Trollpojkens trädgård

SWEDISH
EDITION
Trollpojkens trädgård
Tuula Pere • Outi Rautkallio
W
ickWick

Trollpojkens trädgård
Text Tuula Pere
Illustrationer Outi Rautkallio
Layout Peter Stone
Översättning till svenska Angelika Nikolowski-Bogomoloff
ISBN 978-952-325-703-0 (ePub)
ISBN 978-952-325-203-5 (Print)
Första utgåvan
Copyright © 2016 Wickwick Ltd
Förlag Wickwick Ab
2016, Helsingfors, Finland
Tryckt inom EU
The Gnome's Garden, Swedish translation
Story by Tuula Pere
Illustrations by Outi Rautkallio
Layout by Peter Stone
Swedish translation by Angelika Nikolowski-Bogomoloff
ISBN 978-952-325-703-0 (ePub)
ISBN 978-952-325-203-5 (Print)
First edition
Copyright © 2016 Wickwick Ltd
Published by Wickwick Ltd
2016, Helsinki, Finland
Printed in EU
Originally published in Finland by Wickwick Ltd in 2016
Finnish “Menninkäisen puutarha”, ISBN 978-952-325-200-4 (Print), ISBN 978-952-325-700-9 (ePub)
US English “The Gnome's Garden”, ISBN 978-952-325-201-1 (Print), ISBN 978-952-325-701-6 (ePub)
All rights reserved. No part of this publication may be reproduced, stored in a retrieval system, or transmitted
in any form or by any means, mechanical, electronic, photocopying, recording, or otherwise, without the prior
written permission of the publisher Wickwick Ltd. The only exception is brief quotations in printed articles and
reviews. For details and written permissions, contact rights@wickwick.fi.
Wickwick books are available at special discounts when purchased in quantity for premiums and promotions as
well as fundraising or educational use. Special editions can also be created to specification. For details, contact
specialsales@wickwick.fi.

SWEDISH
EDITION
Tuula Pere • Outi Rautkallio
Trollpojkens trädgård
W
ickWick
Children’s Books from the Heart
1

Bortom sex grandungar, fem
hallonsnår och fyra sänkor
tog urskogen vid. Mitt inne i
skogen bortom tre stenrösen, två
björkdungar och en källa fanns
trollpojkens trädgård. Jättestora
ormbunkar skyddade fröna som
Rolle hade sått och växterna han
planterat, och de fick frodas ifred.
Om dagarna lagrade en stor sten
solens värme som under frostnätter
värmde de frusna växterna.
Trädgården var nätt och välskött.
Man kunde se att Rolle var en kunnig
trädgårdsmästare och att han njöt av sitt
arbete.
2

3

4

I
trollpojkens trädgård frodades många slags växter. De var noggrant utvalda att
passa in i urskogens karga förhållanden. Vad som helst hade inte kunnat växa
på ett sådant ställe. I Rolles trädgård växte blåbär, lingon, harsyra och kantareller.
Växtplatserna hade valts ut med omsorg tillsammans med den snälla mullvaden.
Mullvaden Milla kom gärna för att hjälpa trollpojken Rolle alltid då hon hade tid.
Vännerna Rolle och Milla hade tillbringat många arbetsfyllda och pratglada
stunder tillsammans.
5

6

Vid skördetiden ställde Rolle till med fest
för sina vänner. Milla satt på hedersplatsen vid
festbordet och fick lyssna till Rolles fina tacktal. Utan Millas hjälp,
goda råd och tålamod hade skörden inte blivit så ymnig. Också
gästerna visade henne sin uppskattning. Fastän det var trevligt att
få beröm kände hon sig en smula besvärad. Egentligen var det
viktigaste för henne att Rolle hade valt just henne till sin
trädgårdskompanjon.
7

8
Då festen var slut gick Rolles vänner hem med stora lass av
godsaker från trädgårdslandet. De skulle lagras för de kommande
veckorna och månaderna. När höstregnet piskade och de isande
vintervindarna ven i skogen kunde man ännu njuta av
sommarens godsaker i bon och skrevor.

