Att främja internationella affärer - Länsstyrelsen i Stockholms län

Längs främjandeprocessen, och i olika perspektiv, kan vi återfinna kritiska faktorer(hinder och nödvändiga förutsättningar för resultat) som kan fungera dels som ett avstämningsinstrumentför hur väl processen har hanterats, dels som ett verktyg för lärandeinför fortsatta insatser. I analysen har vi, i lärande syfte, delat upp huvudprocessen itvå delprocesser: programprocessen resp. främja affärer-processen. De får dock intebetraktas frikopplade från varandra utan är två sidor av samma mynt och med gemensammamål.ProgramprocessenMöjligheter• I RTA har insatsområdena valts dels utifrån en ”aktörspragmatism” (vem vill ochkan vara med), dels utifrån en analys av på vilka områden regionen har störst internationellkonkurrenskraft. Flertalet respondenter menar att detta har varit en tillräckligtbra strategi jämfört med att utreda förutsättningarna alltför länge och intekomma igång. Enligt FBA förefaller dock IT och Utbildning vara mindre väl förankrati en tillräckligt bred aktörskonstellation.• Stockholmsregionen har i Tillväxt Öst formerat sig med utgångspunkt i såväl ettadministrativt som ett mer funktionellt regionbegrepp. De konkreta verksamheternahar inneburit projektkonstellationer med aktörer också från andra delar av Sverige,vilket flertalet respondenter uppfattar som positivt och nödvändigt.• Partnerskapet har bidragit till att fördjupa arbetet med att knyta ihop Stockholmsregionen.De regionala aktörer som deltagit i partnerskapet har huvudsakligenkommit fram till att man behöver samla sig för den regionala tillväxten, inte vadman bör göra eller hur.• Det finns drag av medveten rollfördelning i projekten: ”dörröppnare”, ”mäklare”och ”lokomotiv”. Detta har varit en tillgång för projekten, men kan i fortsatta satsningargöras ännu tydligare och utnyttjas ännu mer medvetet.Ovanstående menar FBA är viktiga landvinningar i regionens förmåga till kraftsamlingför internationella affärer. Fortfarande återstår dock viktiga frågetecken att lösa för regionensaktörer: vilka bör prioriteringarna och strategierna vara, vem ska tillåtas ageradrivande part, vad ska ”partnerskap” i Stockholmsregionen innebära i praktiken, och irelation till hur andra regioner agerar?Att utveckla• Drygt 1/3 av projekten har haft medfinansiering från medverkande företag Bådestora och mindre företag har medverkat i olika aktiviteter och konstellationer.Samtidigt menar många respondenter att företagsmedverkan är för svag, liksom företagsperspektivensintegrering i projekten.• Det går även att konstatera ett underskott av kommunmedverkan, trots kommunernasstora betydelse i satsningar som denna.6