Can we learn from the her it age lost in a fire? - Museovirasto
Can we learn from the her it age lost in a fire? - Museovirasto
Can we learn from the her it age lost in a fire? - Museovirasto
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Can</strong> <strong>we</strong> <strong>learn</strong><br />
<strong>from</strong> <strong>the</strong> <strong>her</strong> <strong>it</strong> <strong>age</strong><br />
<strong>lost</strong> <strong>in</strong> a <strong>fire</strong><br />
Experiences and practises on <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection<br />
of historic build <strong>in</strong>gs<br />
<strong>in</strong> F<strong>in</strong>land, Norway and S<strong>we</strong>den
<strong>Can</strong> <strong>we</strong> <strong>learn</strong><br />
<strong>from</strong> <strong>the</strong> <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong><br />
<strong>lost</strong> <strong>in</strong> a <strong>fire</strong><br />
Experiences and practises on <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection<br />
of historic build<strong>in</strong>gs<br />
<strong>in</strong> F<strong>in</strong>land, Norway and S<strong>we</strong>den<br />
‹ 1
National Board of Antiqu<strong>it</strong>ies, Department of Monuments and S<strong>it</strong>es, publication no 26<br />
(<strong>Museovirasto</strong>n rakennushistorian osaston julkaisuja 26)<br />
Ed<strong>it</strong>or: Anu Laurila<br />
Work<strong>in</strong>g group:<br />
<strong>Museovirasto</strong> (F<strong>in</strong>land): Martti Jok<strong>in</strong>en, Anu Laurila, Seija L<strong>in</strong>nanmäki<br />
Riksantikvaren (Norway): E<strong>in</strong>ar Karlsen, Oddbjørn Sørmoen<br />
Riksantikvarieämbetet (S<strong>we</strong>den): Kerst<strong>in</strong> Alexandersson, Thomas Erenmalm, Sune L<strong>in</strong>dkvist<br />
Graphic design and layout Maikki Rantala, Praxis Oy<br />
Pr<strong>in</strong>ted by: Offset-Kopp<strong>in</strong>en Oy, Hels<strong>in</strong>ki, 2004<br />
ISBN 951-616-115-4 (vol.)<br />
ISBN 951-616-117-0 (pdf )<br />
ISSN 1236-6439<br />
© <strong>Museovirasto</strong><br />
2 ›
Contents<br />
1. Foreword 4<br />
2. Introduction 7<br />
The project 7<br />
General features on <strong>fire</strong> protection of historic build<strong>in</strong>gs <strong>in</strong> Nordic countries 8<br />
Participants and <strong>the</strong> organisation of governmental <strong>age</strong>ncies for cultural <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> 8<br />
Special projects on <strong>fire</strong> safety <strong>in</strong> each country 9<br />
Fire protection of historic build<strong>in</strong>gs 10<br />
Legislation on <strong>fire</strong> protection <strong>in</strong> each country and how <strong>it</strong> deals w<strong>it</strong>h historic build<strong>in</strong>gs 10<br />
Cooperation w<strong>it</strong>h o<strong>the</strong>r author<strong>it</strong>ies deal<strong>in</strong>g w<strong>it</strong>h <strong>fire</strong> protection matters 11<br />
3. Fire protection <strong>in</strong> wooden towns 12<br />
Old Rauma <strong>fire</strong> protection project, F<strong>in</strong>land 12<br />
Lillehammer <strong>fire</strong> protection project, Norway 13<br />
Røros <strong>fire</strong> protection project, Norway 14<br />
Eksjö <strong>fire</strong> protection project, S<strong>we</strong>den 16<br />
Aspects on improv<strong>in</strong>g <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection <strong>in</strong> historic wooden towns 18<br />
4. Case studies 20<br />
F<strong>in</strong>land: 1. Åm<strong>in</strong>neborg manor 2. Kotaselkä logg<strong>in</strong>g s<strong>it</strong>e hut 3. Tyrvää Church 20<br />
Norway: 4. C<strong>it</strong>y block <strong>in</strong> Trondheim 5. Innset Church 6. Eidsvoll Church 7. R<strong>in</strong>gnes farm 24<br />
S<strong>we</strong>den: 8. Södra Råda Church 9. C<strong>it</strong>y block <strong>in</strong> Jönköp<strong>in</strong>g 10. Katar<strong>in</strong>a Church 30<br />
