havet
1575894_havet_2015_16
1575894_havet_2015_16
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
liv och rörelse i fria vattnet<br />
Belastning på <strong>havet</strong><br />
Lars Sonesten, SLU<br />
2014<br />
miljö<br />
ÖVERVAKNING<br />
Belastning på <strong>havet</strong> en del av sötvattenprogrammet<br />
Flodmynningar. Syftet är<br />
att mäta och beräkna transporter av näringsämnen<br />
och andra substanser från vattendragen<br />
ut till Östersjön och Väster<strong>havet</strong>, för att<br />
kunna följa upp till exempel övergödning. De<br />
47 mätstationerna är placerade där Sveriges<br />
största älvar och åar mynnar i <strong>havet</strong> och<br />
täcker upp ungefär 90 procent av den årliga<br />
avrinningen från Sverige. Belastningsberäkningarna<br />
bygger både på de vattenkemiska<br />
provtagningar som görs inom programmet<br />
och på uppgifter om vattenföring från SMHI.<br />
Statistiska analyser utförs på flödesnormaliserade<br />
data för att kunna se effekter av åtgärder<br />
och i möjligaste mån undvika påverkan<br />
från skillnader i nederbördsmängd.<br />
Läs mer på sid. 120.<br />
Mängden nederbörd under ett år och hur den fördelas under året styr<br />
till stor del hur mycket näringsämnen som förs ut med våra vattendrag till <strong>havet</strong>. Detta<br />
gäller inte bara näringsämnen, utan även andra ämnen som exempelvis metaller. Överlag<br />
är det endast små tendenser till förändringar i näringsbelastning i de stora vattendragen,<br />
vilket gör det svårt att finna några statistiskt säkerställda trender. Ett undantag är belastningen<br />
av organiskt material som ökar till samtliga svenska havsområden.<br />
Öresund är hårt belastat av närsalter från de intensivt<br />
odlade jordbruksmarkerna i avrinningsområdet.<br />
Foto: Joakim Lloyd Raboff/Shutterstock<br />
Skagerrak<br />
Trots att Skagerrak är den näst minsta<br />
av våra havsbassänger är tillförseln av<br />
näringsämnen och organiskt material hit<br />
betydande. De arealspecifika belastningarna<br />
av kväve och fosfor 2012–2014 är näst<br />
högst i landet, endast tillförseln till det allra<br />
minsta området, Öresund, är högre. Belastningen<br />
av organiskt material är däremot i<br />
särklass störst i landet. Att belastningen<br />
per ytenhet är stor för detta område beror<br />
framförallt på att det inte finns några större<br />
sjöar i systemet. Sjöar som annars ofta<br />
fungerar som sedimentationsfällor.<br />
De senaste 20 åren har både den<br />
totala belastningen av kväve, liksom av<br />
oorganiskt kväve minskat. Däremot ökar<br />
oorganiskt fosfor, medan det saknas en<br />
säkerställd trend för totalmängden fosfor.<br />
Belastningen av organiskt material har,<br />
liksom för samtliga bassänger, ökat stadigt<br />
de senaste 20 åren.<br />
42<br />
Kattegatt<br />
Den arealspecifika belastningen på Kattegatt<br />
påminner mycket om belastningen<br />
på det närliggande Skagerrak, med jämförelsevis<br />
hög totalbelastning av kväve.<br />
Däremot är belastningen av fosfor och<br />
organiskt material mer lik den på övriga<br />
svenska havsområden. Trenderna för de<br />
senaste 20 åren är samma som för Skagerrak,<br />
med säkerställda minskningar av såväl<br />
totalkväve som oorganiskt kväve, medan<br />
oorganisk fosfor istället ökar. Även här så<br />
är det en markant ökning i belastningen av<br />
organiskt material.<br />
Öresund<br />
Öresundsbassängen tar emot en jämförelsevis<br />
mycket stor belastning från det<br />
jordbruksintensiva avrinningsområdet.<br />
Belastningen per ytenhet är mycket hög<br />
med svenska mått mätt, men eftersom<br />
avrinningsområdet är så pass litet blir<br />
den verkliga belastningen på <strong>havet</strong> ändå<br />
Tillförsel av närsalter och organiska ämnen 2012 – 2014<br />
Havsområde<br />
Totalfosfor<br />
(kg fosfor/km 2 )<br />
Totalkväve<br />
(kg kväve/km 2 )<br />
Organiskt material<br />
(kg TOC/km 2 )<br />
Skagerrak 23 473 7900<br />
Kattegatt 9 360 3300<br />
Öresund 25 1490 2500<br />
Egentliga Östersjön 8 262 2800<br />
Botten<strong>havet</strong> och Bottenviken 4–7 121–131 3000<br />
förhållandevis begränsad. Belastningen av<br />
organiskt material är däremot den lägsta av<br />
alla de svenska områdena, även om denna<br />
belastning har ökat statistiskt här, precis<br />
som för resten av havsområdena.<br />
Egentliga Östersjön<br />
Den arealspecifika belastningen på Egentliga<br />
Östersjön ligger mitt emellan de högt<br />
belastande områdena i den södra och<br />
västra delen av landet och mindre belastade<br />
nordliga delen. Totalmängderna av kväve<br />
och fosfor minskar statistiskt de senaste<br />
20 åren, medan belastningen av oorganisk<br />
fosfor och organiskt material ökar.<br />
Botten<strong>havet</strong> och Bottenviken<br />
Tillförseln av näringsämnen och organiskt<br />
material till Bottenviken och Botten<strong>havet</strong><br />
är mycket likartad både när det gäller<br />
belastning per ytenhet och tidstrender.<br />
Överlag är belastningen låg från dessa<br />
stora avrinningsområden. De senaste 20<br />
åren minskar belastningen av totalkväve i<br />
de båda områdena, medan belastningen av<br />
organiskt material, liksom för hela landet,<br />
stadigt ökar. I Bottenviken finns en ökande<br />
trend för oorganiskt fosfor, medan totalfosforbelastningen<br />
på Botten<strong>havet</strong> däremot<br />
minskar. Speciellt under 2000-talet<br />
har belastningen av fosfor på Botten<strong>havet</strong><br />
varit förhållandevis låg.<br />
<strong>havet</strong> 2015 / 2016
Change language