Framtidens Infrastruktur - 2012

Annons Annons 

DennA temAtiD ning är en Annons från nextm e D i A 

Framtidens 

Infrastruktur 

– för konkurrenskraft och hållbara transporter 

Regeringen: Drift och 

underhåll i fokus 

Den 20 september lämnade regeringen 

sitt budgetförslag för 2013 till riksdagen. 

Förslaget innebär att 44,1 miljarder kronor 

anvisas för området transportpolitik. Det 

visar på kraftigt ökade ambitioner. I fokus står 

drift och underhåll. 

Satsningar i linje med 

Trafikverkets krav 

De stora satsningar på infrastruktu- 

5 

ren som regeringen aviserat välkomnas 

av Trafikverket. – Satsningarna stämmer i allt 

väsentligt med våra förslag som vi lämnade i 

Kapacitetsredovisningen, vilket är väldigt glädjande, 

säger generaldirektör Gunnar Malm. 

5 6 

Effektiva transporter 

nyckel till tillväxt 

En väl fungerande och hållbar infrastruktur 

är en förutsättning för tillväxt 

och utveckling. – Den svenska konkurrenskraften 

är beroende av effektiva transporter, 

säger Guy Ehrling, kanslichef på Näringslivets 

Transportråd. 

Mer järnväg för pengarna Västlänken tar virtuell form Järnvägssatsning stärker hamnarna Intelligenta transportsystem 

Ingår som bilaga i Dagens industri oktober 2012.

Två av fem 

svenska hamnar i EU:s 

prioriterade nät finns 

i Skåne och hälften 

av allt godsvärde som 

kommer till Sverige 

passerar regionen. 

www.skane.se/skanepaketet

Annons Annons 

DennA temAt IDn I ng är en A nnons F rån n extm e DIA 

Framtidens Infrastruktur Oktober 2012 3 

Infrastruktur – livsnerven 

som binder samman allt! 

Infrastruktur är livsnerven för att människors 

vardags- och arbetsliv ska fungera. Och inte minst är 

en väl fungerande infrastruktur en nödvändighet för 

att näringsliv och industri ska kunna verka och utvecklas. 

Härtill krävs att transporterna samverkar på 

ett effektivt och hållbart sätt. 

Enligt Lena Wästfelt, vd på Svenska 

Teknik&Designföretagen, går det inte 

att separera olika delar av samhällsbyg- 

gandet från varandra: infrastruktur, fastighetsbygge, 

miljö – allt hänger ihop. 

Kommer regeringens infrastruktursatsning 

som presenteras senare i höst att arbeta 

mot dessa mål? En del pekar på det. 

Den 20 september lämnade regeringen 

budgetförslaget för 2013 till riksdagen. 

Förslaget innebär att 44,1 miljarder kronor anvisas 

för området transportpolitik där anslagen för väg- och 

banhållning förstärks med ytterligare 1,5 miljarder. Det 

gläder Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm: 

– Infrastrukturanslagen i budgetpropositionen innebär 

att flera av de förslag som vi förde fram i kapaci- 

Framtidens Infrastruktur – för konkurrenskraft 

och hållbara transporter är 

producerad av NextMedia. 

Utvecklingen 

av 

framtidens 

infrastruktur är 

onekligen spännande 

att följa 

tetsutredningen nu kan tidigareläggas. Vi är väldigt 

glada att regeringens planeringshorisont nu stämmer 

med vår. 

Även Johan Röstin, vice ordförande i Sveriges 

hamnar, lovordar regeringens järnvägssatsning, som 

han ser knyter samman transportslagen på ett bättre 

sätt. 

– Med en storsatsning på järnvägen 

ser jag goda möjligheter för ett paradigmskifte 

på transportfronten med intelligent 

logistik som förtecken. 

Men infrastruktur handlar inte bara 

om asfalt, räls och betong. I allt större 

utsträckning handlar det även om informationsteknologi. 

Visionen är ett helt 

uppkopplat samhälle där människor 

kan göra smarta val om transporter utifrån sina egna 

premisser. Utvecklingen av framtidens infrastruktur 

är onekligen spännande att följa. 

Trevlig läsning! 

Redaktionen 

Skribenter Sandra Ahlqvist, Anette Bodinger, 

Joachim Brink, Pierre Eklund, Jakob Hammarskjöld, 

Cristina Leifland, Paal Leveraas, Clas Lewerentz, 

Henrik Norberg, Christina B. Winroth 

Grafisk form Stellan Stål 

Annonsförsäljning NextMedia, Media X Norr 

Tryck BOLD Printing/DNEX Tryckeriet 

Ingår som bilaga i Dagens industri oktober 2012 

Vad händer under Öresund? 

Malmö stad och Köpenhamns kommun analyserar projektet ÖRESUNDSMETRON 

Om detta kan du läsa i Framtidens Infrastruktur 

5 Regeringen: Drift och underhåll i fokus 

Kraftigt ökade ambitioner för transportpolitiken. 

5 Infrastruktursatsningar i linje med Trafikverkets krav 

De stora satsningarna är mycket välkomna, enligt 

Trafikverkets Generaldirektör Gunnar Malm. 

6 Effektiva transporter nyckel till tillväxt 

Konkurrenskraften är beroende av effektiva transporter. 

7 Ökat underhåll ger mer järnväg för pengarna 

9 Nya Slussen – en dynamisk mötesplats 

10 Förbifart Stockholm närmar sig byggfas 

11 Citybanan i Stockholm – halvtidsrapport 

12 E22 – viktig diagonal genom Skåne 

12 Mälarbanan i startgroparna 

12 Nya älvförbindelser löser flaskhalsar 

13 Västlänken tar virtuell form 

14 Järnvägssatsning stärker hamnarnas position 

Goda möjligheter för ett paradigmskifte. 

14 Sjön outnyttjad transportväg 

15 Ny järnväg – milstolpe i Kirunaprojektet 

15 Götalandsbanan – pulsåder Stockholm-Göteborg på is 

16 Transportpolitik får inte ta stopp vid gränserna 

16 Danmark – länken mellan Skandinavien och kontinenten 

17 Transportsystemen blir allt smartare 

18 Flyget del av kollektivtrafiken 

19 Nytt europeiskt signalsystem rullar inte som på räls 

20 Hållbarhetstanke genomsyrar samhällsbyggandet 

20 Forskning ger miljövänligare infrastruktur under jord 

Presenterade företag och organisationer 

21 WSP Sverige 

22 Züblin Scandinavia 

22 Baltic Link Association 

23 Ruukki 

24 APM Terminals 

25 Stena Line 

25 Lindholmen Science Park 

26 Atlas Copco 

27 Partnerskap E16 

27 Golder Associates 

28 Sensys Traffic 

29 Lunds kommun 

– Tekniska förvaltningen 

Frågor om innehållet besvaras av NextMedia 

Tel: 08-661 07 90, E-post: info@nextmedia.se 

För mer information om tema- och 

kundtidningar i dagspress kontakta: 

Niklas Engman 

Telefon 08-661 07 90, Mobil 070-774 84 90 

E-post: niklas.engman@nextmedia.se 

ÖRESUNDSMETRON 

29 Tyréns 

30 Stambanan.com 

30 Västra Stambanan 

31 Duroc Rail 

31 Meråkerbanan 

32 Länsstyrelsen 

Västmanlands län 

32 Regionförbundet 

Jönköpings län 

33 Vectura 

34 Vansbro 

Järnvägsskola 

34 Europakorridoren 

• Ger direkt förbindelse centrum-centrum 

för den stora lokala kollektivtrafiken 

• Stärker städernas gemensamma 

utveckling och konkurrenskraft 

• Ger plats för annan tågtrafik på 

Öresundsbron med anslutningar 

• Ger flygplatsen Kastrup bekväma och 

pålitliga landförbindelser 

Läs mer på www.malmo.se/oresundsmetro

DI September 2012 

HAR DU 

LÖSNINGEN? 

På Nordens största järnvägsmässa, Elmia Nordic Rail, visas tekniken, produkterna och 

Elmia 

FUTURE 

TRANSPORT 

tjänsterna för morgon dagens infrastruktur. Sitter du på lösningar, ja, då borde du vara på plats! 

Vilken figur passar den tomma rutan? 

? 

A B c D E 

ELmIA NORDIC RAIL och 

ELmIA FUtURE tRANSpORt 

8–10 oKToBER, 2013 

www.elmia.se/nordicrail www.elmia.se/futuretransport 

mediaspjuth.se

Annons Annons 



Drift och underhåll i fokus 

Den 20 september lämnade regeringen sitt budgetförslag för 2013 

till riksdagen. Förslaget innebär att 44,1 miljarder kronor anvisas 

för området transportpolitik. Det visar på kraftigt ökade ambitioner. 

I fokus står drift och underhåll. 

Regeringen 

Text Christina B. Winroth 

Catharina Elmsäter-Svärd, infrastrukturminister: 

Vilka infrastrukturområden prioriteras 

av regeringen i höstens budgetproposition? 

Vad behöver göras – och varför? 

– I budgeten har bland annat tillförlitligheten 

prioriterats genom ökade satsningar 

till drift och underhåll. 

Mer detaljer kommer vi att 

lämna i den kommande infrastrukturpropositionen, 

men generellt gäller att det 

inom infrastrukturområdet 

kommer att vara fortsatt 

kraftiga satsningar och ökningar 

av anslag, främst till 

drift och underhåll. 

Under det senaste budgetåret 

gjordes en tillfällig extrasatsning på 

järnvägen då regeringen beslutade sig för 

Bland 

annat 

tillförlitligheten 

prioriterats genom 

ökade sats - 

ningar till drift 

och underhåll 

att skjuta till medel utanför den uppsatta 

budgeten. Kommer dessa pengar att ligga 

kvar under det kommande budgetåret? 

– Regeringen föreslår i budgeten att anslagen 

för väg- och banhållning förstärks 

med ytterligare 1,5 miljarder kronor för 

år 2013, säger Elmsäter-Svärd, och hänvisar 

till budgetförslaget: 

De höjda anslagsnivåerna för väg- och 

banhållning möjliggör en omfattande upprustning 

av standarden på det befintliga 

järnvägssystemet och en höjd ambition för 

vägunderhållet i hela landet. 

Regeringen avser även att 

genomföra stora nyinvesteringar, 

särskilt inom järnvägen, 

för att öka kapaciteten 

och förbättra möjligheterna 

till ett långsiktigt hållbart 

transportsystem. 

En ny stambana för 

snabbtåg på sträckan Järna- 

Linköping (Ostlänken) och 

dubbelspår för första delen 

av sträckan Göteborg-Borås 

inleds under den kommande planperioden 

2014-2025. 

Infrastrukturminister 

Catharina Elmsäter- 

Svärd. 

På samma sätt avser regeringen även 

göra investeringar för upprustning av 

Malmbanan och vägen mellan Pajala och 

Svappavaara för att främja gruvindustrin 

som tillväxtmotor i norra Sverige. 

En fördelning av investeringsramarna på 

enskilda objekt kommer att föreslås i den 

så kallade åtgärdsplaneringen 2014. 

Hur ser regeringen på alternativa finansieringsmodeller 

för att kunna tidigarelägga 

stora infrastruktursatsningar, inte 

minst knutna till storstäderna? 

– Regeringens grundinställning är att in- 

frastruktursatsningar ska finansieras via 

anslag. I ljuset av en utbyggd tunnelbana 

så kommer regeringen inom kort att utse 

förhandlingspersoner som tillsammans 

med ansvariga i Stockholms län får i uppgift 

att ta fram en överenskommelse om 

förslag till finansiering av tunnelbanans 

förlängning. 

Under hösten lämnar regeringen en 

infrastrukturproposition till riksdagen. 

Där presenteras de ekonomiska ramarna, 

förslag till utgångspunkter, förutsättningar 

och inriktning för utveckling av 

transportinfrastrukturen. 

Satsningar i linje med Trafikverkets krav 

De stora satsningar på infrastrukturen som regeringen aviserat välkomnas 

av Trafikverket. 

– Satsningarna stämmer i allt väsentligt med våra förslag som vi 

lämnade i Kapacitetsredovisningen, vilket är väldigt glädjande, säger 

generaldirektör Gunnar Malm. 

Trafikverket 

Text Cristina Leifland 

För planeringsperioden 2014-2025 

föreslår regeringen en höjning av anslagen 

till 522 miljarder, vilket är en ökning 

med 24 procent och för 2013 anvisas 

drygt 40 miljarder kronor. Inte minst 

järnvägen tilldelas väsentligt ökade resurser. 

Satsningarna ligger helt i linje 

med flera av de förslag som Trafikverket 

fört fram i kapacitetsutredningen, där 

man har analyserat behov inom väg och 

järnväg, med fokus på kapacitetshöjande 

åtgärder och att främja ett effektivt nyttjande 

av det befintliga transportsystemet 

med smidiga övergångar mellan olika 

transportslag. 

– Infrastrukturanslagen i budgetpropositionen 

innebär att flera av de 

förslag som vi förde fram i kapacitetsutredningen 

nu kan tidigareläggas. Det 

är av högsta prioritet att öka kapacite- 

Gunnar Malm, generaldirektör Trafikverket. 

ten och robustheten i våra järnvägar och 

säkerställa driften och underhållet. Vi 

är väldigt glada att regeringens planeringshorisont 

nu stämmer med vår. Däremot 

är frågan om att ha blandad trafik 

Foto: Lasse Fredriksson 

på järnvägsnätet kvar och detta förhållande 

påverkar alla system, säger Gunnar 

Malm. 

Några av de planerade åtgärderna 

inom järnvägstrafiken omfattar dubbelspår 

Motala-Mjölby och 

Hallsberg-Degerön, dubbelspår 

på Marieholms- 

bron och en uppgradering 

av Hamnbanan i Göteborg, 

ökad kapacitet på Malmbanan 

i Norrbotten och att 

bygga en ny stambana, Ostlänken, 

för snabbtåg mellan 

Järna och Linköping. 

Säkerhet prioriteras 

En annan viktig fråga som Trafikverket 

prioriterar är arbetet med att höja 

säkerheten på vägar och järnvägar. För 

vägtrafiken utgör nollvisionen grunden 

för säkerhetsarbetet och sedan den 

infördes har antalet döda och svårt 

skadade i vägtrafiken minskat. Idag arbetar 

man med ett etappmål om att antalet 

dödsfall ska halveras och antalet 

svårt skadade minska med en fjärdedel 

mellan 2007 och 2020. När det gäller 

järnvägen handlar riskerna främst om 

dem som vistas i närheten av spåren. 

Idag omkommer 100 personer om året 

i olyckor där de blir påkörda av tåg 

Det är av 

högsta 

prioritet att öka 

kapaciteten och 

robustheten i 

våra järnvägar 

och det finns ett mål att halvera detta 

antal. 

– Det handlar bland annat om att bygga 

planskilda korsningar, att stängsla in riskfyllda 

sträckor och att öka antalet övervakningskameror. 

Vår stora 

utmaning är suiciden, där 

vi tyvärr hittills inte har sett 

en minskning, och vi arbetar 

mycket hårt med denna fråga, 

säger Gunnar Malm. 

En het fråga när det gäller 

den svenska järnvägen 

är den om höghastighetståg. 

Innan han tillträdde 

som generaldirektör på Trafikverket ledde 

Gunnar Malm på regeringens uppdrag 

2009 en utredning om möjligheten 

att bygga höghastighetsbanor. I den föreslog 

han separata höghastighetsbanor 

på sträckorna Stockholm-Malmö och 

Stockholm-Göteborg. Idag är Gunnar 

Malms roll en annan och därför förhåller 

han sig mer neutralt till ämnet. 

– Jag hade en fristående roll då och jag 

tror att utredningen klart visar var jag 

står. Nu kommer signaler om höghastighetsbanor 

på Ostlänken och mellan 

Mölnlycke och Bollebygd. Vilka hastigheter 

det sedan blir får vi se, men frågan 

har lyfts upp och kommer att utredas ytterligare. 

Foto: Andia Ghafouri

Annons Annons 


6 

Infrastruktur nyckel till tillväxt 

En väl fungerande och hållbar infrastruktur är en förutsättning för 

tillväxt och utveckling. 

– Den svenska konkurrenskraften är beroende av effektiva transporter, 

säger Guy Ehrling, kanslichef på Näringslivets Transportråd. 

Effektiva transporter 


Han ser positivt på att det nu aviseras 

om mer pengar till infrastrukturen 

och särskilt till drift och underhåll 

av järnvägen. Men det krävs betydande 

satsningar för att komma till 

rätta med dagens brister. 

– Goda transportmöjligheter 

och logistik är avgörande 

för Sveriges konkurrenskraft. 

Även importen är viktig för 

exporten. Många länder gör 

kraftfulla infrastrukturinvesteringar 

och vi riskerar att 

hamna på efterkälken. 

Några av de största bristerna 

finns i järnvägen. Kapacitetsbrist 

och försummat 

underhåll har lett till att tågtrafiken, i synnerhet 

godstransporterna, periodvis har 

drabbats av svåra störningar. Detta har 

fått allvarliga följder för företagen och 

deras kunder, exempelvis kraftiga förse- 

Guy Ehrling, kanslichef 

på Näringslivets Transportråd. 

ningar, ökade kostnader och förlorade intäkter 

på grund av utebliven fakturering. 

– Företagens trovärdighet som leverantörer 

riskerar att skadas. Det är 

viktigt att beslutsunderlagen för all infrastruktur 

omfattar nyttan av godstrafiken, 

så att vi får rättvisande samhällsekonomiska 

kalkyler av dess värde och vad de 

egentliga kostnaderna för störningar är. 

Åtgärder brådskar 

Näringslivets Transportråd efterlyser 

en rad åtgärder. Tre 

viktiga godsstråk lyfts fram 

som riksangelägenheter, som 

bör väsentligt tidigareläggas: 

dubbelspår Hallsberg-Mjölby, 

kapacitet och bärighetsförbättringar 

i Bergslagsbanan och väster 

om Vänern samt dubbelspår 

på Hamnbanan och ny Marieholmsbro 

till Göteborgs Hamn. 

Man vill också att en särskild investeringspott 

avsätts för Trafikverket samt att skatter 

och avgifter ses i ett större sammanhang, 

så att man får en samlad bild av vad höjningar 

får för effekter på näringslivet. 

– Kopplingen mellan effektiva transporter 

och näringslivets konkurrenskraft 

måste tydliggöras. I ett bredare perspektiv 

handlar det om Sveriges tillväxt, sysselsättning 

och välstånd i en alltmer 

globaliserad värld. 

Björn Östlund, ordförande för 

branschföreningen Tågoperatörerna, 

framhåller att järnvägen 

är en grundpelare i ett 

hållbart transportsystem. 

– Alla trafikslag behövs, 

men ingen vill att bil- och 

lastbilstrafiken ska öka på bekostnad 

av järnvägen, säger 

han. 

Järnvägstrafiken i Sverige 

har utvecklats mycket snabbt 

under de senaste 10-15 åren 

och persontrafiken har vuxit näst snabbast 

i Europa. Nyinvesteringar och underhåll 

har inte alls hållit jämna steg. 

– Av högsta prioritet är att rusta upp 

befintliga banor och göra punktinsatser 

för att utöka kapaciteten så att vi kan 

Framtidens Infrastruktur Oktober 2012 

Björn Östlund, ordförande 

för Tågoperatörerna. 

möta förväntningar om tillförlitlighet 

och punktlighet. Mer långsiktigt måste vi 

nyinvestera för att järnvägen ska kunna 

fortsätta att växa. 

En annan viktig fråga är graden av 

självfinansiering och att tågtrafikens 

kostnader är jämförbara med andra 

transportslag. En stor kostnad 

är införandet av det nya 

signalsystemet ERTMS, som 

innebär att att dyrbar utrustning 

måste bytas ut. I motsats 

till flera andra länder ser inte 

den svenska staten detta som 

ett statligt ansvar utan det är 

branschen som ska stå för de 

extra kostnaderna. 

– Det finns utmaningar 

som måste mötas om tågtrafiken 

ska kunna fortsätta att vara en 

motor för tillväxt och utveckling i våra 

städer och företag. Samtidigt finns det en 

mycket stark framtidstro. Idag finns 200 

nya tåg i orderböckerna och en stor vilja 

bland operatörerna att investera. 

VI VILL BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING AV VÅR INfRAsTRUKTUR 

En järnvägsstudie i Sundsvall. Västlänken i Göteborg. Citytunneln i Malmö. Säkrare kollektivtrafik i Amman. Alla är exempel på hur Sweco tillsammans 

med våra uppdragsgivare söker och utvecklar lösningar för ett mer hållbart samhälle. Vi hjälper våra kunder att ta helhetsgreppet som krävs för att utföra 

projekt som tar hänsyn till både människor, miljö och ekonomi. Vad kan vi göra för dig? Läs mer om våra konsulttjänster på www.sweco.se

www.hurra.se 

Annons Annons 



Ökat underhåll ger mer 

järnväg för pengarna 

20 miljarder av regeringens totala 55-miljarderssatsning på järnvägen 

ska gå till förbättrat underhåll. Något som välkomnas av Robert 

Röder, ordförande i FSJ, Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer. 

Järnvägsentreprenörer 

Text Anette Bodinger 

Regeringen presenterade i slutet av 

augusti en 55-miljarderssatsning på den 

svenska järnvägen. 20 miljarder 

kronor ska gå till drift 

och underhåll av järnvägsnätet 

i hela landet under perioden 

2014-2025. Något som 

välkomnas av Robert Röder 

och de 28 medlemmarna i 

FSJ, med sina 8 000 anställda. 

– Än så länge är det inte 

helt klart vad de 55 miljarderna 

ska gå till. Ostlänken 

har nämnts, liksom ett nytt 

Robert Röder, ordförande 

i FSJ. 

stambanebygge. Men viktigast av allt är 

att man verkligen ökar anslagen till underhåll 

så att det befintliga järnvägsnätet 

kan fungera på bästa sätt. 

I slutrapporten från den statliga Kapacitetsutredningen 

framgick det tydligt att 

underhåll och förbättringar av nuvarande 

vägar och järnvägar är allra viktigast 

för att förbättra transporterna de kommande 

åren. 

– Att öka kapaciteten på järnvägsnäten 

är en förutsättning för 

att godstrafik och resenärer 

ska komma fram i tid. Detta 

hänger också ihop med möjligheterna 

för oss att jobba på 

järnvägen. 

Överbelastat 

I dag är det svenska järnvägsnätet 

överbelastat av tåg, vilket 

innebär mycket dåliga förutsättningar 

för underhållsarbete. 

De senaste årens trafikökningar har 

lett till att arbetstiderna i spåret har begränsats 

rejält. Därför, menar Robert Röder, 

är det viktigt att även säkerhets- och 

arbetsmiljöfrågor tas med i planeringen 

när pengarna ska fördelas på olika områden. 

På det sättet kan man säkerställa att 

alla arbeten får rätt förutsättningar från 

början. 

– Viktigt är också en bra planeringshorisont 

så att vi leverantörer kan utnyttja 

hela året till att bygga och underhålla järnvägarna. 

Ju mer vi kan sprida våra arbeten 

över året, desto bättre kostnadseffektivitet 

kan vi skapa, vilket i slutänden ger mer 

järnväg för pengarna. 

Förutom de redan budgeterade pengarna 

till järnvägsunderhåll talas det nu 

om 1,5-1,7 miljarder kronor extra per år. 

– Om det blir verklighet kommer vi 

Steget före 

Dagens tågtrafik med högre hastigheter och tyngre laster ställer allt högre 

krav på våra järnvägar. Samtidigt efterfrågar resenärer och transportörer 

effektivare, säkrare och mer hållbara transporter. Det förutsätter att spår- 

underhållet utvecklas på rätt sätt. Här har Strukton Rail en viktig roll. 

Strukton Rail är ett renodlat järnvägsföretag med verksamhet i Sverige, Danmark, Holland, 

Belgien och Tyskland. I Sverige arbetar våra 500 anställda med ny- och ombyggnads- 

projekt, samt drift och underhåll på alla sorters spår. 

Med flera stora kontrakt över hela landet, är vi en av huvudaktörerna på Trafikverkets 

spår. Nyligen fick vi även utökat ansvar för drift och underhåll av SL:s infrastruktur i 

Stockholms tunnelbana och på Roslagsbanan. Här är vårt mål att bidra till ökad 

punktlighet i trafiken för alla pendlande stockholmare. 

