrup säger,kan forma sina tankar och hitta kreativa vägaratt lösa sina problem. Det är ett sorts lärandeinifrån och ut där man strävar efter att nå resultatsom kunden själv definierar.Det finns olika typer av coacher. Börje Wentrupär extern coach. Han hyrs in av företag för attcoacha deras anställda. Coachingen sker alltid enbarttillsammans med den anställde och i allmänhetper telefon. Det som sägs är konfidentiellt ochuppdragsgivaren får inte veta något om den internadialogen.När Börje Wentrup tar sig an en ny kund börjarde med att gå igenom vilken förändring personeni fråga vill åstadkomma på längre sikt ochatt definiera tydliga mål.– Redan här har många kunder besvär med attbestämma vad det är de vill.Sedan samtalar de 3–4 gånger i månaden i ca45 minuter per gång under 3–12 månader.Samtalen följer alltid en fast struktur. ManCoaching har hittills mestförknippats med idrott.Handbollslandslagetscoach, Bengt Johansson,är känd för sin förmågaatt hitta talanger och gedem redskap att självalösa problemen påhandbollsplanen.Foto: Sydsvenskan Bild.XII

TEMA LEDARSKAPbörjar med en uppföljning på kundens situationoch hur det har gått med den uppgift kunden fickförra gången.Nästa steg är att kunden bestämmer vad manska fokusera på under dagens samtal. Man sätterockså upp ett tydligt definierat mål för samtaletför att skärpa sikten.– Detta tar tid. Det är viktigt att kunden artikulerarsig väl och inte kommer med några rationaliseringar.På så vis når man problemkomplexetskärnor.Därefter gäller det att hitta så många alternativtill lösningar som möjligt. Med hjälp av coachensfrågor vänder och vrider kunden på problemet.– Kunden sitter ofta fast i tankemönster. Därförmåste man lura honom eller henne att tänkapå ett annat sätt.Nästa fråga blir vad som känns rimligt att gåvidare med. Vilka hinder finns? Därpå bestämmerman ett åtagande som kunden ska ha uppfyllt tillnästa samtal. Slutligen pratar man om vad kundenhar lärt sig under samtalet.– Detta är en generell samtalsmodell. Det besvärligaär att hålla sig till den. Det kräver järnhårddisciplin. Annars är det lätt att kunden pratarutanför modellen och missar fokus.Välja rätt ordDet är viktigt hur coachen formulerar sig när hanpratar med sina kunder.– ”Vad” och ”hur” är bra frågeord. De fårkunden att känna sig fri och släppa loss. Däremotundviker jag att använda ”varför”. Det är ettkänsligt ord. Det väcker minnet av ifrågasättandeoch kan leda till motstånd. ”Men” sätter jagockså varningstecken för. Säger man ”Ja…,men…” betyder det i praktiken nej. Det skaparockså motstånd. Jag brukar byta ut det mot”och”. Det är en förlösande metod.De mål som kunden först formulerar är oftaoprecisa.– Kunden kanske säger att han vill bli effektivare.Då frågar jag ”Vad är effektivt för dig? Hurskulle du vara om du var effektiv?”.Som coach måste man lyssna, fråga och iblandsäga vad man tycker och ser. Det senare uppfattasofta som kritik.– Därför frågar jag alltid om kunden är intresseradav att veta hur jag uppfattar det. Det äralltså en inbjudan som kunden ger accept på ochdå kan man ibland säga rätt beska saker, t ex ”Duär inte ärlig, du angriper inte problemet”.Under seminariet erbjöd sig Börje Wentrup attillustrera hur coaching går till på sju minuter. Enfrivillig ur publiken ställde upp och fick börja medatt beskriva sin situation: ”Jag är handledare till endoktorand som inte vet vad han ska skriva om.”Genom att få handledaren att fokusera på problemetoch sätta ett mål för samtalet (att hitta enmetod att vägleda doktoranden utan att styra), sökaflera alternativa tillvägagångssätt och välja ut ettrimligt alternativ att gå vidare med lyckades BörjeWentrup lotsa handledaren ett litet steg på vägen.