LUM nr 2 - 22 februari (PDF 1,3 MB - Nytt fönster) - Humanekologi ...

gästkrönikanDagens forskningspolitik genomsyras av tron att framsteg skapasmed kraftsamlingar. En Einstein hade snabbt blivit medellös, skriverLars-Åke Fransson, biomedicinare vid LU.Mest nytto påforskningsfronten!En ödestro som går ut på att denakademiska nyfikenhetsforskningen skulle ha spelat ut sin roll framförsofta i debatten om forskningensframtid. Med krigiska metaforer om”forskningsfronten”, ”spjutspetsforskning”och ”strategisk forskning” indoktrinerasvi till att tro att grundforskningmåste bedrivas enligt managementformersom härskar inom näringsliv och militäraorganisationer. Nytta och behov skullevara den främsta drivkraften till nykunskap. Samtidigt ökar kraven på snabbareframsteg och kortare ”ledtider”mellan upptäckter och tillämpningar.Otåligt riskkapitalDen akademiska forskningen, särskilt denbiomedicinska, har blivit alltmer beroendeav extern finansiering. Riskvilligt kapitalär ”otåligt” och grundforskning ochtillämpad forskning flyter därför oftasamman. Detta kan leda till ineffektivitet.Typexemplet är utforskningen avmänniskans arvsmassa (HUGO). Egentligenvar grundforskningen om arvsmassansprincipiella uppbyggnad avklaradsen en tid tillbaka. Att i detalj kartläggagenomet var i princip en form av tillämpadforskning. Ändå engagerades en radakademiska grundforskare för uppgiften.Trots betydande resurser gick det långsamtoch inte förrän ett företag gav sig ini projektet tog det fart. Uppföljningen avHUGO-projektet uppfattas som spjutspetsforskningoch ges stora resurser. Omden förutsättningslösa nyfikenhetsforskningendärigenom tunnas ut tvingas bioteknikföretagensnart att själva utföragrundforskning. Sådana tendenser finnsredan och innebär att både akademiskaforskare och industriforskare allt merbörjar syssla med sånt som dom inte ärså bra på.KraftsamlingarDet militärstrategiska tänkande som genomsyrarforskningspolitiken bygger påföreställningen att framsteg skapas genomkraftsamlingar. Därför skapar manstora forskargrupper. De är kanske brapå att lösa tillämpade uppgifter som t.ex.när man konstruerade atombomben.Men stora toppstyrda enheter behöverinte vara mera kreativa än en mindregrupp. Därför gäller det att behålla pluralismenoch skapa en kreativ miljö, enanalys som oftast lyser med sin frånvaroi universitetens strategiska dokument.Lunds universitet bör inte okritisktkopiera de aktivitetsrelaterade fördelningsnycklarsom införts på andra lärosäten.Det har förvisso stimulerat forskareatt skaffa sig externa anslag. Mennär taket är nått kan det ge negativa effekter.Den tidigare så framgångsrikastrategin att använda fakultetsmedlensom lockbete för att värva forskare somdrar in stora externa anslag kan leda tillatt kriteriet på bra forskning blir detsammasom forskning som drar in storaanslag.Externa finansiärerForskning nära en tillämpnings- och utvecklingsfasattraherar externa anslagsgivare,särskilt om nyttoaspekten geshögsta prioritet. Att med automatik tilldelaforskargrupper med stora externaanslag alltmer av den krympande gemensammakakan behöver inte förbättraforskningen i samma utsträckning somdet gjort tidigare. En Einstein skulle meddagens nyttotänkande snabbt bli medellös.Marginaleffekter och den vikandegränsnyttan gör att extra tilldelning påtoppen av en redan stor resurs blir obetydligjämfört med ett rejält lyft på enlägre nivå. Genom att slå ut ett antal mindregrupper minskar också chanserna attnågot nytt och oväntat ska dyka upp.LARS-ÅKE FRANSSON,PROFESSORTyst på nätetom arbetsmiljönSedan början av december har manvia nätet haft möjlighet att diskuteradet psykosociala arbetsklimatetvid Lunds universitet. Det är Personalenhetensom tagit initiativet sedandet kommit in rapporter om attantalet fall av utbrändhet har ökatinom universitetet. Hur går det? Ärnätet ett bra forum för ventileringav den psykosociala arbetsmiljön?Vi finner att ”gästboken” än så länge intehar haft en enda besökare. Åtminstoneingen som offentligt vill ventilera någratankar om sin arbetsmiljö.Däremot kan man under rubriken”Institutionen som tog tag i …” läsa omvad andra institutioner har gjort för attförbättra den psykosociala arbetsmiljön.Vid Avdelningen för kemisk apparatteknikvid LTH vill man dela med sig avsina erfarenheter av samtal under rubriken”Förstå och gör dig förstådd”. Sedani höstas har man haft möten kvällstid medmålsättningen att minska missförståndsom uppstår på grund av mäns och kvinnorsolika sätt att kommunicera.– Män och kvinnor uttrycker sig oftaså olika att det uppstår missförstånd, sägerprofessor Ann-Sofi Jönsson som ärinitiativtagare till samtalen.Hon tror inte att de har ovanligtmycket missförstånd vid just deras institution.Det handlar snarare om att värnaom ett gott arbetsklimat.– Förra terminen träffades vi ett partre gånger och diskuterade med utgångspunkti Deborah Tannens bok ”Prat frånnio till fem. Om kvinnors och mänssamtalsstilar på jobbet”, berättar honAdressen är www.lu.se/pers/psykosoc/index.htmlULRIKA OREDSSONSvagt intresse för kurserom konflikt och stressElva personer har anmält sig till LUs kursi konflikthantering och fyra till seminariedagarom stress.– Om det inte kommer in fler anmälningarföre sista anmälningsdatum om ettpar dagar ställer vi in kurserna, säger BirgittaLindgren på Personalenheten.– När vi har haft frukostseminariumom personalfrågor har intresset varitstörre, påpekar hon. Men folk kanskeinte har tid att gå en personalutbildningsom tar en till två heldagar.6