13.07.2015 Views

LUM nr 2 - 22 februari (PDF 1,3 MB - Nytt fönster) - Humanekologi ...

LUM nr 2 - 22 februari (PDF 1,3 MB - Nytt fönster) - Humanekologi ...

LUM nr 2 - 22 februari (PDF 1,3 MB - Nytt fönster) - Humanekologi ...

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

En professor i ropet är ingen överdriven benämning på Göran Bexell.Han skulle kunna fylla sina veckor med föredrag och seminarieri sitt ämne etik. Han efterfrågas av direktörer, politiker, medicinareoch tekniker för att bara nämna några. Och det är bra att folk inomuniversitetet är ute och rör på sig, tycker han.”Vi ska vara en aktiv röst”– Vi ska inte bara spegla samhället - viska också vara en aktiv röst, tycker GöranBexell och Ungefär så står det ocksåi den nya strategiska planen som GöranBexell arbetat med. Han var ordförandei den arbetsgruppen liksom han är ordförandeför området humaniora/teologi.Arbetar som: Professor i etik och områdesordförandepå halvtid för humaniora/teologi.Familj: Hustru som är lärare, en dottersom är doktorand i statsvetenskapoch en son mitt i sin läkarutbildning.Bor: På Mårtens fälad i Lund och fritidshuspå Västkusten.Fritidsintressen: Musik (Bach, Mozartoch folkvisor är favoriter), varaute i naturen, påtning under fria formeri trädgården. Ny digital filmkamerafångar just nu intresset.Han sitter i styrelsen för MiljövetenskapligtCentrum, och i ledningsgruppen församverkan med näringslivet. Han finnsmed i universitetets Kulturforum tillsammansmed ledande konstnärer och författare,och i styrelsen för Crafoordskastiftelsen. Han är även aktiv i ett internationelltnätverk om hur man kan kombineragemensamma globala värden medkulturell mångfald.– Och så har jag forskarseminariet ietik med en hel del handledning. Det ärviktigt för mig, säger han och berättar omtvå disputationer i ämnet förra terminen.Förra året genomfördes också storabesparingar inom hans område och detvar också då arbetet med den strategiskaplanen var som intensivast. Men han verkarinte stressad utan svarar lugnt, vänligtoch eftertänksamt på alla frågor.Var kommer kraften ifrån? Som teologär Göran Bexell van vid frågan omhan är troende – men han tvekar ändåmed svaret.– Det finns så många fördomar omhur det är att vara religiös och troendeoch jag känner inte igen mig i de beskrivningarna.Men jag har nog en form avtro, i kristendomen är kärleken det centrala,ibland kan jag uppleva en vila ihelheten…Historien om Göran Bexell börjar idet tidiga 40-talet i småländska Ryssbymellan Ljungby och Växjö. Med sig hemifrånhar han kristna traditioner somtillsammans med ett humanistiskt intressehar gett honom värderingar och övertygelsersom ger honom viss styrka, berättarhan. Värderingar som att man ska respekteravarje enskild person och aldrigkränka någon.– Jag har också en stark demokratiskövertygelse och tror mycket på delaktigheti besluten. Den processen är viktig föratt nå förankrade beslut.Etiken attraheradeGöran Bexell kom till Lund i mitten av60-talet för att läsa litteraturvetenskap.Han fortsatte med nordiska språk ochreligionsvetenskap. Som student var hanaktiv i kårpolitiken och som studentsångare.Etiken attraherade honom och GöranBexell minns sina forskningsår som enovanligt lugn och fridfull tid. Han satt påBredgatan och tittade ut över ett vackerttegeltak, läste och skrev böcker och artiklar,berättar han.1970-talet var ett explosivt decenniumför Theologicum. Då bytte den traditionellaslutna fakulteten skepnad till enöppen, mer allmän religionsvetenskapligfakultet. Mellan 1980 och 1990 dubbleradesnästan studentantalet och GöranBexell berättar om en ny typ av både lärareoch studenter. Inte minst kvinnligasådana.1990 blev Göran Bexell professor,ordförande i dåvarande linjenämndenoch senare dekanus. Han var med ochinförde teologdagarna och en ny typ avhedersdoktorer som exempelvis författarenLars Gyllensten.Under hela 90-talet var det full fartoch 2000-talet har inletts med sammakraft. Inga tecken tyder på att en lugnareframtid väntar Göran Bexell. Han hinnerinte med någon egen forskning eller undervisning,men tror att han trivs med sinnuvarande arbetstillvaro.– Det faktum att jag inte tänker påom jag trivs eller inte talar ju för det.Hans ämne kräver tid för eftertanke,och när han efter intensiva arbetsperioderGöran Bexell gillar inte ”tystnadens kultur”.känner att han går på tomgång ger hansig iväg på långa promenader längs strändernavid Haverdal på Västkusten därfamiljen har fritidshus. Även hemma iLund försöker han vara ute i naturen såmycket som möjligt.Till glädjeämnena på jobbet hör sammanträdendär viktiga och väl förbereddafrågor leder till konsensuslösningar uta<strong>nr</strong>eservationer.Han känner sig nöjd med arbetet medden strategiska planen. Det var mångasom hade åsikter på den första versionenoch delar av planen arbetades om. Slutresultatetblev bra, tycker han.– Det är viktigt att ha en tydlig policynär det gäller de stora frågorna. Vi harockså en sådan när det gäller samarbetetmed näringslivet, men i gråzonerna måsteman ändå varje gång överväga vad principernainnebär.Göran Bexell stimuleras även av kontakternamed omvärlden. Han berättarom ett etikseminarium på Harpsund somhan höll tillsammans med Göran Persson.Det handlade om möjligheter att hitta enpolitisk grund som vilar på gemensammavärderingar.– På en sådan grund skulle man sedankunna lägga upp både bostadspolitiken,skatterna och skolpolitiken, ja nästanallt. Det är mycket intressant.Till det han inte tycker om hör detsom han kallar ”tystnadens kultur” sombreder ut sig i samhället och även på universitetet.– Här ska vi odla debatt och analys,vi ska vara självständiga och ha en intellektuellaspekt på det som sker. Jag villgärna arbeta för att öka de förutsättningarnaoch förbättra den kreativa miljön påuniversitetet.MARIA LINDH5<strong>LUM</strong>-profilen

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!