Tandläkare - Tandläkartidningen

LEDAREHur vet man vadevidens står för?»En fråga somofta dykerupp … är omdet är möjligtatt avgöraevidensen fören diagnos/åtgärdskombinationutanatt sätta deni relation tillvilken patienteller patientgruppåtgärdenska utföraspå.«roland svenssonOrdföranderoland.svensson@tandlakarforbundet.seEvidens!? – temat för årets riksstämmaär spikat. Ett naturligt val med tankepå det oerhört omfattande arbete somjust nu pågår när Socialstyrelsen, medhjälp av odontologiska experter, ska slåfast nationella riktlinjer för tandvården.Om evidensbaserad medicin säger Nationalencyklopedinatt allt handlande ska vara baseratpå den mest tillförlitliga kunskap som finns atttillgå. Detta gäller naturligtvis också för tandvården.Socialstyrelsen strävar efter att uppnågod tandvård med hjälp av en förstärkt kunskapsstyrningav tandvården.m a n k a n s t ä l l a m å n g a f r å g o r om begreppet evidens.Har det samma betydelse som »vetenskapoch beprövad erfarenhet«, som används i lagenom yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdensområde (l y h s )? Vem beslutar vad som är attbetrakta som evidens för en specifik diagnos/åtgärdskombination?För att skapa de nationella riktlinjerna förtandvården tar faktagrupper fram olika diagnoseroch behandlingsåtgärder som kan kopplastill dem. Dessa diagnos- och åtgärdspargranskas vetenskapligt och om sådant underlagsaknas kommer ett konsensusförfarande attligga till grund för om åtgärden antingen inteska utföras, enbart utföras inom forsknings- ochutvecklingsarbete eller utföras i ordinarie tandvård.De som hamnar i den sista gruppen kommeratt förtecknas på en prioriteringslista somtas fram av en ytterligare grupp, dit Tandläkarförbundetanmält sex yrkesverksammatandläkare från privat och offentlig tandvård.Riktlinjearbetet omfattar sex områden därcariologi och parodontologi är först ut. Det vartänkt att prioriteringsarbetet för dessa tillståndskulle vara klart i april, men är förmodligenförsenat. Det är oklart om prioriteringsarbetetkommer att ske för vart och ett av de sex områdenaefter hand som de blir klara eller förstsedan alla är färdiga. Man kan undra om prioriteringarnaska göras för vart och ett av de sexområdena separat eller ske gemensamt för alla.En fråga som ofta dyker upp när jag talar medkolleger, är om det är möjligt att avgöra evidensenför en diagnos/åtgärdskombination utanatt sätta den i relation till vilken patient ellerpatientgrupp åtgärden ska utföras på. En diagnos/åtgärdskombinationkanske inte alls harsamma evidens för olika grupper av patienter.Ålder, kariesaktivitet, parodontitbenägenhet,sjukdomstillstånd och inte minst patientensegna önskemål är naturligtvis faktorer sommåste kopplas samman i den prioritering somvi terapeuter måste väga in när vi väljer åtgärdför en viss diagnos. Prioriteringsarbetet kommerdärför att bli komplicerat och svårt! Dessaoch många andra frågor kommer att tas upp ochdiskuteras i Socialstyrelsens programpunkter påriksstämman.d e t s k a b l i s p ä n n a n d e a t t se vilken inverkandet nationella riktlinjearbetet kommer att fåpå ersättningssystemet. Den nya myndighetent l v kommer att vara på plats och preliminärtgenomföra två symposier, det ena om det nyatandvårdsstödet och det andra om ersättningsreglerna,där patientfall kommer att användassom utgångspunkt i presentationen.Förutom detta kommer våra specialist- ochämnesföreningar och andra intressenter somvanligt att presentera högkvalitativa program.Ambitionen att den odontologiska riksstämmanska vara den naturliga årliga mötesplatsenför alla inom tandvården förstärks ytterligaregenom att tandsköterskeprogrammet förlängstill två dagar. Tandteknikerna behöver integrerasytterligare i tandvårdsteamet och vi gör därför,tillsammans med deras förbund, en satsningpå denna yrkesgrupp.Planera redan nu in riksstämman den 12–14november i din almanacka! ntandläkartidningen årg 101 nr 3 20093

KRÖNIKADet personligasom normsveriges tandläkarförbundthe journal of the sda(swedish dental association)Årgång 101 Grundad 1909Det kan vara väldigt irriterande med folk som i diskussionerupphöjer sina egna, ofta rätt begränsade, erfarenhetertill allmän sanning. Det kan handla om konsumtion:»Maten i butikerna har över lag blivit mycket sämre. Detvet jag eftersom jag i går hittade flera mögliga potatisar i den nyinköptapåsen.« Eller känslor: »Dagis är inte bra för barn. Det vet jag.Min son ville aldrig gå dit.« Eller smak: »Svenska filmer är tråkiga.Jag såg en för några år sedan och skrattade inte en enda gång.«Jag kan hitta på hur många områden som helst där privata upplevelserupphöjs till sanning, ett bevis. Metoden kan döda vilkendiskussion som helst och ändå trillar vi dit allihop när de verkligaargumenten tryter.Men i ett sammanhang är den egna upplevelsen utmärkt attupphöja till norm: när det handlar om etiska och moraliska bedömningar.»Detta har jag upplevt. Då blev jag behandlad så här.Det kändes inte bra, därför tycker jag inte att man ska behandlafolk så. Jag tänker i alla fall inte göra det.«Tandläkarförbundet höll sin årliga etikdag(se sidan 22) och deltagarna uppmanades atti grupparbete ta ställning till olika etiska dilemmani vården. Deltagarna i den grupp jaglyssnade till kom snart in på egna upplevelserav hälso- och sjukvård och kunde, utifrån vadde varit med om, diskutera olika sätt attMejlen innehöllett erbjudande:»Om du med dinaerfarenheter ärmer än kvalificeradmen saknardet prestigeladdadepapper somär en biljett tillsuccé – vi tillhandahållerett konceptsom ger digen universitetsexamen,till ochmed en doktorstitel,på mellan fyraoch sex veckor.«Och ett telefonnummertill USA.Det var kanske diten viss ministerringde för att fåsin omtalade amerikanskaakademiskaexamen. nhandla i rollen som tandläkare. De egnakänslorna var högst relevanta. Svaret på frågan»Hur skulle jag själv vilja bli behandlad?«kan gärna få vara riktmärke också förandra. Det är något annat än att påstå att minupplevelse av potatis, dagis eller svenska filmerär Sanning.Om etiska värderingar är det dumt attslåss men intressant att samtala. Tandläkarförbundetsetikdag utvecklade sig mycketriktigt till en flera timmar lång dialog. Rubrikenför dagen som kombinerade orden vård,affärsidé och vara tycktes inte provocera någon– vare sig den som hade anat kritik motvinster i vården eller den som ogillade marknadstänkandet.Och om människan i stolenär en kund eller en patient eller både ochsamtidigt, det kunde man föra ett rätt stillsamtsamtal om en hel dag. n»Jag kan hittapå hur mångaområdensom helstdär privataupplevelserupphöjs tillsanning, ettbevis.«christina mörkChefredaktörPostadress: Box 1217, 111 82 StockholmBesöksadress: Österlånggatan 43Telefon: 08-666 15 00Fax: 08-666 15 95Hemsida: www.tandlakartidningen.seE-post:redaktionen@tandlakarforbundet.seE-post direkt till en person:fornamn.efternamn@tandlakarforbundet.sechefredaktör:Christina Mörk 08-666 15 06Ansvarig utgivareredaktion:Anita Hagstedt 08-666 15 29Korrektur, registreringThomas Jacobsen 08-666 15 00Vetenskaplig redaktörMats Karlsson 08-666 15 17ReporterBjörn Klinge 08-666 15 57Vetenskaplig redaktörCarina Frohm 08-666 15 16Layout, produktionsansvarigLasse Mellquist 08-666 15 28LayoutJanet Suslick 08-666 15 26Reporterannonser:Elisabeth Frisk 08-666 15 13Prenumerationer, ej medlemmarRadannonserChrister Johansson 08-666 15 27Produkt- & platsannonserInger Kåberg 0708-44 33 83Platsannonserplatsannonser.tlt@tandlakarforbundet.seprenumeration:Sverige 1 400 kronor + 6 % momsNorden 1 500 kronor + 6 % momsövriga länder 1 650 kronorTS-kontrollerad upplaga: 9 900Medlem avTryck:Ljungbergs Tryckeri AB264 22 KlippanISSN 0039-6982All redaktionell text lagras elektronisktav Tandläkartidningen för att kunnapubliceras också på internet. Författaresom inte accepterar detta måste meddelaförbehåll. I princip publiceras inte artiklarmed sådant förbehåll.4

Oscilloscopes redefined: Breakthrough technology delivers more scope for the same budgetDo more with the power of 3 instruments in 1Best-in-class oscilloscopeThe InfiniiVision 2000 X-Series features the deepestmemory in its class with 100 kpts of Agilent’s patentedMegaZoom IV technology that is always enabled andalways responsive providing the industry’s fastest updaterate at up to 50,000 waveforms per second, with nocompromise if you turn on measurements or add digitalchannels.In addition, the 2000 X-Series offers 23 automated measurementssuch as voltage, time, and frequency as well asfour waveform math functions including FFT. All of this at acomparable price to the Tektronix TDS2000C oscilloscope.Industry’s first economy-class mixed signaloscilloscope (MSO)The 2000 X-Series is the first instrument in its class tooffer an integrated logic timing analyzer. Up until nowoscilloscopes in this class have only come with 2 or 4analog channel options. However, digital content iseverywhere in today’s designs and traditional 2 and 4channel oscilloscopes do not always provide enoughchannels for the job at hand. With an additional 8 integrateddigital timing channels, you now have up to 12 channelsof time-correlated triggering, acquisition and viewing onthe same instrument. Buy a 2 or 4 channel DSO and at anytime, upgrade it yourself to a MSO with a license to turn onthose integrated 8 digital timing channels.Industry-exclusive WaveGen built-in functiongeneratorAn industry first, the 2000 X-Series offers an integrated20 MHz function generator. Ideal for educational or designlabs where bench space and budget are at a premium, theintegrated function generator provides stimulus outputof sine, square, ramp, pulse, DC and noise waveforms toyour device under test. No need to buy a separate functiongenerator when you can get one integrated in your newoscilloscope. Turn on WaveGen at any time by ordering theDSOX2WaveGen option and install the license yourself.5

I KORTHETResultatet av implantatbehandlinggranskas vid Sahlgrenska akademinImplantatbehandling kräverstora resurser– menhur hög kvalitet har behandlingarna?Det är enav de frågor som kommeratt få svar i den enkät- ochjournalstudie som ska genomförasvid Sahlgrenskaakademin.Trots att allt fler genomgårimplantatbehandling hardet inte gjorts någon uppföljningoch utvärdering avresultat och kostnader. Nuska det ske.Ett slumpmässigt urval påcirka 2 000 patienter somfick tandimplantat viatandvårdsstödet 2003 kommeratt kontaktas genombrev från Försäkringskassanoch Sahlgrenska akademin,bland annat för attman ska få in informationom den upplevda nyttanmed behandlingen. Manvill också få patienternasmedgivande att få utjournaldata och röntgendokumentationfrån dentandläkare som behandlatpatienten. Nästa steg bliratt kontakta tandläkaren ifråga för att få in aktuellabehandlingsdokument.– Utifrån de data vi får inkommer vi att kunna göraanalyser av kostnadseffektivitetav den initialabehandlingen och tilläggsbehandlingunder uppföljningstiden,och vilken relationdetta har till patienternasupplevda nytta avbehandlingen, förklarar JanHåkansson, professor vidavdelningen för parodontologivid Sahlgrenska akademin.Han kommer att varaprojektansvarig och arbetatillsammans med professorernaTord Berglundh ochJan Wennström vid sammaavdelning samt med professorBjörn Klinge, KI.Enkäterna kommer attskickas ut under våren.– Jag vill påpeka att detinte handlar om att kontrolleratandläkarna utan omatt få fram viktiga data, inteminst med tanke på kommandeuppföljningar avtandvårdsstödet, säger JanHåkansson.Mats KarlssonSvårare försvenskar attplugga i Danmark➤ Svenska studenter i Danmarkska inte längre få skrivatentorna på svenska omett danskt förslag i Nordiskaministerrådet går igenom.Cirka 2 000 svenskarpluggar i Danmark, de flestaska bli tandläkare, läkareeller veterinärer.Danska studenter i Lundfår skriva sina tentor pådanska enligt den nordiskaspråkkonvention som gällthittills. Men nu vill alltsådanskarna avskaffa konventionen.Förslaget ska utpå remiss och behandlaspolitiskt i mars, skriver CityMalmö.CM100 år6TandläkarTidningen årg 101 nr 3 2009

Plumpar i löneprotokolletGenerellt sett var 2008ett bra löneår för landetstjänstetandläkare – mendet finns plumpar i protokollet:Norrbotten fortsätteratt ge sina tandläkaresämre löneutveckling änövriga landsting och Skåneligger i botten när det gälleringångslönen för nyatandläkare.Mats Olson, ombudsmanpå Tjänstetandläkarna, ärgenerellt sett nöjd med utfalletfrån förhandlingarna.Exempelvis i Västerbottenhar man fått fem procent,vilket ger hopp eftersomlandstinget inte tidigarevarit speciellt lyhört för utvecklingenpå marknaden.Han tycker också att detär glädjande att Uppsalaföljt Stockholms exempelfrån 2007 och nu satsar påett tvåårsavtal.– Av lönestatistiken framgårbland annat att lönerna förspecialister fortfarande ärbra med en medianlön föricke-chefer på över 50 000kronor. Många nya specialisterhamnar på löner över45 000 kronor.– Tyvärr följer inte storstadsregionernamed ilöneutvecklingen när detgäller specialister, vilketinnebär att de kan få detsvårare att rekrytera medarbetare,säger Mats Olson.Det finns fortfarande problemmed arbetsgivare sominte följer förhandlingsordningen.Lönerna byggervisserligen på lönesamtal,men lönesättande cheferär bundna av hårda restriktionerfrån landstingen.Tjänstetandläkarna hardärför valt en traditionellförhandlingsmodell, därde går in och fortsätterförhandlingarna efter lönesamtalenmellan chef ochanställd.I Mellersta Norrland harockså denna förhandlingsmodellstött på patrull; därvägrar arbetsgivaren attförhandla med Tjänstetandläkarnaom justeringav ett antal medlemmarslönenivå om inte dessafinansieras av redan överenskomnanya löner förandra medlemmar, det villsäga tt ska sänka vissa löneroch höja andra när detär arbetsgivaren som sätterlön.Mats KarlssonSatsar på ledarskapoch ergonomi➤ Tandläkarförbundetsstuderandeförening harbeslutat att satsa på någrahuvudområden i år:n Ledarskap: Studerandeföreningenanser att tandläkarutbildningenhar förlite ledarskap på schemat– undantaget är tandläkarhögskolani Umeå.n Mentorskap: Inom kortkommer en förfrågan omatt ställa upp som mentoreratt gå ut till tandläkare isåväl privat som offentligsektor.n Ergonomi: Undersökningarvisar att mångastudenter på tandläkarutbildningenfår problemmed nacke och rygg. Enenkät kommer att gå ut tillsamtliga studenter för attundersöka behovet av ergonomiutbildning.CMNyhet!Munspegel med ständigtren och klar spegelbildINGET MER TORKANDE AVSPEGEL!Konventionell munspegelUPPTÄCK NÖJET MED ATTALLTID SE VARJE DETALJ!ANVÄND TIDEN TILL ATTRENGÖRA TÄNDER - INTESPEGLAR!EverClear munspegelVill du veta mer?Kontakta oss!W&H Nordic ABt 08-445 88 30,e office@whnordic.se, wh.comEverClear baspaket.Spegel inkl 2 st batterier och laddare.Tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009 7

I KORTHET»Ta bort det lägre karensbeloppet«Mer teamtandvård vidTandvårdshögskolanPatienterna är besviknaöver att tandvårdsstödetinte gett billigare tandvård,och regelverket somstyr tandläkarnas arbeteär onödigt krångligt. Dettycker Kenth Nilsson,ordförande i Tjänstetandläkarna.Redan innan tandvårdsstödetsjösattes var Tjänstetandläkarnakritiska motvissa inslag, bland annat attdet lägre karensbeloppetskulle göra merparten avpatienternas tandvård dyrare.Man påpekade ocksåatt referenspriserna sattsutifrån mycket tyckande,vilket hotade att leda tillunderfinansiering av tandvården.Tjänstetandläkarnas kritikkvarstår:– Många patienter förstårinte konstruktionen avstödet och är besvikna överatt tandvården blivit dyrareän de trott, säger KenthNilsson och förklarar attförst vid en bruttokostnadpå cirka 20 000 kronor fårpatienten 50 procents subvention.Han vill att det lägrekarensbeloppet på 3 000kronor tas bort.– Beräkningarna visaratt de avsatta medlen förreformen inte utnyttjats, sådet finns utrymme för attta bort det lägre karensbeloppet.Man skulle ocksåkunna ta bort det allmännatandvårdsbidraget för attfinansiera detta.Kenth Nilsson har varitmed i processen med att tafram tandvårdsstödet. Hanvisste att regelverket skullebli omfattande, men intealls så krångligt som detvisat sig.– Jag önskar att systemetkunde ha utformats mergenerellt så att tandläkarnasjälva kunde fatta beslut. Vihar ju kompetensen.Men beror inte kritikenfrån många inom tandvårdenpå att man är dåligtpåläst om regelverket? Jo,visst kan det vara så, sägerhan, men tillägger att detinte går att komma ifrån attregelverket är för detaljeratoch snårigt. Man har nukontinuerliga kontaktermed Försäkringskassan ochTandvårds- och läkemedelsförmånsverketoch politikernaför att påverka.Mats Karlsson100 år➤Samarbetet mellanblivande tandläkare ochtandhygienister på utbildningarnai Malmö fördjupasför att studenterna skafå goda kunskaper om deolika professionernas kompetenser.Studenterna har gemensammapatienter. De fokuserarpå sina kompetensområdenoch får en ökadhelhetssyn på hur patienterska tas omhand.Mer än hälften av allatandläkarstuderande svaradefel på nio av 23 frågorom tandhygienisternasbehörighet, visar en undersökningsom gjordesnär projektet startades,berättar Leif Leisnert, föreståndareför allmän vuxentandvårdpå Tandvårdshögskolani Malmö.JsRekommenderar du rotfyllningpå bensinmacken?Nej, tänkte väl det. På samma sätttycker vi på Optergo att du skall köpadina glasögon hos en optiker.Per Johan PetterssonOptergoBORÅS Wikanders Optik, 033-48 88 88KARLSTAD Lix Optik, 054-13 04 30LUND Optiker Branning, 046-13 32 30MALMÖ Skjöld & Grönvall Leg.optiker, 040-795 50MÖLNLYCKE Mölnlycke Optik, 031-88 09 23NORRKÖPING Nya Torgets Optik, 011-13 13 92STOCKHOLM Benckert Optik, 08-64 46 450SUNDSVALL Ögat Optik, 060-12 77 05UPPSALA Se & Synas, 018-14 79 79VÄNERSBORG Optiker Liljelood, 0521-100 00VÄXJÖ Optikerkonsulten, 0709-94 53 86Syn kliniken i Växjö, 0470-53 33 0065% av alla tandläkare har problem med axlar och nacke på grundav fel arbetsställning. Det problemet kan faktiskt avhjälpas medriktigt utprovade glasögon.När du testar Optergos unika prismaglasögon eller luppar, så kännerdu skillnaden direkt. Brytningen i optiken och prismat gör att dukan sitta i rätt arbetsställning utan att böja nacken eller ansträngaögonen. Ändå ser du perfekt och har full kontroll vid behandlingenav dina patienter. Alltså; inga fler glasögon ”rakt över disk.”Kontakta någon av våra specialutbildade optiker för mer informationeller för att boka tid.Box 220 / SE-435 25 Mölnlycke / SwedenTel +46 31 88 77 27 / www.optergo.com10Optergo_Tandl 174x120_090123.indd 1 09-01-28 08.27.11TandläkarTidningen årg 101 nr 3 2009

Heraeus Kulzerintroducerarden nya klassensperfektarestaureringarVenus Diamond är en ny universalnanohybrid komposit som på ettunikt sätt kombinerar låg kontraktionmed hög styrka.Materialet tar upp färger frånomkringliggande tandstruktur ochåterskapar ett naturligt utseende påett unikt sätt.Diamond Formula –Mätbart bättre mekaniskaegenskaperDiamond Effect –Perfekt färganpassningKontakta din dentaldepå eller någon avvåra säljare för demonstration av materialet.Diamond Layer –Enastående naturligt utseendeMer information om Venus Diamond påwww.heraeus-venus.comeller ring 08-585 777 55.Niclas Eriksson070-623 31 40niclas.erksson@heraeus.comMette Manniche070-623 09 61mette.manniche@heraeus.comThe new Aesthetics.

REPORTAGETHektiskt på TLVPå våning fyra och åtta i ett kontorskomplex i Solnanorr om Stockholm pågår en hektisk aktivitet. »Vadhar de egentligen för sig där? Måste de krångla tilldet så mycket med sitt regelverk?« undrar kritiskatandläkare. Det kan upplevas som krångligt, men vijobbar för att det ska bli lättare, svarar TLV, Tandvårds-och läkemedelsförmånsverket.Text: Mats KarlssonFoto: Annah WirgénIStrindbergs Röda rummet söker huvudpersonenArvid Falk tjänst vid Kollegiet förutbetalandet av Ämbetsmännens löner. Detvisar sig inte vara lätt; ingen vill bli störd isin tidningsläsning eller i det omsorgsfullavässandet av pennor, och de flesta anställda hargått för dagen redan innan den ens har börjat.På tlv är verkligheten en helt annan; där arbetasdet febrilt. Lagom till årsskiftet kom verketsföreskrifter och allmänna råd om statligttandvårdsstöd från tryckeriet, en diger lista pådiagnoser, tillstånd, åtgärder och villkor för ersättning.Men det är också en lista som kommeratt förändras kontinuerligt: innehållet ska rättas,kompletteras, justeras och förtydligas. Den slutgiltigaversionen kommer aldrig att komma fråntrycket eftersom verkligheten ständigt förändrasoch regelverket som en följd av det.Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket –smaka på namnet; någon påhittig tandläkare kommed idén att döpa det till Tandverket, men fickinte gehör för detta. Ändå är tlv det enda statligaverk där tandvården ingraverats på skylten. Påverket, som tidigare hette Läkemedelsförmånsnämndenarbetar 45 personer. Tio av dem arbetarhelt eller delvis med tandvårdsfrågor.På våning fyra i kontorskomplexet leds arbe-På våningsplan fyra och åtta i kontorskomplexeti Solna ligger tlv, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket.tet av generaldirektör Ann-Christin Tauberman.Från sitt stora, ljusa arbetsrum med glasväggarhar hon utsikt mot de båda våningsplanens gemensammafikarum, där medarbetarna mötstvå gånger om dagen; förmiddags- och eftermiddagskaffetär heliga avbrott i arbetet och enmöjlighet för alla anställda att träffas trots att trevåningar skiljer dem åt. En av de anställda berättarför övrigt att generaldirektören förmodligen ➤12Tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009

Tandläkarna BarbroHjärpe och Lars Sjödin harhaft bråda dagar efter attde började arbeta på tlv. Ochså lär det fortsätta: regelverketkräver ständiga justeringar, tillläggoch förändringar.Tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009 13

REPORTAGETCecilia Hultin,informatör.Ann-ChristineTauberman är generaldirektörför tlv.Anna Svensson,ekonom.➤ärden enda högsta chef för ett statligt verk somalltid bakar egen kaka när det är hennes tur attbidra med något gott till fredagskaffet.Spindeln i nätetPå plan fyra träffar jag den person som kanskekan kallas spindeln i nätet för tandvårdsfrågorpå tlv: Gun-Britt Lundin. Hon arbetade tidigarepå socialdepartementet, där hon var budgetsamordnareinom hälso- och sjukvårdsområdet. Erfarenheternafrån budgetansvaret har hon stornytta av på tlv; de ekonomiska ramarna för reformenpå fem miljarder för högkostnadsskyddetmåste hållas. Utfallet hittills visar att pengarnainte gått åt i den utsträckning som regeringenberäknat.– Reformen är ju ny och därför är patienternakanske inte medvetna om de nya subventionerna.En annan förklaring kan vara lågkonjunkturen,förklarar hon och berättar att tlv:s arbetsuppgifterär att besluta om vilken tandvård som skasubventioneras av staten, karensbeloppets utformningoch hur referenspriserna ska sättas.Det är kansliet som utreder frågorna och Nämndenför statligt tandvårdsstöd inom tlv som fattarde formella besluten, se sidan 16. Inför beslut inämnden skickas alla ärenden ut på remiss till ettstort antal myndigheter, föreningar och förbund.Nämndens beslut kan inte överklagas eftersomde gäller ett generellt regelsystem och inte enskildaärenden.Gun-Britt Lundin berättar att många tandläkarehör av sig till tlv med synpunkter på regelverket.De flesta som ringer är trevliga och villdiskutera förändringar av reglerna, tillägg ellerförtydliganden.– Vi välkomnar kontakter med tandläkare ochandra som har synpunkter. Det finns mycketklokskap hos dem som arbetar inom tandvården.Det lönar sig att ta kontakt.Inte ändra hur som helstFörutom att bereda olika ärenden håller tlv kontinuerligtkontakt med företrädare för tandvården.Det sker vid gemensamma träffar hos tlv,där man kan diskutera olika frågor som rymsinom verkets beslutanderätt. Man har också utbildatföreträdare för tandläkare och andra inomprivat och offentlig tandvård så att de i sin turkan stötta kollegerna ute på klinikerna.Finns det då inga tandläkare på tlv?Jo, förflyttar man sig till plan åtta finner mandem: Lars Sjödin och Barbro Hjärpe. De huserari varsitt arbetsrum med ekonom Anna Svenssoni rummet mittemellan. Några meter bort sitterjuristerna Marianne Aufrecht-Gustafsson ochHeléne Lindblad-Jonsson. Placeringen beror påatt det behövs ett nära samarbete mellan odontologi,ekonomi och juridik: den odontologiska expertkunskapenkrävs när regelverket ska utformas,justeras och kompletteras, alla förändringarmåste rymmas inom de ekonomiska ramarna ochskrivningarna måste vara juridiskt korrekta.Lars Sjödin och Barbro Hjärpe har varit klinisktverksamma inom folktandvården underett stort antal år, bland annat som klinikchefer,14Tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009

han i Västerbotten, hon i Östergötland. Men dehar också lång erfarenhet av utredningsarbete,exempelvis i den expertgrupp som arbetade medatt ta fram det nya tandvårdsstödet. Båda är anställdapå heltid på tlv.Arbetet på tlv har hittills varit mycket hektiskt,berättar de. När Tandläkartidningen kommerpå besök pågår ett intensivt arbete med atträtta, justera och förtydliga de regler som avgörvilken tandvård som ska subventioneras av staten,allt utifrån de synpunkter som kommit in från remissinstansernaoch från andra som hört av sig.Omkring 100 justeringar, ändringar och tilläggtogs upp på det senaste nämndmötet. Många avdessa har funnits med på deras »väntelista« enlängre tid. Det handlar om allt från smått till stort,exempelvis att förtydliga en gällande regel till attinföra nya ersättningsberättigande diagnoser förstora och komplicerade bettrehabiliteringsfall.Båda liknar sitt arbete med förändringarna viden niomånaders graviditet eftersom deras insatserinte får fullt genomslag förrän remissinstansernalämnat sina synpunkter och datasystemenhos Försäkringskassan och vårdgivarna justeratsoch testkörts.Sannolikt eftersom nya metoder och materialtillkommer, inte minst som en följd av den översynsom Socialstyrelsen gör av vad som ska ansessom evidensbaserad tandvård och de studier somStatens beredning för medicinsk utvärdering,sbu, genomför.Både Lars Sjödin och Barbro Hjärpe är välmedvetna om den kritik som många tandläkareriktar mot krånglande datasystem och ett kompliceratregelverk för vad som är ersättningsberättigadtandvård. Dataproblemen svär de sigfria från eftersom den delen inte hör till tlv:sansvarsområde, däremot tar de till sig kritikenmot regelverket. Men de delar inte helt och hålletsynpunkter på att det är komplicerat; det ärdetaljerat, men inte så krångligt när man förståtthur det är uppbyggt.– Det finns visserligen inkonsekvenser som göratt många upplever det som krångligt; just därförgör vi nu stora justeringar. Men det handlarfrämst om att utgå från diagnos, inte från åtgärd,för då kan det ibland bli helt fel, förklarar de ochtillägger att ett problem varit och är att vissavårdgivares dataprogram fortfarande utgår frånåtgärd, vilket gör att det blir mycket svårare attlära sig ersättningsreglerna.Men måste verkligen regelverket vara så omfattandeoch detaljerat – tandläkarna har väl tillräckligkompetens för att själva besluta om denvård som varje patient är i behov av?Riktigt så fria kan ersättningsreglerna intevara, påpekar Barbro Hjärpe:– Visst har tandläkarna möjlighet att utföraden vård de anser att patienten är i behov av, meneftersom det inte finns obegränsat med pengarGun-Britt Lundin,samordnare förtandvårdsfrågor.»Referenspriset är beräknat på en övergripandenivå och tar exempelvis inte hänsyntill regionala förhållanden.«➤Tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009 15

Ledamöter i Nämndenför statligt tandvårdsstöd:➤måste det finnas begränsningar i systemet.Tandvårdsstödet handlar inteom vad vi tandläkare kan göra utanvad staten är beredd att subventionera.Lars Sjödin fyller i:– Man kan jämföra med vägtrafikförordningen:den reglerar hur vi fårköra och är betydligt mer omfattandeän det regelverk som styr ersättningenför tandvården. Vid vissa tillfällen villjag gärna ha till exempel fri hastighet,men jag måste rätta mig efter reglerna.Det skapar också ordning i trafiken,vilket jag vid närmare eftertankeuppskattar.ReferenspriserÄven om utfallet för tandvårdsstödethittills visat sig vara lägre än budgeteratmåste de ekonomiska konsekvensernaav varje förändring i regelverketföljas upp. En av dem som gör detta ärekonom Anna Svensson, som tidigarearbetat i den genomförandegrupp påsocialdepartementet som bland annattog fram referensprislistan, en listasom ska ses över en gång om året. Honberättar att referenspriserna har dubblasyften: de är en grund för beräkningav tandvårdsersättningen och en jämförelseav priser för patienterna.Är den då rätt satt?– Utformningen bygger på underlagfrån tandvården: ett stort antal kliniker,ett tiotal tandtekniska laboratorieroch andra organisationer inombåde offentlig och privat tandvård,förklarar hon, men påpekar att detinte kan bli absolut rättvist: referensprisetär beräknat på en övergripandenivå och tar exempelvis inte hänsyntill regionala förhållanden eller enskildaklinikers förutsättningar.Jag ber Lars Sjödin och BarbroHjärpe om det bästa rådet till de tandläkaresom vrider sig i vånda över diagnoseroch åtgärdsnummer. Svaretblir åter: Utgå från diagnosen när niläser i föreskriften! nStig Nyman Fredrik Bystedt Bengt Franzon Björn KlingeUlf Persson Solveig Ternström Kerstin ÖhrnNämndenfattar beslutenVilken tandvård ska ingå i högkostnadsskyddet?Vilka referenspriserska gälla? Det är frågor som Nämndenför statligt tandvårdsstöd beslutarom.Nämnden för statligt tandvårdsstödbildades i samband med att tandvårdsreformeninfördes 1 juli förraåret. Ledamöterna utses av regeringenpå två år och träffas regelbundet,ofta en gång varje månad. Den leds avordförande Stig Nyman, biträdandefinanslandstingsråd i Stockholm, läsmer på sidan 32.Kansliet vid Tandvårds- och läkemedelsförmånsverketutreder och berederde ärenden som sedan tas uppav nämnden för beslut. Det går inteatt överklaga de beslut som nämndenfattar.Stig Nyman: ordförande. Han har långerfarenhet som hälso- och sjukvårdspolitiker.I dag är han biträdande finanslandstingsrådi Stockholms länslandsting. Läs intervjun på sid 32.Fredrik Bystedt: enhetschef vid Konjunkturinstitutet.Bengt Franzon: privattandläkare, Stockholm.Björn Klinge: professor i parodontologi,Karolinska institutet, Huddinge.Ulf Persson: verkställande direktör vidInstitutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi,adjungerad professor i hälsoekonomivid Ekonomihögskolan,Lunds universitet.Solveig Ternström: riksdagsledamot (c),skådespelare.Kerstin Öhrn: tandhygienist, prorektor,Högskolan Dalarna.16Tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009

