Jordbiten nr 2 2012 - Länsstyrelserna

More documents

Recommendations

Info

Vatten värda att vårda Stenvalvsbro över Storån nära Sätila. Stillheten en kväll vid sjön när lommen ropar och metspöts flöte sakta guppar i vattnet. Nog väcker det känslor och minnen hos oss alla. En uppskattning av våra vatten just bara för att de finns där i vår närhet och i vårt landskap. Du som markägare har, med din kunskap och ditt engagemang, en viktig roll i arbetet för en bättre vattenmiljö. Vatten berör oss alla. Vi har alla ett ansvar för att vårda och bevara våra vatten. Under temat ”Vatten värda att vårda” arbetar nu Länsstyrelsen i Västra Götalands län med att ta fram fördjupade åtgärdsprogram, även kallade underlagsdokument, för ett tjugotal större avrinningsområden i länet. Syftet är att föreslå rätt åtgärd på rätt plats till rätt kostnad och på så sätt höja tempot i genomförandet av vattenförbättrande åtgärder. Detta för att kunna nå målet med god vattenstatus senast 2027. Samverkan De fördjupade åtgärdsprogrammen är avsedda att fungera som prioriteringsverktyg i samverkan mellan myndigheter, kommuner och andra intressenter. Under våren 2012 kommer Länsstyrelsen att samverka med vattenråden om de fördjupade åtgärdsprogrammen, allt för att göra dem så bra som möjligt. Till exempel behöver Länsstyrelsen hjälp att kvalitetsgranska data samt inventera vandringshinder. Här kan du som markägare med din lokala kunskap vara till stor nytta. Markägarna viktiga Vad tycker du är viktigast att åtgärda för en bättre vattenmiljö? Vad är viktigt för att du som markägare ska kunna bruka vattnet? Hur ska vi prioritera rätt? Ta kontakt med ditt vattenråd för att kunna delta i samverkansarbete eller ta direkt kontakt med oss på Länsstyrelsen. Som markägare har du stora möjligheter att själv förbättra vattenmiljön på dina marker. Alltifrån frivilliga åtgärder till de åtgärder du kan få bidrag till att genomföra. Egenåtgärder Åtgärder som kan ha stor nytta lokalt är att ta bort vandringshinder i mindre vattendrag. Exempel är att ta bort eller gräva om vägtrummor som är felplacerade, ta bort gamla ålkistor som hindrar fiskens gång eller riva dammar som inte används. Tänk bara på att ringa Länsstyrelsen innan denna typ av åtgärder i vatten. Det kan behövas tillstånd. Ibland behöver man vara flera för att genomföra åtgärder. Här kan vattenråd, fiskevårdsföreningar och LRFgrupper vara viktiga för markägare. Framtida utmaningar Vilka åtgärder behöver vi i framtiden? Finns det nya typer av åtgärder som inte används idag? En anpassning till ett förändrat klimat är en viktig del i det arbetet, till exempel för att bättre kunna hantera översvämningar. Länsstyrelsen hoppas att tillsammans med intresserade markägare snart kunna testa så kallad tvåstegsdikning. Det innebär att dika med översvämningsplan för att slippa översvämning på ”fel” ställen. Läs mer på: www.vattenorganisationer.se www.viss.lst.se www.lansstyrelsen.se Anna Ek Vattenvårdsenheten fakta Regelverk Övergripande är Sveriges miljömål, med mål som till exempel ”Ingen övergödning”, ”Levande sjöar och vattendrag” och ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”. Vi har även flera EU-direktiv som berör vatten där ramdirektivet för vatten, som kom år 2000, är mest känt. Det övergripande målet för EU-direktiven är att uppnå god vattenstatus till år 2015 (eller senast till 2027). 6 Jordbiten 2/2012
