Untitled - Unni Drougge

Thea öppnade och släppte in skandalmissen. Vad göra
härnäst? Nallen kvittrade, men det var inte Kajsa den här
gången. Det var Linell, chefredaktören.
– Har du henne? frågade han med rosslande andhämtning.
– Javars, jag väntar utanför Thea Dahls hus där hon gick
in, svarade Calle vördnadsfullt. Det var inte var dag han fick
äran att tala med den legendariske chefredaktören som höjt
Extrabladets upplaga över kon kurrentens för första gången i
världshistorien.
– Thea Dahl? Hur fan känner de varann? Det här får du
luska i, grymtade han och skrockade. Sen harklade han sig.
Vet du, sa han. Du är en jävligt lovande reporter, Schüller.
Jävligt lovande. Vi hörs senare.
Calle blev porös inombords av berömmet; han växte nästan
ur sin redan trånga kavaj. Jag ska kirra biffen, tänkte han.
Linell ska inte bli besviken. No way. Calle öppnade bildörren
beslutsamt och gick ut i kvällsdunklet. När han kommit till
Theas hus tvekade han. Minder värdeskomplexen grinade illa
men så tog adrenalinet sats igen och han tänkte: nu är det
bara upp till mig och jag är journalist. Jag är skyldig folk
att stilla deras nyfikenhet, och vi ska vinna, Extrabladet är
folkets tjänare. Det är vi murvlar som informerar om viktiga
skeenden. Hade inte vi funnits hade människan varit
inskränkt och okunnig om omvärlden. Jag är en sanningens
apostel, jag lyser upp där det är mörkt. Så tänkte Calle och
slog med dörrkläppen på porten till Thea Dahls boning, ingången
till hans livs scoop.
– Jag undrar om jag kan få komma in en stund, sa Calle till
Thea när hon öppnat. Hon synade honom uppifrån och ner.
Sen kände hon igen honom och såg ännu mer skeptisk ut.
– Klockan är mycket, svarade hon. Vad gäller saken?
– Jag måste fråga dig lite om Sanne, improviserade han. Vi
ska köra en grej om henne i tidningen i morgon och jag kom
på att det finns en del uppgifter du kanske kan bekräfta. Hon
går inte att nå på mobilnumret så jag tänkte...
19