En första rapport från studie av karies hos 3-åringar

vetenskap & klinik ● sundqvist et alroland sundqvist, övertandläkare, tandhälsovården, Skaraborgerik larsson, professor emeritus, avdelningen för käkortopedi, Oslo universitet, konsult FoU Skaraborgannica nyberg, distriktstandläkare, Mariestadmagnus fällström, klinikchef, Skövdefariba dashti, klinikchef, Skövdelena petersson, primärvårdsområdeschef, distriktstandläkare, Falköpingannika julihn, övertandläkare, specialistkliniken för barn- och ungdomstandvård, Skövdeivar espelid, professor och klinikchef, avdelningen för pedodonti, Oslo universitetanne skaare, biträdande professor, avdelningen för pedodonti, Oslo universitetbjörn øgaard, professor och klinikchef, avdelningen för käkortopedi, Oslo universitetEn första rapport från studieav karies hos 3-åringarKaries hos 3-åringar i Skaraborg samt påverkan av riskindikatorer§ Detta är en första rapport från en studie som genomförs i Skaraborgs länoch som kommer att pågå i flera år. Här redovisas resultaten av kariesundersökningensamt några av de anamnestiska frågor som författarna anser varasärskilt intressanta.Totalt 271 3-åringar i norra Skaraborg kariesregistrerades av fyra samtränadeoch erfarna tandläkare. Föräldrarna fick svara på frågor om barnetskost- och munhygienvanor, samt kunskapsfrågor och beteende- och attitydfrågorrelaterade till karies. Dessutom noterades föräldrarnas födelseland, utbildning,civilstånd samt barnets vistelse dagtid.Karies registrerades hos 27 procent av barnen. Arton procent hade enbartinitial karies och 9 procent hade manifest karies med substansförlust.Tandborstning med fluortandkräm två gånger om dagen samt att modernhade högskoleutbildning var signifikant relaterat till låg kariesprevalens medaninvandrarbakgrund kunde relateras till hög kariesprevalens.referentgranskad. accepterad för publicering 13 januari 200668 TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 98 NR 4 2006

Karies hos 3-åringarTabell 2. Sammanställning av identifierade riskindikatorer hos 3 år gamla barn med respektive utan karies(ett fåtal barn har exkluderats på grund av oklara svar) [1].n med karies utan karies pPåstående som föräldrarna skulle förklara sig enigaeller oeniga med: ”Vi lyckas inte få vårt barn attborsta tänderna två gånger om dagen”.Helt oeniga 135 26 1090,003Övriga 136 48 88Borstar/rengör du barnets tänder varje dag?Ja 211 51 1600,002Nej 50 23 27Hur gammalt var ditt barn när du första gångenborstade hans/hennes tänder med tandkräm?1 år 110 37 73Moderns utbildningsnivåHögskoleutbildad 81 16 650,05Ej högskoleutbildad 179 56 123Föräldrarnas födelselandFödda i Sverige 245 62 1830,02Födda utomlands 26 12 14DiskussionDetta är en första rapport från en studie som nyligenpåbörjats och som kommer att pågå i flera år. Härredovisas resultaten av kariesundersökningen samtett antal av de anamnestiska frågor som författarnaupplever som särskilt intressanta. Jämförelserna harendast gjorts mellan barn med respektive utan karies.Karies registrerades hos 27 procent av barnen.Förekomsten är avsevärt högre än de 5–9 procentsom anges i de epidemiologiska rapporterna för Skaraborg[2–5]. Prevalensen ligger i nivå med den somangetts av Wendt et al [7] och Skeie et al [12]. Bland2-åringar registrerade Wendt 92 procent kariesfriabarn och bland 3-åringarna 72 procent. Anledningentill den höga kariesprevalensen i dessa studier liksomi denna studie torde vara att man registreratbåde initiala kariesskador och manifesta skador. Iden officiella statistiken redovisas endast manifestakariesskador. Antalet manifesta kariesskador (grad3–5) var i denna studie 9 procent, vilket ligger i nivåmed den officiella statistiken för 2003 [5]. Dock börde 18 procent som i studien visade upp kariesskadorav grad 1 och 2 betraktas som en grupp som löperförhöjd risk för att utveckla manifesta kariesskador[19]. Eftersom barnen kommer att följas ytterligarenågra år är det tänkbart att man så småningom