LUM nr 2 - 22 februari (PDF 1,3 MB - Nytt fönster) - Humanekologi ...

är äkta. Vi njuter av musiken från CD-spelaren,och bilderna på teve- och datorskärmen. Samtidigtär vi rädda att vår erfarenhet blir tunnare,mindre autentisk. Att följa valarna på teve är intesamma sak som att själv vara med ute till havs.Och medan ”Barnen i Bullerbyn” har ett lamm attklappa, är kanske barnet i tevesoffan hänvisat tillen chipspåse… Levde människor mer ”äkta” ochsinnligare liv förr? Skulle Rousseau nöjt sig medteveprogrammet ”Gröna rum”? Det är sådantsom forskarna funderar över.– Medierna är paradoxala – de är både muraroch portar mot världen – de skiljer oss från denoch närmar oss till den.SinneshierarkierDet historiska perspektivet är vikigt för att värderasinneserfarenheterna, menar Elisabeth Mansén,som vill skriva sinneshierarkiernas historia.– Redan på medeltiden försökte man rangordnasinnena – synsinnet värderades oftast högst,känseln betydligt lägre. Frågan är om denrankningen fortfarande gäller, och vad det i så fallsäger om vår kultur- och människosyn. Och gällerden i alla sammanhang? Hörseln kan iblandframstå som det yppersta av sinnen, upplevelsen avt ex musik kan föra tankarna till sfärernas harmonioch då närmar vi oss ju Gud, funderar hon.Med ett historiskt perspektiv vill forskarnabl a jämföra det de kallar sinnenas vardag underolika epoker.– Vi ska försöka ta fram ljudbilder från skildatider, både välljud och oväsen. Hur lät en medeltidaby? Hur låter vår tid i olika miljöer?Nya upptäckterStoff finner man ofta i samma material som tidigareutforskats med helt andra syften. ElisabethMansén har utgått mycket från brev och dagböckeri sin forskning, inte minst i senaste boken”Ett paradis på jorden”, som handlar om brunnskultureni Sverige under 200 år. I sådana texterfinns mycket att hämta om sinnesupplevelser, ochmed förändrat fokus görs nya upptäckter. Resultatetblir förhoppningsvis bättre perspektiv pådagens sinnesupplevelser.– När vi rör i oss stadens trafikbuller, drömmersäkert många om en fridfullare tid. Men även1700-talsmänniskan upplevde sin stad som bullrig,stressig och splittrande. Vi flyttar våra gränserhela tiden.Bli mer vaksammaMycket av det vi i dag upplever som nytt, kanskeinte är det. På några punkter där vi känner att vårtid är ur led, kommer vi kanske att bli lugnade avsinnesforskarna: Det var inte bättre förr. Samti-digt kan verkliga förändringar bli tydligare ochgöra oss mer vaksamma:– Vissa värderingar förändras närmast omärkligt.Det mest påtagliga exemplet är väl fenomenet”reservdelsmänniskan”. Vi anpassar oss ochgodtar att kroppsdelar byts ut eller sinnen förstärkspå konstgjord väg. Det finns förstås etiskaskillnader, men till och med så oskyldiga sinnesförstärkningarsom glasögon och hörapparater ärvärda att reflektera över. Hur påverkar de upplevelsen,och vad betyder det att de finns, att vi sommänniskor inte är kompletta utan behöver förbättras?På sikt kan det handla om mer långtgåendeersättningar av naturliga sinnen och sinnesupplevelser.Finns kanske en marknad för luktochkänselteve – och hur skulle en sådan mångsinnligprodukt förändra oss? I vilka sammanhangblir vi uppbragta när vår ”naturlighet” exploateras?Och när godtar vi det?– Vi vill upptäcka humanioras blinda fläckaroch få syn på sånt som vi hittills inte sett, sägerLars Gustaf Andersson.– … eller hört eller luktat, tillägger ElisabethMansén med ett skratt.BRITTA COLLBERGFilmvetaren LarsGustaf Andersson ochidéhistorikern ElisabethMansén vill inspireratill ny humanistiskforskning om sinnena.50 FORSKARE I NYA NÄTVERKET”Sinnenas vägar” är rubriken på det nya forskarsamarbetet. Närmare 50humanistforskare från olika ämnen ingår i nätverket, merparten från Lund, menockså från universitetet i Århus. Samarbetet har hittills resulterat i en konferens,en seminarieserie och en 5-poängskurs i ”Sinnenas historia”. I augustiarrangeras en ny konferens i Lund på temat ”Glömda sinnen”.XV