havet

temperatur temperatur (°C) (°C)
TEMPERATUR I YTVATTEN
12
TEMPERATUR Bottenviken I YTVATTEN
12 10 Bottenhavet
Bottenviken
Bottenhavet
108
86
64
42
2
1970 1980 1990 2000 2010
norra Egentliga Östersjön
södra Egentliga Östersjön
norra Egentliga Östersjön
södra 1980 Egentliga Östersjön 1990 2000 2010
liv och rörelse i fria vattnet
2014
miljö
Skagerrak
Kattegatt
Skagerrak
Kattegatt 1980 1990 2000 2010
ÖVERVAKNING
1970 1980 1990 2000 2010 1980 1990 2000 2010 1980 1990 2000 2010
n Perioden 1970–1990 visar stora variationer i ytvattentemperaturen. En del av variationerna i början av tidsserien kan troligtvis förklaras
av att mätningarna inte var lika jämnt fördelade över året som de är sedan början av 1990-talet, då månadsvisa mätningar infördes.
12
10 12
10 8
68
46
24
2
TEMPERATUR I DJUPVATTEN
10
TEMPERATUR Bottenviken I DJUPVATTEN
10 Bottenhavet
8 Bottenviken
Bottenhavet
temperatur temperatur (°C) (°C)
8
6
6
4
4
2
2
1970 1980 1990 2000 2010
norra Egentliga Östersjön
södra Egentliga Östersjön
norra Egentliga Östersjön
1980 1990
södra Egentliga Östersjön
2000 2010
Skagerrak
Kattegatt
Skagerrak
1980
Kattegatt
1990 2000 2010
10
10
8
6
8
4
6
2
4
2
1970 1980 1990 2000 2010
1980 1990 2000 2010
1980 1990 2000 2010
n Inga signifikanta förändringar i temperaturen syns i Bottniska viken. I Egentliga Östersjön, samt i Kattegatt, ökade temperaturen i
bottenvattnet signifikant under den andra mätperioden.
syrehalt syrehalt (ml/l) (ml/l)
SYREHALTER I BOTTENVATTEN
10
10
8 SYREHALTER I BOTTENVATTEN
8
10
10
6
6
8
8
4
4
6
6
2
2
4
4
0
0
2
2
-2
-2
0
-4 Bottenviken
norra Egentliga Östersjön
Skagerrak
0
-4
-2 Bottenhavet
södra Egentliga Östersjön
Kattegatt
-2
-6
-6
-4 1970 Bottenviken 1980 1990 2000 2010 norra Egentliga 1980 Östersjön 1990 2000 2010 Skagerrak 1980 1990 2000 2010 -4
Bottenhavet
södra Egentliga Östersjön
Kattegatt
-6
-6
1970 n I Bottenviken 1980 1990 ligger syrehalterna 2000 på 2010 höga nivåer och 1980 inga förändringar 1990 syns. 2000 I Bottenhavet 2010 har syrehalterna 1980 i bottenvattnet 1990 2000 minskat 2010 signifikant,
troligen på grund av de försämrade syreförhållandena i Östersjöns mellanskikt som bildar djupvattnet i Bottenhavet, samt de högre
fosfathalterna som ger en högre produktion och därmed en ökad syreförbrukning. I Egentliga Östersjön är det relativt sällsynt med stora inflöden
från Västerhavet. I de södra delarna sker normalt några mindre vattenutbyten per år, medan stagnationsperioderna i de norra delarna kan
vara långa. Syrehalterna har i södra Egentliga Östersjön minskat signifikant under den andra mätperioden och i norra och centrala Egentliga
Östersjön har minskningen varit signifikant över båda mätperioderna. I Skagerrak och Kattegatt, där djupvattnet består av salt Nordsjövatten
är vattenomsättningen god och i Skagerrak finns inga problem med låga syrehalter. I Kattegatt kan omsättningen av djupvatten under kortare
perioder vara begränsad. En signifikant minskning av syrehalten har skett i Västerhavet under första perioden samt under hela perioden.
havet 2015 / 2016
49