kanidentifiera någon variabel som prediktor. Om en lättregistrerbar indikator kan påvisas har detta givetvisbetydelse för identifieringen av de barn som löperstor risk för att utveckla karies. På så sätt kan förebyggandeinsatser styras till dessa patienter.Om kariesstatistik ska förtjänas att jämföras måsteregistreringarna utföras på ett likformigt sätt. I dennastudie har erfarna tandläkare tränats att utföra sådanaregistreringar. Utöver en dags utbildning ochsamträning har tandläkarna fått åskådningsmateriali form av extraherade tänder med olika grader avkariesskador samt bildmaterial för standardisering(Figur 1). Vid registreringar på patient kunde en tillfredsställandeöverensstämmelse konstateras mellande medverkande tandläkarna.Skadorna registrerades enligt en 5-gradig skala därgrad 1 beskriver det första tecknet på kariesskadaoch grad 5 en mycket tydlig manifest skada (Figur 1).Andelen kariesskador av grad 1 var 48 procent på incisiver,47 procent på förstamolarer och 56 procent påandramolarer medan andelen kariesskador av grad5 utgjorde 2–5 procent av kariesskadorna i de olikatandgrupperna (Figur 2).Flest kariesskador registrerades på andra molaren(Figur 2). Under eruptionen kan initiala skador uppträdamer eller mindre temporärt på ocklusalytan.En påtaglig skillnad mellan barn med respektiveutan karies gällde tandborstningen. Föräldrarnatill barnen i den kariesfria gruppen var signifikantmindre benägna att göra undantag från regeln attTANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 98 NR 4 2006 71

sundqvist et alAdress:Roland Sundqvist,Västra Götalandsregionen,Regionenshus, 542 87 MariestadE-post:roland.sundqvist@vgregion.se•barnets tänder skulle borstas två gånger om dagenjämfört med föräldrarna i den andra gruppen. Tjugoprocent av 3-åringarna i kariesgruppen fick sinatänder borstade varje dag. Bland de kariesfria varmotsvarande siffra 80 procent. Den internationellastudien [20] visade att kombinationen av att manbörjade borsta tänderna före 1 års ålder och att borstatvå gånger dagligen samt att en vuxen var involveradi tandborstningen fördubblade möjligheten till kariesfrihet.Detta stämmer med våra fynd. Grindefjord[13] har också rapporterat att låg utbildningsnivåhos modern är en riskindikator. I den här studiennoterades att barn till mödrar med högskole/universitetsutbildninghade mindre karies vilket ocksåhar noterats i andra studier [12, 21]. Någon liknandeeffekt eller tendens när de gäller faderns utbildningfanns inte. Sannolikt är det fortfarande så att modernhar mest inflytande på det lilla barnets omvårdnadoch beteende. En annan förklaring kan vara att kvinnorär överrepresenterade i hälsovårdande yrken ochkanske därför är mer mottagliga för hälsoinformation?Invandrarbakgrund har i många studier [6–13,15, 16] angetts som en riskindikator. Det gäller äveni denna studie trots att antalet föräldrar födda utomlandsvar oväntat få.Förvånande är att det inte gått att dokumenteranågon inverkan av sockerkonsumtionen på förekomstenav karies. Trots att sambandet mellan sockerkonsumtionoch karies är väl dokumenterat har blandannat Sundin et al [22] och Mathiesen et al [23] visatresultat liknande de som kommit fram i den härstudien. I en översiktsartikel om riskfaktorer ochkaries hos små barn [21] konkluderades att kost ochmunhygien kan balansera varandra; goda vanor iform av plackkontroll kan uppväga dåliga vanor somkariogen kost så att kariesutvecklingen kan kontrolleras.Eftersom vi i den här studien inte fann någotsamband mellan kost och karies men däremot sågatt tandborstningsvanor var korrelerade till kariesförekomstenär det uppenbart att god munhygien äravgörande för kariesutvecklingen.KonklusionStudie stöder tidigare iakttagelser att föräldrarnasinställning är av stor betydelse för barnets tandhälsasamt att goda tandborstningsvanor är viktiga för attförhindra utvecklingen av karies hos små barn.Tack: Författarna framför sitt varma tack till Lena Käll och BirgittaAhlinder