En första rapport från studie av karies hos 3-åringar
En första rapport från studie av karies hos 3-åringar
En första rapport från studie av karies hos 3-åringar
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
vetenskap & klinik ● sundqvist et alroland sundqvist, övertandläkare, tandhälsovården, Skaraborgerik larsson, professor emeritus, <strong>av</strong>delningen för käkortopedi, Oslo universitet, konsult FoU Skaraborgannica nyberg, distriktstandläkare, Mariestadmagnus fällström, klinikchef, Skövdefariba dashti, klinikchef, Skövdelena petersson, primärvårdsområdeschef, distriktstandläkare, Falköpingannika julihn, övertandläkare, specialistkliniken för barn- och ungdomstandvård, Skövdeivar espelid, professor och klinikchef, <strong>av</strong>delningen för pedodonti, Oslo universitetanne skaare, biträdande professor, <strong>av</strong>delningen för pedodonti, Oslo universitetbjörn øgaard, professor och klinikchef, <strong>av</strong>delningen för käkortopedi, Oslo universitet<strong>En</strong> <strong>första</strong> <strong>rapport</strong> <strong>från</strong> <strong>studie</strong><strong>av</strong> <strong>karies</strong> <strong>hos</strong> 3-<strong>åringar</strong>Karies <strong>hos</strong> 3-<strong>åringar</strong> i Skaraborg samt påverkan <strong>av</strong> riskindikatorer§ Detta är en <strong>första</strong> <strong>rapport</strong> <strong>från</strong> en <strong>studie</strong> som genomförs i Skaraborgs länoch som kommer att pågå i flera år. Här redovisas resultaten <strong>av</strong> <strong>karies</strong>undersökningensamt några <strong>av</strong> de anamnestiska frågor som författarna anser varasärskilt intressanta.Totalt 271 3-<strong>åringar</strong> i norra Skaraborg <strong>karies</strong>registrerades <strong>av</strong> fyra samtränadeoch erfarna tandläkare. Föräldrarna fick svara på frågor om barnetskost- och munhygienvanor, samt kunskapsfrågor och beteende- och attitydfrågorrelaterade till <strong>karies</strong>. Dessutom noterades föräldrarnas födelseland, utbildning,civilstånd samt barnets vistelse dagtid.Karies registrerades <strong>hos</strong> 27 procent <strong>av</strong> barnen. Arton procent hade enbartinitial <strong>karies</strong> och 9 procent hade manifest <strong>karies</strong> med substansförlust.Tandborstning med fluortandkräm två gånger om dagen samt att modernhade högskoleutbildning var signifikant relaterat till låg <strong>karies</strong>prevalens medaninvandrarbakgrund kunde relateras till hög <strong>karies</strong>prevalens.referentgranskad. accepterad för publicering 13 januari 200668 TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 98 NR 4 2006
Karies <strong>hos</strong> 3-<strong>åringar</strong>Tabell 2. Sammanställning <strong>av</strong> identifierade riskindikatorer <strong>hos</strong> 3 år gamla barn med respektive utan <strong>karies</strong>(ett fåtal barn har exkluderats på grund <strong>av</strong> oklara svar) [1].n med <strong>karies</strong> utan <strong>karies</strong> pPåstående som föräldrarna skulle förklara sig enigaeller oeniga med: ”Vi lyckas inte få vårt barn attborsta tänderna två gånger om dagen”.Helt oeniga 135 26 1090,003Övriga 136 48 88Borstar/rengör du barnets tänder varje dag?Ja 211 51 1600,002Nej 50 23 27Hur gammalt var ditt barn när du <strong>första</strong> gångenborstade hans/hennes tänder med tandkräm?1 år 110 37 73Moderns utbildningsnivåHögskoleutbildad 81 16 650,05Ej högskoleutbildad 179 56 123Föräldrarnas födelselandFödda i Sverige 245 62 1830,02Födda utomlands 26 12 