18.12.2012 Views

Framtidens Infrastruktur - 2012

Framtidens Infrastruktur - 2012

Framtidens Infrastruktur - 2012

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Annons Annons<br />

DennA temAt IDn I ng är en A nnons F rån n extm e DIA<br />

20<br />

Hållbarhetstanke genomsyrar<br />

samhällsbyggandet<br />

Svenska teknikkonsulter och byggentreprenörer ligger i framkanten<br />

när det gäller att skapa och bygga hållbara lösningar för infrastruktur.<br />

Hållbarhet<br />

Text Cristina Leifland<br />

– Hållbarhet är på varje lands<br />

agenda och det nordiska kunnandet<br />

på området är en förebild. Det finns en<br />

mycket stark efterfrågan på svenska teknikkonsulters<br />

kompetens, både i Sverige<br />

och internationellt, säger<br />

Lena Wästfelt, vd på Svenska<br />

Teknik&Designföretagen.<br />

En utmaning när det gäller<br />

infrastruktur är att beställningarna<br />

ofta har extremt<br />

detaljerade kravspecifikationer.<br />

Det ger mindre utrymme<br />

för riktigt innovativa lösning-<br />

ar, där hållbarhetskunnandet<br />

kommer till sin fulla rätt.<br />

– Tekniken och kunska-<br />

Foto: Rosie Alm<br />

pen finns, men beställningarnas<br />

utformning har varit begränsande.<br />

Beställarna, exempelvis Trafikverket<br />

eller kommunerna, är medvetna om<br />

Ola Månsson, vd på Sveriges<br />

Byggindustrier.<br />

detta och arbetar intensivt för utforma<br />

förfrågningar där det är funktionen<br />

som är det centrala. Vi har en mycket<br />

fruktbar dialog med dem, säger Lena<br />

Wästfelt.<br />

Del av helhet<br />

Hon efterlyser också ett större helhetstänkande<br />

rent generellt. Dagens svenska<br />

kommuner har oftast höga ambitioner<br />

att bygga hållbart, men ibland<br />

bortser man från att infrastrukturen<br />

på en ort är en<br />

del av en större kedja. För<br />

optimal hållbarhet måste alla<br />

samarbeta över kommun-, departement-<br />

och partigränser.<br />

– Det går inte att separera<br />

olika delar av samhällsbyg-<br />

gandet från varandra. <strong>Infrastruktur</strong>en,<br />

fastighetsbygge,<br />

miljön – allt hänger ihop och<br />

alla beslut måste tas med hänsyn<br />

till de olika komponenterna. Det gäller<br />

verkligen att fatta långsiktiga beslut<br />

och tänka längre än i mandatperioder.<br />

Den sortens helhetstänkande är förutsättningen<br />

för framtidens städer.<br />

Regionförstoring<br />

Lena Wästfelt får medhåll av<br />

Ola Månsson, vd på Sveriges<br />

Byggindustrier. Han menar<br />

att det är väsentligt att infrastrukturpolitiken<br />

tar de stora<br />

greppen, där hållbara städer<br />

och regionförstoring står i fokus.<br />

– Det finns stora tillväxtmöjligheter,<br />

där väl utbyggd<br />

infrastruktur möjliggör ett<br />

bra boende med korta<br />

pendlingsavstånd i<br />

tid. Då får människor<br />

större frihet att välja<br />

var de vill bo samtidigt<br />

som vi får blomstrande<br />

regioner, där företagen<br />

lättare kan få sitt<br />

kompetensbehov tillgodosett.<br />

I det sammanhanget<br />

är kollektivtrafiken det centrala.<br />

Men det kräver ett brett perspektiv i<br />

infrastrukturen, där allas kompetens<br />

tas tillvara och där det finns stabila och<br />

Nytt forskningsprojekt ska ge<br />

Då Sverige står inför stora investeringar<br />

i underjordisk infrastruktur<br />

har flera aktörer inom<br />

Geoinfra-sektorn tagit initiativet<br />

till ett forsknings- och utvecklingsprojekt<br />

inom området<br />

Hållbar utveckling av urban<br />

underjordisk infrastruktur. Trafikverket<br />

och Forskningsrådet<br />

Formas har gemensamt utlyst<br />

15 miljoner kronor per år under<br />

en femårsperiod för projektet.<br />

Utlysningen har identifierat<br />

fyra viktiga områden:<br />

Utformning drift och underhåll<br />

– Det finns fortfarande en kunskapslucka<br />

mellan förundersökningarnas<br />

kvalitet och det ekonomiska och tekniska<br />

resultatet från underjordiska infrastrukturprojekt.<br />

Ofta är man ganska<br />

väl medveten tekniskt om att prognoserna<br />

innehåller någon typ av osäkerhet,<br />

men man kan jobba mycket mer<br />

med att översätta osäkerheterna<br />

i faktiska pengar, säger<br />