för värdefull medverkan vid bearbetning och presentationav resultaten i studien samt till Ingela Pettersson, LenaLarsson, Ulla-Carin Antonsson, Agneta Johansson, Karin Ståhl ochBrita Einehag för värdefull hjälp i studien, särskilt vid insamlandetav de anamnestiska uppgifterna. Projektet finansieras av primärvården,Skaraborg.Referenser1. Tandhälsan hos barn och ungdomar 1985–2002.Rapport Socialstyrelsen.2. Sammanställning epidemiologi Folktandvården Skaraborg2000.3. Sammanställning epidemiologi Folktandvården Skaraborg2001.4. Sammanställning epidemiologi Folktandvården Skaraborg2002.5. Sammanställning epidemiologi Folktandvården Skaraborg2003.6. Stecksen-Blicks C, Sunnegardh K, Borssen E. Caries experienceand background factors in 4-year-old children: time trends1967–2002. Caries Res 2004; 38: 149–55.7. Wendt LK, Hallonsten AL, Koch G. Oral health in preschoolchildren living in Sweden. Part II - A longitudinal study. Findingsat three years of age. Swed Dent J 1992; 16:41–9.8. Nielsen LA, Esmark L. Caries in 2-3-year-old children in relationto sucking habits and nationality. Tandlaegernes Nye Tidskrift1992; 2: 44–9.9. Verrips GH, Kalsbeek H, Frencken JE, ter Horst G, Filedt Kok-WeimarTL. Caries in children from ethnic groups. An investigationin five-year-old children in Amsterdam and their parentsconcerning risk indicators and factors. Nederlands Tijdschriftvoor Tandheelkunde 1993; 100:71–4.10. Wennhall I, Matsson L, Schroder U, Twetman S. Caries prevalencein 3-year-old children living in a low socio-economicmulticultural urban area in southern Sweden. Swed Dent J2002; 2: 167–72.11. Sundby A, Petersen PE. Oral health status in relation to ethnicityof children in the Municipality of Copenhagen, Denmark.Int J Paediatr Dent 2003; 13: 150–7.12. Skeie MS, Espelid I, Skaare AB, Gimmestad A. Caries patterns inan urban preschool population in Norway. Eur J Paediatr Dent2005; 6: 16–22.13. Grindefjord M. Prediction and development of dental caries inyoung preschool children. Division of Pediatric Dentistry, Departmentof Orthodontics and Pediatric Dentistry, KarolinskaInstitutet, Stockholm 1995.14. Holbrook WP. Dental caries and cariogenic factors in preschoolurban Icelandic children. Caries Res 1993; 27: 431–7.15. Wendt LK, Hallonsten AL, Koch G, Birkhed D. Oral hygiene in relationto caries development and immigrant status in infantsand toddlers. Scand Dent Res 1994; 102: 269–73.16. Pine CM, Adair PM, Petersen PE et al. Developing explanatorymodels of health inequalities in childhood dental caries. CommunityDent Health 2004; 21 (suppl): 86–95.17. Adair PM, Pine CM, Burnside G et al. Familial and culturalperceptions and beliefs of oral hygiene and dietary practicesamong ethnically and socio-economically diverse groups.Community Dent Health 2004; 21 (1 Suppl): 102–11.18. Skeie MS, Riordan PJ, Klock KS, Espelid I. Parental risk attitudesand caries-related behaviours among immigrant and westernnative children in Oslo. Community Dent Oral Epidemiol; Inpress19. Wendt LK, Hallonsten AL, Koch G. Oral health in pre-schoolchildren living in Sweden. Part III - A longitudinal study. Riskanalyses based on caries prevalence at 3 years of age and immigrantstatus. Swed Dent J 1999; 23: 17–25.20. Pine CM, Adair PM, Nicoll AD et al. International comparisonsof health inequalities in childhood dental caries. CommunityDent Health 2004;. 21(1 Suppl): 121–30.21. Harris R, Nicoll AD, Adair PM, Pine CM. Risk factors for dentalcaries in young children: a systematic review of the literature.[Review]. Community Dent Health 2004; 21 (1 Suppl): 71–85.22. Sundin B, Birkhed D, Granath L. Is there not a strong relationshipnowadays between caries and the consumption ofsweets? Swed Dent J 1983; 7: 103–8.23. Mathiesen AT, Ögaard B, Rölla B. Oral Hygiene as a variable indental caries experience in 14-year-olds exposed to fluoride.Caries Res 1996; 30: 29–33.72 TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 98 NR 4 2006