LUM nr 2 - 22 februari (PDF 1,3 MB - Nytt fÃ¶nster) - Humanekologi ...

More documents

Recommendations

Info

Greifswald – Lundett utbyte som står sigTvå kvinnliga forskare från Malmö,Birgitta Essén och Marju Orho-Melanderhar tagit emot Greifswald-Lund-stipendierna 2002. De och Greifswaldsstipendiat Frank Pitten får50.000 kr vardera. I år var det Greifswaldstur att vara värd för ceremonindär stipendiaterna bidrogmed korta föreläsningar om sinforskning.Stipendierna är en del av ett samarbetsprojektmellan de medicinska fakulteternavid Lunds och Greifswalds universitet.Samarbetet gäller samhällsmedicinsom är ett nischområde för Greifswald.Men stpendiaterna kan mycket väl höratill någon annan disciplin. Det viktiga äratt deras forskning är befolkningsinriktad,säger professor Sven-Olof Isacssonsom har efterträtt professor Bengt Schersténsom ordförande i stipendiekommittén.Birgitta Essén är gynekolog och disputeradeför ett halvår sen på en uppmärksammadavhandling om hur kvinnorfrån en helt annan kultur upplevermödravård och förlossningsvård i Sverigeoch hon har visat hur bristande kunskapoch ömsesidiga missförstånd kanskapaproblem. För somaliska kvinnor är det tex rationellt beteende att försöka få småoch lättviktiga barn för att inte riskera ensvår förlossning eller kejsarsnitt. I derashemland är det betydligt vanligare än häratt kvinnan och barnet dör i sambandmed förlossningen.Marju Orho-Melander som ärmolekylärbiolog ingick i professor LeifGroops forskargrupp som han tog medSom avslutning bjöds LU-gästerna påbarockafton i det nya konstmuséet . HärBirgitta Essén, Sven-Olof Isacsson ochMarju Orho-Melander.sig till MAS och Sverige. Hon har varitåtta år i Sverige, disputerat och byggt uppen egen grupp. Hon forskar nu om genetiskamekanismer bakom det metabolasyndromet (kombination av fetma, högtblodryck, höga blodfetter och ofta enbegynnande diabetes) som är på väg attbli en stor folksjukdom. Frank Pitten ärläkare och har drivit ett projekt i Vietnam– att med små medel och pedagogik höjastandarden på ett sjukhus. Samarbetemed länder i tredje världen ingår nämligeni Greifswald-Lund projektet.Gustaviansk aulaStipendieutdelningen ägde rum underhögtidliga former i universitetetsvackra och gustavianskt präglade 1700-talsaula. Den ligger i universitetets huvudbyggnadsom uppfördes under”svensktiden”. Ett stort ungdomsporträttpå Gustav III pryder aulan.Medicinska fakultetens samarbetemed kollegor i Greifswald startade redanpå 1980-talet genom Bengt Schersténskontakter med diabetesforskare. Efter1990 ivrade Greifswald för att samarbetetskulle fortsatta och det utvidgades tillett program inom samhällsmedicin. Ävende juridiska fakulteterna i Lund ochGreifswald inledde tidigt ett utbyte och iLund var det främst rättshistorikern professorKjell-Åke Modéer som var drivande.I Greifswald, liksom vid andrauniversitet i östra Tyskland har mångalärare och forskare ”försvunnit”efteråterföreningen men nya krafter ser till attsamarbetet med Lund lever kvar. BådeBengt Scherstén och Kjell-Åke Modéer ärhedersdoktorer i Greifswald.Det lilla universitetetUniversitetet i Greifswald grundades1456 och liksom Lund ett par sekler senarebörjade det med de fyra klassiskafakulteterna: teologi, juridik, medicin ochfilosofi. Studenterna var lika många somantalet professorer i dag – 242 personer.Det är tätt mellan lärosätena i Mecklenburg-Vorpommernoch Greifswald hotadesav nerläggning efter 1990. Men detfick en chans till och är i dag ett blomstrandeuniversitet med ett brett ämnesutbud– från molekylärbiologi till humaniora.Mätt i antal studenter – ca 7.500 – äruniversitetet litet och litenheten användsockså framgångsrikt i marknadsföringen.