Universitet och högskolor

Recommendations

Info

kande studentantal på grund av lägre efterfrågan från studenter i samband med en högkonjunktur. I spåren av den ekonomiska krisen ökade efterfrågan på utbildning igen och från hösten 2008 ökade antalet studenter fram till hösten 2010 då det fanns 365 000 studenter. En tillfällig utbyggnad av högskolan under några år gav lärosätena möjlighet att utbilda fler studenter än någonsin. Under de senaste åren har universiteten och högskolorna anpassat sig till minskade anslag och antalet studenter har därför återigen minskat och hösten 2015 fanns det alltså 343 300 registrerade studenter. Det är fler kvinnor än män bland studenterna. Andelen kvinnor ökade i samband med 1977 års högskolereform då kvinnodominerade utbildningar som läraroch vårdutbildningar införlivades i högskolan. Könsfördelningen bland de svenska studenterna har sedan början på 2000-talet hållit sig kring 38–40 procent män och 60–62 procent kvinnor. Vanligast att studera på campus, färre i distansutbildning Det vanligaste sättet att bedriva studier på är att delta i campusförlagd utbildning. Sedan höstterminen 2010, då det fanns 281 000 campusstudenter, har antalet studenter som studerar enbart på campus minskat. Höstterminen 2015 ökade dock antalet något igen, med knappt en halv procent, till 272 000 studenter (figur 10). Distansutbildning definieras i statistiken som utbildning där lärare och student i huvudsak är åtskilda i tid och rum. Till distansutbildning räknas helt webbaserad utbildning utan fysiska träffar men även utbildning med några få träffar, till exempel utbildning vid lärcentrum. Höstterminen 2015 fanns det 57 300 studenter som studerade enbart på distans, vilket är 100 färre än hösten 2014 (figur 11). Antalet studenter som studerade enbart på distans ökade under flera år fram till höstterminen 2011 då de var 65 000 studenter, en utbyggnad som initialt stöddes med extra resurser under perioden 2002–2004. Sedan 2011 har antalet studenter som läser enbart på distans minskat med nästan 8 000 studenter, och varit drygt 57 000 under de tre senaste höstterminerna. Minskningen har varit större bland kvinnorna än bland männen, med undantag för hösten 2015 då antalet kvinnor ökade något. Eftersom antalet män på distans fortsatte att minska resulterade det i en marginell minskning totalt sett jämfört med höstterminen 2014. En del studenter kombinerar campusutbildning och distansutbildning. Under hösten 2015 var de 14 100 studenter, vilket är en minskning med 12 procent sedan föregående höst. Antalet studenter som kombinerar campusutbildning och distansutbildning har, förutom 2014, minskat varje hösttermin sedan 2010. Minskningen under denna tid har procentuellt sett varit lika stor för kvinnor och män men höstterminen 2015 var minskningen något större för männen än kvinnorna. Som nämnts tidigare i kapitlet är det fler kvinnor än män som studerar på högskolan. Bland de som läste enbart på campus var 58 procent kvinnor höstterminen 2015 medan andelen kvinnor bland de som kombinerade campus- och distansutbildning var 57 procent. Figur 10. Antal registrerade studenter på enbart campusstudier höstterminerna 2005–2015. Antalet studenter som enbart läser på campus har minskat efter höstterminen 2010 men ökade något igen höstterminen 2015. Observera den brutna y-axeln. Figur 11. Antal registrerade studenter i distansstudier och antal som kombinerade distans- och campusstudier höstterminerna 2005–2015. Både antalet distansstudenter och antalet som kombinerar distans- och campusstudier har minskat under de senaste terminerna. Antal 300 000 Antal 70 000 280 000 60 000 50 000 260 000 40 000 240 000 30 000 20 000 220000 10 000 200 000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Distans och campus Distans enbart 32 UKÄ ÅRSRAPPORT 2016
