Misshandel mellan obekanta - Brottsförebyggande rådet

den, där utredningsåtgärder hade vidtagits, hade lett till förundersökningsprotokoll.Syfte och frågeställningStudiens fråga är om och i så fall i vilken utsträckning polisen kan ökapersonuppklaringen vid anmälningar om misshandelsbrott mellanobekanta. Utgångspunkten är professor Leif GW Perssons antagandeom att en ökning är möjlig samt resultatet i den första delrapporten.I denna studie belyses också hur personuppklaringen i så fall skullekunna öka. För att besvara frågan har Brå studerat vilka utredningsåtgärdersom är givande och i vilken utsträckning det i nerlagda ärendenfinns givande åtgärder som inte vidtagits.Därutöver kommer frågan om en ökad personuppklaring att sesutifrån ett annat perspektiv, nämligen om det i dag tas upp fler svårutreddaanmälningar som därmed sänker uppklaringsprocenten. Detsom studeras är om andelen anmälningar som har initierats av polisenmot offrets vilja har förändrats över tid. Om brottsoffret inte villatt någon anmälan ska göras är han eller hon sällan samarbetsvillig,vilket både försvårar utredningen och sänker polisens motivation attutreda brottet.Rapporten är uppbyggd kring följande frågor:1. Vilka utredningsåtgärder är givande, det vill säga bidrar till attlösa denna typ av brott?2. I hur stor andel av ärendena är givande utredningsåtgärder (se definitionpå nästa sida) inte gjorda trots att det fanns förutsättningatt göra dem?3. Finns det problem i polisens prioriteringar?4. Har andelen polisinitierade anmälningar mot målsägandens viljaökat?Skillnader jämfört med delstudie ettDen första delstudien var relativt begränsad i sitt fokus, bland annateftersom det rörde sig om ett outforskat område, där det var osäkertvad studien skulle ge. Denna studie har en bredare ansats och skiljersig därmed från den första delstudien i tre avseenden. För det förstaär frågan inte endast om en utredning inletts eller inte, utan här studerasmöjligheten att höja uppklaringen under hela utredningsprocessen.Oberoende av i vilket skede ärendet lagts ned har Brå studeratom fler utredningsåtgärder var möjliga. För det andra är denna gångäven förstahandsåtgärderna inkluderade när vidtagna utredningsåtgärderstuderas, medan sådana åtgärder hade exkluderats i den förstastudien. En tredje skillnad är att denna studie, i motsats till den förra,inte enbart gäller polisledda utan även åklagarledda förundersökningareftersom en stor andel av polisarbetet sker i åklagarledda ärenden.11