Misshandel mellan obekanta - Brottsförebyggande rådet

tio målsägande sådana. Av dessa tio var åtta prioriterade. Även när degällde gärningsmännen var de flesta ärenden prioriterade om de verkaderöra sig i kriminella kretsar.Tabell 20. Andel prioriterade ärenden beroende på om gärningsmannen kan antas ha enkriminell livsstil. (Endast anmälningar som har goda förutsättningar att utredas.)Kriminell misstänktn=36Inget som tyder på kriminelln=180Prioriterade 94 % 74 %Oprioriterade 6 % 26 %Totalt 100 % 100 %Sammantaget var bilden splittrad när det gäller vilken betydelse kriminalitetoch missbruk har för de målsägande. Däremot tycks detfaktum att gärningsmannen är kriminell eller missbrukare öka sannolikhetenför att polisen prioriterar ärendet.När båda parter har utländsk bakgrund prioriteras ärendetmindre ofta än i övriga fallTidigare forskning har visat att brott där den misstänkte har utländskhärkomst utreds noggrannare än brott där den misstänkte har svenskhärkomst. 20 Resultatet i delrapport 1 gav däremot en annan bild: denvisade att polisen mer sällan utredde en anmälan om målsägandentycktes vara av utländsk härkomst och särskilt om båda parter varav utländsk härkomst. Samma mönster framträder i denna rapport:anmälningar där båda parter tycks ha utländsk härkomst prioriterasmindre ofta än övriga anmälningar. Det gäller dock endast anmälningardär brottet enligt Brå:s gradering bedömts som genomsnittligteller lindrigt i allvarlighetsgrad. Av de anmälningar som avser en allvarligmisshandel utreds uppemot 90 procent oavsett målsägandenseller gärningsmannens härkomst.Tabell 21. visar andelen prioriterade anmälningar i de olika etniskakombinationerna mellan gärningsman och målsägande.20Diesen, C. (2006). Negativ särbehandling i rättskedjans alla led. I Är rättvisan rättvis?Tio perspektiv av etnisk och religiösa minoriteter inom rättssystemet. Sarnecki, J. (red.).Stockholm: Fritzes.43