Ersättare:Erna Zelmin Göran Arvidsson Benny Enbuske Mats TrulssonErna Zelmin: vice ordförande, generaldirektörvid Rättsmedicinalverket, ersätterStig Nyman.Göran Arvidsson: docent, före dettaforskningsledare vid StudieförbundetNäringsliv och samhälle. Ersättare förFredrik Bystedt.Benny Enbuske: tandläkare, verksamhetschefvid folktandvården i Älvsbyn,Norrbotten. Ersättare för BengtFranzon.Mats Trulsson: docent, Karolinska institutet.Ersättare för Björn Klinge.Shori Zand: vd för vårdföretaget Avesinaab. Ersättare för Ulf Persson.Ola Johansson: sakkunnig. Ersättareför Solveig Ternström.Ann-Charlotte Sundelin: tandläkare,tandvårdschef i Västra Götaland. Ersättareför Kerstin Öhrn.Shori Zand Ola Johansson Ann-Charlotte Sundelinfeelthe difference!feelthe difference!• BÄSTA AVVERKNINGSFÖRMÅGAN• BÄSTA AVVERKNINGSFÖRMÅGAN• LÄNGSTA LIVSLÄNGDEN• LÄNGSTA LIVSLÄNGDEN• KONCENTRISK TILLVERKNING,TILLVERKAD I ETT ENDA STYCKE• KONCENTRISK TILLVERKNING,TILLVERKAD I ETT ENDA STYCKETandläkarTidningen årg 101 nr 3 2009 17

ANSVARSÄRENDENN2-metoden inte lege artisSAMMANFATTAT Besvären från tand 26 fortsatte. Tandläkaren bedömdeatt den måste rotfyllas. Efter rensning fylldes rotkanalerna medTerracortril och N2, men tanden blev inte symtomfri. Senare behandladestand 21 på samma sätt. Efter att en fyllning i tand 46 frakturerat cementeradesen porslinskrona.HSAN ger tandläkaren en varning för att tandläkaren har använt N2-metoden och inte tagit indikatorröntgenbilder.Patienten, född 1946, undersöktes avtandläkaren, som upptäckte ett djuptkariesangrepp i tand 26. Detta åtgärdades,men patienten fick senarebesvär från tanden. Tandläkaren förklaradeatt det fanns risk för att denmåste rotfyllas. Ytterligare en tid därefterfick patienten besvär från tanden.Den rensades och fylldes meden blandning av Terracortril och N2,men tanden blev inte symtomfri. Denrensades ytterligare två gånger ochförsågs även då med Terracortril ochN2.Ett halvår senare frakturerade enfyllning i tand 46. Tandläkaren gjordeen porslinskrona, som senare cementerades.En fyllning på baksidan av tand21 lossnade ett par månader senare.Tandläkaren gjorde en kompositfyllning,men tanden hade stora lagningaroch frakturerade. Den rensades ochrotfylldes. Terracortril och N2 användes.Ett glasfiberstift cementeradesfast i rotkanalen och ett avtryck förkrona togs. Denna cementerades vidett senare tillfälle. En och en halv månaddärefter upptäcktes en spricka ikronan, och en ny framställdes.På grund av att patienten fortfarandehade besvär från tänderna 21,26 och 46 skickades en remiss till enspecialistklinik. På grund av blandannat ett stort rotfyllningsöverskottförsökte man göra om rotfyllningenpå tand 26, men en fil frakturerade,och på grund av dålig prognos beslötman att extrahera tanden. Man gjordeockså om rotfyllningen i tand 46 ochplanerade en rotspetsoperation påtand 21 om besvären inte avtog.Patienten anmälde sin ordinarietandläkare för felbehandling av tänderna21, 26 och 46. Ingen kontrollröntgenhade gjorts på tand 46, ochtrots att hon förklarat att hon var»känslig« mot bland annat Septocainutförde tandläkaren rotbehandlingenav tand 21 och 26 med Terracortril ochN2.Den anmälde tandläkaren skriveri sitt yttrande att han försökt bemötaoch behandla patienten på bästa sätt.»Dock märkte jag att vi saknade kommunikation(förtroende) och remitteradedå patienten…«Tandläkaren understryker att behandlingenav patienten är väl dokumenterad,och han har endast använtgodkända preparat. Det var en försummelseatt tand 46 inte dokumenteradesmed apikal röntgen.hsan konstaterar att tandläkarenhade cementerat en krona på den rotfylldatanden 46 utan aktuellt röntgenunderlag.Detta strider mot vetenskapoch beprövad erfarenhet. Utöver dettahar rotbehandling enligt N2-metodenutförts på tänderna 21 och 26. Dettastrider också mot vetenskap och beprövaderfarenhet. Enligt hsan är detanmärkningsvärt att tandläkaren intehar tagit indikatorröntgenbilder vidrensningstillfällena.hsan ger tandläkaren en varning.Tandläkaren har överklagat tilllänsrätten.Mats KarlssonKOMMENTARDetta ärende sönderfaller i tre delar. 1:användning av N2, 2: behandling sominte är vetenskapligt underbyggd samt3: egentillverkning av medicintekniskprodukt.Först och främst måste det slås fastatt en ce-märkt medicinteknisk produkt,som N2, fritt får användas inomeu utan nationella tillkommande krav.(Se Sveriges Tandläkarförbunds skrifteu-märkta medicintekniska produkter,fråga 2). N2 marknadsförs avdet tyska företaget Hager & WerkenGmbH & Co från vars hemsida produktbladkan laddas ner. Produktenanges vara ett kanalcement och är iprincip ett zinkoxid-eugenolcementmed en flytande och en fast fas där deti den senare, förutom zinkoxid, ingår5 procent Paraformaldehyd, röntgenkontrastmedelsamt färgämnen.hsan:s varning gäller användandeav N2-metoden. N2-metoden innebäri princip att man för ner ett antibakterielltmedel (N2 i olika beredningar)i rotkanalen som ska avdödabakterierna och mumifiera eventuellakvarvarande pulparester. Detta i motsatstill den konventionella metodensom bygger på avlägsnande av infektionsagensgenom mekanisk-kemiskrengöring av rotkanalssystemet medinstrumentering och urspolning avrotkanalen med en vävnadslösandeoch desinficerande vätska samt, vanligen,applikation av ett inlägg för atti görligaste mån bli av med bakterieroch pulparester. Därefter rotfyllningmed ett inert material.väggarna impregnerasBakgrunden till N2-metoden är attN2 påstås ha en djupverkan i rotkanalssystemet.Från materialet frigörsformaldehyd som antas tränga in iskrymslen och vrår och döda befintligabakterier. Själva rensningen skergenom att man doppar filarna i N2 ochför ner dem i kanalen varvid kanalväggarnaimpregneras av materialet. Detsom följer med instrumentet upp torkasav, resten blir kvar i kanalen. Vidrotfyllningen, som kan ske antingenvid den första eller vid en senare sittning,vispas N2 ner med en Lentulonål.Rotfyllningen kan kompletterasmed ett guttaperkapoint. Materialethar alltså tre funktioner: rensvätska,inlägg samt rotfyllning. En del hävdaratt det har en 4:e funktion, attersätta kofferdam. I det fallet rekommenderasmaskinell rensning för attförhindra att filar tappas i mat- ellerluftstrupen.Vid akuta fall förefaller det som omN2:s påstådda goda egenskaper interiktigt räcker till. Då rekommenderas18Tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009

att man blandar ut materialet med Terracortril,alltså ett antibiotikum och encorticosteroid avsett för ögoninfektioner.Så har skett i detta fall, men somframgår av referatet utan effekt. Vidframställningen av denna mixtur upphöreu-märkningen för N2 och mantalar om en egentillverkad medicintekniskprodukt varvid speciella kravställs på tillverkaren/tandläkaren.Min uppfattning är att N2-metodenanSvarSärenden i Tandläkartidningenär ett urval av ärenden som kommit in tillHälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.Nämnden prövar enbart de anmärkningarsom patienten haft mot vården och dentandläkare som utfört den.Referaten och kommentarerna bygger pånämndens beslut som är offentlig handling.Redaktionen har inte tillgång till övrigtmaterial, till exempel journaler och röntgenbilder,som omfattas av hälso- och sjukvårdssekretessen.Fallen kommenteras av kolleger med långklinisk erfarenhet. Dessa ingår i Tandläkarförbundetsexpertgrupp och har utsetts påsaknar vetenskaplig dokumentationoch att hsan:s resonemang är korrekt.Materialet får användas, men självarotbehandlingen ska ske i enlighetmed vetenskap och beprövad erfarenhetoch får inte bygga på hörsägen elleranekdotiska fallbeskrivningar. Denintresserade läsaren uppmanas attefterforska vetenskaplig dokumentationom denna metod på till exempelPubMed. Själv har jag inte funnit enförslag av Privattandläkarna och Tjänstetandläkarnalokalt. Nya experter utses avTandläkarförbundets etiska kommitté.överklagande➤ Ansvarsnämndens beslut kan överklagastill länsrätten både av den anmälde tandläkarenoch av den som gjort anmälan.➤ Ett överklagande måste vara inlämnat tilllänsrätten inom tre veckor efter att parternatagit del av rättens beslut. Annars vinnerbeslutet laga kraft.➤ Länsrättens beslut kan överklagas tillkammarrätten, men där krävs så kallat prövningstillstånd.enda vetenskaplig artikel om N2-metodenoch givetvis inte något beläggför de påståenden som jag redogjortför ovan. I avvaktan på vetenskapligastudier rekommenderar jag att eventuelltinhandlad N2 arkiveras i lådanför oanvändbara produkter.Eftersom ärendet är överklagatkommer det att bli mycket intressantatt följa hur de rättsliga instansernaser på uppfyllelsen av dessa krav ochpå förfarandet att blanda ett receptbelagtläkemedel, avsett för ögonåkommor,med en medicinteknisk produkt,marknadsförd som ett kanalcement.Jan-oloF bergÖvertandläkare, odont drSaltsjöbadenBli medlem i Föreningen Sveriges DövblindaSom stödjande medlem bidrar du till vårt arbete tillförmån för personer med dövblindhet.Pg 90 00 16-7Aftösa sår eller inflammationeri munslemhinnan?GUM® Gengigel®- vid sår och blåsor i munnenUppdragAfteOmedelbarsmärtlindringPåskyndarläkningenReducerarinflammationerGUM® Gengigel® – med hyaluronsyrasom snabbt ger läkande hjälpGUM® Gengigel® innehåller högmolekylär hyaluronsyra,(HMW hyaluronic acid), en kroppsegen substans som påskyndarläkningen av sår och inflammationer i slemhinnan.GUM® Gengigel® ger också omedelbar smärtlindring via enbarriärskapande effekt.GUM® Gengigel® är en medicinteknisk produkt Klass IIa, som medöver 40 publicerade studier är den mest dokumenterade effektivabehandlingen av aftösa sår och inflammationer i munslemhinnan.GUM® Gengigel® är fri från biverkningar och kan användas av alla.Barriärskapande funktion som gersnabb och läkande effekt med hyaluronsyraKonsumentkontakt:Sunstar, Tel 031 - 87 16 10info.se@sunstar.comGUM® Gengigel®finnssom Skölj, Spray samt GelSunstar Tandläkartidningen nr 3 Gengigel.indd 1 2009-01-23 08:34:07TandläkarTidningen årg 100 nr 3 2009 19

VAD HÄNDE SEN?» Lite speciellt att hyllasav Läkarsällskapet«– Nog fanns det stunder då jagtvivlade. Går det verkligen attbehandla komplicerade neurofysiologiskafunktioner meden så enkel metod?TexT: FreDriK MÅrTenssonFaksimil ur Tandläkartidningen nummer 6 2000.Hudiksvallstandläkaren Mary Hägg,chef för länstäckande Tal & Svälj Centervid Hudiksvalls sjukhus, skrattarnär hon sorterar bland minnen. Denlilla munskärmen ligger framför påkonferensbordet som ett levande bevispå att det faktiskt fungerar. Nappliknandeoch med sin bågformadeskärm som följer tandraden i all sinenkelhet.Mary Hägg har successivt introduceratskärmen i allt högre utsträckningi det kliniska arbetet. Parallellthar hon genomfört vetenskapligastudier. Hon disputerade vid Uppsalauniversitet i december 2007.– Munskärmen är billig, enkel ochhelt ofarlig att träna med. Den placerasinnanför läpparna och träningengår ut på att personen ska försöka hållakvar munskärmen genom att pressaihop läpparna och samtidigt dra iringen rakt ut under 5–10 sekunder.– Träningen startar sväljningensnormala händelseförlopp och är ettbra komplement till vårt arbete medmanuell stimulans och gomplattor föratt dra nytta av det vi kallar hjärnansplasticitet – dess förmåga till nyinlärning,berättarMary Hägg.De tre nivåersom berörs vidsväljproblem –munhåla, svalgoch matstrupe –stimuleras när patientenanvändermunskärmen före Mary Häggmåltiden. MaryHägg har i en av sina studier följt 30strokepatienter. Alla förbättrade sinsväljförmåga och 19 patienter till ennormal nivå.Munskärmen fanns på marknadentidigare, men för andra användningsområden.Så några kommersiella intressenhar inte Mary Hägg kring sin»uppfinning«. Hennes vision är attskärmen kan bli så allmänt känd attden görs tillgänglig för försäljning viaapoteket.– Dysfagi (sväljsvårigheter) är långtifrånnågot ovanligt sjukdomstillståndutan kan drabba ung som gammal.Omkring 30 000 svenskar insjuknar istroke varje år och man brukar räknamed att en tiondel drabbas av långvarigasväljbesvär.barnpatienterna blir allt flerI sin forskning, som bedrevs på halvtidåren 2003–07, har Mary Hägg ävenutvecklat en form av läppkraftsmätarei samverkan med externa parter.Kliniskt har arbetet vid Tal & SväljCenter i Hudiksvall fortsatt enligtden modell som stakadesut redan 1994 i form av enprojektverksamhet. Sedantio år tillbaka är centret enpermanent resurs för bådebarn- och vuxenpatienter ihela länet och även patienterfrån andra län tas emot.– En skillnad är att vi haren högre andel barnpatienter,ungefär 70–30 mot enfördelning 50–50 mellanbarn och vuxna tidigare.Vi har också under fleraår arbetat aktivt mot sjukhusensvårdavdelningar för att höjakompetensen kring dysfagi. Det göratt man ofta klarar basal behandlingpå den vårdnivån, säger Mary Hägg.kämpar Sig kvar i hudikSvallAtt höja blicken mot forskarvärldenhar varit viktigt. Mary Häggs forskningoch inte minst att hon fick taemot Athenapriset har gett eko i Gävleborgslandstingskorridorer.– Tidigare har jag känt att det funnitskrafter som vill se vår verksamheti Gävle eller kanske rentav Uppsala.Men jag har hela tiden kämpat för attvi ska finnas kvar i Hudiksvall. Härfinns den unika tvärprofessionellasamverkansmodell som vi byggt uppsedan 90-talet.– Sedan jag fick priset har jag käntatt det finns en annan förståelse förhur vi jobbat och på sikt kanske vi kanfå status som regionalt center. Detkändes lite speciellt att som tandläkarebli hyllad och få ta emot priset vidLäkarsällskapets riksstämma förraåret, säger Mary Hägg, som även uppmärksammatssom Årets yrkeskvinnai Hudiksvall.Priset är ett samarbete mellan DagensMedicin och en statlig delegationför samverkan inom den kliniskaforskningen. Mary Hägg var en avtre pristagare, men någon prissumma(150 000 kronor) såg hon aldrigskymten av. Märkligt nog lottades denut bland de tre pristagarna och MaryHägg hade ingen tur i den processen.– I någon form vill jag gärna fortsättamed forskningssamverkan och jaghar beviljats regionala forskningsmedelför fortsatta studier kring hjärnansaktivitetsmönster vid behandling avsväljsvårigheter med nya metoder.Jag är även handledare för två logopedstudenterpå magisternivå somstuderar material från vårt center ochdet är ett spännande komplement tilldet vardagliga, kliniska arbetet. nlÄs MerMary Häggs forskning i Tandläkartidningennummer 11 2008.20TandläkarTidningen årg 101 nr 3 2009

HÄR FINNSRISK FÖRSYRASKADORHJÄLPER TILLATT MOTVERKASYRASKADORSyraskador på tänderna är ett växande problem. Det berorvanligtvis på drycker med lågt pH-värde – t.ex. läsk ochjuice – som kan störa balansen i din mun. Under dagen kanett helt vanligt glas vatten motverka syraangrepp. Ja, detstämmer faktiskt – vi rekommenderar vatten mot syraskador!Det neutraliserar nämligen syran i munnen och så ärdet lätt att använda under dagen. Morgon och kväll har viännu en rekommendation: Den heter zendium Syraförsvaroch innehåller, skyddande proteiner, som hjälper till attmotverka syraskador.S TÄRKER MUNNENS EGET FÖRSVARSveriges Tandhygienistförening stöderanvändning av zendium uortandkräm.B B D O

Kund eller patientGår det att bedriva tandvård som affärsidé, och vad är iså fall skälig vinst? Ska den som söker vård kallas patienteller kund? Frågor som inte skulle ha ställts för något årtiondesedan, men som är högaktuella i dag, visade det sigvid Tandläkarförbundets etikdag i mitten av januari.Text: Mats Karlsson Illustration: Robert HilmerssonVid utvärderingen efter förra åretsetikdag framkom det att det finns ettmycket stort intresse bland deltagarnaatt diskutera dessa frågor. Därförblev temat för den tionde etikdagen»Vård som affärsidé – är tandvårdenen vara?«.Björn Söderfeldt, samhällsodontologvid Malmö högskola, var mode-22Tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009

– vara eller vård?rator. Han påpekade i sitt inledningsföredragbland annat att vård inte ären vara, men detta avspeglar sig intei finansieringssystemet. Enligt honomborde samma finansieringssystem gällaför tandvården som för sjukvården.Han betonade att hög produktiviteti tandvården inte ska likställas medhög effektivitet, det vill säga att detger hög tandhälsa. Det kan vara så,men är ingen garanti för det. Han togupp grundsystemen för ersättning förutförd tandvård; styckepris, ersättningper patient och ersättning i form avlön. Det finns för- och nackdelar medde olika systemen, system som ocksåkan kombineras: styckepris ger godkvalitet, men det finns risk för överbehandling;ersättning per behandladpatient ger hög effektivitet, men detfinns risk för underbehandling; vidersättning i form av lön är det osäkerthuruvida det leder till låg eller hög effektivitetoch produktivitet.– Min slutsats är att det inte finnsnågot system som är bäst.Björn Söderfeldt är inte tandläkare,men han sade sig vara förbluffad överden skicklighet som tandläkare visar isitt yrke; de möter kanske 20 olika patientervarje dag, patienter med komplexapersonligheter, med komplexavårdbehov och önskemål. De ägnarbetydligt mer tid åt rena vårduppgifterän läkare, i genomsnitt 34 timmar iveckan jämfört med 22 timmar.Den goda vårdgivarenLisa Lempert Reimerson, tandläkaremed erfarenhet från både privat ochoffentlig tandvård, visade i sitt föredragpå utvecklingen av vinstbegreppetoch synen på patient och kund.När hon som nyutexaminerad tandläkaretog över sin fars praktik i mittenav 1980-talet tyckte hon inte om att»tänka på pengar inom vården« ochsålde praktiken för att i stället arbetainom folktandvården.Men snart var hon tillbaka som egenföretagare.Hon ville kunna påverkasin verksamhet i större utsträckning.Eller som hon uttryckte det, »somtandläkare bli den goda vårdgivaren«.Hon berättade att hon inte ser det somkontroversiellt att driva tandvård somaffärsidé.– Jag kan erbjuda något som densom söker upp mig som tandläkarevill ha. Och för att kunna erbjuda deträcker det inte med att gå med plusminus noll; det är nödvändigt att investerai teknik, utveckla kompetensenoch kunna ha attraktiva löner.Utan vinst kommer verksamheten atthamna i en neråtgående spiral, somtill sist leder till att praktiken inte kandrivas vidare.Och hon spetsade till det:– Skulle det vara en bättre ideologiatt gå med förlust?Hon underströk att det billigastebehandlingsalternativet oftast inte ärdet bästa; kvalitet kostar.vinstkrav kan varieraHur hög vinst är då skälig att göra förvårdgivaren eller egenföretagaren?Frågan kom från en åhörare. Hon komblixtsnabbt med svaret:– Problem med hög vinst har aldrigvarit aktuellt för mig. Jag tror däremotatt det finns en skillnad i kraven påvinst mellan vad jag som egenföretagarebehöver för att göra nödvändigainvesteringar och de krav som en riskkapitalistkan ha.Lisa Lempert Reimerson förklaradeatt hon ser positivt på begreppetkund.– Kunden kan välja bort mig somtandläkare eller stanna kvar. Samtidigtkan jag genom min professionvisa mitt ansvar att välja den behandlingsom är bäst för patienten.Enligt Lisa Lempert Reimerssonfinns ett annat sätt att särskilja kundoch patient: när personen kommer ini väntrummet är han eller hon kund,när vederbörande förflyttar sig tillbehandlingsrummet blir personenpatient, något som också avspeglar sigi hur de olika miljöerna är utformadepå kliniken.Tobias Wirén, vd för tandvårdsföretagetSmile, är ett exempel på en företagaresom inte är tandläkare, mensom ser stora möjligheter att drivatandvård som affärsidé. Tills för baranågra år sedan var det enligt honomsjälv otänkbart att någon annan änen tandläkare skulle kunna starta ochleda ett tandvårdsföretag.Smile startades för två och ett halvtår sedan och har nu fyra kliniker. Måletför företaget är att etablera en nyklinik varje kvartal under 2009 och såsmåningom vara etablerat i hela landet.För att väcka deltagarna till liv efterlunchuppehållet ställde han någrafrågor till dem innan han inledde sittföredrag. Det ska sägas att privattandvårdenvar representerad av någrafler än den offentliga: Tillgodoserprivattandvården patienternas behovbättre än den offentliga tandvården?Det blev ett svagt övertag för ja frånåhörarna. Är stora vårdföretag sämrepå att hantera etiska frågor än små?Svarsresultatet blev att det inte är någonskillnad. Leder ökad konkurrenstill positiva effekter för företagensetikarbete? Omkring två tredjedelarsvarade ja. Sista frågan löd: Är godetik avgörande när det gäller att bedrivavård långsiktigt? Majoriteten avdeltagarna svarade ja.bra vibrationerTobias Wirén betonade i sitt föredragatt det inte håller i längden att bedrivatandvård eller annan vård genom attmaximera vinsten. Ett företag som villöverleva och utvecklas måste skapagoda relationer till kunderna, leverantörerna,de anställda och finansiärerna.Det handlar också om att arbetaaktivt för att få patienter, att erbjudaett brett utbud av vård, att använda nyteknik och att låta medarbetarna blidelaktiga i utvecklingen av verksamhetenoch arbetsmiljön.– Det höjer värdet på företaget ochstärker varumärket, attraherar kapitaloch underlättar rekryteringen av nya ➤tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009 23

»Kunden kan välja bort mig som tandläkare ellerstanna kvar. Samtidigt kan jag genom min professionvisa mitt ansvar att välja den behandling som är bästför patienten.«➤ medarbetare, sade han och lade till atthan tror att det kommer att visa sigframöver att alla vårdföretag inte klararav detta och därför inte överlever.Han ville i likhet med Lisa LempertReimerson benämna den som sökervård både kund och patient. Tandläkarenmöter kunden, som i egenskap avkund har valfrihet. Kunden möts av lyhördhetfrån den professionelle tandläkarenför sina önskningar och behov;sedan övergår kunden till att bli patientoch får den bästa möjliga vården.Tar då en privat vårdgivare bättretill vara på patientens eller kundensbehov? Han svarade »vet inte« på denfråga han själv ställt, men han tillade:– De egna undersökningar vi gjortvisar att den kliniska kvaliteten påbehandlingarna är avgörande för ompatienterna stannar kvar.Vid de efterföljande gruppdiskus-sionerna tog deltagarna upp en radfrågor med anknytning till etik, blandannat: Hur ser de på begreppen kund,patient och konsument? Hur definierarman vårdbehov och vårdefterfrågan?kund före patient?Vid den gemensamma diskussionenframkom en rad synpunkter, menman hann inte gå igenom alla frågeställningar:Slutsatsen från diskussionernavar att den som söker vårdär både kund och patient: kundenväljer behandling utifrån flera givnaalternativ, därefter behandlas personensom patient. Eftersom det finnsekonomiska aspekter att ta hänsyn tillmåste kunden bestämma. Som patientär man alltid underlägsen terapeuten,det vill säga inte samma förhållandesom när man ska köpa en vara.Någon påpekade att kundbegreppetinnefattar tanken att den som sökervård har ett stort inflytande. Menbenämningarna patient och kund ärvärdeladdade och har associationer:patient förknippas ofta med den hierarkiskavårdstrukturen där »doktornvet bäst«; kunden förknippas med enmarknad där det finns valmöjligheter.Enligt en av deltagarna kan kundbegreppetses som en protest mot den»gamla användningen« av begreppetpatient.– Det har skett en stark demokratiseringinom vården, en revolution närdet gäller synen på patienten, sademoderatorn Björn Söderfeldt ochförklarade att det kanske i slutändenhandlar mest om semantik.– Det viktigaste är ändå hur personeni fråga bemöts inom vården.Man kom också in på begreppen objektivtoch subjektivt vårdbehov.– Kanske är vi lite för snabba attbesluta om vad vi som tandläkare kanåstadkomma och kanske inte lyssnartillräckligt på vad patienten vill, framhöllen av de närvarande. nLM-Instrument har ett brett urvalspetsar för handinstrument ochultraljudsscalers. Alla spetsar ärtillverkade av DuraGradeMAXsuperstål från LM.LM håller längre• DuraGradeMAX superstål – oslagbart närdet gäller slitstyrka enligt oberoendeforskning• Senaste produktionsmetod samt individuellslutpolering för hand• 70 högkvalitativa spetsar i smäcker designför ultraljudsscalers• Unika, ergonomiska instrument sedan 19749753Relativ slitstyrkaGracey KyretteSe mer info: www.lminstruments.comKundservice 08-676 54 10www.fd.se24Tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009

»Bemötandet viktigare än semantik«Är vinst något gott eller ont? Ärdet viktigt att skilja på kund ochpatient? Tandläkartidningen ställdefrågorna till några deltagare videtikdagen.– För mig är det acceptabelt att vårdav god kvalitet både inom folktandvårdenoch privattandvården genererarvinst; det är ju förutsättningenför utvecklingen av verksamheten.Jag tycker inte heller att tandvårdenblir en vara bara för att den som utförtjänsten går med vinst, säger GunnelHåkansson,tandvårdsstrategvid landstinget iKronoberg. Hontycker inte attdet har någonbetydelse om densom söker vårdkallas patienteller kund:– Jag vill alltid Gunnel Håkanssonge ett professionellt omhändertagandeoavsett om det gäller vård, olikabehandlings- eller kostnadsförslag.Det är ändå intressant att diskuterabetydelsen av orden: När personenkommer in i behandlingsrummetär han eller hon patient. Där utförsvården. Om man sedan ska diskuterabehandlingsalternativ och kostnaderblir personen kund. Jag kan inte påståatt jag beter mig så olika i de olikasituationerna. Huvudsaken är att omhändertagandetär bra, säger hon.Ingrid Fischer är privattandläkarei Göteborg ochhar också arbetatinom offentligtandvård.Hon anser ocksåatt vinst är enförutsättning förgod vård och föratt kunna utvecklaverksamheten.Ingrid Fischer Hon tycker inteatt diskussionen om benämningarnakund-patient är viktig.– För mig är det egentligen irrelevantom vederbörande kallas kund ellerpatient eftersom bemötandet ochomhändertagandet ska vara av sammagoda kvalitet. Detta blir tydligare förmig som arbetar i en liten praktik; kanjag inte ge ett gott omhändertagandeoch bemötande riskerar jag att mistapatienter och får svårare att få nya.Detta i sin tur leder till problem medatt investera i verksamheten. nUtan gåvorstannarcancerforskningencancerfonden.setel 020-78 11 79pg 90 1986-0BISFIL 2B – kompositen med obegränsat härddjupUnderhärdade kompositfyllningar är ett välkänt problem. Omsorgsfull ljushärdningtar lång tid och ger dessutom oönskad värmeutveckling.Lösningen heter BISFIL 2B – den flytande underfyllnadskompositenmed obegränsat härddjup tack vare kemisk härdning. Den höga fillerhaltenger låg krympning (2.9%vol) och hög styrka. Kemisk härdning ger även engynnsammare krympning eftersom den sker mera gradvis.Genom att lägga BISFIL 2B i kavitetsbotten och sedan använda valfri ljushärdandekomposit ocklusalt skapar du posteriora fyllningar både säkrare, snabbare ochmed bättre kvalitet. BISFIL 2B finns nu med blandningspistol och självblandandeintraorala spetsar. Redo att användas direkt. Kontakta oss för att få veta mer omvåra erbjudanden med Bisfil 2B.Använd ett lämpligt adhesivsystem som t ex One-Step. Välj blandningsspets och injicera Bisfil 2B direkt i kaviteten med pistolen. Krympningenfördelas gynnsammare vid härdningen. Den ocklusala portionen görs sedan i ljushärdande komposit. Bisfil 2B ger mycket bra röntgenkontrast.HULTÉN & Co abtel 040-15 66 77 fax 040-15 56 00www.bisco.seBifil2B½A4.indd 1 2008-04-07 08:56:46tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009 25

DigitaliseraKaVo – en komplett leverantör av digital röntgenVi har produkterna som uppfyller de nya kraven som ställs inom tandvårdenRöntgenIn eXamSensorVisualix eHDRöntgenExpert DCScannerDenOptixOPGOrthoralix 8500eZ1Intraoral kameraAcuCamIntraoral kameraNYHET frånGendex!!!Varför betala för något som redan ingår hos KaVo?Bildbehandlingsprogram VixWin Platinum = 0:-– navet i den moderna praktiken –Licenskostnad = 0:-Telefonsupport = 0:-Uppdatering av programvara = 0:-Fjärrstyrning via internet = 0:-i-CAT-CB5003D-teknologi gör det möjligt att lägga upp noggrannare behandlingsplanerinom implantologi, kirurgi och konventionell tandvård

med KaVo!Vi på KaVo Scandinavia har stor erfarenhet av att installera digital röntgen ochintegration till journalsystem på svenska tandläkarkliniker.För att kunna presentera den bästa lösningen för varje enskild klinik gör vi tillsammansmed våra kunder en behovsanalys – självklart kostnadsfritt.Vi vet att all digital teknik på en tandläkarpraktik förutsätter ett driftsäkert och stabiltIT-system. Våra produktspecialister samarbetar med er lokala dataleverantör och gerdem nödvändig information om våra produkter – såväl hård- som mjukvara.Vi ser till att ditt digitala system installeras på ett korrekt och smidigt sätt samt attpersonalen får den utbildning som krävs. Som kund hos KaVo har du tillgång tillkostnadsfri support via telefon och fjärrstyrning.Tillsammans med dig planerar, behovsanalyserar och skräddarsyr vi en lösningsom passar just dig och din klinik.Vi kan även erbjuda en bra finansiell lösning om önskemål finns.’’Digital röntgen är ett lyft för det kliniska arbetet.Idag skulle det vara svårt att klara sig utan digitalröntgen. Samarbetet med KaVo har varit suveränt,från offert till support.Tandläkare Evert Carlsson, Tingsrydstandläkarna, TingsrydKontakta våra produktspecialister...Zouhair Qanbour, produktchef, 070-191 07 25, zouhair.qanbour@kavo.comIrma Fabian, södra Sverige, 070-105 48 26, irma.fabian@kavo.comAli Azarian, övriga Sverige, 070-190 80 98, ali.azarian@kavo.com...eller din regionansvarige säljare för ytterligare information.KaVo Scandinavia AB · 194 84 Upplands Väsby · Telefon vx 08-59 00 47 00 · Fax 08-59 00 47 10 · www.kavo.se

Regelverket blir som juridik och patienter med havererade bett faller mellan paragraferna.Försäkringen gerotillräckligt skyddTandvårdsförsäkringen ger inte tillräckligt bra skydd förpatienter med komplicerad protetik. Det anser Ulf Hakestam,handledare på specialistkliniken i Örebro och BengtSjödin, tandvårdsdirektör i Örebro läns landsting.Text: Janet Suslick foto: lena johansson och lasse mellquist (montage)God tandvård till rimlig kostnad. Detvar målet med tandvårdsreformensom genomfördes i somras. Men detnya tandvårdsstödet uppnår inte måletför patienter med helt havereradebett, tycker de.Varje år besöker mellan 10 000 och28Tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009

