Framtidens Infrastruktur - 2012
Framtidens Infrastruktur - 2012
Framtidens Infrastruktur - 2012
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Annons Annons<br />
DennA temAt IDn I ng är en A nnons F rån n extm e DIA<br />
20<br />
Hållbarhetstanke genomsyrar<br />
samhällsbyggandet<br />
Svenska teknikkonsulter och byggentreprenörer ligger i framkanten<br />
när det gäller att skapa och bygga hållbara lösningar för infrastruktur.<br />
Hållbarhet<br />
Text Cristina Leifland<br />
– Hållbarhet är på varje lands<br />
agenda och det nordiska kunnandet<br />
på området är en förebild. Det finns en<br />
mycket stark efterfrågan på svenska teknikkonsulters<br />
kompetens, både i Sverige<br />
och internationellt, säger<br />
Lena Wästfelt, vd på Svenska<br />
Teknik&Designföretagen.<br />
En utmaning när det gäller<br />
infrastruktur är att beställningarna<br />
ofta har extremt<br />
detaljerade kravspecifikationer.<br />
Det ger mindre utrymme<br />
för riktigt innovativa lösning-<br />
ar, där hållbarhetskunnandet<br />
kommer till sin fulla rätt.<br />
– Tekniken och kunska-<br />
Foto: Rosie Alm<br />
pen finns, men beställningarnas<br />
utformning har varit begränsande.<br />
Beställarna, exempelvis Trafikverket<br />
eller kommunerna, är medvetna om<br />
Ola Månsson, vd på Sveriges<br />
Byggindustrier.<br />
detta och arbetar intensivt för utforma<br />
förfrågningar där det är funktionen<br />
som är det centrala. Vi har en mycket<br />
fruktbar dialog med dem, säger Lena<br />
Wästfelt.<br />
Del av helhet<br />
Hon efterlyser också ett större helhetstänkande<br />
rent generellt. Dagens svenska<br />
kommuner har oftast höga ambitioner<br />
att bygga hållbart, men ibland<br />
bortser man från att infrastrukturen<br />
på en ort är en<br />
del av en större kedja. För<br />
optimal hållbarhet måste alla<br />
samarbeta över kommun-, departement-<br />
och partigränser.<br />
– Det går inte att separera<br />
olika delar av samhällsbyg-<br />
gandet från varandra. <strong>Infrastruktur</strong>en,<br />
fastighetsbygge,<br />
miljön – allt hänger ihop och<br />
alla beslut måste tas med hänsyn<br />
till de olika komponenterna. Det gäller<br />
verkligen att fatta långsiktiga beslut<br />
och tänka längre än i mandatperioder.<br />
Den sortens helhetstänkande är förutsättningen<br />
för framtidens städer.<br />
Regionförstoring<br />
Lena Wästfelt får medhåll av<br />
Ola Månsson, vd på Sveriges<br />
Byggindustrier. Han menar<br />
att det är väsentligt att infrastrukturpolitiken<br />
tar de stora<br />
greppen, där hållbara städer<br />
och regionförstoring står i fokus.<br />
– Det finns stora tillväxtmöjligheter,<br />
där väl utbyggd<br />
infrastruktur möjliggör ett<br />
bra boende med korta<br />
pendlingsavstånd i<br />
tid. Då får människor<br />
större frihet att välja<br />
var de vill bo samtidigt<br />
som vi får blomstrande<br />
regioner, där företagen<br />
lättare kan få sitt<br />
kompetensbehov tillgodosett.<br />
I det sammanhanget<br />
är kollektivtrafiken det centrala.<br />
Men det kräver ett brett perspektiv i<br />
infrastrukturen, där allas kompetens<br />
tas tillvara och där det finns stabila och<br />
Nytt forskningsprojekt ska ge<br />
Då Sverige står inför stora investeringar<br />
i underjordisk infrastruktur<br />
har flera aktörer inom<br />
Geoinfra-sektorn tagit initiativet<br />
till ett forsknings- och utvecklingsprojekt<br />
inom området<br />
Hållbar utveckling av urban<br />
underjordisk infrastruktur. Trafikverket<br />
och Forskningsrådet<br />
Formas har gemensamt utlyst<br />
15 miljoner kronor per år under<br />
en femårsperiod för projektet.<br />
Utlysningen har identifierat<br />
fyra viktiga områden:<br />
Utformning drift och underhåll<br />
– Det finns fortfarande en kunskapslucka<br />
mellan förundersökningarnas<br />
kvalitet och det ekonomiska och tekniska<br />
resultatet från underjordiska infrastrukturprojekt.<br />
Ofta är man ganska<br />
väl medveten tekniskt om att prognoserna<br />
innehåller någon typ av osäkerhet,<br />
men man kan jobba mycket mer<br />
med att översätta osäkerheterna<br />
