Inläkning av titanimplantat granskas - Tandläkartidningen

VETENSKAP & KLINIKChrister LindgrenBio-Oss®100 μmBenFigur 2.ElementaranalysavBio-Oss®partikelmed omgivandenybildatben.BenBoneCeramic®Figur 1. Mikroimplantat (10 x 2 mm).Figur 3. Syntetiskt bifasiskt kalciumfosfat, Bone-Ceramic®, liknar bovint och humant ben i strukturoch elementar-sammansättning med små avvikelser.Implantatstudier i ÖstergötlandInläkning av titanimplantatgranskasChrister LindgrenST­tandläkarekäkkirurgi, Käkkliniken,Linköpings Universitetssjukhus,doktorand vidinstitutionen för kliniskoch experimentellmedicin, IKE, HälsouniversitetetLinköpingE-post: christer.lindgren@lio.seHuvudhandledare:Mats HallmanÖtdl, docent,Länsjukhuset i Gävle,Umeå universitetSAMMANFATTAT Innan en fast sittandetandbrygga opereras in krävs iblandbentransplantation för att rekonstruerakäken. För att minska antalet ingrepp haranvändande av benersättningsmaterialökat. Två av dessa material, syntetisktbifasiskt kalciumfosfat och bovinthydroxyapatit, jämförs i en studie vidkäkkirurgiska kliniken i Gävle.Godkänd för publicering 31 augusti 2009En vanlig anledning till att patienter i dag begäratt få tandimplantat inopererade i käkarna, är attdet upplevs problematiskt att bära avtagbar protes.För en stor del av patienterna är det ett bådesocialt och funktionellt handikapp.Under de senaste 30 åren har man, genom attoperera in titanimplantat, kunnat erbjuda dessapatienter en fast sittande tandbrygga [1, 2]. I vissafall saknas dock tillräcklig benmängd på grund avbenresorption. Det vanligaste sättet att lösa dettaproblem har varit att transplantera ben från patientenshöft eller underkäke för att rekonstrueraden resorberade käken [3, 4]. Fördelen medkroppseget ben är att det innehåller levandeceller och proteiner som kan stimulera bennybildningoch det verkar således osteoinduktivt.Höftbenstagning är ett mer omfattande kirurgisktingrepp, där patienten läggs in på sjukhus,vilket leder till ökade kostnader för samhället.Ytterligare en nackdel är att denna metod gör atttidsåtgången och smärtan eller besvären för patientenökar radikalt [5, 6]. I de fall där patientenbara lider av partiell tandlöshet, kan det räckamed ett bentransplantat från haka eller ramusmandibulae. Denna operation utförs vanligtvispolikliniskt [7].BenersättningsmaterialBentransplantat från patienten själv (autogentben), kräver ett extra operationsställe med risk54 tandläkartidningen årg 101 nr 11 2009

VETENSKAP & KLINIKTEMA: NY FORSKNING ÖSTERGÖTLANDför ökad morbiditet. Vetskapen om detta, i föreningmed att kliniska studier visat att autogenabentransplantat resorberas och inte är volymsbeständiga[8], har bidragit till att användandetav benersättningsmaterial ökat.Då benersättningsmaterial endast är osteokonduktiva,det vill säga fungerar som en tredimensionellstödjevävnad för inväxt av bindväv,blodkärl och senare benbildande celler, förlängsläkningstiden till uppemot 8–12 månader då osteoinduktivitetsaknas [9, 10]. Genom att tillföraen liten mängd autogent ben till transplantatet,kan dock läkningstiden förkortas. Normal inläkningstidför autogent ben som verkar både osteokonduktivtoch osteoinduktivt är 4–6 månader. Isyfte att eliminera antalet ingrepp har användandetav benersättningsmaterial ökat. Ett alternativkan vara att använda bifasiska material, beståendeav hydroxyapatit (Ha) och trikalciumfosfat(tCP). tCP innehåller kalcium och fosfatjoner,som visat sig vara bioaktiva [11]. Om och i så falli vilken grad detta kan påverka läkningstiden, ärdock fortfarande oklart.Pågående studierVid käkkirurgiska kliniken i Gävle pågår nu humanstudierdär bovint hydroxyapatit, Bio-Oss®(Geistlich, Biomaterials, Wolhusen, Switzerland),som anses vara »golden standard« blandbiomaterialen jämförs med bifasiskt kalciumfosfat,BoneCeramic® (Straumann®, Basel, Switzerland).En fördel med att använda bifasiska keramerkan vara att de är helt syntetiska, till skillnadfrån hydroxyapatit som är av bovint ursprung.Målsättningen