Universitet och högskolor
arsrapport-2016-06-07
arsrapport-2016-06-07
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Figur 22. Prestationsgraden för inresande studenter läsåren<br />
2004/05–2012/13 uppdelat på campusbaserade generella<br />
program respektive fristående kurser. Prestationsgraden ökar<br />
framför allt på generella program sedan föregående läsår.<br />
Procent<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
2004/05<br />
2005/06<br />
2006/07<br />
2007/08<br />
Generella program kvinnor<br />
Generella program män<br />
2008/09<br />
2009/10<br />
2010/11<br />
2011/12<br />
2012/13<br />
Fristående kurser kvinnor<br />
Fristående kurser män<br />
Männens prestationsgrad ökade med knappt 2 procentenheter<br />
till 80 procent medan kvinnornas ökade med<br />
1 procentenhet till knappt 84 procent.<br />
De inresande studenterna består av två grupper: så<br />
kallade freemover-studenter som kommer till Sverige<br />
för att studera på egen hand <strong>och</strong> utbytesstudenter som<br />
studerar i Sverige via något utbytesprogram. Freemoverstudenter<br />
läser framför allt på campusbaserade generella<br />
program medan utbytesstudenter framför allt läser<br />
på campusbaserade fristående kurser. Läsåret 2012/13<br />
fanns 89 procent av den totala volymen av kursregistreringar<br />
för inresande studenter mätt i antal helårsstudenter<br />
på dessa två studieformer. Nedan presenteras därför<br />
statistik om prestationsgrad enbart för kursregistreringar<br />
inom dessa två studieformer.<br />
Efter införandet av studieavgifter för inresande<br />
studenter utanför EU/EES <strong>och</strong> Schweiz sjönk antalet<br />
nybörjare bland inresande studenter med knappt<br />
12 300 helårsstudenter mellan läsåret 2010/11 <strong>och</strong><br />
2012/13. Samtidigt kan man se att prestationsgraden<br />
ökade under samma period, i synnerhet för männen.<br />
På fristående kurser skedde en kraftig ökning av prestationsgraden<br />
mellan 2010/11 <strong>och</strong> 2011/12 då prestationsgraden<br />
för männen ökade med knappt 9 procentenheter<br />
<strong>och</strong> för kvinnorna med runt 4 procentenheter<br />
till en prestationsgrad på runt 79 procent för båda könen.<br />
Till läsåret 2012/13 skedde endast små ökningar av prestationsgraden.<br />
På generella program skedde ett trendbrott mellan läsåren<br />
2010/11 <strong>och</strong> 2012/13 där prestationsgraden ökade<br />
två år i rad efter flera år av sjunkande prestationsgrad<br />
(med något undantag). Männen stod för den största<br />
ökningen med knappt 7 procentenheter till 80 procent<br />
medan kvinnornas prestationsgrad ökade med knappt<br />
4 procentenheter till 87 procent under perioden<br />
2010/11–2012/13.<br />
Lärarutbildningen<br />
Lärarutbildningen är en stor del av den svenska högskolan.<br />
Läsåret 2014/15 påbörjade 13 000 personer lärarstudier<br />
vilket är en ökning med 1 200 nybörjare, eller 10 procent,<br />
jämfört med föregående läsår. Mycket tyder trots<br />
detta på att det framtida behovet av lärare överstiger det<br />
antal som idag examineras (se t.ex. Högskoleutbildningarna<br />
<strong>och</strong> arbetsmarknaden – Ett planeringsunderlag inför<br />
läsåret 2015/16, Rapport 2015:5, UKÄ <strong>och</strong> Fortsatt fler<br />
söker sig till lärarutbildningen – men långt från det prognostiserade<br />
behovet, Statistisk analys 2016:2, UKÄ) <strong>och</strong> att<br />
bristen på lärare därmed kommer att tillta, särskilt inom<br />
vissa inriktningar <strong>och</strong> i vissa ämnen. Lärarutbildningen<br />
är också ständigt aktuell i den politiska debatten <strong>och</strong> har<br />
reformerats ett flertal gånger de senaste decennierna.<br />
Av dessa skäl fokuserar vi specifikt på lärarutbildningen<br />
i detta avsnitt.<br />
En ny lärarutbildning infördes hösten 2011. I denna<br />
nya lärarutbildning finns fyra olika examina; förskollärar-,<br />
grundlärar-, ämneslärar- <strong>och</strong> yrkeslärarexamen.<br />
Ett par av dessa examina har i sin tur olika inriktningar,<br />
för att utbildningarna ska anpassas till undervisning i<br />
olika årskurser. De som nu examineras från lärarutbildningen<br />
har dock fortfarande huvudsakligen studerat<br />
på någon av de äldre lärarutbildningarna.<br />
Söktrycket till lärarutbildningarna<br />
Söktrycket (antalet behöriga förstahandssökande per<br />
antagen) till lärarutbildningarna är generellt sett lågt<br />
jämfört med många andra utbildningar. Det är dock<br />
viktigt att komma ihåg att lärarutbildningen är mycket<br />
stor <strong>och</strong> omfattar många nybörjare. Det är många<br />
som söker till lärarutbildningar, men det är också<br />
många som antas <strong>och</strong> därför är söktrycket (antalet<br />
behöriga förstahandssökande per antagen) förhållandevis<br />
lågt jämfört med många mindre utbildningar.<br />
Söktrycket till lärarutbildningarna har varierat över<br />
åren, men har ökat något jämfört med höstterminen<br />
2011 då den nya lärarutbildningen infördes, se figur 23.<br />
Särskilt lågt är söktrycket till grundlärarutbildningen<br />
med inriktning mot årskurs 4–6, ämneslärarutbildningens<br />
båda inriktningar <strong>och</strong> yrkeslärarutbildningen.<br />
Till dessa har söktrycket legat runt 1 de senaste fem<br />
höstterminerna vilket betyder att i stort sett alla<br />
UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ UKÄ ÅRSRAPPORT 2016 45
Change language