LUM nr 2 - 22 februari (PDF 1,3 MB - Nytt fÃ¶nster) - Humanekologi ...

More documents

Recommendations

Info

Lund ligger bratill för nytt centerLund är den bästa platsen i Skåne för dennya jättelika forskningsanläggningen ESS– European Spallation Source. Det anserstyrgruppen för ESS, som dock fortsätterdiskussionerna med Landskrona, Hööroch Svedala. Flera andra orter i Europahar också anmält sitt intresse för att hysaESS.ESS är en sameuropeisk forskningsanläggningsom beräknas kosta 15 miljarderkr att bygga. Här ska man medspallationsteknik framställa neutroner,för att sedan kunna utforska olikamaterials egenskaper. ESS beräknas få400 anställda och cirka 4000 gästforskareårligen.Lund uppfyller enligt styrgruppenflest av de kriterier man ställt upp för enlokalisering. De goda kommunikationernaoch universitetet väger tungt.”Krigets ansikten” temavid årets humanistdagarVid detta LUMs pressläggning pågår ettfebrilt arbete med att färdigställa programmettill humanistdagarna. Det är dehistorisk-filosofiska institutionernas turatt stå värd för humanistdagarna som iår har temat Krigets ansikten.Evenemanget äger rum den fredagenden 19 och lördagen den 20 april ochavslutas som vanligt med utdelning avRausingpriset med åtföljande Rausingföreläsningoch musikunderhållning iuniversitetets aula.Teknik och naturvetardagDen 4-8 mars arrangeras naturvetenskaps-och teknikdagar vid LU för gymnasieleveroch lärare. Det erbjuds överhundra populära föreläsningar och demonstrationerinom de naturvetenskapligaoch tekniska områdena.Mer info: www.naturvetenskap.lu.se/aktuellt/natdag02/Lärande ITiden på UPCUniversitetspedagogiskt centrum(UPC) ochCentrum för informationsteknik i utbildningen(CITU) ordnar utbildningsdagar förden som är intresserad av universitetspedagogiki kombination med ICT.Som experter i ämnet har man bjuditin Shirley Alexander från University ofTechnology i Sydney och Diana Laurillardfrån Open University i England för attunder två dagar i slutet av april föreläsaoch dela med sig av sina kunskaper.Anm senast 8 mars via blankett frånUPCs hemsida http://www.lu.se/upcSamarbetemed Pakistan– Utbildning är det främsta utvecklingsverktyget:vi ska bygga människor,innan vi bygger vägar, sa dennye pakistanske ambassadören iSverige, Shahid A Kamal, när hannyligen gästade LU.SASNET, det nationella nätverket förSydasienforskning som koordineras frånLund, stod som värd. Besöket innebar ettförsta steg mot ett organiserat forskarochstudentutbyte med Pakistan.Pakistan, ett land med stor analfabetism,har samtidigt många universitet,och nya privata dyker ständigt upp. Menutbildningsresurserna räcker ändå intetill. Många pakistanier utbildar sig utomlands,i engelskspråkiga länder. Kunskapenom att också Sverige erbjuder högreutbildning på engelska – och därtill gratis– är dåligt spridd. Det finns mindre änhundra pakistanska studenter i Sverige,de flesta på doktors- och mastersnivå påde tekniska högskolorna i Stockholm ochGöteborg.Den nya ambassadören är mycketintresserad av högre utbildning, berättadehan, och han har redan besökt Uppsala.Han har också besökt Kista för att studera”IT-klustret”. Från Pakistans sidaser man gärna att forskningssamarbetekommer igång inom bioteknik, biomedicinoch IT, men också samhälls- ochkulturvetenskaper är av intresse. Man ärintresserad av utbyte både på forskningslärar-och studentnivå.SASNETs koordinator Staffan Lindbergmenade att det finns goda förutsättningartill samarbete inom en raddiscipliner, bl a förebyggande medicin,näringsforskning, miljö, jordbruks-, samhälls-och kulturforskning.BRITTA COLLBERGBoel Flodgren hälsade den pakistanskeambassadören Shahid A Kamalvälkommen vid en lunch på Gamlabiskopshuset.Sydsveriges störstainnovationspris utlysesÖhrlings PricewaterhouseCoopers utlyseri samarbete med Lunds universitets UtvecklingsAB (LUAB) ett Innovationsprispå 300 000 kronor. Avsikten med prisetär att stimulera innovationsarbetet primärtrunt Lunds universitet, så att fler tillväxtföretagskapas i Lundaregionen.Priset inriktas på idéer/projekt på forskarnivåmed grundlagd