2004 (PDF 3706 kB) - Vattenfall

More documents

Recommendations

Info

VAT TEN FALL S HÅLLBARHETSRED OVISNING 2 0 0 4 (SäRTRyck) 12 I fokus: förnybara energikällor Tollin, som är chef inom Vattenfalls FoU-verksamhet. I Tyskland är vindkraft avgörande för att man ska kunna nå den tyska regeringens mål på 20 procent förnybar energi i elproduktionen 2020. En stor andel av vindkraften överförs redan i Vattenfalls nät i östra Tyskland. Nu görs stora satsningar för att stärka näten så att de är stabila nog att klara den stora andelen vindkraft. Under 2004 påbörjades ett stort investeringsprogram som bland annat omfattar två transmissionsnät i de norra och sydvästra delarna av landet. Andra projekt befinner sig på planeringsstadiet. Detta visar att vindkraft kan integreras i elsystemet förutsatt att nätförstärkningar och organisatoriska förändringar utförs i god tid. ”Vindkraft är en förnybar energikälla som är på snabb frammarsch i både Europa och världen, så det finns goda möjligheter till fortsatt teknisk utveckling. I framtiden kommer vi att behöva använda många olika energikällor, och vindkraften har en given plats i den mixen”, säger Tollin. Stor köpare och användare av biobränsle ”Biobränslen har många fördelar. Först och främst är det en förnybar energikälla med goda miljöegenskaper”, berättar Hans Nordström, biobränsleexpert på Vattenfall Värme Norden. Idag driver Vattenfall ett nittiotal biobränsleeldade kraftvärmeanläggningar i Sverige, Finland, Tyskland och Danmark. Koncernen är därmed en av världens största köpare och användare av biobränsle. Biobränslen är det naturliga alternativet för Vattenfall när man bygger ut kraftvärmeverk i Norden. I Sverige och Finland står förnybara bränslen för en betydande andel av Vattenfalls energiproduktion. Biobränslen står idag för omkring 23 procent (mer än 100 TWh/år) av energiförsörjningen i Sverige. Nordström tror att den siffran kommer att stiga och att Vattenfall kommer att spela en aktiv roll i utvecklingen. ”Det finns utmärkta tekniska möjligheter att öka användningen av biobränslen och vi tror att andelen biobränsle kan nå upp till runt 40 procent i Sverige”, säger han. ”Vi är långtifrån ensamma om att tro på biobränslenas framtid som förnybar energikälla. EU anser att biobränslen är den form av förnybar energi som har störst potential för framtiden.” Vattenfall har arbetat med bioenergi i 30 år och hunnit utveckla teknik, installationer och olika former av biobränsle. Just nu pågår arbetet med att utveckla samförbränning av olika slags bränsle, öka tillgången på anläggningar, minska miljöpåverkan, återvinna aska och sänka underhållskostnaderna. ”Vi driver redan en mängd anläggningar där vi använder olika slags biobränsle och flera slags tekniska lösningar. Dessutom ser vi till att våra erfarenheter på biobränsleområdet kan komma hela Vattenfallkoncernen till godo”, förklarar Nordström. Ett exempel är anläggningarna i Tyskland som använder olika biobränslen. Dels finns specialbyggda biobränsleanläggningar, dels stora brunkols- och stenkolsanläggningar där man också använder en andel biobränsle som samförbränns. Vattenfalls kraftvärmeverk i Warszawa i Polen är ett annat exempel på hur man använder kunskaperna på biobränsleområdet. I Warszawa har Vattenfall utfört tester där biomassa blandats ner i en koleldad CFB-panna (cirkulerande fluidiserad bäddpanna), och resultatet har uppfyllt stränga krav på bland annat utsläppsnivåer. Anläggningen är nu klar att tas i drift nästa säsong. ”Vi vill att Vattenfall ska vara väl förberett för morgondagens uthålliga energimarknad, och bästa sättet är att ta bra lösningar i drift redan idag”, avslutar Nordström. Omvandla avfall till energi I Hamburg har myndigheterna haft problem med att hantera industriavfallet och det avfall och avloppsslam som stadens 1,7 miljoner invånare genererar. Dessutom behövde kommunen lösa problemet med stora mängder oanvänt och förorenat trä. I sitt sökande efter en komplett, närbelägen lösning som kunde vinna bred acceptans i samhället kom kommunen i kontakt med en lösning från Vattenfall. På uppdrag från Hamburgs kommun byggde Vattenfall (under namnet Vattenfall Europe Waste to