– Detta var bra, jag tvingades formulera en frågeställningsom är angripbar, tyckte handledaren.Utgå från talangen!Under coachingen frågade Börje Wentrup bl aefter vilka talanger som doktoranden hade. Enviktig grundsats inom coaching är nämligen attutgå från folks talanger och styrkor.– Folk vet ofta inte vilka talanger de har, såman får spåra dem på olika sätt.Börje Wentrup tycker att alla chefer borde tareda på vad som får de anställda att jubla när degår till jobbet och sedan satsa på det.– Krymp inte människor genom att tvingadem att jobba med sånt de inte har talang för!Börje Wentrup menar att de bästa chefernabehandlar varje individ som ett undantag.– Han eller hon behandlar alla olika, var ochen efter deras förutsättningar. Då utvecklas personalenså att de tycker att det är njutningsbartatt gå till jobbet.Enligt Börje Wentrup bekymrar sig bra cheferbara om talang. För det är skillnad mellan kunskap,färdighet och talang. Kunskap kan man läsasig till, färdigheter kan man öva upp, men talangkan man inte träna sig till. Därför är det viktigtatt skilja mellan talang och färdighet, menar han.Talang saknasSatsningen på talang går dock inte alltid ihop meduniversitetsundervisning, hävdade vissa i publiken.– Mitt stora problem är att 30 procent av minastudenter inte har talang, påpekade någon.– Det svåra för oss som lärare är att reda utvad som är brist på talang och brist på kunskap,menade en annan.På det senare svarade Börje Wentrup att de somhar talang för något också brukar lära sig snabbt.– Jag tycker att det är ett större problem meddem som arbetar som ledare inom högskolan utanatt ha talang för det, påpekade en annan åhörareoch fick medhåll från publiken.Kan då coaching vara något för universitetsvärlden?Enligt Börje Wentrup använder flera universiteti Kalifornien sig av coaching för lärarna medgoda resultat.Och att döma av publikens intresse så finnsdet nog en och annan inom LU som skulle kunnatänka sig att ha en egen coach.PETRA FRANCKE”Krymp intemänniskorgenom atttvinga dem attjobba med såntde inte hartalang för.”XIII

Bastu – en mångsinnligupplevelse.Men går den attfånga? Foto: MarkkuTano/Kuvapörssi/IBL BildbyråSinnenas rikeHumanister utforskar de omätbara sinnesupplevelserna”Levde människormer ”äkta”och sinnligareliv förr? SkulleRousseau nöjtsig med teveprogrammetGröna rum?”Det ringer. Du fumlar efter mobilen, men den ärtyst. Så får du syn på fågeln i trädet. Det var densom ”ringde”!Det är lätt att förväxla äkta med konstgjorti en tid när vi bombarderas av sinnesintryck frånolika elektroniska medier. Men vad betyder detallt snabbare flödet av intryck på ett djupareplan? Hur påverkar det bilden av vad det är attvara människa?Det vill humanister i Lund ta reda på. De harstartat ett nätverk för att inspirera till ny forskningom sinnena.Naturvetare och medicinare har länge utforskatsyn, hörsel, känsel, lukt och smak utifrån sinaolika perspektiv, medan humanister ofta lämnatsinnena därhän, berättar idéhistorikern ElisabethMansén och filmvetaren Lars Gustaf Andersson,som startat det nya nätverket:– Det är som om de omätbara sinnesupplevelsernainte passat in i de stora förklaringssystemen,säger de.Men sinnena har hunnit ifatt den humanistiskavetenskapen, och hamnat i fokus hos blandandra etnologer, kognitions- och estetikforskare.Nu möts dessa forskare i nätverket och hoppas fåfram nya analysredskap med varandras hjälp.Varför har humanister undvikit sinnesupplevelserna?Mycket beror det på filosoferna, somalltsedan Platon predikat att sinnena bedrar oss, ochatt vi behöver hjälp för att nå det rena tänkandet.