5. Fire prevention and protection 37<br />
Introduction 37<br />
Some examples 37<br />
How to choose <strong>fire</strong> prevention and protection methods 40<br />
Low cost <strong>fire</strong> prevention 40<br />
How to prevent arson 41<br />
Rescue plan 42<br />
Fire fight<strong>in</strong>g 43<br />
Us<strong>in</strong>g a <strong>fire</strong> protection strategy to choose <strong>the</strong> right technical solutions<br />
for <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection of cultural <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> 44<br />
6. After a <strong>fire</strong> 52<br />
Documentation before a <strong>fire</strong>, examples 52<br />
Actions after a <strong>fire</strong>, examples 53<br />
Analysis before <strong>the</strong> decision to “rebuild or not” 56<br />
Insurance and reconstruction 57<br />
Proposal for “First Aid actions” (protection, <strong>in</strong>vestigation, documentation) 57<br />
An essay: “Conservation, rebuild<strong>in</strong>g or what” 60<br />
Summaries (English, F<strong>in</strong>nish, Nor<strong>we</strong>gian, S<strong>we</strong>dish) 67<br />
Appendices 77<br />
• Contents of <strong>the</strong> rescue plan <strong>in</strong> F<strong>in</strong>land 77<br />
• List of l<strong>it</strong>erature and l<strong>in</strong>ks 78<br />
‹ 3
1. Foreword<br />
This publication is <strong>the</strong> result of <strong>the</strong> “<strong>Can</strong><br />
<strong>we</strong> <strong>learn</strong> <strong>from</strong> <strong>the</strong> <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> <strong>lost</strong> <strong>in</strong> a <strong>fire</strong>”<br />
project <strong>in</strong> which F<strong>in</strong>land, Norway and<br />
S<strong>we</strong>den consulted about <strong>the</strong>ir experiences and<br />
knowledge of <strong>fire</strong>s and <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection <strong>in</strong> historic<br />
build<strong>in</strong>gs.<br />
We hope <strong>the</strong> <strong>in</strong>formation and knowledge<br />
ga<strong>the</strong>red dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> project will help o<strong>the</strong>r people<br />
work<strong>in</strong>g w<strong>it</strong>h <strong>fire</strong> safety or historic build<strong>in</strong>gs to<br />
f<strong>in</strong>d new ways of approach<strong>in</strong>g <strong>the</strong> question. Here,<br />
<strong>we</strong> attempt to present our discussions and examples<br />
so that <strong>the</strong>y are easy to read but at <strong>the</strong> same<br />
time, <strong>we</strong> give all necessary <strong>in</strong>formation. Our aim<br />
is to show that <strong>the</strong>re are an <strong>in</strong>f<strong>in</strong><strong>it</strong>e variety of<br />
measures and comb<strong>in</strong>ations for <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection<br />
of historic build<strong>in</strong>gs. When plann<strong>in</strong>g <strong>fire</strong> safety,<br />
all aspects have to be considered carefully to f<strong>in</strong>d<br />
<strong>the</strong> most su<strong>it</strong>able one for each case.<br />
This publication consists of three ma<strong>in</strong> <strong>the</strong>mes:<br />
case studies, <strong>fire</strong> protection and actions after a <strong>fire</strong>.<br />
In add<strong>it</strong>ion, <strong>we</strong> present general <strong>in</strong>formation and<br />
some aspects of prevent<strong>in</strong>g a <strong>fire</strong> <strong>in</strong> historic wooden<br />
towns. F<strong>in</strong>ally, <strong>we</strong> present an essay concern<strong>in</strong>g<br />
<strong>the</strong> problem of rebuild<strong>in</strong>g after a <strong>fire</strong>.<br />
The Appendices <strong>in</strong>clude a checklist on <strong>the</strong><br />
contents of a rescue plan and summaries (<strong>in</strong> F<strong>in</strong>nish,<br />
Nor<strong>we</strong>gian and S<strong>we</strong>dish).<br />
