Jordbiten nr 2 2012 - Länsstyrelserna
Jordbiten nr 2 2012 - Länsstyrelserna
Jordbiten nr 2 2012 - Länsstyrelserna
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Lämningar värda att bevara<br />
Syftet med kulturmiljöersättningen<br />
är att bevara och synliggöra de spår<br />
av markanvändning som finns kvar<br />
sedan tiden före 1940. Man vill också<br />
bevara lokala och regionala särdrag<br />
i landet.<br />
I vår serie om landskapselement har<br />
turen kommit till de två grupperna<br />
hässjor och brunnar & källor.<br />
Traditionell hässja<br />
eller storhässja i bruk<br />
Hässjor är huvudsakligen uppbyggda<br />
av trä och kan vara uppförda på olika<br />
sätt i olika bygder. De kan stå ute<br />
året om, vara stora och dessutom ha<br />
tak. Vanligen är de mindre och sätts<br />
upp under höskörden och plockas<br />
därefter ner. Alla typer av hässjor<br />
lyfter upp grödan från marken och<br />
fördelar den så att den torkar innan<br />
intag i ladorna.<br />
Skall användas och underhållas<br />
Hässjorna ska underhållas och användas<br />
årligen vid slåttern. Man behöver<br />
inte hässja ett helt skifte eller<br />
samma skifte varje år. Det som hässjas<br />
ska vara samma sorts gröda som<br />
av tradition hässjats i bygden.<br />
Brunn och källa<br />
Förr tog man reda på var i marken<br />
det fanns naturliga vattenådror<br />
och grävde en brunn där. Brunnnens<br />
kanter skoddes med kallmu-<br />
Ängsbladet<br />
I maj når Ängsbladet alla länets slåtterängsskötare<br />
som har miljöersättning. Om du inte tillhör denna<br />
skara men ändå vill läsa Ängsbladet, kan du hämta<br />
det på Länsstyrelsens webbplats. Bladet innehåller<br />
bland annat ett reportage om Alingsås lierade ängsgrupp<br />
och hur de bidrar till slåttern av ängar.<br />
www.lansstyrelsen.se/vastragotaland välj Lantbruk<br />
& Landsbygd.<br />
rade stenar och vissa byggdes med<br />
uppfordringsverk.<br />
Kallkällor<br />
Kallkällor kallas de källor där vatten<br />
springer upp naturligt hela året, utan<br />
att frysa på vintern. De har haft en<br />
avgörande betydelse för bosättningar<br />
ända sedan forntiden. Gårdar och<br />
byar lades gärna i anslutning till en<br />
källa. För att hindra att det skulle bli<br />
nertrampat runt om och för att göra<br />
vattnet mer tillgängligt, byggdes ofta<br />
någon typ av förstärkning.<br />
Stensatta brunnar<br />
Varken träd, buskar eller sly får finnas<br />
i närheten av stensatta brunnar<br />
eftersom rötterna kan rubba stenarna.<br />
Om lock och uppfodrings-<br />
fakta<br />
anläggning finns ska de underhållas.<br />
Cementringar ska bytas ut när de<br />
vittrar sönder.<br />
Källor ska rensas från grenar,<br />
skräp och liknande.<br />
Ägarens ansvar<br />
Källor är biotopskyddade. Det innebär<br />
att man inte får skada källans<br />
naturvärden till exempel genom<br />
grävning, dämning, dränering eller<br />
upplag.<br />
Varje brunnägare ansvarar för att<br />
brunnen har ett lock som hindrar att<br />
någon trillar i.<br />
Veronica Groth<br />
Alla landskapselement ska huvudsakligen ha funnits sedan 1940 eller<br />
tidigare. Elementen ska ligga i eller i anslutning till åkermarken med<br />
gemensam ren med åkermarken. Det innebär att det inte får finnas<br />
något annat ägoslag mellan elementet och åkermarken.<br />
Igenväxnings- och övriga åtgärder ska vara gjorda på alla element<br />
när ansökan om ersättning lämnas in.<br />
Vissa landskapselementen är skyddade enligt Miljöbalken. Vissa är<br />
skyddade enligt Jordbruksverkets föreskrifter om hänsyn till natur-<br />
och kulturvärden i jordbruket. Skydden gäller oavsett om man har<br />
sökt ersättning för dem eller inte.<br />
Karin Olsson<br />
<strong>Jordbiten</strong> 2/<strong>2012</strong> 23
Change language