På Strukton Rail strävar vi efter att ligga steget före både när det gäller förebyggande 

underhåll och nyskapande teknik. I det syftet har vi bland annat skapat POSS, ett fjärr- 

övervakningssystem som har gett färre avbrott, lägre driftkostnader och ökad driftsäkerhet. 

Målet för Strukton Rail är att åtgärda problem på järnvägen i ett tidigt skede, eller 

allra helst förebygga dem helt. På det sättet vill vi skapa förutsättningar för effektiva, 

säkra och hållbara transporter. 

www.strukton.se 

– för en bättre järnväg 

Att öka kapaciteten 

på järnvägsnäten är 

en förutsättning för att 

godstrafik och resenärer ska 

komma fram i tid 

att snabbt kunna öka tillförlitligheten 

i systemet och då kommer även punktligheten 

att öka. Man ska dock ha i 

åtanke att vi pratar om ett stort järnvägssystem 

med ett omfattande behov 

av förnyelse. Vi kommer att få dras 

med störningar under lång tid framöver. 

Men ett ökat underhåll kommer 

att minska de akuta störningarna som 

dagens järnvägstrafik dras med. 

We find it before it breaks!

www.ruukki.com 

starkare 

stål. 

lättare 

konstruktioner. 

Högre 

vinster. 

Ruukkis Raex ® och Optim ® 

specialstål - för större 

mervärde 

Slitstålet Raex ® och det höghållfasta Optim ® erbjuder 

många fördelar. Ny design eller konstruktion? Genomför 

dina idéer snabbt, enkelt och effektivt tack vare den 

mycket stora formbarheten hos vår tunna laserskurna 

plåt. Vi erbjuder såväl prefabricering som transport- och 

servicetjänster. Våra produkter är väderbeständiga, har 

en lång livscykel och hög hållfasthet.

Annons Annons 



Nya Slussen – en dynamisk mötesplats 

Slussen i Stockholm är i dåligt skick; armeringen rostar och betongen 

vittrar. Själva grunden, en pålkonstruktion, blev dessutom 

aldrig särskilt välbyggd och delar av anläggningen sjunker. Med 

start 2013 ska en nödvändig ombyggnad ge Slussen ett nytt skelett 

– och ett nytt ansikte. 

Nya Slussen 


Slussenanläggningen är en korsning 

för kollektiv-, fordons- och fartygstrafik 

belägen mellan Södermalm och Gamla 

stan. Då den invigdes 1935 var 

den en viktig länk för biltrafiken 

mellan stadens norra och 

södra delar. I dag sväljer andra 

förbindelser mycket av trafiken. 

Däremot har kollektiv- 

och cykeltrafik ökat. Det är 

bland annat för detta ändamål 

som Slussen byggs om. 

– I dag finns en av kommunen 

godkänd detaljplan för 

projektet. Den bygger på tre 

delar: trafik, vatten och stadsliv, 

säger Andreas Burghauser, projektchef 

åt Stockholms stad. 

Han framhåller att syftet med nya 

Slussen är att bygga en anläggning för de 

40år 

1972 - 2012 

Andreas Burghauser, projektchef 

för projekt Slussen 

åt Stockholms stad. 

hundra kommande åren, och de förändringar 

som komma kan. 

– Som ett exempel anpassas den nya 

bron redan nu för eventuell spårvagnstrafik. 

På samma sätt sörjer vi för möjligheten 

att bedriva båtburen kollektivtrafik 

från Slussen. Parallellt kommer den traditionella 

båtslussningen att finnas kvar 

och se ut ungefär som i dag. 

Ny bussterminal 

Generellt sett byggs nya Slussen 

med stora krav på tillgänglighet. 

Cyklister ska lättare kunna 

ta sig fram. Bättre promenadstråk 

och möjlighet att 

promenera längs kajerna skapas. 

Hissar, rulltrappor och 

ramper ska också underlätta 

framkomligheten. 

– En ny bussterminal för Nacka-Värmdötrafiken 

byggs inne i Katarinaberget, 

med 50 procent högre kapacitet än dagens 

terminal. Det blir en ljus och trygg 

Efter 75-års tjänstgöring är Slussen utsliten, behöver rivas och byggas upp från grunden. Samtidigt ska 

området anpassas för att möta behoven hos dagens och morgondagens stockholmare. 

Illustration: Foster + Partners och Berg Arkitektkontor 

inomhusterminal där resenärerna aldrig 

behöver korsa bussarnas körbanor. 

Dricksvattnet säkras 

I samband med Slussenbygget kommer 

det även att grävas större kanaler för att 

kunna släppa ut mer vatten från Mälaren 

till Saltsjön. De nuvarande är för trånga 

och klarar inte stora vårfloder. 

– Större kanaler innebär att man kommer 

att kunna släppa ut totalt dubbelt så 

mycket vatten från Mälaren. Genom att 

snabbare kunna tappa av Mälaren kan vi 

i framtiden undvika översvämningar vilket 

säkrar både infrastruktur och dricksvattenförsörjning 

för de två miljoner 

människor som får sitt vatten från sjön. 

2020 ska bygget stå klart. Då hoppas 

Burghauser på att idén om att ha skapat 

en av Stockholms mest attraktiva mö- 

tesplatser med parkliv, nöjen och kultur, 

restauranger och caféer, blivit verklighet. 

– Slussen är redan i dag en stor samlingspunkt 

som efter ombyggnaden kommer 

att locka fler att stanna till och njuta 

av det som erbjuds i området. 

Nya Slussen 

2013 startar tidiga arbeten med ledningsomläggningar, 

bullerdämpande åtgärder och 

förstärkningsåtgärder. 2020 invigs den nya 

Slussen och den nya regleringen av Mälaren 

tas i drift. 2022 sker inflyttning i de nya 

byggnaderna. Projektet beräknas kosta c:a 

8 miljarder kronor och finansieras av Stockholms 

stad. Följande företag jobbar med 

Nya Slussen: Hifab, Grontmij, Projektlots, 

Ramböll, ELU, Sweco, Tikab, Tyréns, WSP 

med flera.

Annons Annons 


10 


Brantmark tar Förbifarten i byggfas 

Sedan april månad har Johan Brantmark axlat rollen som Trafikverkets 

projektchef för en av Stockholms stora infrastruktursatsningar, Förbifart 

Stockholm; en drygt 21 km lång väg varav drygt 18 kilometer i tunnel. 

Brantmarks jobb: ta projektet i byggfas. 

Förbifart Stockholm 


Ända sedan 1960-talet, då Essingeleden 

öppnades för trafik, har det stått 

klart att Stockholm även behöver en 

västlig förbindelse som knyter ihop länets 

södra och norra delar. I dag är förberedelserna 

i full gång. 

– I dag befinner vi oss i en plan- och 

tillståndsfas i olika spår där arbetsplanen 

är en del. Arbetsplanen har varit ute på 

utställning och synpunkter 

har samlats in, sammanställts 

och kommenterats. Går allt 

som vi tänkt oss ska planen 

kunna vara fastställd till 

sommaren 2013, säger Johan 

Brantmark. 

Tillfälliga hamnar 

Ett annat spår är arbetet 

kring detaljplanerna som 

berör såväl Stockholms, 

Sollentuna som Huddinge 

kommun, men även de båda angränsande 

kommunerna Järfälla och Eckerö. 

Johan Brantmark, Trafikverkets 

projektchef 

för Förbifart Stockholm. 

Detaljplanerna kommer att gå på utställning 

under hösten och förhoppningsvis 

klubbas i fullmäktige i maj 2013. 

Parallellt med planfrågorna pågår 

också arbetet med miljödomar. 

– För att kunna forsla bort bergmassorna 

från Mälartunnlarna behöver vi tillstånd 

för att upprätta tre tillfälliga hamnar 

i sjön, en på norra respektive sydvästra 

Lovön, samt en i Sätra. Dessutom behövs 

en miljödom eftersom vi i samband med 

tunnelbygget leder bort grundvatten. 

Genom att transportera bergmassorna 

vattenvägen menar Brantmark att 

belastningen på vägarna kan 

minskas. Sjötransporterna bidrar 

också till att i möjligaste 

mån undvika störningar 

vid känsliga naturreservat på 

Lovön. 

Anbudsförfarande 

Just nu pågår projektering av 

bygghandlingarna för tunnlarna 

och för trafikplatserna 

i Akalla-Häggvik samt Kungens 

kurva. 

– Handlingarna ska vara klara så att 

vi kan skicka ut anbudsförfrågningar 

under sommaren 2013. Siktet är inställt 

på byggstart vid årsskiftet 2013/2014. 

Som alltid måste vi vara beredda på att 

byggstarten kan komma 

att påverkas av eventuella 

överklaganden, men det 

börjar definitivt närma sig. 

Och även om det inte syns 

så mycket ute i backen, har 

vi ett kontor i full aktivitet. 

Nyskapande 

byggprocess 

Den stora utmaningen just nu är att få all 

formalia på plats. 

– Det är nu vi lägger grunden för allt 

fortsatt arbete och det är ytterst viktigt 

att skapa en bra och produktionsvänlig 

bas för ett smidigt genomförande. 

När projektet väl drar igång kommer 

det omliggande samhället oundvikligen 

att påverkas. Därför är det extra viktigt 

att bygga bra och ha nära samarbeten 

med alla inblandade aktörer. 

– Den färdiga produkten kommer att 

vara jätteviktig för Stockholms, och Sveriges, 

utveckling och framför allt minska 

den i dag mycket täta trafiken på Essingeleden. 

Projektet i sig är också viktigt 

Alla som 

arbetar 

med Förbifarten 

ska kunna växa 

och bli duktigare 

i sina roller 

Illustration: Trafikverket/Tomas Öhrling 

eftersom vi går in med ansatsen att stå 

för nyskapande i anläggningsbranschen. 

Målet är att skapa en ny ambition och 

en ny attityd kring byggpro- 

cessen där föredömliga samarbeten 

mellan branschens 

olika aktörer ska genomsyra 

arbetet. 

– Alla som arbetar med 

Förbifarten ska kunna växa 

och bli duktigare i sina roller. 

Då får vi ett vinnande 

team. 

Förbifart Stockholm 

Cirka 21 km lång väg med ny sträckning 

för E4 väster om Stockholm. Leden binder 

samman de norra och södra länsdelarna, 

avlastar Essingeleden och innerstaden och 

minskar känsligheten för störningar i Stockholms 

trafiksystem. Byggstart 2013/2014, 

byggtid c:a tio år. Budgeten är knappt 28 

miljarder kronor (2009 års prisnivå). Cirka 80 

procent täcks via trängselskatt och staten 

skjuter till resten. Leverantörer i projektet är 

bl.a. ÅF Infrastruktur AB, URS, Grontmij AB, 

Golder Associates AB, Sweco Infrastructure 

AB, WSP Sverige AB och Tyréns AB.

Annons Annons 



Citybanan till hälften färdig 

Infarten till Stockholm Central är överbelastad med tåg. Med 

Citybanan fördubblas kapaciteten och tågen kan gå tätare och 

punktligare. Det blir också smidigare att byta mellan pendeltåg 

och tunnelbana. 

Citybanan 


Åtta av tio järnvägsresor i Sverige 

börjar eller slutar i Stockholm. De 

två järnvägsspåren vid södra infarten till 

Stockholm kan inte hantera 

dagens eller framtidens tågtrafik. 

Det är för trångt. Citybanan 

kommer att åtgärda 

problematiken. 2017 ska bygget 

stå klart. 

Citybanans projektchef, 

Kjell-Åke Averstad, ger en lägesrapport: 

– Vi har kommit halvvägs 

i projektet. En stor del av arbetet 

har utgjorts av bergsprängningar 

och anläggningsarbeten. 

Drygt 80 procent av berget är utsprängt 

och de störande arbetena börjar avta. 

Sprängningar i två områden återstår: 

runt Odenplan samt under Riddarholmen 

och Norrström. Till detta tillkommer några 

få sprängningar av mindre karaktär. 

2012100 

Kjell-Åke Averstad, 

projektchef Citybanan. 

Foto: Mikael Ullén 

– Sprängningarna under Riddarholmen 

är väldigt speciella med alla kulturhistoriska 

byggnader att ta hänsyn till. 

Där bor visserligen inga människor, men 

det pågår en rad verksamheter dagtid, 

inte minst i alla domstolar, som kräver 

lugn och ro. 

För att inte störa det dagliga arbetet 

kommer sprängningar att ske 

nattetid, men aldrig på ett sådant 

sätt att det skulle störa 

boende i Gamla stan. 

Kortar restiden 

Den allra största delen av arbetena 

pågår under jord. Här 

och var på ytan kan man 

dock se arbetet med Citybanan. 

I Söderström ligger tre 

stora färdiggjutna tunnelelement 

och flyter. Under 2013 kommer de 

100 meter långa, 20 meter breda och 10 

meter höga elementen att sänkas ned i 

vattnet och kopplas ihop med de anslutningar 

som byggs i djupa spontgropar 

på Riddarholmen och vid Söder Mälarstrand. 

” Det krävs passion och vinnaranda för att utveckla 

hållbara trafiklösningar i Stockholm” 

ÅF-medarbetare 

Hög prestationsförmåga 

och passion för framtidens 

trafiklösningar – det är ÅF. 

ÅFs passion för konsultverksamhet och teknik, lojala lagspelare 

och en ledande position på marknaden bidrar till en bättre framtid. 

Nu är det full fart här på ÅF. Aktuellt just nu är projekteringen av 

Förbifart Stockholm som kommer att förenkla vardagen och skapa 

möjligheter för fortsatt utveckling i en starkt växande region. 

Det är ett av Sveriges största infrastrukturprojekt genom tiderna 

där ÅF arbetar tillsammans med en internationell partner. 

ÅF är hjärtat i teknikvärlden. 

Följ våra framgångar på afconsult.com. 

– I övrigt pågår arbeten vid Södra station, 

i Fatbursparken, vid Odenplan och 

vid Vanadisplan. 

För att pendeltågstrafiken ska kunna 

ledas ner i Citybanans tunnel, byggs också 

en järnvägsbro i Årstaområdet med 

uppgift att sortera tågen in och ut från 

Stockholm. 

När Citybanan är klar kommer det 

inte bara att fördubbla tågkapaciteten 

genom Stockholm. De två nya stationerna 

minskar trängseln på Stockholm Central. 

Tack vare de nya stationerna blir det 

också lättare att byta mellan pendeltåg 

och tunnelbana/bussar. 

– I dag är 60 procent av alla tåg som 

går genom centrala Stockholm pendeltåg. 

Då de flyttar ner i den nya Citybanan 

kommer det självfallet att öka region- 

och fjärrtrafikens framkomlighet. Och 

I Söderström ligger tre stora 

färdiggjutna tunnelelement 

och flyter. Under 2013 kommer 

de att sänkas ned i vattnet 

och kopplas ihop. 

Foto: Hans Ekestang 

med två nya stationer direktlänkade till 

tunnelbana och bussar, kommer pendeltågsresenärerna 

att vinna en hel del restid, 

fastslår Averstad. 

Om Citybanan 

En sex kilometer lång pendeltågstunnel mellan 

Tomteboda och Stockholms södra, samt 

en 1,4 km lång järnvägsbro vid Årsta. Två 

nya stationer: Stockholm City och Stockholm 

Odenplan, byggs. Trafikverket bygger 

Citybanan i nära samarbete med Stockholms 

stad, Stockholms läns landsting och 

SL. Citybanan kostar 16,8 miljarder kronor 

i 2007 års prisnivå. Trafikstart ska ske 2017. 

Leverantörer till projektet är bland andra 

Peab, Strabag, Zublin, Pihl & Son, WSP, 

Sweco, Ramböll, ELU Konsult, Bravida och 

Sydtotal.

Annons Annons 


12 


E22 i ny form genom Skåne Mälarbanan i startgroparna 

Längs E22, en av Skånes viktigaste 

vägar, pågår ett antal olika 

projekt och fler står på tur i 

syfte att öka framkomlighet och 

trafiksäkerhet för trafikanterna. 

E22 


Flera stora byggprojekt pågår längs 

E22 i Skåne. Motorvägen på sträckorna 

Hörby Norra-Linderöd och Hurva-Rolsberga 

är i stort sett färdiga och invigs 

den tredje december i år. Bygget av nästa 

vägetapp Rolsberga-Fogdarp startade i 

somras, en sträcka som ska stå färdig i 

december 2013. 

Framkomligheten kommer dock att 

förbättras redan i år. Bygget av den tredje 

vägetappen sker nämligen, till skillnad 

mot de två första, bredvid befintlig väg. 

– Rolsberga har varit en propp i trafiken, 

både före och under ombyggnaden. 

Det kommer att märkas stor skillnad när 

trafiken släpps på i december, säger Kristofer 

Söderberg, projektledare för vägetappen 

mellan Rolsberga och Fogdarp. 

Om allt går enligt planerna startar 

nästa etapp, vägbygget mellan Linderöd 

och Tollarp, under 2014. 

Men exakt när den nya E22 i Skåne är 

Nya älvförbindelser löser flaskhalsar 

Godstågstrafiken till Göteborgs hamn ökar ständigt. Tingstadtunneln 

har för länge sedan nått sin maxkapacitet med bilköer och 

ökade restider som följd. Det, tillsammans med den trånga passagen 

vid Göta älv, gör att Göteborg verkligen behöver den nya 

Marie holmsförbindelsen. 

Marieholmsförbindelsen 


Passagen av Göta älv är i dag en 

riktig flaskhals för den trafik som passerar 

från det svenska inlandet, mot 

industrierna och Göteborgs hamn på 

Hisingen, och vidare mot Norge. Med 

Marieholmsförbindelsen – ett av Sveri- 

Översikt över Marieholmsförbindelsen. 

helt färdigställd är i dagsläget lite osäkert. 

Några delsträckor vet vi kommer att 

förbli så kallad 2+1 vägar, Fogdarp- 

Hörby Norra och Fjäkinge – Gualöv, då 

de saknar finansiering. 

– Det är mycket som måste falla på 

plats innan spaden kan sättas i jorden 

för de avslutande vägbyggena, därför är 

det i dagsläget svårt att ge några exakta 

tidsangivelser. Jag tror att vi har alla 

finansierade delar klara något år innan 

2020, fastslår Kristofer Söderberg. 

Kristofer Söderberg och Kitty Linnberger, Trafikverket, 

arbetar med byggprojekten på E22 i Skåne. 

ges största infrastrukturprojekt – byggs 

flaskhalsen bort. 

– Projektet kommer att minska sårbarheten 

och öka såväl robustheten som 

kapaciteten i vägtrafik- och järnvägssystemet, 

säger Åke Eriksson, Trafikverkets 

projektchef för Marieholmsförbindelsen. 

Projektet består av flera delar, 

bland annat en ny Marieholmsbro; 

där byggs en ny 

järnvägsbro över Göta älv för 

Åke Eriksson, Trafikverkets 

projektchef, Marieholmsförbindelsen. 

– När Järfälla kommuns detaljplan 

är godkänd kan vi börja 

bygga. Vi har redan börjat 

med vissa förberedande arbeten 

längs sträckan, säger Anna 

Lundman, Trafikverkets projektchef 

för utbyggnaden av 

Mälarbanan. 

Mälarbanan 


Projekt Mälarbanan innebär att 

järnvägen mellan Tomteboda och Kallhäll 

byggs ut från två till fyra spår. Pendeltågen 

får egna spår i mitten och fjärrtåg och 

andra tåg kan köra om på de yttre spåren. 

Det gör att fler tåg kan gå, att resenärerna 

får fler avgångar att välja på och att ankomsttiderna 

blir säkrare. I projektet ingår 

även att bygga nya, ljusa och trygga 

pendeltågsstationer som ersätter de befintliga 

i Kallhäll, Barkarby och Sundbyberg, 

med bra anslutningar till buss och 

tunnelbana. Här ska även byggas nya 

broar för bilar, cyklar och gående. 

Två etapper 

Projektet är indelat i två etapper. Den 

första, Barkarby-Kallhäll, beräknas stå 

att avlasta den nuvarande bron. Ett andra 

spår ökar robustheten i järnvägssystemet 

vilket är en fördel inte bara för näringslivet 

när det gäller godstågtrafiken till 

Göteborgs hamn, utan också för kollektivtrafiken 

på bland annat Bohusbanan. 

Över Göta älv byggs en 72 meter lång 

lyft-svängbro, en del i den 1,5 kilometer 

långa järnvägsbron mellan Olskroken på 

fastlandssidan och Kville på Hisingen. 

Den nya Marieholmsbron samfinansieras 

av staten, Göteborgs stad, Göteborgs 

hamn, Västra Götalandsregionen och AB 

Volvo. 

Flertal broar 

I projektet ingår också Marieholmstunneln 

som ska knyta 

ihop E20 och E45 med E6. 

Den kommer att gå under 

Göta älv strax norr om Tingstadtunneln. 

Den byggs som 

en sänktunnel och blir cirka 

500 meter lång, med tre körfält 

i vardera riktningen, och 

kommer att vara dimensionerad 

för en hastighet på 70 km/h. 

Tillsammans med tunneln byggs också 

nya anslutningar som inbegriper sju 

stycken broar. Marieholmstunneln är 

en del och finansieras av det Västsvenska 

paketet. Tunneln kommer också att 

Anna Lundman, Trafikverkets projektchef för 

utbyggnaden av Mälarbanan. 

klar 2016, den andra runt 2025. 

Anna Lundman berättar att de förberedande 

arbetena har startat och att man 

nu planerar för en formell byggstart innan 

årets utgång. 

– Innan vi kan börja behöver Järfälla 

kommuns detaljplan få grönt ljus. Vi 

hoppas på ett besked under hösten och 

är just nu i färd med att handla upp entreprenörer. 

I dagarna tecknade Trafikverket det 

första entreprenörskontraktet gällande 

två broar och en bergskärning. 

– Vi har även tecknat kontrakt på 

markförstärkningar vilket betyder att 

spaden kan sättas i marken så fort nödvändiga 

tillstånd är på plats. 

kopplas ihop med Partihallsförbindelsen 

som stod färdig i december 2012. 

Upphandlingar 2013 

För att kunna bygga både bro och tunnel 

på bästa möjliga sätt, med hänsyn till tid, 

kostnad och innehåll, driver Trafikverket 

byggandet av en ny Marieholmsbro 

för järnväg i samma projekt som Marieholmstunneln 

för väg. 

– Genom ett bra samarbete mellan alla 

inblandade parter och myndigheter har 

vi hittills kunnat hålla tidplanen inför 

byggstart, säger Åke Eriksson. 

Just nu arbetar projektet med bygghandlingar 

och förfrågningsunderlag inför 

de upphandlingar som ska genomföras 

under 2013. Projektet är kostnadsberäknat 

till cirka 5,5 miljarder kronor. 

Marieholmsförbindelsen 

Ny vägförbindelse under, och ny järnvägsförbindelse 

över, Göta älv i Göteborg. Tunnel, 

cirka 500 meter lång och bro med anslutande 

spår cirka 1 500 meter lång. Projektering 

pågår. Byggstart tidigast 2014. Marieholmstunneln 

beräknas till 3,5 miljarder kronor i 

2009 års prisnivå. Marieholmstunneln ingår 

i Västsvenska paketet. De huvudsakliga 

leverantörerna i projektet är Tyréns, Ramböll, 

WSP, ELU Konsult och Eterio.

Annons Annons 



Västlänken tar virtuell form 

Västsverige växer. Befolkningen 

ökar stadigt och den ekonomiska 

tillväxten fortsätter. En viktig 

förutsättning för fortsatt regional 

tillväxt är att fler människor 

kan nå fler arbetsplatser inom 

rimlig pendlingstid. Därför behövs 

Västlänken, en tågtunnel 

under centrala Göteborg. 

Västlänken 


När Västlänken är färdig kommer 

det att bli enklare att leva och 

verka i Göteborgsregionen. Länken 

kommer att ge en ökad tågkapacitet 

i regionen och 

även avlasta Göteborgs central, 

vilket ger ett stabilare 

system som är mindre störningskänsligt. 

– Just nu befinner sig projektet 

i ett prospekteringsläge 

där de företag som ska 

genomföra arbetet med järnvägsfas, 

systembehandling 

samt miljö- och konsekvensbeskrivning 

har kontrakterats. I början av oktober 

Bo Larsson, Trafikverket. 

kommer också ansökan om tillåtlighet 

att skickas in till regeringen, säger Bo 

Larsson, Trafikverkets projektchef för 

Västlänken. 