ÖPPNA NÄTBASERADE KURSER (MOOCS) I SVENSK HÖGSKOLA UKÄ har på regeringens uppdrag analyserat möjligheter och eventuella hinder med att inkludera öppen nätbaserad utbildning, så kallade Massive Open Online Courses (MOOCs) i svensk högskoleutbildning. I uppdraget ingick att föreslå om och i så fall hur och i vilken omfattning MOOCs skulle kunna rymmas inom den svenska högskolan och vilka konsekvenser detta skulle få. UKÄ föreslår att svenska lärosäten ska få ge MOOCs som en särskild utbildningsform, öppna nätbaserade kurser, och att kurserna ska få finansieras inom ramen för lärosätenas anslag – upp till ett tak. Inom ramen för utredningen genomförde UKÄ en enkätundersökning bland Sveriges lärosäten. Resultaten visade att sex lärosäten redan ger eller har gett MOOCs och att fler planerar att göra det. År 2015 gav svenska lärosäten totalt 11 MOOCs via internationella utbildningsplattformar. Deltagare i MOOCs som anordnas av svenska lärosäten räknas idag inte som studenter och ingår inte i den officiella statistiken men UKÄ:s enkätundersökning visar att över 150 000 deltagare anmält sig till de kurser som anordnades av svenska lärosäten 2015. Läs mer i Öppna nätbaserade kurser (MOOCs) i svensk högskola – Redovisning av ett regeringsuppdrag, rapport 2016:1, UKÄ. Snedast är könsfördelningen bland de som studerar enbart på distans, där kvinnor utgjorde 69 procent av studenterna. Distansstudenter läser fristående kurser och på deltid i högre omfattning än campusstudenterna. Läsåret 2014/15 läste 72 procent av distansstudenterna fristående kurser och 74 procent kurser motsvarande deltid. En stor del, 41 procent, av de studenter som redan hade en examen läste enbart på distans. För mer uppgifter om distansstudenter, se Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2014/15, UF 20 SM 1601, Statistiska meddelanden, UKÄ och SCB. Flest studenter inom juridik och samhällsvetenskap Studenter är registrerade på kurser inom olika ämnesområden i högskolan. Det i särklass största området var juridik och samhällsvetenskap där det fanns nästan 205 000 studenter läsåret 2014/15 (se tabell 4). Det näst största området var humaniora och teologi med drygt 96 000 studenter. Lägst antal registrerade studenter fanns inom det konstnärliga området med 13 100 studenter. Vård och omsorg var mest kvinnodominerat med 85 procent kvinnor medan teknik var mest mansdominerat med 67 procent män. Jämnast var könsfördelningen inom naturvetenskap. Läs mer i det statistiska meddelandet Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2014/15, Statistiska meddelanden, UF 20 SM 1601, UKÄ och SCB. En fjärdedel av studenterna läste på avancerad nivå läsåret 2014/15. Högst andel studenter på avancerad nivå fanns inom medicin och odontologi med 31 procent följt av vård och medicin med 29 procent. Lägst andel studenter på avancerad nivå fanns det inom humaniora och teologi med 9 procent. På totalnivå var det något vanligare att män läste på avancerad nivå än kvinnor. Inom medicin och odontologi var det fler män än kvinnor som var registrerade på avancerad nivå medan det inom vård och omsorg var fler kvinnor som var registrerade på avancerad nivå. Tabell 4. Antalet registrerade studenter i högskolan per ämnesområde läsåret 2014/15 samt andel registrerade på avancerad nivå. Könsfördelning, % Andel på avancerad nivå, % Antal Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 403 900 60 40 25 24 26 Juridik och samhällsvetenskap 204 700 63 37 22 21 22 Humaniora och teologi 96 100 61 39 9 9 9 Teknik 83 100 33 67 28 27 29 Naturvetenskap 74 200 45 55 19 21 18 Vård och omsorg 38 100 85 15 29 29 25 Medicin och odontologi 34 400 74 26 31 29 38 Övrigt område 21 100 59 41 16 16 % 17 Konstnärligt område 13 100 59 41 17 18 16 Okänt 7 400 58 42 - - - UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ UKÄ ÅRSRAPPORT 2016 33
Page 1: Universitet och högskolor Årsrapp
Page 4 and 5: Universitet & högskolor Årsrappor
Page 6 and 7: INNEHÅLL FAKTARUTOR Lagstiftning p
Page 9 and 10: Trender och tendenser i högskolan
Page 11 and 12: Av de som avslutade gymnasieskolan
Page 13: antalet inresande studenter på gru