14DiskussionDetta är en <strong>första</strong> <strong>rapport</strong> <strong>från</strong> en <strong>studie</strong> som nyligenpåbörjats och som kommer att pågå i flera år. Härredovisas resultaten <strong>av</strong> <strong>karies</strong>undersökningen samtett antal <strong>av</strong> de anamnestiska frågor som författarnaupplever som särskilt intressanta. Jämförelserna harendast gjorts mellan barn med respektive utan <strong>karies</strong>.Karies registrerades <strong>hos</strong> 27 procent <strong>av</strong> barnen.Förekomsten är <strong>av</strong>sevärt högre än de 5–9 procentsom anges i de epidemiologiska <strong>rapport</strong>erna för Skaraborg[2–5]. Prevalensen ligger i nivå med den somangetts <strong>av</strong> Wendt et al [7] och Skeie et al [12]. Bland2-<strong>åringar</strong> registrerade Wendt 92 procent <strong>karies</strong>friabarn och bland 3-<strong>åringar</strong>na 72 procent. Anledningentill den höga <strong>karies</strong>prevalensen i dessa <strong>studie</strong>r liksomi denna <strong>studie</strong> torde vara att man registreratbåde initiala <strong>karies</strong>skador och manifesta skador. Iden officiella statistiken redovisas endast manifesta<strong>karies</strong>skador. Antalet manifesta <strong>karies</strong>skador (grad3–5) var i denna <strong>studie</strong> 9 procent, vilket ligger i nivåmed den officiella statistiken för 2003 [5]. Dock börde 18 procent som i <strong>studie</strong>n visade upp <strong>karies</strong>skador<strong>av</strong> grad 1 och 2 betraktas som en grupp som löperförhöjd risk för att utveckla manifesta <strong>karies</strong>skador[19]. Eftersom barnen kommer att följas ytterligarenågra år är det tänkbart att man så småningom kanidentifiera någon variabel som prediktor. Om en lättregistrerbar indikator kan påvisas har detta givetvisbetydelse för identifieringen <strong>av</strong> de barn som löperstor risk för att utveckla <strong>karies</strong>. På så sätt kan förebyggandeinsatser styras till dessa patienter.Om <strong>karies</strong>statistik ska förtjänas att jämföras måsteregistreringarna utföras på ett likformigt sätt. I denna<strong>studie</strong> har erfarna tandläkare tränats att utföra sådanaregistreringar. Utöver en dags utbildning ochsamträning har tandläkarna fått åskådningsmateriali form <strong>av</strong> extraherade tänder med olika grader <strong>av</strong><strong>karies</strong>skador samt bildmaterial för standardisering(Figur 1). Vid registreringar på patient kunde en tillfredsställandeöverensstämmelse konstateras mellande medverkande tandläkarna.Skadorna registrerades enligt en 5-gradig skala därgrad 1 beskriver det <strong>första</strong> tecknet på <strong>karies</strong>skadaoch grad 5 en mycket tydlig manifest skada (Figur 1).Andelen <strong>karies</strong>skador <strong>av</strong> grad 1 var 48 procent på incisiver,47 procent på <strong>första</strong>molarer och 56 procent påandramolarer medan andelen <strong>karies</strong>skador <strong>av</strong> grad5 utgjorde 2–5 procent <strong>av</strong> <strong>karies</strong>skadorna i de olikatandgrupperna (Figur 2).Flest <strong>karies</strong>skador registrerades på andra molaren(Figur 2). Under eruptionen kan initiala skador uppträdamer eller mindre temporärt på ocklusalytan.<strong>En</strong> påtaglig skillnad mellan barn med respektiveutan <strong>karies</strong> gällde tandborstningen. Föräldrarnatill barnen i den <strong>karies</strong>fria gruppen var signifikantmindre benägna att göra undantag <strong>från</strong> regeln attTANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 98 NR 4 2006 71
