LUM nr 2 - 22 februari (PDF 1,3 MB - Nytt fönster) - Humanekologi ...

ibliotekSvagt intresse förtidig pension på UBPå universitetsbiblioteket pågårMBL-förhandlingar inför arbetetmed turordningskretsar för åretspersonalneddragningar.Kai Ericsson som är administrativ chefpå UB Helgonabacken berättar att mangått ut med en förfrågan om intresse föravtalspension. Ungefär var femte UBanställdär i den åldern där det kan varaaktuellt, vilket blir ett drygt 20-tal personer.Men hittills är det bara två eller tresom visat intresse för tidigare pension.– Vi arbetar nära Personalenhetensom försöker hitta möjligheter tillomplaceringar, säger Kai Ericsson somtror på en lång avvecklingsprocess.Tidsplan klar förkompetenspengar– Lunds universitet ligger välframme när det gäller trygghetspengarna,säger biträdande personalchefChristine Fernströmsom ansvarar för LUs kompetensutvecklingoch ”håller i” de 31miljonerna (se artikel intill).I Lund är man först med en ramöverenskommelsemellan arbetsgivarenoch de fackliga organisationerna omhur pengarna ska användas. Och nufinns en tidsplan för ansökningar omkompetenspenarna klar.De 31 miljonerna ska fördelasunder tre år och man har beslutat omfyra beslutstillfällen i år. Förslag tillkompetensutvecklingsprojekt lämnastill Personalenheten den 15 mars, 15maj, 13 september eller 15 november.Christine Fernström har redanfått in många intressanta förslag ochser fram emot fler.Beslut om de inkomna ansökningarnafattas av en partssammansattgrupp 14 dagar efter sammanträdenaoch förslagen ska vara kostnadsberäknade,tidsplanerade och prioriteradeom man har flera förslag.Ramöverenskommelsen där detanges vilken typ av kompetensutvecklingsom prioriteras, tillsammansmed övrig information kring ansökningarfinns länkat frånPersonalenhetens hemsidawww.pers.lu.seBiblioteksdirektionenefterlyser utbildningPå Biblioteksdirektionen följer manutvecklingen på UB Helgonabackendär 16 varsel har lagts . Direktionenansvarar för kompetens- och vidareutbildninginom LUs hela biblioteksnätverk,och dess chef Lars Björnshaugetror att flera av de varsladekan räddas kvar om de kan skaffa sigden nya kompetens som flera av denya fakultetsbiblioteken nu kräver.– Men då gäller det att komma åt de såkallade trygghetspengarna och snabbtupprätta relevant kompetensutveckling,säger han.Trygghetspengarna är en följd av attavgiften till Trygghetsstiftelsen sänktsmed 0,65 procent av lönesumman. Detinnebär att LU sammanlagt har 31 miljonerkronor fram till och med år 2003 attsatsa på kompetensutveckling (se LUMnr 1).– Men processen kring dessa pengar,ansökan och beviljande, tar tid, och detkan de varslade komma att förlora på,säger Lars Björnshauge.Det är de fackliga organisationernatillsammans med Personalenheten somska besluta hur pengarna ska användasoch Lars Björnshauge berättar att hanredan i augusti i fjor gjorde en intresseanmälan– men att det inte har häntmycket sedan dess (se artikel nästa sida).Lars Björnshaugeser ett stort behovav kompetensutvecklingpå UB.Delvis ny kompetensDen omstrukturering som nu genomförsinom biblioteksverksamheten vid universitetetbeskriver Lars Björnshauge som envandring från de tidigare två stora bibliotekenpå Helgonabacken och norr, ut tillfakultets- och institutionsbiblioteken. Denya biblioteken behöver också personalmen med delvis ny kompetens.– Här finns ett enormt behov avkompetensutveckling, konstaterar han.Till Biblioteksdirektionens uppgifterhör att stödja och hjälpa de nya bibliotekenmed sin uppbyggnad och organisation.– Vi har kommit långt med UB Norrsom genomgår en total omorganisationinför att de ska bli LTHs fakultetsbibliotek.Medicinarna (se artikel nästasida) är också på gång liksom mat.natoch samhällsvetarna.UB Helgonabacken är tills vidarefakultetsbibliotek för humaniora och teologi,men det finns flera institutionsbibliotekinom området och det pågår enutredning om hur man ska knyta områdetssamtliga bibliotek till varandra.På Biblioteksdirektionen har manockså arbetat intensivt med en elektroniskintegrering av nätverkets alla bibliotekoch här menar Lars Björnshauge attman har åstadkommit stora framgångar.Nu kan man enklare färdas på de elektroniskamotorvägarna och söka det manletar efter i hela nätverket. Smolket iglädjebägaren med ökad tillgänglighet ärde problem man haft med katalogdatabasentillsammans med vissa hårdvaruproblem.Men de problemen är nu löstai stort sett menar Lars Björnshauge.– Det var många faktorer som orsakadeproblemen. Vi i Lund bytte systemsamtidigt som nationella Libris bytte systemoch våra leverantörer underskattadenog sin uppgift. Det handlade om uppgraderingoch samkörning av mellan 15och 20 databaser.ELIN testasLars Björnshauge har under sina åttamånader som ansvarig för Biblioteksdirektionenarbetat med utvecklingen av ettsystem som går ut på att samordna deelektroniska tidskrifterna. Systemet heterELIN och är en förkortning av ElectronicLibrary Information Navigator. Dettahar varit i drift i Lund sedan tidigt ihöstas, det utökas kontinuerligt och testasjust nu på hela landets forskningsochhögskolebibliotek.– De elektroniska tidskrifterna ochdatabaserna kostar bara i Lund drygt 20miljoner och kan man samordna dessafinns det mycket pengar att spara. Kan videssutom sälja systemet till andra bibliotekså blir det ytterligare ekonomiska vinster,säger Lars Björnshauge.8