Jordbiten nr 2 2012 - Länsstyrelserna
Jordbiten nr 2 2012 - Länsstyrelserna
Jordbiten nr 2 2012 - Länsstyrelserna
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Se hästgödsel som en resurs<br />
Hästhållning är en växande verksamhet<br />
på landsbygden och i tätortsnära<br />
områden. Till skillnad från mycket av<br />
annan djurhållning finns inte alltid<br />
hästarna där deras foder odlas. Uppstallning<br />
och hagar skiljer sig ofta<br />
från andra djurslag. Vad kan du då<br />
tänka på för att gödseln ska komma<br />
till användning?<br />
För hästar som inte växer kommer<br />
det ut ungefär lika mycket näringsämnen<br />
i gödseln som det finns i det<br />
foder de äter. Alla som beräknat en<br />
foderstat vet hur mycket det kan<br />
variera med storlek och motion.<br />
Mellan 5 och 30 kilo gödsel och urin<br />
producerar en häst varje dag.<br />
Miljöbelastning<br />
Gödseln innehåller viktiga växtnäringsämnen<br />
som kväve, fosfor och<br />
kalium. Framför allt kväve och fosfor<br />
orsakar övergödning om ämnena<br />
hamnar på fel plats.<br />
Kväve finns i flera olika former.<br />
Störst förluster sker via ammoniak<br />
i stallet. Upp till en fjärdedel av det<br />
kväve som finns i hästgödsel kan<br />
avdunsta.<br />
Fosfor finns i den fasta gödseln<br />
och kan förloras efter spridning<br />
på åkermarken via erosion eller<br />
när gödselpartiklar spolas med<br />
regnvatten.<br />
Kalium har ingen stor miljöpåverkan,<br />
men det är ett viktigt näringsämne<br />
för den växande vallen.<br />
Tar tid bryta ner<br />
Jämfört med gödsel från nötkreatur<br />
innehåller hästgödsel mer osmälta<br />
växtdelar. Hästar bryter inte ner gräs<br />
lika effektivt som kor och det kompenserar<br />
de genom att äta större volymer.<br />
Det gör också att näringsämnena<br />
inte är tillgängliga för växterna.<br />
Det tar tid innan gödseln bryts ner.<br />
Utspädd med strö<br />
Halm, såg-/kutterspån och torv är<br />
vanliga strömedel.<br />
Oftast<br />
innehåller<br />
hästgödsel<br />
mycket strö i<br />
förhållande till<br />
andra djurslag,<br />
ibland så<br />
mycket som 90<br />
procent. Det<br />
gör att gödseln<br />
blir utspädd<br />
och växtnäringsvärdet<br />
blir<br />
mindre.<br />
Kväve och kol<br />
När ett organisktmaterial<br />
bryts ner är<br />
förhållandet mellan<br />
kol och kväve viktigt<br />
för hur mycket<br />
kväve som frigörs.<br />
Finns det mycket kol tas till och<br />
med kväve upp från<br />
marken för nedbrytningsprocessen.<br />
Strömedlet påverkar dessutom<br />
hur lätt det är att sprida gödseln på<br />
åkern och hur lång tid gödseln behöver<br />
komposteras.<br />
Kretslopp<br />
Förs gödseln tillbaka till de fält där<br />
vallfodret odlas får vi ett kretslopp<br />
som gynnar både vallproduktionen<br />
och miljön. Odlar du inte ditt foder<br />
så föreslå att den du köper vallfoder<br />
av kan ta tillbaka gödsel. För att<br />
göra det mer intressant för producenten<br />
kan du mocka så att det blir<br />
så lite strömedel i gödseln som möjligt.<br />
Det är dessutom ekonomiskt.<br />
Våga fråga. Det är första steget till<br />
samarbete! Säljer du vallfoder kan<br />
du fundera kring under vilka förutsättningar<br />
du kan ta tillbaka gödsel.<br />
Efterkompostering kan till exempel<br />
ge ett större växtnäringsvärde och en<br />
mindre volym.<br />
Illustration: Kim Gutekunst, Ur ”Häsgödsel – en naturlig<br />
resurs”, Jordbruksinformation 7, 2006.<br />
Svårare i städer<br />
I städer är det svårare att hitta<br />
sådana lösningar. Det finns entreprenörer<br />
som blandar hästgödsel<br />
med matjord och säljer som en<br />
trädgårdsprodukt. Ofta är det en<br />
fördel om strömedlet är torv. Finns<br />
det en handelträdgård eller odlarförening<br />
i närheten kan gödseln vara<br />
intressant för dem. På senare år har<br />
intresset att utvinna energi ur gödsel<br />
ökat, både via förbränning och<br />
biogasframställning.<br />
Lina Wejdmark<br />
<strong>Jordbiten</strong> 2/<strong>2012</strong> 15
Change language