– Kontakten mellan studenter och1990-talet har sett ett omfattande renove ringsarbeGreifswald. De vackra trappstensgavlarna är arkitekögonfägnad.lärare är bättre och mer personlig än vidde stora massuniversiteten. Vi har förståttatt studenter uppskattar kombinationenav ett litet universitet med ett stort utbudav utbildningar. Antalet sökande ökarstadigt och studenter från hela Tysklandsöker sig hit, säger rektor Hans-RobertMetelman. Han är professor i käkkirurgioch var tidigare dekanus för medicinskafakulteten. Han värnar om samarbetetmed LU och under besöket i Greifswalddiskuterades hur det ska fortsätta. Nästagång ska stipendiaterna samlas i Lundoch enligt Sven-Olof Isacsson ordnas kanskedå ett symposium om något samhällsmedicinsktämne.TEXT OCH FOTO:SOLVEIG STÅHLJens Olesen är prorektor och professor inordisk historia i Greifswald. Nordiskaspråk och nordisk historia är populäraämnen och har ca 400 studenter.12
te itoniskBiotechnikumför nya företagI Greifswald är universitetet en avgrundarna av Biotechnikum därforskare kan hyra in sig, subventionerat,för att bilda företag och utvecklaen idé eller metod. Allt inom”life science”.– Det handlar om att koppla sammanforskning och företagande, säger HeinrichCuypers som tillsammans med kolleganWolfgang Schütt administrerar Biotechnicum.Idén om en kuvös för småforskarföretag föddes för tio år sedan och1996 stod det första huset klart. Men deträckte bara ett tag. Tilltron till en marknadför bioteknik är stor och offentligabidrag generösa. Nu finns Biotechnikumpå tre platser i regionen och en fjärdebyggnad planeras.– Här kan forskare hyra lokaler medmoderna laboratorier och få tillgång tillannan expertis. Tanken är att de har medsig forskningsresultat från universitetetsom kan utvecklas kommersiellt.– I regionen bedrivs medicinsk ochnaturvetenskaplig forskning av hög klass.Det är många forskare som är intresseradeav att hyra här.– Men vi måste satsa hårt. Bioteknikoch biomedicin är heta områden och detbildas företag runt om i landet. Vårt lägeär perifert men det försöker vi kompenseragenom att samarbeta med andranätverk i östersjöländerna. MediconValley är en förebild. Tillsammans medföretag och högskolor inom regionen harvi bildat nätverket Biocon Valley.– Ett problem är att det tar tid attskapa en företagskultur. I den här delenav landet finns inga traditioner på området.Men här finns framgångsrikaforskargrupper och vi hoppas att de skadra hit företag och investerare. Vi satsarnu på bioinformatik och marinbiologi,Det handlar bl.a om metoder att användamikrober från marina miljöer för industriellaändamål.Heinrich Cuypers och Wolfgang Schütt arbetar påBiotechnikum i Greifswald.Klassiska institutionens utvärdering:Rektor tar lugnt på kritikenLunds universitets ledning kritiserashårt i Högskoleverkets utvärderingav latin, grekiska och nygrekiska vidsvenska universitet. Kritiken gällerframförallt otillräckliga lärarresurser.I utvärderingen ges också detaljeradeförlag på förbättringarMen LUs rektor Boel Flodgren tyckeratt utvärderarna ser för mycket påprocessen och för lite på resultatet.– Vi ska se över det här men hur vilöser problemen är vår sak, slår honfast.Alarmerande, ohållbar, oacceptabel…Det är gott om negativa adjektiv i rapporten.Men kritiken gäller inte hur lärarnaarbetar och innehållet i deras undervisningutan de ekonomiska ramarna.Bedömarna tycker att lärarinsatserna ärimponerande – trots förutsättningarna.Men om inte ämnena får nya resurser kanutbildningarnas kvalitet framöver bli lidande.– Resurserna för latinet vid Lundsuniversitet är alarmerande små med envikarierande lektor på halvtid som ansvarargrundutbildningen och en befordradprofessor på halvtid med ansvar förforskarutbildningen. Professorn är ensam,och ska både undervisa och handledadoktorander, svara för seminarieverksamhetenoch handleda C- och D-studenter på grundutbildningen.I latin finns tre aktiva doktorander avvilka två förväntas disputera det kommandeåret.