»Det är orimligt att tandläkaren ska behöva taen ekonomisk risk bara för att regelverket är svagt.«20 000 personer med behov av mycketomfattande protetik någon av landetscirka 100 protetiker, uppskattar BengtSjödin. Det är ofta äldre patientermed gammal protetik. Till det kommerliknande patienter som behandlasav protetikkunniga allmäntandläkareutan insatser från specialister.Tandvårdsstödet är inte anpassattill denna patientgrupp, anser BengtSjödin och protetikerna vid specialistklinikeni Örebro.När man behandlar patienter medså omfattande behov, är det nästanomöjligt att ge dem en god behandlingtill ett hanterligt pris inom ramarnaför den nya tandvårdsförsäkringen,tycker Ulf Hakestam, som är handledareför tandläkare under specialistutbildningi Örebro och privatprotetikeri Ljungby.Patienter har kanske inte råd att behålladen tuggfunktion som det gamlasystemet subventionerade.– Försäkringen är till för att hjälpapatienter med stora behandlingsbehov.Men för den här gruppen blir detsvårt, säger Bengt Sjödin.Fattas diagnoserReglerna är komplicerade. Det skaställas diagnos på enskilda tänder. Åtgärdernasom är ersättningsberättigandeanpassas efter diagnosen. Mennär hela bettet har havererat, finns detinga diagnoser som täcker det.Protetik håller inte i evighet. Mångabroar som patienter har fått med subventionerenligt gamla regler blirkostsamma för patienten att ersättamed tandvårdsförsäkringens nya regelverk.Patienter med stora bettavvikelserryms inte heller inom det nya regelverket.Ibland måste man behandlatänder i både över- och underkäke föratt återställa ett fungerande bett, mendet ger inga subventioner numera.– Regelverket blir som juridik ochpatienter faller mellan paragraferna,säger Bengt Sjödin.Finns det ingen lämplig diagnos idatasystemet, tillåts inte heller någrasubventionerade åtgärder. Patientenhar ett stort och akut vårdbehov, menställer man en diagnos som ligger igråzonen, eller en åtgärd som inte tilllåtsför diagnosen, kan man bli återbetalningsskyldig.– Regelverket är för rigid. Det fårinte vara ett datasystem som avgörom man får behandla en patient, sägerhan.– Det är orimligt att tandläkaren skabehöva ta en ekonomisk risk bara föratt regelverket är svagt.Vill inte ta risker– Åtgärdskoderna styr allmäntandläkare,konstaterar Barbro Swartz, verksamhetschefinom området protetikvid folktandvårdens specialistklinik iÖrebro.– Stora bettavvikelser vet de intehur de ska hantera. Finns det en ekonomiskrisk, remitteras patienten tillspecialistkliniken, säger hon.Ulf Hakestam berättar att det händeratt allmäntandläkare ringer ochvill ha terapiförslag – och vill veta vilkaåtgärdskoder som ska tillämpas.Kan problemen bero på att folk intehar lärt sig reglerna tillräckligt bra än?– Försäkringsproffs måste allatandläkare vara, men trots det finnsdet luckor, säger Ulf Hakestam.Att tala om för patienten hur mycketbehandlingen kommer att kosta bliromöjligt om tandläkaren inte vet omden subventioneras eller inte.– Systemet skulle bli lätt och transparentför patienten, men resultatethar blivit precis det motsatta. Det äri praktiken omöjligt för patienten attsätta sig in i vilka behandlingar somkan göras inom regelverket och vilkasom faller utanför, och än mindre hurdet påverkar priset och vårdkvaliteten,säger Bengt Sjödin.Behövs genvägarVilka ändringar i regelverket behövs föratt det nya tandvårdsstödet ska fungeraför patienter som behöver mycketprotetik?Bengt Sjödin tycker att det behövsgenvägar i systemet, till exempel nyaformer för förhandsbedömningar.Ulf Hakestam har svårt att se attman över huvud taget kommer attkunna få in patienter med stora behandlingsbehovi systemet.Små justeringar kanske räcker föratt regelverket ska fungera för »vanliga«patienter, men inte när det gällerdem med mycket omfattande behov,anser han.– De här patienterna kräver individuellalösningar. Det går inte att ge enheltäckande lista på justeringar sombehövs. Tillstånd som kräver kompliceradprotetik går helt enkelt inte attformulera i reformens »diagnoser«.Därför skulle han vilja se att tandvårdenför »orala invalider« blir inlemmadinom sjukvården.– Det rör sig om utsatta patientermed svåra handikapp. Det skulle bli ettramaskri om läkarna fick ha ett sådantförhållningssätt innan de gav vård.»Tre fingrar kan vi ersätta, men vill duha de andra två, får du betala själv.«I väntan på att tandvården blir endel av hälso- och sjukvården, tyckerhan att man måste överväga särskildalösningar för patienter som behöverspecialisttandvård.Tandvårdsstödet en gökungeBengt Sjödin befarar att forskning ochutveckling kan bli lidande.– Implantatvården i Sverige hadeinte kunnat utvecklas inom detta regelverk.Sverige har varit världsledandepå att rehabilitera patientermed omfattande behov av protetik,men försäkringssystemet kan hindrafortsatt utveckling, säger han.Ulf Hakestam är också orolig för attnya tandvårdsstödet kan påverka specialistutbildningennegativt.– Jag vill att blivande specialisterska bedöma sina patienter utifrånodontologiska behov utan att det färgasav ett regelverk, säger han.– Tidigare reformer har ibland genomförtsmot tandläkarnas vilja. Denhär gången har alla samarbetat ochhaft de bästa intentionerna. Ändåsitter vi här med denna gökunge ochundrar hur det kunde bli så här, sägerUlf Hakestam.Hur regelverket påverkar vårdenmåste utvärderas, anser Bengt Sjödin.n ➤tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009 29

➤Nya diagnosertill sommarenFörbättringar är på väg för patientermed stora protetiska behov. Den1 juli kommer några nya diagnosertill i tandvårdsstödet, om allt gårsom planerat.I början av mars fattar Nämnden förstatligt tandvårdsstöd beslut om detslutgiltiga förslaget, och de nya reglernaska börja gälla från halvårsskiftet.Sammanlagt föreslås ett hundratalförändringar i tandvårdsstödet. Destörsta rör protetik. Förslaget har varitute på remiss hos tandläkarorganisationer,specialistföreningar, landstingoch myndigheter.När tandvårdsreformen genomfördes,var man medveten om att detsaknades vissa diagnoser, men underlagetsom behövdes för att få med demfrån början fanns inte, berättar BarbroHjärpe, tandläkare på Tandvårds- ochläkemedelsförmånsverket (tlv).Att förändra regelsystemet är enprocess som tar tid. tlv tar fram ettunderlag till Nämnden för statligttandvårdsstöd, som fattar beslut. Försäkringskassansdatasystem måste sedanomprogrammeras. Det innebär attföretagen som levererar tandläkarnasdatorjournalsystem också måste göraändringar och testa dem mot Försäkringskassanssystem innan nya reglerbörjar gälla.tlv har inga planer på att införa förhandsprövningarför patienter medstora behov av protetik. Enligt BarbroHjärpe ska det inte behövas när förändringarnahar införts.Patienter som själva har bekostattandvård som täcks av de nya reglernasom införs 1 juli kan inte få tillbakanågra pengar.JaneT suslicKEndodontikurs tisdagen den 26 maj 2009W&H och Sendoline open på exklusivaBro Hof Slott Golf Club!W&H Nordic AB och Sendoline AB arrangerar en heldagmed endodontikurs, lunch och golf för tandläkare.Bro Hof är Sveriges mest exklusiva bana, kritikerrosadoch med höga ambitioner för framtiden.Att spela Bro Hof är en upplevelse.T ip s aTandläkartidningen!redaktionen@tandlakarforbundet.se100 årProgram, tisdagen den 26 maj 2009:- Samling Bro Hof Slott kl 08.00- Förberedelse, uppvärmning och bollindelning- Shot Gun start kl 09.00- Prisutdelning och lunch efter avslutat spel- Kl 15.00 - 20.30 kurs ”Rotkanalsdesinfektion i praktiken”med endodontist Johan Ohlin *Pris inkl kurs, kursmaterial samt mat och dryck - 3.200 krPriser exkl moms.* Detaljerat kursprogram skickas efter anmälan.Anmälan med namn och hcp senast den 31 mars 2009 till:W&H Nordic, tel: 08- 445 88 30, email: kurs@whnordic.sewh.com sendoline.com brohofslott.se30TandläkarTidningen årg 101 nr 3 2009

Den ojämförbara duonPlanmeca Compact i & Planmeca ProOneDen ojämförbara duon, Planmeca Compacti och Planmeca ProOne är allt som behövsför en effektiv, flexibel och kostnadseffektivarbetsmiljö. Uniten Planmeca Compact ilöser utmaningen genom att kombinerapatientkomfort samt god ergonomi:den unitmonterade stolens design, detultratunna ryggstödet tillsammans medden välbalanserade instrument armenerbjuder en effektiv och användar vänligbehandlingsmiljö. Planmeca ProOne är enkompakt allsidig dental panoramaröntgenmed bästa möjliga bildkvalitet tack vareenkelt användargränssnitt kombinerat meden mängd diagnostiska möjligheter. BådePlanmeca Compact i och Planmeca ProOneär användarvänliga. Tillsammans uppfyllerde samtliga krav på effektiv behandling ochröntgendiagnostik.Besök IDS 2009. Träffa oss i monter G/H 010/011, hall 11.1Tel. 08-546 979 00

INTERVJUNHan har kollpå reformen– När tandvården får ytterligaretre miljarder kronorär det rimligt att alla tandläkaresätter sig in i regelverket.Då bör det inte uppstånågra större problem anserStig Nyman, biträdandefinanslandstingsråd i Stockholmoch ordförande iNämnden för statligt tandvårdsstöd.Text: Mats Karlsson Foto: michael melansonIvåras blev han uppringd av statssekreterarenpå socialdepartementetoch fick frågan om hankunde tänka sig att ta uppdragetsom ordförande i Nämnden förstatligt tandvårdsstöd, som bland annathar som uppgift att se över vilkadiagnoser och åtgärder som ska ingå istödet samt hur referensprislistan skautformas.Han sade omedelbart ja.– Det lät spännande. Jag tycker omatt jobba och har ju varit engagerad itandvårdsfrågor under ett stort antalår inom landstinget. Uppdraget är enutmaning och innebär en möjlighet attnå konkreta resultat. Dessutom kändejag redan några av ledamöterna, somjag ansåg som mycket kompetenta.Under sitt yrkesverksamma liv harStig Nyman haft flera jobb, bland annatsom hotellchef och säljare. Menhan har också varit starkt engageradpartipolitiskt i kristdemokraterna,framför allt inom Stockholms länslandsting. Under några år var hanordförande i tandvårdsnämnden, därman var först i landet med att införaen valfri tandvårdspeng inom barntandvården.Som borgerlig politikervar han med om att privatisera flerasjukhus i Stockholm samt bolagiserafolktandvården. Alla lyckade beslut,tycker han; verksamheterna har effektiviseratsgenom att beslutsvägarnamellan ledning, styrelse och anställdablivit kortare. Han har ocksåvarit gruppledare i landstinget och ärnu biträdande finanslandstingsråd.Listan över ytterligare politiska uppdragär mycket lång, bland annat sitterhan i landstingsstyrelsens utskott förBäst att läsa på.foto: colourboxforskning, utveckling och utbildning,i landstingets produktionsutskott ochlandstingsrådsberedningen.Finns det då verkligen tid för uppdragetsom ordförande i Nämnden förstatligt tandvårdsstöd?Han skrattar.– De flesta uppdragen innebär endastnågra möten varje år.Han kommer inte att försöka bedrivavare sig kristdemokratisk ellerborgerlig politik som ordförande inämnden:– Det ingår inte i uppdraget. Dethandlar om att genomföra redan fattadebeslut.Väl använda pengarStig Nyman anser att det var rätt attsatsa på ett nytt tandvårdsstöd. Det ärväl använda pengar. Men han skullegärna vilja göra en grundförändring:det allmänna tandvårdsbidraget bordehöjas till det dubbla.– Det skulle sporra fler att besökatandläkare och stimulera den enskildesegen insats för tandhälsan.Från och med att det nya stödetinfördes 1 juli och fram till sista novemberförra året var det regeringensom hade beslutanderätten i de frågorsom nämnden sedan fick på sitt bord.Nämnden, som förutom han själv, bestårav sex ledamöter med ersättare,har uppdraget att kontinuerligt seöver referensprislistan, karensbeloppetsnivå och vad som ska ersättas.32Tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009

»Som politiker vill mankunna visa resultat införett val; man vill visa attman lyckats.«Stig Nyman, ordförande i Nämnden för statligt tandvårdsstöd, hoppas på att reformenska leda till bättre tandhälsa hos den svenska befolkningen i framtiden.Man ska också följa upp de ekonomiskakonsekvenser av stödet och vadeventuella förändringar i det leder till;kostnaderna får inte skena iväg, ochdet är viktigt att utnyttja resursernapå bästa sätt så att reformen utformasså kostnadseffektivt som möjligt.Han är mycket nöjd med sammansättningeni nämnden, se sidan 16.Även om det finns representanter medfrån tandvården, ekonomi och juridik,tycker han att det är värdefullt att detockså finns företrädare för allmänhetenmed i arbetet; det borgar för attbesluten fattas på bred grund.Viktigt att läsa påBland landets tandläkare är stödet förden nya tandvårdsreformen stort, menmånga har uttryckt stark kritik motbrister i it-stöd och att regelverket ärkrångligt och innebär att onödig arbetstidgår åt till administration. StigNyman förstår kritiken. När det gällerit-stödet var det olyckligt att det intefungerade som det var tänkt från början.Men han påpekar att frågor somrör it-stödet inte ingår i nämndensuppdrag.Hur reagerar han då på kritiken motatt regelverket är för komplicerat?– Som vid varje förändring gällerdet att läsa på. Då blir det begripligt.Det är den skyldighet varje yrkesutövarehar. Har regeringen tillfört ytterligaretre miljarder till tandvårdengenom reformen måste man också tasitt ansvar och sätta sig in i de reglersom gäller.Många tandläkare har också riktatkritik mot att reformen sjösattesför snabbt efter behandlingen i riksdagen.Vilket ansvar har politikernaför de problem som uppstått? Varförmåste olika reformer drivas igenommed sådan hast, exempelvis som närden förra regeringen införde 65+ medendast några veckor från beslut tillatt den trädde i kraft? Som politikerborde Stig Nyman ha ett svar, och dethar han:– Det ligger i den politiska ambitionenatt förverkliga olika reformer såsnabbt som möjligt. Det gäller oavsettpartifärg. Hade man skjutit upp införandetav reformen till 1 januari i århade säkert samma problem uppstått;det ligger i den mänskliga naturen attskjuta upp det man kan.Att det kommer ett riksdagsval 2010måste också tas med i bilden.– Som politiker vill man kunna visaresultat inför ett val; man vill visa attman lyckats. Hade reformen införtsnärmare valet hade de positiva resultateninte hunnit visa sig i tid.Under kommande höst kommernämnden troligtvis att ha tillgång tillstatistik som visar utfallet av reformen,det vill säga om det finns balansmellan förebyggande och reparativtandvård. Stig Nyman hoppas ocksåatt det inte ska dröja förrän det finnsdata på hur tandhälsan utvecklas i landet.– Jag hoppas att det finns doktorandersom vill satsa på att forskainom området. Jag hoppas också attåtminstone några av de större landstingenkan gå samman och utvärderatandhälsan, säger han. ntandläkartidningen årg 101 nr 3 2009 33

TLT GUIDARatt lösa problem behöver du kunnaanpassa dig eller vara flexibel.Förmågan att ställa frågor och lyssnapå svaren är viktig. Är du duktigpå det, gynnar det alla dina patienter.Men det kan vara extra viktigt medmänniskor från andra kulturer, till exempelom det behövs en beteendeförändringvid förebyggande tandvård.När patienter håller med dig, elleravstår från att säga emot, kan det varaett sätt att visa respekt. Det betyderinte nödvändigtvis att de förstår, elleratt de har samma uppfattning, eller attde tänker göra som du säger. Därförkan det vara extra viktigt att mobiliseraindividens egna strategier genomatt ställa frågor och vänta in svaren.Tandvårdens information kan varaen förutsättning för en förändring,men attityder, exempelvis till tandborstningeller matvanor, måste växainifrån. Att du »säger till« ger intesamma effekt som om patienten kommermed egna förslag på bättre vanor.– En halvtimmes samtal kan bli börjantill en stor förändring, konstaterarShervin Shahnavaz.Det är lätt att vara överens med föräldrar om att god hälsa är bra för barnen.Men olika prioriteringar kan komma i konflikt. Respektera föräldrarnas funderingaroch sträva efter samsyn.Kulturmötetkan förbättras– lyssna och visa intresseLyssna, respektera och visaintresse. Så lyckas du bättrenär du behandlar patienterfrån andra länder.TexT: JaneT suslicK FoTo: lena JohanssonDin nästa patient kommer från ett annatland. Din inställning märks redani väntrummet.– En del människor vill inte befattasig med att försöka uttala utländskanamn. Det kan uppfattas som ett sättatt markera avstånd, säger ShervinShahnavaz, psykolog som håller kurseri hur kulturell bakgrund påverkarbemötande och kommunikation inomtandvården.Ett enkelt steg i rätt riktning är attskaffa sig en strategi för hur man taremot patienter från andra länder.Träna till exempel namnet medan dugår mot väntrummet. Är du osäker påuttalet, kan du fråga. Det visar att duär intresserad.Shervin Shahnavaz använder integärna begreppet »kulturkompetens«.Transkulturell förståelse är viktigare,tycker han. Du behöver inte behärskaandra kulturer för att ta hand ommänniskor från andra länder, men fördu har oCkSå kulturDet är inte bara »de andra« som harkultur. Det har du också, och insiktenom det är första steget till transkulturellförståelse. Vad har ditt kulturellaarv för betydelse i det dagligaarbetet?Förebyggande tandvård är till exempelså förankrad i Sverige, att det kanvara svårt att föreställa sig unga barnutan tandborstningsvanor, som inte»föds med en tandborste i munnen«.Hur påverkar det ditt sätt att pratamed barn och deras föräldrar? Hursåg det ut i Sverige på 1930-talet?Det är inte svårt att vara överensmed föräldrar om att god hälsa är braför barnens framtid. Men vägen ditkommer kanske i konflikt med andraprioriteringar. Acceptera och respekteraföräldrarnas funderingar. Strävaefter samsyn för att undvika maktkampoch för attmänniskor ska slippakänna skam.Fundera över vaddu själv har för stereotyperoch fördomar.Det är lätt hänt attkategorisera människorutifrån utseende.Försök att kritisktgranska vad du byg-ShervinShahnavaz34TandläkarTidningen årg 101 nr 3 2009

ger dina antaganden på. Om du haregna erfarenheter av en viss etniskgrupp, är de tillräckligt omfattandeatt dra generella slutsatser?Kännedom om andra kulturers traditionerökar också förståelsen.Vad spelar trosbekännelse för rollför dina patienter? Har du mångatroende muslimska patienter, kan detvara till nytta att lära dig något om islam.Inom islam finns till exempel rekommendationerom tandvård. Genom attvisa respekt för andra kulturer somhar bidragit med kunskap kring hälsa,kan man få igång funderingar hos endel patienter, även om kunskapen hargått förlorad.Shervin Shahnavaz vet inte hur oftatolkar används inom tandvården, menhan tror att de kan vara en underutnyttjadresurs på en del kliniker.Att använda tolk kräver rutiner ochframförhållning. Tolken måste bokasoch alla måsta komma i tid. Eftersomallt sägs två gånger, är det också mertidskrävande.Ett bra samarbete med tolkar kanförbättra vårdresultatet, menar ShervinShahnavaz. Men hur mycket berorpå tolkens kompetens. Där det finnsbehov kan tandvården ordna någonform av kurs för tolkar om tandvård,tycker Shervin Shahnavaz.Fluor på moskénAllt kan inte göras på tandvårdsmottagningen,menar Shervin Shahnavaz.– Fluorsköljning ges i skolor, varförinte erbjuda fluor i en moské? Människorhämtar sin information ochattityder från olika ställen, resonerarhan.Transkulturellt Centrum (tc) iStockholm är landstingets kunskapscentrumför transkulturell vård. tcerbjuder utbildning, konsultation,handledning och metodutveckling ifrågor kring kulturmöten, migrationoch flyktingskap för personal inomStockholms läns landsting.För att förbättra asylsökandes tillgångtill tandvård, har det nyligenstartats ett särskilt projekt.Det är bra om tandvårdspersonalkänner till de olika faserna i migrationsprocessen,tycker Shervin Shahnavaz.Människor som är på flykt hinnerkanske inte med munvård under tiden.När de väl tas emot som asylsökande,är det en del som lider av postmigrationsstress.De kanske har varitmed om krig, våldtäkt, separation frånfamiljen eller andra svåra upplevelser.Att inte veta om man får stanna kvareller inte, kan också vara en påfrestningsom gör att de inte orkar bry sigom sin hälsa.Tänk på att människor som kommertill Sverige inte alltid är flyktingar. Dekan ha olika erfarenheter, men gemensamtär att den som söker ett nyttliv kan tappa fotfästet. Matvanor ochhygienrutiner kan förändras till detsämre, och det är lätt att förvirras avdubbla budskap i det nya samhället.– Det är paradoxalt att svenskartalar om lördagsgodis samtidigt somman översköljs av godis i affärerna,tycker Shervin Shahnavaz.Den som har en fast, trygg bas harlättare att stå emot vanor som skadartandhälsan. nTheFive Star Impression Material■ Enda avtrycksmaterial med 5 stjärnor i Reality (4 år i rad)■ Heltäckande sortiment för hand- eller maskinmix och alla tekniker■ Hårda kolvar för maskin- enkel och miljövänlig hantering utan aktiveringssteg- mer material i förpackningen- mindre spill■ Patientvänligt – mild mintsmak och doft■■Material med mycket hög dragoch rivstyrkaUtomordentlig vätbarhetTandläkartidningen Ad_Aquasil.indd 1 årg 101 nr 3 2009 4/7/08 7:11:07 PM35

STUDENTSnart kommer Alex hemmed rumänsk examenAllt fler svenska studerar tilltandläkare i utlandet. Menvad händer när de kommerhem för att arbeta i Sverige?Frågan ställs av Alex Bunea och200 andra tandläkarstudenterutanför Sveriges gränser.TexT: nana hÅKansson, FrilansJournalisTFoTo: anDrei buneaAlex Bunea läser nionde terminen påIuliu Hatieganu-universitetet i Transsylvanienshuvudstad Cluj-Napoca.Det är han långt ifrån ensam om, Rumänienär en populär destination försvenska tandläkarstudenter; 50 andrasvenskar läser olika program på sammauniversitet som Alex Bunea.Rumänien blev medlem i eu denförsta januari 2007 och enligt eu-direktivfrån 2005 går en universitetsexamenfrån ett eu-land att användainom hela eu. I praktiken betyder detatt en tandläkare med examen fråntill exempel Rumänien endast behöverskicka en kopia på sin europeiskatandläkarlicens till Socialstyrelsen föratt få en svensk tandläkarlegitimation.Alex Bunea planerar att återvända tillSverige och han tror att majoriteten avhans svenska kurskamrater har sammaplaner. I Sverige finns familj och vänner,dessutom är den rumänska tandläkarlönen,i relation till den svenska,låg och konkurrensen om jobben högeftersom Rumänien utbildar mångafler tandläkare än Sverige.längre utbildningKunskapsmässigt tror Alex Bunea inteatt det kommer att vara några problematt börja arbeta som tandläkare i Sverige,den rumänska utbildningen hållerhög standard och är dessutom ettAlex Bunea från Sverige på utflykt ibergen i Maramures norr om Cluj-Napocadär han går på tandläkarutbildningensår längre än den svenska.– Vi läser mer generell medicin,det är tradition i Rumänien eftersomtandläkarna förr arbetade mer ellermindre som läkare också, framför alltpå landsbygden där det var ont om läkare,förklarar Alex Bunea.SommarJobb i SverigeDet Alex Bunea och andra tandläkarstudenteri utlandet efterfrågar ärinformation om vad som händer närde återvänder till Sverige.– Vi är helt utlämnade. Det endasättet jag i dag kan få information påär genom att läsa Tandläkartidningenoch genom att praktisera i Sverige.Vilka lagar och regler gäller i Sverige?Hur fungerar den svenska tandvårdsförsäkringenär exempel påfrågor som Alex Bunea har. Han ochandra svenska tandläkarstuderande iutlandet håller kontakt med varandrai gruppen Swedish Dental StudentsAbroad (sDsa) på internet-communitynFacebook som en förberedelse förlivet efter examen. Förhoppningenär att inom en snar framtid starta enavdelning av Sveriges Tandläkarför-foto: ANDrEI buNEAbunds Studerandeförening för tandläkarstudenteri utlandet som kan förade utlandsstuderandes talan.SvenSka föreläSareSjälv har Alex Bunea praktiserat hemmai Sverige på sina sommarlov ochhan har på egen hand skaffat sig ensvensk tandläkare som mentor. Hanläser också flitigt i en engelsk-svenskordbok med tandläkartermer, allt föratt förbereda sig för att arbeta i Sverige,men han önskar ett mer organiseratsamarbete mellan den rumänska tandläkarutbildningenoch den svenska.– Tänk om vi till exempel kunde fåner svenska föreläsare till Rumänien.Vi har franska professorer som kommertill oss. Vi borde ju ha svenska föreläsareockså nu när vi är så mångahär i Cluj-Napoca.Den internationella tandläkarutbildningenpå Alex Buneas universitetstartade 2007 och sedan dess har antaletsvenska studenter ökat årligen.– Vi lär bli betydligt fler. n➤ STUDERA UTOMLANDSTotalt läser 205 tandläkarstuderandeutomlands med studiemedel från CSn.Dessa är fördelade på följande länder,2:a halvåret 2008.Studieland Antal personerPolen 39Rumänien 39Ungern 35Danmark 24Tjeckien 23Slovakien 10Norge 4Tyskland 4USA 324 tandläkarstuderande läser i länder därfärre än tre personer har studiemedel frånCSn. Dessa siffror kan CSn ej redovisa av sekretesskäl.Källa: CSn36TandläkarTidningen årg 101 nr 3 2009

AristoDent AB | Box 122, 642 23 Flen | Besöksadress: Södra Kungsgatan 2, 642 35 FlenTel: 0157-156 30 | Fax: 0157-156 33 |E-post: info@aristodent.se | www.aristodent.se

EndoREZ®Varsam It’s Time och to be enkel Kind obturation to the RootDags Obturation att ta that ett is varsamt always kinder grepp and om gentlerdina rotkanaler.· Rated as non-toxic compared to other leading sealers 3As minimally invasive dentistry becomes standard of care, why rely oninvasive, forceful, iatrogenic obturation methods that could compromise theEndoREZ: integrity of the resinbelagd root? EndoREZ guttaperka offers a kinder, förs passivt gentler way ner to i den fill your Endo- freshlyREZ-fyllda instrumented rotkanalen. canals. EndoREZ EndoREZ utilizes passive är en insertion lättflytande, of gutta fuktälskande,percha, resinsealerallows a flowable,sommoisture-loving,fyller alla utrymmenresin sealer/fillersom tidigareformulafylldesto fill themedspacesthat used be filled with extreme force or heat. Use the EndoREZ Obturationextremt tryck eller värme. Använd EndoREZ obturationssystem,System. It’s a kinder, gentler approach to filling the canal.det är en enklare och skonsammare obturationsteknik.1·• The Klassad ONLY som resin-based icke-toxisk sealer i jämförelse with five med years andra of clinical ledande proof sealers of success 1• Den enda resinbaserade sealern med fem års kliniska bevis för· framgång Hydrophilic 2 chemistry enables penetration deep into dentinal tubules• Hydrofil kemi möjliggör penetration långt in i dentintubili· Reduced rate of root fracture in EndoREZ filled canals 23• Rotkanaler fyllda med EndoREZ minskar risken för rotfrakturer• Perfekt konsistens fyller ut och väter ytan – inga mixingblock, inget· kladd Superior flow and wetting for easy handling—no mixing pads, no mess• Självprimande kemi – kräver inga extra steg· Self-priming chemistry requires no extra steps1. Lodiene G, et al. Toxicity evaluation of root canal sealers in vitro. Int Endod J. 2008 Jan;41(1):72-7.2. Zmener O, Pameijer C. Clinical and radiographical evaluation of a resin-based root canal seaer: A5-year follow-up. J Endod 2007; 6; 676-79.3. Hammad M, et al. Effect of new obturating materials on vertical root fracture resistance of endodonticallytreated teeth. J Endod. 2007 Jun;33(6):732-6.Call now for your FREE white paper!Köp nya EndoREZ och få NaviTip på4.0 CE köpet! credits Värde available. 295:-*Mention Source Code 8C11NaviTip 29 ga, 21 mm, 20 pk art. nr 5113NaviTip 29 ga, 25 mm, 20 pk art. nr 5114EndoREZ art. nr 5900*Gäller under februari 2009 eller så långt lagret räcker.The EndoREZ obturation system creates a solid, bondedobturation * in the canal without lateral/vertical pressure or heat.EndoREZ SealerDentin penetration av of sealerEndoREZ PointsEndoREZ obturationssystemThe EndoREZ ® SystemEndoREZEndoREZ ®Flyter lätt från den unikadubbelsprutan Flows easily from uniqueTwoSpense ® och applicerasand Skini ®medsyringeskinnysprutan.delivery systemNaviTip®NaviTipUltradents Place EndoREZ patenterade to the unikaNaviTip apical constriction gör appliceringen with avEndoREZ precision både using lätt NaviTip— och enkel.Du no slipper awkward lentulonål spirals eller enmängd or coated papperspoints.paper pointsrequired®EndoREZ pointsResintäckta guttaperkapointsPointsskapar Resin-coated en tillförlitlig gutta-percha tät obturationcreate med a traditionella true-bonded material– undvikobturationatt användawith traditionalnedbrytningsbaramaterials—avoid usingbiodegradablesyntetiskasynthetickoner.coresAcceleratorAnvänd EndoREZ AcceleratorförAcceleratoratt härda resinet på någraminuter och börja därefterNEW! Use EndoREZstift- och pelaruppbyggnadenAccelerator to cure thevid samma behandlingstillfälle.resin in moments andbegin post-and-coreimmediately when needed1. Zmener O, Pameijer C. Clinical and radiographical evaluation of a resin-based root canal seaer: A 5-year follow-up. J Endod 2007; 6; 676-79.2. Hammad M, et al. Effect of new obturating materials on vertical root fracture resistance of endodontically treated teeth. J Endod. 2007 Jun;33(6):732-6.3. Lodiene G, et al. Toxicity evaluation of root canal sealers in vitro. Int Endod J. 2008 Jan;41(1):72-7.Telefon: 08-646 11 02www.ahrendental.com

VETENSKAP & KLINIKBlir vi snabbaremen dummare?»Hinner vi stanna uppoch reflektera närSMS-språket sätter sinprägel på samhället?«THOMaS JaCOBSENVetenskaplig redaktörSnabba klipp kan bli dyrbart, skriver tidningenPrivata affärer. Men uttrycket ärinte längre bara en angelägenhet för finansvärlden.Tenderar tillvaron att bli alltmer ytlig och fragmenterad?Det har blivit en familjetradition att köatill biografen när en ny James Bondfilmkommer på repertoaren. Här har snabbaklipp fått ytterligare en innerbörd. Med enstor låda popcorn i knät försöker vi desperattugga i takt med alla snabbare scenbyten.Trenden känns igen i många andrasammanhang. Information ska helst varaförenklad och kortfattad. Hur påverkardetta oss som individer? Hinner vi stannaupp och reflektera när sMs­språket sättersin prägel på samhället?Under senaste året har det diskuterats flitigtom internet påverkar vårt sätt att läsaoch förstå. Anders Mildner i Sydsvenskanvarnade i somras för att vår förmåga atttolka texter sakta håller på att försvinna.Liknande argument användes av MatsBergstrand på DN Debatt strax före jul underrubriken »Vi kan inte längre läsa«.Vi har aldrig tidigare haft tillgång till såmycket information. Internet är fyllt avmer eller mindre kortfattade slutsatser.Innebär detta att vi samtidigt får mer kunskap?Kulturjournalisten Lee Siegel sadenyligen i en intervju på den fria radiokanalenKcRW »Information is a snack whileknowledge is a meal. People are snackingonline«. Författaren Nicolas Carr ställeri tidskriften The Atlantic ( juli/augusti2008) frågan »Is Google Making Us Stupid?«.Men vad är bakgrunden till dessa farhågor?Utvecklingspsykologen Maryanne Wolfvid Tufts University i Boston publicerade2008 boken »Proust and the Squid: TheStory and Science of the Reading Brain«(Icon Books Ltd). Hon menar att människaninte är genetiskt programmerad attläsa. Detta är något vi måste lära. Träningskapar kopplingar i hjärnan som blir merutvecklade ju mer komplex text vi läser.Djupläsning ger oss större möjlighet attanalysera och förstå. Maryanne Wolfhävdar att när vi väl tränat upp denna förmågaläser vi information på nätet på ettliknande sätt som böcker. Vi kan reflekteraoch kritiskt granska innehållet. Men barnsom framför allt läser kortfattad informationpå nätet får svårare att utveckla dessabanor i hjärnan. De får sämre förmåga attanalysera texten.Bokläsandet minskar drastiskt hos denyngre generationen och om vi ska tro MaryanneWolf får vi snart en ny generationstudenter med andra förutsättningar. Ärskolan beredd att anpassa sitt budskap?Låt oss fundera på detta när utbildningsvisionerskapas och kurslitteraturen väljs.INNEHÅLL40 i KORtHet42 FaCKPRess66 BÖCKeR43 TEMa NY FORSKNINGHaLMSTaDPå specialisttandvårdsklinikenvid Länssjukhuset iHalmstad ligger fokus påimplantologi, oral rehabilitering,kirurgisk käkrekonstruktion,oral medicin,infektionskontroll, munhälsainom äldreomsorgen,förebyggande vård, epidemiologioch hälsoekonomi.METODER FÖR IMPLANTAT BEHANDLING har utvecklats ochförenklats på specialisttandvårdskliniken i Halmstad.44tandläkartidningen årg 101 nr 3 200939