Blåmusslor – miljösmart mat Musslor är en delikatess. Samtidigt fungerar de som en effektiv vattenrenare för att få bukt med övergödningen i våra hav. Restprodukterna passar utmärkt som hönsfoder, gödning eller biogas. Vattnet på västkusten är näringsrikt. Näringsämnen som kväve och fosfor hamnar i havet, bland annat till följd av läckage från våra åkrar. Näringsämnena tas upp av växtplankton som i stor förekomst kan påverka syrehalten negativt. Problem omvandlas till resurs Musslorna äter växtplankton och resultatet blir ett klarare vatten, samtidigt som värdefull näring återförs från havet till land när musslorna sedan skördas. Blåmusslan finns naturligt längs Sveriges kust, men det är i västkustens salta vatten som de kan växa sig tillräckligt stora för konsumtion. Sveriges största musselodling En kylig marsdag ordnade vi en kursdag om havets läckerheter hos Anders Granhed, en riktigt entusiastisk företagare. Anders driver Sveriges största musselodling, Scanfjord i Mollösund och har totalt 18- 20 årsanställda. Musslorna skördas Musslorna är klara för skörd och sitter i stora kluster på odlingsrepen. nämligen året runt. Företaget är även KRAV-certifierat sedan tre år tillbaka. I dag finns totalt åtta odlare i Sverige som odlar musslor för konsumtion. Växer på rep En blåmusselodling består av odlingsrep som hänger ned i vattnet från flytande tunnor till ungefär sex meters djup. Musslorna leker i maj. De små mussellarverna, som inte är synliga för blotta ögat, svävar först fritt i vattnet. Sedan fäster de sig på repen kring midsommar. – Man får inte vara för tidig, för då kommer mycket annat och sätter sig fast på banden. Då får musslorna ingen plats, berättar Anders. Om man sätter ut musselbanden för sent kan man helt missa påslag av musslor. Skördas efter två-tre år Anders har jobb under en månads tid med att sätt ut de breda banden som musslorna växer på fram till skörd, två-tre år senare. Inne i tvätt- och packhallen tvättas musslorna och skadade sorteras bort. Cirka 30 procent kasseras. Idag går resterna till lantbrukare i närheten som sprider ut dem på sina åkrar. Gör miljön en tjänst Lars Olrog och Erling Christensson, Hushållningssällskapet Väst, gjorde 2005-2007 ett antal fältförsök för att ta reda på musslornas växtnäringseffekt. Resultaten visar på en gödselverkan som motsvarar 76-96 procent av motsvarande kvävemängd från mineralgödsel. Försök pågår även med att tillverka musselmjöl till ekologiskt hönsfoder. Länsstyrelsen har satt upp mål för att reducera fosfor och kväve i Bohusläns skärgård. Undersökningar har visat att musslor skulle kunna stå för cirka 20 procent av denna minskning. Försök med att odla musslor för Anders Granhed visar begagnade odlingsrep som mussellarverna föredrar att fästa vid. att rena Östersjöns vatten har också gjorts. Det finns även intresse för att använda restprodukterna vid skörd för framställning av biogas, men detta är ännu inte etablerat. Måste hanteras rätt Odlade musslor kontrolleras innan försäljning. Anders håller på att prova en ny förpackning, som både förlänger hållbarheten och är mer kundvänlig. Eftersom musslorna är levande är det viktigt att de hanteras rätt. Använd bara musslor som lever och har hela skal. Knacka på öppna musslor. De som stänger sig lever. Hetta upp musslorna ordentligt. Kokta musslor ska ha öppnat sitt skal. Läs mer på: www.scanfjord.se Anders Ryberg Ulrika Elfström Jordbiten 2/2012 7
Page 1 and 2: Jordbiten Aktuell information från
Page 3 and 4: Viktiga datum 15 juni • Underskri
Page 5: Vi hade i alla fall tur med vädret
Page 9 and 10: Klotet kräver koll på kolet För
Page 11 and 12: tuvig resurs samt stutar och övrig
Page 13 and 14: Tjäna pengar på ekologisk spannm
Page 15 and 16: Se hästgödsel som en resurs Häst
Page 17 and 18: Lien ger rikedom i ängarna Trevlig
Page 19 and 20: Bakgårdseldning - ett giftigt slö
Page 21 and 22: Behörighetsutbildning får höga b
Page 23 and 24: Lämningar värda att bevara Syftet
Page 25 and 26: Tack för dina synpunkter Under hö
Page 27 and 28: Fältvandringar -Utveckla din växt
Page 29 and 30: Kompetensutveckling inom landsbygds
Page 31 and 32: Bräcke ängar, Åmål den 3 juli k

Jordbiten nr 2 2012 - Länsstyrelserna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?