sundqvist et alAdress:Roland Sundqvist,Västra Götalandsregionen,Regionenshus, 542 87 MariestadE-post:roland.sundqvist@vgregion.se•barnets tänder skulle borstas två gånger om dagenjämfört med föräldrarna i den andra gruppen. Tjugoprocent <strong>av</strong> 3-<strong>åringar</strong>na i <strong>karies</strong>gruppen fick sinatänder borstade varje dag. Bland de <strong>karies</strong>fria varmotsvarande siffra 80 procent. Den internationella<strong>studie</strong>n [20] visade att kombinationen <strong>av</strong> att manbörjade borsta tänderna före 1 års ålder och att borstatvå gånger dagligen samt att en vuxen var involveradi tandborstningen fördubblade möjligheten till <strong>karies</strong>frihet.Detta stämmer med våra fynd. Grindefjord[13] har också <strong>rapport</strong>erat att låg utbildningsnivå<strong>hos</strong> modern är en riskindikator. I den här <strong>studie</strong>nnoterades att barn till mödrar med högskole/universitetsutbildninghade mindre <strong>karies</strong> vilket ocksåhar noterats i andra <strong>studie</strong>r [12, 21]. Någon liknandeeffekt eller tendens när de gäller faderns utbildningfanns inte. Sannolikt är det fortfarande så att modernhar mest inflytande på det lilla barnets omvårdnadoch beteende. <strong>En</strong> annan förklaring kan vara att kvinnorär överrepresenterade i hälsovårdande yrken ochkanske därför är mer mottagliga för hälsoinformation?Invandrarbakgrund har i många <strong>studie</strong>r [6–13,15, 16] angetts som en riskindikator. Det gäller äveni denna <strong>studie</strong> trots att antalet föräldrar födda utomlandsvar oväntat få.Förvånande är att det inte gått att dokumenteranågon inverkan <strong>av</strong> sockerkonsumtionen på förekomsten<strong>av</strong> <strong>karies</strong>. Trots att sambandet mellan sockerkonsumtionoch <strong>karies</strong> är väl dokumenterat har blandannat Sundin et al [22] och Mathiesen et al [23] visatresultat liknande de som kommit fram i den här<strong>studie</strong>n. I en översiktsartikel om riskfaktorer och<strong>karies</strong> <strong>hos</strong> små barn [21] konkluderades att kost ochmunhygien kan balansera varandra; goda vanor iform <strong>av</strong> plackkontroll kan uppväga dåliga vanor somkariogen kost så att <strong>karies</strong>utvecklingen kan kontrolleras.Eftersom vi i den här <strong>studie</strong>n inte fann någotsamband mellan kost och <strong>karies</strong> men däremot sågatt tandborstningsvanor var korrelerade till <strong>karies</strong>förekomstenär det uppenbart att god munhygien är<strong>av</strong>görande för <strong>karies</strong>utvecklingen.KonklusionStudie stöder tidigare iakttagelser att föräldrarnasinställning är <strong>av</strong> stor betydelse för barnets tandhälsasamt att goda tandborstningsvanor är viktiga för attförhindra utvecklingen <strong>av</strong> <strong>karies</strong> <strong>hos</strong> små barn.Tack: Författarna framför sitt varma tack till Lena Käll och BirgittaAhlinder för värdefull medverkan vid bearbetning och presentation<strong>av</strong> resultaten i <strong>studie</strong>n samt till Ingela Pettersson, LenaLarsson, Ulla-Carin Antonsson, Agneta Johansson, Karin Ståhl ochBrita Einehag för värdefull hjälp i <strong>studie</strong>n, särskilt vid insamlandet<strong>av</strong> de anamnestiska uppgifterna. Projektet finansieras <strong>av</strong> primärvården,Skaraborg.Referenser1. Tandhälsan <strong>hos</strong> barn och ungdomar 1985–2002.Rapport Socialstyrelsen.2. Sammanställning