VETENSKAP & KLINIK I KORTHETFast tandställning ärmer effektiv än avtagbarFasta tandställningar ärdubbelt så effektiva jämförtmed avtagbara närdet gäller att flytta storakindtänder bakåt, visas ien licenciatavhandling.Orsaken till bettavvikelserhos barn och ungdomar ärofta att det är trångt i överkäkenoch den vanligasteåtgärden mot problemet äratt extrahera en premolarpå varje sida i käken ochsedan jämna ut tändernamed fast tandställning.Borttagandet av premolarernaskapar ett extrautrymme på 6 till 7 mm.När mindre utrymme krävskan tandläkaren välja attflytta kindtänderna. För attgöra detta kan fasta elleravtagbara tandställningaranvändas.Eftersom det tidigare varitoklart vilken tandställningsom är effektivast harspecialisttandläkare IngelaKarlsson gjort en randomiseradstudie med 40patienter där 6:orna i överkäkenskulle flyttas bakåt.Hälften av patienternafick en fast och hälften enavtagbar tandställning, såkallat extraoralt drag.Studien visade att defasta tandställningarna vareffektivare än de avtagbara:en fast tandställning flyttadei genomsnitt tänderna0,6 mm per månad medande avtagbara tandställningarnaflyttade tänderna 0,3mm per månad.En ökning av överbettetmed 1 mm skedde dockvid behandling med fasttandställning medan enminskning av överbettetskedde med den avtagbaratandställningen.Ingela Karlsson menardock att detta inte utgör ettstort problem utan enkeltkan rättas till i nästa fas avbehandlingen med fortsattfast apparatur. Metodenmed denna tandställningkan vara ett alternativ tillatt avlägsna tänder och kanvara en modell för patienterdär utrymmesbristeninte är så stor.Avhandlingen försvaradesden 10 december 2008vid odontologiska fakultetenpå Malmö högskola. aqMuciner kan gemer kroppsvänligaimplantatMuciner, stora kolhydratrikaproteiner från djur ellermänniska, kan användasför att skapa konstgjordaslemhinnor runt medicinskaimplantat, visas i enavhandling.Vid kroppsliga skador kanibland biomaterial eller implantatbehöva opereras ini kroppen, som till exempelhöftledsproteser, pacemakersoch konstgjorda blodkärl.Många av materialensom används i implantatenaktiverar kroppens immunförsvar, därför har manförsökt klä in materialetmed mer »kroppsvänliga«substanser. Detta för attundvika komplikationer förpatienten.odontologiSkrikSStÄmma 2009E Bm – EvidensBaserad medicin uttryckerprincipen att varje åtgärd skall vara baserad påden bästa, mest tillförlitliga, kunskapen somär tillgänglig för tillfället.Evidensbaserad vård har mer och mer kommitatt framstå som en princip som styr oss motmålet att ge våra patienter en god vård.12–14 november Stockholmsmässan ÄlvsjöFör mer information besök www.tandlakarforbundet.se40tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009

VETENSKAP & KLINIK I KORTHETTomas Sandberg har undersöktvad som sker närmodellimplantat beläggsmed muciner från ko, grisrespektive människa förekontakt med neutrofiler,celler från det akuta immunförsvaret.Resultatetvisar att mucinbelagd plastaktiverar neutrofilerna ilägre grad än obehandladplast. Det finns även indikationerpå att mucinerminskar immunreaktivaproteiners destruktiva verkangenom att gömma ochstabilisera dem på materialetsyta.Sandberg säger att eftersomdet är muciners normalafunktion i slemhinnankan de sannolikt användasför att skapa konstgjordaslemhinnor runt implantat.Avhandlingen lades framden 19 december 2008 vidUppsala universitet. aqÄldre med god tandstatusär friskare och äter bättreEn avhandling av tandläkareTorgny Alstad vid Sahlgrenskaakademin visar påsamband mellan antalettänder och kostvanor menäven med sjukdomar hosäldre.Frågeställningen i avhandlingenvar huruvida tandstatusenspelade roll förvilken kost de äldre väljer.Resultatet visar att de medfler tänder åt nyttigare ochvar friskare än de med färretänder.Kopplingen till näringsämnengällde kolhydrater. Deäldre som hade många tänderåt mer frukt och gröntoch fick därmed i sig merfrukt­ och druvsocker ochkostfibrer. De med färretänder drack mer mjölkoch åt fler bullar och kakoroch fick i stället i sig mervanligt socker och mjölksocker.Det var dock enbartdet vanliga sockret som varkopplat till karies, enligtAlstad.rar att det är av stor vikt attbehålla eller återställa sinatänder för att bibehållamunhälsan såväl som allmänhälsan.aqI avhandlingen visas ävenatt flera av de kostvanorsom påverkas av tandstatussamtidigt har sambandmed annan sjukdom ochåldrande. Att mista sinatänder ger ökad risk fördåliga kostvanor som i sintur bidrar till för tidigt åldrande.Dessutom ökar riskenatt förlora ytterligaretänder genom karies.Torgny Alstad konstateaMandaqUensel (AQ)medicinjournalist, sammanfattarvetenskapliga nyheter förTandläkartidningens läsare.Senaste nyttalltid påwww.tandlakartidningen.se100 årSJÄLVBONDANDE CEMENTEnkel rengöringav överskottscement• Självbondande cement med utmärkt retention och mekanisk styrka.• Automixspruta för snabb och enkel hantering:- kontrollerad blandning, direkt applicering, exakt dosering vid varje tillfälle• Gelfas för enkel rengöring.For better dentistryDentsply DeTrey | Box 2024 | 128 21 Skarpnäck | Tel. 08-685 65 05tandläkartidningen årg 101 nr 3 200941

VETENSKAP & KLINIK FACKPRESSRotfyllda tändertuggar bättreän implantatjournal of endodontics➤Rotfyllda tänder harlika god tuggförmåga somfriska tänder. Implantatstöddatänder har däremotsämre tuggförmåga,enligt en pilotstudie avamerikanska forskare. Dejämförde tuggförmåganhos 25 patienter som hadeen rotfylld molar i underkäkenoch lika många meden implantatstödd molari underkäken. Den friskatanden kontralateralt fungeradesom kontrolltand.Analysen visar att tuggförmågan– maximal sammanbitningskraft,partikelstorlekefter bestämt antaltuggningar och den ocklusalakontaktytans storlek– var lika god för rotfylldatänder som för kontrolltänderna.De implantatstöddatänderna hade lägre maximalsammanbitningskraftoch gav större genomsnittligpartikelstorlek.Forskarna konstaterar atthos endodontiskt behandladetänder bevaras detparodontala ligamentet.Tänderna kan svara på ochanpassa sig så att maximalocklusal kontakt medgesunder sammanbitning.De osseointegrerade tändernahar direkt kontaktmed ben vilket minimerarderas fysiologiska rörelseförmåga.Det resulterari mindre effektiv ocklusalkontakt under tuggning.Trots dessa objektivtuppmätta skillnader varalla patienter mycket nöjdamed sin förmåga att tuggaolika maträtter.Källa: Woodmansey KF, Ayik M,Buschang PH et al. Differencesin masticatory function inpatients with endodonticallytreated teeth and single-implant-supportedprostheses: apilot study. J Endod 2009; 35:10–4.Bakterier överlever i kindens epitelcellerthe journal of neurosciencenursing➤Tandborstning var åttondetimme ger omedelbareffekt på frekvensenlunginflammation hos patientersom får neurologiskintensivvård och har intuberatsför andningshjälpmed respirator.journal of periodontology➤Antalet bakterier i kindensepitelceller påverkasinte av parodontitbehandlingsom inkluderarantibiotika. Det stöder hypotesenatt det finns reservoarerav bakterier utanförtandköttsfickorna sombidrar till återkommandeeller behandlingsresistentparodontit.Slutsatsen bygger på enstudie med 18 patientermed aggressiv parodontitsom undersöktes klinisktoch behandlades för sinparodontit med borttagningav plack och tandstenvid två tillfällen inom tredagar. Patienterna tog antibiotikan(amoxicillin ochmetronidazole) tre gångerdagligen i sju dagar. Desköljde med klorhexidinlösningtvå gånger dagligeni 30 dagar.Genomsnittligt fickdjuphade efter tre månaderminskat från 3,85 till 2,75mm men var efter sex månader3,85 mm.Blödningsbenägenhetenminskade likaså och fästenivånförbättrades.Förekomsten av bakterieri subgingivalt plackhade minskat signifikantefter tre månader, medundantag för P gingivalis.Men efter sex månaderfanns en ökad bakterieförekomst.Däremot noteradesingen skillnad i mängdenbakterier i kindens epitelceller.Forskarna förmodar attdet är dessa bakterier somåterkoloniserar tändernaoch ligger bakom aggressivparodontit. Följaktligenbehövs fortsatt forskningför att utröna vilken behandlingsom krävs för attfå kontroll över de intracellulärabakterierna.Källa: Johnson JD, Chen R,Lenton PA et al. Persistence ofextracrevicular bacterialreservoirs after treatment ofaggressive periodontitis. JPeriodontol 2008; 79: 2305–12.Regelbunden borstning förebygger lunginflammationIntensiv tandborstning varåttonde timme minskar förekomstenav lunginflammationhos intuberade patienter,visar en studie.I en studie vid en neurologiskintensivvårdsavdelningi Akron, Ohio,usa, lottades patienter tillsedvanlig munvård – tandborstningen gång per dag– eller mer intensiv medtandborstning var åttondetimme.Denna studie var en delav ett större projekt medflera andra åtgärder medmålet att minska förekomstenav lunginflammationerhos intuberadepatienter.Resultaten av den merintensiva tandborstningenvar »omedelbara och häpnadsväckande«,skriverforskaren. Redan inom envecka sjönk förekomstenav lunginflammationer tillnoll i interventionsgruppen.Framgången gjorde attkontrollgruppen avskaffadesefter sex månader ochalla patienter fick sina tänderborstade var åttondetimme.Forskaren konstateraratt det finns många studierom tandvård på intuberadepatienter men tidigare ingahandfasta resultat somvisar hur ofta tändernabehöver borstas. Det krävsflera åtgärder och viddenna intensivvårdsavdelningingick intensifieradtandrengöring som en avdem. Hon skriver att dennastudie räddade liv ochdessutom sparade 724 000dollar för sjukhuset därden genomfördes.Källa: Fields LB. Oral careintervention to reduce incidenceof ventilator-associatedpneumonia in the neurologicintensive care unit. J NeurosciNurs 2008; 40: 291–8.lennart edqvist, medicinjournalist,sammanfattar artiklari medicinska och odontologiskatidskrifter för Tandläkartidningensläsare.E-post: lennart.edqvist@telia.comFOTO: lasse mellquist42 tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009

VETENSKAP & KLINIKTEMA NY FORSKNING HALMSTADForskning pågårSAMMANFATTAT Specialisttandvårdeni Halmstad är främst en resurs förLänssjukhuset och för allmäntandvårdeni Halland. Projekten initieras av debehov som observeras i kontakten medpatienterna.Specialisttandvårdskliniken är en basenhet vidLänssjukhuset i Halmstad, där käkkirurgi, pedodonti,parodontologi, tandhälsovård, protetik,ortodonti och sjukhustandvård finns representeradeoch organiserade i en gemensam klinik. Klinikenär främst en resurs för sjukhusets övrigaenheter och allmäntandvården i Halland.Klinikens forsknings- och utvecklingsaktiviteter(FoU) är kliniskt förankrad och initieras avbehov eller problem som observeras i den dagligakontakten med patienter. Forskning bedrivsinom implantologi, oral rehabilitering, kirurgiskkäkrekonstruktion, oral medicin, infektionskontroll,munhälsa inom äldreomsorgen, förebyggandevård, epidemiologi samt hälsoekonomi.Sedan 1985 har 9 vetenskapliga avhandlingarutgått från kliniken och under 2007–2008 publicerades28 artiklar i internationella vetenskapligatidskrifter.På följande sidor presenteras ett urval av pågåendeoch i några fall nyligen avslutade projekt.Forskningpågår:Halmstadtandläkartidningen årg 101 nr 3 200943

VETENSKAP & KLINIKIsaksson et alNya metoder utvecklasför implantatkirurgisten Isakssone-post: Sten.G.Isaksson@lthalland.seJonas BecktorDan-Åke WälivaaraHadar HallströmLars-Åke JohanssonJan fornellLars sennerbyerik AdolfssonSAMMANFATTAT Tandförluster iöverkäkens sidopartier är vanliga hos denvuxna befolkningen i Sverige. Efter förlustav tänder i dessa områden försvåras oftaimplantatkirurgi på grund av reduktion avbenvolym och förstoring av käkhålorna.Olika bentransplantationsmetoderfinns beskrivna för att möjliggöraimplantatbehandling vid dessa situationer.Flera av metoderna innebär postoperativabesvär samt långa läkningstider innanavslutande protetisk behandling kanutföras. Specialisttandvårdskliniken iHalmstad har arbetat för att utveckla ochförenkla dessa metoder.Godkänd för publicering 21 december 2008Figur 1.Fast käkbensförankrad brokonstruktion med fyrakonventionella implantat och två zygomaticusimplantat.Vid specialisttandvården i Halmstad har, sedanbörjan på 1980-talet, patienter med atrofieradekäkar rekonstruerats med bentransplantat enligtolika metoder. Tre specialister har disputeratinom ämnen rörande bentransplantation [1–3].På 1980- och 90-talet bentransplanterades tandlösaöverkäkar och då användes oftast höftbenskammen(crista iliaca anterior) som tagställe förbentransplantat, eftersom stora benvolymer avbentransplantat krävdes. Flera uppföljningsstudierhar gjorts på dessa patienter [2, 3].Ett alternativ till bentransplantat i överkäkenssidopartier är zygomaticus-implantat (BrånemarkImplant System; Nobel Biocare, Göteborg,Sweden) (figur 1). Mellan 1998 och 2002 har metodenanvänts och studerats vid specialisttandvårdeni Halmstad [3]. Resultaten är acceptabla,men lokala infektioner omkring zygomaticusimplantatenhar registrerats.Minimalt invasiv implantatkirurgi vid behandlingav tandlöshet i överkäkens sidopartierDet fortsatta arbetet vid kliniken har bestått iatt utveckla och förenkla kirurgiska metodermed avsikt att minska postoperativa besvär ochförkorta de kirurgiska och protetiska faserna avbehandlingen.Ett steg i denna utveckling är att ta bentransplantatlokalt från maxillan och från preparationenav implantatsätena. Bentransplantatetsamlas upp med bensug eller med benhyvelForskningpågår:HalmstadabFigur 2 a–c.a) Benhyvel med bentransplantat taget från processus zygomaticus. b) Preoperativ bild av sinusrecess.c) 3-årskontroll. Sinusrecessen har fyllts med benspån från processus zygomaticus genom lateralfönsterteknik samtidigt som implantaten installerades.c44 tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009

VETENSKAP & KLINIKTEMA NY FORSKNING HALMSTADabcFigur 3 a–c.a) Preoperativ CBCT-bild med indikatorstift i titan införimplantatinstallation med särskilda handinstrument,osteotomer.b, c) 6-månaderskontroll med CBCT visar lateral och frontalaspekt med god bentäckning kring implantatet.(figur 2). I en pågående studie redovisas totalt66 patienter som behandlats med 96 implantat.Patienterna har följts upp under fem år efterfärdig brokonstruktion och endast ett implantathar förlorats innan den protetiska behandlingenutfördes.Fortsatt utveckling har varit att använda särskildahandinstrument, osteotomer, för att prepareraimplantatsätena, varvid det postoperativatraumat minskas ytterligare, då ingen separatöppning behövs in till käkhålan. Utvecklingenav cbct (Cone Beam Computed Tomography)har inneburit att undersökningar kan göras medbättre avbildning och lägre stråldos. Den tredimensionellaröntgenbilden användes som underlagför planering av kirurgin och uppföljning(figur 3).Benregeneration utan bentransplantationför att möjliggöra implantatinstallationLundgren et al [4] har visat att om man efter lateralfönsterteknik lyfter sinusslemhinnan, installerarimplantaten och återplacerar benfönstret,bildas nytt ben runt den apikala delen av implantaten.I fall där implantat ej kan installerasi ett första steg används i stället olika keramiskamaterial för att hålla upp sinusslemhinnan samtatt ytterligare stimulera benbildningen. De preliminäraresultaten är lovande. Planeringen avingreppet kan göras med hjälp av 3d-teknik somillustreras i figur 4, där cirkeln representerar detområde inom vilket nybildning av benvävnadeneftersträvas.3D planeringsteknik för att undvika käkhålanvid implantatkirurgiAlternativ till bentransplantation till käkhålornaför implantatbehandling är att utnyttja befintligtben i de lokalisationer som normalt inte användsför implantatbehandling. Sådana områden ärhörntandsbalken mellan näshålan och käkhålanabcFigur 4 a–c.Planering av benregenerativ åtgärd, röntgenkontroll.tandläkartidningen årg 101 nr 3 200945

VETENSKAP & KLINIKIsaksson et alFigur 5.Fast käkbensförankrad konstruktion distalt stöddpå två pterygoideus-implantat.Figur 6.Fem implantat installerade med hjälp av 3D-teknik(SimPlant Planner®) i en tandlös spaltmaxilla.och området posteriort om tuber maxillae motpterygoideus-utskottet (figur 5).I samband med implantatinstallation kanman, efter en preoperativ kontroll med datortomografi(ct), lättare finna käkben [5].Preoperativt analyseras bentillgång och insättningav implantat simuleras i ett tredimensionelltdatorprogram (SimPlant Planner® 9.2Materilise, Leuven, Belgium) (figur 6). Baseratpå analys från denna planering framställs sedanen guideskena att använda vid implantatoperationenför optimal placering och riktning avimplantaten. Tekniken är indicerad i de fall därman vill undvika att fälla upp en lambå, till exempelvid tidigare strålat käkben, där ett intaktperiost bör bibehållas för att bevara blodförsörjningeni benet.Implantatförankrad näsepites, utfördmed hjälp av datorstödd planeringEn 65-årig man med skivepitelcancer i ytternäsanbehandlades 2003 med totalresektionav näsan och strålbehandling mot mellanansiktet.En näsepites framställdes och retineradesmed hjälp av vävnadsklister. Detta gav inte tillräckligretention och klistret gav irritationer ihuden runt näsaperturen (figur 7). Patientenplanerades i SimPlant Planner® 9.2 för en helkbf-konstruktion i överkäken samt en implantatretentionav näsepitesen. Överkäksbehand lingengenomfördes komplikationsfritt i ett förstasteg. Retention av näsepitesen planerades sedanför fyra implantat genom benväggarna i näsaperturen,varav två stycken med förankring i processuszygomaticus bilateralt, ett i frontalbenetsamt ett i nässeptum (figur 8). Tre implantatkunde installeras, dock inget i nässeptum, därbentillgången var otillräcklig. Efter 6 månadersinläkning togs avtryck för en ny näsepites,förankrad med magneter på de tre installeradeimplantaten (figur 10 och 11).Figur 7.Bild före implantatinstallation.Figur 8.3D-animering i SimPlant Planner® som visar implantat pla ceringarna.46 tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009

VETENSKAP & KLINIKTEMA NY FORSKNING HALMSTADFigur 10.Näsepitesen på plats.Figur 9.Mask att använda vid implantatinstallation för att precisera borriktningarna.referenser1. Isaksson S. Aspects of bone healing andbone substitute incorporation. An experimentalstudy in rabbit skull bonede fects. Thesis. Swed Dent J Suppl 84,1992.2. Blomqvist JE. Aspects of maxillary sinusreconstruction with endosseous implants.Thesis. Swed Dent J Suppl 130,1998.3. Becktor JP. On factors influencing theoutcome of various methods usingendosseous implants for reconstructionof the edentulous and partially dentatemaxilla. Thesis 2006.4. Lundgren S, Andersson S, Gaulini F,Sennerby L. Bone reformation with sinusmembrane elevation: a new surgicaltechnique for maxillary sinus floor augmentation.Clin Implant Dent Relat Res2004; 6: 165–73.5. Voitic AJ. CT data and its CAD and CAMutility in implant planning: part I. J OralImplantol 2002; 28: 302–3.Figur 11.Retentionsmagneter insattapå implantaten. (Näsepitesenframställd av Kerstin Bergströmöronkliniken/titanenheten, Sahlgrenskasjukhuset, Göteborg.)Senaste nytt alltid påwww.tandlakartidningen.se100 årtandläkartidningen årg 101 nr 3 200947

VETENSKAP & KLINIKAbrahamsson et alGod hjälp av optiskscanner vid utvärderingPeter Abrahamssone-post: Peter.Abrahamsson@lthalland.seDan-Åke Wälivaarasten IsakssonJonas AnderudJonas BecktorAli AminiForskningpågår:HalmstadSAMMANFATTAT Med en optisk scannerkan mjukvävnadsstabilitet utvärderas påett objektivt sätt. Detta bedöms vara ettbra hjälpmedel för att avläsa mjukvävnadenstopografi efter implantatbehandling.Godkänd för publicering 21 december 2008Vid käkkirurgiska ingrepp, där förlorat käkbensamt mjukvävnadsvolym ska rekonstrueras, ärdet av intresse att se hur behandlingsresultatetstår sig över tiden. Benvolym kan mätas röntgenologisktpre- och postoperativt [1], men att utvärderaförändringar i mjukvävnadsvolym är merkomplicerat. Tidigare har föreslagits avtryck medgipsmodeller tillsammans med kliniska fotografierför att analysera mjukvävnadsförändringar.Gipsmodeller har då undersökts med en laserscannerföre och efter gingivektomi, vilket ger entredimensionell utvärdering [2]. Att ta kliniskafotografier i rätt vinkel för att bedöma topografinär problematiskt, med svårighet att periodisktupprepa detta identiskt vid uppföljande fotograferingar.Med en tredimensionell topografisk mätapparat,primos® optical 3d från Gfmessteknik, Tyskland(figur 1), kan form- och volymförändringarefter rekonstruktioner i överkäksfronten mätas.Vid rekonstruktion med bentransplantat följt avimplantatinstallation är det av stor vikt att uppnåbåde ett funktionellt och estetiskt resultat. Medtopografisk mätutrustning finns möjligheten attpå ett icke invasivt sätt mäta hur mjukvävnadenstår sig. Liknande utrustning har använts vid dermatologiskamätningar [3].3D-mätning och teknikMed tredimensionell mätutrustning kan normaltvitt ljus projiceras i ett parallellt linjemönsterpå den yta som ska mätas. Ljuslinjerna reflekterasoch registreras med en ccd(Charge CoupleDevice)-sensor genom en optisk kamerautrustning.Den aktuella sensorn kan mäta en yta på30x40 mm med ett mätdjup på 10 mm. Upplösningenär 3 μm, vilket innebär att nivåskillnaderpå 0,003 mm kan detekteras. Patientens huvudstabiliseras under mätningen med hjälp av enhållare (figur 1). Sensorn är ansluten till en mjukvara(Primos 5.2E), där data analyseras och presenteras.Vi senare tillfälle kan en andra mätningutföras, varvid eventuell volymförändring kandetekteras (figur 2). De två mätningarna matchasmot varandra och höjdskillnaden vid en specifikpunkt (figur 3), alternativt volymskillnader överett markerat område, kan mätas [4].Frågeställningen är om en osmotisk intraoralexpander kan öka mjukvävnadsvolymen inför enalveolarutskottsrekonstruktion. Den vävnadsexpandersom används förs in under periostet i detområde som ska rekonstrueras och fixeras motbenet med hjälp av en titanskruv. Genom osmosökar expandern i storlek till en förutbestämd volym.Tiden till fullständig expansion är cirka 14dagar. Volymförändringen registreras med primos®3d mätutrustning. Följt av mjukvävnadsexpansionkan området rekonstrueras med bentransplantat.Uppbyggnad av alveolarutskottetmed hjälp av titannät och partikulerat benUppbyggnad av alveolarutskottet med hjälp av titannäthar utförts sedan 1985 [5]. Ett tunt, böjbarttitannät fästs mot alveolarutskottet med hjälp avminiskruvar av titan. Ben tas intraoralt ifrån ochappliceras efter partikulering mellan titannätetoch benytan (figur 4, 5 och 6).Efter 4–6 månader friläggs titannätet och avlägsnasförsiktigt, varefter implantat kan installeras.I en pågående studie följs 36 partiellt betandadepatienter. Operationerna har utförts2003–2006 och har omfattat 28 överkäkar och 8underkäkar. Alla 36 bentransplantat har läkt inokomplicerat och var stabila vid implantatinstallation.Av totalt 98 installerade implantat har 73installerats i det transplanterade benet. Av dessahar 70 osseointegrerat, vilket ger en inläkningsfrekvenspå 96 procent. Mindre komplikationersåsom nätexponering har setts. Alla 70 implantatär i dag belastade med fast protetik. Fortsatt utvärderingkommer att ske, bland annat med hjälpav conebeam-ct samt 3d-teknik, för att jämföradessa resultat med fall där patienter opereratsmed alternativa tekniker.Delning av alveolarutskottet, split crest, för attmöjliggöra implantatinstallation, finns tidigarebeskrivet [6–8]. Metoden är indicerad där alveolarutskottethar god höjd, >10 mm, men saknarbredd,

VETENSKAP & KLINIKTEMA NY FORSKNING HALMSTADFigur 1. PRI-MOS® 3D mätutrustningmonteradi ställningför huvudfixering.Figur 4. Titannät fästs motalveolarutskottet.Figur 5. Utrymmet undertitannätet är fyllt medpartikulerat ben som harsamlats med hjälp av ensafescraper.Figur 6. Läkningsbild efter4 månader.Figur 2. Färgkodad bild till höger visar volymskillnader jämfört med ursprungsbildentill vänster. En linje har markerats där specifik höjdskillnadi en viss punkt kan presenteras.4,03,53,02,52,01,51,00,50-0,53,958 (mm)-1,00 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20mmFigur 3. Linjen,som markeratsi figur 2, geren kurva därhöjdskillnadenpå den aktuellanivån före (svartlinje) och efter(blå linje) expansionpresenteras.Figur 7. Tunt alveolarutskott,cirka 2 mm, i överkäkenssidoparti.Figur 8. Alveolarutskottetdelas med rak osteotom.Figur 9. Tre implantat installeradei alveolar utskottspalten.tionerna är utförda 2003–2007 och de implantatsom använts, totalt 109, är Astra- och Straumannimplantat.Samtliga är installerade i maxillan.På sex av patienterna lades partikulerat ben iden skapade benspalten och på övriga patienterlämnades spalten utan benutfyllnad. Tre av implantatenhar ej integrerat, vilket för närvarandeger en lyckandefrekvens på 98 procent. Samtligaimplantat har belastats, en patient har erhållit enimplantatstödd täckprotes och övriga har fått enfast protetisk konstruktion.Efter protetisk rekonstruktion kommer stabilitetenav mjukvävnadsvolymen att följas. Med enförutsägbar rekonstruktion av ben samt mjukvävnad,kan implantatet få en optimal placering bådeestetiskt och funktionellt. primos® 3d mätutrustningär en säker och noggrann metod att följaupp patienter som har rekonstruerats i mjuk- ochhårdvävnad inför implantatbehandling.referenser1. Santoro F, Maiorana C,Rabagliati M. Long-termresults with autogenousonlay grafts in maxillary andmandibular atrophy. J LongTerm Eff Med Implants 1999;9(3): 215–22.2. Thomason JM, Ellis JS,Jovanovski V, Corson M,Lynch E, Seymour RA. Analysisof changes in gingivalcontour from three-dimensionalco-ordinate data insubjects with drug-inducedgingival overgrowth. J ClinPeriodontol 2005; 32(10):1069–75.3. Friedman PM, Skover GR,Payonk G, Kauvar AN,Geronemus RG. 3D in-vivooptical skin imaging fortopographical quantitativeassessment of non-ablativelaser technology. DermatolSurg 2002; 28(3): 199–204.4. Walivaara DA, Isaksson S,Rosen S. Description of atechnique for evaluation ofthree-dimensional shapealterations in soft tissueafter intra oral bone reconstruction.Br J Oral MaxillofacSurg 2007; 45(5):382–6.5. Boyne PJ, Cole MD, StringerD, Shafqat JP. A techniquefor osseous restoration ofdeficient edentulous maxillaryridges. J Oral MaxillofacSurg 1985; 43(2): 87–91.6. Collins TA, Brown GK, JohnsonN, Massey JA, Nunn BD.Team management of atrophicedentulism with autogenousinlay, veneer, andsplit grafts and endosseousimplants: case reports.Quintessence Int 1995;26(2): 79–93.7. Richardson D, Cawood JI.Anterior maxillary osteoplastyto broaden the narrowmaxillary ridge. Int JOral Maxillofac Surg 1991;20(6): 342–8.8. Simion M, Baldoni M, ZaffeD. Jawbone enlargementusing immediate implantplacement associated with asplit-crest technique andguided tissue regeneration.Int J Periodontics RestorativeDent 1992; 12(6):462–73.tandläkartidningen årg 101 nr 3 200949

VETENSKAP & KLINIKWälivaara et alGoda resultat av apikalkirurgimed ultraljudsrensningDan-Åke Wälivaarae-post: Dan-Ake.Walivaara@lthalland.sePeter Abrahamssonsten IsakssonSAMMANFATTAT Ultraljudsrensning ochretrograd fyllning med I R M (IntermediateRestorative Material) efter apikalkirurgihar gett goda resultat på käkkirurgiskakliniken i Halmstad [1].Godkänd för publicering 21 december 2008Konventionell ortograd endodontisk behandlingger inte alltid en fullständig utläkning av periapikalvävnad [2]. Orsaker till detta kan vara bakterielltläckage koronalt ifrån, på grund av otätortograd rotfyllning eller kvarstående infektiöstmaterial i sidokanaler och/eller apexdeltan, sominte kunnat elimineras vid den mekaniska ochkemiska rengöringen av rotkanalen.I första hand bör revidering av befintlig rotfyllningövervägas, men eftersom detta inte alltid ärmöjligt kan apikalkirurgiska åtgärder vara ettbehandlingsalternativ. I litteraturen rapporterasvarierande behandlingsmetoder och resultat.Behandlingar sedan mitten av 90-taletBehandling av periapikalt infekterade tändermed apikalkirurgi med preparation av rotkanalenmed ultraljud och utförande av retrograd fyllningmed irm har genomförts på käkkirurgiskakliniken i Halmstad sedan mitten av 90-talet.Lyckandefrekvensen har studerats i en prospektivundersökning. Tänder med påvisbara sprickorsamt apikala-marginala kommunikationer»Efter ett år sågs en lyckandefrekvenspå 80 procent.«har exkluderats. Alla tänder opererades oavsettkvalitet på befintlig rotfyllning; i vissa fall förelåghelt avsaknad av synligt rotfyllningsmaterialenligt röntgen. Efter ett år sågs en lyckandefrekvenspå 80 procent.Vid behandlingen fälls en mukoperiostal lambåupp vid den aktuella tanden och apikalområdetfriläggs genom avlägsnande av ben med rundborr.Apektomi av rotspetsen med 3–4 mm genomförsmed fissurborr (figur 1). Rensning av rotkanalernautförs med ultraljud och de preparerade kanalernaförsluts med irm (figur 2). Pre- och postoperativröntgen jämförs med röntgenbilder efterett år. För ett lyckat resultat krävs att tanden skavara utan symtom samt uppvisa en radiologiskbild (figur 3), baserat på en vedertagen bedömningsmodell[3, 4].Ultraljud viktigast för lyckat resultatVi anser, med stöd av vår kliniska erfarenhet samtdata från litteraturen, att preparationen med ultraljudär den viktigaste faktorn för att uppnå ettlyckat resultat. I andra hand påverkar valet av retrogradfyllningsmaterial slutresultatet.Denna apikalkirurgistudie med irm som retrogradfyllningsmaterial, följs av jämförande prospektivarandomiserade studier med irm somkontroll mot guttaperka+sealer, super-EbA (etoxyFigur 1. Tand36, distal rotapektomeraddär ett underskottavrotfyllningses i dendistobuckalakanalen(mörkfärgadeområdet).Figur 2.Distobuckalaoch distolingualakanalernafyllda medretrogradafyllningar iIRM.Forskningpågår:Halmstad50 tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009