– Om ”tinget i sig” kan vi inget veta, som Kantsäger. Men även om filosoferna har rätt i att vi intekan lita på sinnena, så är de trots allt det enda vi haratt lita till. Det är genom dem vi får mycket av vårkunskap om världen, påpekar Elisabeth Mansén.Humanisterna vill utforska mer av upplevelsenav både konst och verklighet som sinnena ger:– En dikt är inte bara sitt andliga innehåll, förklararLars Gustaf Andersson. Den är en känslomässig,fysisk upplevelse. Kanske läser man denhögt och påverkas av ljudet. Hjärtat slår och manandas snabbare för att man blir berörd. Bokenspapper luktar lite grann och bladen känns torraoch svala mot fingrarna…Vad är äkta?Tiderna förändras, och behovet av att utifrån sinnenaserfarenheter försöka säga vad en människaär, blir ännu starkare i dagens högteknologiskamediekultur. Allt fler syn- och hörselintryck förmedlaspå konstgjord väg. Själva hastigheten gördet svårt att orientera sig kroppsligt och mentalt.De nya medierna väcker tankar kring vad somXIV

är äkta. Vi njuter av musiken från CD-spelaren,och bilderna på teve- och datorskärmen. Samtidigtär vi rädda att vår erfarenhet blir tunnare,mindre autentisk. Att följa valarna på teve är intesamma sak som att själv vara med ute till havs.Och medan ”Barnen i Bullerbyn” har ett lamm attklappa, är kanske barnet i tevesoffan hänvisat tillen chipspåse… Levde människor mer ”äkta” ochsinnligare liv förr? Skulle Rousseau nöjt sig medteveprogrammet ”Gröna rum”? Det är sådantsom forskarna funderar över.– Medierna är paradoxala – de är både muraroch portar mot världen – de skiljer oss från denoch närmar oss till den.SinneshierarkierDet historiska perspektivet är vikigt för att värderasinneserfarenheterna, menar Elisabeth Mansén,som vill skriva sinneshierarkiernas historia.– Redan på medeltiden försökte man rangordnasinnena – synsinnet värderades oftast högst,känseln betydligt lägre. Frågan är om denrankningen fortfarande gäller, och vad det i så fallsäger om vår kultur- och människosyn. Och gällerden i alla sammanhang? Hörseln kan iblandframstå som det yppersta av sinnen, upplevelsen avt ex musik kan föra tankarna till sfärernas harmonioch då närmar vi oss ju Gud, funderar hon.Med ett historiskt perspektiv vill forskarnabl a jämföra det de kallar sinnenas vardag underolika epoker.– Vi ska försöka ta fram ljudbilder från skildatider, både välljud och oväsen. Hur lät en medeltidaby? Hur låter vår tid i olika miljöer?Nya upptäckterStoff finner man ofta i samma material som tidigareutforskats med helt andra syften. ElisabethMansén har utgått mycket från brev och dagböckeri sin forskning, inte minst i senaste boken”Ett paradis på jorden”, som handlar om brunnskultureni Sverige under 200 år. I sådana texterfinns mycket att hämta om sinnesupplevelser, ochmed förändrat fokus görs nya upptäckter. Resultatetblir förhoppningsvis bättre perspektiv pådagens sinnesupplevelser.– När vi rör i oss stadens trafikbuller, drömmersäkert många om en fridfullare tid. Men även1700-talsmänniskan upplevde sin stad som bullrig,stressig och splittrande. Vi flyttar våra gränserhela tiden.Bli mer vaksammaMycket av det vi i dag upplever som nytt, kanskeinte är det. På några punkter där vi känner att vårtid är ur led, kommer vi kanske att bli lugnade avsinnesforskarna: Det var inte bättre förr. Samti-digt kan verkliga förändringar bli tydligare ochgöra oss mer vaksamma:– Vissa värderingar förändras närmast omärkligt.Det mest påtagliga exemplet är väl fenomenet”reservdelsmänniskan”. Vi anpassar oss ochgodtar att kroppsdelar byts ut eller sinnen förstärkspå konstgjord väg. Det finns förstås etiskaskillnader, men till och med så oskyldiga sinnesförstärkningarsom glasögon och hörapparater ärvärda att reflektera över. Hur påverkar de upplevelsen,och vad betyder det att de finns, att vi sommänniskor inte är kompletta utan behöver förbättras?På sikt kan det handla om mer långtgåendeersättningar av naturliga sinnen och sinnesupplevelser.Finns kanske en marknad för luktochkänselteve – och hur skulle en sådan mångsinnligprodukt förändra oss? I vilka sammanhangblir vi uppbragta när vår ”naturlighet” exploateras?Och när godtar vi det?