havet

perspektiv på havsmiljön
Foto: Alexander Erdbeer/Shutterstock
i Åren kring millennieskiftet
var ovanligt nederbördsrika i
norra Sverige och älvtillrinningen
till Bottniska viken ökade med
omkring 70 procent. Nederbörden
har sedan återgått till mer
normala nivåer.
tid är temperatureffekten ännu kraftigare.
Ökar konsumtionen av syre riskerar därför
både kust- och utsjöområden att utsättas
för syrebrist.
Forskningen har visat att även kolföreningar
från älvarna kan öka respirationen
vid ökad nederbörd och därmed ökad
älvtillrinning. En dubblering av halten av
kolföreningar gör att syrekonsumtionen
ökar med ungefär 50 procent. Om en extra
källa av kol tillförs via ökad tillrinning av
älvburna kolföreningar samtidigt med
temperaturökningen kommer syrekonsumtionen
bli ännu kraftigare. Effekten av
temperatur och nederbörd på syreförbrukningen
förstärker med andra ord varandra.
Både den ökade temperaturen och
tillförseln av kolföreningar via älvarna
kommer således att öka syrekonsumtionen
och därmed risken för syrebrist i främst
kustzonen, och i värsta fall orsaka helt
syrefria bottnar. Även via denna effekt av
klimatförändringarna skulle en minskning
av fisk och skaldjur ske, som i sin tur
är en viktig föda för såväl säl, havsörn som
oss människor. I södra Östersjön kommer
sannolikt blomningarna av cyanobakterier
också att bli än vanligare, då de gynnas
av den fosfor som släpps loss från syrefria
bottnar. Det som kan motverka detta
scenario i någon mån är en lägre produktion
av kolföreningar i havet, på grund av
att produktionen av växtplankton och större
strandnära alger förväntas minska vid
högre älvtillförsel. Hur samspelet mellan
dessa faktorer i praktiken blir flera årtionden
framöver kan vi inte helt säkert veta.
Det är något våra barn och barnbarn en dag
får reda på, och samtidigt får leva med. S
Lästips
Andersson A, Meier HEM, Ripzsam M, Rowe OF,
Wikner J, Haglund P, Eilola K, Legrand C, Figueroa
D, Paczkowska J, Lindehoff E, Tysklind M,
Elmgren R. 2015. Projected future climate change
and Baltic Sea ecosystem management. Ambio 44:
345-356.
Eriksson-Wiklund A-K, Andersson A. 2014.
Benthic competition and population dynamics of
Monoporeia affinis and Marenzelleria sp. in the
northern Baltic Sea. Estuarine Coastal and Shelf
Science 144: 46-53.
Figueroa, D., Rowe, O.F., Paczkowska, J., Legrand,
C., Andersson, A. 2016. Allochthonous Carbon—a
Major Driver of Bacterioplankton Production in the
Subarctic Northern Baltic Sea. Microbial Ecology
71:789-801. doi: 10.1007/s00248 015 0714 4.
Nydahl, A., Panigrahi S. and J. Wikner. 2013.
Increased microbial activity in a warmer and wetter
climate enhance the risk of coastal hypoxia. FEMS
Microbiology Ecology. 85 (2): 338–347.
Sandberg, J., A. Andersson, S. Johansson, and J.
Wikner. 2004. Pelagic food web and carbon budget
in the northern Baltic Sea: potential importance of
terrigenous carbon. Mar. Ecol.-Prog. Ser. 268: 13-29.
Wikner J, Andersson A. 2012. Increased freshwater
discharge shifts the carbon balance in the coastal
zone. Global Change Biology 18: 2509-2519.
28 havet 2015 / 2016