VETENSKAP & KLINIKTEMA NY FORSKNING HALMSTADFigur 3. Tand 47, röntgensituation preoperativt samt vid 1-årsuppföljningen där en intakt periodontalkontursamt nybildat ben apikalt kan iakttas.»Med tanke på att den rapporteradeincidensen av peri-implantit ökar… bör vi ompröva vår inställning tillinfekterade tänder.«bensoesyra) och mtA (mineral trioxid aggregat),med samma operationsteknik och uppföljningsprotokoll.Ompröva inställningen till infekterade tänderVid periapikala infektioner kan tänder i exempelvisen brokonstruktion få en förlängd funktionstidgenom apikalkirurgisk behandling. I dagenstandvård ersätts många fungerande tänder medimplantatkonstruktioner. Med tanke på att denrapporterade incidensen av peri-implantit ökar[5, 6] bör vi ompröva vår inställning till infekteradetänder.referenser1. Walivaara DA et al. Prospectivestudy of periapicallyinfected teeth treated withperiapical surgery includingultrasonic preparation andretrograde intermediaterestorative material rootendfillings. J Oral MaxillofacSurg 2007; 65(5):931–5.2. Sjogren U et al. Factorsaffecting the long-termresults of endodontic treatment.J Endod 1990; 16(10):498–504.3. Rud J, Andreasen JO, JensenJE. Radiographic criteria forthe assessment of healingafter endodontic surgery.Int J Oral Surg 1972; 1(4):195–214.4. Molven O, Halse A, Grung B.Incomplete healing (scartissue) after periapicalsurgery – radiographicfindings 8 to 12 years aftertreatment. J Endod 1996;22(5): 264–8.5. Karoussis IK et al. Longtermimplant prognosis inpatients with and without ahistory of chronic periodontitis:a 10-year prospectivecohort study of the ITIDental Implant System. ClinOral Implants Res 2003;14(3): 329–39.6. Roos-Jansaker AM et al.Nine- to fourteen-yearfollow-up of implant treatment.Part II: presence ofperi-implant lesions. J ClinPeriodontol 2006; 33(4):290–5.Söker du en vetenskapligartikel ur Tandläkartidningen?Den finns på www.tandlakartidningen.se100 årtandläkartidningen årg 101 nr 3 200951

VETENSKAP & KLINIKAnderud et alBättre efterkontrollav behandlade käkanomalierSAMMANFATTAT Uppföljning avpatienter med kirurgiskt behandladekäkställningsanomalier visar påkänselbortfall samt ömhet i käkleder ochtuggmuskulatur. Studier visar också attdet är svårt att motivera patienterna attkomma in för efterkontroll. Kontinuerligafemårskontroller av opererade patienterska därför genomföras.Före operation, 15 år.Dental och skelettalklass III-malocklusionmed undertal 12, 22.Jonas Anderude-post: Jonas.Anderud@lthalland.seLennart LagerströmUlf CromvikForskningpågår:HalmstadGodkänd för publicering 21 december 2008En pilotstudie genomfördes med uppföljning av20 patienter som erhållit kirurgisk behandlingav käkanomalier under åren 1982–1998 (figur 1).Klinisk undersökning registrerade känselbortfallsamt ömhet i käkleder och tuggmuskulatur.Subjektiva upplevelser av behandlingen ochdess resultat värderades genom en enkätundersökning.Röntgenbilder, opG och profilröntgenvisade erhållna förändringar dentoalveolärt ochskelettalt efter analys i dataprogrammet Facad.Kliniska foton extraoralt och intraoralt togs vidundersökningstillfället efter ett standardiseratprotokoll. Studiemodeller registrerade positionsförändringarpå tänder efter behandlingen.Åren 1998–2003 opererades 159 patienter förkorrektion av käkanomalier. Av dessa patienterutvaldes slumpmässigt 19 patienter för uppföljningtill en ny pilotstudie. Tolv patienter kom inför undersökning.Patienterna undersöktes och registreradesenligt samma protokoll som den föregående pilotstudien.Studien visade att bortfallet var stortoch att det var svårt att motivera patienter attkomma in för efterkontroll av den kirurgiska behandlingen.På basis av erhållna erfarenheter från dessatvå pilotstudier beslöts att rutinmässigt vid klinikengenomföra femårskontroller av kirurgisktbehandlade käkställningsanomalier. En sådanundersökning har under 2008 genomförts påde patienter som opererats under 2003. Antaletopererade fall under detta år var 39, varav 20 patienterhittills har följts upp.För att utöka materialet kommer de patientersom opererats under 2004 att, med början 2009,kallas in för kontinuerlig efterkontroll.Efter operation, 21 år.Kirurgisk behandlingmed framflyttning avöverkäken och tillbakaflyttningav underkäken.Uppföljning, 31 år.15-årsuppföljning.Figur 1. Exempel på kirurgisk korrektion av en klassIII-anomali genom framflyttning av överkäken ochtillbakaflyttning av underkäken.52 tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009

VETENSKAP & KLINIKAxéll & LjungmanBehandling av förändringari munslemhinnan utvärderasTony Axélle-post: Tony.Axell@lthalland.seTony.Axell@telia.comAnn LjungmanSAMMANFATTAT Orsaken tillförändringar i munslemhinnan ärofta okänd. Förändringarna medför imånga fall betydande besvär. Ett flertalbehandlingsmetoder har därför utvecklatsoch evaluerats – behandlingar som syftartill att reducera eller eliminera symtom.Några av de undersökta metoderna ärkryokirurgi, lingvalplatta i underkäkenoch behandling med salicylsyresprit.Godkänd för publicering 21 december 2008Till specialisttandvården remitteras i betydandeomfattning patienter med munslemhinneförändringarförknippade med subjektiva symtomoch som på ett påtagligt sätt påverkar patienternasvardag [1]. För flertalet av dessa förändringarär orsaken okänd, vilket gör kausalbehandlingomöjlig. I stället har behandlingsmetoder utarbetatsmed syfte att reducera eller eliminerasubjektiva symtom, metoder vars effekt evaluerats[1].Här redogörs för behandling av symtom relaterade till lichen planus, tung- och munsvedaoch lingua geografica.Lichenförändringar avlägsnas med kryokirurgiLichen planus medför förändringar som är prevalentaoch för vilka det föreligger en rad etableradeåtgärder som vanligen leder till symtomfrihet.Ibland kvarstår dock förändringar som ärförknippade med objektiva och/eller subjektivasymtom som inte helt elimineras trots långvariglokal steroidbehandling. Alternativ som dåkan tillgripas är avlägsnande av lichenförändringen.Detta kan genomföras kirurgiskt. Etttillvägagångssätt som prövats och evalueratsav oss är kryokirurgi. Vi evaluerade 33 patientermed buckal lichen som behandlats med ettslutet kryosystem. Efter en observationsperiodav 3–11 månader, medelvärde 6,9 månader, hadeförändringarna, värderade med hjälp av en visuellanalog skala (VAs, där 0 mm innebär utläkningoch 100 mm oförändrad klinisk bild ellerför sämring), reducerats från i genomsnitt 32 till10 mm (medianvärden från 27 till 3 mm) (figur1, 2).Lingvalplatta mot tung- och munsvedaTung- och munsveda har ofta förknippats medburning mouth syndrome [3]. Kriterierna fördetta syndrom exkluderar tillstånd där objektivaförändringar registreras. Ett stort antal patientfalltycks vara förknippade med rodnad på tungspetsenoch tungimpressioner. Dessa fall synesockså var klart mer prevalenta än där dylikaförändringar inte föreligger. Oftast föreliggerockså en påtaglig palpationsömhet i tuggmuskulaturen,vilket kan tyda på tunghyperaktivitet.Försök har tidigare gjorts att behandla liknandesymtom med bettskena [4]. Vi har prövat en alternativbehandling med en lingvalplatta i underkäken(figur 3), som syftar till att omdirigeratungans aktivitetsmönster. Plattans konstruktiontillåter att den kan bäras dygnet runt. 53patienter med tung- och/eller munsveda har behandlatsmed lingvalplattan. På frågan om plat-Forskningpågår:HalmstadFigur 1. Status före kryokirurgi.Figur 2. Status efter kryokirurgi.54 tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009

VETENSKAP & KLINIKTEMA NY FORSKNING HALMSTADtan avhjälpt symtomen var median-VAs-värdet64 mm och tredje kvartilvärdet (25 procent) 77mm. Tredje kvartilgränsen på frågan om plattanpositivt påverkat patienternas »dagliga liv« var81 mm på en VAs [5].Behandling av lingua geograficamed salicylsyrespritLingua geografica är en prevalent förändringsom normalt inte ger upphov till några besvär.Ibland kan dock påtagliga sådana föreligga, delsspontant, dels i samband med födointag. Det föreliggeringen allmänt erkänd behandling. Dennästan enda redovisade symtomlindrande behandlingenutgörs av lokal applicering av salicylsyresprit[6]. En utvärdering har gjorts av 22patienter som fått behandling med salicylsyrespritför att lindra symtom relaterade till linguageografica. Behandlingsresultatet, bedömt enligtVAs, var i medeltal 57 mm. Fyra patienterdeklarerade total symtomfrihet (VAs=100 mm),ytterligare tre ett VAs-värde på 80 mm och däröversamt ytterligare tre ett VAs-värde på 70 mm.Med tanke på att någon alternativ behandlingveterligt inte föreligger bedöms resultatet somacceptabelt.Figur 4. Linguageograficasom medförtårslånga påtagligasubjektivasymtom.referenser1. Axéll T, Isaksson S. Evalueringav oralmedicinskbehandling. Tandläkare ochpatienter överens om behandlingsresultatet.Tandläkartidningen2006; 98:54–8.2. Loitz GA, O’Leary JP. Erosivelichen planus of the tonguetreated by cryosurgery. JOral Maxillofac Surg 1986;44:580–2.Figur 3. Lingvalplatta på plats.3. van der Waal I. Burningmouth. Ned Tijdschr Geneeskd2005; 149: 1091–5.4. Al-Ani MZ, Davies SJ, GrayRJ, Sloan P, Glenny AM.Stabilisation splint therapyfor temporomandibular paindysfunction syndrome.Cochrane Database Syst Rev2004; 1: CD002778.5. Henricsson V, Axéll T: Palliativetreatment of geographictongue. Swed Dent J1980; 4: 129–34.Figur 5.Reduceradekliniska förändringarochsymtomfrihetefter lokalbehandlingmedsalicylsyresprit.Odontologisk vetenskapfritt på nätetwww.tandlakartidningen.se100 årtandläkartidningen årg 101 nr 3 200955

VETENSKAP & KLINIKAxéll et alTobaksfritt snus kan geskador på munslemhinnanTony Axélle-post: Tony.Axell@lthalland.seTony.Axell@telia.comGunnar WarfvingeUlf ZätterströmForskningpågår:HalmstadSAMMANFATTAT Tobaksfritt snus kanleda till förändringar i munslemhinnansom är nästan identiska med de skadorsom orsakas av tobaksinnehållandesnus, visar observationer vid specialisttandvårdsklinikeni Halmstad.Godkänd för publicering 21 december 2008Sedan 1970-talet har vi undersökt förändringari munslemhinnan orsakade av snus [1]. En internationellterkänd klassificering av dessa förändringarpublicerades 1976 [2]. Det har settssom nästan självklart att tobaken spelat roll viduppkoms ten av förändringarna. I stället spelarsannolikt andra faktorer in, som till exempel pHoch partikelstorlek. Grovt uttryckt skulle mankunna postulera att vad som helst med lämpligtpH och dito partikelstorlek kan ge upphov tillförändringar liknande dem som orsakas av snus!Detta understryks av de fynd vi gjort när det gällertobaksfritt snus och som nedan kortfattat beskrivs,en observation som är den första i sitt slag,nationellt och internationellt.Under senare år har ett flertal tobaksfriasnusprodukter introducerats på den svenskamarknaden. En produkt, oNico (Swedish Match),har uppmärksammats eftersom den tycks orsakakariesskador på tänder i anslutning till applikationsstället[3]. Vi har som ambition att fortlöpandeutvärdera förändringar som är relateradetill dessa och liknande produkters påverkan påmunslemhinnan.Fallstudie av skador i munslemhinnanEn 62-årig man remitterades till vår klinik pågrund av skador i munslemhinnan, sannoliktorsakade av tobaksfritt portionsförpackat snus(oNico, Swedish Match). Snuset var baserat påmajsfibrer och hade ett pH som motsvarade detsom föreligger i flertalet svenska snusprodukter,det vill säga 8,0. Vatteninnehållet (50 procent)och portionsmaterialet var detsamma som i andraportionsförpackade snusprodukter. Patientenhade använt produkten i ungefär ett halvår ochkonsumerade en förpackning om 50 g under 2–3dagar. Han hade dessförinnan använt tobaksinnehållandeportionsförpackat snus under 2–3 år.Vid undersökningstillfället registrerades en förändringinnanför överläppen som var identiskmed den man finner vid bruk av tobaksinnehål-lande snus och av grad 2–3 på en fyrgradig skala(figur 1).Patienten uppmanades att under en månadskifta applikationsställe från vänster till högersida. Vid återbesöket efter denna månad förelågen slemhinneförändring på det nya applikationsställetav nästan identisk natur som den som tidigareregistrerats på vänster sida medan dentidigare förändringen helt läkt ut (figur 2).En biopsi från första undersökningstillfälletvisade förändringar identiska med dem manvanligtvis finner i förändringar orsakade av tobaksinnehållandesnus.Den nu undersökta tobaksfria snusproduktenger således upphov till förändringar som i stortsett är identiska med dem som orsakas av tobaksinnehållandesnusprodukter.referenser1. Andersson G. Snuff-inducedchanges associated with theuse of loose and portionbag-packedSwedish moistsnuff. A clinical, histologicaland follow-up study. Thesis.Swed Dent J, Suppl 75,1991.2. Axéll T, Mörnstad H, SundströmB. The relation of theclinical picture to the histopathologyof snuff dipper’sFigur 1.Slemhinneförändringtill vänsterinnanföröverläppenorsakad avtobaksfrittsnus.Figur 2.Snusorsakadförändringpåhöger sida.Utläkningpå vänstersida.lesions in a Swedish population.J Oral Pathol 1976; 5:229–36.3. Hansson BO, Koch G, TörngrenM. Kan tobaksfritt snusorsaka karies? Tandläkartidningen2008; 100: 64–5.4. Roosaar A. Oral mucosallesions, tobacco use and thelong-term outcome in aSwedish population. Thesis.Karolinska Institutet, Stockholm,2006.56 tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009

Nu med10 års garanti!Denzir har funnits kliniskt som dentalmaterial i över 12 år.Tack vare materialets unika egenskaper och vår långaoch goda erfarenhet ger vi nu 10 års materialgaranti*på samtliga produkter. Vi introducerar samtidigt ettäkthetsbevis. Endast Denzir använder sig av HIP(Hot Isostatic Pressed) Zirconia och äkthetsbeviset är engaranti för marknadens starkaste och hållbaraste keram.Äkthetsbevis är ett patientkort som ger möjlighet attlogga in på vår hemsida för att erhålla mer informationom produkten.*10 års materialgaranti omfattar endast kostnadsfri omgörningav Denzir kärnan. Övriga behandlingskostnadereller materialkostnader ersätts ej. För att garantin skagälla krävs att felaktig Denzir produkt returneras.Denzir ® är ett registrerat varumärke för HIP(Hot Isostatic Pressed) Yttriumoxidstabiliserad Zirkoniumdioxid.0771-98 98 00 info@denzir.comwww.denzir.com

VETENSKAP & KLINIKHallström et alVirus vid lokal aggressivparodontit studerasHadar Hallströme-post: Hadar.P.Hallstrom@lthalland.seAgneta samuelsonstefan renvertMatti sällbergpågår:HalmstadSAMMANFATTAT Under det senastedecenniet har virus roll i parodontitsjukdomensuppkomst och progressionstuderats. Data har publicerats som visaratt virus förekommer och eventuellt harbetydelse för sjukdomsutvecklingen vidvissa typer av parodontit. Vi har därförundersökt förekomsten av bakterieroch virus hos ett antal unga patientermed lokal aggressiv parodontit. Vårstudie kan dock varken belägga elleravvisa hypotesen om virusförekomstensbetydelse.Godkänd för publicering 21 december 2008Mikroorganismer anses vara orsak till uppkomstoch utveckling av parodontit, som främst associerasmed en anaerob bakterieflora. Eftersomingen enskild bakterie har kunnat fastställasvara orsak till parodontit, så har virus visats ettökat intresse under det senaste decenniet. Vi hardärför studerat förekomst av bakterier och virusi friska och sjuka fickor hos unga patienter medlokal aggressiv parodontit.20 patienter remitterade till specialisttandvårdenför parodontitbehandling rekryterades tillstudien. De hade en lokal aggressiv parodontit,de var under 35 år och hade minst en fördjupadtandköttsficka som blödde vid sondering ochuppvisade benförlust på röntgen. Prover togsfrån den sjuka fickan och från en frisk ficka föranalys av bakterie- och virusinnehåll. Varje patientlämnade också ett salivprov som med pcr(polymeraskedjereaktion) undersöktes på sittinnehåll av virus-dNA.Inga signifikanta skillnader mellan de friskaoch sjuka fickornas bakterieinnehållBakterieproverna analyserades med hjälp avpcr på sitt innehåll av dNA från vissa kända parodontitpatogener.Det fanns inga statistiskt signifikantaskillnader mellan de friska och sjukafickornas innehåll av bakterier, sålunda fanns tillexempel A. actinomycetemcomitans i 75 procentav de friska och i 80 procent av de sjuka fickorna.Virusproverna analyserades både med virusisoleringoch med pcr, som användes för att påvisa»Virus tycks inte vara ett vanligtförekommande fynd vid lokal aggressivparodontit hos unga individer.«förekomst av virus dNA. Med virusisolering fannvi inga virus medan vi fann Epstein-Barrvirus(EbV)-dNA i en frisk och fyra sjuka fickor hosfyra individer. Två av dessa och ytterligare åttapatienter hade EbV-dNA i saliven och en patienthade HcmV (Humant cytomegalovirus). Dessutompåvisades förekomst av picornavirus i ensjuk ficka. Det fanns ingen statistiskt signifikantskillnad i förekomst av virus mellan friska ochparodontalt sjuka fickor.Fortsätter att studera virusförekomstvid parodontala sjukdomarcmV och EbV orsakar latent infektion av makrofagerrespektive B celler vilket gör att det inte äroväntat om de kan påvisas i inflammerad vävnad.Virus tycks inte vara ett vanligt förekommandefynd vid lokal aggressiv parodontit hos ungaindivider. Sålunda kunde denna studie varkenbelägga eller avvisa hypotesen att virus orsakarlokal aggressiv parodontit. Vi avser att gå vidareoch studera virusförekomst vid fler former avparo dontala sjukdomar.referenser1. Marsh PD. Are dental diseasesexamples of ecologicalcatastrophes? Microbiology2003; 149(Pt 2): 279–94.2. Slots J. Herpesviruses inperiodontal diseases. Periodontology2000, 2005; 38:33–62.3. Slots J et al. Epstein-Barrvirus in oral diseases. JPeriodontal Res, 2006;41(4): 235–44.Delta i debatteni Tandläkartidningen4. Abramson JS, Wheeler JG.Virus-induced neutrophildysfunction: role in thepathogenesis of bacterialinfections. Pediatr Infect DisJ 1994; 13(7): 643–52.5. Kamma JJ, Contreras A,Slots J. Herpes viruses andperiodontopathic bacteriain early-onset periodontitis.J Clin Periodontol 2001;28(9): 879–85.skicka in ditt bidrag tillchristina.mork@tandlakarforbundet.se100 år58 tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009

NobelActive TMEn ny dimension för implantatbehandling.Protetisk anslutning meddubbelfunktionInbyggd Platform ShiftingBenförtätande egenskaperHög primär stabilitet äveni områden med sämrebenkvalitet eller -kvantitet© Nobel Biocare 2009Justerbar riktning på implantatetför optimal slutlig placeringBESÖK OSS PÅ IDS ® .Datum: 24–28 mars 2009Plats: Köln, TysklandConvention Center, hallarna D–EMonter: Hall 4.1 nr A90/A91–641Mer information hittar du på www.cds.orgNobelActive är lika användbart förkirurgiska som protetiska kliniskatillämpningar. Gängornas utformningi NobelActive innebär att benetförtätas progressivt för varje vridningunder insättningen, vilket gör att denprimära stabiliteten förbättras. Denskarpa spetsen och skärbladen göratt kirurgerna kan justera implantatetsriktning för optimal placering av denprotetiska anslutningen. Kliniker inomprotetisk tandvård kan dra fördel aven intern konisk protetisk anslutningsom är mångsidig och säker och harinbyggd Platform Shifting. Dettamöjliggör optimalt estetiska resultat.Utifrån kundernas önskemål ochmarknadens krav på NobelActivehar produktsortimentet utökatsoch tandvårdsspecialister får nuett ännu större urval av protetikochimplantatlösningar.Nobel Biocare är världsledande inomnyskapande och evidensbaseradetandtekniska lösningar.Om du vill veta mer, kontakta en avvåra lokala säljare för Nobel Biocarepå 031-335 49 10 eller besök vårwebbplats.www.nobelbiocare.com/nobelactive

VETENSKAP & KLINIKRandow et alProtetiskt behandlademjölktänder utvärderasSAMMANFATTAT I en långtidsstudieundersöks överlevnaden av primäratänder med permanenta helkeramiskakronor.Godkänd för publicering 21 december 2008Kjell randowe-post: Kjell.Randow@lthalland.seAxel rytterhornIngegerd MejàreTill specialisttandvården remitteras från allmäntandvårdenårligen ett antal patienter i de senatonåren för extraktion av primära tänder och ersättandemed implantat, där agenesi av motsvarandepermanenta tänder observeras. Ett vanligtundersökningsfynd hos patienter som är 12–13år eller äldre är att intakta primära molarer i infraocklusion[1, 2] uppvisar ringa eller inga teckenpå rotresorption [3]. I långtidsstudier visarmajoriteten av primära molarer ingen ytterligarerotresorption efter 15 års observationstid [4, 5].Olika temporära eller långtidstemporära kronorpå primära tänder med agenesi av permanentefterföljare har presenterats i litteraturen [6, 7],men utvärdering av permanenta protetiska lösningarpå sådana tänder saknas.Syftet med denna undersökning är att i enlångtidsstudie behålla och prospektivt utvärderaöverlevnaden av sådana primära tänder, företrädesvismolarer i infraocklusion, försedda medpermanenta helkeramiska kronor.Figur 1. Primär molar i infraocklusion.Figur 2. Kronförsedd primär molar ocklusalt ifrån.Forskningpågår:Halmstadreferenser1. de-la-Rosa-Gay C, Valmaseda-CastellónE, Costa-CodinaX, Gay-Escoda C. Infraclusionof primary molars:reports of cases. ASDC JDent Child 1998 Jan-Feb;65(1): 47–51.2. Kurol J, Olson L. Ankylosis ofprimary molars – a futureperiodontal threat to thefirst permanent molars? EurJ Orthod 1991 Oct; 13(5):404–9.3. Kurol J. Infraocclusion ofprimary molars. An epidemiological,familiar, longitudinalclinical and histologicalstudy. Swed Dent J Suppl1984; 21: 1–67.4. Ith-Hansen K, Kjaer I. Persistenceof deciduous molarsin subjects with agenesis ofthe second premolars. Eur JOrthod 2000 Jun; 22(3):239–43.5. Bjerklin K, Bennet J. Thelong-term survival of lowersecond primary molars insubjects with agenesis of thepremolars. Eur J Orthod2000 Jun; 22(3): 245–55.6. Fuks AB, Ram D, Eidelman E.Clinical performance ofesthetic posterior crowns inprimary molars: a pilotstudy. Pediatr Dent 1999Nov-Dec; 21(7): 445–8.7. Ram D, Fuks AB, Eideman E.Long-term clinical performanceof esthetic primarymolar crowns. Pediatr Dent2003 Nov-Dec; 25(6):582–4.Figur 3. Kronförsedd primär molar buckalt ifrån.Figur 4. Röntgenbildav primärmolar medDenzir-krona.60 tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009

Perfektpassformför ultimatkomfort.GC Tissue ConditionerNu introduceras den första, helt universala produkten för mjukrebasering– den kompletta lösningen för din mottagning från GC.Den nya generationens material för mjukrebaseringarsom förblir mjuka och rena länge…• Perfekt konsistens och flytbarhet och bara 5 minuter i patientens munbehövs.• Dess unika patenterade kemi tillsammans med skyddslacket garanterar enoöverträffad ytjämnhet som du inte sett tidigare.• Produkten förblir mjuk vilket resulterar i bättre läkningsprocess.…och du kan addera nya lager så ofta du vill för attbehålla den perfekta passformen.GC NORDIC ABTel. +46 31 939553info@nordic.gceurope.comwww.nordic.gceurope.com

VETENSKAP & KLINIKWidolf Kroon et alRisk- och prognosmodellsäkrar kvaliteteni oralprotetiska vårdenWidolf Kroon rose-Mariee-post: Rose-Marie.Widolf-Kroon@lthalland.serandow KjellHallström HadarPetersson Lars GMagnusson KerstinForskningpågår:HalmstadSAMMANFATTAT Tandförluster, medföddamissbildningar, trauma mot ansiktet ellervanliga infektionssjukdomar i munnen(karies, parodontit) utgör den vanligasteorsaken till uppkomsten av omfattandeoralprotetiska behandlingsbehov. Huvudsyftetmed forskningsprojektet är attkvalitetssäkra den oralprotetiska vårdengenom en individuell riskanalys ochprognosbedömning samt att studerade hälsoekonomiska konsekvenserna.Ett framtaget modellprogram förriskanalys och prognosbedömning meden hälsoekonomisk utvärdering ingår iforskningsprojektet.Godkänd för publicering 21 december 2008Ansikts-, käk- och tandskador orsakade av karies,parodontit eller trauma leder ofta till käkbensochtandförluster som kräver protetisk rehabilitering.Förutsättningarna att rehabilitera omfattandeansikts- och käkdefekter är i dag godamed lång »survival time« av utförd protetisk vård(10–20 år) med tillhörande förbättrad livskvalitet.Överlevnaden av oralprotetiska konstruktionerkan dock variera avsevärt främst beroendepå förekomsten av individuella riskfaktorer ochmodifierande externa faktorer. Den vanligasteorsaken till haverier av kronor och brokonstruktionerär karies, inte minst i samband med salivinsufficiens[1, 2, 3, 4, 5, 6].Modell för risk- och prognosbedömningVid specialisttandvårdskliniken i Halmstad arbetarvi med en modell för risk- och prognosbedömningav patienter med grav bettdysfunktionoch otillfredsställande estetik och som har ettstort behov av långsiktiga och hållbara protetiskarehabiliteringar. Det handlar ofta om mycketdyrbara behandlingar med förväntat lång överlevnad.Arbetshypotesen är att med hjälp av en »riskochprognosmodell« förbättra patienternas kunskaper,beteende och motivation att kvalitetssäkrasin munhälsa samt att professionellt analyseraolika riskfaktorer för att effektivisera interventionoch prognosbedömning.Delas in i tre stegUtvecklingsarbetet är indelat i tre steg. I detförsta steget insamlas information om en radpersonrelaterade data (ålder, hälsa, ohälsa, läkemedelsanvändning,utbildning, kunskap, insikt,attityder, motivation, tandvårdsrädsla) ochkliniska, röntgenologiska samt övriga oralbiologiska»riskfaktorer« studeras [7, 8].I steg två analyseras insamlade data inom en»risk- och prognosmodell« som kopplas till ettindividuellt förebyggande program baserat på defynd som insamlats och analyserats. Riskanalysenkan medföra att planerad behandling över huvudtaget inte kan påbörjas eftersom risken för komplikationerbedöms som alltför stor med dåligprognos. I dessa fall rekommenderas patientenatt genomgå ett förstärkt preventionsprograminnan oralprotetisk behandling påbörjas.Datasimulerande statistiska beräkningar utförsi ett försök att »vikta« olika faktorer och determinanter.Studier genomförs avseende interaktivaeffekter av dessa faktorer och determinanter vadbeträffar såväl riskanalys som prognosbedömningoch efter olika interaktionsmodeller [9].Den »prognos« som bedöms i det enskilda falletbaseras på hur olika riskfaktorer och determinanterackumuleras, förblir oförändrade ellerminskar. Prognosen påverkas även av det interventionsprogramsom patienten får ta del av.I steg tre utförs en ny riskbedömning 12–24månader efter utförd protetisk behandling förFAKTA 1. RISK- OCH PROGNOSMODELLUtvecklingsarbetet med modellen för risk- ochprognosbedömning delas in i tre steg:steg 1 Personrelaterade data samlas in ochkliniska, röntgenologiska samt övriga oralbiologiskariskfaktorer studeras.steg 2 Insamlade data analyseras och kopplastill ett individuellt förebyggande programbaserat på de fynd som samlats in ochanalyserats.steg 3 En ny riskbedömning utförs 12–24 månaderefter utförd protetisk behandling för attkontrollera om den ursprungliga prognosenutföll som förväntat.62 tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009

VETENSKAP & KLINIKTEMA NY FORSKNING HALMSTAD»Arbetshypotesen är att med hjälp aven ›risk- och prognosmodell‹ förbättrapatienternas kunskaper, beteende ochmotivation … samt att professionelltanalysera olika riskfaktorer för att effektiviseraintervention och prognosbedömning.«att kontrollera om ursprunglig prognos vid deninitiala riskanalysen utföll som förväntat eller omförhållandena försämrats, alternativt förbättrats.För att kunna utföra och analysera modellprogrammetanvänds simulerade analyser avolika riskfaktorer och determinanter och derasviktning. Olika interaktioner med det prospektivautfallet i prognosbedömningen studeras ochanalyseras.Kostnader och livskvalitet jämförsInom en hälsoekonomisk del av forskningsprogrammetanalyseras och jämförs kostnader ochlivskvalitet i interventions- respektive kontrollgrupp.Behandlingskostnader för olika grupperav patienter ger också underlag för att bedömakostnadsdrivande risk- och bakgrundsfaktoreroch kostnader för olika typer av haverier. Kostnadsjämförelsenmellan interventions- respektivekontrollgrupp analyseras ur tre olika perspektiv:sjukvårdsperspektiv, patientperspektivsamt samhällsperspektiv. Data för beräkning avkostnader i ett patient- respektive samhällsperspektiv(patientavgifter, restid och reskostnaderrespektive produktionsförluster i samband medindividers frånvaro från arbete) insamlas genomatt patienter får besvara frågeformulär vid lämpligatidpunkter. Övriga kostnadsuppgifter hämtasfrån sjukvårdens redovisningssystem.referenser1. WHO-report. Oral Health.Action plan for promotionand integrated diseaseprevention. Executive board120th session, provisionalagenda item 4.6 EBI 120/10,2006.2. Olsson C. Supplier InducedDemand: An analysis of theSwedish Dental Care Market,Umeå. Umeå University,1998 (Umeå EconomicStudies no, 490).3. Grönqvist E. Selection andMoral Hazard in Health Insurance-TakingContractTheory to the Data, Thesis-Handelshögskolan i Stockholm,2004.4. Bagewitz IC, Söderfeldt B,Palmquist S, Nilner K. Oralprostesis and health relatedquality of life: a survey studyof an adult Swedish population.Int Prosthodont 2007;20:132–43.5. Randow K. On the functionaldeformation of extensivefixed partial dentures.Thesis, Malmö, 1986.6. Bardow A, Lagerlöf B, NauntofteB, Tenovuo J. The roleof saliva. Ch.11. Dentalcaries in a biological context.In Dental Caries 2ndEd. Ed. by O Fejerskov and EKidd; 2008; 189–207.7. Att förebygga karies. Ensystematisk litteraturöversikt.SBU rapport 161, 2002.8. Karies – diagnostik, riskbedömningoch icke-invasivbehandling. SBU-rapport188, 2007.9. Kim JK, Petin VG. Theoreticalconception of synergisticinteractions. Kor J EnvironBiol 2002; 20: 277–86.Söker du en vetenskapligartikel ur Tandläkartidningen?Den finns på www.tandlakartidningen.se100 årtandläkartidningen årg 101 nr 3 200963