We have added a list of publications <strong>from</strong> our<br />
countries concern<strong>in</strong>g <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection of historic<br />
build<strong>in</strong>gs to <strong>the</strong> end of this publication. We<br />
have also listed some useful Internet addresses<br />
concern<strong>in</strong>g <strong>the</strong>se matters.<br />
We warmly thank <strong>the</strong> Nordic Museums Comm<strong>it</strong>tee<br />
who k<strong>in</strong>dly f<strong>in</strong>anced our sem<strong>in</strong>ars and met<br />
some of <strong>the</strong> costs for this publication. We would<br />
also like to thank <strong>the</strong> F<strong>in</strong>nish Fire Protection<br />
Fund, which subsidised this publication.<br />
Locations of case studies and wooden towns discussed <strong>in</strong> this publication.<br />
4 ›
‹ 5
6 ›
Wooden towns are typical <strong>in</strong> all three countries (Rauma, F<strong>in</strong>land).<br />
2. Introduction<br />
2.1 The project<br />
The risk of <strong>fire</strong> is a serious concern especially<br />
<strong>in</strong> <strong>the</strong> Nordic countries, w<strong>her</strong>e <strong>the</strong><br />
major<strong>it</strong>y of historic build<strong>in</strong>gs are made<br />
of wood. The laws and practices for <strong>fire</strong> protection<br />
are <strong>we</strong>ll developed but <strong>the</strong> legislation does<br />
not usually specify <strong>the</strong> practices concern<strong>in</strong>g historic<br />
build<strong>in</strong>gs, so <strong>the</strong>re is need for cooperation to<br />
promote this po<strong>in</strong>t of view.<br />
As <strong>we</strong> have unfortunately had some serious<br />
<strong>fire</strong>s <strong>in</strong> historic build<strong>in</strong>gs <strong>in</strong> <strong>the</strong> Nordic countries,<br />
<strong>we</strong> thought that <strong>it</strong> might be possible to <strong>learn</strong><br />
someth<strong>in</strong>g <strong>from</strong> <strong>the</strong>m, such as how <strong>the</strong> <strong>fire</strong> started<br />
and how could <strong>it</strong> have been avoided. Ano<strong>the</strong>r<br />
question was whe<strong>the</strong>r <strong>fire</strong> fight<strong>in</strong>g caused any add<strong>it</strong>ional<br />
dam<strong>age</strong> to <strong>the</strong> build<strong>in</strong>gs and if <strong>it</strong> could<br />
have been avoided.<br />
T<strong>her</strong>e are some <strong>in</strong>structions on how to protect<br />
<strong>the</strong> ru<strong>in</strong>s of a build<strong>in</strong>g after a <strong>fire</strong> and <strong>the</strong>re<br />
are <strong>in</strong>ternational manuals for risk preparedness<br />
that deal w<strong>it</strong>h highly <strong>the</strong>oretical approaches to<br />
<strong>the</strong> measures to be taken after <strong>the</strong> <strong>fire</strong>. Ho<strong>we</strong>ver,<br />
<strong>the</strong>re is still a need for philosophical evaluation<br />
and discussion on “what to do after <strong>the</strong> <strong>fire</strong>”. In<br />
add<strong>it</strong>ion, <strong>the</strong>re is a need for practical <strong>in</strong>structions<br />
on what to do after a <strong>fire</strong> has taken place.<br />
The outcome of <strong>fire</strong>s may vary a lot, <strong>from</strong><br />
partial dam<strong>age</strong> to total devastation. Partial destruction<br />
raises difficult practical and ideological<br />
questions concern<strong>in</strong>g documentation, restoration<br />
and f<strong>in</strong>anc<strong>in</strong>g. Even <strong>in</strong> <strong>the</strong> more serious cases of<br />
destruction, <strong>the</strong>re may be methods of documentation<br />
that can secure at least some knowledge.<br />
The above formed <strong>the</strong> background for <strong>the</strong><br />
project, which consisted of three sem<strong>in</strong>ars dur<strong>in</strong>g<br />