vetenskaplig höjdsom bas för idéskapandet och gärna meden tvärvetenskaplig angreppspunkt. Detbetyder att priset får användas till forskning,om forskningen förväntas leda tillpraktiskt entreprenörskap. Ansökningarvälkomnas från alla discipliner. Info: Per-Olof Hegg, tel 046-222 12 70Ansökningsformulär hämtas frånwww.lu.se/ind-liaisonwww.pwcglobal.com/se/innovationspris14 sökande tillRausing-professur14 personer har sökt den nyinrättadeRuben Rausings professur i Innovationsteknik,vid LTH. Det är stor spridningbland de sökande och de har skiftandebakgrund. Nu letas sakkunniga.De sökande är: Hans Bertilson, civilingenjör,Lidingö, Carsten Dreher,Dr.rer.pol., Karlsruhe, Charles Edquist,professor, Linköping, Sven E M Fredriksson,civilingenjör, Ljungskile, StaffanGullander, docent, Stockholm,TomasHellström, docent, Göteborg, JohnHowells, PhD, Aarhus, Åsa LindholmDahlstrand, docent, Göteborg, HansLöfsten, docent, Kullavik, Bo Pettersson,civilingenjör, Lund, Jan Rollof, docent,Lund, Nils-Göran Sundin, docent, Stockholm,Ruzena Svedelius, Agr.D., Löddeköpinge.En av de sökande har bett att få sinansökan konfidentiellt behandlad.Nya GIS-centrum invigsCentrumbildningen GIS, vars huvudsakligauppgift är att stödja lärare och forskarevid LU avseende digital kartanvändning,flyttar in i nya lokaler på Sölvegatan10 samt anställer tre personer på halvtid.Den 28 februari hålls en formell invitning.Rektor och fakultetsföreträdaredeltager, följd av s k “öppet hus”. Allaintresserade är välkommna till GIS nyalokaler på Sölvegatan 10 från klockan 16.16
Färre studieavbrottmed särskilt urvalFärre studieavbrott och mer engageradestudenter. Det är fördelar somantagning av studenter med särskilturval har fört med sig, visar en nyrapport från Högskoleverket.Högskoleverket har följt upp hur högskoloroch universitet använder s.k. särskilturval för antagning. Det innebär alltså attstudenterna på en viss utbildning antaspå andra grunder än enbart gymnasiebetygoch högskoleprovspoäng, exempelvisgenom personliga intervjuer. Sedan1997 har universitet och högskolor möjlighetatt ansöka om tillstånd för dettahos Högskoleverket, något som fram till2001 hade beviljats ett 50-tal utbildningsprogrameller fristående kurser.Nu vidgas dessutom möjligheten tillsärskilt urval genom att högskolor ochuniversitet ges rätt att anta upp till tioprocent av nybörjarstudenterna med iprincip fria urvalsinstrument.Uppföljningen visar att de universitetoch högskolor som använder särskilt urvalgör det eftersom det ger möjlighet attta hänsyn till egenskaper som inte mäts avbetyg och högskoleprovsresultat. Någralärosäten vill ge sökande som inte har tillräckligabetyg en chans, medan andraanger att syftet är att vidga den socialaoch etniska rekryteringen.Resultatet visar även att särskilt urvalinneburit att studieavbrotten bland deantagna har minskat på flera utbildningar.När det gäller studieresultaten är skillnadernasmå mellan dem som antagits medsärskilt urval och övriga studenter.De medicinska utbildningarna uttryckertydligast fördelarna med särskilturval. Avhoppen är färre bland dem somantagits med särskilt urval samtidigt somde i större utsträckning deltar i utbildningsnämnderetc.En nackdel är att det särskilda urvaletär kostnadskrävande och att det kräverextra arbetsinsatser från personalen.Rapporten ”Uppföljning av särskilturval vid antagning” har nummer 2002:1R i Högskoleverkets rapportserie och hittaspå www.hsv.se.InsändareLåt LU driva gymnasiumi Rosengård!Regeringen har fastställt målet att hälftenav årskullarna skall läsa viduniversitetoch högskolor. Det är inte en sekundför tidigt, andelen högskoleutbildade harsjunkit under de senaste årtiondena. I helavärlden sker det en generell förlängningav utbildningstiden, och Sverige är långtifrån topplaceringen i andelen studenteri tertiär utbildning.Det finns pengar till, diskuteras och genomförsen mängd rekryteringsåtgärder.Låt mig då föreslå en till, som kanske ärbeskedlig räknat i rena antalet studentersom den kan tillföra LU, och dyr i genomförande,men som jag tror skullekunna betyda