VETENSKAP & KLINIKPetersson et alPrevention av rotkariesmed fluor och probiotikaLars G Peterssone-post: lars.g.petersson@lthalland.seUlf HakestamJessica neilandsGunnel svensäterForskningpågår:HalmstadSAMMANFATTAT Rotkaries är ett problemsom framför allt drabbar äldre. Preventionav rotkaries med kombinationer av fluoroch probiotika studeras på vuxna ochäldre med hjälp av nya mikrobiologiskaoch diagnostiska metoder somförhoppningsvis både patienten ochklinikern kan få nytta av.Godkänd för publicering 21 december 2008I Sverige och flera andra industrialiserade länderkommer antalet individer som fyllt 60 år att ökatill närmare 30 procent av befolkningen de närmasteårtiondena. Hos vuxna och äldre individerförekommer inte sällan tandborstskador i formav cervikala abrasioner på exponerade rotytor.Gingival recession/retraktion är också vanligtefter parodontitbehandling och särskilt hos deäldre som ofta är muntorra och vars kvarvarandetänder ofta är lagade eller kronförsedda, kommerrisken för sekundär- och rotkaries att öka [1, 2].Prevention av rotkaries med fluorFluorapplikation har visat sig ha stor betydelsevid prevention av rotkaries. En nyligen publiceradsystematisk översikt visar att daglig fluorsköljningsamt användning av tandkrämer medhög koncentration av fluor uppvisar god evidensför prevention av rotkaries [3].Förutom effekten av fluor på tanden, det villsäga uppbromsande demineralisering samt remineraliseringvid låga fluorkoncentrationer,har fluor även effekt i saliven och i biofilmenpå tänderna. Fluor hejdar bland annat enzymetenolas i glykolysen och hämmar därmed bakteriernasförmåga att kunna bryta ner kolhydratervarvid syraproduktionen minskar. Experimentellastudier har visat att S mutans som får växavid lägre pH-värden (~5.5) än optimal tillväxtpH,framkallar en syratoleransrespons (AcidTolerance Response=Atr) för att anpassa sig tillsin nya »sura« omgivning [4, 5, 6]. Denna syratoleransresponsinvolverar bland annat syntes avstressresponsproteiner, minskad protonpermeabilitetöver cellmembranet, lägre pH-optimumför glukostransport och lägre pH-optimum förenzymer involverade i glykolysen. Dessa egenskapergör att syraanpassade bakterier kan fortsättaatt metabolisera och producera syror trotsatt pH i omgivningen sjunker och gör att pH iplacket kommer att vara surt under längre perioder.Detta i sin tur leder till demineralisering avemalj och rotytor och uppkomst av karies [6]. Eftersomfluor hämmar glykolysen blir miljön runtbakterierna inte lika sur och bakterierna behöverdärför inte anpassa sig till en sur miljö. Fluor görockså att bakterierna inte kan producera tillräckligtmed energi (Atp) och därmed inte drivade protonpumpande Atpaserna eller producerastressresponsproteiner vilka förekommer vid enAtr (figur 1).Kariesprevention med probiotikaWHo:s definition av probiotika är »live microorganismswhich when administered in adequateamounts confer a health benefit on the host«.Probiotika i kariespreventivt syfte är ett relativtnytt forskningsområde och nyligen har en översiktsartikelom probiotika effekter på barn publicerats[7]. En klinisk studie av Näse et al [8] visaratt barn (1–6 år) som fått mjölk innehållande Lactobacillusrhamnosus hade reducerat antal mutansstreptokocker i saliv samt minskad mängdkaries jämfört med barn som fått mjölk utan laktobaciller.Lactobacillus rhamnosus GG kan intebryta ner laktos och bryter ner sackaros mycketlångsamt och skiljer sig därmed från andra laktobaciller.Det har också visat sig att den produceraren substans som hejdar växt av en rad olikabakterier, bland annat streptokocker.Nya metoder för kariesdiagnostikEn rad nya metoder för »objektiv« diagnostikav karies i både emalj och dentin är föremål förstudier. Det är bland annat olika optiska metodersom foti (Fiber Optic Transillumination) ochdifoti (Digital Fibre Optic Transillumination)samt metoder som bygger på laserbaserad infrarödfluorescens (diAGNodent). En annan metodsom redan använts i kliniska studier av rotkariesär Ecm-metoden (Electronic Caries Monitor).Metoden bygger på principen att mäta det elektriskamotståndet på tandytan [9, 10].ArbetshypotesVi arbetar utifrån hypotesen att för att en syratolerantmikroflora ska kunna uppkomma måstebakterierna i placket först anpassa sig till densura miljön. Dessa bakterier kan sedan växa tilloch konkurrera ut icke syraanpassade bakterier,vilket då ger upphov till den syratoleranta mikrofloran.Vi tänker oss att en sådan flora inte kanuppkomma utan att bakterierna först har anpas-64 tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009

VETENSKAP & KLINIKTEMA NY FORSKNING HALMSTADpH 5.5glukosLägre pH-optimumför glukostransport.H+Minskad protonpermeabilitetöver cellmembranet.ATRSyntes avstressresponsproteinerGLYKOLYSENglukos-6-fosfat2-fosfoglyceratenolasfluorphosphoenolpyruvate (PEP)pyruvat + ATPlaktat + H+ADPÖkad ATPaseaktivitetHATPasHATPMinskad mängd ATP leder tillminskad ATPase-aktivitet.Lägre pH optimum förenzymer i glykolysen.mjölksyraFigur 1.En syratoleransrespons(Acid ToleranceResponse=ATR) involveraren rad förändringar ibakterien. Fluor påverkarenzymet enolasi glykolysen och gerdärmed minskad ATPproduktion.ATP behövsbland annat för att drivaATPaserna som pumparprotoner ut ur cellen ochhåller intracellulärt pHuppe.sat sig. Bakterier som kan anpassa sig till en surmiljö kan ge upphov till karies som därför kanuppkomma även i frånvaro av mutans streptokocker.Lactobacillus rhamnosus kan minskatillväxten av syratoleranta bakterier i plack ochkombinationen av fluor och probiotiska bakterierkan eventuellt förhindra uppkomst och underlättautläkning av primära kariesskador pårotytor. Vi avser att använda proportionen syratolerantabakterier i plack samt olika stadier avkaries på rotytan som utfallsmått i kommandestudier samt använda elektrisk motståndsmätningför att studera rotytans kariesresistens.»… kombinationen av fluor ochprobiotiska bakterier kan eventuelltförhindra uppkomst och underlättautläkning av primära kariesskador pårotytor.«HälsaInterventionReferenser1. Fure S. Five-year incidenceof coronal and root caries in60-, 70- and 80-year-oldSwedish individuals. CariesRes 1997; 31(4): 249–58.2. Pepelassi E, Tsami A, KomboliM. Root caries in periodontallytreated patients inrelation to their compliancewith suggested periodontalmaintenance intervals.Compend Contin Educ Dent2005 Dec; 26: 835–44.3. Heijnsbroek M, ParaskevasS, van der Weijden GA.Fluoride interventions forroot caries: a review. OralHealth Prev Dent 2007; 5:145–52. Review.4. Hamilton IR, Buckley ND.Adaptation by Streptococcusmutans to acid tolerance.Oral Microbiol Immunol1991; 6: 65–71.5. Neilands J. Acid Tolerance ofStreptococcus mutansBiofilms. Akademisk avhandling,Malmö University,2007.6. Bowden GH, Hamilton IR.Survival of oral bacteria.Crit Rev Oral Biol 1998; 9:54–85.7. Twetman S, Stecksén-BlicksC. Probiotics and oral healtheffects in children. Int JPaediatr Dent 2008; 18:3–10.8. Näse L, Hatakka K, SavilahtiE et al. Effect of long-termconsumption of probioticbacterium, Lactobacillusrhamnosus GG, in milk ondental caries and caries riskin children. Caries Res 2001;35: 412–20.9. SBU. Karies – diagnostik,riskbedömning och ickeinvasivbehandling Rapportnummer:188, 2007.10. Petersson LG, Hakestam U,Baigi A, Lynch E. Remineralizationof primary rootcaries lesions using anamine fluoride rinse anddentifrice twice a day. Am JDent 2007; 20: 93–6.+Biofilmmiljönförändras ochblir sur.Bakterieranpassar sigtill den surabiofilmmiljön.Tillväxt avsyratolerantabakterier.Bakteriernabehöver inteanpassa sig.Fluor hämmarbakteriemetabolismenoch förhindraratt miljön ibiofilmen blir sur.Lactobacillusrhamnosus förhindrartillväxt avsyratolerantabakterier.Figur 2.När miljön i placket blir sur anpassar sig vissa bakterier. Dessabakterier klarar sig bättre i den sura miljön och kommer att växa isnabbare takt än bakterier som inte anpassat sig. Detta leder till attdessa bakterier tar överhanden och dominerar i placket medan desom inte anpassat sig konkurreras ut. Fluor och Lactobacillus rhamnosusskulle kunna interferera med dessa processer.tandläkartidningen årg 101 nr 3 200965

VETENSKAP & KLINIK BÖCKERMycket pedagogisktom benombyggnadBONE REFORMATIONLundgren S, Sennerby LFörlag: Quintessence, 2008Antal sidor: 136Pris: £ 63ISBN: 978-1-85097-157-3På svenska betyder reformationegentligen religiösomdaning. Troligen avserförfattarna här en merallmän benombyggnad. Imånga författarporträtt gessken av författarnas omfattandemeritlista, inte minstvetenskapliga publikationslista,som avses stödjabokens budskap. Dennagång är denna lista (förovanlighets skull) helt korrekt.Mer än 15 års kliniskerfarenhet stöds av någratiotal vetenskapliga publikationerinom området.I boken gör Stefan Lundgrenoch Lars Sennerbysin översikt om biologiskaoch kliniska principer förförstärkning av käkbenet(processus alveolaris), föreeller i direkt anslutning tillimplantatbehandling.I några kapitel fårvi mycket pedagogisktfölja hur man skördar benfrån höft eller intraoralttagställe, rekonstruktion avtandlös maxilla och mandibel,behandling vid partielltandlöshet och slutligenbiologiska aspekter pårekonstruktiv kirurgi ochvävnadsintegrering av implantat.Som en liten knorr finnsett appendix med namnoch bild på alla använda instrument.En liten hälsningfrån kunniga kliniska hantverkare,som inte bedriverall sin verksamhet bakomskrivbord.I förordet kan man läsaatt författarna gratulerastill detta värdefulla tillskotttill vår kunskapsbas. Det ärväl snarast vi kolleger somborde gratuleras till att hafått tillgång till detta verk.Och i förlängningen vårapatienter, som kan få avanceradimplantatbehandlingutförd, baserad på såvälvetenskap som beprövaderfarenhet.BJÖRN KLINGEEtt måste omBrånemarksmetodensutvecklingOSSEOINTEGRATIONZarb G A et alFörlag: Quintessence, 2008Antal sidor: 200Pris: £ 112ISBN: 978-0-86715-479-5Man får läsa ända till sistasidorna för att förstå bokenstillkomst och kanskeTANDTEKNISKA MÄSTERVERKProteket vill ge en helhetslösning som underlättar Din vardag.Vi erbjuder Dig som tandläkare importerad tandteknik av hög & jämn kvalitet,god service till ekonomiskt fördelaktiga priser!PMSPMS 166C:0 M:64 Y:100 K:0R:244 G:123 B: 32För information &PMS 144C:0 M:48 Y:100 K:0R:248 G:152 B: 29fantastiskt erbjudandekontakta oss påPMSPMS 355C:94 M:0 Y:100 K:0R:0 G:169 B:79PMS 3155C:100 M:0 Y:24 K:38R:0 G:120 B:139www.proteket.sePMS warm grey 5C:0 M:5 Y:10 K:29Proteket ABR:191 G:182 B:173 Protekets produktsortiment inkluderar alla krontyper, frånDrottningholmsvägen 24, 112 42 Stockholmhelkeramik som Denzir, Lava, Zerion, Cerec, Empress och E-max,Postadress: Box 12121, 102 24 Stockholmtill metallkeramikk, fullkronor i guld samt implantat, bådeCMYKskruvade och cementerade lösningar. Proteket levererar ocksåTel: 08- 650 33 80, E-post: info@proteket.seprodukter såsom bettskenor, blekskenor och etsbroar.www.proteketonline.se • www.proteket.se66CMYKtandläkartidningen årg 101 nr 3 2009

VETENSKAP & KLINIK BÖCKERockså dess syfte. 1982 ägdeden så kallade Torontokonferensenrum, som avmånga betraktas som detegentliga genombrottet förBrånemarksmetoden ochdet som kom att kallas osseointegration.25 år senare skulle detta firas,men det blev en högtidmed diverse uttalade ochouttalade komplikationer.Detta är boken som skullepåminna om jubileet, menden kom ut ett år försenad.Det spelar ingen roll föross som läsare om bokenkom ut med denna fördröjning.För den initieradevittnar det om att detibland kokar under ytan påden akademiska ankdammen,det får man dock läsamellan raderna.Utöver den namnkunnigagruppen redaktörer,bland dem svenskarna TomasAlbrektsson och AnnWennerberg, finns ytterligareett drygt tiotal författare.Flera var med redannär det begav sig för 25 årsedan, eller mer.Boken erbjuder både en korttillbakablick och innehållerdet mesta från hela fältetoch en framtidsvy.För oss med intresse förimplantatbehandling, dessutveckling och ställning, ärdenna bok ett måste. Måsteha och måste läsa. Menmåste inte hålla med omallt som skrivs, även omdet förstås känns nästankätterskt hädiskt för enrimligt rättrogen.BJÖRN KLINGE100 årTrovärdigt omimplantatbehandlingITI TREATMENT GUIDEVOLYM 1: IMPLANT THERAPYIN THE ESTHETIC ZONE.SINGLE TOOTH REPLACEMENTSBuser D et alFörlag: Quintessence, 2007Antal sidor: 268Pris: £ 61ISBN: 978-3-938947-10-4Detta är den första bokeni en serie som bygger påkonsensuskonferensermed olika definierade teman.Alla konferenser ochalla böcker i denna seriebygger på implantatbehandlingmed Straumannimplantat.samtliga författare ärmycket välkända och välrenommeradeklinikermed stor patienterfarenhetfrån implantatbehandling,åtminstone med justStraumann-implantat. Säkertkan mycket överförasockså till andra implantatsystem,men det kan varaviktigt att känna till dennagrundläggande begränsning.Varje kapitel inleds medkonsensusuttalanden ochtillgänglig evidens från➤Februari månads handplockade produkt:S 220/320 TR!Pris från166.500:-Produkten på bilden är specialutrustad.Ni hittar oss i Visby, Hässleholm, Bromölla, Västervik, Göteborg,Nyköping, Stockholm, Uppsala, Kvicksund, Örebro och Vännäs.För mer information 0155 - 521 66, www.dentalservice.setandläkartidningen årg 101 nr 3 200967

One Source — One SolutionOsynlig, okrossbar, metallfri, monomerfri, flexibelFördelar• Inga metallklamrar.• Mer resistent mot missfärgningar än akryl.• Flexibel.• Tänder kan tillsättas.• Kan rebaseras.• Deformeras inte eller blir skör.• Komfortabel, hållbar och stark.Sunfl ex1599SEKFullt färdigSunfl ex + Cr.Cobalt*1999SEKFullt färdigSunfl ex + Nobilstar*2199SEKFullt färdigIndikationer• Estetiskt överlägsen med full funktionoch komfort.• Idealisk för patienter som inte vill hametallklamrar.• Perfekt för patienter som är allergiskamot monomer.• Går utmärkt att använda i väntan påimplantat. Kan göras i mindre sektioner.• Syns inte i munnen.• Kan användas i kombination medmetall skelett.Crystal Light Pink Pink Md MeharryDk Meharry* Tänder ingår i dessa priser.Färgskala för gingiva finns att tillgå.METALLKERAMIKNon-Precious699SEKSemi-Precious899SEKMetall ingår i priset.Precious1299SEK50%rabatt*På dinförsta enhet!Vegagatan 8Box 6249102 34 Stockholm, SverigeFÖR MER INFORMATION, RING: +46 8 457 81 90ISO-certifierat laboratorium.*Gäller under 2009.www.sunflexpartials.com | www.suntechdental.com | www.sundentallabs.com

VETENSKAP & KLINIK BÖCKER➤ publicerade vetenskapligastudier. Bokserien representerarpå detta sätt enambitionsnivå, som intehör till vanligheterna inomimplantatlitteraturen.Samtliga kapitel är mycketväl illustrerade såväl medkliniska bilder, som bilderpå modeller och schematiskaillustrationer. Vikänner igen dessa njutbarabilder från den namnkunnigaförfattarskarans föreläsningsbilder.ett avslutande kapitel somhandlar om estetiska komplikationeroch deras orsaker,är i mitt tycke en avbokens höjdpunkter. Härfår vi lära av dem som settandras tillkortakommandenoch gjort egna misstag,sådant ger hög trovärdighettycker jag.BJÖRN KLINGEBalanserat omalternativa teknikerITI TREATMENT GUIDEVOLYM 3: IMPLANT PLACEMENTIN POST-EXTRACTION SITES.TREATMENT OPTIONS.Buser D et alFörlag: Quintessence, 2008Antal sidor: 216Pris: £ 61ISBN: 978-3-938947-14-2Bokens titel visar att detfinns alternativ för behandlingav extraktionsområden.Inte minst direktinstallationoch direktbelastningvid implantatbehandling,är snabbt växande terapiområden.Här ges enbalanserad syn på tillämpningenav dessa växandetekniker. Och även om denvetenskapliga litteraturenpå området också växerganska snabbt, äger bokenskonsensusuttalanden noggiltighet för åtminstone denärmaste åren.I många fall väntar viförstås ännu på tillförlitligalångtidsdata, baserade påkliniska studier av hög vetenskapligkvalitet.Pre-operativ bedömningägnas ett fylligt kapitel ochliksom den första boken iserien, slutar också dennabok med ett kapitel ägnatåt komplikationer. Dessasista 30 sidor borde varaobligatorisk litteratur föralla som sysslar med implantatbehandlingi extraktionsområden.BJÖRN KLINGEnågot nyttpå bokfronten?seTandläkartidningensbokanmälningar100 årdpnova Kunskappresenterar:Jan EkenbäckJan EkenbäckÖvertandläkare ochspecialist i oral protetikpå S:T Eriks sjukhusföreläser hos dpnova.Käkregistrering – gör rätt från börjanJan Ekenbäck är specialist i oral protetikoch arbetar som övertandläkare påspecialistkliniken vid S:t Eriks sjukhus.Tack vare sin erfarenhet inom detta områdeär han en efterfrågad föreläsare.Ett kritiskt moment i samarbetet mellan tandläkareoch tandtekniker är käkregistreringen.Det är nog det enskilt största området somorsakar omgörningar, tidsspillan och frustration.Hur undviker vi det? Jan kommer underföreläsningen att gå igenom hur du undvikerkomplikationer och om de mot förmodanuppstår, hur du kan göra för att minimeradem. Han visar även hur du med hjälp avenkla praktiska tips t.ex. klarar dig från”blindskären”.Som vanligt bjuder dpnova på lite tilltuggoch det finns möjlighet att mingla lite medstadens kollegor ;)OBS! Anmäl dig snarast på: www.dpnova.se ellerskicka ett mail till: kurs@dpnova.seBegränsat antal platser. Seminariet är kostnadsfritt.Företräde ges för dpnovas kunder. Kursansvarig hosdpnova, Monica Duimovich.dpnova prioriterar utveckling.Därför satsar vi bl.a. intensivtpå ett kursprogram som kanutveckla samarbetet mellankliniker och tekniker.StockholmOnsdag 23 marskl. 18.00Rättarvägen 3SolnaMalmöTorsdag 24 marskl. 18.00Borrgatan 4GöteborgDatum meddelaspå hemsidan.tandläkartidningen årg 101 nr 3 200969

DEBATTTandhälsoregistret– en unik möjlighetSvar på debattartikeln »Fullbetandning kan variera« i Tandläkartidningennummer 1 2009.I ett debattinlägg i Tandläkartidningennummer 1 2009 framför tandläkareHans Nömm synpunkter på de tandhälsodatasom rapporteras till tandhälsoregistret.Tandhälsoregistret, som på uppdragav regeringen inrättats vid Socialstyrelsen,syftar till att öka kunskapenom hur tandhälsan i Sverige utvecklas.Vidare beslutades att registret skainnehålla bland annat uppgifter omantalet kvarvarande och intakta tänderoch ska kunna utgöra ett viktigtunderlag för forskning och statistikom tandhälsa.De synpunkter som Hans Nömm förfram i sitt inlägg för vad som är »fullbetandning« är viktiga och kommeratt vägas in i de utvärderingar somgörs. Givetvis skulle en bedömningav antalet tänder som Nömm beskrivervara önskvärd men också bidra tillett stort merarbete för tandvården dådessa uppgifter inte kan hämtas direktfrån journalen. Regelverket kring vadsom räknas som en kvarvarande ochen intakt tand i tandhälsoregistret ärdärför skrivet så att det ska vara förhållandevissnabbt och enkelt att registreradessa data, utan ställningstagandetill vilken tand som till exempelstår i en viss position eller förutsättaen undersökning med röntgenbilder.Tandhälsoregistret kommer, trotsdess begränsningar, att utgöra en unikmöjlighet att skapa en samlad bild omden vuxna befolkningens tandhälsa iSverige och att följa denna över tid.Här är professionens bidrag mycketviktigt, så att data rapporteras korrektoch med en så hög kvalitet som möjligt.Med enkla och enkelt registreradevariabler kan detta vara möjligt.CAMillA PerssoN oCH ÅsA FerNlUNDEpidemiologiskt centrum vid SocialstyrelsenlÄs Mer WWW.socialstyrelsen.seSe Socialstyrelsens föreskrifter SOFS 2008:13på vår webbplats för vad som i tandhälsoregistreträknas som kvarvarande respektiveintakta tänder.StödBRIS!Medlemskap 100 kr,eller gåva. PG 90 15 04-1.BRIS.seESTETIK - PASSFORM - HÅLLBARHETSEAL-TIGHTPRISVÄRDA LÖSNINGARKOMPETENSTRYGGHETPris förebonusavtal70Lillen 1-2009.indd 11/27/09 11:12:34 AMTandläkarTidningen årg 101 nr 3 2009

Inför frivilligförhandsprövning!Tänk dig att du krockar med din bil.Som tur är klarar du dig helskinnadmen bilen får flera skador. Den lämnasin på verkstad och försäkringsbolagetkontaktas. Verkstaden ger ett kostnadsförslagsom försäkringsbolagettar ställning till och när du betalat dinsjälvrisk blir bilen lagad och allt blirbra igen. Ett ganska sannolikt scenariosom har fungerat väl under många år.Tänk dig nu att du råkar ut för entandolycka. Det krasar till i munnennågonstans där bak och det börjar kännasriktigt obehagligt. En tandläkarekontaktas och efter en omfattande undersökningkonstateras flera skador påtre tänder. Den ambitiöse tandläkarenber nu att få återkomma med skriftligtundersökningsprotokoll, alternativabehandlingsplaner med vidhängandeprisuppgifter som du som patient skata ställning till. Naturligtvis har du endasten vag uppfattning om vad somkan vara den bästa behandlingen justför dig och överlåter beslutet till tandläkarenoch plånboken.När bilen gick sönder kunde du ochverkstaden vända er till försäkringsbolagetsskadereglerare för att få allafrågetecken uträtade. Skadereglerarenär en yrkespeson med goda professionellakunskaper som ser till att skadanregleras ekonomiskt och att lagar ochförsäkringsregler efterföljs.Hur har vi det inom vår försäkring?Denna funktion är borttagen idet nya tandvårdsstödet. Först fannsingen odontolog att vända sig till utanvi var hänvisade till Kundcenter förpartners bemannad med en tjänstemanutan kunskaper i odontologi.Från en fredag till en måndag tillsattesdock i panik en rådgivande funktionav försäkringstandläkare i Umeåsom i dagsläget enbart kan nås genomKundcenter för partners.de inte kan missförstås! Det ska klartframgå vad staten betalar ekonomisktoch vad patienten ska betala. Efter etthalvår kan vi lätt konstatera att de varnaivt att tro att vi skulle kunna pressain patientens status med vidhängandeterapi och ekonomi i ett datorbaseratsystem utan mänsklig tolkning. Detflorerar redan massvis med tips påfältet om hur man ska pressa in patientensskada i försäkringens system.Vissa klart tveksamma men omöjligaatt motbevisa i efterhand. Var det sådet var tänkt; att vi skulle trixa ochtolka reglerna för att hjälpa patienternaatt få den ersättning som de bordevara berättigade till? Hur många varvi inte som lappade och lagade föreden 1 juli för att senare kronförse deskadade tänderna? Det nya tandvårdsstödetär ett illa genomtänkt hastverksom aldrig borde ha sjösatts den 1 juli2008. Det minsta man kunde ha begärtvar väl ett pilotprojekt samt enrejäl remissrunda i förväg.Nu kommer nästa problem för tandläkaren.Efterkontrollen. Tandläkarenhar utfört ersättningsberättigad vård.Patienten blev nöjd och har betalat.Pengarna från Försäkringskassankom inom stipulerade 14 dagar. Tyvärrvisar det sig vid en efterkontrollatt en detalj inte följde regelverket. Nuväntar en kommunikation brevledesmed tjänstemän på kassan. Det finnsi dagsläget inte någon möjlighet attreda ut ärendet med en kollega medodontologisk kompetens och befogenhetatt ta beslut i ett ärende. Resultatetkan bli att du får dra det vidare upp ilänsrätt och kammarrätt. Jag misstänkeratt de flesta viker sig i detta lägeoch förlorar pengarna som skulle haersatt vården.Den första bro jag gjorde efter 1 julivar en liten treledsbro i fronten föratt ersätta en förlorad etta. Bron lämnadessom vanligt ut temporärt ochpatienten ville betala. Av misstag ochokunskap gjordes en ersättningsbegärani detta läge. Bron cementeradesdefinitivt 14 dagar senare. Försäkringskassanhar i dagarna dragit 6991kronor för att jag debiterade kassan 14dagar för tidigt. En åtgärd får enbartdebiteras när den är helt klar, enligtkassan. Här finns inte utrymme förtolerans. Du kommer som vårdgivareatt straffas utan pardon om inte regelverketföljs till punkt och pricka. Mittstraff är utmätt, pengarna återtagna,utan att ärendet är slutfört. Jag tänkerpå kollega Berg i Sölvesborg och hansenvisa kamp om att få upprättelse. Jagska följa hans väg. Det kommer attkosta mig massor, men Försäkringskassanmåste stoppas och tänka om.Det nya tandvårdsstödet måste ändrasoch det på momangen.Hur skulle ett nybyggt, icke i förvägtestat it-stöd kunna ge förenklad ad-➤Nu kommer nästa problem för tandläkaren.Det gäller att passa in patientensodontologiska problem i endiagnoskodlista för att ersättning skautgå från tandvårdsstödet. Det sägsatt reglerna ska vara så fyrkantiga attEn skadereglerare med odontologisk kompetens sökes.foto: colourboxTandläkartidningen årg 101 nr 3 2009 71

DEBATT➤ministration, uppgiftsinsamling ochuppföljning? Det måste göras massorav fel i inrapporteringen från tandvårdenmedan man bara har kapacitet attta hand om en bråkdel. Från börjanskulle ju alla åtgärder kollas. Dettaändrades till att enbart protetik skullegranskas. Vilken trovärdighet har ettsådant i hast förändrat beteende? Vikan inte ha ett stöd som så till fulloförlitar sig på datorer att man sättermänniskan på undantag. På mina brevtill Försäkringskassan får jag mallsvar.Själv ska jag förse Försäkringskassanmed journalutskrifter, foto, röntgenet cetera som beslutsunderlag. All vettoch etikett är satt ur spel enligt minmening.Åter till bilverkstaden. Tror du att någonbilfirma skulle arbeta utan skadereglerarefrån försäkringsbolag ochlöpa risk att få återbetala pengar förutförd lagning av en skadad bil? Naturligtvisinte. Vi tandläkare har genomvåra företrädare försatt oss i en mycketobehaglig situation. Det finns mångaskall, bör och måsten. Det finns väldigtlite skrivet om de straff som kommeratt utdelas. På alla brott finns det enpreskriptionstid. Hur långt bakåt i tidenkan Försäkringskassan gå i sin jaktpå felaktigheter? Självklart kommerman att utdela ekonomiska sanktioner.Man kommer att göra som i mitt fall:Pengarna dras från mitt konto och jagkommer att ha en mycket lång väg föratt få upprättelse.Hur ska Försäkringskassan kommaur det här dilemmat med ansiktet ibehåll?Jag anser att Försäkringskassanmåste skapa en möjlighet till frivilligförhandsprövning. Vi tandläkare kaninte ta den ekonomiska risk som nuvarandesystem innebär. Med en godkändprövning i ryggen kan tandvårdsstödetge det som det utger sig att vara: ettstöd. Visst var vi många som ville bliav med förhandsprövningarna. Menöppnar vi möjligheten för frivilligaförhandsprövningar är ju valet fritt.Dessutom måste försäkringstandläkarnasroll omedelbart omdefinieras.Tidigare hade vi ett i mitt tycke gottsamarbete med patientens bästa förögonen. Detta har över en natt förändrats.Den stödjande rollen har ändratstill en övervakande med möjlighet attutdöma straff av i första hand ekonomiskart. Tandvården måste på någotsätt få en kommunikationslinje medodontologisk kompetent och ansvarigpersonal på Försäkringskassan.Jag skulle vilja se de personer i ögonensom beslutade om 14 dagarsregeln. Jagkänner mig som en astronaut på enrymdfärja inför återinträdet till jorden.Jag måste flyga in i jordatmosfärenvid rätt tidpunkt, rätt vinkel, rätthastighet för att åter kunna landa påjorden. Missar jag, återstår inget annatän katastrof. Detsamma gäller 14 dagarsregeln.Gör jag en ersättningsbegäranför tidigt eller för sent är loppetkört. Pengarna från försäkringen brinnerupp. Från början hade jag tänkt attinsändaren skulle heta »Blott Sverigesvenska stollar har«. Kanske är jagsjälv den störste stollen av alla. Detbjuder jag på, men jag är inte ensam.HANs ANKArBloMPrivattandläkare, MönsteråsDENTALMÄSSAN 5 - 7 MARSprodukter • behandlingsmetoder • vetenskapTräffa dentalbranschen i KöpenhamnScandefa har tagit fram nya produkter inom dentalutrustning,tillbehör och arbetskläder under mer än 40 år.Under 2009 väntas över 10 000 fackkunniga besöka Scandefamellan den 5 - 7 mars i Bella Center. De kommer att få informationom ny utrustning och nya hjälpmedel från mer än 175utställare, samtidigt som de får lära sig de senaste teoriernaoch trenderna på Tandläkarföreningens årliga kurs.Online-registreringpå www.scandefa.dk2009Beställ massinbjudningarTel.: +45 32 47 21 23 eller www.scandefa.dkKursprogramTel.: +45 33 48 77 09 eller www.tandlaegeforeningen.dkTid och platsBella Center, Center Boulevard, DK-2300 Köpenhamn STorsdag kl. 12-18. Fredag kl. 9-18. Lördag kl. 9-15.72TandläkarTidningen årg 101 nr 3 2009