Rolle och Milla tog farväl av varandra. De kom överens om att då vårsolens
första strålar började värma skulle skogsmullvaden återvända som
trollpojkens hjälpreda. Tillsammans skulle de luckra upp jorden och anlägga nya
trädgårdsland på samma plats.
9

Vintern hade svept in skogen under
ett vitt täcke. Mullvaden sov med sin
familj i sitt bo i en bergsskreva och drömde
om den kommande sommaren. I sömnen
darrade Millas mustasch och hon lyfte nosen som
om hon kände dofterna sommarvinden förde
med sig.
Trollpojken bodde i sin brädkoja i en tall. På
utsidan såg Rolles hem ut som ett ruckel men
i själva verket var det omsorgsfullt byggt och
varmt. Minsta lilla springa var tätad med mossa,
och inte den kallaste vind lyckades tränga sig in.
10

11

12

I
sitt hus hade Rolle gott att vara. Han hade tillräckligt med mat, och då vinden
vaggade tallen sov han sött. Han drömde om ett nytt trädgårdsland som växte
och blomstrade och där allting var stort och läckert.
Då vintern gick mot sitt slut klädde Rolle sig i varma kläder och gick tidigt en
morgon ut för att pröva på vårsnön. Han njöt av att springa på skaren runt träd
och stenar. Ofta fick han sällskap av lekfulla ekorrar och små harar. Med dem blev
tiden inte lång.
13

14
Äntligen segrade solen över kölden. Snödrivorna började försvinna med fart.
Det sorlade och porlade överallt. I mullvadens bo sträckte man på benen och
rätade på svansarna. Också Milla plirade med ögonen i det starka ljuset. Det var
dags att ge sig iväg för att hälsa på trollpojken.

Milla vandrade genom den soliga skogen. Smältvattnet hade samlats till pölar
i svackorna. Mullvaden sökte sig en torrare rutt och kom till sist fram till
trollpojkens hem.
15

Trollpojken Rolle gladde sig åt att träffa sin vän
mullvaden – det var ett tag sedan senast. De
pratade om ditt och datt och gladde sig över vårens
ankomst. Snart var de i full färd med att planera sitt
planteringsarbete. Milla var fylld av iver och bestämde sig
för att meddetsamma luckra upp jorden i trädgårdslandet.
I morgon skulle arbetet inledas på allvar.
Trollet och mullvaden kom överens att de båda skulle
hämta frön och plantor följande morgon. Vädret var
perfekt med tanke på att börja anlägga en trädgård. Tjälen
hade gått ur jorden och marken var fuktig och varm.
16

17

Vid middagstid närmade sig
mullvaden trollets gård med
sitt pick och pack. Förberedelserna
hade tagit längre tid än hon trodde.
Mellan träden kunde man se något
röra sig: Rolle var tydligen redan i
farten, men han var inte ensam.
Mullvaden tittade förvånat på den
vackra fjärilen som var i trollets
sällskap. Hon hade aldrig sett en
så stor och vacker insekt. Inget
under att Rolle syntes vara
helt fascinerad av sin nya
bekantskap. Han hälsade
kort på mullvaden och
fortsatte igen sin diskussion
med fjärilen.
18

Milla stod avsides och lyssnade. Fjärilen var helt begeistrad
av Rolles trädgård.
– Jag ser så många möjligheter här, suckade fjärilen. – Det
är slöseri att använda dethär fina stället till att odla vanliga
nyttoväxter. Jag rekommenderar luktärter, snårvinda och
fingerborgsblommor.
– Jag håller med dig. Det är dags att göra något nytt, medgav
Rolle.
19

20

Under dagarna som följde jobbade Rolle och Milla flitigt. Fjärilen
koncentrerade sig på att fladdra ovanför grönsakslandet och dela ut goda råd.
– Denhär mjukaste myllan används för vallmo och på detdär varmaste stället
planterar vi prydnadskrasse, planerade fjärilen.
Trollpojken följde snällt sin vackra väns varje råd.
Milla mullvad drog sig tyst tillbaka och planterade samma växter som åren innan.
Hon bedömde att de skulle vara till nytta i alla fall.
– Man äter sig inte mätt på ståtliga blommor, tänkte Milla för sig själv.
21

Dagarna gick, fröna grodde och plantorna blev starkare. Fjärilen hade
inte tålamod att vänta på resultaten utan lovade återvända så snart som
blomsterprakten skulle vara som ymnigast.
Rolle och Milla fortsatte ta hand om trädgården. Blomrabatterna skötte inte sig
själv och arbetet tog inte slut i första hast: de rangliga blommorna måste stödjas
med videkäppar och vattnas flitigt under de torra veckorna.
22

– Trädgården blir nog fin. Finare än någonsin tidigare, sade trollet uppmuntrande
till mullvaden som släpade vatten till blomplantorna tillsammans med honom.
– Säkert, suckade mullvaden och torkade svetten ur pannan.
Milla skötte också om nyttoväxterna hon planterat mellan
blomrabatterna. Där stack de gamla bekanta bären och
svamparna och harsyran upp.
23