– Vi vill upptäcka humanioras blinda fläckaroch få syn på sånt som vi hittills inte sett, sägerLars Gustaf Andersson.– … eller hört eller luktat, tillägger ElisabethMansén med ett skratt.BRITTA COLLBERGFilmvetaren LarsGustaf Andersson ochidéhistorikern ElisabethMansén vill inspireratill ny humanistiskforskning om sinnena.50 FORSKARE I NYA NÄTVERKET”Sinnenas vägar” är rubriken på det nya forskarsamarbetet. Närmare 50humanistforskare från olika ämnen ingår i nätverket, merparten från Lund, menockså från universitetet i Århus. Samarbetet har hittills resulterat i en konferens,en seminarieserie och en 5-poängskurs i ”Sinnenas historia”. I augustiarrangeras en ny konferens i Lund på temat ”Glömda sinnen”.XV

Posttidning ALunds universitetBox 117221 00 LundHallå!...Rune Gustafsson som nyligen disputerat istatsvetenskap och friskt blandat konstteori,kognitiv teori och statvetenskaplig teori föratt få fram ett nytt sätt att analysera politikersförmåga att lösa problem.Hur kom du på idén att sammanföra teorier från konstenmed teorier från statsvetenskapen?– Det började med att jag anade likheter mellanskapandet inom olika konstarter och innovativ politik.Jag började leta efter gemensamma drag i politikersoch konstnärers arbetssätt och fann mycket riktigtstora likheter i det intellektuella arbetet. En kompositörkan till exempel resonera kring och bygga uppen symfoni på ungefär samma sätt som en politikerlägger upp en politisk strategi.Du utgår från en tavla från 1400-talet…– Ja, jag försöker med hjälp av tavlan Sankt Hieronymusi sitt arbetsrum av den italienske konstnärenAntonello da Messina, hitta olika infallsvinklar.Tavlan föreställer en intellektuell i arbete. Genom enpersonlig tolkning hittar jag olika perspektiv som jagsedan använder för att analysera tre europeiska politiker.De var aktiva i början av 1900-talet: engelsmannenStafford Cripps, österrikaren Otto Bauer ochErnst Wigforss.Du har bl a inspirerats av förre lundaprofessorn RagnarJosephsons tankar om hur ett konstverk blir till?– Ja, med hjälp av hans teori analyserar jag politikeroch politiska strategier. Jag delar in politikernai fyra kategorier: kritiker, pragmatiker, teoretiker ochkonstnärer, alltefter deras förmåga att angripa ochpresentera ett politiskt problem för sina väljare. Enslutsats är att en väl sammansatt regering behöverrepresentanter för alla fyra politikertyperna.I vilken av de fyra politikerkategorierna hittar mande bästa ledarna?– Det beror helt och hållet på. Men den kategorisom jag kallar ”konstnären” är ett ideal för politiskaledare eftersom en sån person har en optimal förmågaatt lösa problem samtidigt som han eller hon är duktigpå att presentera problemet och få stöd från väljarkåren.Din modell borde kunna appliceraspå andra ledare än politiker. Kandu nämna några ”konstnärer”inom Lunds universitet?– Det har jag svårt att uttalamig om, men på det nationellaoch det internationellapolitiska planet är Ernst Wigforss,Tony Blair och FranklinD Roosevelt typiska ”konstnärer”.U LRIKA OREDSSONFotnot: Rune Gustafssons avhandlingheter Syntes och design. Den intellektuellepolitikern som konstnär.XVI