2003. The first sem<strong>in</strong>ar took place <strong>in</strong> F<strong>in</strong>land <strong>in</strong><br />
May, <strong>the</strong> second <strong>in</strong> Norway <strong>in</strong> September, and<br />
<strong>the</strong> last one was held <strong>in</strong> S<strong>we</strong>den <strong>in</strong> November.<br />
The participants <strong>in</strong> <strong>the</strong> sem<strong>in</strong>ars had <strong>the</strong> opportun<strong>it</strong>y<br />
to discuss <strong>the</strong> practices of <strong>fire</strong> protection<br />
and <strong>the</strong> actions follow<strong>in</strong>g <strong>fire</strong>s <strong>in</strong> all <strong>the</strong> participat<strong>in</strong>g<br />
countries and <strong>the</strong>y <strong>we</strong>re able to <strong>learn</strong><br />
<strong>from</strong> each o<strong>the</strong>r’s experiences. We did not have<br />
sufficient time to go very deeply <strong>in</strong>to <strong>the</strong> details<br />
of <strong>fire</strong> protection but <strong>we</strong> did <strong>learn</strong> that <strong>the</strong>re are<br />
many ways to prevent a <strong>fire</strong> and to protect build<strong>in</strong>gs<br />
aga<strong>in</strong>st <strong>fire</strong>. The important aspects are that<br />
each historic build<strong>in</strong>g is unique and has to be<br />
treated accord<strong>in</strong>gly and that <strong>fire</strong> protection is a<br />
cont<strong>in</strong>uous activ<strong>it</strong>y that should be considered part<br />
of <strong>the</strong> normal ma<strong>in</strong>tenance of build<strong>in</strong>gs. Ano<strong>the</strong>r<br />
A stave church is a medieval type of build<strong>in</strong>g that is ma<strong>in</strong>ly preserved <strong>in</strong> Norway (28 churches).<br />
One stave church is also preserved <strong>in</strong> S<strong>we</strong>den.<br />
‹ 7
2.3 Participants and<br />
<strong>the</strong> organisation of<br />
government <strong>age</strong>ncies<br />
for cultural <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong><br />
F<strong>in</strong>land,<br />
National Board of Antiqu<strong>it</strong>ies (<strong>Museovirasto</strong>):<br />
Martti Jok<strong>in</strong>en, arch<strong>it</strong>ect;<br />
Anu Laurila, arch<strong>it</strong>ect;<br />
Seija L<strong>in</strong>nanmäki, conservation officer<br />
Large wooden farmhouses are found<br />
<strong>in</strong> all three countries (R<strong>in</strong>gnes, Norway).<br />
conclusion <strong>we</strong> reached dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> discussions is<br />
that low cost preventative measures, such as good<br />
organisation, are mostly efficient.<br />
We also discussed <strong>the</strong> actions to take after a<br />
<strong>fire</strong> and <strong>the</strong> ma<strong>in</strong> th<strong>in</strong>g that came up was that a<br />
surpris<strong>in</strong>g amount of <strong>in</strong>formation could be ga<strong>in</strong>ed<br />
<strong>from</strong> <strong>the</strong> rema<strong>in</strong>s of a seriously destroyed build<strong>in</strong>g.<br />
The question of rebuild<strong>in</strong>g after a <strong>fire</strong> is very<br />
difficult; <strong>we</strong> did discuss some examples of this<br />
dur<strong>in</strong>g our project and <strong>the</strong>se are <strong>in</strong>troduced <strong>in</strong><br />
this publication.<br />
2.2 General features<br />
of <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection<br />
of historic build<strong>in</strong>gs<br />
<strong>in</strong> <strong>the</strong> Nordic countries<br />
A large proportion of historic build<strong>in</strong>gs <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />
Nordic countries are made of wood. We also have<br />
densely packed historic wooden towns and <strong>the</strong>ir<br />
structure makes <strong>it</strong> difficult for <strong>fire</strong> brigades to act<br />
effectively. Fire can spread rapidly <strong>in</strong> dense town<br />