Vid halvårsskiftet 2013 

hoppas Larsson på att tilllåtligheten 

ska vara på plats. 

Målet är att ha en järnvägsplan 

klar för utställelse i slutet 

av 2014, med en del känsliga 

frågor att ta ställning till: 

– Så som järnvägskorridoren 

ser ut kommer vi att 

göra intrång i kulturmiljön 

vid operan och casinot där 

det ligger ett murverk från tiden då Göteborg 

grundades. Men med den erfarenhet 

vi har från bland annat Citybanan, 

vårt systerprojekt i Stockholm, känner vi 

oss helt trygga. 

Samordning viktigt 

Swecos Ulrika Bernström är 

en av många som arbetar med 

Västlänken. Som uppdragsledare 

för samordningsarbetet 

för projekteringen av Västlänken 

är det hennes jobb att 

hålla ordning i leden. 

– Projekteringen av Västlänken 

är uppdelad i en 

rad konsultuppdrag. Vårt uppdrag är 

att tillsammans med WSP, Bergab och 

Ulrika Bernström, Sweco. 

KOMPLEXA PROJEKT KRÄVER 

ENGAGERADE INGENJÖRER 

Vi växer och till årsskiftet är vi 300 

medarbetare i Sverige. Under året har vi 

etablerat kontor i Luleå och börjat jobba 

med projekt i Kiruna. Här finns tekniska 

utmaningar för alla! 

Våra projekt är oftast multidiciplinära och 

fjärrprojektering har vi lång erfarenhet av. Vi 

är stolta över hur prestigelöst och kreativt samarbetet 

mellan kollegor på våra olika kontor 

fungerar. 

Vi är en teknikkonsult inom områdena infrastruktur, 

bygg, industri, energi, samt olja och 

gas. Vi har egen entreprenadverksamhet och 

Reinertsen projekterar E6:an sträckan Vinsta – Sjoa. 

Allt i projektet levereras i 3D/BIM, vilket har varit 

ett krav från Statens Vegvesen. 3D-modellerna 

används för kollisionskontroll, maskinstyrning och 

är ett bra verktyg för kvalitetssäkring. 

produktionsanläggningar för stål. Därför är 

produktionsvänliga lösningar en självklarhet 

för oss. 

Reinertsen Sverige ingår i koncernen Reinertsen 

AS och har idag ca 2300 anställda, varav 1300 

ingenjörer och en omsättning på 3,2 miljarder 

NOK. Vi har kontor i Göteborg, Stenungsund, 

Malmö, Luleå och Stockholm. 

Hör gärna av dig för att diskutera dina möjligheter 

hos oss sara.nordenstam@reinertsen.com 

www.reinertsen.se 

www.facebook.com/reinertsen.se 

ELU, hjälpa Trafikverket med samordningen. 

Bernströms team kommer att agera 

som en förlängning av Trafikverkets organisation 

in i de projekterande 

företagen, men även in 

mot de som arbetar med att 

ta fram förutsättningar och 

krav som ska ställas på anläggningen. 

– Det finns många gränssnitt 

mellan både tekniker 

och geografiska platser som 

måste samordnas. Vår uppgift 

är att länka samman alla 

aktörer, vilket förutsätter att vi skapar 

många träffpunkter. 

I takt med framdriften är det också 

Swecos uppdrag att plocka in projekteringsresultaten 

i en virtuell modell för att 

man lättare ska kunna kommunicera hur 

projektet framskrider, och hur man tänker 

sig fortsättningen. 

– Syftet med modellerna är att de 

olika projektörerna ska kunna följa 

och förstå varandras arbete över teknik- 

och geografiska gränser. Modellerna 

ska också kunna användas som ett 

kommunikationsredskap mot en bredare 

krets, till exempel Göteborgs stad, 

där man enkelt kan visualisera projektets 

framfart, konstaterar Ulrika Bernström. 

Illustration: Trafikverket 

Västlänken 

Västlänken blir en cirka 8 km lång dubbelspårig 

järnväg, varav 6 km i tunnel, genom 

centrala Göteborg. Den nya underjordiska 

stationen vid Göteborgs central ligger i norra 

delen av bangården. Stationer kommer 

också att finnas vid Haga och vid Korsvägen. 

Projektering, som väntas ta cirka 7-8 

år, pågår. Planerad byggstart är 2017-2018; 

byggnationen beräknas till cirka 9-10 år. 

Västlänken ingår i Västsvenska paketet och 

beräknas till 20 miljarder kronor i 2009 års 

prisnivå. Följande konsulter har upphandlats: 

WSP Sverige, Faveo Projektledning, 

SWECO, Bergab-Berggeologiska Undersökningar 

AB, Vectura Consulting, Metro 

Arkitekter AB, Inhouse Tech Infra Göteborg, 

Ramböll, Tyréns och ÅF Infrastructure.

Annons Annons 


14 

Järnvägssatsning stärker 

hamnarnas position 

– Varuägarna måste ta tillbaka makten över sina transporter. 

Det säger Johan Röstin, vice ordförande i Sveriges Hamnar, som i kölvattnet av 

regeringens utlovade storsatsning på järnvägar ser goda möjligheter för ett paradigmskifte 

på transportfronten med intelligent logistik som förtecken. 

Intelligent logistik 


Svensk infrastruktur ska förbättras 

och regeringen utlovar 55 miljarder till 

järnvägen. Det ser Johan Röstin som ett 

oerhört gynnsamt läge för hamnarna att 

återta sin position som en viktig transportnod. 

– Att regeringen bestämt sig för att 

satsa stora pengar på järnvägen, bör på 

sikt innebära att effektiviteten 

på järnvägarna höjs med 

bättre ledtider som följd då 

järnväg och hamn/sjöväg 

kombineras. Med containeriserade 

modullösningar går 

det också lätt att skifta godset 

mellan olika transportsätt. 

Att alltid välja den snab- 

baste vägen är inte alltid den 

bästa lösningen. 

– Om godset kommer fram 

när mottagaren inte är redo kan det ge- 

Johan Röstin, vice ordförande 

Sveriges Hamnar. 

nerera kostnader för exempelvis lagerhållning. 

Genom att i stället välja rätt 

transportlösning för rätt gods, eller godsmängd, 

kan man skapa ett mer efterfrågansanpassat 

flöde där man slipper stå 

med kostnader för lokaler, personal och 

avskrivning av material. 

Paradigmskifte 

– För framtiden är det viktigt att säkerställa 

att varuägarna fraktar mer gods 

via hamnarna i stället för med lastbil. 

Tyvärr har man fastnat i ett standardiserat 

beteende där man utan 

att tänka efter väljer lastbil. 

Detta eftersom speditionsfirmorna 

sällan erbjuder sjövägen 

som ett alternativ. 

För att skapa en intelligentare 

logistik anser Röstin att 

varuägarna måste ta tillbaka 

bollen och ställa krav på sin 

speditör hur godset ska transporteras. 

– Gör man detta kommer 

man att upptäcka att det finns mer 

kostnadseffektiva lösningar där modullösningar 

med containeriserade flöden 

kommer att vara morgondagen självklara 

val. 

Effektiva flöden 

Den 27 september presenterade 

TransportGruppen, en 

paraplyorganisation där åtta 

förbund inom transportnäringen 

ingår, rapporten ”Vägen 

till konkurrenskraftiga 

städer”. I fokus står infrastrukturens 

betydelse för 

den lokala konkurrenskraften. 

En viktig slutsats är att infrastrukturbyggande 

allena inte ökar konkurrenskraften, 

men att en väl fungerande 

transportinfrastruktur är en central del 

av det lokala näringslivsklimatet. 

– Hur väl man lyckas med att knyta 

ihop infrastrukturen med näringslivets 

behov och skapa effektiva flöden är avgörande, 

säger Maria Nygren, näringspolitisk 

chef på TransportGruppen. 

Sjön outnyttjad transportväg 

Sverige är ett av världens mest sjöfartsberoende länder, vilket ställer 

krav på effektiva transporter för att behålla konkurrenskraften för våra 

industrier. Det säger Ann-Catrine Zetterdahl, GD Sjöfartsverket. 

Sjöfart 


– Över 90 procent av det gods som 

importeras och exporteras till och från 

Sverige går vid någon tidpunkt sjövägen. 

Den ökande globala handeln leder till ett 

ökande transportbehov. 

Utan sjöfarten stannar Sverige. Därför 

är det viktigt att se till att exempelvis isbrytning 

fungerar på vintern och att vi 

från Sjöfartsverkets sida kan erbjuda effektiva 

tjänster som gör att export- och 

importflöden kan hanteras på ett smidigt, 

miljösäkrat och tillförlitligt sätt. 

– Många gånger ser man att vi har 

kapacitetsbrist på landsidan i transportsystemet. 

Men vänder man blicken mot 

sjön finner man att sjöfarten i delar är 

outnyttjad. I stället för att köra gods på 

land skulle man i mycket högre utsträckning 

kunna utnyttja kust- och inlandssjöfarten. 

Hittills anser Zetterdahl att sjöfarten 

inte varit tillräckligt prioriterad; mycket 

mer kan göras. 

– Det är positivt att vi tillsammans 

med Trafikverket utvecklat ett tätare 

samarbete för att arbeta mot bättre och 

fler transportslagsövergripande lösningar. 

Genom att se hela transportsystemet 

som ett, tror jag att sjöfarten också kommer 

att uppleva en renässans. 


Maria Nygren, näringspolitisk 

chef Transport- 

Gruppen. 

Men vi måste bli bättre på att bygga 

snabbare. 

– Som ett exempel följer väg- och järnvägsinvesteringar 

ett strikt regelverk 

där många har rätt 

att överklaga, vilket fördröjer. 

Här till kommer miljöprövningsfrågorna 

som kan dra ut 

på tiden. Den nya hamnen på 

Norviks udde vid Nynäshamn 

är ett exempel på det. Regelverken 

har dock setts över och 

miljöministern har indikerat att 

fler förändringar är att vänta. 

När transportsystemet debatteras 

står oftast tillverknings- 

och exportindustrins behov i 

fokus, men de handels- och tjänstebaserade 

näringarna glöms lätt bort. 

– Bra förbindelser mellan exempelvis 

hamnar och konsumtionsområden är 

viktigt för att få fram de varor som butiker 

och olika handelsplatser behöver. 

Hamnarna är jätteviktiga både för att få 

ut exportindustrins varor, men också för 

importen och inte minst turismen. 

Ann-Catrine 

Zetterdahl, GD 

Sjöfartsverket.

Annons Annons 



Ny järnväg – milstolpe 

i Kirunaprojektet 

I slutet av augusti invigdes Kirunas 

nya järnväg, en 18 kilometer 

lång sträcka väster om 

gruvberget Kiirunavaara. 

– Järnvägen är en viktig milstolpe 

i den pågående samhällsomvandlingen, 

säger Björn Töyrä, 

projektchef Kiruna ny järnväg, 

Trafikverket. 

Kirunaprojektet 


Den nya järnvägssträckningen genom 

Kiruna är en konsekvens av Kirunas 

stadsomvandling. Markdeformationerna 

kryper närmare staden och det blev helt 

nödvändigt att flytta järnvägen till en 

plats som säkrar ett framtida utnyttjande 

av den livsviktiga pulsåder som Malmbanan 

utgör. 

Det första spadtaget sattes under hösten 

2009 och sedan dess har projektet 

fortsatt i ett högt tempo. 

Samarbetsprojekt 

lan Trafikverket 

Den nya sträckan som nyligen invigde och LKAB. 

11-0108 Annons 1-2-sida_Layout 1 2011-09-23 14.42 Sida 1 

Copenhagen Malmö Port (CMP) driver hamnarna 

i Köpenhamn och Malmö och erbjuder moderna 

logistiktjänster för kundföretag i hela Östersjöregionen. 

CMPs strategiska läge i Öresund skapar 

en logistikhub för effektiv godshantering via fartyg, 

tåg och lastbil. 

CMP gör stora satsningar på infrastruktur, där miljöhänsyn 

och hållbara lösningar inom teknik och 

service står i centrum. I september invigdes Norra 

Hamnen i Malmö med tre nya, toppmoderna 

terminaler, som möjliggör en femdubbling av godsvolymerna. 

Foto: LKAB 

spåret löper nu väster om gruvberget 

Kiirunavaara. Det gamla spåret löpte 

längs den östra sidan. Nästa steg är att 

färdigställa en ny driftsstation som ska 

fungera som mötesplats och godsbangård. 

Gruvbrytningen i Kiruna påverkar 

även vägarna. Trafikverket planerar 

därför för 

nya sträckningar 

för delar av 

väg 870 och 

E10, med planerad 

byggstart 

2013. Bygget 

är ett samarbetsprojektmel- 

I Norra Hamnen utökas kapaciteten för den snabbt 

växande kombitrafiken via tåg. Samtidigt frigörs nya 

ytor för CMPs fordonsverksamhet som redan idag 

är störst i Skandinavien. I nästa steg etablerar 

Malmö stad ett nytt logistikcentra i området, där 

550 000 kvadratmeter öppnas för nyetableringar i 

hamnens omedelbara närhet. 

Björn Töyrä, projektchef 

på Trafikverket. 

Skiss över resecentrum 

i Ulricehamn. 

Illustration: Sweco 

Götalandsbanan på is 

Götalandsbanan, en ny dubbelspårig järnväg för höghastighetståg, 

är ett projekt vars omfattning blir tydligast när man ser på målet: 

att föra miljoner människor närmare varandra. Då blir det lönsamt. 

Götalandsbanan 


En infrastrukturinvestering medför 

både kostnad och nytta för samhället. 

För att få en samlad och jämförbar 

bild av en investeringseffekt på samhället 

genomförs samhällsekonomiska bedömningar. 

Beräkningarna som gjorts 

för Götalandsbanan har visat att kostnad 

och nytta i stort sett väger upp varandra. 

Målet är att Götalandsbanan, med 

dubbelspår mellan Stockholm och Göteborg 

via Norrköping, Linköping, Jön- 

CMP – logistikhubben för Östersjöregionen 

köping och Borås, ska knyta samman 

Sveriges två största städer. 

Genom det ska också näringslivets 

konkurrenskraft stärkas och fler människor 

få tillgång till arbete, utbildning 

och kultur. Den helt nya banan kommer 

också att frigöra kapacitet på befintliga 

banor. 

Trafikverket har nått olika långt i utredningarna 

för de olika delsträckorna 

på den framtida banan. I den nationella 

planen för transportsystem 2010–2021 

finns inga medel avsatta för fortsatt planering 

av Götalandsbanan varför utredningarna 

nu är vilande. 

I sin helhet ska banan vara klar tidigast 

2025–2030. 

Containervej 9 

P.O. Box 900 

DK-2100 Copenhagen Ø 

Denmark 

Tel + 45 35 46 11 11 

Fax + 45 35 46 11 64 

E-mail: cmport@cmport.com 

Terminalgatan 18 

P.O. Box 566 

SE-201 25 Malmö 

Sweden 

Tel + 46 (0) 40 680 41 00 

Fax + 46 (0) 40 18 05 01 

www.cmport.com

Annons Annons 


16 


Transportkorridor till Europa 

Om Skandinavien ska kunna hävda sig globalt, behöver vi regioner som har över åtta miljoner 

invånare. The Scandinavian Eight Million City kan göra planerna på en transnationell 

nordisk region till verklighet. Priset för det hela är ”bara obetydligt högre än den norska 

oljefondens värdeminskning förra kvartalet“, som Floire Nathanael Daub uttrycker det. 

EU-projektet COINCO 

Text Paal Leveraas 

Daub är knuten till EU-projektet 

COINCO, som vill skapa en höghastighetsjärnväg 

från Oslo och Stockholm till 

Hamburg. Det skulle göra regionen konkurrenskraftig 

globalt. Men intresset för 

en sådan transportkorridor till Europa är 

svalt från norskt och svenskt regeringshåll. 

Norsk-Svenska handelskammaren 

inbjöd i augusti till en konferens med 

järnvägsförbindelsen mellan Oslo och 

Stockholm som tema. 

Bland deltagarna fanns stortingsledamoten 

och transportpolitikern Gorm 

Kjernli, Ola Elvestuen som är ansvarig för 

trafikfrågor i Oslo, den tidigare svenska 

näringsministern och numera ordförande i 

Future Rail Sweden Björn Rosengren samt 

riksdagsledamoten Jan-Evert Rådhström. 

Dessutom medverkade representanter från 

Østfold, Göteborg och Värmland. 

Norge är Sveriges största 

och viktigaste handelspartner. 

Det finns fler svenska 

företag i Norge än i något 

annat land utanför Sverige. 

En miljon människor flyger 

varje år mellan Oslo och 

Stockholm. Att ta tåget är 

däremot så obekvämt att 

det för tankarna till världens 

u-länder. 

– Det grämer mig att min sexåriga 

dotter en dag kommer att läsa om hur 

kollektivtrafiken fungerade i början av 

tjugohundratalet, säger Jan-Evert Rådhström: 

– Vi borde verkligen skämmas! 

– Det är underligt att det ska vara så 

svårt att samarbeta över gränserna. I dag 

planeras den svenska infrastrukturen på 

kartor där allt utanför Sveriges gränser 

är vitt. Vi måste fokusera på förbindelser 

mellan öst och väst. Det finns stora 

möjligheter att effektivisera den järnvägstrafik 

som redan existerar där, säger 

Rådhström. 

Enligt många är åttamiljonerstaden 

det bästa sättet att förbättra järnvägstrafiken 

mellan de två huvudstäderna. 

Genvägen mellan Stockholm och Oslo 

går då via Göteborg och knyter an till en 

transportkorridor där två 

tredjedelar av all import till 

Norge redan fraktas – huvudsakligen 

på asfalt. 

Blinda politiker 

– Varje dag passerar 2 200 

lastbilar över Svinesund, säger 

Per Inge Bjerknes. Han 

är blind och vice ordförande 

i Østfold län. – Det säger 

något om efterfrågan på godstransporter 

mellan Oslo och Göteborgsregionen, 

fortsätter han och tillägger leende: – Om 

man ser på transportpolitiken i Norge, 

finns det ingen anledning att tro att den 

hanteras bättre av seende än av blinda. 

Även norsk transportpolitik tar stopp 

Transitlandet Danmark 

Om nio år och 40 miljarder danska kronor kan du köra bil eller åka 

tåg hela vägen mellan Rødby och Puttgarden. Danmark och Tyskland 

knyts samman via Lolland i ett projekt som kan ge stora positiva 

effekter för de andra nordiska länderna. 

Fehmarn Bält 

Text Paal Leveraas 

När Sverige hade ordförandeskapet i 

EU fokuserades det på transportkorridorer 

och transeuropeiska nätverk. Ett sådant 

projekt är Fehmarn bält, sundet mellan 

Lolland och Tyskland. Michael Svane, direktör 

för DI Transport och styrelsemed- 

Floire Nathanael Daub, 

projektledare för 

COINCO. 

I dag 

planeras 

den svenska 

infrastrukturen 

på kartor där allt 

utanför Sveriges 

gränser är vitt 

Björn Rosengren, ordförande 

i Future Rail 

Sweden. 

lem i Fehmarn Belt Business Council, har 

varit central i arbetet med att genomföra 

detta gigantiska projekt – från planering 

till beslut, finansiering och realisering. 

– Projektet finansieras av både EU-bidrag 

och lån mot danska statsgarantier 

och det kommer att kosta totalt 40 miljarder 

kronor, säger Svane. 

Tunneln inkluderar både motorväg 

och järnväg, och kommer att bli en del av 

det så kallade flyttfågelstråket. Så brukar 

Jan-Evert Rådhström, 

riksdagsledamot. 

Ola Elvestuen, ansvarig 

för trafikfrågor i Oslo. 

vid gränsen. De järnvägsbyggen som beviljas 

i Norge i dag är framför allt inriktade 

på inrikes Intercity-tåg. 

Personligen önskar Gorm Kjernli att 

politikerna hade ett lite större perspektiv. 

– Det kan verka som att järnvägarna 

har spelat ut sin roll inom godstransport. 

Att de inte längre kan möta de allt större 

kraven på precision och leveranssäkerhet, 

säger Kjernli. 

Transporterna ligger bakom den största 

ökningen av klimatgasutsläpp i Skandinavien. 

Utvecklingen är negativ, men 

ändå har järnvägstrafikens marknadsandel 

aldrig varit lägre. Mellan Oslo och 

Göteborg är järnvägstrafikens marknadsandel 

endast sjutton procent. 

Som London-Paris 

Floire Nathanael Daub är projektledare 

för COINCO och han har tänkt mycket 

på hur detta kan finansieras utan att 

statsbudgetarna överskrids. 

– Nyckeln till lönsamhet är att tänka 

skandinaviskt. Vi är för små för att ägna 

oss åt intern konkurrens. Tåg som knyter 

ihop storstäderna på tre timmar ger en regional 

arbetsmarknad med över 12 miljoner 

invånare. Det finns goda förutsättningar: 

trafiken mellan Oslo och Köpenhamn kan 

transportkorridoren mellan de nordiska 

länderna och den europeiska kontinenten 

betecknas. 

– Danmark är den naturliga 

länken mellan Skandinavien 

och kontinenten, säger Svane. 

Därför är det viktigt att klargöra 

att vi ser Danmark som 

en del av den nordiska tillväxtregionen. 

Om vi vill ha 

tillväxt och mobilitet behöver 

vi också en välutvecklad infrastruktur, 

inte bara mellan 

Danmark och Tyskland, utan 

även mellan de övriga nordiska länderna. 

Detta är av avgörande betydelse och jag 

uppmanar Norge, Sverige och Danmark 

Michael Svane, direktör 

för DI Transport. 

Gorm Kjernli, stortingsledamot 

och transportpolitiker. 

bli som mellan London och Paris och ha 

9,5 miljoner passagerare 2024. 

Definitionen av höghastighetståg ser 

olika ut i Norge och Sverige. – Men det 

viktigaste är inte hastigheten, säger Björn 

Rosengren. Det viktigaste är hur lång tid 

det tar att ta sig mellan stadskärnorna. 

Den magiska gränsen är tre timmar. 

Rosengren påpekar att två problem 

måste lösas för att skapa den skandinaviska 

transportkorridoren. Det ena är 

politiken och det andra, som även Daub 

nämner, är finansieringen. 

Och så återkommer vi till den norska 

oljefonden. 

– Tänk om vi kunde få låna pengar 

därifrån, drömmer Daub. 

COINCO 

Per Inge Bjerknes, vice 

ordförande i Østfold län. 

Den skandinaviska åttamiljonerstaden är 

det populära namnet på EU-projektet COIN- 

CO (Corridor of Innovation and Cooperation). 

Målet är att skapa en skandinavisk arbetsmarknadsregion 

genom att bygga moderna 

järnvägar för både passagerare och gods. 

Projektet är ett samarbete mellan Oslo kommun, 

Business Region Göteborg och Västra 

Götalandsregionen. 

att sätta sig ner med Tyskland för att 

tillsammans göra upp en plan som kan 

garantera att de stora investeringarna 

ger optimal effekt för 

hela regionen. 

Han berömmer det samarbete 

som funnits mellan Danmark 

och Tyskland. 

– Världen består av regioner 

som ska kunna konkurrera 

globalt. Om vi i 

Nordeuropa inte kan klara 

av att skapa en region som 

är livskraftig inom alla områden, 

som näringsliv, utbildning och mobilitet, 

så kommer vi att hamna efter i 

den globala konkurrensen, säger han.

Annons Annons 



Transportsystemen 

blir allt smartare 

Effektiva, säkra och miljövänliga transportsystem är en förutsättning för utveckling och tillväxt. 

ITS – Intelligent Transport Systems är ett av verktygen för att skapa framtidens lösningar för 

en hållbar transportsektor. 

ITS 


Infrastruktur handlar inte bara 

om asfalt, räls och betong. I allt större 

utsträckning handlar det även om informationsteknologi 

och 

smarta lösningar för alla 

slags transporter. Med 

hjälp av IT kan man skapa 

effektivare och säkrare 

transporter, som förhindrar 

olyckor eller minimerar deras 

effekter och ger bättre 

trafikflöden med minskad 

miljöpåverkan. 

– ITS omfattar många 

olika discipliner och forskningen 

på området har tre huvudkomponenter 

– infrastrukturen, fordonen och 

människorna, berättar Jonas Bjelfvenstam, 

generaldirektör på VTI, Statens 

väg- och trafikforskningsinstitut. 