Käppar i hjuletFörsäkringskassan irriterar tandläkarnagenom oklara anvisningaroch orimliga bestämmelser. Någraexempel:I veckan skulle jag efter inloggningpå tandvårdsportalen redovisa någrapatienter. Efter att ha klickat på »patientbesök«fyllde jag i mitt och patientensnamn enligt anvisning pådatorskärmen. Sedan kom jag inte vidareoch ringde frustrerad till Försäkringskassan.Där fick jag veta att mednamn avses personnummer!Jag registrerade ett antal åtgärder.Av någon anledning kom inte referensprisernafram så jag sparade registreringarnaoch ringde kundcenter. Dåfick jag beskedet att referensprisernaborde ha synts, men ingen förklaringtill varför de inte gjorde det. Mina sparadeuppgifter fanns inte kvar så jagfick mata in dem på nytt. Tur att jaginte arbetar heltid, tänkte jag.På patient nummer två gjordes en undersökning.Men vad nu? »Du måsteange tandnummer och -position.« Skajag fylla i varenda tand i bettet? Jagfick ta hjälp igen. Man måste klicka ien ruta där det står »ej tillämpbart«,fick jag veta. Den rutan hittar manbara om man går förbi alla tandnummer.Patienten har snabb tandstensbildningså jag ägnar 25 minuter åt attdepurera. Det borde inte vara svårtatt hitta koder för detta, men ingenpassar. »Förhöjd risk för parodontit«skulle det kunna vara, men tandstenenhar tagits bort regelbundet sårisken är inte förhöjd. Jag tittar underC: »Behandlingar av sjukdoms- ochsmärttillstånd.« Det närmaste jag kankomma är gingivit, men det var ju baraen massa tandsten och knappast någongingivit.För en kunnig tandläkare är detsjälvklart att tandsten bör avlägsnas.Problemet är att tandsten inte betraktassom en sjukdom. Därför kan inteåtgärdskoden 342 användas om manser depuration som en hälsofrämjandeinsats. Oavsett hur mycket tid dethar tagit så är referenspriset 120 kronorom depurationen sker i sambandmed undersökning. Följden blir attdiagnoser som betecknar sjukdomstillståndöveranvänds.Tandläkare är tillräckligt flexibla föratt hitta den diagnos- och åtgärdskodsom ger dem och patienterna den mesträttvisa ersättningen. Vad vinner manpå att, när den uppenbara diagnosenär tandsten, krångla till det och fåtandläkare att ägna tid åt att leta efterandra mer eller mindre arvodesstyrdadiagnos- och behandlingskoder?Nils NorrsellTandläkareFrån folk till människaJag har varit patient hos folktandvårdensen 1962. Jag gick då i andra klassi folkskolan och på den tiden blev manskickad av fröken till tandläkaren eller»tannapregarn« som vi kallade det.Kanske var det så att andra barn fickfölje av någon förälder men jag minnsdet inte så. Som läkarbarn var dettai varje fall inte aktuellt utan jag gicksjälv. Folktandvården var lika naturligtsom poliosprutorna, stelkrampvaccineteller de månatliga skoltvagningarnai textilfabrikens källare. Iden köping som jag växte upp, fannsfolktandvården i stort rött tegelhus.Det luktade eter när man kom in. Utannågon djupare diskussion fylldes sexårständernamed amalgam. Tandläkarnauppfattade jag som gamla ochde efterlämnade ingen annan minnesbildän självklarhet och auktoritet.På högstadiet kom fluorsköljningarnaoch pågick några år. Som studentfortsatte jag hos folktandvården därjag fick en ung och trevlig tandläkare.Själv utbildade jag mig till läkare ochåren gick och vi blev äldre. Min tandläkarefick problem med ryggen ochblev så småningom förtidspensionerad.Jag fortsatte inom folktandvårdenoch fick nu olika yngre tandläkaresom alla var trevliga och duktiga. Mende stannade inte kvar på min folktandvårdutan fortsatte till andra tjänstereller blev privatpraktiserande.foto: lasse mellquistSå tappade jag en plomb under julhelgenoch ringde till folktandvården.Nej, min tandläkare hade slutat ochnågon ersättare hade man inte. Någontid hade man inte heller och en riktiglagning kunde jag inte räkna med.Möjligtvis ett tillfälligt förband. Jagdröjde i min fråga. Hade man verkligeninte en enda tid under hela veckan?Jag kunde ju ta vilken tandläkaresom helst!Jo, en enda tid fanns och eftersomjag skulle utomlands veckan senarevar det bara att boka om i min kalender.På morgonen när jag var på väg ringdeman och berättade att tandläkaren blivitsjuk. Jag fick några telefonnummertill andra tandvårdscentraler.På det ena stället fanns inga tider allsoch på det andra var det upptaget. Efteren kvart som nummer fem i en telefonköringde jag nummerbyrån. Jagfrågade om det fanns någon med detutländska efternamn som min senastetandläkare haft. Jodå, han fanns på ettprivat tandläkarhus och jag koppladesdit. Där svarade man redan på andrasignalen och det hördes hur det borradesprecis intill telefonen. Jovissthade man tid! Gick det imorgon 16.30?En perfekt tid för mig men en ovanligtid på folktandvården. Jag ville ge mitt ➤Tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009 73

DEBATT➤personnummer. Nej tack, det behövdesinte – det räckte med namnet.Jag fick svårt att hålla tiden ochringde stressad när jag var på väg frånett möte. Jo, det gick bra att komma 10minuter sent. Det blev 15 minuter ochjag kände mig skamsen. När jag komblev jag välkomnad av min tandläkaresom bad mig sitta ner och hämta andan.Han verkade glad över att se migigen. Man hade stuvat om patienternaså det hade ordnat sig på bästa sätt.Jag satte mig ner i det enkla men personligtinredda väntrummet. En sextiotalssoffai teak, en oljemålning ochett spröjsat fönster. På väntrumsbordetlåg några intressanta inredningstidningar– inte Allers veckotidningsom jag var van vid.Jag råkade lyssna till ett personligtsamtal i receptionen. Ägaren till tandläkarhusettalade med någon som verkadevara en stamkund. Tydligen hadehan inte betalt på länge så hon uppmanadehonom att han skulle betala litetnästa gång. Det var en principsak attman betalade något i varje fall.Så kom jag in till min tandläkare ochErgonomiska stolar förbättre hälsa!Perfect Classic- ställbar sitsvinkel- mjuk stoppning- litet fotkrysshan berättade hur mottagningen fungeradeoch hur bra han trivdes. Undersökningenvisade att det var amalgamfrån min sexårstand som hade lossnatpå grund av att jag ätit för mycket segkola under julen. Jag frågade om jagkunde få amalgam igen men det kundejag inte. Mycket har hänt sen 60-talet,sa min tandläkare.De senaste dygnens små händelserhade påverkat mitt sinne. Kopplingenmellan arbetsglädje, att ha sina egnapatienter, småskalighet och att kunnaleda och påverka verksamheten, stodplötsligt klart för mig. Tänk om dettagällde även för läkare och patienter iden vardagliga sjukvården?Efter behandlingen kom jag ut pågatan i dagsljuset och kände mig gladoch befriad. Det var som att gå genomBerlinmuren två decennier efter allaandra. Efter mer än 45 år var min tidhos folktandvården över – och minsexårstand var bländande vit igen!PoUl KoNGsTADLäkareDeltai debatteni Tandläkartidningenchristina.mork@tandlakarforbundet.seBarn har rätt att komma först.Inte sist.Barn har rätt att bli lyssnade på.Inte överröstade.Barn har rätt att uttrycka sina åsikter.Inte att hålla tyst.Barn har rätt att bli kramade.Inte slagna.Barn har rätt till resurser.Inte besparingar.Barn har rätt att säga ifrån.Inte tiga still.Barn har rätt att få hjälp.Inte att bli straffade.Barn har rätt att leka.Inte att kriga.Barn har rätt att få vara barn.Försvara deras rättigheter!Sätt in ditt bidrag på PG 90 2003-3 eller sms:aBARN till 72 900 så bidrar du med 50 kronor.IT-produkter för moderntandvårdDatabord anpassat för dentala arbetsplatserSupportstolenSvensk möbeldesigni världsklass, signeradprof. Bruno Mathsson.tel. 0565-12280, fax 0565-12282www.supportdesign.se100 årNyutvecklattangentbordpåminner omrengörning.Tel. 08-774 98 80www.multiergonomi.seinfo@multiergonomi.seMultiErgonomi74TandläkarTidningen årg 101 nr 3 2009

Explore New Territories with BiomainNär The Eagle landade på månen för 40 år sedan fanns redan de första käkbensförankradetitanskruvarna. 2002 kom Biomain som en pionjär och utmanade de etablerade implantatföretagenmed hög kvalitet, god service och mycket konkurrenskraftiga priser.Välkommen på upptäcktsfärdAnmäl dig via mail info@biomain.se, ring 042-27 07 80 eller faxa 042-27 07 82Några av våra föreläsare: Övertandläkare Catharina Göthberg, Spec. Oral Protetik,Övertandläkare Alf Eliasson och Tandtekniker Lars Sundell.Månen 20 juli 1969 • Jönköping 11 mars • Göteborg 12 mars • Uppsala 18 marsStockholm 19 mars • Gävle 25 mars • Umeå 26 mars • Malmö 2 aprilSeminarieprogram:16.30-17.50 Produktdemonstration, mat och mingel18.00-19.00 Föreläsning19.00-19.15 Paus19.15-20.15 Produktnyheter från Biomain20.15-20.30 Frågestund För mer info: www.biomain.se

platsannonserAktuella stop- och utgivningsdagarNr 5 Stopp 6/3 Utgivning 2/4Nr 6 Stopp 26/3 Utgivning 23/4Hemsida: www.tandlakartidningen.seE-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.seFax: 08-666 15 95Adress: Tandläkartidningen, Box 1217111 82 StockholmFoto: MAGnuS StrÖM, MIKAel SVenSSon/BIldArKIVet.SeVälkommen till Folktandvården i Jämtlands län– ett län fullt med möjligheter året runtVi sökerKlinikchef/Distriktstandläkaretill Folktandvården i Bräcke kommun. Bräcke kommun, mitt emellan fjäll och hav, erbjuderen klinikchefstjänst i kombination med kliniskt arbete. Vi ser gärna en kombination med iförsta hand tandläkare då vi behöver förstärka tandläkarbemanningen inom kommunen.Här finns goda möjligheter till ett rikt friluftsliv med skidåkning, fjällvandring, fiske, jaktmm. Centralort i kommunen är Bräcke som har goda pendlingsmöjligheter till Östersundoch till vårt grannlän Västernorrland. Inom kommunen finns tre kliniker Bräcke, Kälarneoch Gällö. Vi söker en gemensam klinikchef till de tre klinikerna.KlinikchefSom klinikchef ingår ett ansvar för att bedriva förändrings- och utvecklingsarbete med syfte att uppnåuppsatta mål. Arbetet ska även präglas av att vidareutveckla teamtandvård samt fortsatt samverkanmellan klinikerna i kommunen. Klinikchefen har budget- och personalansvar och är direkt underställdverksamhetsområdeschef.Vill du veta mer om klinikchefstjänsten kontakta gärna verksamhetsområdeschef Kristin GahnströmJonsson, tel 070-345 48 67 eller gå in på www.jobb.jll.se.Vi söker även distriktstandläkare till fler områdeninom vårt län. Möjlighet till anställning finns i tex Svenstavik, Strömsund/Gäddede, Härjedalen och i Östersundsområdet.Kontakta personalhandläggare Marianne Gabrielii, tel 063-14 76 26,marianne.gabrielii@jll.se, eller gå in på www.jobb.jll.se så får du veta merom dessa möjligheter.Samtliga tjänster söks på www.jobb.jll.se. Sista ansökningsdag är 9 mars.76tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009

platsannonserE-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.seKlinikchef till Solrosen i LjungbyÄr du en engagerad och kreativ ledaresom behöver en ny utmaning?Hos oss får du, tillsammans medkunniga och positiva medarbetare,möjlighet att driva en trevlig allmänklinikvidare mot nya mål.Vi erbjuder dig ett stimulerande ochutvecklande arbete med stor frihetoch goda påverkansmöjligheter. I dinroll som klinikchef ingår att du lederoch utvecklar kliniken samtidigt somansvarar för medarbetarna och detekonomiska resultatet.Vi söker dig som har god klinisk skicklighetoch livserfarenhet samt intresse ochkompetens för ledarskap. Vi erbjuder digutbildning inom ledarskap och arbetsmiljöoch ett gediget introduktionsprogramför att du på bästa sätt skakomma in i rollen som klinikchef.På kliniken arbetar i dag 3 tandläkare,2 tandhygienister och 9tandsköterskor.Vi erbjuder en tillsvidaretjänst inomlandstinget, uppdraget som klinikchefär tidsbegränsat i 3 år.Tillträdesker enligt överenskommelse.Vi vill i första hand ha rätt personmed rätt kompetens men eftersträvarsamtidigt en jämnare könsfördelning,vi ser därför gärna bådemanliga och kvinnliga sökande.Som arbetsgivare ser vi oss somdet lilla landstinget med de storamöjligheterna!Ljungby är en trevlig stad i södrasmåland med ett starkt näringslivoch många företag. Den lilla stadenmed sin charm bjuder på angenämaupplevelser inom konst, kultur ochmat. Staden har ett strategiskt lägevid E4:an. Vill du veta mer omstaden kan du titta på www.ljungby.seVill du veta mer om tjänsterna är duvälkommen att kontakta tandvårdsdirektörAnnika Kahlmetertel 0470-58 89 30. Fackliga representanterär Carina Ljung (SKTF) tel0470-58 88 60, Erik Mölleborg (TT)tel 0470-58 77 00 och AnneliSchippert (SRAT) tel 0477-79 48 20.Välkommen med din ansökan, märktmed refnr 03-09, senast den 9 marstill Folktandvårdens kansli, Klostergatan16 B, plan 3, 352 31 Växjö.Medflyttarservice – ring 0470-74 50 05 eller besök www.medak.infowww.ltkronoberg.seExtraordinary Opportunity to work fortwo weeks in the UKOPRO, who are the largest suppliers of mouthguardsin the world, need English speaking dentists to takeimpressions at schools in the UK this September.We will supply you with a car, accommodation, UKdental registration and work that will involve touringaround the UK seeing some of the great sites. What'smore we will pay you £800 (approx. SEK 10,000*)per week!!APPLY NOW to Allan Gill at OPROemail: allan.g@opro.com. Tel: +44 1707 261261 ext 306*correct rates at December 2008arbeta UtoMlandS?Då ska du gå ur AEA. När du återvänder tillSveriges ska du gå med igen direkt annars gårdu miste om inarbetade försäkringsperioder.Läs mer på www.aea.seFolktandvården Västernorrland sökerdistriktstandläkaretill Sollefteå, läs mer på www.lvn.se/jobbwww.lvn.setandläkartidningen årg 101 nr 3 200977

platsannonserE-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.seHITTA DITT NYA TANDLÄKARJOBB HOS OSS!Vi söker medarbetare till Folktandvården i Kalmar länKalmar län är Sveriges mest besökta turistområde sommartidnäst efter storstadsregionerna. Fantas tiska varumärkensom Hultsfredsfestivalen och Glas riket hör tillvår region. Vår region har en underbar boendemiljö medbåde inland, kustland och Öland. Kalmar län har en avSveriges vackraste skärgårdar.Folktandvården i Kalmar län är en organisation i framkant!Organisationen är decentraliserad och våra klinikerhar stort eget ansvar. Det betyder att medarbetarna harmöjligheter att vara med och påverka och utveckla verksamheten.Vi vill nu bli fler och söker därför dig som vill utvecklastillsammans med oss. Vi tror att du är en ansvarsfull ochutvecklingsbenägen tandläkare som tycker det är roligtatt arbeta i team.Satsar du på oss erbjuder vi bland annat:• goda utvecklingsmöjligheter i samarbete med vårspecialisttandvård• ett omfattande introduktionsprogram• handledning av erfarna kollegor för dig som ärnyutbildadJust nu har vi lediga tjänster i Emmaboda,Mönsterås och Vimmerby/Hultsfred – läs mer på:www.ltkalmar.se/ledigajobb eller kontakta någonav våra PA-konsulter; Karin Berndtsson,karin.berndtsson@ltkalmar.se 0480-842 66 ochHenrik Lindblad, henrikl@ltkalmar.se 0480-841 20.HÄLSOHÖGSKOLAN SÖKerUniversitetslektor ioral hälsovetenskapHälsohögskolan söker dig som medarbetare för undervisningoch forskning inom oral hälsovetenskap. Hälsohögskolan ären av fyra fackhögskolor vid Högskolan i Jönköping som harrättighet att utfärda master- och doktorsexamen inom dethumanistiskt-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet.Läs mer påwww.hhj.hj.se/jobbTandläkareLeg allmäntandläkare sökes till privat specialistkliniki Cambridge, England.Vi söker dig som arbetat med allmäntandvård undermånga år, behärskar det engelska språket och hargod människokännedom.Tjänsten är en deltid och boende finns.Kliniken är modernt utrustad med både engelskaoch svenska kollegor.Har du frågor eller är intresserad av tjänsten?Maila eller ringKate Wingrove, Practice Manager+441223350367reception@cambridgedentalgroup.co.ukSenaste nyttfinns på www.tandlakartidningen.se78tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009

platsannonserE-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.seAttendokonsernen är ledande i Norden inomomsorg och sjukvård genom de två affärsområdenaAttendo Care och Attendo MedOne.Tandläkare – din tid är värdefullVill du arbeta när det passar dig och ta ledigt när det känns så? Kom och arbeta inom Attendo MedOne iFinland. Vi söker fl era tandläkare, både allmäntandläkare och specialister, till vår växande skara medarbetareinom tandvården. På vissa arbetsplatser räcker det med att du enbart kan svenska.Inom Attendo MedOne är din arbetsvecka indivuduell. Du kan själv välja när och hur mycket du vill arbeta.Du kan arbeta dagtid eller kvällstid, tillfälligt eller långsiktigt, runt om i Finland. Du bestämmer.Ersättningsnivån är mycket bra: som bäst kan våra tandläkare nå en årsinkomst på en miljon svenska kronor!Vid behov hjälper vi med bostad och transport. Ring eller skicka in en intresseanmälan. Vi berättar gärna mer.Haluatko työskennellä joustavasti juuri silloin, kun sinulle sopii ja pitää vapaata, kun siltä tuntuu? Tule töihinSuomeen. Etsimme kasvavaan joukkoomme hammaslääkäreitä. Voit työskennellä joko suomen- tairuotsinkielellä. Otathan yhteyttä. Kerromme mielellämme lisää!Attendo MedOne OyPasi Karvonen, tel +358 207 474 747pasi.karvonen@attendo.fiwww.attendo.fitandläkartidningen årg 101 nr 3 200979

platsannonserE-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.seVi söker fyra övertandläkare till Helsingborg!Din arbetsplats blir Centrum för specialisttandvård i Helsingborg. En enhet vars fokus är att utveckla denlokala specialisttandvården i nordvästra Skåne. Vi sätter patienten och odontologin främst genom ett närasamarbete med käkkirurgin, odontologisk röntgen, anestesiologen (med tillgång till bland annat tryckkammarbehandlingar),Folktandvårdens allmäntandvård samt områdets många privata vårdgivare.Centrum för specialisttandvård i Helsingborg ligger i ett av Sveriges vackraste och mest dynamiska områden.Att Helsingborg kallas ”Sundets pärla” är ingen överdrift. En mångfald av skolor, högskola och ettvälmående näringsliv ger dig och familjen både trygghet och valfrihet.”Nu går mina två erfarna kollegor ipension. Men jag ser fram emot att detkommer två nya ortodontister som villdriva och utveckla kliniken tillsammansmed mig och mina medarbetare!”ÖvertandläkareMargareta Orrling042­406 71 81”Vår kollega Helena går nu i pension.Kom och hjälp oss att fortsätta utvecklaPedodontin i nordvästra Skåne!”ÖvertandläkareÅsa Hasselblad LarssonÖvertandläkareGunilla Magnusson042­406 71 90”Vårt team på kliniken för protetik behöveren spelare till för att bli komplett.Kom hit och jobba med oss!”ÖvertandläkarePer Carlson042­406 72 06Vill du veta mer? Kontakta verksamhetschef Greger Linander, 0766­486 530 / greger.linander@skane.se eller någon avvåra medarbetare ovan. Facklig företrädare TT, Åsa Hasselblad­Larsson, 04­406 71 99. Mer information om tjänsternafinns på www.skane.se/platsnytt80tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009

platsannonserE-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.seVi söker nyamedarbetareVi söker nyamedarbetareFolktandvårdenÖvertandläkareSpecialistkliniken för Ortodonti, Odontologen,GöteborgTillsvidare. Heltid. Tillträde enligt överenskommelse.Ref.nr: FTV65-2009Specialisttandvården inom Västra Götaland är en samladorganisation som ingår i Folktandvården Västra Götaland.Verksamheten bedrivs i hela regionen. Vi är ca 750 medarbetaresom arbetar inom samtliga specialiteter.Specialistkliniken för ortodonti på Odontologen i Göteborgbedriver specialisttandvård för barn, ungdomar och vuxnasamt ingår i LKG-teamet i Västra sjukvårdsregionen. Klinikenbedriver dessutom grund-, vidare- och specialistutbildninginom ämnesområdet ortodonti. Kliniken har ca 50 medarbetareoch ca 12 tandläkare under specialistutbildning.Arbetsuppgifter: Eftersom kliniken har ett brett verksamhetsfälthar vi möjlighet att erbjuda varierande arbetsuppgiftermed egen patientverksamhet, undervisning exempelvis:klinisk handledning, seminarier och föreläsningar inom deolika utbildningar som kliniken är involverad i. Eget utvecklingsarbete/forskningkan också ingå. Omfattningen av deolika delarna kan diskuteras utifrån den sökandes intresseoch kan även variera över tid.Kvalifikationer: Specialistkompetens i ortodonti.Upplysningar: Klinikchef specialistkliniken för ortodontiKen Hansen, tfn 031-741 22 00 eller viae-post ken.hansen@vgregion.se.Facklig företrädare: Tjänstetandläkarföreningen John Bratel,tfn 031-741 34 00.Ansökan sänds till Västra Götalandsregionen, Folktandvården,Administrationen, 405 44 Göteborg.Ansökan via e-post: ansokan.ftv@vgregion.seSista ansökningsdag: 2009-03-06.Folktandvården Västra GötalandÖvertandläkare i PedodontiSpecialisttandvården i Västra Götalandsregionen,med placering i SkövdeTillsvidaretjänst. Heltid. Tillträde enligt överenskommelse.Ref.nr: FTV73-2009Upplysningar: Klinikchef Inger Jönsson, tfn 0500-43 29 00.Sista ansökningsdag: 2009-03-06.www.vgregion.se/jobbKlinikchefMariannelund FolktandvårdVi söker en klinikchef för intressanta arbetsuppgifter.Välkommen att ringa verksamhetschef Eva Örn,0382-467 00, för mer information ellerläs mer på www.lj.se/jobbSista ansökningsdag är den 9 mars.www.vgregion.se/jobbTandläkare sökestill privat klinik i Malmö.Du som söker skall vara serviceinriktad,flexibel samt ha minst 3 års erfarenhet.För frågor och ansökan:tdl_malmo@hotmail.comNytt jobb?Kontakta alltid den lokala företrädaren förTjänstetandläkarna för aktuell löneinformationinnan du börjar ett nytt jobb.tandläkartidningen årg 101 nr 3 200981

platsannonserE-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.seSøk utfordringer!Velg Hedmark i Norge!Minimumslønn i Hedmark er43.187 SEK per måned!Vi har følgende ledige tannlegestillingerlangs svenskegrensen:Folldal tannklinikkTolga/Os tannklinikkVåler/Åsnes tannklinikkGrue tannklinikkStillingen i Våler/Åsnes er et vikariat medmulighet for fast ansettelse.Følgende incentiver gjelder for dissestillingene:1. Tannleger som ansettes i Den offentlige tannhelsetjenesteni Hedmark med små barn kan jobbe 80 %med 100 % lønn til og med det året barna fyller 6 år.2. Tannleger som ansettes i Den offentlige tannhelsetjenesteni Hedmark og har barn mellom 7 og 12 årkan få en ekstra ferieuke per barn, maks 4 uker per år.3. Tannleger som ansettes i Den offentlige tannhelsetjenesteni Hedmark med barnebarn under 6 år kan få1 uke ekstra ferie pr år.4. Tannleger med små barn skal oppleve fleksibilitetnår det gjelder å få tilrettelagt sin arbeidsdag somsmåbarnsforeldre.5. Fleksitid kan benyttes så langt det er praktisk mulig6. Hedmark fylkeskommune kan gi etableringstilskudd på50 000 NOK til tannleger som ønsker å etablere segpå klinikker som har vært vanskelige å besette. Dettegjelder som et alternativ til flyttegodtgjørelse mot enbindingstid på 2 år.7. Ved ansettelse på klinikker som har vært vanskelige åbesette, kan det tilbys 50 000 kr ut over normallønnved tiltredelse, deretter 50 000 kr etter 1 og 2 årstjeneste. Det knyttes bindingstid til etableringstilskudd.Kontaktperson er overtannlege Claes Næsheim.Telefon :+47 932 18 257 ellerclaes.naesheim@hedmark.orgSøknadsfrist 10.marsSøknad sendesFylkestannlegen i HedmarkFylkeshusetN-2325 HamarKarolinska Institutet– Institutionen för Odontologiledigförklarar på uppdrag av HSN-f/Tandvårdsenheten,Stockholms läns landsting, en plats somST-tandläkare, heltid, för erhållandeav specialistbehörighet i pedodontiUtbildningen genomförs i enlighet med Socialstyrelsensföreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1993:4 M)avseende specialiseringsutbildning för tandläkare.Behörighet: Sökanden skall ha av Socialstyrelsenutfärdad tandläkarlegitimation och minst 2 års allmänpraktikpå heltid, inkl både barn- och vuxentandvård.Särskilt meriterande för tjänsten är målinriktatintresse för pedodonti genom forskning, klinisk tjänstgöringeller annan kompetensutveckling.Meritvärdering och tillsättningsförfarande kommer attske i enlighet med förutsättningarna för NationellaST-platser.Tillträde: 2009-05-01 eller enligt överenskommelseUpplysningar: Enhetschef, professor Thomas Modéer,tel 08-524 883 21, e-post Thomas.Modeer@ki.seFacklig företrädare:SACO: Lars Sundell, tel 524 882 24,e-post Lars.Sundell@ki.seOFR: Birgitta Lindholmer, tel 08-524 882 60,e-post Birgitta.Lindholmer@ki.seSEKO: Gunnar Stenberg, tel 08-524 880 75,e-post Gunnar.Stenberg@ki.seAnsökan märkt med dnr 229/2009 ochmerithandlingar sändes senast den 2009-03-05till Karolinska Institutet, Institutionen för odontologiPersonalansvarig Lena JarsmanBox 4064, 14104 Huddinge.2 Tandläkaresökes till privat tandläkarklinik i Örnsköldsvikmed gott patientunderlag. Ev. säljes.Svar senast 6 februari 2009 tillMalin Pärsson Tel: 0678-56417282tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009

platsannonserE-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.seTROMS fylkeskommuneROMSSA fylkkasuohkanTannhelsetjenestens kompetansesenter for Nord-Norge (TkNN)Tannhelsetjenestens kompetansesenter for Nord-Norge (TkNN) er lokalisert til Tromsø og ble formelt etablert som det førsteregionale kompetansesenteret innenfor tannhelsesektoren i Norge.Ferdig utbygd vil det være èn eller fleretannlegespesialister innenfor alle 7 spesialistområder som er godkjent i Norge,og til sammen ca 60 stillinger ved senteret.Arbeidsoppgaver er klinisk pasientbehandling, spesialistutdanning, forskning og etterutdanning av tannleger.TkNN har enregionfunksjon for Nord-Norge (dvs de tre nordligste fylkene).TkNN eies av Troms fylkeskommune.Den politiske ogadministrative ledelsen i Troms fylkeskommune har vist stor interesse og fulgt opp med økonomiske bevilgninger for atTkNN skal utvikle seg i tråd med målsetningene.LEDER - ref. nr. 09/170• Ved Tannhelsetjenestens kompetansesenter forNord-Norge er topplederstillingen ledig.Stilling ID 54274.Målsettingen for TkNN er at institusjonen skalvære Norges ledende kompetansesenter og tamedansvar for at tannhelsetjenesten i Nord-Norge utvikler seg til å bli blant de beste i landet.Lederen har ansvar for at TkNN utvikles i tråd medmålsetningene. Personellet har høyeforventninger til at målsettingene skal nås.Mange prosjekter er etablert eller i ferd med åetableres: Spesialistutdanning i kjeveortopedi(ortodonti) starter høsten 2009, utvikling av nyspesialitet i klinisk odontologi, odontofobi,samarbeid med Universitetssykehuset i Tromsøom oral kirurgi, nisjetannleger osv.TkNN er medandre ord inne i en spennende fase, hvor det ermulig å forme institusjonen til en høykvalitetskompetanse- og tjenesteleverandør.TkNN samarbeider nært med Universitetet iTromsø om utdanning og forskning. Universitetetstartet med utdanning av tannleger høsten 2004og de første tannlegene er ferdigutdannet i 2009.TkNN og Institutt for Klinisk odontologi (IKO) vedUniversitetet i Tromsø er lokalisert i et nybyggsom institusjonene flyttet inn i sommeren 2007.Vi ønsker en person med gode lederegenskaper.Du bør være resultatfokusert, utviklings- ogløsningsorientert, en god kommunikator ogmotivator, og ha god skriftlig fremstillingsevne.Det er ønskelig at TkNN får en leder med storfaglig tyngde, gjerne med erfaring fraspesialistutdanning og forskning. Det vil ogsåvære viktig at lederen har et nettverk som kanbrukes blant annet for å bygge anerkjennelse ogtil rekruttering av spesialister.Nærmere opplysninger om stillingen kan fås vedhenvendelse til konstituert leder ved TkNNRagnhild Nordengen på tlf. +47 77 78 91 39,fylkestannhelsesjef Peter Marstrander påtlf + 47 907 48 656, eller assisterende fylkestannhelsesjefPer Ove Uglehus på tlf.+47 77 78 82 84.Lønn etter avtale.Søknad med referanser bes fortrinnsvis sendtelektronisk via www.jobbnorge.no ellerwww.tromsfylke.no, eller pr. brev til:Tromsfylkeskommune, tannhelseetaten, postboks 6600,N- 9296 Tromsø.Søknadsfrist: 20.3.2009.Färskaplatsannonserdirekt i datorn?Anmäl dig påwww.tandlakartidningen.seunder platsannonserFolktandvården Skåne sökerSjukhuStandläkare/tandläkaretill eslövFör mer information och ansökan se www.skane.se/platsnytt. Ansökningstiden utgår 2009-03-04.tandläkartidningen årg 101 nr 3 200983

platsannonserE-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.seVår vision är att erbjuda Sveriges bästa tandvård med de stoltaste medarbetarna. Våra värderingar– banbrytande, trygg och medveten – ska prägla hela verksamheten. Vi erbjuder moderna ochvälutrustade kliniker, goda möjligheter till kompetensutveckling och ett framsynt ledarskap. FolktandvårdenDalarna har 34 allmäntandvårdskliniker, specialisttandvård, sjukhustandvård och egentandteknisk verksamhet.Centrum Oral Rehabilitering, Falun söker Övertandläkare iOral ProtetikInformation om arbetsplatsenPå kliniken finns två övertandläkartjänster i protetik och vi behöver nu utöka med en tjänst. Klinikeningår i en centrumbildning för specialisttandvård, här ingår även bettfysiologi, endodonti, parodontologioch pedodonti. Tandtekniskt laboratorium och tandregleringsklinik finns i huset. COR liggernära Falu lasarett där käkkirurgi, odontologisk radiologi samt sjukhustandvård finns.ArbetsuppgifterDina arbetsuppgifter kommer huvudsakligen att vara inriktade på klinisk verksamhet, men ävenutbildning och konsultationer. Möjlighet till forskning och utveckling finns beroende på intresse.Självklart deltar du i arbetet att utveckla den protetiska verksamheten i hela Dalarna. Vi har ett brasamarbete med privattandvården.KvalifikationerSpecialistkompetens i Oral Protetik. Samarbetsförmåga och flexibilitet är egenskaper vi värdesätter.ÖvrigtFolktandvården samarbetar med andra arbetsgivare i Dalarna genom tjänsten Rekryteringslots.För ytterligare information se www.rekryteringslots.se.Landstinget Dalarna verkar för en drogfri arbetsmiljö och tillämpar därför obligatorisk drogtest vidnyanställning av personal.Upplysningar: Övertandläkare Per Magnusson, 023-49 04 50 per.magnusson@ltdalarna.se.Administrativ chef Anna Gustafsson tel 023-49 04 54 anna.e.gustafsson@ltdalarna.se.Facklig kontaktperson: Övertandläkare Lars Eriksson 023-49 24 09 lars.b.eriksson@ltdalarna.se.Anställningsform: Heltid och tillsvidareanställning.Lön: Vi tillämpar individuell lönesättning.Tillträde: Enligt överenskommelse.Välkommen att skicka din ansökan med meritförteckning senast 27 mars 2009 till Folktandvårdenskansli, Box 712, 791 29 Falun. Ange ref nr T4/09.84tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009

platsannonserE-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.seDistriktstandläkaresökes till Folktandvårdsklinikerna i Halmstad/Hylte/LaholmMer information om tjänsterna hittar du på www.lthalland.se/jobbBo och arbeta på GotlandHälso- och sjukvårdsförvaltningen,Folktandvården Hemse, Slite och KlintehamnTandläkareRef nr 3876TLLäs mer påwww.gotland.se/ledigajobbNL Dentists/SpecialistsUltra Modern Practices. No Amalgam. Non bureaucraticsystem governemental, child and senior carecovered. Highest %patient visit within EU. Scandinavianwork environment. Language training. Salary60.000-120.000 EUR netto year. 10 years tax levie.Scandinavian mother language&Basic GermanAdvantegous.CV+Picture Drs.Z.Tischler TRMED HOLLANDvansleen@home.nl +31611362751Platsannonserutgivningsplan 2009Nr Utgivningsdag Materialdag3 19/2 26/14 12/3 16/25 2/4 6/36 23/4 26/37 14/5 17/48 3/6 8/59 20/8 28/710 3/9 10/811 24/9 31/812 15/10 21/913 6/11 6/1014 26/11 2/1115 17/12 24/11TidskriftssamlareVill du beställa Tandläkartidningensnya tidskriftssamlare? För 69 kronor inklusive momsfår du en samlare som rymmer en hel årgång.Skicka din beställning med e-post tillanita.hagstedt@tandlakarforbundet.seUppge antal, namn på beställare,adress samt fakturaadress.tandläkartidningen årg 101 nr 3 200985

