Universitet och högskolor
arsrapport-2016-06-07
arsrapport-2016-06-07
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Av de totalt 13 040 nybörjarna på de olika lärarutbildningarna<br />
läsåret 2014/15 stod Stockholms universitet,<br />
Göteborgs universitet <strong>och</strong> Malmö högskola tillsammans<br />
för 34 procent, se figur 25. Stockholms universitet har<br />
den klart största lärarutbildningen mätt som antal<br />
nybörjare. Flertalet av de större lärosätena erbjuder<br />
utbildningar mot alla de fyra examina som ingår i den<br />
nya lärarutbildningen medan de mindre lärosätena<br />
oftast specialiserar sig på färre utbildningar. Många av<br />
de som påbörjar studier inom ramen för VAL (vidareutbildning<br />
av lärare) påbörjar kompletterande studier för<br />
att uppnå kraven för att kunna ta ut en äldre lärarexamen.<br />
Anledningen till detta är att de ofta har lättare<br />
att uppnå kraven till en sådan examen <strong>och</strong> därför finns<br />
det fortfarande en ansenlig mängd nybörjare på denna<br />
äldre utbildning.<br />
Examinerade på lärarutbildningen<br />
Det var varit stora variationer i antalet utfärdade lärarexamina<br />
mellan åren, från som högst drygt 12 600 läsåret<br />
2010/11 till som lägst 6 500 läsåret 2011/12 <strong>och</strong><br />
8 200 läsåret 2014/15. Variationerna kring läsår 2010/11<br />
beror främst på lärarlegitimationsreformen.<br />
De lärarexamina som utfärdats de senaste läsåren gäller<br />
främst den sammanhållna lärarutbildning som infördes<br />
höstterminen 2001. Uppgifterna om lärarexamina<br />
i statistiken avser således ännu så länge huvudsakligen<br />
äldre lärarexamina. Det beror på att få studenter ännu<br />
hunnit slutföra sin utbildning för någon av de nya lärarexamina<br />
eftersom exempelvis den nya förskollärarexamen<br />
med normal studietakt omfattar 3,5 års heltids-<br />
Figur 26. Antal lärarexamina uppdelat på kön läsåren 2004/05<br />
till 2014/15.<br />
Antal<br />
14 000<br />
12 000<br />
10 000<br />
8 000<br />
6 000<br />
4 000<br />
studier <strong>och</strong> ämneslärarexamen, beroende på inriktning<br />
<strong>och</strong> ämnen, omfattar upp till 5,5 års heltidsstudier.<br />
Andelen män bland de examinerade lärarna är låg <strong>och</strong><br />
har legat runt 20 procent de senaste åren. Läsåret 2014/15<br />
var andelen 22,7 procent sett till hela lärarutbildningen.<br />
Andelen män bland de examinerade varierar dock kraftigt<br />
mellan de olika inriktningarna. I inriktningarna mot<br />
de yngre barnen/eleverna, som till exempel förskollärare,<br />
är omkring 5 procent män. På inriktningar mot gymnasiet<br />
är könsfördelningen betydligt jämnare med drygt<br />
40 procent män av de examinerade.<br />
Hur många lärare behöver utbildas?<br />
Det är svårt att prognostisera det framtida behovet av<br />
lärare eftersom så många faktorer är okända. Det beror<br />
till exempel på i vilken grad de nyexaminerade lärarna<br />
väljer att faktiskt börja arbeta som lärare, hur många som<br />
sedan väljer att fortsätta arbeta som lärare, vid vilken<br />
ålder de går i pension, hur stora de framtida barnkullarna<br />
kommer att bli <strong>och</strong> en mängd andra faktorer.<br />
En prognos måste göra antaganden om alla dessa<br />
okända faktorer <strong>och</strong> blir därför osäker <strong>och</strong> i hög grad<br />
beroende av de antaganden som görs. De olika prognoser<br />
som gjorts på senare år är dock relativt samstämmiga på<br />
aggregerad nivå. Skolverket prognostiserar i Redovisning<br />
av uppdrag om prognos över behovet av olika lärarkategorier<br />
(Skolverket, 2015) utifrån ett framtida lärarbehov, ett<br />
årligt examinationsbehov på 13 700 personer under perioden<br />
2015 till 2029 för de lärarutbildningar som inte är<br />
påbyggnadsutbildningar (speciallärare <strong>och</strong> specialpedagog).<br />
Det gör de senaste årens examinationsnivå på ungefär<br />
8 000 examinerade lärare per år otillräcklig.<br />
Examensfrekvensen på lärarutbildningen har historiskt<br />
legat på omkring 65 procent. Förutsatt att denna<br />
inte förändras drastiskt betyder det att det att runt 21<br />
000 personer skulle behöva börja på lärarutbildningarna<br />
varje år för att kunna examinera de 13 700 som beräknas<br />
behövas. Det är 8 000 fler än de drygt 13 000 som påbörjade<br />
en lärarutbildning läsåret 2014/15. Lärarutbildningen<br />
skulle alltså behöva vara betydligt större än vad<br />
den är idag för att uppnå det prognostiserade framtida<br />
behovet.<br />
För mer om detta se Fortsatt fler söker sig till lärarutbildningen<br />
– men långt från det prognostiserade behovet,<br />
Statistisk analys 2016:2, UKÄ.<br />
2 000<br />
0<br />
2004/05<br />
2005/06<br />
Män<br />
2006/07<br />
2007/08<br />
Kvinnor<br />
2008/09<br />
2009/10<br />
2010/11<br />
2011/12<br />
2012/13<br />
2013/14<br />
2014/15<br />
48 UKÄ ÅRSRAPPORT 2016