24.05.2016 Views

havet

1575894_havet_2015_16

1575894_havet_2015_16

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

liv och rörelse i fria vattnet<br />

Kravet på på minst minst tre mätningar tre mätningar under vinterperioden under vinterperioden<br />

antal stationer där oorganiskt kväve mätts<br />

180<br />

160<br />

120<br />

1 mätning per vinter<br />

2 mätningar per vinter<br />

3 eller fler mätningar per vinter (kravet)<br />

1990 1995<br />

2000 2005 2010 2015<br />

i En genomgång av dataunderlaget för närsalter och<br />

växtplankton som återfinns hos datavärden SMHI visar att<br />

endast en minoritet av nationella och regionala provtagningsstationer<br />

uppfyller alla krav i bedömningsgrunderna<br />

enligt vattendirektivet. Figuren visar provtagningsstationer<br />

inom svenskt territorialvatten som mätt vintervärden av löst<br />

oorganiskt kväve (summan av nitrat, nitrit och ammonium)<br />

minst 1-3 gånger per vinter under perioden 1992-2015,<br />

som uppfyller övriga krav på underlagsdata och som fanns<br />

att ladda ned från SMHI:s databas i juni 2015. Bedömningsgrunden<br />

kräver tre mätningar per vinterperiod.<br />

serad analys av såväl nationella som regionala<br />

data. Den har redan gett flera exempel<br />

på hur data kan göras tillgängliga i en mer<br />

användbar form. Antalet uppenbara fel i<br />

materialet kan reduceras kraftigt. Användare<br />

kan få tillgång till såväl rådata som<br />

förädlade data i form av indikatorer och<br />

olika statistiska sammanfattningar.<br />

Dataanalyserna kan kvalitetssäkras<br />

Provtagning sker långtifrån alltid enligt<br />

fastställda bedömningsgrunder. Till exempel<br />

händer det ofta att prover inte tas så ofta<br />

som föreskrivs eller inte på rätt djup. En<br />

genomgång av dataunderlaget för närsalter<br />

och växtplankton hos datavärden SMHI<br />

visade att det faktiskt bara är en minoritet<br />

av den nationella och regionala provtagningen<br />

som uppfyller alla krav i bedömningsgrunderna.<br />

Eftersom det saknas klara<br />

instruktioner för hur dessa situationer ska<br />

hanteras är risken stor att olika utförare och<br />

myndigheter gör på olika sätt. En nationellt<br />

samordnad analys skulle bidra till mer<br />

transparenta och kvalitetssäkrade analyser<br />

där analyserna utförs på ett enhetligt sätt.<br />

Därmed skulle även jämförelser av regioner<br />

och tidsperioder bli mer tillförlitliga.<br />

Ur juridisk synvinkel är det viktigt att såväl<br />

dataunderlag som resultat av dataanalyserna<br />

för statusklassning blir väl dokumenterade.<br />

Samordnade analyser<br />

vanligt i andra länder<br />

I de flesta länder sker analyser av miljödata<br />

centralt via nationella databaser där en<br />

myndighet ansvarar för alla analyser och<br />

för att kvalitetssäkra data och analysmetoder.<br />

I exempelvis Danmark ingår all marin<br />

miljöövervakning i det nationella övervakningsprogrammet<br />

för vattenmiljö och<br />

natur. Alla miljödata rapporteras löpande<br />

till nationella databaser där danska Naturstyrelsen<br />

utför alla analyser och tillståndsklassificeringar<br />

för bland annat vattendirektivet.<br />

Effektivare dataanalyser<br />

och fler användare<br />

En samordnad analys kan med fördel bygga<br />

på skriptbaserade beräkningar. Eftersom<br />

den marina miljöövervakningen varje år<br />

producerar hundratusentals mätvärden är<br />

det lätt att inse att en sådan arbetsmetod<br />

skulle spara mycket tid och göra det lättare<br />

att hålla dataanalyserna aktuella. Den skulle<br />

också underlätta olika typer av sammanvägda<br />

analyser för bland annat havsmiljödirektivet.<br />

En väl fungerande och lättanvänd databas<br />

där data rapporteras in utan fördröjning<br />

skulle också öka tillgängligheten<br />

och användningen av miljödata för forskningssyften.<br />

Detta skulle i sin tur kunna<br />

öka kunskapen om ekosystemen och öka<br />

möjligheten att upptäcka miljöproblem<br />

och sätta in rätt åtgärder. En ökad användning<br />

skulle också öka möjligheterna att<br />

upptäcka och korrigera felaktigheter och<br />

brister i både provtagning och i databasen.<br />

Viktigt att bevara lokal kunskap<br />

Nationellt samordnade, skriptbaserade<br />

analyser har många fördelar men löser inte<br />

alla problem. Om analysen sker långt från<br />

de utförare som samlat in och analyserat<br />

proverna finns risk att viktig lokal kunskap<br />

om förhållandena vid provtagningen går<br />

förlorad. Vid centralt organiserade analyser<br />

är det därför viktigt att organisera en<br />

effektiv återkoppling till lokala utförare. En<br />

central analys ger heller inte fördelar för<br />

alla typer av övervakningsprogram. Det är<br />

i första hand för miljövariabler som samlas<br />

in av många olika utförare i större delen av<br />

landet som en centralt organiserad analys<br />

är att föredra. Mindre program som kanske<br />

endast finns i en region och som hanteras<br />

av en eller ett fåtal experter analyseras troligen<br />

bäst av dessa även i fortsättningen.<br />

Exempel från den fria vattenmassan<br />

Skriptbaserade trendanalyser och statusklassningar<br />

utgör en del av underlaget för<br />

den beskrivning av miljötillståndet i svenska<br />

hav som presenteras i denna rapport.<br />

I tabellen på sidan 14 visas resultat för<br />

Foto: SMHI<br />

Provtaging av bottenvatten.<br />

<strong>havet</strong> 2015 / 2016<br />

15

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!