i faktiska pengar, säger<br />
Peter Lundman, enhetschef<br />
för strategi & utveckling<br />
på stora projekt inom Trafikverket.<br />
Effektivitet och logistik<br />
– Om befintliga naturmaterial<br />
kan användas på plats i<br />
en underjordisk anläggning,<br />
istället för att fraktas bort<br />
och ersättas med ditfraktat<br />
byggnadsmaterial, kan naturresurser<br />
sparas och utsläpp minskas. En idé kan<br />
vara att arbeta med krosstationer inne<br />
i en tunnel och lägga tillbaka materia-<br />
<strong>Framtidens</strong> <strong>Infrastruktur</strong> Oktober <strong>2012</strong><br />
Lena Wästfelt,vd på<br />
Svenska Teknik&<br />
Designföretagen.<br />
let som underlag, kommenterar Peter<br />
Lundman.<br />
Vatten – interaktion med en underjordisk<br />
anläggning<br />
– Det finns ett behov av större kunskap om<br />
förekomst och spridning av föroreningar i<br />
miljön samt om strategier för hantering av<br />
förorenat grundvatten och förorenad jord.<br />
Ju mer förtätningar det blir av våra städer<br />
desto mindre frihet har vi i var vi kan<br />
lägga framtida infrastruktursatsningar. Vi<br />
kanske tvingas in i områden som undvikits<br />
tidigare på grund av att det finns risk<br />
för föroreningar. Så vi tvingas ta tag i problem<br />
som samhället har skjutit framför<br />
sig, och då är det bättre att stå rustad för<br />
hur vi ska göra, innan vi är där, kommenterar<br />
Peter Lundman.<br />
Riskhantering<br />
– Det har gått framåt mycket på det här<br />
området, men vi kan bli ännu bättre.<br />
Stora tekniska, miljömässiga och ekonomiska<br />
värden kan sparas genom korrekt<br />
riskhantering, framhåller Peter Lundman.<br />
Vid utlysningens sista ansökningsdag<br />
den 3 september hade 38 ansökningar<br />
kommit in.<br />
Hållbarhet<br />
är på varje<br />
lands agenda och<br />
det nordiska kunnandet<br />
på området<br />
är en förebild<br />
fungerande entreprenadmodeller där<br />
både stora och små entreprenörer ansvarar<br />
i total- och funktionsentreprenader,<br />
säger han.<br />
Den svenska byggindustrin<br />
har lång erfarenhet av hållbart<br />
byggande och också Ola<br />
Månsson framhåller vikten<br />
av att denna kompetens tas<br />
tillvara som krav från kunden.<br />
– Hos våra medlemsföre-<br />
tag finns en stor förståelse<br />
och vilja utifrån ett hållbarhetsperspektiv<br />
där säkerhet,<br />
effektivitet och minimerad<br />
miljöpåverkan är<br />
ledstjärnor. Vi är alla<br />
betjänta av att entreprenörerna<br />
har tillräckligt<br />
med svängrum för att<br />
utnyttja den expertis och<br />
omfattande kompetens<br />
som finns. <strong>Infrastruktur</strong><br />
är ofta tunga projekt och<br />
de ska hålla under lång tid. Det gäller<br />
att utveckla en långsiktigt hållbar produkt<br />
och göra rätt metodval från början.<br />
miljövänligare infrastruktur under jord<br />
För att klara en hållbar utveckling krävs mer fokus på energieffektivitet<br />
under såväl planering som anläggning och drift av underjordisk<br />
infrastruktur. Ett nytt forskningsprojekt ska ge Sverige större<br />
internationell konkurrenskraft på området.<br />
Geoinfrastruktur<br />
Text Clas Lewerentz<br />
Peter Lundman, enhetschef<br />
för strategi &<br />
utveckling på stora projekt,<br />
Trafikverket.<br />
Det nya forskningsprojektet tittar på framtida underjordsanläggningar<br />
ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv.<br />
– Överlag är det bra ansatser med lite<br />
nya konstellationer mellan traditionella<br />
forskargrupper. Det är glädjande att man<br />
kan utnyttja varandras kompetenser, säger<br />
Peter Lundman och tillägger:<br />
– Förtätningen av städerna sker ju inte<br />
bara i Sverige utan kanske i första hand<br />
utomlands. Därför hoppas vi även på att<br />
den här satsningen kan stärka Sveriges<br />
förmåga att hävda sig internationellt. Vi<br />
har förlorat lite mark på grund av priskonkurrensen,<br />
men kunskapsmässigt<br />
kan detta bli ett starkare konkurrensmedel<br />
för Sverige, säger Peter Lundman.<br />
Beslut om bidrag fattas av Formas<br />
forskarråd i november <strong>2012</strong>.