Peter Lundman, enhetschef<br />

för strategi & utveckling<br />

på stora projekt inom Trafikverket.<br />

Effektivitet och logistik<br />

– Om befintliga naturmaterial<br />

kan användas på plats i<br />

en underjordisk anläggning,<br />

istället för att fraktas bort<br />

och ersättas med ditfraktat<br />

byggnadsmaterial, kan naturresurser<br />

sparas och utsläpp minskas. En idé kan<br />

vara att arbeta med krosstationer inne<br />

i en tunnel och lägga tillbaka materia-<br />

<strong>Framtidens</strong> <strong>Infrastruktur</strong> Oktober <strong>2012</strong><br />

Lena Wästfelt,vd på<br />

Svenska Teknik&<br />

Designföretagen.<br />

let som underlag, kommenterar Peter<br />

Lundman.<br />

Vatten – interaktion med en underjordisk<br />

anläggning<br />

– Det finns ett behov av större kunskap om<br />

förekomst och spridning av föroreningar i<br />

miljön samt om strategier för hantering av<br />

förorenat grundvatten och förorenad jord.<br />

Ju mer förtätningar det blir av våra städer<br />

desto mindre frihet har vi i var vi kan<br />

lägga framtida infrastruktursatsningar. Vi<br />

kanske tvingas in i områden som undvikits<br />

tidigare på grund av att det finns risk<br />

för föroreningar. Så vi tvingas ta tag i problem<br />

som samhället har skjutit framför<br />

sig, och då är det bättre att stå rustad för<br />

hur vi ska göra, innan vi är där, kommenterar<br />

Peter Lundman.<br />

Riskhantering<br />

– Det har gått framåt mycket på det här<br />

området, men vi kan bli ännu bättre.<br />

Stora tekniska, miljömässiga och ekonomiska<br />

värden kan sparas genom korrekt<br />

riskhantering, framhåller Peter Lundman.<br />

Vid utlysningens sista ansökningsdag<br />

den 3 september hade 38 ansökningar<br />

kommit in.<br />

Hållbarhet<br />

är på varje<br />

lands agenda och<br />

det nordiska kunnandet<br />

på området<br />

är en förebild<br />

fungerande entreprenadmodeller där<br />

både stora och små entreprenörer ansvarar<br />

i total- och funktionsentreprenader,<br />

säger han.<br />

Den svenska byggindustrin<br />

har lång erfarenhet av hållbart<br />

byggande och också Ola<br />

Månsson framhåller vikten<br />

av att denna kompetens tas<br />

tillvara som krav från kunden.<br />

– Hos våra medlemsföre-<br />

tag finns en stor förståelse<br />

och vilja utifrån ett hållbarhetsperspektiv<br />

där säkerhet,<br />

effektivitet och minimerad<br />

miljöpåverkan är<br />

ledstjärnor. Vi är alla<br />

betjänta av att entreprenörerna<br />

har tillräckligt<br />

med svängrum för att<br />

utnyttja den expertis och<br />

omfattande kompetens<br />

som finns. <strong>Infrastruktur</strong><br />

är ofta tunga projekt och<br />

de ska hålla under lång tid. Det gäller<br />

att utveckla en långsiktigt hållbar produkt<br />

och göra rätt metodval från början.<br />

miljövänligare infrastruktur under jord<br />

För att klara en hållbar utveckling krävs mer fokus på energieffektivitet<br />

under såväl planering som anläggning och drift av underjordisk<br />

infrastruktur. Ett nytt forskningsprojekt ska ge Sverige större<br />

internationell konkurrenskraft på området.<br />

Geoinfrastruktur<br />

Text Clas Lewerentz<br />

Peter Lundman, enhetschef<br />

för strategi &<br />

utveckling på stora projekt,<br />

Trafikverket.<br />

Det nya forskningsprojektet tittar på framtida underjordsanläggningar<br />

ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv.<br />

– Överlag är det bra ansatser med lite<br />

nya konstellationer mellan traditionella<br />

forskargrupper. Det är glädjande att man<br />

kan utnyttja varandras kompetenser, säger<br />

Peter Lundman och tillägger:<br />

– Förtätningen av städerna sker ju inte<br />

bara i Sverige utan kanske i första hand<br />

utomlands. Därför hoppas vi även på att<br />

den här satsningen kan stärka Sveriges<br />

förmåga att hävda sig internationellt. Vi<br />

har förlorat lite mark på grund av priskonkurrensen,<br />

men kunskapsmässigt<br />

kan detta bli ett starkare konkurrensmedel<br />

för Sverige, säger Peter Lundman.<br />

Beslut om bidrag fattas av Formas<br />

forskarråd i november <strong>2012</strong>.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!