Page 16 and 17: Universitet, högskolor och andra u
Page 18 and 19: avancerad nivå. För studier på f
Page 20 and 21: Lärosäten UNIVERSITET Uppsala uni
Page 23 and 24: Utbildning på grundnivå och avanc
Page 25 and 26: Det är personer som nyligen avslut
Page 27 and 28: BASÅR Genom att följa en basårsu
Page 29 and 30: Tabell 2. Andel elever som påbörj
Page 31 and 32: ökning berodde främst på en ökn
Page 33: De cirka 50 yrkesexamensprogrammen
Page 37 and 38: Utbildningsvolym mätt i helårsstu
Page 39 and 40: niora och teologi samt teknik utgjo
Page 41 and 42: De som avlade en examen på avancer
Page 43 and 44: Figur 19. Antal examinerade från u
Page 45 and 46: Tabell 8. Examensfrekvens (procent)
Page 47 and 48: Figur 22. Prestationsgraden för in
Page 49 and 50: Figur 24. Antal nybörjare på prog
Page 51 and 52: Breddad rekrytering till högskolan
Page 53 and 54: Figur 28. Andel som har påbörjat
Page 55: som har en stor respektive liten an
Page 58 and 59: I detta kapitel beskrivs utbildning
Page 60 and 61: forskarnivå som grund för bosätt
Page 62 and 63: skap och uppgick till 60 procent. B
Page 64 and 65: FORSKARSKOLOR FÖR YRKESVERKSAMMA L
Page 66 and 67: ökningen har emellertid skett inom
Page 68 and 69: Männen är i majoritet bland dem s
Page 70 and 71: medicin och hälsovetenskap samt la
Page 73 and 74: Internationell studentmobilitet En
Page 75 and 76: ANMÄLNINGSAVGIFTER OCH STUDIEAVGIF
Page 77 and 78: Tabell 15. Antal nya inresande free
Page 79 and 80: De statliga stipendierna, det vill
Page 81 and 82: Tabell 17. De 5 lärosäten med hö
Page 83 and 84: Tabell 19. Antal utbytesstudenter p
Page 85:
Tabell 20. Inresande respektive utr
Page 88 and 89:
Matchning på arbetsmarknaden ur ol
Page 90 and 91:
Figur 48. Andel (procent) av examin
Page 92 and 93:
När vi räknat bort personer som s
Page 94 and 95:
Figur 52. Sysselsättningsgrad för
Page 97 and 98:
Högskolans personal Efter flera å
Page 99 and 100:
FAKTA OM PERSONALSTATISTIKEN Redovi
Page 101 and 102:
ANSTÄLLNINGSKATEGORIER Den forskan
Page 103 and 104:
Andelen adjunkter minskar, andelen
Page 105 and 106:
Bland den forskande och undervisand
Page 107 and 108:
gästprofessorer, men inte adjunger
Page 109 and 110:
FORSKARKARRIÄRUTREDNINGEN Regering
Page 111:
ende är mindre mobila än män. De
Page 114 and 115:
I detta kapitel beskrivs finansieri
Page 116 and 117:
Figur 70. Finansiering av utbildnin
Page 118 and 119:
Tabell 26. Sammanställning av lär
Page 120 and 121:
och Försvarshögskolan, till kvote
Page 122 and 123:
RESURSTILLDELNING FÖR UTBILDNING P
Page 124 and 125:
sätena möjlighet att spara överp
Page 126 and 127:
Ofta används det faktiska utfallet
Page 128 and 129:
Figur 81. Direkta statsanslag för
Page 130 and 131:
Tabell 31. Lärosätenas intäkter
Page 133 and 134:
Internationella jämförelser FN:s
Page 135 and 136:
Figur 85. Andel i den vuxna befolkn
Page 137 and 138:
Figur 87. Befolkningens utbildnings
Page 139 and 140:
Figur 90. Investeringar i FoU som a
Page 141 and 142:
Figur 93. OECD-ländernas investeri
Page 143:
Den högsta andelen av utbildningsk
Page 146 and 147:
Högre utbildning i Sverige har und
Page 148 and 149:
Antal förstagångsexaminerade som
Page 150 and 151:
och andra bidragsgivare. Uppgiften
Page 152 and 153:
KTH CTH LTU HHS SLU KaU LNU ORU Utb
Page 154 and 155:
HJ HKr HS HV MaH MdH SH KF Utbildni
Page 157 and 158:
Nyckeltal för yrkesexamensprogram
Page 159 and 160:
senaste Statistiska meddelanden, H
Page 161:
Utländsk bakgrund, % Studenter Exa
Page 164 and 165:
Tabell 1. Antal helårsstudenter i
Page 166 and 167:
Tabell 3. Antal avlagda examina i u
Page 168 and 169:
Tabell 4. Antal nybörjare samt ant
Page 170 and 171:
Tabell 5. Doktorandernas försörjn
Page 172 and 173:
Tabell 6. Personalen vid universite
Page 174 and 175:
Tabell 7. Lärosätenas intäkter,
Page 176 and 177:
Tabell 8. Lärosätenas totala int
Page 178 and 179:
Tabell 9. Lärosätenas intäkter t
show all

Universitet och högskolor

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?