havet
1575894_havet_2015_16
1575894_havet_2015_16
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
perspektiv på havsmiljön<br />
Foto: Jeremy Brown/Shutterstock, Kichigin/Shutterstock och Tobias Dahlin/Azote<br />
Påverkan på<br />
näringsvävEn<br />
• Gråsälens späcktjocklek<br />
har minskat, det vill säga<br />
sälarna har blivit magrare<br />
• Medelvikten hos torsk och<br />
strömming har minskat, så<br />
att till exempel en torsk som är 4<br />
år väger mindre idag än vad en<br />
4-årig torsk vägde för 20 år sedan<br />
• Antalet individer av flera<br />
arter har ökat, men inte deras<br />
välmående<br />
till exempel strömming, då sälen främst<br />
inriktar sig på större strömming. Detta<br />
har visat sig vara en av orsakerna till en<br />
minskad i medelstorlek hos strömming i<br />
Botten<strong>havet</strong> enligt tidigare studier. Även<br />
den minskande medelvikten hos torsk och<br />
strömming skulle kunna tolkas i skenet<br />
av ökande individantal. Tidigare studier<br />
har visat att det finns ett samband mellan<br />
försämrad medelvikt hos strömming och<br />
ökat individantal av skarpsill, som konkurrerar<br />
med strömming om djurplankton.<br />
För torskens del behöver man även beakta<br />
långvariga effekter av överfiske. Trots att en<br />
förbättrad förvaltning de senaste åren har<br />
lett till ett minskat fisketryck är torskbeståndet<br />
fortfarande kraftigt påverkad av ett<br />
långvarigt ohållbart fiske, med effekter på<br />
bland annat storleksstrukturen.<br />
I analysen samvarierade förändringar<br />
i kvävehalten i ytvattnet framför allt med<br />
individtillstånd hos strömming, skarpsill,<br />
vitmärla och djurplankton. En minskad<br />
tillgång på näringsämnen minskar produktionen<br />
av växtplankton, vilket kan leda<br />
till lägre produktivitet också högre upp i<br />
näringsväven. Men näringshalten kan även<br />
påverka artsammansättningen av växtplankton<br />
genom att olika arter gynnas av<br />
olika halter av näringsämnen och konkurrensen<br />
mellan arter förändras. På grund av<br />
detta kan typen av respons variera i olika<br />
fakta<br />
Samband mellan miljövariabler och djurgruppernas tillstånd<br />
Den kombination av miljövariabler som bäst förklarar förändringarna enligt DISTLM-analysen<br />
är kvävehalt, syrehalt och fisketryck på strömming. Dessa representeras i den infällda figuren<br />
av gröna vektorer, medan djurgrupperna visas som blå vektorer. Genom att jämföra riktningen<br />
för de olika vektorerna ser man vilka variabler som samvarierar mest. Ju längre vektorer<br />
desto starkare bidrar variabeln till att förklara skillnaderna mellan år. Den stora figuren visar<br />
resultatet av en avståndbaserad redundansanalys (dbRDA), som är en typ av multivariat<br />
ordination. De studerade åren visas som punkter, där närliggande punkter (år) är mer lika<br />
varandra i fråga om djurgruppernas individtillstånd. Axlarna visar tillsammans 62 procent av<br />
den totala variationen i data. Till exempel visar resultaten att syrehalten var som högst under<br />
de år som ligger nere till vänster i grafen (början av 1990-talet), medan fisketrycket på strömming<br />
var högst under de år som ligger i den nedre delen av grafen (slutet av 1990-talet).<br />
dbRDA axel 2<br />
MULTIVARIATANALYS AV SAMBAND I NÄRINGSVÄVEN<br />
4<br />
Skarpsill<br />
Kvävehalt Djurplankton<br />
Vitmärla<br />
Strömming<br />
2<br />
0<br />
-2<br />
1995<br />
1993<br />
1994<br />
2012<br />
2003<br />
1999<br />
1996<br />
2000<br />
1997<br />
2009<br />
2005<br />
2013<br />
2011<br />
2010<br />
2007<br />
2008 2006<br />
2002<br />
1998<br />
2004<br />
Syrehalt<br />
Torsk<br />
Fisketryck<br />
strömming<br />
-4 -2 0 2 4<br />
dbRDA axel 1<br />
Gråsäl<br />
2001<br />
Skorv<br />
<strong>havet</strong> 2015 / 2016<br />
35
Change language