24

I
julihettan återvände fjärilen. Rolles trädgård var översvämmad av
blomsterprakt. Prydnadskrassen glödde eldröd, luktärterna hade klättrat upp i
höjderna längs med stödkäppar, och fingerborgsblomman hängde i tunga klasar.
En bedövande doft svävade över trädgården. Rolle förevisade stolt allt detta för
fjärilen som var imponerad av det hon såg.
– Dethär måste firas, föreslog fjärilen. – Jag kommer till din koja ikväll och
hämtar med mig blomnektar.
– Kom du också, Milla, bad trollpojken sin trogna vän.
– Jag tror det är bättre att jag stannar kvar här nere på vakt, svarade mullvaden. –
Det ser ut att bli åskväder.
25

Milla hade rätt. Mot kvällen började sommarens värsta åskväder.
Mullvaden sprang fram och tillbaka i grönsakslandet. Hon försökte stöda
prydnadsväxterna som vajade i stormen men var till sist tvungen att ge upp.
Blommorna stod inte att rädda.
Stormen rasade i skogen och vek träden dubbla. Också trollpojkens eget träd
gungade våldsamt. Inne i kojan försökte han lugna ner sin gäst. Fjärilen var rädd
och besviken.
– Just som vi skulle fira vår vackra trädgård, utbrast fjärilen. – Nu vill jag bara
bort från dethär eländiga stället. Min egen äng är fin och vacker, något helt annat
än här mitt i skogen. Dethär passar kanske dig och din vän mullvaden. Men mig
passar det inte.
26

27

28
Fjärilens besvikelse och klander fick Rolle att skämmas. Men vid närmare
eftertanke kom han fram till att åskan och stormen inte alls var hans fel.
Inte heller var det hans fel om fjärilen inte trivdes i skogen. Till all lycka trivdes
mullvaden.

Rolle spanade neråt från sitt vajande hus. Månntro Milla mullvad ännu jobbade
i trädgården? Men regnet piskade mot fönstret, och man kunde inte se annat
än skogen som gungade i vinden. Rolle kände sig snopen. Han borde ha varit där
nere och hjälpt sin vän istället för att sitta torrskodd i sin koja och lugna ner den
fåfänga fjärilen.
29

30
Äntligen bedarrade stormen. Skogen
ångade i morgonsolens värme.
Trollpojken lämnade den sovande
fjärilen i sin koja och begav sig ner
till trädgården. Han möttes av en
tröstlös syn. Skyfallet hade jämnat
både krassen och luktärterna med
marken. Fingerborgsblommorna låg
söndersmulade i trädgårdslandet.
Vinden hade snurrat snårvindan
till ett trassligt nystan under
vilket mullvadens svans
skymtade.

En trött och lerig Milla reste sig. I sina händer kramade hon ännu krossade
blommor som hon hade försökt skydda.
– Förlåt mig Milla, sade Rolle snopet och hjälpte upp mullvaden. – Jag har varit
väldigt dum. Du har säkert lidit för min dumhet.
31

Milla orkade inte svara meddetsamma. Men strax
efter att fjärilen flugit sin kos och hon blev
insvept i den torra filten som Rolle hämtade henne och
fick yllesockor på fötterna började krafterna
återvända.
– Huvudsaken är att stormen
är över. Blommorna klarade
sig inte, men i övrigt skall
vi nog få allt i skick,
svarade Milla.
32

– Jag förlåter dig. Men nästa sommar planteras inga känsliga prydnadsblommor i
trädgården.
– Det passar bra, försäkrade trollpojken ivrigt. – Hoppas du fortfarande är min vän!
– Såklart jag är, utbrast Milla.
Rolle började rensa bort döda blommor i trädgården. Under dem kom nyttoväxterna
fram som Milla i all hemlighet hade planterat på våren.
– Du är nog den flitigaste och klokaste mullvaden jag känner! förkunnade Rolle
högtidligt.
33

Djupt inne i urskogen blomstrar trollpojken Rolles trädgård. Där jobbar
han flitigt tillsammans med sin vän Milla Mullvad och odlar alla slags
läckerheter också för de andra invånarna i skogen. En underbar fjäril som
kommer fladdrande ändrar på trollpojkens planer och trädgården fylls av
skir blomsterprakt.
Men hur går det för trädgården och Rolles nya förtjusning då ovädret piskar
marken och gungar trädet han bor i? Och hur klarar sig Milla Mullvad som
sliter och jobbar i stormen?
Trollpojken får märka att gammal vänskap och tåliga nyttoväxter inte går av
för hackor.
wickwick.fi