LUM nr 2 - 22 februari (PDF 1,3 MB - Nytt fönster) - Humanekologi ...

”Universitetet kan intehantera besparingar...”Universitetets planeringsprocess ärinte anpassad för att hantera neddragningar.Den slutsatsen drar Internrevisioneni en aktuell rapportom ”besparingsprocessen inom områdeHT”.Historiskt sett har universitetets styrelseoch ledning haft som uppgift att fördelastadsbudgetmedel. Hela planeringsprocessenär än idag inriktad på att förmedlamedel i organisationen och inte på attprioritera kostnader, menar Internrevisionensom också noterar att det råder oklarheterom vad som är dålig ekonomi.”En fungerande verksamhetsstyrningska ange dels vilka viktiga värden somska skapas (kvalitetsstyrning), dels hurekonomiska resurser ska utnyttjas föroptimal måluppfyllelse (ekonomistyrning).”Rutin bör upprättasEn rutin för hantering av institutioneroch områden med ekonomiska bekymmerbör upprättas med tydliga och logiskaspelregler även vid smärtsammaLennart Nilsson, ordförande i Lundsuniversitets styrelse, ställer inte upppå de slutsatser Internrevisionendrar i sin rapport.– Så var det möjligen för tre år sedan.Men vi har förändrat och förbättrat vårtsätt att hantera neddragningar avsevärt.Nu senast fungerade våra diskussionermed dekanerna om prioriteringar väldigtbra, tycker han.Lärt sig att anpassaLennart Nilsson är inne på sitt sjunde åri universitetsstyrelsen och menar att dettill en början var besvärligt att diskuteraneddragningar.– Men nu har man inom universitetetlärt sig att anpassa verksamheten tillverkligheten och har en helt annan förståelseför att det måste finnas pengar till detman vill göra, menar han.– Problemet är när studentantalet inteblir som man planerat. Men där tyckersparbeting, tycker Internrevisionen somockså påpekar att kvaliteten i de kalkylersom undersökningen omfattar har haftbetydande brister.”Det är inte acceptabelt att avvecklingskostnader(omställningskostnader)saknas i kalkylerna. En annan viktig uppgiftsom inte alltid finns med är klara tidsangivelserför när besparingsåtgärdernakommer att få önskad effekt. ”Flexibilitet i beslutenDet är också viktigt med en flexibilitet ibesparingsbesluten. Beslutar man sig föratt dra ner på en institution som exempelvisInstitutionen för konst- och musikvetenskap,och det sedan visar sig attsöktrycket ökar, måste man kunna tahänsyn till det.Ett viktigt syfte med Internrevisionensgranskning var att belysa hur universitetetsplaneringsprocess stödjer arbetet påområdes- och institutionsnivå. Anledningentill att man valde just HT är attden besparingsprocessen var mest aktuell.Internrevisionens förre chef OlaMöller, som lett arbetet med granskningen,tror att man kommit fram till”... det kan vi visst ”jag ändå att man är rätt flexibel inom sinegen fakultet. Flexibiliteten är dock intelika stor mellan de olika fakulteterna.Lagom decentraliseratAtt det, på grund av beroendet av statsmaktenoch andra finansiärer, är extrasvårt med långsiktig ekonomisk planeringhåller Lennart Nilsson gärna med om.Han tycker att mycket vore vunnet omstaten åtminstone täckt universitetetsgrundkostnader, men så är tyvärr intefallet, konstaterar han.För övrigt tycker Lennart Nilsson attLunds universitet är ganska lagom decentraliserat.– Ibland skulle man väl önska att rektorkunde gå in och sätta stopp när manser att något är på väg att gå snett – meni stort sett fungerar det.Ola Möllerföreslår enöversyn avrutinerna isamband medbesparingar.ungefär samma resultat om man granskatnågot annat områdes hantering avneddragningar.– Inom HT gjordes framsynta ansatseri prioriteringsfrågor, säger han ochmenar att det är lätt att granska och kritiseramed facit i hand. Men man måstekomma ihåg att det är en svår och komplexsituation att hantera neddragningari en organisation som Lunds universitet.Ola Möller tror att en anledning tillden svårigheten är att universitetet bådeär centralstyrt och decentraliserat.– Det är en mix av två system plus attman dessutom är beroende av en tredjepart, statsmakten.Internrevisionen föreslår att planeringsprocessenvid universitetet ses över.Lennart Nilsson,ordförande iuniversitetsstyrelsenoch”näringslivsman”,delar inte OlaMöllersuppfattning.MARIA LINDHStöd i budgetarbeteNågot som dock inte fungerar helt tillfredsställandei den ekonomiska planeringsprocessenenligt Lennart Nilsson äratt universitetets mål och strategier intehar stöd i budgetarbetet.– Vi är duktiga på att sätta upp måloch strategier och då gäller det att se tillatt det finns pengar att genomföra demför.– Vi borde koppla målen till budgetprocessen,säger han och vill jobba för attgöra det i framtiden, säger Lennart Nilsson.ML3