– Lärarresurserna måste motsvaraminimikravet om två heltidanställda lärare,säger utvärderarna.Satsningen på nybörjarkurser i latin(vilka lockade drygt 600 sökande) fårpositiva kommentarer. Det kan minskaavhoppen och kanske stimulera fler studenteratt läsa latin – vilket skulle förbättraekonomin för institutionen.Kontakt och samarbeteI utvärderingen har man också sett hurde olika ämnena samarbetar – dels överämnesgränserna, dels nationellt och internationelltinom ämnet. Inom grundutbildningeni latin saknas sådant formaliseratsamarbete helt. Det påpekas dockatt latinprofessorn leder ett tvärvetenskapligtdoktorandseminarium. En ökadsamverkan och tvärvetenskaplighet på allanivåer plus ökade resurser anses avgörandeför att latinet ska överleva i Lund.I grekiska finns en professor och enlektor på halvtid. De ska räcka för grundochforskarutbildning och dessutom ärprofessorn handledare för doktorandernai nygrekiska. Grekiska har fem aktivadoktorander och har producerat femdoktorer sedan 1991. Utvärderarna menaratt det halva lektoratet borde utökastill ett helt och att en forskarassistenttjänstinrättas för att ge professorn tid föregen forskning.Grekiska i Lund har mycket kontakterutåt, t.ex.samarbete med teologerna iLund inom några stora forskningsprojektoch även med systerinstitutioner i Köpenhamn,Århus, Riga, Helsingfors ochGreifswald.Även för nygrekiska anser Högskoleverketatt större resurser måste sättas till.Det är inte bara LU som får kritik.Högskoleverket ifrågasätter examinationsrättenför fyra forskarutbildningar:latin i Göteborg, grekiska i Stockholmmedan det för Lunds del gäller både nygrekiskaoch latin.Förbättringar har gjortsI Lund försvarar man sig med att en heldel har hänt sedan utvärderingen gjordes.– Ett mentorsystem har införts i latin,och det har redan gett goda resultat. Enforskarassistenttjänst, också i latin, harutlysts. Antalet doktorander har ökat ilatin. Vi hade sex sökande till två utbildningsbidragoch i dagarna lämnar vi in enprojektansökan till Riksbankens Jubileumsfondför ytterligare två doktorandersamt en assistent i latin. Detta sker inomett projekt som vi driver tillsammans medgrekiska och semitiska språk, säger professorAnders Piltz.För Boel Flodgren är latin och grekiskasjälvklara ämnen vid ett klassisktuniversitet som Lund. De ska absolut finnaskvar.– Problemet är att miljöerna är småoch det måste vi se över i ett nationelltsammanhang. Forskarskolor kan vara enbra modell och vi måste också se på andramöjligheter till koncentration ochsamverkan.– Högskoleverket borde se mer tillresultatet och det är bra i Lund. Utvärderingarnafår inte göras till regelverk.Hur vi löser problemen är inte Högskoleverketssak. Det avgör vi själva. Lärarnai dessa ämnen gör ett bra jobb och ärvärda en eloge.SOLVEIG STÅHL13
Page 1 and 2: LUNDSUNIVERSITETMEDDELAR-----------
Page 3 and 4: ▲Till vänster: Bottom (Anderas N
Page 5 and 6: ▲TEMA REKRYTERING• Yrkesförber
Page 7 and 8: ▲TEMA REKRYTERINGSandra Moradi, s
Page 9 and 10: INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDOR
Page 11 and 12: ”Universitetet kan intehantera be
Page 13 and 14: En professor i ropet är ingen öve
Page 15 and 16: Kvinnliga doktoranders sjukskrivnin
Page 17 and 18: ibliotekJan Jensen och YvonneHultma
Page 19: Ortopeden utbildar på ”sängkant
Page 23 and 24: Forskningsingenjör Gunnel Karlsson
Page 25 and 26: Färre studieavbrottmed särskilt u
Page 27 and 28: lig historieforskare (02-02-25)KVA
Page 29 and 30: yggnadsdesign. Ref nr 246, ans22 fe
Page 31 and 32: Max-lab utredernytt programRektor h
Page 33 and 34: ▲TEMA LEDARSKAPArbetsmiljön vid
Page 35 and 36: TEMA LEDARSKAP”En av nyckeldiskus
Page 37 and 38: TEMA LEDARSKAPbörjar med en uppfö
Page 39 and 40: är äkta. Vi njuter av musiken fr

LUM nr 2 - 22 februari (PDF 1,3 MB - Nytt fÃ¶nster) - Humanekologi ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?