RADANNONSERAktuella stopp- och utgivningsdagarNr 5/09 Stopp 6/3 Utgivning 2/4Nr 6/09 Stopp 26/3 Utgivning 23/4E-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.seTel: 08-666 15 13Fax: 08-666 15 95Hemsida: www.tandlakartidningen.seAdress: Tandläkartidningen, Box 1217,111 82 StockholmPRAKTIKER SÄLJES PRAKTIKER KÖPESPraktik i centrala Karlskrona säljesunder 2009. Drivs idag som aB med en vinst påca 400 000 kr per år med normalt löneuttag.900–1 000 aktiva patienter, två behandlingsrum.Billig årshyra. Intresseanmälan till BjörnLarsson. Tel 0455-271 67 el 070-394 39 47,kvällstid.GöteborgTandläkarmottagning i Göteborgsregionenköpes. Svar till »090301«Östersund med omnejdPraktik m bra patientunderlag önskas. Svar till»090304«.tryckluft Tornado 70, autoklav Uniclave, sugmotor,två amalgamavskiljare (SraB 99), diskbänksavskiljareSraB, vinkelstycken, härdlampa,brickor och instrument, golv- och väggskåp.Fullt fungerande utrustning till enmanspraktik.65 000 kr el hbj. Svar till »090302«.UTHYRES/PRIVATPraktik i Malmö säljesModern praktik i centrala Malmö säljes pgasjukdom. Vi har 1 600 revisionspatienter varavca 80 barn. Modern utrustning, digital röntgen,intraoral kamera m m. Svar till »090303«.Modernt utrustad praktikcentralt i Flen, med en trevlig patientstock på5-600 patienter, säljes till förmånligt pris. Låghyra, generösa utrymmen. Lämplig för kollegasom vill trappa ner sin verksamhet i en sörmlandsidylleller yngre kollega som vill utvecklaen lönande verksamhet. Tandl Eriksson &Gustafsson, tel 0157-105 33.LuxemburgSkandinavisk up to date tandläkarpraktik iLuxemburg city till försäljning 2010. Stort internationelltengelsk-/fransktalande kundklientel.Stor omsättning, hög nettointäkt, 20-25%skatt. Svar till ägaren på e-mail:newluxdentist@hotmail.comMellanskåne – LöberödFörsäljning/arrende/anställning. Praktik medtre behandlingsrum, kontor, reception, fikarum– ljusa, fina lokaler, helrenoverat 2006. Helthandikappanpassat. Datoriserat – alMa. Cirka1 700 patienter varav 400 barn, i övrigt väl fördelati ålder. Expanderande ort med skola upptill åk 9, vårdcentral och apotek. Låg hyra. Svartill: marie-louise.brinte@loberod.comTandläkarpraktik till salu i KumlaTvå behandlingsrum med ca 900 patienter. Nyrenoverad,i centrum. Ring 019-56 93 56.Tandläkarmottagning i Aspuddensäljes. Tel 08-645 02 02.Norrköping centraltNyrenoverad praktik i gammalt vackert hus icentrala Norrköping säljes eller utarrenderas.Två nyutrustade rum, möjligt bygga till tredje.Ca 1 000 ej överbehandlade patienter. Bra omsättningoch låg hyra! Inarbetad hemsida gernya patienter: www.sodertullfamiljetandvard.seRing eller mejla: 011-12 68 78/070-606 68 78,frida.nordh@sodertullfamiljetandvard.seDags att köpa eller sälja mottagning?På www.praktikformedlaren.se finns objekten dusöker. Praktikertjänst TandvårdARRENDEArrende i MalmöModern praktik i centrala Malmö arrenderas medpatienter. Bra ekonomi! Svar till »090305».Del i praktik – GöteborgOlika samarbetsformer kan diskuteras för mindel i en centralt belägen tvåmansklinik. Hyg 2,5dag/v. Opus, dig rtg + OPg + foto, nya datorer.Vi närmar oss pensioneringen så det är önskvärtatt en ansvarsfull kollega kan ta över helaverksamheten som vi har haft i 32 år. Svar till»090307«.Kollega sökestill tvåtdl-praktik i norrort. Patienter finns.Samarbetsformer kan diskuteras, arrende/övertagande.Svar till »090306«.Kollega med egna patienter sökesför samarbete, ev senare övertagande. Ett ledigtrum finns i Solna centrum. Tel 0709-49 39 93.En pärla på SöderKollega med helst några års erfarenhet erbjudsarrende eller anställning i nyrenoverad kulturhus-praktikpå Söder i Stockholm. Idealiskt förden som vill prova på privat verksamhet, för attsenare kunna överta. Svar till »090308«.UTHYRES/PRAKTIKStockholm cityRymlig, fullt utrustad praktik med ett behandlingsrumuthyres till tandläkare eller hygienist.Mycket låg hyra. Tel 0705-33 22 55.SÄLJESTvå Periomatoch diverse röntgentillbehör + en Trophy säljes.Tel 0300-54 31 54 el 0708-89 02 07.Tre nästan kompletta beh rumsäljes hela eller i delar. Stolar CanCan 90.Billigt! Thomas, 070-633 93 33.Äldre praktikutrustning säljesStol PM 2002, unit PM 2000, röntgen Cias-Torino,Villa Pierrette, Fayence45 min fr Nice flygpl nv om Cannes. Centraltbeläget hus i villagen. Ogenerat läge, 4 000kvm tomt, pool. Plats för sex plus fyra pers i tvåvåningar. Separata kök o badr. Stort uterum mgrill. Nära till golfbanor. Uthyres veckovisv 22–35. Upplysn på tel 090-12 10 25,070-687 58 25, 0033-494 84 17 30.Har du ensemesterbostadatt hyra ut?Annonsera underUthyres/Privat.elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se100 år86tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009

REMISSERE-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.seHär annonserar kolleger som åtar sig remisshantering.Rubriker markerade med asterisk*kräver specialistkompetens. Tandläkartidningenpåtar sig inte ansvar för att kolleger som annonserarunder denna rubrik besitter nödvändigakvalifikationer.Bettfysiologi*Odont dr Thorvald KampeBettfysiologi, protetik, implantatSveavägen 13–15, 9 tr111 57 StockholmTel 08-10 73 83Narkos/TandvårdsrädslaSPECIALKLINIKEN FÖR TANDVÅRDSRÄDDANarkos – HypnosFobi/korttidsterapi inom landstingenshögkostnadsskyddLeg tandläkare Margareta ForsbergLeg tandläkare Jennifer SamecLeg tandhygienist Anna QuartermanLeg psykolog, leg psykoterapeutspec klin psykologi Janna StrömbergLeg läkare spec anestesiKarl-Henrik FridblomSveavägen 83, 113 50 StockholmTel 08-32 60 80Oral kirurgi*Dr Ann-Catherine Mörner-SvallingSibyllegatan 29114 42 StockholmT-bana Östermalmstorg08-661 65 40, 0705-77 48 27Göran UlfenbergJakobsbergsgatan 8, 2 tr111 44 StockholmTel 08-21 01 43, 0709-79 49 60Även remisser för rutinendodonti mottagesOral protetik*Eric LothigiusPROTETIK + IMPLANTATKungsgatan 54, 111 35 StockholmTel 08-411 16 11E-post: info@e2kliniken.comwww.e2kliniken.comOrtodonti*Dr Thomas ÖrtendahlUtlandagatan 24412 80 GöteborgTel 070-661 98 77E-post: thomas@ortendahl.comLingualortodonti (osynlig tandställning)Vi utför »Invisalign« behandlingar.c-takt link för digital remiss/konsultationRöntgen*Eastmaninstitutet, FolktandvårdenTar emot remisser på vuxna och barnför odontologisk radiologisk utredningt ex implantat, traumata och käklederDalagatan 11, 113 24 StockholmTel 08-729 89 62, fax 08-729 78 73EBF dentalröntgen ABSpec tandl Anders FrykholmRtg tsk Barbro Berggren, Mona EdstaBarn och vuxna tas emot för undersökningav tänder, käkar inkl käklederoch utredning inför implantat m m.Rådmansgatan 48, 113 57 StockholmTel 08-545 940 35, fax 08-545 940 36Alla tidningarpå ett ställe.OrtodontiFolktandvården StockholmTandregleringsklinikernatar emot remisser för behandlingav barn och vuxna.Eastmaninstitutet, Dalagatan 11,113 24 Stockholm, 08-123 165 10Danderyds Sjukhus, Hus 50,182 57 Danderyd, 08-123 157 70Sollentuna, Tingsvägen 17,191 61 Sollentuna, 08-123 159 30Handen, Handenterminalen 3,136 40 Haninge, 08-123 162 15Södertälje, Lovisinsgatan 3,151 73 Södertälje, 08-123 158 10Specialistkliniken förNarkos och behandlingav TandvårdsrädslaNarkos - Sedering - LustgasTerapi - Hypnos - KBTImplantat under NarkosLandstingens högkostnadsskyddSnabb behandling av remisser!Leg tdl Sture FriednerLeg tdl Pia Lif-BimerLeg tdl Sigrid SchumannLeg tdl Louise SidenöLeg tdl Joakim SkottLeg tdl Lennart HübelSpecialist käkkirurgi Björn JohanssonLeg tandhygienist Anna-Lena BrandvoldLeg psykolog, leg psykoterapeut Sven-Erik LevinLeg psykolog Shervin ShahnavazLeg läkare, spec anestesi Bo LundbladNarkosklinikenRÅLAMBSVÄGEN 10A, KUNGSHOLMEN112 59 STOCKHOLMTel: 08-737 00 75, Fax: 08-737 00 76www.narkoskliniken.se info@narkoskliniken.seMaryam PourmousaParodontologTar emot remisser för:Parodontal terapiplaneringoch behandlingHel- del- och singelimplantatFixturoperation på remissWASA TANDKLINIKTEGNÉRGATAN 15, 3 TR111 40 STOCKHOLMTEL 08-21 01 85wtk@wasatandklinik.comtandläkartidningen årg 101 nr 3 200987

REMISSERE-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.seKURSER & KONFERENSERE-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.seHar du bytt adress?Är du medlem i Privattandläkarna, kontakta medlemsservice: daniella.bahgat@ptl.se100 år88 tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009

KURSER & KONFERENSERE-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.seEtabl. 2002Tillfälle! Swedish Academy of Cosmetic Dentistry, SACD, inbjudertill en ny kurs på absolut toppnivå i Malmö den 13–14 mars 2009 medDr Gary Alex från New York.Fredag 13 mars öppen föreläsning för ALLA – tandläkare, tandtekniker,medarbetare: ”The marriage of esthetics, occlusion and comprehensive dentistry.A unique lecture experience.”Lördag 14 mars hands-on endast för medlemmar i SACD: ”The Five P’sof Porcelaine Veneers – Planning, Periodontal, Preparation, Provisionalizationand Placement”.Gary Alex, DMD (drgaryalex.com) beskrivs som en av de allra främsta ochmest anlitade föreläsarna inom modern tandvård. Han är en internationellterkänd föreläsare och forskare och har skrivit ett stortantal vetenskapliga artiklar. Gary Alex har undervisatpå många utbildningscenters och dessutom på fleratandläkarhögskolor. Han är ackrediterad medlem iAmerican Academy of Cosmetic Dentistry och tidigareordförande för AACD i New York. Vid större dentalaföreläsningar och dentala möten rankas han genomgåendesom en av dem som får högst poäng.Vi startar med get-together kl. 20.00 torsdag12 mars på Hilton, Malmö City.Fredag 13 mars kurs på Hilton kl. 08.30–17.00med kaffe från 08.00. På kvällen arrangerasgemensam middag.Lördag 14 mars hands-on kurs endast förSACD-medlemmar på Tandvårdshögskolan,Malmö.Kursavgift (exkl moms) fredag samtinkluderande come-together torsdag kväll:Tandläkare och tandtekniker som är medlem iSACD: 3.900 kr, icke medlem 4.350 kr. Övrigamedarbetare 1.900 kr.Kursavgift (exkl moms) både fredag och lördag(endast för SACD-medlemmar): 7.900 kr.Antalet platser är begränsat. Anmäl dig ochdina medarbetare snarast, dock senast 1 mars.www.sacd.seÖVRIGTE-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.seSöker dusemesterbostadatt hyra?AnnonseraunderÖnskas hyra/Privat.100 årelisabeth.frisk@tandlakarforbundet.seHar du bytt adress?Är du medlem i Tjänstetandläkarna, kontakta: medlemsservice@tjanstetandlakarna.se100 årtandläkartidningen årg 101 nr 3 200989

PERSONALIAE-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.seFÖDELSEDAGAR40 ÅrAgnieszka Chrobak, Karlskoga 27/2Malin Fernvall, Kungsbacka 7/3Fredrik Lundgren, Ängelholm 8/3Johan Molund, Vällingby 11/3Erika Nilsson Paulics, Falsterbo 14/3Therése Larsson, Kristianstad 18/3Lars Eriksson, Falun 19/350 ÅrMargareta Öhlund, Sigtuna 27/2Johan Segerstsröm, Vattholma 3/3Tommy Olofsson, Moliden 5/3Marie Hellström Eklund, Solna 7/3Juha Veijalainen, Bromma 12/3Johan Ottosson, Mora 13/360 ÅrLars Wilborg, Sävedalen 28/2Conny Abrahamsson, Hässelby 1/3Lars-Erik Magnusson, Karlstad 3/3Ulf Branke, Stockholm 11/3Torleif Hildebrand, Stockholm 11/3Eva Ek, Malmö 11/3Christer Paulson, Filipstad 12/3Hans Jacobsson, Saltsjöbaden 12/3Yvette Gustafsson, Stockholm 13/3Lena Pettersson, Falköping 13/3Per Ramberg, Kullavik 14/3Lennart Jonsson, Nässjö 16/3Önskar du ejpublicering avdin födelsedag?Meddela detsenast åttaveckor i förväg.elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se100 år65 ÅrGöran Elmqvist, Uddevalla 28/2Göran Pihl, Göteborg 1/3Sven-Åke Åström, Bandhagen 1/3Bengt Mohlin, Göteborg 6/3Thomas Driving, Tyresö 6/3Barbro Nylen, Skanör 6/3Terttu Moritz, Rejmyre 6/3Björn Hedman, Bjärred 8/3Ulla Moritz, Umeå 8/3Jan Anders Stralje, Stockholm 14/3Roland Vikström, Övertorneå 15/3Kerstin Sjöström Stenqvist,Helsingborg 16/3Bernt Danielsson, Sundsvall 16/3Lars Eriksson, Lund 17/3Leif Berg, Skoghall 17/3Arne Klingenberg, Bjärred 17/3John McWilliam, Malmö 17/3Nils-Gunnar Dyrssen, Skurup 18/3Stefan Gunnarsson, Karlskrona 19/3Greger Rosvall, Limhamn 19/370 ÅrFolke Lagerlöf, Uttran 3/3Rolf Schönbeck, Boxholm 10/3Elsa Ringqvist, Vänersborg 14/375 ÅrMagnus Qvarford, Huskvarna 16/3Ring 020-84 44 48www.vardguiden.se/alkohollinjenGRATTISThomas Driving 65 årvi gratulerar Thomas Driving,privattandläkare i Tyresö, som fyller65 år den 6 mars.– Pensionera mig?Nej, jag ska fortsättajobba minavanliga 25 timmari veckan i ett parår till. Det är kul!Thomas Drivingkänner sig »fri såsomfågeln« eftersomhan har tid attThomas Drivingvara aktiv tandläkareoch jazzmusiker samtidigt. I enintervju i Tandläkartidningen 1996berättade han att han »föll som enfura« när han som elvaåring hördeLouis Armstrongs trumpet förstagången. Nu, flera decennier senare,är kärleken till musiken obruten:– Jag spelar Ellington-musik medtrombonisten Erling Torkelsson, sporadisktmed trumpetaren Bosse Broberg,med Swing Kings och en ungsångerska som heter Jennie Löbeloch någon gång ibland med GuggeHedrenius.Sedan tidigt 90-tal håller ThomasDriving också sommarkurser på Visingsö.– Till kurserna kommer allt fråntonåringar till städade herrar i Hovkapelletoch musiklärare som villkänna på improviserad musik.Vad bjuder han patienterna för musikunder behandlingen?– Ingen alls. Jag gillar inte bakgrundsmusik.Här hörs bara det trivsammasuset från en dator. Musik fårett större värde om man får vila sigfrån den ibland. Privat är jag en tystnadensman.65-årsdagen tänker han inte göranågon stor affär av:– Jag har skickat upp röksignalertill släkten och meddelat att de ärvälkomna hit på ärtsoppa eller så.Jag antar att syrran dyker upp medgräddtårta och psalmbok, säger han.Gräddtårta och psalmbok?– Ja, sådant som pensionärer skahålla på med, skrattar Thomas.Då är det väl dags för dragspel också?– Javisst, jag spelar dragspel också!cHRIsTINA mÖRK90 tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009

PERSONALIAPERSONALIANy professor i cariologivid Sahlgrenska akademinPeter LingströmFredrik Pierevillepeter lingström har utnämnts tillprofessor i cariologivid avdelningenför cariologi,Sahlgrenska akademin,Göteborgsuniversitet.Peter Lingströmtog sin tandläkarexameni Malmö1986 och disputeradei Göteborg1993. Hans forskning har främst varitfokuserad på samspelet mellan kost,plack och bakterier i relation till karies.Peter Lingström deltar för närvarandei en internationell multicenterstudiei avsikt att identifiera ochutvärdera dryckes- och födoämneskomponenterför att om möjligt motverkakaries och gingivit.cmFredrik Pierevilleny förbundskaptenfredrik piereville, privattandläkaremed praktik iMalmö, har utsettstill en av tvåförbundskaptenerför manlig artistiskgymnastikinom Gymnastikförbundet.Tillsammansmed David Ahlinska han ledalandslagsarbetet med både ungdomaroch seniorer.cmNya i ledningenför studenternaamir al-adili är ny ordförande förÖstra studerandeföreningenochtania godoy är nyordförande i Västrastuderandeföreningen,därmedär de också ledamöteri centralastyrelsen.Amir Al-AdiliTania GodoyAnnika Ekestubbeny prefektAnnelie LampinenAnnelie Lampinen från Malmö är nyvice ordförande i centrala styrelsen.cmannika ekestubbe, docent på institutionenför odontologi i Göteborg,är ny prefekt vid institutionen sedanårsskiftet.Hon har övertagit uppdraget efterprofessor Jan Olsson. UniversitetslektorAgneta Robertson är biträdandeprefekt.jsUlf Örtengrenersätter Krister NilnerUlf Örtengrenulf örtengren, professor vid tandläkarhögskolani Tromsö, Norgeoch docent vidodontologiskainstitutionen iGöteborg, är nyrepresentant förSveriges TandläkarförbundiSvenska standardiseringsinstitu-tets tekniska kommitté för tandvård(tk327).Han efterträder Krister Nilner,professor vid odontologiska fakulteteni Malmö.Ulf Örtengren är kommitténs ordförandeoch har tidigare representeratSocialstyrelsens kunskapscenterför dentala material (kdm) i standardiseringsarbetet.jsMarie Marklundfår trafiksäkerhetsprismarie marklund, övertandläkare vidtandläkarhögskolan i Umeå har fåttTrafiksäkerhetspriset 2008 för atthon har forskat fram effektiva hjälpmedelför människor med sömnapné.Piggare bilförare ger färre trafikolyckor,tror företaget Bilfrakt.se somligger bakom priset på 75 000 kronor.Marie Marklund delar priset medKarl Franklin, överläkare vid lungklinikeni Umeå.jsFör dig som fyllt 60 och bor i Stockholmsområdet eller i VästsverigeSeniortandläkarna (SENT) är föreningari Stockholm och Göteborg för tandläkare 60+.Båda föreningarna ordnar korta utlandsresor,bussresor inom regionen samt teater- ochmuseibesök, oftast med gemensam lunch.Båda föreningarna har bridgesektioner, iGöteborg finns även en golfsektion.Alla tandläkare är välkomna från det år defyller 60 år.Medlemsavgift i Stockholmsföreningen:150 kronor per år för boende i Stockholms län,100 kronor för övriga.Göteborgsföreningen: 100 kronor per år för alla.För medlemskap kontakta:Thorvald Hammargren i Stockholm,sent@glocalnet.netYngve Ahlström i Göteborg, sent@trollasen.net.TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 99 NR 9 200791tandläkartidningen årg 101 nr 3 200991

kansliPostadress: Box 1217,111 82 StockholmBesöksadress: Österlånggatan 43Tel: 08-666 15 00 (växel)Fax: 08-662 58 42www.tandlakarforbundet.sekansli@tandlakarforbundet.seE-post direkt till en person:fornamn.efternamn@tandlakarforbundet.seEkonomiska frågorNordöstra kursnämnden,RiksstämmanMargareta Andréasson08-666 15 36Kamrathjälpen, ansvarsfrågorLotten Bergström 08-666 15 45Kurser Nordöstra kursnämnden,RiksstämmanElsie Ekander 08-666 15 44KanslichefJeanette Falk 08-666 15 53Kurser södra regionen,Riksstämman, fdi,Swedish Dental JournalYlva Liljeson 08-666 15 43Efterutbildning, RiksstämmanAnnika Hodgson 08-666 15 34Etik, kvalitetÅsa Hultén tjlPia Kollin vik 08-666 15 31Utredare, studenthandläggarePia Leden tjlEmma Åberg vik 08-666 15 22förbundsstyrelseRoland SvenssonOrdförande0510-855 500708-35 55 98roland.svensson@tandlakarforbundet.seGunilla KlingbergVice ordförande031-750 92 08, 0707-80 00 44gunilla.klingberg@vgregion.seLouise EricsonOrdf i efterutbildningsrådet08-85 56 00, 070-687 50 60louise.ericson@ptj.seClaes-Göran Emilson031-786 32 03emilson@odontologi.gu.seBenny Enbuske0929-135 40, 0708-13 56 21benny.enbuske@nll.seKenth Nilsson021-17 69 80, 070-658 78 86kenth@stf-tt.orgAnders Wikander060-12 14 15, 070-648 63 03anders.wikander@telia.comPer-Olof Johansson070-513 07 71per-olof.johansson@ptj.seVictoria FröjdAdjungerad styrelseledamot0735-27 39 11victoria.frojd@tandlakarforbundet.setandläkarförbundetsstöd till enskildamedlemmarKontaktperson i samtliga områden:Lotten Bergström, 08-666 15 45lotten.bergstrom@tandlakarforbundet.seVid anmälan till HSAN/SocialstyrelsenEn anmälan ska besvaras inom treveckor. Anstånd kan begäraspå tel 08-786 99 00. Tandläkarförbundetsmedlemmar kan få hjälpatt besvara en anmälan:Odontologisk hjälp via Tandläkarförbundetsexpertgrupp.Kontaktperson: Lotten Bergström,se ovan.Juridisk hjälp ges av respektiveriksförening.Privattandläkarna: Eva Andersson,08-555 44 665Tjänstetandläkarna: SusannaMagnusson, 08-54 51 59 84Stiftelsens syfte är att hjälpa tandläkaremed ekonomiska problem.Vi kan enbart stödja individer, inteföretag. Ansök med ett brev medbakgrund och önskemål om hjälpsamt kopia på senaste deklaration,egen och make/makas.Kontaktperson: Lotten Bergström,se ovanAlna (alkohol, läkemedel ochnarkotika i arbetslivet)08-564 407 70Alna hjälper företag och organisationeratt hantera alkohol- ochdrogfrågor på ett professionelltsätt. Du kan kostnadsfritt ochunder sekretess ringa Alnas rådgivning.Mer informationwww.alna.se.KollegastödKollegastöd riktar sig till digsom behöver stöd för problempå arbetet eller i privatlivet.Du kan i förtroende och undersekretess vända dig till någon avnedanstående kolleger (kvällstidom ej annat anges, e-post för attboka tid för samtal).Bengt Adèrn, 016-244 56Ahmad Aghazadeh, 0707-70 80 21ahmad.aghazadeh@telia.comKatt Sören Andersson, 023-407 57soren.andersson.00@ptj.seGeorge Estlander, 036-37 89 98george.estlander@ptj.seLars Frithiof, 08-96 42 55lars.frithiof@ofa.ki.seMargit Gabrielson, 031-69 16 00margit.gabrielson@vgregion.seLennart Hernell, 060-214 92lennart.hernell@swipnet.seGunnel Johansson, 070-585 30 41Margareta Jonsson,036-13 43 66 dagmargareta@ajonsson.seHans Erik Mossberg, 016-13 51 95Brita Raning, 0346-125 25 dagPeter Stade, 0498-21 39 04peter.stade@ptj.seClaes Svärd, 0498-48 25 46claes.svard@hsf.gotland.seEkonomichefBo Lidholm 08-666 15 12InformationsansvarigLena Munck af Rosenschöld08-666 15 52lena.munck@tandlakarforbundet.seSekreterareAnna-Maja Necander 08-666 15 07EkonomiAnn-Sofi Olsson 08-666 15 02Efterutbildning, RiksstämmanPia Säävälä 08-666 15 10Kurser västra regionenVästra regionens kansli031-15 69 22Tandläkarförbundets serieKunskap & Kvalitet:n Kvalitetssäkra din journalföringn CE-märkta medicin-tekniskaproduktern Medicinsk riskbedömningför tandläkaren Tandläkarens ansvar ochskyldighetern Försäkring för patient ochtandläkaren Hygien i tandvårdenn Avvikelser – lär av misstag,egna och andrasn Etiska riktlinjerMedlem beställ upp till 10 stutan kostnad, icke-medlem50 kr per st.kontakt@tandlakarforbundet.seMedlemslogotyp92tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009

kansliPostadress:Box 1217, 111 82 StockholmBesöksadress:Österlånggatan 43, 2 trTel: vx 08-555 44 600Fax: 08-555 44 666www.ptl.seE-postadress: info@ptl.seE-post direkt till en person:fornamn.efternamn@ptl.seSveriges PrivattandläkarföreningEva Andersson, generalsekreterare08-555 44 665, 073-366 51 00Dan Nilsson, sakkunnig ochpressekreterare08-555 44 604, 070-984 40 99Svensk Privattandvård ABJan-Åke Zetterström, vd08-555 44 690, 070-730 31 00Ingela Andrée, personalchefoch reception08-555 44 605Daniella Bahgat, medlemsservice08-555 44 699August Liljeqvist, jurist08-555 44 644Carina Ågren, försäkringar ochchef för sekretariatet08-555 44 657Maria Bjurö, informationschef08-555 44 651, 070-810 46 11Tina Fredriksson, kommunikatör08-555 44 610Susanne Hirvonen, ekonomichef08-555 44 620Lena Bolin, ekonomiassistent08-555 44 660Privattandvårdsupplysningen020-662 800FörtroendenämndenAnn-Catrin Almespång,020-662 800sveriges privataspecialisttandläkareAnders Tullberg, ordförande08-660 31 03, 0733-84 02 11anders.tullberg@brahekliniken.sekansliPostadress:Box 2287, 103 17 StockholmBesöksadress: Österlånggatan 43Tel: vx 08-54 51 59 80Fax: 08-660 34 34www.tjanstetandlakarna.seE-post direkt till en person:fornamn@tjanstetandlakarna.seOmbudsmänBjörn Petri, kanslichef08-54 51 59 81Susanna Magnusson08-54 51 59 84sveriges odontologiskalärarePer TidehagOrdförande090-785 62 57070-307 62 57per.tidehag@vll.seMats Olson08-54 51 59 83Inger Wass, sekreterare08-54 51 59 82Aino Landes, ekonomi08-54 51 59 85Medlemsregisteroch medlemsförmåner08-54 51 59 88medlemsservice@tjanstetandlakarna.sestuderandeföre ningenVictoria Fröjd, ordförande0735-27 39 11victoria.frojd@tandlakarforbundet.seAnneli Lampinen, vice ordförande070-313 18 62annelielampinen@hotmail.comwww.tandlakarforbundet.seEtiska riktlinjer1234567812345678Nu finns Sveriges Tandläkarförbundsetiska riktlinjer samlade i en skrift som dufår med detta nummer av Tandläkartidningen.Riktlinjerna grundar sig på god sed ochhävd inom tandläkarkåren och bör utgöranormen för en ansvarskännande tandläkareshandlande och uppträdande. Defastställdes av förbundsmötet 2000.Du kan hämta skriften på hemsidan,www.tandlakarforbundet.se, eller beställadem via förbundet, tandläkartidningen årg 101 nr 3 200993

foto: colourboxNÄSTA NUMMER 12 MARSKALENDARIUMThe 14th Dental South ChinaInternational ExpoTid: 26 februari–1 mars 2009Plats: Guangzhou, Kinawww.dentalexpo.cn/enAnonyma Alkoholister, IDAAAA-möte för läkare, tandläkareoch veterinärerTid: 3 mars, 7 april, 5 maj och 2 juni 2009,18.30–19.30.Plats: Läkarsällskapet, Klara Ö Kyrkogata 10,Stockholm. Lokal Grottan, 3 tr.IDS - International Dental ShowTid: 24–28 mars 2009Plats: Cologne, Tysklandwww.ids-cologne.deHygien och antibiotika– hur bra är tandvården?➤Omfattande användning av antibiotika bidrar till att resistentabakterier utvecklas. För att begränsa problemen är detviktigt att inte använda antibiotika i onödan. I nästa nummerberättar Tandläkartidningen om när antibiotikabehandlingär motiverad. Tidningen tar också tempen på hygienen inomtandvården. Är den tillräckligt hög? Om inte – vad finns kvaratt göra?Ny forskning Örebro➤I nästa nummer presenteras den pågåendeforskningen på Odontologiskaforskningsenheten och på käkkirurgiskakliniken vid Universitetssjukhuseti Örebro.ANNONSÖRER I DETTA NUMMERSpecialistkliniken förDentala Implantat 2Sv Förening för Oral Protetik 6W & H Nordic 7, 8, 30, 96Teknodont 7Dpnova 9, 69Optergo 10Heraeus Kulzer Nordic AB 11Coltene/Whaledent 17Sunstar Butler 19Opus Health Care 21Forssberg Dental AB 24Hultén & Co AB 25Kavo Scandinavia 26, 27Plandent 31Dentsply DeTrey 35, 41AristoDent 37Åhren Dental Consult 38Sv Tandläkare Sällskapet 40McNeil 53Denzir Procuction Center AB 57Nobel Biocare AB 59GC Nordic 61Proteket 66Svensk Dentalservice67Sun Dental Lab 68Kerr 70Örestad Dentallab 70Keydental 70Scandefa 2009 72Barnens mat➤Den 4 februari ordnades den andranationella konferensen om barnenskost och hälsa. Vad gör livsmedelsproducenternaoch andra aktörer för attbarnen ska äta nyttigare mat?Support Design 74Multiergonomi 74Biomain 75Maryam Pourmousa 87Narkoskliniken 87Folktandvården Stockholm 87SDIC Tandspecialister 88TandvårdsskadeFörbundet 88Swedish Academy ofCosmetic Dentistry 89Hådéns Dental Återvinning 89Ostech 95Kerr bilagaM-tec DentalbilagaSv Tandläkarförbund bilagaED’09 - International Conference on theMultidisciplinary management of EctodermalDysplasia and Severe HypodontiaTid: 14–15 maj 2009Plats: Nijmegen, Nederländernawww.ed09.eu2nd Congress of World Federationfor Laser Dentistry, European DivisionTid: 14–17 maj 2009Plats: Istanbul, Turkietwww.wfld-edistanbul2009.orgEuroperio 6Tid: 4–6 juni 2009Plats: Stockholmwww.europerio6.netBritish Dental Conferenceand Exhibition 2009Tid: 4–6 juni 2009Plats: Glasgowwww.bda-events.org1st International BOA CongressTid: 12–13 juni 2009Plats: Kaunas, Litauenwww.boaoffice.lt/EN/10/76/NFH´s XIX conferenceTid: 27–29 augusti 2009Plats: Reykjavik, Islandhttp://congress.is/nfh2009FDITid: 2–5 september 2009Plats: Singaporecongress@fdiworldental.orgTIPSA OSSom evenemang till kalendariet. Kontrolleradatum innan du bokar, uppgifterna i kalendarietkan ha uppdaterats efter pressläggning.elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se94tandläkartidningen årg 101 nr 3 2009