havet
1575894_havet_2015_16
1575894_havet_2015_16
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>havet</strong>s djur och växter<br />
Foto: Niels Sloth/Biopix<br />
m Abborren är en nyckelart i många av de<br />
kustekosystem som analyserats. I områden där<br />
effekten av fiske studerats verkar sambandet<br />
mellan ekosystemens utveckling under den<br />
senaste 20-årsperioden och förändringar i klimat<br />
och fisketryck inte vara lika viktigt som förändringar<br />
i näringshalt och näringsbelastning.<br />
dena. Trots detta är den liknande och riktade<br />
utvecklingen mellan system tydlig. Att<br />
tidsperspektivet är endast 20 år kan också<br />
påverka resultaten något. Det är möjligt att<br />
20 år är en för kort tid för att upptäcka en<br />
verklig trend och förändring, och inte bara<br />
en effekt av långsiktig periodicitet i systemen.<br />
Men den data som använts är den<br />
enda som finns tillgänglig. Utvecklingen av<br />
ekosystemen kan främst kopplas till lokala<br />
och regionala förändringar i näringshalt<br />
och näringsbelastning. För de områden där<br />
effekten av fiske studerats verkar sambandet<br />
med förändringar i klimat och fisketryck<br />
inte vara lika viktigt.<br />
Studien visar att utvecklingen i majoriteten<br />
av systemen innebär en tydlig<br />
förändring jämfört med tillståndet som<br />
rådde under början av 1990-talet. Huruvida<br />
utvecklingen är mot ett bättre eller sämre<br />
tillstånd kan vi idag inte uttala oss om eftersom<br />
förändringarna inte är kopplade till<br />
enskilda nyckelarter för till exempel god<br />
miljöstatus.<br />
Ekosystembaserad övervakning<br />
Korrelationerna bevisar inte heller orsakssamband,<br />
men visar på möjliga miljöfaktorer<br />
som kan påverka artsammansättningen.<br />
Dessa är graden av övergödning, fisketryck<br />
och klimat. Eftersom de flesta system som<br />
analyserats genomgått en riktad utveckling<br />
visar studien framför allt att man i bedömningar<br />
av miljöstatus behöver beakta att de<br />
yttre förutsättningarna för god miljöstatus,<br />
liksom näringsvävens struktur, ständigt<br />
förändras.<br />
Vidare visar studien att det endast är i ett<br />
fåtal kustområden som det finns tillräckligt<br />
med data för att genomföra en ekosystemanalys<br />
som spänner över flera delar<br />
av näringsväven samtidigt. Därför behövs<br />
en utökad och mer samordnad långsiktig<br />
miljöövervakning av ekosystemens olika<br />
delar runt Östersjön. På längre sikt är detta<br />
viktigt för att genomföra ekosystemansatsen<br />
i praktiken på det sätt som förutsätts<br />
av till exempel havsmiljödirektivet, havsplaneringsdirektivet<br />
och aktionsplanen för<br />
Östersjön. Studien visar på möjligheten till<br />
sådana analyser samt kan ge en vägledning<br />
om vilka områden på regional nivå som<br />
kan vara av särskilt intresse som utgångspunkt<br />
för en sådan utveckling. S<br />
Lästips<br />
Olsson J, Tomczak MT, Ojaveer H, Gårdmark,<br />
Arno Pollumae, Muller-Karulis B, Ustups D,<br />
Dinesen GE, Peltonen H, Putnis I, Szymanek L,<br />
Simm M, Heikinheimo O, Gasyukov P, Axe P and<br />
Bergström L. 2015. Temporal development of coastal<br />
ecosystems in the Baltic Sea over the past two decades.<br />
ICES Journal of Marine Science. doi: 10.1093/<br />
icesjms/fsv143<br />
ICES. 2014. Second Interim Report of the ICES/<br />
HELCOM Working Group on Integrated<br />
Assessments of the Baltic Sea (WGIAB), 10-14<br />
February 2014, Kiel, Germany.<br />
ICES CM 2014/SSGRSP:06. 48 pp.<br />
78 <strong>havet</strong> 2015 / 2016