Kommunikation med fordon 

När det gäller infrastrukturen forskas 

det mycket om ”adaptability”, det vill 

säga att transportsystemens material 

Sveriges 

starka 

fordonsindustri 

har bidragit till 

att vi kommit 

långt när det 

gäller ITS-lösningar 

i fordonen 

och konstruktion ska kunna anpassas 

till olika förhållanden, som extrema väderförhållanden 

eller trängsel. Ett sådant 

område är att hitta lösningar för 

att infrastrukturen ska kunna kommunicera 

med fordonen för att öka effektivitet 

och säkerhet, exempelvis genom 

skenor i asfalten eller GPS-system. Det 

forskas också intensivt om 

förarstöd i fordonen, för 

att detektera trötthet, varna 

för faror och varsla om 

trafikstockningar. Inom all 

forskning är det viktigt att 

se människans roll i transportsystemen 

och förstå 

hennes beteenden och attityder, 

förklarar Jonas Bjelfvenstam. 

– I Sverige har vi länge 

haft en stark fordonsindustri och detta 

har bidragit till att vi kommit långt när 

det gäller ITS-lösningar i fordonen. Vi 

är också relativt långt framme när det 

gäller ITS-lösningar för flyget, framför 

allt i fråga om flygledning. Däremot tror 

jag att vi inte haft lika starka drivkrafter 

att utveckla ITS i väginfrastrukturen 

jämfört med länder med större trängsel, 

där man varit nödd och tvungen. Forsk- 

ningen ligger långt före verkligheten, 

men vi kommer att se allt fler sådana 

lösningar. 

Formulera mål 

ITS-Sweden är en intresseorganisation 

som arbetar för att 

främja ITS-lösningar i samhällsbyggandet 

och stärka 

svensk industri. På europeisk 

nivå har man enats om tydliga 

övergripande mål som nu 

medlemsstaterna arbetar med 

att bryta ner till konkreta åtgärder. 

Idag talar man om tjänster 

som skall stötta alla inom 

hela transportsystemet, multimodala 

transportstrategier. 

2010 antogs ett ITS-direktiv 

för att underlätta införandet 

av europeiska ITS-tjänster. 

– ITS-implementering har 

varit ganska fragmentariskt 

i Europa. Vi har haft 

många bra lokala och regionala 

initiativ, men det har saknats samordning. 

Tekniken finns framme, men 

ofta är det avsaknad av affärsmodeller 

och samarbetsformer som har varit 

Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör 

på VTI. 

Christer Karlsson, vd på 

ITS-Sweden. 

ett problem. Industrin kommer att ta 

fram lösningarna om de får tydliga och 

klara spelregler av myndigheterna, säger 

Christer Karlsson, vd på 

ITS-Sweden. 

Ett begrepp som det pratas 

mycket om är mobility management. 

– Det handlar egentligen 

bara om att främja hållbara 

transporter och styra fordonsanvändningen 

genom 

att påverka attityder, säger 

Christer Karlsson. 

– Min vision är ett helt 

uppkopplat samhälle, där givetvis 

transporterna spelar 

en viktig roll. Människor kan 

göra smarta val om transporter 

utifrån sina egna premisser. 

Systemen och de tekniska 

lösningarna ska stötta trafikanten 

och vanligtvis inte ta 

över. Att formulera och etablera 

det framtida transportsystemet 

kan bara ske genom 

samverkan med de olika aktörerna inom 

området. Här är det glädjande att se att 

det är fler och fler kvinnor som engagerar 

sig. 

SVERIGE ÄR VÄRLDSLEDANDE 

INOM HÅLLBART FLYG. 

WWW.SVENSKTFLYG.SE

Annons Annons 


18 

”Flyget del av kollektivtrafiken” 

För ett stort, glesbefolkat och exportberoende land som Sverige är 

flyget avgörande för tillväxt och konkurrenskraft. 

– Flyget är centralt för utveckling, globalisering och inte minst 

möten mellan människor. Det är en del av kollektivtrafiken säger 

Anna Wilson, vd på Svenskt Flyg. 

Flyget 


Flygnäringens betydelse i infrastrukturen 

uppmärksammas allt mer. 

Idag finns ett helhetstänkande, där flyget 

är en självklar och integrerad 

del av transportkedjan. 

– Alla delar av transportsystemet 

behövs och det är 

oerhört viktigt att de byggs 

ihop och samverkar med varandra 

för att skapa effektiva 

och hållbara lösningar, säger 

Anna Wilson. 

En god infrastruktur runt 

och på våra flygplatser är en 

av grundförutsättningarna för 

flygnäringen. Allt från kommunikationer 

till och från flygplatsen till säkerhets- 

Anna Wilson, vd på 

Svenskt Flyg. 

kontroller och flygledning måste fungera 

effektivt och till en rimlig kostnad. Till 

skillnad mot andra transportslag bekostar 

flygsektorn själv alla sina infrastrukturinvesteringar. 

Exempelvis görs nu 

flygtrafikledningssystemet om inom EU, 

vilket innebär en stor kostnad för flyget. 

En annan viktig fråga är hur driftsstödet 

till flygplatserna ska utformas. 

Framöver kommer systemet 

att ändras, så att det driftsbidrag 

som nu ges direkt till vissa 

ickestatliga flygplatser istället 

ges till regionerna att fördela. 

– Det kan vara svårt för 

kommuner och regioner att 

äga och förvalta flygplatser 

och jag anser att man bör eftersträva 

ett system som möjliggör 

statliga investeringar 

till fler flygplatser. I dag är tio av Sveriges 

flygplatser statligt ägda, resten är kom- 

munala eller privata. På många orter kan 

flygplatsen vara den enda livlinan för det 

lokala näringslivet och därför är flygplatsernas 

roll väldigt betydelsefull för jobben 

och tillväxten i hela Sverige. 

Världsledande i hållbarhet 

Svensk flygnäring är ledande när det gäller 

hållbarhet och under 2011 minskade 

inrikesflyget sina utsläpp med åtta procent, 

samtidigt som trafiken ökade med 

13 procent. Flera av flygplatserna är miljöcertifierade 

och har nollvision för de 

egna utsläppen. Tillsammans fokuserar 

flygbolag, flygtrafikledning, flygplatser 

samt flygindustrin på att minska buller 

och bränsleförbrukning och därmed luftutsläpp. 

Nya moderna flygplansflottor 

som är 25 procent mer bränsleeffektiva 

är på väg in på den svenska marknaden. 

– Att få ned bränsleförbrukningen 

med teknisk utveckling och att hitta alternativ 

till fossila bränslen är viktiga 

frågor, både av miljöskäl och för att 

bränslet utgör en enorm kostnad för flyget. 

Man kommer att hitta lösningar, 

men ansvaret bör inte helt ligga på branschen, 

utan stat och regering måste bidra 

med sitt stöd, säger Anna Wilson. 


Foto: Volvo Aero 

Flygets betydelse för ekonomin kan 

göras lång: flygfrakten utgör 25-30 procent 

av det svenska exportvärdet, näringen 

genererar nio miljarder kronor i 

direkta skatteintäkter, luftfarten bidrar 

med mer än 80 000 arbetstillfällen. Besöksnäringen 

är en av Sveriges viktigaste 

sektorer och i takt med att den växer 

ökar flygets betydelse för den svenska 

ekonomin. Men Anna Wilson framhäver 

att det största värdet som flyget skapar är 

svårt att mäta i kronor och ören. 

– Flyget gör världen mindre och skapar 

gemenskap över gränserna, som annars 

hade varit omöjlig. Oavsett om det 

gäller att göra affärer eller rena nöjesresor 

har flyget unika förutsättningar att 

skapa möten mellan människor. 

www.vti.se/transportforum 

Transportforum 

firar 30 år! 

9–10 januari 2013 i Linköping 

Välkommen till Nordens största årliga konferens inom 

transportområdet! 

Under två intensiva dagar bjuder VTI på mer än 500 

föreläsare, möjlighet till många spännande möten 

mellan 1 800 deltagare samt underhållning. Vi ses 

i januari! 

Transportforum är en konferens där forskare och transportsektorns 

många aktörer möts för kunskapsutbyte och kontaktskapande. Kon- 

ferensen arrangeras av VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut.

Annons Annons 



Nytt signalsystem 

rullar inte som på räls 

ERTMS, European Rail Traffic Management System, är ett 

europeiskt trafikstyrningssystem under uppbyggnad som syftar 

till att skapa ett enhetligt system i hela Europa med gränsöverskridande 

trafik. Bra, tycker det flesta, men vem som ska stå för 

kalaset och säkra affären för tågoperatörerna är ännu inte löst. 

ERTMS 


ERTMS ska bli den nya generationens 

europeiska signal- och trafikstyrningssystem. 

I Sverige 

har Trafikverket regeringens 

uppdrag att rulla ut systemet. 

Hittills har Ådals- och Botniabanan 

bestyckats med den 

nya tekniken. 

Anders Strandberg, Trafikverkets 

projektchef med 

ansvar för införandet av 

ERTMS i Sverige, har en del 

att bena ut innan systemet 

kan rullas ut på bred front. 

– Hittills har vi rullat ut 

ERTMS på ett antal banor i Sverige med 

blandade erfarenheter och mycket störningar 

i inledningsskedet. Ådalsbanan 

togs i år i bruk med bra resultat 

och vi har även lyckats 

med att få ordning på Botniabanan. 

I dag löper banorna på 

en stabil grund, men vägen hit 

har varit brokig och kantad av 

utmaningar. Systemet har haft 

en del barnsjukdomar som vi 

behövde komma till rätta med. 

Konsolideringsarbete 

I Sverige har man valt att im- Foto: Stefan Tell 

plementera systemet utifrån 

den så kallade fordonsstrategilinjen. Den 

innebär att lokens ombordutrustning in- 

www.byggnorrbotniabanan.nu 

Anders Strandberg, projektchef 

för införandet 

av ERTMS i Sverige. 

Christel Wiman, vd 

Tågoperatörerna. 

stalleras innan det nya signalsystemet 

driftsätts. Detta har stött på starkt motstånd 

hos tågoperatörerna eftersom det 

åligger tågoperatörerna att stå för installationskostnader 

i fordonen. 

För godsföretag som väljer att installera 

ERTMS finns möjligheten att få ett 

EU-bidrag. Men när det kommer 

till persontrafik måste 

respektive operatör stå för 

hela kostnaden. 

– Här pågår en diskussion 

om det är riktigt. Den första 

typinstallationen kostar ett 

antal miljoner kronor, vilket 

absolut kan bli kännbart för 

operatörerna. I övrigt stoppar 

vi för tillfället utrullningen 

för att fokusera på ett konsolideringsarbete 

där systemet 

ska testas och verifieras för att trafiken 

på sikt ska kunna rulla utan störningar, 

framhåller Strandberg. 

Hot mot marknaden 

Christel Wiman, vd för Tågoperatörerna 

som organiserar 

26 medlemsföretag och sex associerade 

företag, är i grunden positiv 

till ERTMS, om det blir ett 

system som är säkert och fungerar. 

Hon ställer dock två krav: 

– I ett politiskt beslutat teknikskifte, 

där delar av signalsystemet 

flyttas från spåren till 

loken måste nyttan för operatörerna 

överväga kostnaden. Kunderna 

ser inte något skäl att betala mer för 

De som 

beslutar 

om teknikskiften 

måste också 

sörja för finansieringen 

tågtransporten på grund av ERTMS, där 

programvara är under utveckling och i 

nuläget inte finns att köpa ”från hyllan”. 

Wiman menar att installationstiden 

också är en flaskhals. ERTMS kan heller 

inte få riskera leveranssäkerheten genom 

stopp eller brist på utrustade fordon hos 

operatörerna. 

När man designade ERTMS-systemet 

utgick man från en modell där tågsystemet 

är sammanhållet och statligt ägt. 

Frågan om finansiering är då enklare att 

lösa. I en avreglerad värld måste de olika 

aktörerna kunna räkna hem sina investeringar, 

framhåller Wiman, och fortsätter: 

– Eftersom de enskilda tågoperatörerna 

förväntas bekosta signalsystemet 

i sina lok, måste de vara säkra på att 

kunna leverera en bättre produkt till 

sina kunder, och kunna ta betalt för det. 

De som beslutar om teknikskiften måste 

också sörja för finansieringen och drifts- 

Varje dag 

fraktas stål motsvarande ett Eiffeltorn 

från norra Sverige. 

Vi vill frakta två. 

säkerheten. Gör man inte det slår man 

sönder marknaden och på sikt kommer 

vi inte längre att ha 26 operatörer. Man 

måste absolut vara vaksam på att skiftet 

till ERTMS kan påverka konkurrensförutsättningarna, 

fastslår Christel 

Wiman. 

Fakta om ERTMS 

ERTMS är en förkortning av European Rail 

Traffic Management System som ska bli 

ett gemensamt trafikstyrningssystem för 

Europa. Det införs för att skapa gränsöverskridande 

tågtrafik och stärka järnvägens 

konkurrenskraft och avses leda till att den 

europeiska tågmarknaden för tågoperatörer 

öppnas. Sammantaget beräknas ERTMSsystemet 

kosta 33 miljarder, varav staten 

ska stå för de cirka 30 miljarder som avser 

infrastrukturen. Operatörerna ska stå för 

cirka tre miljarder. 

Bygg 

Foto: Trafikverket / Göran Fält

Annons Annons 


20 

Hållbarhetstanke genomsyrar 

samhällsbyggandet 

Svenska teknikkonsulter och byggentreprenörer ligger i framkanten 

när det gäller att skapa och bygga hållbara lösningar för infrastruktur. 

Hållbarhet 


– Hållbarhet är på varje lands 

agenda och det nordiska kunnandet 

på området är en förebild. Det finns en 

mycket stark efterfrågan på svenska teknikkonsulters 

kompetens, både i Sverige 

och internationellt, säger 

Lena Wästfelt, vd på Svenska 

Teknik&Designföretagen. 

En utmaning när det gäller 

infrastruktur är att beställningarna 

ofta har extremt 

detaljerade kravspecifikationer. 

Det ger mindre utrymme 

för riktigt innovativa lösning- 

ar, där hållbarhetskunnandet 

kommer till sin fulla rätt. 

– Tekniken och kunska- 

Foto: Rosie Alm 

pen finns, men beställningarnas 

utformning har varit begränsande. 

Beställarna, exempelvis Trafikverket 

eller kommunerna, är medvetna om 

Ola Månsson, vd på Sveriges 

Byggindustrier. 

detta och arbetar intensivt för utforma 

förfrågningar där det är funktionen 

som är det centrala. Vi har en mycket 

fruktbar dialog med dem, säger Lena 

Wästfelt. 

Del av helhet 

Hon efterlyser också ett större helhetstänkande 

rent generellt. Dagens svenska 

kommuner har oftast höga ambitioner 

att bygga hållbart, men ibland 

bortser man från att infrastrukturen 

på en ort är en 

del av en större kedja. För 

optimal hållbarhet måste alla 

samarbeta över kommun-, departement- 

och partigränser. 

– Det går inte att separera 

olika delar av samhällsbyg- 

gandet från varandra. Infrastrukturen, 

fastighetsbygge, 

miljön – allt hänger ihop och 

alla beslut måste tas med hänsyn 

till de olika komponenterna. Det gäller 

verkligen att fatta långsiktiga beslut 

och tänka längre än i mandatperioder. 

Den sortens helhetstänkande är förutsättningen 

för framtidens städer. 

Regionförstoring 

Lena Wästfelt får medhåll av 

Ola Månsson, vd på Sveriges 

Byggindustrier. Han menar 

att det är väsentligt att infrastrukturpolitiken 

tar de stora 

greppen, där hållbara städer 

och regionförstoring står i fokus. 

– Det finns stora tillväxtmöjligheter, 

där väl utbyggd 

infrastruktur möjliggör ett 

bra boende med korta 

pendlingsavstånd i 

tid. Då får människor 

större frihet att välja 

var de vill bo samtidigt 

som vi får blomstrande 

regioner, där företagen 

lättare kan få sitt 

kompetensbehov tillgodosett. 

I det sammanhanget 

är kollektivtrafiken det centrala. 

Men det kräver ett brett perspektiv i 

infrastrukturen, där allas kompetens 

tas tillvara och där det finns stabila och 

Nytt forskningsprojekt ska ge 

Då Sverige står inför stora investeringar 

i underjordisk infrastruktur 

har flera aktörer inom 

Geoinfra-sektorn tagit initiativet 

till ett forsknings- och utvecklingsprojekt 

inom området 

Hållbar utveckling av urban 

underjordisk infrastruktur. Trafikverket 

och Forskningsrådet 

Formas har gemensamt utlyst 

15 miljoner kronor per år under 

en femårsperiod för projektet. 

Utlysningen har identifierat 

fyra viktiga områden: 

Utformning drift och underhåll 

– Det finns fortfarande en kunskapslucka 

mellan förundersökningarnas 

kvalitet och det ekonomiska och tekniska 

resultatet från underjordiska infrastrukturprojekt. 

Ofta är man ganska 

väl medveten tekniskt om att prognoserna 

innehåller någon typ av osäkerhet, 

men man kan jobba mycket mer 

med att översätta osäkerheterna 

i faktiska pengar, säger 

Peter Lundman, enhetschef 

för strategi & utveckling 

på stora projekt inom Trafikverket. 

Effektivitet och logistik 

– Om befintliga naturmaterial 

kan användas på plats i 

en underjordisk anläggning, 

istället för att fraktas bort 

och ersättas med ditfraktat 

byggnadsmaterial, kan naturresurser 

sparas och utsläpp minskas. En idé kan 

vara att arbeta med krosstationer inne 

i en tunnel och lägga tillbaka materia- 


Lena Wästfelt,vd på 

Svenska Teknik& 

Designföretagen. 

let som underlag, kommenterar Peter 

Lundman. 

Vatten – interaktion med en underjordisk 

anläggning 

– Det finns ett behov av större kunskap om 

förekomst och spridning av föroreningar i 

miljön samt om strategier för hantering av 

förorenat grundvatten och förorenad jord. 

Ju mer förtätningar det blir av våra städer 

desto mindre frihet har vi i var vi kan 

lägga framtida infrastruktursatsningar. Vi 

kanske tvingas in i områden som undvikits 

tidigare på grund av att det finns risk 

för föroreningar. Så vi tvingas ta tag i problem 

som samhället har skjutit framför 

sig, och då är det bättre att stå rustad för 

hur vi ska göra, innan vi är där, kommenterar 

Peter Lundman. 

Riskhantering 

– Det har gått framåt mycket på det här 

området, men vi kan bli ännu bättre. 

Stora tekniska, miljömässiga och ekonomiska 

värden kan sparas genom korrekt 

riskhantering, framhåller Peter Lundman. 

Vid utlysningens sista ansökningsdag 

den 3 september hade 38 ansökningar 

kommit in. 

Hållbarhet 

är på varje 

lands agenda och 

det nordiska kunnandet 

på området 

är en förebild 

fungerande entreprenadmodeller där 

både stora och små entreprenörer ansvarar 

i total- och funktionsentreprenader, 

säger han. 

Den svenska byggindustrin 

har lång erfarenhet av hållbart 

byggande och också Ola 

Månsson framhåller vikten 

av att denna kompetens tas 

tillvara som krav från kunden. 

– Hos våra medlemsföre- 

tag finns en stor förståelse 

och vilja utifrån ett hållbarhetsperspektiv 

där säkerhet, 

effektivitet och minimerad 

miljöpåverkan är 

ledstjärnor. Vi är alla 

betjänta av att entreprenörerna 

har tillräckligt 

med svängrum för att 

utnyttja den expertis och 

omfattande kompetens 

som finns. Infrastruktur 

är ofta tunga projekt och 

de ska hålla under lång tid. Det gäller 

att utveckla en långsiktigt hållbar produkt 

och göra rätt metodval från början. 

miljövänligare infrastruktur under jord 

För att klara en hållbar utveckling krävs mer fokus på energieffektivitet 

under såväl planering som anläggning och drift av underjordisk 

infrastruktur. Ett nytt forskningsprojekt ska ge Sverige större 

internationell konkurrenskraft på området. 

Geoinfrastruktur 

Text Clas Lewerentz 

Peter Lundman, enhetschef 

för strategi & 

utveckling på stora projekt, 

Trafikverket. 

Det nya forskningsprojektet tittar på framtida underjordsanläggningar 

ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. 

– Överlag är det bra ansatser med lite 

nya konstellationer mellan traditionella 

forskargrupper. Det är glädjande att man 

kan utnyttja varandras kompetenser, säger 

Peter Lundman och tillägger: 

– Förtätningen av städerna sker ju inte 

bara i Sverige utan kanske i första hand 

utomlands. Därför hoppas vi även på att 

den här satsningen kan stärka Sveriges 

förmåga att hävda sig internationellt. Vi 

har förlorat lite mark på grund av priskonkurrensen, 

men kunskapsmässigt 

kan detta bli ett starkare konkurrensmedel 

för Sverige, säger Peter Lundman. 

Beslut om bidrag fattas av Formas 

forskarråd i november 2012.

© NextMedia 

WSP skjuter fram sina 

positioner ytterligare 

WSP är ett av världens ledande teknikkonsultföretag och är inblandat i de flesta 

större infrastrukturprojekt i Sverige. 

Nu går WSP samman med kanadensiska Genivar och tillsammans bildar de ett 

ännu starkare företag med unik kompetens. 

Genom samgåendet blir verksamheten 

än mer internationell, med uppdrag som 

spänner över större delen av världen. 

– WSP är redan mycket väletablerat i 

Europa, USA, Mellanöstern, Afrika och 

Asien. Med Genivar får vi även en oerhört 

stark förankring i Nord- och Latinamerika, 

berättar Eskil Sellgren, vice VD 

och chef för WSP Samhällsbyggnad. 

Nyckelspelare 

Både WSP och Genivar var redan var för 

sig bland de världsledande analys- och 

teknikkonsultbolagen. Kompetensen är 

både bred och djup och omfattar bland 

annat fastighet, industri, gruvnäring, energi, 

miljö och infrastruktur. Inom det 

sistnämnda är WSP idag en av nyckelspelarna 

i Sverige och deltar aktivt i så gott 

som samtliga av de största och mest komplexa 

infrastruktursatsningarna som nu 

WSP är engagerat i de 

flesta större infrastruktursatsningar 

som sker 

eller planeras i Sverige. 

i 

WSP är ett globalt analys- och teknikföretag som erbjuder 

konsulttjänster för hållbar samhällsutveckling. 

Nyligen gick företaget samman med kanadensiska 

Genivar och tillsammans har bolagen en omsättning 

på 11,8 miljarder kronor och 14 500 medarbetare 

spridda på över 300 kontor runtom i världen. 

Kompetensen omfattar allt från marksanering till 

sker eller planeras runt om i landet. Några 

av de mycket stora pågående projekten 

där WSP är engagerat omfattar Citybanan 

i Stockholm, Förbifart Stockholm 

och Västlänken i Göteborg. Gemensamt 

för dem är att de är mycket komplexa 

och stora projekt, som ställer extremt 

höga krav på allt från analys och projektering 

till utförande och efterarbete. 

– Inte minst Västlänken i Göteborg är 

ett projekt med mycket stora utmaningar. 

Precis som med Citybanan handlar det 

om en tågtunnel under staden, men skillnaden 

är att i Göteborg byggs den delvis 

genom djupa lerlager. Detta är mycket 

mer komplext än att bygga i berggrund, 

eftersom det är mycket mindre stabilt 

och stora massor måste schaktas bort, 

förklarar Eskil Sellgren. Att minimera 

påverkan på stadslivet under byggtiden 

kommer också att bli en utmaning. 

stadsplanering, från konstruktion av byggnadsverk till 

projektering av hållbara transportsystem, utveckling 

av framtidens energikällor och utvinning av viktiga 

mineral. Utmärkande för WSP-Genivar är att man 

erbjuder avancerad specialistkunskap och tar ett helhetsansvar 

för multidisciplinära uppdrag genom att 

sammanföra rätt kompetens ur hela koncernen. 

Ett annat omtalat projekt är bussterminalen 

vid nya Slussen i Stockholm, där 

WSP för närvarande arbetar fram det 

tekniska underlaget, systemhandlingen. 