structure made of wood. In <strong>the</strong> past, town <strong>fire</strong>s<br />
partially or completely destroyed many wooden<br />
towns.<br />
Some of <strong>the</strong> historic build<strong>in</strong>gs <strong>in</strong> <strong>the</strong> Nordic<br />
countries are located <strong>in</strong> remote places w<strong>her</strong>e <strong>the</strong>re<br />
is no electric<strong>it</strong>y, proper supply of water, <strong>fire</strong> brigade<br />
or people liv<strong>in</strong>g nearby.<br />
The climate <strong>in</strong> all our countries is cold <strong>in</strong> w<strong>in</strong>ter<br />
and warm <strong>in</strong> summer, so <strong>the</strong>re is a danger of<br />
<strong>fire</strong> dur<strong>in</strong>g long dry seasons: <strong>fire</strong> fight<strong>in</strong>g can be<br />
difficult and <strong>the</strong>re can be extra dam<strong>age</strong> to rema<strong>in</strong>s<br />
when <strong>the</strong> temperature is below zero. Moreover,<br />
some technical equipment has lim<strong>it</strong>ations dur<strong>in</strong>g<br />
cold temperatures. These facts create problems for<br />
<strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection of historic build<strong>in</strong>gs.<br />
Norway,<br />
Directorate for Cultural Her<strong>it</strong><strong>age</strong><br />
(Riksantikvaren):<br />
E<strong>in</strong>ar Karlsen, arch<strong>it</strong>ect;<br />
Oddbjørn Sørmoen, art historian<br />
S<strong>we</strong>den,<br />
National Her<strong>it</strong><strong>age</strong> Board<br />
(Riksantikvarieämbetet):<br />
Kerst<strong>in</strong> Alexandersson, arch<strong>it</strong>ect;<br />
Thomas Erenmalm, M.Sc.;<br />
Sune L<strong>in</strong>dkvist, arch<strong>it</strong>ect<br />
The author<strong>it</strong>ies <strong>in</strong> F<strong>in</strong>land and S<strong>we</strong>den act more<br />
like advisors, shar<strong>in</strong>g <strong>in</strong>formation and mak<strong>in</strong>g<br />
statements. Due to special projects, <strong>the</strong>ir role <strong>in</strong><br />
Norway also <strong>in</strong>cludes plann<strong>in</strong>g and choos<strong>in</strong>g <strong>the</strong><br />
technical equipment.<br />
F<strong>in</strong>land<br />
The <strong>Museovirasto</strong> (<strong>the</strong> National Board of Antiqu<strong>it</strong>ies)<br />
<strong>in</strong> F<strong>in</strong>land has six un<strong>it</strong>s. Two un<strong>it</strong>s have<br />
staff work<strong>in</strong>g on <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection of historic<br />
build<strong>in</strong>gs. The Department of Adm<strong>in</strong>istration<br />
employs one person who works on <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection<br />
of <strong>the</strong> build<strong>in</strong>gs owned by <strong>the</strong> <strong>Museovirasto</strong>.<br />
The Restoration Section, part of <strong>the</strong> Department<br />
of Monuments and S<strong>it</strong>es, gives advice<br />
and <strong>in</strong>formation and makes statements concern<strong>in</strong>g<br />
<strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection of historic build<strong>in</strong>gs.<br />
Norway<br />
T<strong>her</strong>e are five departments <strong>in</strong> <strong>the</strong> Riksantikvaren<br />
(The Directorate for Cultural Her<strong>it</strong><strong>age</strong>). The<br />
Department for Conservation works on matters<br />
concern<strong>in</strong>g <strong>fire</strong> protection. The department has<br />
even planned <strong>fire</strong> protection systems for such places<br />
as stave churches. The Department for Build<strong>in</strong>gs,<br />
Monuments and S<strong>it</strong>es assists <strong>in</strong> this work.<br />
The <strong>fire</strong> protection of Nor<strong>we</strong>gian stave churches<br />
was carried out ma<strong>in</strong>ly <strong>in</strong> <strong>the</strong> 1980s and 1990s.<br />
8 ›
The directorate gives advice to regional and local<br />