med projektet är att studera inläkningenav Bio-Oss® med BoneCeramic®, delskliniskt, dels histologiskt efter sinusbottenrekonstruktionav den resorberade posterioramaxillan.Dessa studier har hög relevans då liten dokumentationom benersättningsmaterialet Bone-Ceramic® hittills publicerats. Detta är en tydligskillnad från benersättningsmaterialet Bio-Oss®som får bedömas som ett erkänt och väldokumenteratmaterial. Det finns i dag ingen studiedär implantat i benersättningsmaterialet Bone-Ceramic® utvärderats kliniskt.Material och metodI en prospektivt randomiserad studie erhöllelva patienter med resorberad överkäke bilateraltsinusbottenrekonstruktion med Bio-Oss®på ena sidan och BoneCeramic® på den andrasidan. Mikroimplantat installerades i sambandmed sinustransplanteringen (figur 1) vilka sedanefter åtta månaders inläkning avlägsnades medtrepanborr för undersökning. Analyser utfördesdels histomorfometriskt, dels genom elementaranalysi elektronmikroskop (figur 2).I samband med avlägsnandet av mikroimplantateninstallerades sammanlagt 62 Strau-mannimplantat med Slactive-yta som fick läkain (inläkningstid i genomsnitt 118 dagar) innanprotetiken påbörjades. Dessa implantat utvärderasnu kliniskt efter ett års belastning.Preliminära resultatn Liknande resultat gällande osseointegrationför båda materialen Bio-Oss® och BoneCeramic®.n Signifikant skillnad mellan materialen Bio-Oss® och BoneCeramic® i relationen benkontakttill materialpartikel. Bio-Oss®-partiklarligger i större utsträckning i kontakt med nybildatben.n Det är påvisat att syntetiskt bifasiskt kalciumfosfat,BoneCeramic® liknar bovint och humantben i struktur och elementar-sammansättningmed små avvikelser (figur 3).n Båda materialen har integrerats väl i ben menintakta partiklar kvarstår i vävnadsprovernaefter åtta månader.n tCP i BoneCeramic®-partikeln bryts ner imind re delar och verkar således vara mindrefysiskt stabil än Bio-Oss®-partikeln.n Efter ett års belastning har ett implantat i varderamaterial förlorats, kumulativ överlevnad96,8 procent.REFERENSER1. Tjellstrom A, Yontchev E,Lindstrom J, Branemark PI.Five years’ experience withbone­anchored auricularprostheses. OtolaryngolHead Neck Surg 1985; 93:366–72.2. Adell R, Eriksson B, LekholmU, Brånemark P­I, Jemt T. Along term follow­up study ofosseointegrated implants intreatment of the fully edentulousjaws. Int J Oral MaxillofacImplants 1990; 5:347–59.3. Nyström E, Lundgren S,Gunne J, Nilsson H. Interpostionalbone grafting andLe Fort 1 osteotomy forreconstruction of theatrophic edentulous maxilla.A two­stage technique. Int JOral Maxillofac Surg KnowUpdate, reconstructionSection 1994; 1: 1–17.4. Lundgren S, Nyström E.Bone grafting to the maxillarysinuses and anteriormaxilla in the atrophicedentulous maxilla. A twostagetechnique. Int J OralMaxillofac Surg 1997; 26:428–34.5. Nyström E, KahnbergKE, Gunne J. Bone graftsand Brånemark implants inthe treatment of the severelyresorbed maxillae: A2­year longitudinal study.Int J Oral Maxillofac Implants1993; 8: 45–53.6. Åstrand P, Nord P, BrånemarkP­I. Titanium implantsand onlay bone graft to theatrophic edentulous maxillae;3­year longitudinalstudy. Int J Oral MaxillofacSurg 1996; 25: 25–9.7. Lundgren S, Moy P. Augmentationof the maxillary sinusfloor with particulatedmandible: a histologic andhistomorphometric study.Int J Oral Maxillofac Implants1996; 11: 760–6.8. Johansson B, Grepe A,Wannfors K, Hirsch JM. Aclinical study of changes inthe volume of bone grafts inthe atrophic maxilla. DentomaxillofacRadiol 2001;30: 157–61.9. Salyer KE,Taylor DP. Bonegrafts in craniofacial surgery.Clin Plast Surg 1987;14: 27–35.10. Amstutz HC, Johnsson EE,Finerman GAM, Meals MA,Moreland JR, Kim WC, UristMR. New advances in boneresearch. West J Med 1984;141: 71–87.11. Daculsi G. Biphasic calciumphosphate concept appliedto artificial bone, implantcoating and injectable bonesubstitute. Biomaterials1998; 19: 1473–8.Forskningpågår:Östergötlandtandläkartidningen årg 101 nr 11 200955