Grusvägars uppbyggnad, nedbrytning och underhåll: en ...

halt av korn < d [%]
100
80
60
40
20
0
Bärlager 20
Bärlager 25
Bärlager 40
Grusvägsuppbyggnad
LER SILT
SAND GRUS
0,001 0,01 0,1 1 10 100
Fri maskvidd d, [mm]
Figur 9. Kornfördelning hos bärlager beroende av maximal kornstorlek i Alberta,
Kanada.
2.6. Norge
I slutet på december 2003 belagdes Norges sista grusväg och därmed är hela det statliga
vägnätet bitumenbelagt. En kortfattad beskrivning av hur grusvägars uppbyggnad såg ut
kommer trots allt att ges. [Johnsen T 2003]
Avgörande för valet av tjocklek och kvalitet på slitlager berodde på dimensionerande
trafikmängd. Den dimensionerande trafikmängden berodde på medeltrafikmängd,
maximal axellast, trafikökning, vägens livslängd, antal filer, stödremsans bredd och
andelen tung trafik.
I Norge användes både krossat grus och berg som slitlagermaterial med en tjocklek av
ca 50 mm. Den kornfördelning som slitlagermaterialet skulle ligga inom finns angivet i
Figur 10. Bärlagret och förstärkningslager för en grusväg har haft samma materialkrav
som förstärkningslagret för en väg med bitumenbundet slitlager. Exempel på de krav
som ställdes på dessa lager är att maximal kornstorlek inte får överstiga halva
lagertjockleken, finjordsinnehåll, Los Angeles värde, organisk halt, mm.
Bärlagrets/förstärkningslagrets tjocklek varierade mellan 100 och 700 mm beroende av
materialet i undergrunden samt dimensionerande trafikmängd.
11