– Det kommer att bli mycket 

bra, med terminalen inhyst 

i ett stort bergrum. Trafikens 

flöde kommer att förbättras 

enormt, till fördel för både 

trafikanterna och miljön. 

Internationella satsningar 

Listan på andra pågående och 

planerade svenska infrastrukturprojekt 

där WSP:s expertis 

är med och utformar och 

förverkligar idéer kan göras 

lång: Spårväg City i Stockholm, Tvärbanan 

mellan Alvik och Solna station och 

vidare till Kista, Norra Länken med intunnling 

av Norra stationsområdet samt 

WSP Sverige AB 

Huvudkontor: Arenavägen 7 

121 88 Stockholm-Globen 

Tel: 08-688 60 00 

info@wspgroup.se 

www.wspgroup.se 

Eskil Sellgren, vice VD 

och chef för Samhällsbyggnad 

på WSP. 

Annons 

21 

Västsvenska BanaVäg i Väst mellan Göteborg 

och Trollhättan, Marieholmstunneln 

under Göta Älv och en tågtunnel 

under Varberg, för att nämna några. 

Stora utländska projekt där 

WSP bidrar med sin kompetens 

är bland annat Crossrail 

i London, som är ett projekt 

som liknar Citybanan i Stockholm 

fast tio gånger större, 

London Bridge Station, höghastighetståg 

i England och 

en omfattande utbyggnad av 

tunnelbanan i Qatar inför 

fotbolls-VM 2022. Det finns 

också stora satsningar i Norge, 

bland annat höghastighetsbanor 

i samarbete med Multiconsult, 

som är Norges näst största konsultföretag 

och som ägs till 25 procent av WSP. 

– Nu hoppas vi mycket på intressanta 

projekt i Kanada, där Genivar har över 

100 kontor. Kanada har ju stora likheter 

med de nordiska länderna när det 

gäller såväl klimat och naturliga förutsättningar 

som i synen på hållbart samhällsbyggande, 

så där finns mycket goda 

förutsättningar för WSP att bidra med 

sin kompetens, säger Eskil Sellgren. 

Positiv utveckling 

Han ser också mycket positivt på utvecklingen 

i Sverige, där regeringen nu har 

aviserat omfattande satsningar på infrastrukturen. 

De stora och ofta komplexa 

projekt som det nu talas om, som till 

exempel Ostlänken och tunnelbana till 

Nacka, är just den typen av satsningar 

där WSP:s kompetens bäst kommer till 

sin rätt, framhåller Eskil Sellgren. 

– Stora infrastrukturprojekt kräver 

många olika typer av kompetens, med 

både bredd och spets. Vi har en mycket 

lång erfarenhet av alla sorters infrastrukturbyggen 

och kan stå till tjänst genom 

projektets alla faser. Vi har också en 

mycket stark lokal förankring på våra 

enskilda marknader, som vi kombinerar 

med ett globalt nätverk av specialister. 

Den sortens helhetssyn är avgörande för 

framgångsrikt samhällsbyggande.

22 Annons © NextMedia 

Züblin – lokal spelare med stora muskler 

Züblin etablerade sig i Sverige för sju år sedan med Pär Land som 

anställd nummer ett och VD. Sedan dess har det hänt en hel del. I dag 

har verksamheten närmare hundra anställda som är involverade i flera av 

landets stora underjordiska infrastrukturprojekt. 

Züblin är ett anläggningsföretag som 

står på tre ben: traditionell grundläggning, 

stora underjordiska infrastrukturprojekt 

och geoenergi. 

– Vår nisch är att hålla till i underjorden 

och anlägga underjordisk infrastruktur 

samt att skapa en säker grund 

för alla projekt genom våra specialister 

på Grundläggning. Vi erbjuder dessutom 

marknaden energibesparande installationer 

genom våra specialister på Geoenergi. 

I Sverige har vi just nu tungt fokus på 

Stockholmsregionen där vi är involverade 

både i Citybanan och Norra länken, 

berättar Pär Land. 

När det gäller Citybanan är Züblin 

den entreprenör som gjort flest etapper 

av alla inblandade aktörer. Och att det är 

just Züblin som ansvarar för en stor del 

av det underjordiska bygget i Riddarfjärden 

har sin förklaring. 

– Züblin med huvudkontor i Stuttgart 

är ett företag som har lång erfarenhet av 

att arbeta med stora infrastrukturprojekt 

i miljonstäder. Uppdrag av den här 

typen är svåra, både tekniskt och logistiskt 

sett. De ligger mitt i city och det är 

många tunga maskiner involverade. Det 

är vi vana med från Tyskland och kan 

erbjuda både den kompetens som krävs 

och bra lösningar. 

Lokal spelare 

Pär Land är dock noga med att betona 

att Züblin är en lokal spelare. 

– Byggen i allmänhet, och infrastrukturprojekt 

i synnerhet, handlar om mycket 

mer än att gräva en tunnel eller anlägga 

en väg. För att ett projekt ska löpa smidigt 

är det även viktigt att förstå kulturen, 

ha lokalkännedom och en känsla för 

omgivningen. Därför leds alla våra projekt 

av inhemska medarbetare. Sedan har 

vi stora resurser både i form av kompetens 

och kapital via moderbolaget. 

En viktig anledning till att verksamheten 

växt så mycket på kort tid, är enligt 

Pär Land den behändiga storleken på 

bolaget. 

– Vi är trots allt ganska små i Sverige, 

det gör att vi kan vara mycket flexibla. 

Züblins styrka är att vara en lokal aktör 

med stora muskler, både vad gäller tekniskt 

kunnande och finansiell styrka. 

Enligt VD Pär Land planerar Züblin att fortsätta 

växa i Sverige. 

De närmaste åren planerar Züblin att 

fortsätta växa i Sverige, främst på nya 

geografiska marknader. 

– Vi har hittills arbetat ganska fokuserat 

kring Stockholmsregionen. Om fem 

år har vi volymmässigt kanske växt oss 

dubbelt så stora som i dag. Men vi har 

ingen ambition att blir störst i Sverige. 

Vi trivs i rollen som de bästa och som 

specialister på den här typen av projekt. 

Züblin Scandinavia AB är ett helägt 

dotterbolag till Züblin Spezialtiefbau 

med säte i Stuttgart, Tyskland. 

Sedan våren 2005 är Züblin etablerat 

på den svenska marknaden, 

där vi utför arbeten inom traditionell 

grundläggning, stora underjordiska infrastrukturprojekt 

och geoenergi. 

Vår ambition är att genom personligt 

engagemang och stor lokalkännedom, 

i kombination med moderbolagets omfattande 

resurser och långa erfarenhet 

av komplicerade grundläggnings- och 

tunnelprojekt, erbjuda konkurrenskraftiga 

lösningar med högt teknikinnehåll. 

Verksamheten har i dag cirka 100 

anställda och omsätter 700 miljoner 

kronor. 

Züblin Scandinavia AB 

Postadress: Box 7017, 170 07 Solna 

Besöksadress: Vallgatan 9, 170 67 Solna 

Tel : 08 553 353 00 

Fax: 08 754 24 20 

www.zueblin.se 

Annons © NextMedia 

Den nya vägen till Europa 

Är du trött på långa köer för att transportera gods till och från Central- 

och Östeuropa? Genom investeringar på runt en miljard kronor har en 

ny väg till Europa – Baltic-Link Motorways of the Sea – skapats. I oktober 

2013 är den färdig att användas fullt ut. 

Antalet godstransporter mellan Polen 

och Sverige uppgick 1999 till 100 000. 

Fem år senare var transporterna dubbelt 

så många, och 2020 beräknas de återigen 

ha fördubblats. 

– Runt 2020 kommer vägarna mellan 

Danmark och Tyskland att vara fulla 

och för att komma förbi flaskhalsproblemet 

behövs en ny transportkorridor 

vilket vi nu har skapat, från Göteborg, 

via Alvesta och Karlskrona till Polen, säger 

Per-Olof Löfberg, projektledare åt 

Region förbundet södra Småland och trafikchef 

på Växjö kommun. 

Lokalisera flaskhalsar 

Redan 1998 tog kommuner och organisationer 

från fem Östersjöländer initiativet 

till en ny transportkorridor när de 

startade EU-projektet SEBTrans för att 

kartlägga handelsvägar kring Östersjön. 

Resultatet visade att det fanns flaskhalsar 

och olika problem längs en transportväg 

mellan Göteborg och Polen. För 

att kunna arbeta vidare och göra en mer 

detaljerad plan på hur problemen skulle 

lösas startades 2002 EU-projektet SEB- 

Trans-Link. Ur dessa två projekt uppstod 

Baltic-Link Association, som består av 

svenska kommuner, regionförbund och 

företag som verkar för att den nya länken 

ska bli verklighet. 

– Regionförbundet södra Småland 

skrev en ansökan till Trans-European 

Networks som ansvarar för EU:s satsningar 

på infrastruktur. Med tanke på den 

ökade trafiken och vår omfattande kartläggning 

tog TEN-T beslutet att investera 

17,1 miljoner Euro i Baltic-Link vilket gör 

det till ett av de största EU-finansierade 

infrastrukturprojekten i Sverige. 

Nya mötesspår 

Sammanlagt har myndigheter och kommuner 

genomfört investeringar på en 

miljard kronor i sydöstra Sverige och i 

Gdynias hamn. I järnvägsknutpunkten 

Alvesta har en ny kombiterminal byggts 

för lastning av gods. Den största investeringen 

har skett mellan Karlskrona och 

Emmaboda på Kust till kust-banan. 

– Sträckan får bland annat nya mötesspår 

vilket även gynnar persontrafiken. 

Från stationen i Karlskrona till hamnen 

läggs nya spår, och i hamnen byggs även 

en terminal för att lasta om gods från 

Per-Olof Löfberg, 

projektledare åt 

Region förbundet 

södra Småland och 

trafikchef på Växjö 

kommun. 

järnväg till lastbil. I Gdynias hamn investeras 

i terminal, järnväg och vägar för att 

kunna lasta om intermodala transporter. 

Ny transportkorridor 

Stena Line har bytt ut flotta i Karlskrona 

till till två nya färjor och investerat i ett nytt 

elsystem, så att de kan minska användandet 

av motorerna inne i hamnen och koppla in 

sig i en ny laddningsstation på kajen. 

– Tidsmässigt är detta den snabbaste 

vägen och eftersom Polen satsar på sin 

infrastruktur bildas en transportkorridor 

i 

i 

Baltic-Link Motorways of the Sea 

Näringsdepartementet i Sverige och 

transportministeriet i Polen har godkänt 

investeringarna, vilket var ett krav 

innan Trans-European Networks gav 

klartecken för finansiering av projektet. 

Besök www.baltic-link.se eller kontakta 

Per-Olof Löfberg på 0470-76 85 91, 

per-olof.lofberg@vaxjo.se för mer information. 

ner mot Adriatiska havet. Marknadsföringsarbetet 

pågår och i maj ska vi anordna 

ett event i slovenska Portoroz, 

berättar Per-Olof Löfberg.

© NextMedia 

Framtiden tillhör specialstålet 

Hållfast specialstål ingår som en viktig beståndsdel i många infrastrukturprojekt. Det används 

allt mer i kollektivtransportmedel som pendeltåg, spårvagnar och tunnelbanevagnar. 

– Alla kan göra specialstål lite då och 

då. Men att göra det bra och med konsekvent 

kvalitet dag efter dag, det är 

det som är svårt, säger Thomas Hörnfeldt, 

Senior vice president, Special Steels 

Ruukki. 

Specialstål är en marknad på frammarsch. 

Genom att fokusera på 

nischprodukter har den nordiska 

stålindustrin tagit stora andelar 

av världsmarknaden för 

de utvalda produkterna. 

– Den nordiska stålproduktionen 

är, med internationella 

mått mätt, mycket liten. 

Vi har inga skalfördelar om 

man jämför t.ex. med koreanska, 

kinesiska eller amerikanska 

tillverkare, säger Thomas 

Hörnfeldt. 

Ändå står sig nordiska ståltillverkare 

mycket bra i den internationella konkurrensen. 

– Vem som helst kan sälja specialstål, 

men det vi är duktiga på i Norden är 

i 

Thomas Hörnfeldt, 

Senior vice president, 

Special Steels Ruukki. 

Transporter använder 20-25 % av energin 

i världen och genererar 26 % av världens 

koldioxidutsläpp, samtidigt som bränsle är 

den enskilt snabbaste ökande kostnaden. 

Höghållfasta varmvalsade stål ger fordon en 

längre livslängd. Stålens lätthet kan ge lägre 

bränsleförbrukning, högre nyttolast och mindre 

CO 2 -utsläpp. Stål är även världens mest återvunna 

material och går att återanvända om 

och om igen. 

Ett exempel är Raex ® som är ett höghållfast 

slitstål med hög hårdhet och slaghållfasthet. 

Den förlänger maskinens livslängd, minskar 

slitage. Stålet är lätt att skära och forma, vilket 

att ha en dialog med kunderna om hur 

de kan förbättra sina produkter genom 

att använda specialstålets egenskaper 

på bästa sätt. Ett land som Kina kommer 

förstås att göra detta på sikt, men 

utmaningen med specialstål är att kunna 

erbjuda en konsekvent och stabil kvalitetsnivå. 

Alla kan göra specialstål 

lite då och då. Men att 

göra det bra och med konstant 

hög kvalitet, det är det 

som är svårt. 

Stor potential 

Thomas Hörnfeldt påpekar 

att Kina i dag konsumerar 

ungefär hälften av världens 

stål. Men om man tittar specifikt 

på specialstål är motsvarande 

siffra bara 16-17 

procent av världens konsumtion. 

– Här finns en tydlig potential som på 

sikt kommer att leda till en stor efterfrågan. 

Jag är övertygad om att det kommer 

att finnas en plats och en roll att spela 

även tillåter en innovativ design och lättare 

produkter som förbättrar energieffektiviteten. 

Ruukkis specialstål kräver inte dyra legeringsämnen, 

utan framställs genom kontrollerad 

kylning. 

Ruukki är certifierat enligt ledningssystemstandarderna 

ISO 9001 och 14001. Dessa 

certifieringar omfattar 99 % av verksamheten 

globalt. Företaget tillhör branschledarna i Dow 

Jones Sustainability Index. Stålet produceras i 

Finland i Brahestad som efter envist arbete i ett 

decennium är ett av världens mest klimatanpassade 

stålverk. Miljövarudeklarationer finns för 

Ruukkis vanligaste stålprodukter. 

för nordiskt specialstål i många, många 

år framöver. 

Stålkonsumtionen i världen fortsätter 

att öka och det finns en stor potential i 

att byta ut standardstål mot specialstål 

för att få bättre produkter och produktivitet. 

Transport, lyft och lastning 

I dag används specialstål till stor del inom 

områden som transport, lyft och lastning. 

I framtiden kommer specialstålet med 

stor sannolikhet att ingå även i lättare 

produkter. Renhållningsbilar är ett aktuellt 

område. Här finns ökade krav på 

att kunna bygga lätta, kompakta bilar, 

som kan ta stor last och samtidigt köras 

i citykärnor. Även kollektivtransporter, 

pendeltåg och spårvagnar kan göras mer 

energieffektiva genom att användning av 

specialstål ger lägre vikt. 

En annan tillväxtmöjlighet är byggnadsindustrin. 

Där ser man hur stålkonstruktioner 

blir mer och mer avancerade 

och i framtiden skulle användning av spe- 

Ruukkis stål används även för 

Ultrasnabba tåg 

Bilindustrin 

Fartyg 

Offshore 

Gruvindustrins maskiner och vagnar 

Annons 

Detta är polska Wieltons vädertåliga 

trailer, som fungerar även i 

extrem kyla, bland annat i Sibirien. 

Specialstålet möjliggör ett lättare 

fordon då det krävs mindre stål med 

högre hållfasthet, samtidigt som 

dess egenskaper är utvecklade för 

extrema förhållanden. 

Kranar 

Skogsmaskiner 

Bulldozers 

Infrastrukturprojekt såsom 

broar och bullerskydd 

Mer information i Ruukkis hållbarhetsredovisning 2011: 

www.ruukki.com/cr-2011 eller på www.ruukki.se 

23 

cialstål kunna leda till lättare och därmed 

mindre energikrävande byggnader. Här 

finns en stor potential för specialstål som 

kan leda till att det byggs betydligt mindre 

energikrävande hus i framtiden. 

Energieffektivt 

Precis som i många andra branscher 

drivs utvecklingen till stor del av miljökrav 

och ett livscykeltänk. Med specialstål 

går det att göra energieffektivare 

produkter både med den så kallade omedelbara 

leveransen, och genom att fordon 

blir lättare. 

– I dag handlar det mycket om att 

skapa bättre energieffektivitet. Kunderna 

vill bygga lättare lastbilar, lätttare 

grävskopor osv. Med starkare stål 

kan vi göra lättare konstruktioner och 

då minskar miljöbelastningen i tillverkningsledet, 

eftersom det går åt mindre 

råvara. Men det ger även lägre bränsleförbrukning 

och en längre livslängd på 

hela produkten. Det är där de stora miljövinsterna 

kommer. 

FOTO: © Wielton / Ruukki Inline Magazine 2012


APM Terminals Gothenburg 

fortsätter växa 

Sedan årsskiftet drivs containerterminalen i Göteborgs Hamn av den globala 

terminaloperatören APM Terminals och det har varit en bra start. Med planerade 

investeringar på cirka 800 miljoner kronor kommer verksamheten att fortsätta växa. 

– Det har gått bra. Sedan APM Terminals 

tog över verksamheten har vi fått två nya 

direktlinjer till Asien, järnvägsförbindelsen 

till Norge har etablerat sig och en ny 

trafik inom kortsjösegmentet till England 

och Spanien har startat. Nyligen 

har vårt framgångsrika järnvägskoncept 

utökats med en ny järnvägsförbindelse 

till Stockholm, berättar Patrik Thulin, 

försäljnings- och marknadschef på APM 

Terminals Gothenburg. 

APM Terminals tog över containerterminalen 

i Göteborgs Hamn i januari 

2012 och har ett 25-årigt koncessionsavtal 

med Göteborgs Hamn AB. APM 

Terminals är en av världens största terminaloperatörer. 

Huvudkontoret ligger 

i nederländska Haag och idag har man 

sammanlagt 24 000 anställda och verksamhet 

i 64 länder. Bolaget ingår i AP 

Moeller Maersk. 

– Att APM Terminals tog över verksamheten 

skapade en tydlig internationell 

närvaro. Det har haft en positiv 

effekt och har gett terminalen en nystart, 

säger Patrik Thulin. 

Nav i utrikeshandeln 

APM Terminals Gothenburg är idag 

Nordens största containerterminal och 

är därmed ett viktigt nav i den svenska 

utrikeshandeln. Här skeppas cirka 55 

procent av alla containrar till och från 

Sverige. 

– Göteborg ligger strategiskt för den 

svenska industrin. Vi har en god mix av 

kunder som vi servar i Skandinavien och vi 

har även möjlighet att serva Baltikum och 

Ryssland härifrån, säger Patrik Thulin. 

Hit kommer direktanlöp, alltså oceangående 

fartyg som kommer från andra 

världsdelar. Containerterminalen 

i Göteborgs Hamn är 

den enda i Sverige som har 

kapacitet att ta emot och hantera 

dessa gigantiska oceangående 

fartyg. 

– Allt detta innebär enorma 

fördelar för svensk import- och 

exportindustri. Kunderna får 

sina produkter levererade till 

och från fjärran destinationer 

utan omlastning. Men för att 

verksamheten skall vara effektiv 

så måste även infrastrukturen 

runt hamnen utvecklas i 

form av järnvägar och tillfartsvägar, säger 

Patrik Thulin. 

Unik järnvägslösning 

Terminalens kapacitet är mycket hög: på 

den 80 hektar stora terminalytan finns 

1,8 kilometer kaj, tio kajplatser, en bangård 

för lastning av järnvägsvagnar, åtta 

Patrik Thulin, försäljnings- 

och 

marknadschef på APM 

Terminals Gothenburg. 

Foto: APM Terminals 

containerkranar (varav tre Super Post 

Panamax), två järnvägskranar, ett 40tal 

grensletruckar och ett nytt IT-baserat 

operativsystem som togs i bruk 2010. 

En annan lösning i terminalen som 

fått stor uppmärksamhet är det väl utbyggda 

systemet med 26 järnvägspendlar 

som effektivt transporterar containrar 

till och från terminalen. Ungefär hälften 

av all containertransport sker 

med järnväg. 

– Systemet är unikt och är 

uppbyggt via flertalet järnvägsoperatörer 

som är duktiga 

på att skapa lösningar som 

både är bra för våra kunder 

och för miljön, säger Patrik 

Thulin. 

Stora satsningar 

APM Terminals planerar omfattande 

investeringar i Göteborg. 

För att kunna fortsätta 

växa kommer bolaget under de 

närmaste fem åren att investera cirka 800 

miljoner kronor i containerterminalen. 

– Exempelvis skall vi investera i fler Super 

Post Panamax-kranar. Då kommer vi 

att kunna möta kundkraven och öka produktiviteten 

ännu mer, säger Patrik Thulin. 

Andra stora investeringsprojekt inbegriper 

nya järnvägsspår, järnvägskranar 

och övrig hanteringsutrustning. Dessutom 

skall ytor på terminalen uppgraderas 

så att den kan möta morgondagens 

behov. 

– Kunderna står i centrum och vi strävar 

efter att varje år öka effektiviteten 

och servicenivån. Genom att vi växer bidrar 

vi till en ökad tillväxt för den svenska 

industrin, säger Patrik Thulin. 

i 


är Nordens största 

containerterminal och ett 

viktigt nav i den svenska 

utrikeshandeln. 

Foto: APM Terminals 

APM Terminals är experter på att 

utforma, bygga och driva hamnar, 

terminaler och landbaserade tjänster. 

Huvudkontoret ligger i nederländska 

Haag och bolaget har ett globalt terminalnätverk 

med 56 hamnanläggningar 

samt landbaserade tjänster på 155 

platser, vilket ger APM Terminals en 

närvaro i 64 länder. 


Box 2125 

403 13 Göteborg 

Tel: 010-122 20 00 

E-post: info@apmterminals.com 

www.apmterminals.com

© NextMedia 

Helhetsgrepp inom frakt på Stena Line 

Stena Line satsar stort på framtiden. Bolaget kommer snart att erbjuda 

innovativa helhetslösningar inom bland annat frakt, logistik och kringtjänster. 

– Vi kallar det för ”shipping logistics”. 

I korthet innebär det att vi tar en större 

del av logistikkedjan och erbjuder mer 

än bara kaj-kaj-tjänster, säger Björn Petrusson, 

som sedan augusti är ny fraktdirektör 

på Stena Line. 

Fokus nätverk 

Stena Line-koncernen är ett internationellt 

transport- och reseservicebolag. 

Med 22 linjer har företaget Europas 

mest heltäckande linjenät och fraktverksamheten 

utgör idag ungefär 50 procent 

av den totala verksamheten. Målet med 

de nya satsningarna inom frakt är att 

utveckla och ta fraktverksamheten in i 

framtiden. Det innebär bland annat en 

utökad och bättre marknadsstruktur där 

man delar upp Europa i fyra affärsom- 

i 

Stena Line-koncernen är ett internationellt transport- och reseserviceföretag 

med Europas mest heltäckande linjenät. Stena Line 

har 22 färjelinjer i Skandinavien och runt Storbritannien och 

förbindelser mellan nio länder. Stena Line har betydande marknadsandelar 

på alla företagets marknadsområden. Den starka 

positionen är resultatet av en innovativ företagskultur, som 

stimulerar service- och produktutveckling, i kombination med 

strategiska företagsförvärv. Omsättningen är över 12 000 MSEK. 

© NextMedia 

Den svenska tillväxten är beroende av 

export och import, där transporter spelar 

en viktig roll. Även persontransporter 

är en viktig fråga. Transportforskning är 

alltså angelägnare än någonsin. Men för 

att få fram helhetslösningar krävs samarbete 

över disciplingränserna och där spelar 

CLOSER en viktig roll. 

– Ett stort problem är att det finns ett 

glapp mellan forskning och marknadsintroduktion. 

Det gör att forskningsresultat 

ofta inte leder till nya lösningar inom 

industrin. Vårt mål är att överbrygga 

glappet och samla både svenska och internationella 

aktörer från akademi, näringsliv 

och samhälle, berättar Sofie 

Vennersten, projektledare på CLOSER. 