epidemiologi Folktandvården Skaraborg2000.3. Sammanställning epidemiologi Folktandvården Skaraborg2001.4. Sammanställning epidemiologi Folktandvården Skaraborg2002.5. Sammanställning epidemiologi Folktandvården Skaraborg2003.6. Stecksen-Blicks C, Sunnegardh K, Borssen E. Caries experienceand background factors in 4-year-old children: time trends1967–2002. Caries Res 2004; 38: 149–55.7. Wendt LK, Hallonsten AL, Koch G. Oral health in preschoolchildren living in Sweden. Part II - A longitudinal study. Findingsat three years of age. Swed Dent J 1992; 16:41–9.8. Nielsen LA, Esmark L. Caries in 2-3-year-old children in relationto sucking habits and nationality. Tandlaegernes Nye Tidskrift1992; 2: 44–9.9. Verrips GH, Kalsbeek H, Frencken JE, ter Horst G, Filedt Kok-WeimarTL. Caries in children from ethnic groups. An investigationin five-year-old children in Amsterdam and their parentsconcerning risk indicators and factors. Nederlands Tijdschriftvoor Tandheelkunde 1993; 100:71–4.10. Wennhall I, Matsson L, Schroder U, Twetman S. Caries prevalencein 3-year-old children living in a low socio-economicmulticultural urban area in southern Sweden. Swed Dent J2002; 2: 167–72.11. Sundby A, Petersen PE. Oral health status in relation to ethnicityof children in the Municipality of Copenhagen, Denmark.Int J Paediatr Dent 2003; 13: 150–7.12. Skeie MS, Espelid I, Skaare AB, Gimmestad A. Caries patterns inan urban preschool population in Norway. Eur J Paediatr Dent2005; 6: 16–22.13. Grindefjord M. Prediction and development of dental caries inyoung preschool children. Division of Pediatric Dentistry, Departmentof Orthodontics and Pediatric Dentistry, KarolinskaInstitutet, Stockholm 1995.14. Holbrook WP. Dental caries and cariogenic factors in preschoolurban Icelandic children. Caries Res 1993; 27: 431–7.15. Wendt LK, Hallonsten AL, Koch G, Birkhed D. Oral hygiene in relationto caries development and immigrant status in infantsand toddlers. Scand Dent Res 1994; 102: 269–73.16. Pine CM, Adair PM, Petersen PE et al. Developing explanatorymodels of health inequalities in childhood dental caries. CommunityDent Health 2004; 21 (suppl): 86–95.17. Adair PM, Pine CM, Burnside G et al. Familial and culturalperceptions and beliefs of oral hygiene and dietary practicesamong ethnically and socio-economically diverse groups.Community Dent Health 2004; 21 (1 Suppl): 102–11.18. Skeie MS, Riordan PJ, Klock KS, Espelid I. Parental risk attitudesand caries-related beh<strong>av</strong>iours among immigrant and westernnative children in Oslo. Community Dent Oral Epidemiol; Inpress19. Wendt LK, Hallonsten AL, Koch G. Oral health in pre-schoolchildren living in Sweden. Part III - A longitudinal study. Riskanalyses based on caries prevalence at 3 years of age and immigrantstatus. Swed Dent J 1999; 23: 17–25.20. Pine CM, Adair PM, Nicoll AD et al. International comparisonsof health inequalities in childhood dental caries. CommunityDent Health 2004;. 21(1 Suppl): 121–30.21. Harris R, Nicoll AD, Adair PM, Pine CM. Risk factors for dentalcaries in young children: a systematic review of the literature.[Review]. Community Dent Health 2004; 21 (1 Suppl): 71–85.22. Sundin B, Birkhed D, Granath L. Is there not a strong relationshipnowadays between caries and the consumption ofsweets? Swed Dent J 1983; 7: 103–8.23. Mathiesen AT, Ögaard B, Rölla B. Oral Hygiene as a variable indental caries experience in 14-year-olds exposed to fluoride.Caries Res 1996; 30: 29–33.72 TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 98 NR 4 2006