havet
1575894_havet_2015_16
1575894_havet_2015_16
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>havet</strong>s djur och växter<br />
Havsörn<br />
Peter Hellström & Björn Helander, Naturhistoriska riksmuseet<br />
2014<br />
miljö<br />
ÖVERVAKNING<br />
Havsörnen befinner sig högst upp i<br />
näringskedjan, vilket gör att den är särskilt<br />
exponerad för miljögifter. Att följa förändringar<br />
i havsörnens fortplantning ger därför<br />
bra möjligheter att upptäcka förändringar<br />
i miljön. Resultaten kopplas till undersökningar<br />
av olika miljögifter i framför allt ägg.<br />
Havsörnens reproduktion har även upptagits<br />
inom Helcom som en miljöindi kator<br />
i hela Östersjön.<br />
j Läs mer om programmet på sid. 126.<br />
Havsörnsbeståndet längs Östersjökusten fortsätter att öka. Antalet<br />
kända och bebodda havsörnsrevir är nu drygt 400, men alla par häckar inte årligen. De<br />
senaste åren har i genomsnitt 360 par kontrollerats längs kusten och 220 i inlandet. Antalet<br />
besatta revir i hela Sverige var minst 650 under 2014, men är troligen fler än 700 totalt. I<br />
Egentliga Östersjön var produktiviteten per par något bättre 2013 och 2014 än föregående<br />
år, medan siffrorna för Bottniska viken inte förändrats nämnvärt de senaste åren.<br />
Kullstorlekarna i Bottniska viken uppnår inte kriteriet för god miljöstatus*, vilket<br />
delvis hänger ihop med miljögifter. I Östersjön är reproduktionsvariablerna stabila, men<br />
det finns tecken på minskningar i kullstorlek som dock inte kan kopplas till miljögifter i<br />
nu läget.<br />
Höga halter av miljögifter som DDE och PCB påträffas fortfarande i ägg, särskilt från<br />
norra Botten<strong>havet</strong>.<br />
Knappt fem veckor gamla havsörnsungar<br />
i Hartsö-området,<br />
Södermanlands skärgård.<br />
att analyseras inom övervakningen framöver.<br />
Den vikande trenden i kullstorlek<br />
motverkas emellertid i viss mån av en hög<br />
andel lyckade häckningar de senaste åren.<br />
Därför blir också produktiviten i beståndet<br />
relativt stabil. Samtliga variabler uppnår<br />
god miljöstatus, men framöver bör särskilt<br />
orsakerna till förändringarna i kullstorlek<br />
studeras närmare.<br />
Skagerrak<br />
Havsörnen har ännu inte återkoloniserat<br />
Skagerrak och det finns inga bevis för<br />
några några häckande par i trakten. Men<br />
den ökande populationen kring Vänern<br />
kan leda till att havsörnen sprider sig till<br />
Skagerrak-området inom de närmaste tio<br />
åren.<br />
Kattegatt<br />
I Kattegatt är havsörn ytterst ovanlig som<br />
häckfågel och här häckar endast enstaka<br />
par, men det finns tecken på att flera revir<br />
är på väg att etableras. Möjligheterna till<br />
nyetableringar i Kattegatt ökar i takt med<br />
att beståndet i inlandet i södra Sverige samt<br />
Öresund växer. I dagsläget är dock antalet<br />
par alldeles för lågt för att göra några analyser<br />
av tillståndet.<br />
Södra Egentliga Östersjön<br />
I södra Egentliga Östersjön var andelen<br />
reproducerande par över genomsnittet för<br />
de senaste tio åren. Kullstorleken nådde<br />
en topp i början av 2000-talet, men har<br />
minskat sedan dess. Halter av miljögifter i<br />
ägg ger ingen tydlig förklaring till minskningen,<br />
utan det är mer troligt att det finns<br />
ekologiska förklaringar till detta mönster.<br />
Konkurrens om revir med tillräckligt god<br />
tillgång på föda har inneburit att örnar<br />
tvingats etablera sig i sämre revir. Det här,<br />
tillsammans med en förändrad tillgång på<br />
föda är tänkbara förklaringar som kommer<br />
Foto: Peter Hellström<br />
Norra Egentliga Östersjön<br />
Även i norra Egentliga Östersjön var andelen<br />
reproducerande par över genomsnittet<br />
för de senaste tio åren, men någon korttidstrend<br />
syns inte för denna variabel.<br />
Kullstorleken har sedan slutet av 1990-talet<br />
varit på en konstant nivå, dock något lägre<br />
än södra Egentliga Östersjön. Produktiviteten<br />
nådde en topp i slutet av 1990-talet,<br />
vilket berodde på några år med osedvanligt<br />
många lyckade häckningar, men har<br />
nu stabiliserat sig på en jämn nivå. Samtliga<br />
variabler uppnår god miljöstatus,<br />
även kullstorlek, men det är relativt stor<br />
variation mellan år och korttidstrenden är<br />
enbart strax över god miljöstatus. Samtliga<br />
ägg från den senaste femårsperioden har<br />
halter av DDE och PCB som ligger under<br />
gränsen för att påverka havsörnens fortplantning.<br />
Botten<strong>havet</strong><br />
Trenderna i Botten<strong>havet</strong> liknar dem för<br />
norra Egentliga Östersjön och andelen<br />
reproducerande par är stabil. Den ökning i<br />
kullstorlek som syntes för Östersjön avtog<br />
* Enligt HVMFS 2012:18, Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och miljökvalitetnormer.<br />
110<br />
<strong>havet</strong> 2015 / 2016