Helhetsgrepp 

CLOSER kraftsamlar för transporteffektivitet 

både inom gods- och persontransport 

i alla trafikslag. Målet är att ta 

råden som får en ännu större betydelse 

än idag. 

– Vi tar ett helhetsgrepp som går bortom 

rutter och linjer. Istället 

kommer nätverket och affärsområdena 

att hamna mer i fokus, 

säger Björn Petrusson. 

Dessutom breddas verksamheten 

genom att bolaget 

aktivt undersöker de industrisektorer 

där kunderna och 

operatörerna är verksamma 

– exempelvis automotive, forest/paper 

och steel. Detta gör 

att man kan erbjuda utökade 

tjänster anpassade efter kundernas behov. 

Ökad lönsamhet 

Stena Line satsar även på intermodala 

Björn Petrusson, fraktdirektör 

på Stena Line. 

Stena Line Freight 

Frakthuset 

Danmarksterminalen 


Tel: 031-85 80 00 

Fax: 031-12 73 54 

www.stenaline.com 

fram och testa transportlösningar som är 

både hållbara och kostnadseffektiva. En 

huvuduppgift är därför att initiera, rigga, 

stödja och samordna stora demonstrationsprojekt. 

– För oss är helhetsgrepp, bredd och 

systemsyn viktigt. Då är det nödvändigt 

att kunna föra samman många olika aktö- 

lösningar och utvecklar kringtjänster som 

exempelvis Crossdocking och IT-tjänster 

i terminalerna. Lösningarna integreras 

med kundernas verksamhet 

vilket ger en ännu effektivare 

service. 

– De intermodala lösningarna 

och de smarta 

kringtjänsterna minskar utgifterna 

och ökar lönsamheten 

för både oss och våra 

kunder. Vi jobbar i en tuff och 

konkurrensutsatt bransch och 

det är viktigt att hitta sätt att 

förbättra för alla parter. Därför 

samarbetar vi med kunderna under 

hela processen, säger Björn Petrusson. 

Att Stena Line tar en större del av logistikkedjan 

ställer förstås höga krav på 

rer. Demonstrationsprojekten ska ses som 

starten på långsiktiga förändringsarbeten. 

Målet är att vi även skall bli en nod för 

EU-samarbeten, säger Sofie Vennersten. 

Samverkansprojekt 

CLOSER fokuserar på tre temaområden: 

High Capacity Transport, Green Corri- 

Annons 

25 

bolaget. Detta är något som Björn Petrusson 

välkomnar: 

– Det är en utmaning att utöka verksamheten 

på detta sätt och vi kommer 

att behöva fler samarbetspartners. Men 

samtidigt känns det väldigt bra att ta 

det här steget: vi tänker nytt och tänker 

framtid, säger han. 

CLOSER: innovativ arena för transporteffektivitet 

Sveriges transportsystem står inför 

stora utmaningar. Ett sätt att möta 

dessa är en kraftsamling inom 

forskning och innovation. Detta 

ska åstadkommas genom CLOSER 

– en nationell arena som samlar 

akademi, näringsliv och samhälle. 

CLOSER drivs som ett program 

inom Lindholmen Science Park i 

Göteborg. 

i 

CLOSER & Lindholmen Science Park 

CLOSER är en del av den kreativa samverkansmiljön på Lindholmen 

Science Park. Det drivs som ett program på uppdrag av Vinnova och 

Trafikverket. Partner i CLOSER är redan nu Västra Götaland, Chalmers, 

Schenker, Scania och Volvo. Här samverkar akademi, näringsliv och 

samhälle för att stärka hela innovationskedjan. 

Läs mer på: www.lindholmen.se/closer 

Sofie Vennersten, projektledare 

på CLOSER. 

Fotograf: Joachim Brink 

Lindholmen Science Park 

Box 8077 


Växel: 031-764 70 00 

E-post: info@lindholmen.se 

www.lindholmen.se 

Annons 

dors och Urban Transport. Inom det sistnämnda 

driver CLOSER två innovativa 

samverkansprojekt: GO:SMART och 

SENDSMART, som skall ta fram och 

demonstrera lösningar för både person- 

och godstransporter i Göteborg. 

– Målet med GO:SMART är att utveckla 

en innovativ mäklartjänst som 

förenklar klimatsmarta personresor i 

stadsmiljö. Projektet SENDSMART tar 

i sin tur ett unikt helhetsgrepp på godstransporter. 

Förhoppningen är att exportera 

lösningarna till andra städer i Sverige 

och Europa, säger Sofie Vennersten. 

Lindholmen bra arena 

CLOSER är ett av flera stora program 

inom Lindholmen Science Park. Enligt 

Sofie Vennersten är det ingen slump att 

CLOSER etablerades just här: 

– På Lindholmen finns en etablerad innovationsmiljö 

där olika svenska och internationella 

aktörer möts. Här finns en lång 

tradition av kreativ samverkan, säger hon.


Bättre transporter ett måste för 

tillväxt inom gruvnäringen 

Gruvnäringen är en av våra viktigare basindustrier och den är idag i en kraftfull 

expansion. Det ställer höga krav på väl fungerande infrastruktur. 

– Det gäller att satsa nu för att säkra en gemensam ljus framtid, säger Bo-Göran 

Johansson, VD för Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden. 

Atlas Copco är en av många nyckelspelare 

i det svenska samhällsbygget. Företaget 

har en världsledande ställning inom 

bland annat gruv- och bergbrytningsteknik, 

där Atlas Copco erbjuder innovativa 

produkter och tjänster för framtagning 

av hållbara infrastrukturlösningar. 

Idag finns en mycket stark aktivitet i 

gruvnäringen, med en rad nya fyndigheter 

liksom tidigare nedlagda 

gruvor som nu börjar brytas 

på nytt. Det medför en stark 

tillväxtpotential i områden 

som Norrbottens län, Västerbottens 

län och Bergslagen. 

Men om gruvnäringen 

ska kunna utvecklas krävs 

att det finns goda kommuni- 

kationer till och runt fyndigheterna 

och bra lösningar för 

att transportera mineralen till 

förädlingsanläggningar och 

exportmarknader. 

– Gruvnäringen har momentum just 

nu och vi har ett fönster på 5 till 10 år 

att investera och utveckla näringen. Det 

gäller att agera för att komma med på tåget 

och se till att Sverige är rustat för att 

kunna ta stora marknadsandelar, säger 

Bo-Göran Johansson. 

Järnvägen effektivast 

Därför vill han se en kraftfull och fokuserad 

satsning framför allt på järnvägen, 

som är det mest effektiva transportslaget 

för malm och mineral. Mycket positivt 

sker, men det finns mycket kvar att göra 

för att utveckla infrastrukturen för att 

Bo-Göran Johansson, 

VD för Atlas Copco 

Mining and Rock 

Excavation Technique 

Sweden. 

underlätta för gruvindustrin. Exempelvis 

behöver Malmbanan mellan Kiruna och 

Narvik byggas ut till tvåspårig, vilket regeringen 

deklarerade för att investera i i 

september i år. Detta är för att säkra ett 

kontinuerligt flöde av transporter längs 

denna viktiga sträcka, där Narviks isfria 

djuphamn utgör en av de viktigaste exporthamnarna 

för svensk gruvnäring. En 

annan satsning som borde ske 

är ny järnväg mellan Pajala 

och Svappavaara, där det har 

öppnats två nya gruvor och 

där transporterna skall ske 

via lastbil. 

– Även här deklarerade regeringen 

en satsning på att 

förstärka vägen för att klara 

transporterna, då det skall gå 

90-tonslastbilar var sjunde 

minut, vilket kortsiktigt löser 

behovet av transporter. Järnvägen, 

däremot, som är gjord 

för sådana tonnage är mer långsiktigt 

hållbar. Ett annat alternativ vore att dra 

järnvägen genom Finland via finska gruvor 

och för utlastning i Kemi, säger han. 

Bo-Göran Johansson ser gärna ett 

ökat samarbete med Norge och Finland 

i infrastrukturfrågor. Regionen försörjer 

hela Europa med mineral, som är av 

enormt stor vikt för både den svenska 

och den europeiska industrin och konkurrenskraften. 

Även i Bergslagen, som omfattar ett 

av världens mest mineralrika områden, 

behöver järnvägen byggas ut och rustas 

upp. I regionen finns ett stort antal be- 

fintliga gruvor, men även nedlagda gruvor, 

där det nu finns ett stort intresse för 

att återuppta driften. 

Helhetssatsningar 

Men det räcker inte med bättre järnvägsförbindelser 

om den svenska gruvnäringen 

ska kunna utvecklas till sin fulla 

potential. Satsningarna måste även omfatta 

bostäder, skolor och annan service 

och ökade resurser till utbildning av 

gruvpersonal samt FoU vid regionens 

högskolor och universitet, framhåller 

Bo-Göran Johansson. 

Viktigt är också att tillståndsprocessen 

inte gör att varje ärende dras i långbänk. 

Idag tar tillståndsförfarandet flera år och 

brytning som skulle ha stor betydelse för 

den svenska ekonomin och sysselsättningen 

riskerar att aldrig förverkligas. 

– Man får aldrig tumma på miljökraven 

och det är viktigt att ansökningar 

kan överklagas i demokratisk ordning, 

men idag är systemet enormt trögt och 

utgör en bromskloss för utvecklingen, 

menar Bo-Göran Johansson. 

En vital gruvindustri är en förutsättning 

för svensk konkurrenskraft och 

tillväxt. Atlas Copco är en av många aktörer 

som är med och utvecklar denna 

viktiga näring, som med rätt förutsättningar 

kan bli en ännu starkare motor 

i den svenska ekonomin. Maskiner och 

kompetens från Atlas Copco är även delaktiga 

i annan infrastrukturbyggnation i 

Sverige, som exempelvis de stora trafiksatsningar 

som sker i storstadsregionerna, 

berättar Bo-Göran Johansson. 

Foto: Atlas Copco 

– Våra produkter och tjänster ligger i 

den absoluta framkanten och vi vill fortsätta 

att vara en drivande kraft för att i 

positiv anda medverka till den svenska 

utvecklingen och tillväxten. En väl anpassad 

och fungerande infrastruktur är en av 

grundpelarna för att skapa välstånd. Därför 

måste alla goda krafter samarbeta och 

ta ett helhetsgrepp för hitta de bästa och 

mest hållbara lösningarna för framtiden. 

i 

Atlas Copco är en industrigrupp med 

världsledande ställning inom kompressorer, 

expansionsturbiner och 

luftbehandlingssystem, anläggningsoch 

gruvutrustning, industriverktyg och 

monteringssystem. Med innovativa 

produkter och tjänster erbjuder Atlas 

Copco lösningar för hållbar produktivitet. 

Företaget grundades 1873 och 

har sitt huvudkontor i Stockholm. Atlas 

Copco har cirka 37 500 anställda och 

kunder i över 170 länder. Affärsområdet 

Gruv- och bergbrytningsteknik 

erbjuder utrustning och tjänster för 

bergbrytning och borrning och bedriver 

utveckling för hållbar produktivitet i 

gruvor, infrastruktur, anläggningsarbeten, 

brunnsborrning samt markarbeten. 

www.atlascopco.se

© NextMedia 

Nya E16 invigd av två 

infrastrukturministrar 

Den 25 september invigde 

Sveriges och Norges infrastrukturministrar 

Europaväg 16 på 

Kongsvingers fästning. Därmed har 

E16 genom Nordirland, Skottland 

och Norge förlängts österut 

från Oslo/Gardermoen-regionen 

genom Nordvärmland och Dalarna 

till Gävle – till stort gagn för 

näringslivsutvecklingen i regionen. 

Gävle-Dalaområdet är redan i dag Sveriges 

största exportindustri- och turistnäringsregion 

utanför storstadsområdena. 

Parallellt med att regionens gruvnäring 

expanderar och turistnäringen nysatsar, 

kommer kraven på en god infrastruktur 

att bli ännu högre. 

– Den nyinvigda E16 är absolut 

ett nödvändigt tillskott för den transportintensiva 

exportindustrin och den 

i 

Läs mer på: www.E16.se 

© NextMedia 

Golder Associates AB: 

Golder Associates AB erbjuder konsult-, 

design-, och entreprenadtjänster främst 

inom områdena anläggningsteknik, miljö 

och informationshantering. Den svenska 

verksamheten omfattar cirka 120 medarbetare 

på kontor i Luleå, Stockholm och 

Göteborg. 

– Vi arbetar tillsammans med våra 

lokala och globala kunder för att hitta 

optimerade lösningar för deras verksamhet. 

För att fortsatt leda utvecklingen i 

E16 Bergen-Gävle 

förstärker Mellansveriges 

näringsliv och 

det Mellansvenska 

logistiknavet. 

framtidsinriktade turistnäringen, säger 

Region Dalarnas ordförande Leif Nilsson. 

Nya E16 blir också ett starkt bidrag 

till förbättrade öst-västliga förbindelser 

och näringslivsutvecklingar med Norge 

och Oslo/Gardermoen-regionen. 

branschen inom våra nischområden ligger 

våra utmaningar i att förvalta och 

utveckla vår tekniska kompetens. Detta 

genom vårt internationella nätverk och 

genom att skapa en kreativ arbetsmiljö 

där innovativt tänkande och nya affärsmodeller 

premieras, säger Anna-Lena 

Öberg-Högsta, VD i Sverige. 

Specialister inom infrastruktur 

och gruvverksamhet 

Med den specialistkompetens bolagets 

konsulter besitter blir Golder ofta engagerade 

i komplexa infrastrukturuppdrag 

där djupa schakt, stora vattenmängder 

eller slag i berg förekommer. För närvarande 

är bolaget engagerat i Förbifart 

Stockholm, där Golder har ett 

delansvar för projekteringen 

av Etapp Kungens Kurva 

innehållande entreprenader 

med djupa schakt i jord med 

krav på komplexa stödkonstruktioner, 

täthets- och jordförstärkningsåtgärder 

samt 

berg med tillhörande bergtun- 

nelpåslag. 

Golder arbetar både för 

mindre lokala exploateringsbolag 

och för internationella gruvbolag. 

Golder i Sverige har specialiserat sig på 

På sitt östra avsnitt kring Borlänge-Gävle, 

passerar E16 rakt igenom Mellansveriges 

logistiknav för att knyta an till Gävle hamn. 

Från hamnen går reguljära godstrafiklinjer 

österut till Finland och vidare till Ryssland, 

men även söderut mot främst Tyskland. E16 

är absolut möjligheternas väg. 

tillståndsprövningar med tillhörande utredningar. 

– Vi har en stor bredd och kan i praktiken 

vara med från planeringsstadiet fram 

till gruvans avveckling. Just nu pågår flera 

uppdrag med nya gruvor avseende brytning 

av zink, guld och sällsynta jordartsmetaller 

men vi har också kunder med etablerade 

gruvor där vi hjälper till med miljö- och geoteknikrelaterade 

tjänster i driftskedet, säger 

Anna-Lena Öberg-Högsta. 

Hållbar samhällsutveckling 

Golder rapporterar sitt hållbarhetsarbete 

i enlighet med riktlinjerna givna i Global 

Reporting Initiative (GRI) B Grade standards. 

Fokus i hållbarhetsarbetet är att 

reducera bolagets koldioxidutsläpp. 

Vidare läggs stort 

fokus på socialt engagemang 

och välgörenhetsarbete genom 

koncernens egen fond för barn 

som blivit föräldralösa på 

grund av HIV-epidemin i Afrika: 

Golder Trust for Orphans. 

– Vi stävar efter att genom 

våra kärnvärden – laganda, 

omsorg, delägarskap, integritet 

och friheten att gå ett steg 

längre i service till våra kunder och våra 

tekniska lösningar – verka för att i alla 

Annons 

Framtidens 

etableringsläge 

När logistik och transporter 

är avgörande är Gävle- 

Dalaområdet ett smart val: 

27 

centralt i Norden, granne med 

Stockholm och Mälardalen 

utmärkt infrastruktur inom väg, 

järnväg och sjöfart 

nya E16 – den förbindande 

länken 

Gävle Hamn – Ostkustens största 

containerhamn 

Läs mer på: 

www.mellansverigeslogistiknav.se 

Ett medarbetarägt globalt specialistföretag 

Med hållbar utveckling, hälsa/ 

säkerhet och miljö i fokus levererar 

Golder kvalificerad teknisk och 

strategisk rådgivning och aktiv 

design som medger tillförlitliga 

och kostnadseffektiva lösningar 

inom bland annat infrastruktur och 

gruvverksamhet. 

Anna-Lena Öberg- 

Högsta, VD i Sverige. 

Annons 

uppdrag implementera miljömässigt, ekonomiskt 

och socialt hållbara lösningar för 

kunderna och deras bolag, säger Anna- 

Lena Öberg-Högsta. 

i 

Verksamhet: Medarbetarägt globalt 

specialiserat konsultföretag inom miljöoch 

geoteknik samt energirelaterade 

tjänster 

Geografisk spridning: 8000 anställda 

på mer än 180 kontor världen över 

och 120 anställda på kontoren i Luleå, 

Stockholm och Göteborg 

Kundserviceområden: Infrastruktur, Olja 

och Gas, Gruv, Industri, Energi 

Teknikområden: Anläggningsteknik 

inom jord, berg och vatten, strategisk 

miljörådgivning och förorenade områden, 

informationshantering 

Besöksadress: 

Stockholm, Östgötagatan 12 

Göteborg, Lilla Bommen 6 

Luleå, Kungsgatan 5 

Växel: +46 8 506 306 00 

www.golder.com


Ökad säkerhet och tillgänglighet 

i framtidens infrastruktur 

Jönköpingsbaserade företaget Sensys har marknadens mest rättssäkra radarsystem för 

trafikövervakning på både väg och järnväg. Företagets produkter säljs över hela världen 

och är en starkt bidragande faktor till det minskade antalet dödsolyckor på svenska vägar. 

– Det handlar om en väldigt enkel princip; 

där bilar kan möta varandra får 

hastigheten inte överstiga 80 kilometer 

i timmen, säger Johan Frilund, VD på 

Sensys. 

Kostnaden för att mötesseparera 10 

kilometer motorväg kan uppgå till 300 

miljoner kronor. Att sätta upp vajerräcke 

på samma sträcka kostar cirka 

20-30 miljoner. Med kameror kan samma 

sträcka säkras för 2 miljoner. Och 

kamerorna fungerar. Om två personbilar 

kolliderar i 80 km/h är sannolikheten 

relativt hög att samtliga passagerare 

i bilen överlever. Från 100 km/h och 

uppåt reduceras denna sannolikhet radikalt. 

Risken för såväl dödsfall som 

allvarliga skador i samband med kollisioner 

i dessa hastigheter ökar väsentligt. 

Avancerad radarteknologi 

Sverige är en viktig marknad för oss men 

vi säljer till hela världen. Vid sidan av 

Sverige är Mellanöstern och Nordamerika 

betydelsefulla marknader för Sensys. 

När det gäller framtidens infrastruktur 

är det inte bara vägövervakning som 

Sensys kan använda sin avancerade radarteknologi 

till, förklarar marknadschef 

Magnus Ferlander: 

– Vi erbjuder även ett kraftfullt system 

för ökad tillgänglighet i tågtrafiken, säger 

Magnus Ferlander. 

Ökad tillgänglighet 

Det handlar om ett system för kontroll 

av tågens strömavtagare som är en kritisk 

men svårkontrollerad del av järn- 

vägsinfrastrukturen. Felaktiga eller 

bristfälligt underhållna strömavtagare 

är väsentliga faktorer till nedrivning av 

luftledningarna som matar tågen med 

ström. Antalet tågstopp kan reduceras 

med Sensys radarsystem genom att tågens 

strömavtagare detekteras och fotograferas 

och analyseras. Avancerad 

bildanalys av dessa data är kraftfullt 

underlag för planering av förebyggande 

underhåll. Systemet hittar också 

hel- eller delhaverier på strömavtagare. 

Upptäcks en strömavtagare som är 

i riskzonen för att orsaka nedrivning 

kan tåget larmas. Ofta kan omfattande 

följdhaverier förhindras genom att lokföraren 

helt enkelt aktiverar sin sekundära 

strömavtagare. 

– I princip har ett sådant här system 

betalat sig första gången det upptäcker 

en dålig strömavtagare och larmar innan 

ledningen rivs ner, säger Johan Frilund. 

Vänlig miljö 

Ett område som Sensys anser har stor tillväxtpotential 

är fartkameror och kameror 

för övervakning av exempelvis rödljuskörning 

inte minst i det kommunala vägnätet. 

Möjligheterna är goda att på detta 

i 

SENSYS ® Traffic AB utvecklar, producerar och marknadsför 

system för trafiksäkerhet och trafikinformatik, däribland system 

för hastighets- och rödljusövervakning. Systemen nyttjar Sensys 

målföljande sensorteknologi som har mycket god precision och 

ger den högsta legala säkerheten. De är enkla att installera och 

har hög kostnadseffektivitet. Med tusentals system i 17 länder 

är Sensys marknadsledande i Norden och Mellanöstern. 

sätt skapa urbana miljöer där fotgängare 

och cyklister känner sig trygga. 

– Det finns mycket att göra för att skapa 

en vänligare miljö där trafikens hastighet 

regleras i syfte att minska buller 

och utsläpp, främst från fordonstrafik. 

På köpet ökas såväl säkerhet och trygghet 

för de oskyddade trafikanterna, säger 

Johan Frilund. 

Hög rättssäkerhet 

Tekniken i Sensys avancerade radar som 

utgör basen i företagets produkter erbjuder 

marknadens mest rättssäkra lösning. 

Radarn mäter varje fordons hastighet 

över 20 gånger per sekund. Sensys är det 

enda företag i branschen som inte har en 

dom där en bilist vunnit i rättslig prövning 

mot företaget. Men egentligen ser 

man i Sverige varje utfärdad bot som ett 

misslyckande. Tekniken är mycket robust 

och kräver inga ingrepp i vägbanan 

eller den fysiska miljön. För att ytterligare 

ge säkra data filmar enheten dessutom 

vilket ger ett ökat bevisunderlag. 

Miljön vinnare 

Även om säkerheten är det viktigaste målet 

för Sensys produkter finns stor poten- 

Sensys Traffic AB 

Slottsgatan 14 

553 22 Jönköping 

Tel: +46 36 34 29 80 

Fax: +46 36 12 56 99 

www.sensys.se 

Magnus Ferlander, marknadschef och Johan 

Frilund, VD på Sensys. 

tial också för minskad klimatpåverkan, 

minskat buller och ökad tillgänglighet. 

Sensys produkter är framtagna och tillverkade 

i Sverige och har låga underhållskostnader. 

– Vi har två decenniers grundmurat 

trafiksäkerhetstänkande och kunskap 

om hur det fungerar i den fysiska miljön 

bakom oss, säger Magnus Ferlander.

© NextMedia 

”Ska vi cementera biltrafiken 

eller tänka hållbara lösningar?” 

Lunds kommun befinner sig i ett expansivt skede. I forskningsbyn Ideon har 

stadens högsta hus – Ideon Gateway – med drygt 9 000 kvadratmeter 

kontorsyta just byggts. Den kraftfulla expansionen i området, inklusive de stora 

forskningsanläggningarna Max IV och ESS, kommer att ställa nya krav på 

hållbara transporter. 

2004 knackade fastighetsbolaget Ikano på 

dörren hos Lunds kommun. De ville bygga 

Lunds högsta hus på Ideon i stadens norra 

delar. Kommunen var positiv men dåvarande 

Vägverket sa först nej och krävde nya 

till- och frånfarter för biltrafiken mellan 

Ideon, Riksväg 16 och E22. Efter diskussioner 

träffades i stället en överenskommelse 

om steg 1-3 åtgärder enligt fyrstegsprincipen 

och detaljplanen kunde antas. 

Bland åtgärderna i överenskommelsen 

ingick att analysera förutsättningarna 

för en ny trafikplats på E22. Staten skattade 

analysresultatet och ansåg projektet 

så samhällsekonomiskt viktigt, att medel 

till utbyggnaden avsattes i den Nationella 

planen för transportsystemet 2010–2021. 

De flesta kommuner hade troligen 

känt sig nöjda så, men Lunds kommuns 

gatuchef, Håkan Lockby, känner sig obekväm: 

– Det är jätteviktigt att bygga ut transportsystemet 

i rätt ordning. Att börja 

© NextMedia 

Nya Slussen är ett av Sveriges mest kontroversiella 

byggprojekt. Tyréns konsulter 

har varit med och bidragit med sin 

expertis inom områden som trafik, miljö, 

geoteknik och vatten ända sedan starten 

för åtta sedan. 

