parabolen 3_05.indd - S3 Kamratförening

Livet utanför
kaserngården...
Text: Roger Bodén
2000 kändes som ett jämnt och bra år att
lämna Försvarsmakten och så blev det.
Efter 20 års tjänst i gröna kläder var det
dags att gå vidare, lämna in uniformen på
förrådet och ta steget ut i det civila livet.
För mig hade alternativet att bli civil aldrig föresvävat mig
utan blev en realitet i samband med att alla nedskärningar
började skönjas i slutet av 90-talet. Men vad skulle jag
göra? Jag har alltid trivts att vara signalist och det var för
mig otänkbart att jobba med något annat än ledningsfrågor
i dess olika former, allt ifrån teknik till metodik. Skulle
jag fl ytta med familjen eller pendla till FHS, HKV, S 1 eller
ett civilt jobb? Valet blev att stanna i Boden av många
olika skäl.
Skulle jag då blir kvar i Försvaret? Tja, den framtid som
nalkades kändes inte attraktiv för mig, de förutsättningar
som fanns när jag en gång i tiden påbörjade min aktiva
tjänst var till stora delar under förändring och en ny Försvarsmakt
var under utformning. Utveckling är lika med
förändring och tvärt om, inget ont i det - tvärt om. Försvaret
var en ”koloss på lerfötter” och i behov av anpassning.
Men fanns det plats för mig? Och ville jag vara delaktig?
Osäkerheten gjorde att jag valde att lämna Försvaret för
ett civilt jobb.
Många har tidigare lämnat Försvaret för en ny civil karriär
men återgått, skulle det bli så även för mig? Frågorna var
många och svaren få. Kanske var det slumpen men just när
funderingarna började tränga på som mest så ringer telefonen
från ett civilt företag och jag får frågan: ”Jag heter
Kjell Larsson och är VD för ett konsultföretag som heter
Rote - Skulle du kunna tänka dig att jobba för oss?”
Sagt och gjort efter anställningsintervju så ansökte jag om
tjänstledigt och på började min nya ”civila karriär”. Det
var inte utan en tår i ögat och en klump i magen som jag
gick till truppserviceförrådet på I 19 för att lämna in alla
prylar som jag inte behövde, kvar blev bara uniform med
tillbehör. Även om min aktiva tjänst tog slut så skulle jag
minsann inte överge skutan så lätt, reservoffi cer skulle
jag i alla fall vara.
Mitt jobb på Rote påbörjades en grå och trist decemberdag
2000. Jag visste egentligen inte vad som förväntades av
mig och vad jag egentligen skulle göra - jämförelsen med
inryckningsdagen var slående. Efter iordningställande av
kontor var det dags för första uppdraget: ”Strömförsörjning
till SWAFRAP AJS”. Vad kunde jag då om strömförsörjning
av fl ygplan? Inte ett dugg! Nåja, det var bara
att hugga tag i uppgiften och det visade sig att fl ygvapnet
20
Roger på sitt arbetsrum på Rote Consulting
inte kunde så mycket om strömförsörjning dom heller. Vår
kunskap som signalister är inte att förakta, allmän klokhet
och erfarenhet från fältlivet kommer man mycket längre
med än man någonsin tror.
Uppgiften skulle lösas under några månader och var ett
utredningsuppdrag åt FMV - uppdraget förlängdes och jag
blev kvar i Volt och Ampere i tre år! Uppgiften var betydligt
mer stimulerande än jag någonsin kunde tro, inblicken i
FMV:s värld och fl ygvapnets taktiska uppträdande och
tekniska problem var mycket intressant. Uppdragets vidd
var allt ifrån besök vid Sveriges alla fl ygfl ottiljer till stöd
vid PFF övningen Strong Resolve i Polen.
Nå, strömförsörjning var väl kanske inte direkt det som
jag kände att jag ville ägna mig resten av livet med så
nya utmaningar efterfrågades. Och det kom…..”Teknisk
analys av partnerskapsmål antagna av Sverige under perioden
2002-2008”, hamnade på mitt skivbord. Snacka
om att raskt byta ämnesområde från Volt och Ampere till
analyserande av NATO:s STANAG (Standardization Agreements)
och MILPUB (Military Publications) kopplade
till aktuella partnerskapsmål. Nu fi ck jag verkligen nytta
av den militärengelska jag studerat! Även detta uppdrag
var intressant om än svårt att hantera. Kopplingarna inom
NATO och den hiarkiska uppbyggnaden av organisationen,
ordervägar, regelverk, publikationer samt svårigheter att
uppfylla alla regler och bestämmelser är anmärkningsvärd.
Vilken byråkrati!
Men nu fi ck det vara nog, ledningsfrågor var det som
gällde. Efter lite trixande så är jag nu åter inne på rätt
väg. Egentligen så gör jag nu kanske det jag skulle ha
gjort om jag varit kvar i Försvaret - jobbar som stöd till
HKV FÖRBE LED. Arbetsuppgifterna omfattar allt ifrån
upprättande av HKV skrivelser till att ta fram manus till
handböcker. Men jag är tillbaka och hanterar frågor om
ledningssystem…………
Att vara konsult, speciellt åt sin tidigare arbetsgivare, är
inte alltid roligt. Oftast behandlas man som något som katten
släpat in. Tyvärr så har konsultyrket lite dåligt ryckte
och med all rätt, det fi nns många oseriösa på marknaden.
Problemet är, tror jag i alla fall, att den som köper en konsulttjänst
måste vara tydlig i sin kravställning så att rätt
”produkt” efterfrågas och levereras. Försvaret och FMV