oändligt mycket på sikt.Låt LU driva en fri gymnasieskola iRosengård, med en eller två klasser.Rosengård ligger bara tjugo km frånLund, men är en hel stad där ungdomarser gangstrar och popstjärnor som sinaenda rollmodeller. En stad där bara enbråkdel av befolkningen arbetar, och därhälften av ungdomarna inte kan läsa ordentligt.Studiebegåvade barnJag tror inte att det är möjligt att repareraen halvhavererad grundutbildning medett collegeår, men det borde vara möjligtför begåvade ungdomar att reparera enhalvhavererad grundskola under gymnasietiden.Och det kan inte finnas minstatvivel om att det bland barnen i Rosengårdfinns studiebegåvade barn, även omde har svikits av systemet och idag intefullföljer sin potential.Ett LU-gymnasium skulle ganskasnart bli ett elitgymnasium, med relativthöga antagningskrav, på samma sätt somde storföretagsdrivna gymnasierna iSverige eller de så kallade magnetskolori ghetton i USA. Och det är just självapoängen. Ett gymnasium som öppnarLU borde driva en fri gymnasieskola iRosengård, föreslår insändarskribenten.vägen till de långa utbildningarna, till attbli läkare, arkitekt, civilingenjör, advokat,forskare. Inte för de några tiotal studenteri sig som det till en början skulle rörasig om. Utan för att visa att det, även fördem som inte heter Svensson, finns andraframtider än att rappa eller råna banker.Framtider med både självrespekt ochsamhällelig uppskattning.Skulle det vara möjligt? Invandrarghettonär en enastående potentiellbegåvningsreserv. I det normala skolsystemetär det få lärare som är villiga attpå heltid, år efter år, ta itu med de svåraförhållandena på ställen som Rosengård.Men LU är stort, och borde kunna haresurser att inrätta ett frigymnasium somskulle kunna locka entusiastiska gymnasielärareoch ge dem omfattande stöd. Jagär övertygad om att det vid LU finnsmånga som skulle vara villiga att ävengöra en ideell insats. Inte minst tack vareatt akademin är den minst segregerademiljön i Sverige, och har gett en ny framtidåt åtskilliga invandrare. Jag tror ochhoppas att många skulle vilja ge tillbakanågot av det vi själva fått.PETR DEJMEKLTHHögskoleverket utreder studenternas kostnaderI Sverige ska högskoleutbildning varaavgiftsfri. Den enda obligatoriska avgiftsom högskolorna kan utkräva för att enstudent ska få tentera eller ta ut sin examenär kåravgiften.Högskoleverket har uppmärksammatflera fall där det är oklart om det är högskolaneller studenten som ska stå för enviss kostnad. Ett sådant exempel är när enstudent måste göra sin praktik på annanort än högskoleorten. Ett annat oklartområde är kopieringskostnader.För att bringa klarhet i dessa frågorska HSV göra en större utredning som beräknasbli klar till hösten.Om universitetenssamhällsroll i höstUniversitetens roll i den regionala socialaoch ekonomiska utvecklingen och samarbetetmed omvärlden är temat för en konferensi höst. Det är den 4:e internationellaTripleHelix-konferensen som hålls iKöpenhamn och Lund 6-9 november.17
Page 1 and 2: LUNDSUNIVERSITETMEDDELAR-----------
Page 3 and 4: ▲Till vänster: Bottom (Anderas N
Page 5 and 6: ▲TEMA REKRYTERING• Yrkesförber
Page 7 and 8: ▲TEMA REKRYTERINGSandra Moradi, s
Page 9 and 10: INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDOR
Page 11 and 12: ”Universitetet kan intehantera be
Page 13 and 14: En professor i ropet är ingen öve
Page 15 and 16: Kvinnliga doktoranders sjukskrivnin
Page 17 and 18: ibliotekJan Jensen och YvonneHultma
Page 19 and 20: Ortopeden utbildar på ”sängkant
Page 21 and 22: te itoniskBiotechnikumför nya för
Page 23: Forskningsingenjör Gunnel Karlsson
Page 27 and 28: lig historieforskare (02-02-25)KVA
Page 29 and 30: yggnadsdesign. Ref nr 246, ans22 fe
Page 31 and 32: Max-lab utredernytt programRektor h
Page 33 and 34: ▲TEMA LEDARSKAPArbetsmiljön vid
Page 35 and 36: TEMA LEDARSKAP”En av nyckeldiskus
Page 37 and 38: TEMA LEDARSKAPbörjar med en uppfö
Page 39 and 40: är äkta. Vi njuter av musiken fr

LUM nr 2 - 22 februari (PDF 1,3 MB - Nytt fÃ¶nster) - Humanekologi ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?