– Här finns många ingående parametrar 

som vi måste göra det bästa möjliga av. 

Det i kombination med att det finns massor 

av åsikter om vad som är den bästa 

lösningen gör att projektet är så spännande 

och kul, säger Malin Harders, uppdragsledare 

för nya Slussens trafiklösning. 

Den omkringliggande miljön har varit 

en kärnfråga under projektets gång. 

– Frågorna är många och komplicerade 

och det är viktigt att låta allmänheten 

få tycka till. Även om det inte alltid syns i 

media så går projektet framåt. Vi kommer 

hela tiden lite närmare byggstart, säger 

Åsa Norman, som arbetat med olika miljöutredningar 

för nya Slussen sedan 2006. 

En stor del av tiden har ägnats åt att utreda 

konsekvenserna av Mälarens omreglering. 

– Hela Mälardalen påverkas av att 

man i framtiden ska kunna tömma mer 

vatten ur Slussen. För att kartlägga miljökonsekvenserna 

har jag arbetat till- 

med att bygga ut vägsystemet 

går stick i stäv med kommunens 

mycket högt satta miljömål. 

Det strider helt mot 

våra visioner kring hur vi vill 

bygga ett hållbart transportsystem. 

Spårväg i första hand 

Alternativet till utökad biltrafik 

i området är en sedan länge 

planerad spårväg, sträckan Lund C – 

ESS. Att bygga ut spårvägen kostar cirka 

700 miljoner. Lunds kommun har avsatt 

hälften av kostnaden i sin budget men vill 

ha stöd från staten för resterande del. 

– Staten behöver fundera kring vilken 

inriktning de framtida infrastruktursatsningarna 

ska ha. Ska vi bygga en ny trafikplats 

som cementerar och befäster ett 

beteende där bilen prioriteras som färdmedel, 

eller ska vi tänka lite längre och 

se de miljövinster och incitament till att 

sammans med experter från bland annat 

SMHI och Jordbruksverket. Det har varit 

enormt givande att jobba med andra 

specialister och fungera som en länk mellan 

dem och resten av projektet. 

Helhetssyn 

Projektet omfattar en rad olika kompetenser 

så som trafik, vatten, akustik, 

arkitektur, konstruktion, kulturmiljö, 

landskapsarkitektur och geoteknik. Det 

är viktigt att finna hållbara lösningar som 

på bästa sätt löser uppgiften. 

– Varje enskild del har stor betydelse 

för att helheten ska bli bra, säger Malin 

Harders. 

Vad gör man efter ett sådant här häftigt 

projekt? Tyréns kommer att finnas 

Håkan Lockby, gatuchef 

Lunds kommun. 

utveckla kollektivtrafiken och 

näringslivet som spårvägen 

erbjuder? 

– Varför inte ta chansen, 

när kommunal medfinansiering 

finns, att skapa moderna 

kommunikationer som bland 

annat sammanbinder de internationellaforskningsenheterna 

med resten av världen? 

Och för att återknyta till Ideon Gateway, 

som visade sig vara den utlösande 

faktorn till att staten senare beslutade sig 

för att prioritera en ny trafikplats på E22. 

– Trafikplatsen kommer att behövas 

längre fram, men först måste vi få spårvägen 

på plats. Satsningen, som är av 

stor regional – och nationell – betydelse, 

borde stämma väl överens med Trafikverkets 

miljö- och transportpolitiska 

mål, fastslår Håkan Lockby. 

kvar inom projektet även framöver, men 

Malin Harders kommer också att ta 

sig an den kommande tunnelbanan till 

Nacka. Åsa Norman jobbar nu med några 

mindre uppdrag men hoppas snart få 

jobba med något nytt utmanande projekt 

kopplat till hållbarhet. 

– En del av tjusningen med att vara 

konsult på Tyréns är att få kasta sig mel- 

i 

Annons 

Spårvägen Lund C – ESS, är 

ryggraden för expansionen i 

Lunds stora företagsområde. 

29 

Planeringen av en spårväg 

mellan Lund C och 

ESS är inne i ett intensivt 

skede. Tidplanen, 

under förutsättning att 

finansieringen löses, är 

byggstart 2014/2015 

och ambitionen är att kunna 

trafikera sträckan redan 

2016/2017. Sträckningen 

går genom regionens största verksamhetsområde 

och i dag arbetar mer än hälften 

av alla sysselsatta i Lund i stråket. 

Tekniska förvaltningen 

Tel: 046-35 52 38 

E-post: tekniska.forvaltningen@lund.se 

www.sparvaglund.se 

www.lund.se 

www.sparvagnariskane.se 

”Nya Slussen är den ultimata utmaningen” 

Trots att debattens vågor gått höga genom åren och projektet slagit 

rekord i antal remissvar är Malin Harders, uppdragsledare och Åsa 

Norman, miljöutredare, på Tyréns helt överens. Nya Slussen är den 

ultimata utmaningen för en konsult i samhällsbyggnadsbranschen. 

i 

Tyréns är ett av Sveriges ledande konsultföretag 

inom samhällsbyggnad. Våra 

medarbetare skapar lösningar inom stadsbyggnad 

och infrastruktur för en hållbar 

samhällsutveckling. Tyréns har sedan starten 

1942 utvecklats till en koncern med 

1200 medarbetare med kontor runt om i 

landet och i det delägda företaget AKT II i 

Åsa Norman och Malin 

Harders, Tyréns. 

London. Tyréns är stiftelseägt och drivande 

inom forskning och utveckling. Vi har ett 

nära samarbete med universitet och högskolor. 

Ägandeformen med Sven Tyréns 

Stiftelse och en stark ekonomisk ryggrad 

gör det möjligt för oss att satsa kraftfullt, 

långsiktigt och kontinuerligt på att utveckla 

verksamheten och våra medarbetare. 

Annons 

lan skilda världar. Det gör att man får 

grepp om helheten och just det är något 

som genomsyrar hela verksamheten på 

Tyréns. Här finns inte bara specialistkompetens 

inom en rad olika teknikområden. 

Här finns också medarbetare med 

bred erfarenhet från både små och stora 

projekt. Tillsammans skapar det en helhetssyn 

som vinner i längden. 

Peter Myndes Backe 16, 118 86 Stockholm 

Tel 010 452 20 00, Fax 010 452 39 50 

www.tyrens.se


Södra stambanan i fokus 

Södra stambanan är Sveriges viktigaste försörjningslänk vad gäller både godstrafik och 

persontrafik. Det är därför mycket angeläget att fokusera infrastruktursatsningar på att 

förbättra dess kapacitet för att säkra tillväxten i stora delar av landet. 

Under de senaste åren har diskussionen 

kring satsningar på järnvägsinfrastruktur 

ändrat ton. Tågtrafiken genomgår 

en renässans och avsevärda satsningar 

krävs för att öka kapaciteten. 

Södra stambanan är den 

mest belastade av alla stambanor 

– över 22 procent av 

den sammanlagda tågtrafiken 

i Sverige går längs sträckan 

Stockholm-Malmö och den 

är i stort behov av kapacitetsförbättringar. 

Urban Widmark, ordförande 

för nätverket Stambanan. 

com, jämför Södra stambanans 

sträckning med ett träd: 

utan stam blir det heller inga förgreningar. 

– Regeringens aviserade satsningar på 

järnvägsinfrastruktur tycker vi är oerhört 

positiva, men vi skulle helst se att 

satsningarna var mer inriktade på stambanorna 

än de är och då i synnerhet Södra 

stambanan. Stambanorna har fyllt 

150 år och inte mycket har hänt på den 

fronten. Det motsvarar inte den kraftiga 

utveckling som tågtrafiken har genomgått 

de senaste 10-15 åren och till syvende 

och sist är det hela en tillväxtfråga. 

Urban Widmark, ordförande 

för nätverket 

Stambanan.com. 

Kortare tidsperspektiv 

Den kommande infrastruktursatsningen 

avsätter visserligen medel för att åtgärda 

en del av de problem som Stambanan. 

com belyser, men den ligger 

alldeles för långt fram i tiden. 

– Vi måste bygga bort flaskhalsarna 

och det finns flera insatser 

som redan nu kan sättas 

in för att motverka de hinder 

som finns. Det krävs förbättringar 

i ett kortare tidsperspektiv, 

så fokus måste skiftas. 

Positivt diskussionsklimat 

Utan åtgärder kan Södra 

stambanan komma att bli en 

bromskloss för fortsatt tillväxt. Ett bra 

stambanenät är en förutsättning för att 

regional-, fjärr- samt godstrafiken ska 

fungera. Widmark menar dock att diskussionsklimatet 

i dag är ett helt annat 

jämfört med bara något år sedan. 

– Regeringen sänder ett starkt budskap 

med en rejäl infrastruktursatsning och 

det är bra att inte längre behöva motivera 

varför man bör investera i järnvägen. 

I dagarna har Stambanan.com initierat 

en konsultstudie som ska undersöka hur 

Stambanan.com är ett nätverk i 

vilket 26 kommuner – från Tranås i 

norr till Trelleborg i söder – Region 

Skåne och Regionförbunden i Jönköpings, 

Kalmar och Kronobergs 

län samt Sydsvenska handelskammaren 

ingår. Nätverket arbetar med 

järnvägs- och utvecklingsfrågor med 

fokus på Södra Stambanan. 

man bör utveckla stambanan mellan Linköping 

och Hässleholm för att hantera den 

ökande trafiken. Då det redan finns en levande 

diskussion om sträckan Hässleholm- 

Malmö och regeringen nyligen aviserade 

sina planer på att bygga Ostlänken är det 

främst banan mellan Linköping och Hässleholm 

som är i behov av uppmärksamhet. 

Inbjudan till seminarium 

Välkommen till seminariet ”Aktuella 

järnvägsfrågor” i Alvesta den 1 november 

kl 13-16.30! Medverkande är bland 

andra infrastrukturminister Catharina 

Elmsäter-Svärd. Se www.stambanan.com 

för program och anmälan. 


i 

Fredentorpsgatan 1K, 281 47 Hässleholm 

Tel: 0705-514225, E-post: info@stambanan.com 

www.stambanan.com 

Storstadssatsa nu! – Stockholm och Göteborg 

Kapacitetsutredningen konstaterar att kapacitetstaket redan är nått för den spårbundna länken mellan 

Stockholm och Göteborg. Satsningar på ökad kapacitet efter Västra Stambanan är absolut nödvändiga för 

att ta ansvar för infrastrukturen och möta den stora och växande efterfrågan på fungerande järnvägstrafik. 

– Läget är ansträngt, minsta störning ger 

idag stora effekter för all trafik på den 

spårbundna länken mellan Stockholm 

och Göteborg, säger Leif Walterum, 

kommunalråd i Skövde och ordförande 

i Västra Stambanegruppen. 

– Sverige har inte råd att vänta med 

en utökning. Satsar vi inte på den infrastruktur 

vi redan har och ökar kapacite- 

ten, slår vi knut på hela arbetsmarknaden 

och den pågående utvecklingen längs 

stråket, fortsätter Leif. 

Godstrafiken behöver ökat utrymme 

Västra Stambanan är utpekad av Trafikverket 

som ett strategiskt godsstråk. 

Mellan Stockholm och Göteborg transporteras 

varje dag stora mängder gods. 

Jan Bremer tjänsteman 

Västra Stambanegruppen, 

Leif Walterum (C) 

kommunalråd Skövde 

och ordförande Västra 

Stambanegruppen. 

Trafikverkets prognos för 2020 visar att 

trafiken ökar med 66–76 godståg per 

dygn jämfört med 2007, vilket är en ökning 

med 50 procent. 

– För att klara klimatmålen arbetar 

vi för att minska de tunga 

vägburna transporterna. För 

detta krävs en robust och 

tillförlitlig spårbunden infrastruktur 

som kan ta emot 

ökande godsvolymer, säger 

Daniel Filipsson, kommunalråd 

i Alingsås. 

Kapaciteten räcker inte 

för persontrafiken 

Den växande persontrafiken 

längs stråket ställer redan 

idag stora krav på spårsystemet. 

När trängselskatterna snart införs i Gö- 

i 

Daniel Filipsson (M) 

kommunalråd Alingsås. 

teborg, kommer trycket ytterligare att 

öka. För att möta dagens och framtidens 

behov, behöver sträckan Alingsås– 

Göteborg snarast förses med ytterligare 

dubbelspår och på sträckan Hallsberg– 

Alingsås är behovet av långa 

omkörningssträckor, ett tredje 

spår, utmed nuvarande 

dubbelspår stora. 

– Kommunerna har hög 

planberedskap för en spårutbyggnad 

i närtid, konstaterar 

Daniel. 

– En framtida satsning på 

en ny Götalandsbana är väl- 

kommen, men ligger för långt 

fram i tiden för att kunna lösa 

problemen på Västra Stambanan 

nu. Vi är övertygade om att båda 

satsningarna är nödvändiga, säger Leif. 

Västra Stambanegruppen består av nio kommuner i anslutning till Västra Stambanan. 

Gruppen har arbetat sedan 1999 för att utveckla Västra Stambanan som är en av de 

mest trafikerade järnvägssträckorna i landet. 

www.vastrastambanan.se

© NextMedia 

Med service i fokus 

Förra året tog Duroc Rail steget att flytta sin verksamhet till nya lokaler 

för att kunna möta en allt större efterfrågan på sina tjänster. Nu är 

verksamheten åter i full gång och företaget står väl rustat för att möta 

marknadens ökande krav. 

Under de senaste åren har klimatet för 

järnvägsbranschen i Sverige förändrats. 

Stora summor satsas på spårinfrastrukturen 

och vinsterna kommer i form av 

mindre miljöpåverkan, regionförstoring 

och bättre framkomlighet. Men utvecklingen 

medför även utmaningar. Ökande 

trafik, tyngre laster och snabbtåg medför 

ständigt ändrade behov av underhåll av 

såväl räls som spår och kraven på kvalitet 

och prestanda ökar. Dan Bergman, 

vd, berättar att flytten öppnat för ännu 

bättre service för Duroc Rails kunder. 

– Det fanns flera anledningar till flytten. 

Dels hade vi växt ur den gamla 

verkstaden och dels ville vi utöka våra 

tjänster kring underhåll av lokhjul. Därutöver 

utvecklas det hela tiden nya krav, 

bland annat på ytterligare underhållsmoment 

och snabbare genomloppstider. 

Datorstödda system och ny svarv 

Över de senaste åren har villkoren för 

underhåll av järnvägshjul ändrats markant. 

Många av de fordon som i dag 

trafikerar svensk räls kommer från 

kontinenten, vilket ställer annorlunda 

krav på underhållet. I dag efterlyser 

© NextMedia 

kunderna dessutom tätare underhållsintervall, 

mer dokumentation och ökad 

spårbarhet. 

– Vi har installerat en ny modern svarv 

och vi håller på att implementera ett nytt 

produktionssystem så att vi kan erbjuda 

kvalitetssäkring och full spårbarhet för 

våra kunder. Det vi i dagsläget arbetar 

med är att bygga en komplett databas 

över de hjul vi servar, så att vi genast kan 

ta fram mätdata och historik på de hjul 

som kommer in till oss. Vi sköter dessutom 

transporter till och från vår verkstad 

av hjul som ska repareras. 

Snabb och flexibel service 

Duroc Rail är ett nischat företag som kan 

sin marknad. Det är snabbt, flexibelt och 

kan enkelt ställa om sin produktion för 

i 

Duroc Rail levererar underhåll av järnvägshjul till svenska 

järnvägsoperatörer. Företaget är beläget i Luleå och tillgodoser 

norra tredjedelen av den svenska marknaden för 

järnvägshjulunderhåll med bland annat AAE, SweMaint 

AB och LKAB Malmtrafik AB som största kunder. 

att anpassa sig till skiftande förutsättningar. 

– Vi erbjuder en helhet och vi servar 

fort, för att minska både kostnader och 

väntetid för våra kunder. Ett bevis på att 

vi arbetar åt rätt håll är att vi nyligen ingått 

avtal med både AAE och Malmbanan 

om att serva deras hjul, vilket är en 

stor volym för oss. 

Annons 

31 

Flytten till nya lokaler har varit kostsam, 

men som Dan Bergman uttrycker det 

har den också varit nödvändig. - På både 

kort och lång sikt måste vi växa för att 

möta både nuvarande och framtida krav 

från våra kunder. Genom att vara tidigt 

ute med att möta alla förändringar så klarar 

vi också av att serva våra kunder och 

i förlängningen industrin på ett bra sätt. 

Duroc Rail 

Kontorsgatan 37 

973 42 Luleå 

Tel: +46 920 354 06 

Fax: +46 920 354 05 E-post: info.rail@duroc.com www.duroc.com 

Svenska transporter behöver Meråkerbanan 

En elektrifiering av den norska Meråkerbanan – som i Sverige övergår i 

Mittbanan – har varit på dagordningen i många år, men finansiering har 

uteblivit. Nu hoppas norrmännen på pengar i regeringens Nationella 

transportplan 2013-2024. 

Meråkerbanan är en del av den öst-västliga 

järnvägsaxeln mellan Trondheim 

och det starka jämtländska turiststråket 

med Åre som utvecklingsmotor, och vidare 

ut mot Sundsvall och Stockholm. 

En länk med avgörande betydelse för såväl 

gods- som persontrafik, inte minst för 

svenskt näringsliv. 

I maj 2013 tar det norska Stortinget 

beslut om sin Nationella transportplan. 

Enligt Milian Myraunet, vd för Elbanen, 

en förening som bildats för att påskynda 

elektrifieringen av den eftersatta Meråkerbanan, 

är det hög tid att Stortinget 

i 

En elektrifiering av Meråkerbanan bedöms 

kunna öka godstransporterna från dagens 

400 000 ton till 1,3 miljoner ton år 2020. 

Timmertransporter, gruvnäring och energitransporter, 

kust till kusttransporter – från 

norska hamnar till svenska och vidare 

mot Finland och Ryssland samt kombitågsystem 

i triangeln Trondheim-Stockholm/ 

Hallsberg-Oslo berörs. Persontrafiken på 

sträckan Trondheim-Östersunds framförs 

i dag med dieseltåg, inklusive dieseldrift 

beslutar om en god och tidig finansiering 

av bygget. 

– Vår förhoppning är ett beslut där tidiga 

medel till en elektrifiering av Meråkerbanan 

avsätts i den Nationella 

transportplanen; ett grepp som skulle öppna 

för effektiva, miljövänliga och framför 

allt efterfrågade transporter i regionen. 

Medel under 2014 

Utredningar har visat att det skulle ge 

betydande kostnadsrationaliseringar att 

elektrifiera Meråkerbanan och Trönderbanan 

samtidigt. På grundval därav 

på elektrifierad svensk bana i 16 mil. 

Dieseldrift belastar miljön och är dessutom 

avsevärt mycket dyrare än eldrift. 

För mer information se: 

www.ntfk.no/elbanen 

www.stfk.no/elbanen 

www.regionjamtland.se/elbanen 

Epost: milian@loqal.no 

Tel: +47 91 83 38 82 

har det norska Jernbaneverket beräknat 

att det skulle kosta cirka 1,5 miljarder 

norska kronor att genomföra en elektrifiering 

av de två spåren. Kostnaden för 

Meråkerbanan utgör cirka en tredjedel. 

För att påskynda elektrifieringen har 

Sør-Trøndelag fylkeskommune 

och Nord-Trøndelag fylkeskommune, 

tillsammans med 

Regionförbundet Jämtlands 

län, tagit saken i egna händer. 

Sammantaget har 20 miljoner 

norska kronor avsatts för 

att ge Jernbaneverket uppdraget 

att påbörja detaljprojekte- 

ringen av den nya banan. 

– Målet är att projekteringen 

ska vara klar i anslutning 

till att Stortinget tar beslut om den kommande 

transportplanen i maj 2013. 

Milian Myraunet, vd 

Elbanen. 

Trondheim 

kagerrak 

Oslo 

Göteborg 

Storlien 

Kil 

Narvik 

Östersund 

Långsele 

Borlänge 

Bräcke 

Storvik 

Sundsvall 

Gävle 

Vännäs 

Stockholm 

Annons 

Om Meråkerbanan får finansiering 

redan under 2014, är visionen att ett 

svenskt elektrifierat tåg ska kunna köra 

in på Trondheims bangård den 7 juni 

2015. 

– Det är på dagen 110 år sedan Unionen 

mellan Norge och Sverige 

upplöstes. Det vore ett fint 

sätt att befästa systerskapet 

våra länder emellan, fastslår 

Milian Myraunet. 

Boden 

Umeå 

Luleå 

Vasa


Pendlingsmöjligheter 

avgör Mälardalens tillväxt 

Mälarbanan och Svealandsbanan är viktiga för tillväxten i såväl 

Västmanlands län som regionen i helhet. Men för att förbättra 

möjligheterna till pendling behöver flera kritiska åtgärder genomföras. 

När Citybanan i Stockholm är klar 2017 

öppnas möjligheter för en utbyggd regionaltågstrafik 

som knyter Stockholm 

och grannlänens större städer närmare 

varandra. För Västmanlands läns kommuner 

och landsting är Citybanan en 

viktig förutsättning för en utvidgad arbetsmarknad, 

varför de också är medfinansiärer 

till projektet. 

– Men för att Citybanan ska ge full 

utväxling krävs fler investeringar i anslutningen 

längs Mälarbanan och mellan 

Mälarbanan och Ostkustbanan 

respektive Citybanan. De åtgärder som i 

första hand krävs omfattar delen Tomteboda-Kallhäll, 

säger Ulrika Nilsson, 

infrastrukturansvarig på Länsstyrelsen i 

Västmanlands län. 

– Innan utbyggnaden till fyra spår är klar 

så har vi ingen riktig nytta av Citybanan, 

framhåller landshövding Ingemar Skogö. 

Viktiga spårutbyggnader 

Länets näringsliv är beroende av tillgänglig 

infrastruktur för transporter av 

både gods och arbetskraft. Gruvnäringen 

i Bergslagen har fått ett nytt uppsving 

vilket innebär att malmtransporter kommer 

att ske på järnväg genom östra Mellansverige. 

– Det är redan idag trångt på spåren 

och det är viktigt att malmtransporterna 

inte konkurrerar bort persontrafiken. 

Mötesspår och dubbelspår måste byggas 

på delar av Mälarbanan och Svealandsbanan 

så att kapaciteten räcker till både 

gods- och persontransporter, framhåller 

Ulrika Nilsson. 

Stark industribas 

Ingemar Skogö ser det egna länet som en 

viktig faktor i Mälardalens utveckling. 

– Vi har en väldigt stark industribas 

och energikompetensen i Sverige är i 

hög grad koncentrerad till Västmanland. 

Men för att kunna attrahera arbetskraft 

med rätt kompetens är fungerande infrastruktur 

för arbetspendling avgörande 

då den kompetens som företagen söker 

många gånger finns utanför länet. 

En väl fungerande infrastruktur och 

trafik till Stockholm och till övriga Mälardalen 

är viktigt inte bara för Västmanland 

utan för hela regionens utveckling, 

understryker Ingemar Skogö. 

– Prognoserna visar en fortsatt hög be- 

Länsstyrelsen är en statlig myndighet som 

finns nära människorna i varje län. Vi är 

en viktig länk mellan människor och kommuner 

å ena sidan och regering, riksdag 

och centrala myndigheter å andra. Landshövdingen 

är chef för Länsstyrelsen och 

har i uppdrag att följa utvecklingen och 

informera regeringen om länets behov. 

folkningstillväxt i Östra Mellansverige och 

det blir stor risk för överhettning i de centrala 

delarna. Stockholm orkar ju inte med 

att bygga i takt med befolkningsökningen. 

Västerås har planeringsberedskap och erbjuder 

ett attraktivt boende med fina lägen. 


Bara vinster med Götalandsbanan 

Det satsas rejält på att bygga ut stora delar av tågtrafiken. Fortfarande 

brister det dock i underhåll av och investeringar i sträckan Stockholm – 

Göteborg via Jönköping, trots att det finns mycket att vinna på att 

utveckla och komplettera infrastrukturen här. 

– Ett första steg mot den framtida Götalandsbanan 

för snabbtåg, och mycket 

positivt för Jönköpingsregionen. 

