havet

liv och rörelse i fria vattnet
tusen km 2
AREELL UTBREDNING AV LÅGA SYREHALTER
90
45
Egentliga Östersjön, Finska viken, Rigabukten
80
40
70
35
60
30
50
25
40
20
30
15
20
10
10
5
0
0
1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015
area %
< 2 ml/l O 2 (km 2 )
< 2 ml/l O 2 (%)
< 0 ml/l O 2 (H 2 S, km 2 )
< 0 ml/l O 2 (H 2 S, %)
m Stapeldiagrammet visar förändringar i tiden
av areell utbredning av hypoxi respektive anoxi i
bottenvattnet i Egentliga Östersjön, Finska viken
och Rigabukten, augusti till oktober 1980-2015.
Resultaten för 1961 och 1967 har tagits bort på
grund av bristande dataunderlag.
Hanö och Bornholm) hade nu syrehalterna
samtidigt börjat sjunka igen jämfört Jämfört med situationen 2014 har dock
ningen av svavelväte kvar på höga nivåer.
STÖRRE INFLÖDEN TILL ÖSTERSJÖN
60
med de förhöjda nivåerna i början av 2015. områdena drabbade av anoxi i Östra
Under 50 juni började det skönjas effekter Gotlandsbassängen minskat efter inflödet.
i de norra delarna av Östra Gotlandsbassängen
där halterna av svavelväte börjat inte varit kraftigt nog för att nå fram till
Fram till januari 2016 har inflödet
40
sjunka. 30 Vid Gotlandsdjupet, i centrala Norra och Västra Gotlandsbassängerna
delen av Östra Gotlandsbassängen, hade eller Finska viken. I dessa områden råder
däremot 20 situationen försämrats och syrehalterna
10 i djupvattnet hade redan börjat Västra Gotlandsbassängen råder syrebrist
fortfarande stagnation. I södra delen av
sjunka, liksom de fortsatte att göra i de (hypoxi) redan på cirka 50 meters djup och
södra 0 delarna av Egentliga Östersjön. total avsaknad av syre (anoxi) på djup över
1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010
Situationen i juli liknade den i juni, svaga 70 meter.
förbättringar syntes norr om Gotlandsdjupet
medan syrehalterna söder därom Varmt vatten innehåller mindre syre
fortsatte att minska. Under resten av året Det finns ett antal möjliga förklaringar
var situationen liknande, inflödet nådde till att de positiva effekterna blev så små
inte längre norrut och syrehalterna i Östra efter ett så pass stort inflöde som det i
Gotlandsbassängen och söder därom fortsatte
att sjunka.
tegatt och ytlagret ner till hundra meter i
december 2014. Hela vattenmassan i Kat­
Förhoppningarna att inflödet skulle Skagerrak hade för årstiden exceptionellt
medföra stora förbättringar i hela Egentliga
Östersjöns djupvatten kom på skam. startade, vilket förklarar den höga tempe­
hög temperatur månaden innan inflödet
Trots det stora inflödet i december 2014 raturen på det inströmmande vattnet. Vatten
med hög temperatur innehåller min­
visar alltså mätningarna att den allvarliga
syresituationen i Egentliga Östersjön fortsätter.
förra stora inflödet 1993 hade alltså det nu
dre syre än kallt vatten. Jämfört med det
Syreförhållandena efter regimskiftet inströmmande vattnet högre temperatur
liknar medelförhållandena under perioden och innehöll mindre syrgas. Vidare kan
1999–2014 och än så länge ligger utbred­
höga temperaturer i djupvattnet öka nedbrytningen
av organiskt material, vilket
får till följd att syret förbrukas snabbare.
Vid inflödet 1993 var skiktningen i
Östersjön dessutom svagare och salthalten
i Gotlandsdjupet var betydligt lägre
än 2014. Koncentrationen av svavelväte i
djupvattnet var innan det senaste inflödet
också extremt hög och den areella utbredningen
av bottnar med syrebrist (hypoxi)
och bottnar med total avsaknad av syre
(anoxi) var större.
Om de positiva effekter som ändå
n Syreprover klara för analys. Ju starkare gul
färg desto högre syrehalt. Ett färglöst prov indikerar
syrebrist.
ska bestå, och om förhållandena i
uppstod i Östra Gotlandsbassängen 2014
Norra
index (Q)
1:a världskriget – inga mätningar
2:a världskriget – inga mätningar
Foto: Philip Axe
och Västra Gotlandsbassängerna ska bli
bättre, krävs ytterligare kraftiga inflöden
av salt, syrerikt vatten från Västerhavet,
annars kommer förhållandena återigen
försämras, och det kan gå snabbt.
Emellertid finns det också en nackdel
med inflöden. Salthalten ökar i djupvattnet
vilket förstärker skiktningen i Östersjön,
vilket i sin tur försämrar utbytet mellan ytoch
djupvatten.
Den areella och volymsmässiga utbredningen
av hypoxi och anoxi i Egentliga
Östersjön fortsätter alltså att ligga på en
förhöjd nivå sedan regimskiftet 1999 och
ingenting tyder på att förhållandena i
Norra och Västra Gotlandsbassängerna
kommer att förbättras.
Trots att inflödet förbättrat situationen
i Östra Gotlandsbassängen är situationen i
övriga områden fortfarande mycket dålig.
Vid det stora inflödet 1993 tog det ungefär
ett år för vattnet att nå fram till och fylla
upp även norra Egentliga Östersjön och
Västra Gotlandsbassängen, medan vattenflödet
denna gång inte nått längre än till
Östra Gotlandsbassängen på lika lång tid.
Preliminära beräkningar visar att 16 procent
av bottnarna i Egentliga Östersjön
inklusive Finska viken och Rigabukten, är
utsatta för anoxiska förhållanden medan
29 procent av ytan är utsatt för hypoxi.
Beräkningarna som gjorts tar inte hänsyn
till att syresatt vatten kan förekomma under
skikt med svavelväte, vilket innebär att
ytorna och volymerna med anoxi förmodligen
är något överskattade. S
LÄS MER:
Hansson, M., Andersson, L. & Axe, P., 2011: Areal
Extent and Volume of Anoxia and Hypoxia in the
Baltic Sea, 1960-2011, SMHI Report Oceanography
no. 42, ISSN: 0283-1112.
46 havet 2015 / 2016