Förnybar energi inom Vattenfall Biobränsle, inklusive avfall 1 (värme i MW, el i MW) Vindkraft (antal anläggningar, kapacitet i MW) Planerade vindkraftanläggningar ■ Vattenkraftanläggningar (antal anläggningar, kapacitet i MW) Vattenfall har flera stora vattenkraftverk i utbyggda älvar men äger också helt eller delvis 59 småskaliga vattenkraftverk som producerar totalt 110 MW i Sverige och Finland och sex småskaliga anläggningar i Tyskland med en total kapacitet på 10 MW. Vattenfall har ett nittiotal biobränsledrivna anläggningar. De största är markerade på kartan. Många av biobränsleanläggningarna kan eldas med både förnybart och fossilt bränsle. 1) Anläggningar med värmekapacitet på mer än 50 GWh/år. 2) Majoritetsägt dotterbolag till Vattenfall. Energy, före detta HEW Entsorgung) två förbränningsanläggningar med bästa tänkbara miljöegenskaper där man ska bränna avfall och avloppsslam samt en biogasanläggning som tar hand om avloppsslammet. Stadens problem med den stora mängden förorenat trä krävde en biomassabaserad lösning. Nära Hamburgs hamn och avfallsförbränningsanläggningen Müllverwertung Borsigstrasse har Vattenfall byggt en nykonstruerad avfallsförbränningsanläggning. Biomassaanläggningen kan producera 20 MW el från återvunnet trä och kan även hantera förorenat trä. ”Den fluidiserade bädd som används i vår biomassaanläggning i Hamburg är en välkänd teknik som faktiskt inte är så värst avancerad rent tekniskt sett”, säger Frank May, teknisk chef på Vattenfall Europe Waste to Energy GmbH, ett dotterbolag till Vattenfall Europe AG. ”Elproduktionen i vår biomassaanläggning kan använda både återvunnet och förorenat trä. På så sätt kan anläggningen lösa kommunens problem med stora mängder använt, återvunnet och förorenat trä och samtidigt förse Hamburgs invånare med el.” Marknaden för avfall som delvis förnybart bränsle Suorva (1;0.6) Munksund (98;25) Piteälven (1;50) Lövholmen (16;0) Marjaniemi (3;1.1) Ludvika (35;0) Uppsala (396;120) Fagersta (25,0) Byälven (1;26) Valåsen (28;0) Knivsta (38;0) Fisksätra/Hästhagen (10;0) Humlekärr (2;1) Jordbro/Bollmora (115;0) Utö (1;0.225) Tanum (9;5.4) Götene Arla (25;0) Nyköping (160;35) Hovenäset (1;0.5) Motala (21;0) Lyse (1;0.45) Tibro Hästholmen (1;0.225) Vänersborg (60;0) (15;0) Boxholm (16;0) Stenungsund (2;1) Tidaholm (7,5;0) Setra-Vimmerby Stenkyrka (2;0.825 ) (10;0) Götaälv (3;287) Hultsfred (11;0) Visby (38.2;0) Vetlanda (21;0) Kulle (2;1.2) Alsvik Näsudden (10;12.74) (2;0.36 ) Åstorp (2;1) Avedøre (560;480) Lillgrund Aschersleben (30;2.7) Kriegers Flak Rugenberger Damm2 (70;7) Borsigstraße2 Hamburg (2;1) (80;20) VERA2 (10;8) Wisenta/Walsburg (2;3.8) Eichicht (1;3.4) Burgkhammer (1;2.2) Indalsälven (8;788) Gimån (2;119) Hovby (2;0.45) Ruuthsbo (1;0.5) Klosterfelde (15.4;4) Jänschwalde (1;2) TA Lauta 2 (0;20) Skellefteälven (3;445) Dalälven (3;160) Karlskrona Luleälven (15;4,228) Kalix (17;0) Umeälven (10;1,186) Ångermanälven (8;980) Haparanda (5;0) Huikku (1;0.5) Varessäikkä (2;0.6) Tauvo (2;1.2) Rahja (2;0.6) Myllykoski (72;16) Pärnu (15;0) Pamilo (1;84) växer. Detta gäller i synnerhet antalet nya anläggningar som drivs med förbehandlat avfall. Och utvecklingen på den europeiska marknaden som helhet är lovande med goda utsikter för avfallsförbränningslösningar. Tillsammans med befintliga anläggningar kommer biomassaanläggningen i Hamburg att bli en viktig referens och ett lyckat exempel när Vattenfall undersöker möjligheterna till nya projekt i kraftvärmesektorn i Tyskland och övriga Europa. ”Just nu håller vi på att utveckla flera nya intressanta projekt som bland annat går ut på att använda avfall som bränsle och energikälla. På så sätt kan man producera värme och el åt kunderna och samtidigt hjälpa kommunen lösa problem med avfallshanteringen. Energiutvinning från avfall kommer att fortsätta spela en viktig roll i Vattenfalls verksamhet”, säger May. Ett annat bra exempel är den nya avfallsförbränningsanläggningen i Uppsala, en investering på totalt 1 miljard SEK. Förbränningsanläggningen i Uppsala, Block 5, har en kapacitet på 75 MW per år, vilket motsvarar årsförbrukningen av värme för 20 000 hushåll. VAT TEN FALL S HÅLLBARHETSRED OVISNING 2 0 0 4 (SäRTRyck) 1
Page 1 and 2: Detta är ett särtryck ur Vattenfa
Page 3 and 4: VÅR VISION ÄR ATT VARA ETT LEDAND
Page 5 and 6: Totala CO 2 -utsläpp från Vattenf
Page 7 and 8: Kol Våra brunkolseldade kraftverk
Page 9 and 10: förutsättning för tillväxt i ut
Page 11 and 12: Samhälle — sammanfattning av fö
Page 13 and 14: I FOKUS: FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR A
Page 15: och en viktig aktör på den europe
Page 19 and 20: Vad kan ett enskilt företag som Va
Page 21 and 22: Helena Blixt, chef för kompetensf
Page 23 and 24: Alliance for Global Sustainability
Page 25 and 26: kontAkt Allmänt om Vattenfall Knut

2004 (PDF 3706 kB) - Vattenfall

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?