Så sammanfattar Bengt Dahlqvist 

(M), ordförande i Regionförbundet Jönköpings 

län, den av regeringen aviserade 

investeringen i byggnationen av Ostlänken 

för snabbtåg mellan Stockholm och 

Linköping och dubbelspår på delar av 

sträckan Göteborg–Borås. 

Beskedet öppnar upp för en fortsatt 

utbyggnad av sträckorna Borås–Jönköping 

och Jönköping–Linköping, något 

Foto: www.smalandsbilder.se 

som är en viktig strategisk tillväxtfråga 

för Jönköpings län. 

Tillsammans med Jönköpings kommun 

och andra berörda parter har Regionförbundet 

den senaste 

tiden genomfört en rad aktiviteter 

för att få med byggnationerna 

av Götalandsbanan i 

regeringens infrastrukturplanering. 

Bengt Dahlqvist är entusiastisk 

över de möjligheter 

som Götalandsbanan skulle 

medföra, men besviken över 

att delar av sträckan är så eftersatta 

och lågt prioriterade. 

– Det fattas satsningar på 

bland annat järnvägsinfrastrukturen 

i den långsiktiga 

planeringen. Till exempel finns det i dag 

ingen järnväg mellan Borås och Jönköping. 

Även om man från regeringen har 

valt att inte satsa på en utbyggnad av hela 

Götalandsbanan i nuläget vore det rimligt 

att fortsätta planeringen för hela sträckan. 

Regionförstoring och fria spår 

Ett välutbyggt järnvägsnät handlar om 

regionförstoring och att eliminera flask- 

i 

Bengt Dahlqvist (M), 

ordförande i Regionförbundet 

Jönköpings län. 

Foto: Frida Halvardsson 

halsar och förseningar; spår anpassade 

för snabbtåg ökar pendlingsalternativen 

och gör järnvägssystemet mer tillgängligt 

för godstrafik. 

– Att bygga järnväg är att bygga system. 

Det fungerar inte att bara implementera 

delar av systemet, för då 

fungerar inte helheten. I vårt län finns 

det exempelvis fem kombiterminaler för 

godstrafik och det krävs åtgärder 

för att på ett miljövänligt 

och kostnadsoptimalt sätt 

effektivisera runt dem. 

Satsning på motorväg 

efterlyses 

Risken med att även fortsättningsvis 

underlåta att investera 

i Götalandsbanan är 

att regionens tillväxt stagnerar 

och att man tappar utvecklingspotential. 

Mot den 

bakgrunden är det många organisationer 

i länet som samverkar i ett 

så kallat tillväxtråd för att utveckla såväl 

järnväg som landsväg. Förhoppningen är 

att även kunna väcka uppmärksamhet 

för behovet av motorväg hela vägen från 

Stockholm till Göteborg via Jönköping 

för att öka framkomligheten och förbättra 

villkoren för näringslivet. 

I nuläget blickar Regionförbundet 

Jönköpings län framåt mot nationella 

Ulrika Nilsson, infrastrukturansvarig, 

och Ingemar Skogö, landshövding, 

Länsstyrelsen i Västmanlands län. 

Västra Ringvägen 1, 721 86 Västerås 

Tel: 021-19 50 00 

www.lansstyrelsen.se/vastmanland 

planen 2014-2025, då förutsättningarna 

för infrastrukturutvecklingen kommer 

att ses över igen. 

– Utsikterna är goda och vi är övertygade 

om att hela Götalandsbanan snart 

åter kommer att tas upp på agendan, avslutar 

Dahlqvist. 

i 

Regionförbundet Jönköpings län är 

den politiska arenan för samverkan 

och regional utveckling i regionen. 

Förbundets uppdrag är att ansvara för 

samordning av det regionala tillväxtarbetet 

samt främja hållbar utveckling 

och tillväxt mot målet ett snabbare, 

öppnare och smartare län. I Regionförbundet 

samverkar länets 13 

primärkommuner och landstinget. 

Regionförbundet Jönköpings län 

Box 255 

551 14 Jönköping 

Tel: 036-10 75 57 

Fax: 036-10 20 16 

regionforbundet@regionjonkoping.se 

www.regionjonkoping.se

© NextMedia 

Vectura: 

”Vi planerar med 

hela resan som mål” 

– Tidiga skeden handlar för många om att ”projektera lite 

övergripande”, för oss handlar det om att ställa rätt frågor. 

Vad vill man åstadkomma, på vilket sätt och hur? Det säger 

Anna Waldman Haapaniemi på Vectura, marknadsledande 

teknikkonsultbolag inom transportinfrastruktur. 

Det har snart gått fyra år sedan Banverket 

Projektering och Vägverket Konsult 

slogs samman och det nya teknikkonsultbolaget 

Vectura bildades. Syftet var 

att skapa en nischad teknikkonsultverksamhet 

med fokus på området transportinfrastruktur. 

– Mitt uppdrag var att 

bygga upp en expertenhet 

med fokus på tidiga skeden, 

det vill säga att komma in i 

projekt när kunden fortfarande 

funderar över vad som 

ska göras. I det här skedet 

är svaret på frågan varför 

man vill göra något av cen- 

tral betydelse, säger Anna 

Waldman Haapaniemi, divisionschef 

för Transport och 

Samhälle. 

I dag arbetar drygt 100 personer på 

divisionen som hanterar alltifrån gods- 

och logistiklösningar och transportlösningar 

kring resecentra, till hur olika 

trafikslag ska samverka och hur åtgärder 

ska finansieras. 

– Vi är väl rustade när det handlar om 

samhällsbyggnadsprojekt i tidiga skeden 

och bistår våra uppdragsgivare med bra 

underlag för att fatta rätt 

beslut, effektivt, klokt och 

tryggt. 

Utmaning 

Anna Waldman Haapaniemi 

påpekar att det självfallet 

är viktigt med bra och kostnadseffektiva 

tekniska lösningar 

när man projekterar 

för vägar och järnväg. Men 

den stora samhällsvinsten 

ligger i vad man väljer för lösning. 

– Man måste hela tiden balansera och 

väga samhällsnytta mot intäkter och 

kostnader och försöka bedöma vad olika 

alternativ får för effekter både i transportsystemet 

men också för samhället i 

stort. Det är utmaningen, och även fascinationen, 

med att jobba i samhällsbyggnadsprojektens 

tidiga skeden. 

Utmaningen för hela branschen är, 

enligt Anna Waldman Haapaniemi, att 

verkligen tänka transportslagsövergripande 

och att få med funktionen ända in 

i slutet av projektet. 

– Utmaningen handlar inte bara om 

att bygga det som är tekniskt möjligt, 

utan att bygga den funktion som faktiskt 

efterfrågas, men då inte till vilken kostnad 

som helst. Tidiga skeden handlar 

Anna Waldman Haapaniemi, 

divisionschef för 

Transport och Samhälle. 

Anders Lundberg, seniorkonsult 

på Vectura. 

för många om att ”projektera lite övergripande”, 

för mig handlar det om att 

ställa och svara på rätt frågor. Vad vill 

vi åstadkomma, på vilket sätt och hur 

åstadkommer vi de önskade effekterna? 

Är det utbudet, restid eller tillförlitlighet 

vi vill förbättra, eller är allt lika viktigt 

och i så fall varför? Svaren på 

dessa frågor ska följa projektet 

till sista spadtaget. 

Ostlänken 

Ostlänken är ett av de projekt 

som Vectura arbetat med i ett 

tidigt skede. Det handlar om 

en 15 mil lång planerad dubbelspårsjärnväg 

mellan Järna 

och Linköping som Anders 

Lundberg, seniorkonsult på 

Vectura, varit involverad i sedan 

starten för tolv år sedan. Den nya 

järnvägen som ska knyta Östergötland, 

Södermanland och Mälardalen närmare 

varandra med en ny genande länk i södra 

stambanan, är också en etapp i den framtida 

Götalandsbanan mellan Stockholm 

och Göteborg, via Jönköping och Borås. 

Vectura har aktivt deltagit i förarbetet 

och har fram till dags dato genomfört ett 

flertal utredningar i samtliga 

skeden, samt utarbetat viktiga 

beslutsunderlag som ligger till 

grund för den stora infrastruktursatsningen. 

– Här handlar det inte bara 

om att bygga en järnväg, Ostlänken 

är ett omfattande samhällsbyggnadsprojekt. 

Och det 

är kommunerna längs sträckan 

som gemensamt drivit fram 

projektet. Ostlänken byggs så 

klart inte enbart för Trosa-, Nyköpings-, 

Norrköpings- och Linköpingsborna, den 

byggs för hela Sverige. Men dessa kommuner 

har en väldigt viktig roll i projektet, 

säger Anders Lundberg. 

Syftet med banan, ur transportsynpunkt, 

är att minska restiden och att 

med fler spår öka robustheten i resandet 

och möjliggöra täta, snabba förbindelser. 

Ostlänken kommer även att föra med sig 

betydligt snabbare restider för resenärer 

till Småland, Sydsverige och Danmark. 

Unikt projekt 

– Det unika med Ostlänken är att det 

har varit en parallell planeringsprocess 

mellan städerna längs med sträckan 

och Banverket. På samtliga ställen har 

man planerat de nya stationslösningar- 

na tillsammans med omfattande stadsutvecklingsprojekt. 

Vi brukar säga att 

kommunerna har planerat på tvären och 

Trafikverket på längden i det här projektet. 

För Vectura, och inte minst för Anders 

Lundberg och kollegorna, har det stora 

antalet aktörer och intressenter i projektet 

varit en utmaning. 

– Jag tycker att samarbetet har fungerat 

bra, alla involverade har varit medvetna 

om att framväxten av Ostlänken är 

mycket mer än ett infrastrukturbygge. I 

Trafikeringsprojektet har vi från Vecturas 

sida från första början planerat med 

hela resan som mål. Regionförbund, trafikhuvudmän 

och Banverket har tillsammans 

också mejslat fram en heltäckande 

kollektivtrafiklösning som vi gemensamt 

tror svarar upp till förväntningarna. 

Kommunerna har också planerat för 

en heltäckande lokal trafikförsörjning 

med alla trafikslag, inte minst hur gång- 

och cykeltrafikanter skall kunna ta sig 

till och från tåget. 

Regeringen har nyligen gett grönt ljus 

för Ostlänken. Hur känns det efter tolv 

års planering? 

Annons 

33 

– Det är förstås oerhört roligt att jobba 

med projekt som realiseras och blir 

verkliga. Nu blickar vi ivrigt framåt mot 

nästa fas – detaljplaneskedet. 

i 

Vectura är marknadsledande teknikkonsulter 

inom transportinfrastruktur. 

Vi löser komplexa transportutmaningar 

och står för ett unikt kunnande i 

samspelet mellan transportslagen. Tillsammans 

med våra kunder utvecklar vi 

hållbara transportsystem och erbjuder 

tjänster inom utredning och analys, 

projektering, bygg- och projektledning 

samt drift och underhåll. Vi är 1200 

konsulter och finns på ett 40-tal orter i 

Sverige, Norge och Danmark. 

Vectura Consulting AB 

Svetsarvägen 24 

171 11 Solna 

Tel: 0771–159159 

www.vectura.se


Vansbro möter branschens behov 

Alltifrån att Vansbro Järnvägsskola startade 2008 har man anordnat 

utbildningar med utgångspunkt i järnvägsbranschens behov. Nu satsar 

man ännu hårdare på att erbjuda industrin företagsanpassade kurser, 

skräddarsydda efter kundernas önskemål. 

Sedan Vansbro Järnvägsskola grundades 

har man fokuserat på att att utbilda spårsvetsare 

och bantekniker och det är något 

man gör synnerligen bra. 

En överväldigande majoritet 

av de utexaminerade studenterna 

får jobb nästan innan de 

gått klart den 55 veckor långa 

yrkeshögskoleutbildningen 

Nordisk spårsvetsare. 

Erik Gyllenvåg är utbildningsledare 

på Vansbro. Han 

berättar att skolan trots sina 

goda resultat är ganska okänd, 

något han tycker är tråkigt. 

– De som känner till oss är 

ofta sådana som arbetat ihop med någon 

av våra studenter eller som själva varit 

här och de brukar återkomma närhelst 

de behöver kompletterande kurser. Det 

är ett väldigt bra betyg. Vi har massor 

att erbjuda järnvägsbranschens personal, 

så vi satsar naturligtvis på att uppmärksamma 

dem på att vi finns. 

Erbjuder företagskurser 

Över årens lopp har Vansbro Järnvägsskola 

nämligen satsat allt mer på att er- 

Erik Gyllenvåg, utbildningsledare 

på Vansbro 

Järnvägsskola. 

bjuda kurser anpassade efter branschens 

krav. Företagen efterlyste möjligheter att 

vidareutbilda redan anställd personal, 

något Vansbro genast svarade 

på. 

– Vi utformar kurserna för 

att motsvara aktuella behov. 

Såväl innehåll som utbildningsort 

kan anpassas efter 

kundernas villkor och vi förlägger 

till och med kurserna 

så att de stämmer överens 

med toppar och dalar i branschens 

arbetsflöde. Vi arbetar 

hårt med detta. 

Vidareutbilda för framtiden 

I och med att regeringen aviserat stora 

satsningar på järnvägsinfrastruktur hoppas 

Erik Gyllenvåg att branschen ska få 

luft under vingarna. 

– Många aktörer står i startgroparna, 

ivriga att komma igång. Förvisso kommer 

det att dröja lite innan resurserna 

når marknaden, men den som är framsynt 

satsar naturligtvis på att utbilda sin 

personal nu, innan arbetet börjar på allvar. 

Befinner man sig mitt i ett uppdrag 

Aron Davidsson, Jan Holma 

och huvudlärare Tom Andersson 

YH-utbildningen Nordisk 

spårsvetsare 2011-2012. 

är det svårt att avvara sin personal för 

kompetensutveckling. 

Vid Vansbro har man utmärkta förutsättningar 

för att bli det självklara valet 

för företag som vill satsa på utbildning. 

Både geografiskt och ekonomiskt har 

skolan självklara fördelar jämfört med 

andra institutioner och det finns betydande 

kontaktnät och know-how att till- 

Vansbro Järnvägsskola erbjuder flertalet 

företagsanpassade kurser. Senast i raden 

av godkända kurser: På- och reparationssvets 

samt Formsvets. Skolan utbildar 

även spårsvetsare genom yrkeshögskoleutbildningen 

Nordisk spårsvetsare. 

Vansbro Järnvägsskola arbetar efter 

kursplaner som är godkända av Transportstyrelsen. 

gå. Även föreläsarna har ena foten kvar i 

industrin och arbetar utanför skolans ramar 

under stora delar av året. 

– Om tio år kanske marknadens behov av 

spårsvetsare har mättats, men då kommer vi 

på Vansbro att möta framtidens krav. Som 

våra ledord säger satsar vi på flexibilitet, 

kvalitet och samarbete och det gäller hela 

vår verksamhet, avslutar Erik Gyllenvåg. 


Arbetet med att förverkliga Europakorridoren 

inleddes på 90-talet. En av nyckelpersonerna 

under hela resan har varit 

Gunnar Sibbmark, VD för Europakorridoren. 

Sedan starten har målet för 

Europakorridoren, som är en förening 

bestående av bland annat kommuner, 

städer och län, varit att få till stånd en 

effektiv järnvägstrafik med höghastighetståg 

i viktiga delar av Sverige, se faktaruta. 

– Det går inte att utveckla näringslivet 

om inte kommunikationerna fungerar. 

Med Europakorridoren kommer tillväxten 

att gynnas. Snabba förbindelser innebär 

att människor kan söka arbete på fler 

orter och arbetsgivarna får lättare att hitta 

personer som har rätt kompetens, säger 

Gunnar Sibbmark. 

När företag expanderar får fler jobb 

och skatteintäkterna ökar, vilket i sin tur 

är grunden för skolor, sjukvård och kollektivtrafik. 

Bra höstbudget 

Det var i samband med att regeringen 

presenterade höstbudgeten som det stod 

klart att arbetet med Europakorridoren 

ska påbörjas, förutsatt att Riksdagen ger 

sitt godkännande. Regeringen gick ut med 

att den ska bygga ut sträckan Stockholm- 

Linköping och Göteborg – Borås. I en intervju 

sa Anders Borg att tågen skulle gå i 

250 km/h eller ändå fortare. Det innebär 

att han talar för höghastighetståg. 

– Beskedet är mycket positivt. Men jag 

vill att utbyggnaden ska gå snabbare. Det 

finns gott om utländsk arbetskraft att anlita. 

Dessutom anser vi att staten ska starta 

ett bolag som ska bygga och driva banorna, 

säger Gunnar Sibbmark och fortsätter. 

– Dessutom tycker jag att staten ska 

låna pengar och skriva av investeringen 

på 50 år. Som reglerna är nu skrivs allt av 

direkt, vilket är dumt. Varför ska dagens 

generation betala allt för tågbanor som 

kommer att användas i minst 100 år? 

i 

Parkgatan 8, 780 50 Vansbro 

Tel: 0281-753 58, E-post: info@vjvs.se 

www.vjvs.se 

Klartecken att bygga Europakorridoren 

När regeringen presenterade höstbudgeten stod det klart att 

Europakorridoren kommer att byggas. 

– Det känns oerhört bra. Nu läggs en viktig pusselbit på plats som 

bidrar till att Sverige förblir konkurrenskraftigt även framöver, säger 

Gunnar Sibbmark, VD för Europakorridoren. 

Gunnar Sibbmark, VD för Europakorridoren, är glad. I samband med att regeringen presenterade 

höstbudgeten stod det klart att arbetet med Europakorridoren kommer att inledas. 

i 

Europakorridoren baseras på utbyggnad av två banor: 

1. Europabanan, som följer E4:an, och sträcker sig 

mellan Stockholm, Jönköping, Köpenhamn och 

Hamburg. 

2. Götalandsbanan, som följer ett öst-västligt stråk utmed 

riksväg 40, från Stockholm över Jönköping till 

Göteborg. 

www.europakorridoren.se

SvenSk ingenjörSkonSt 

är långt framme; 

nu kan alla SemitrailerS åka järnväg. 

Tillsammans med våra ingenjörer har vi utvecklat 

Megaswing, en banbrytande intermodal godsvagn vars 

flexibilitet låter på- och avlastning av gods ske på bara 3 

minuter och som är godkänd för trafik i hela Europa. 

Vagnen – för semitrailers (även icke lyftbara) 

– lastas och lossas varhelst det finns en jämn, hård- 

gjord yta bredvid järnvägsspåret vilket gör din transportvardag 

enklare och skräddarsyr din logistik. Ett utmärkt 

alternativ till konventionella containerterminaler 

– men med skillnaden att man lastar och lossar där 

godsflödena uppstår. 

Och utnyttjandegraden av järnvägstransporter ökar 

avsevärt när fler aktörer enklare får tillgång till ”egna 

kombiterminaler” – vilket inte minst får uppenbara 

positiva konsekvenser för miljön. 

Och kanske bäst av allt, ett effektivare sätt att 

dramatiskt förkorta avståndet till slutkunden, är svårt 

att föreställa sig. 

På www.kockumsindustrier.se finns all fakta om 

Megaswing och vår idé om hållbara transporter. 

Surfa dit så vi tillsammans kan börja planera 

en ny logistisk era. 

Ta godset närmare kunden – lasta och lossa praktiskt taget var 

som helst – flexibelt och tidseffektivt. Utnyttja schematider bättre 

och framför allt – sätt gods på spåret istället för i terminalköer. 

Kockums Industrier, Stora Varvsgatan 14, SE-211 19 Malmö. Tel: +46 (0)10 492 94 00. Fax: +46 (0)10 492 94 99. www.kockumsindustrier.se 

Kockums Industrier är norra Europas ledande tillverkare av specialdesignade järnvägsvagnar för godstransporter, har 85 medarbetare och omsätter 200 M SEK. Företagets historia sträcker sig tillbaka till 1859 då järnvägen kom 

till Sverige. Under årens lopp har Kockums Industrier levererat drygt 14 000 vagnar. Bland uppdragsgivarna märks LKAB, Green Cargo, Autolink, Auto Transport Service, InfraNord, EWS, med flera. 

I juni 2007 förvärvades SweMaint, Skandinaviens ledande reparations- och underhållsföretag inom godsvagnssektorn, med ett väl utvecklat nätverk av verkstäder på strategiska platser. Förvärvet innebär ett industrilogiskt 

samarbete som gör godstransporter på järnväg ännu mer konkurrenskraftiga. Den nya företagsgruppen omfattar närmare 330 medarbetare och omsätter 600 M SEK. 

Nyckeln för Sverige 

Stråket Stockholm – Göteborg via Mälardalen 

Vägen mellan Sveriges två största städer via Mälardalen och Skaraborg är 

central för Sveriges person- och godstrafik. Fungerar inte transporterna 

tillfredsställande får det ödesdigra konsekvenser för industrin och tillväxten. 

Vi kallar det för Nyckelstråket! 

Med projekt Nyckelstråket vill vi se: 

Fler och tidigare investeringar i infrastrukturen 

Bättre transportslagsövergripande insatser för att stärka hela 

transportsystemets kapacitet, säkerhet och robusthet 

Storregionalt samarbete 

För ytterligare information www.handelskammarenmalardalen.se 

Nyckelstråket projektleds av Handelskammaren Mälardalen 

consum

2 

Østerås 

Fredrikssund 

Høje Taastrup 

6 

Bekkestua 

Farum 

Ullevål stadion 

Forskningsparken 

Carl Berners plass 

Blindern 

Majorstuen 

Nationaltheatret 

Höghastighetståg - ett 

skandinaviskt projekt! 

GLOBAL KONKURRENSKRAFT 

Ett skandinaviskt höghastighetsnät minskar restiden mellan de 

skandinaviska huvudstäderna till 3 timmar och möjliggör en grön 

tillväxtregion med 12 miljoner invånare. 

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 

Höghastighetsjärnväg byggs snabbare och med högre prestanda till 

samma byggkostnad som konventionell järnväg. Med den senaste 

byggtekniken med broförlagd höghastighetsbana (en teknik från 

Japan) är det möjligt att bygga hela sträckan på bara 4 år. 

Därmed blir projektet en mycket lönsam infrastrukturinvestering som 

ger stora socio-ekonomiska vinster för länderna. 

14 PARTNERS 

Oslo kommune, Business Region Göteborg , Göteborgs Stad, Region 

Skåne, Malmö stad, Københavns kommune, Region Hovedstaden, 

Akershus fylkeskommune, Østfold fylkeskommune, Västra Götalandsregionen, 

Region Halland, Helsingborgs stad, Tra�kverket och Statens 

vegvesen arbetar tillsammans för att realisera visionen. 

www.8millioncity.com 

TYCK TILL! 

Facebook.com/8millioncity 

PLANERAD RESTID FRÅN KÖPENHAMN 

TILL HAMBURG MED HÖGHASTIGHETSTÅG 

1:30 

5 

Bx 

I 

C 

I 

I 

Hillerød 

M 

Bx 

Stortinget 

5 

Storo 

OSLO 

Jernbanetorget (Oslo S) 

Tøyen 

Grønland 

Østfold 

Klampenborg 

C 

4 

Bergkrystallen 

Västra Götaland 

GÖTEBORG 

Centralstationen 

Lufthavnen 

Kastrup Airport 

7 

Tynnered 

Helsingør 

Akershus 

2 1 

MALMÖ 

Centralstationen 

3 

Mortensrud 

PLANERAD RESTID FRÅN OSLO TILL 

GÖTEBORG MED HÖGHASTIGHETSTÅG 

1:15 

Länsmansgården 

5 

PLANERAD RESTID FRÅN 

GÖTEBORG TILL KÖPENHAMN 

MED HÖGHASTIGHETSTÅG 

1:15 

KØBENHAVN 

Hovedbanegården 

Angered 

Hyllie 

4 7 

Bergsjön 

2 

4 

Mölndal 

Halland 

5 

Torp 

Helsingborg 

1 

Triangeln 


MALMÖ TILL STOCKHOLM 


2:35 

3 

Trelleborg 

EUROPEISKA UNIONEN 

Europeiska regionala 

utvecklingsfonden 

2:00 

3 

Kålltorp 

Lund 

Borås 


GÖTEBORG TILL STOCKHOLM 


Hässleholm 

2 

Ystad

Framtidens Infrastruktur - 2012

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?