conservation author<strong>it</strong>ies, owners and o<strong>the</strong>rs <strong>in</strong>volved<br />
<strong>in</strong> <strong>fire</strong> protection.<br />
S<strong>we</strong>den<br />
T<strong>her</strong>e are five departments <strong>in</strong> <strong>the</strong> Riksantikvarieämbetet<br />
(The National Her<strong>it</strong><strong>age</strong> Board), two of<br />
which work on matters related to <strong>fire</strong> protection.<br />
The Her<strong>it</strong><strong>age</strong> Department gives <strong>in</strong>formation, supervises<br />
and grants permission for restoration <strong>in</strong><br />
accordance w<strong>it</strong>h legislation and <strong>the</strong> Conservation<br />
Department gives technical advice and <strong>in</strong>formation<br />
on <strong>fire</strong> protection.<br />
2.4 Special projects on <strong>fire</strong><br />
safety <strong>in</strong> each country<br />
F<strong>in</strong>land<br />
The <strong>Museovirasto</strong> started to prepare <strong>in</strong>structions<br />
for <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection of churches after <strong>the</strong> <strong>fire</strong> at<br />
<strong>the</strong> Tyrvää medieval church <strong>in</strong> 1997. The <strong>in</strong>structions<br />
will be published <strong>in</strong> 2004.<br />
The c<strong>it</strong>y Rauma carried out a <strong>fire</strong> protection<br />
project after a <strong>fire</strong> threatened <strong>the</strong> wooden town of<br />
Old Rauma (which is also a World Her<strong>it</strong><strong>age</strong> S<strong>it</strong>e)<br />
<strong>in</strong> 1997. The project report was published <strong>in</strong> F<strong>in</strong>nish<br />
<strong>in</strong> 1998.<br />
Norway<br />
The Riksantikvaren <strong>in</strong> Norway has been systematically<br />
work<strong>in</strong>g w<strong>it</strong>h <strong>fire</strong> protection s<strong>in</strong>ce <strong>the</strong> 1980s<br />
when spr<strong>in</strong>klers and <strong>fire</strong> detection systems <strong>we</strong>re<br />
<strong>in</strong>stalled <strong>in</strong> some stave churches. The work <strong>in</strong>tensified<br />
at <strong>the</strong> beg<strong>in</strong>n<strong>in</strong>g of <strong>the</strong> 1990s because of <strong>the</strong><br />
threat of arson. Extensive measures <strong>we</strong>re carried<br />
out <strong>in</strong> <strong>the</strong> 28 surviv<strong>in</strong>g stave churches dur<strong>in</strong>g a period<br />
of less than five years. In add<strong>it</strong>ion to <strong>the</strong> stave<br />
churches, <strong>the</strong>re has been a program to protect a<br />
number of <strong>the</strong> o<strong>the</strong>r 400 most valuable churches<br />
built before 1800.<br />
T<strong>her</strong>e was some work done dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> early<br />
1990s on <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection of <strong>the</strong> historic wooden<br />
towns <strong>in</strong> Norway. A pilot project <strong>in</strong> <strong>the</strong> fortified<br />
town of Fredrikstad was carried out to test<br />
external <strong>fire</strong> detection systems. The world <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong><br />
town Røros <strong>in</strong>stalled technical <strong>fire</strong> protection<br />
<strong>in</strong> one block <strong>in</strong> 2003. The project for <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection<br />
of Røros will cont<strong>in</strong>ue <strong>in</strong> 2004.<br />
Fire protection projects have also been carried<br />
out <strong>in</strong> <strong>in</strong>dustrial build<strong>in</strong>gs, large farms and<br />
manor houses, and houses belong<strong>in</strong>g to famous<br />
artists etc. These projects have been possible due<br />
to <strong>the</strong> f<strong>in</strong>ancial support granted by an <strong>in</strong>surance<br />
company (Stiftelsen UNI).<br />
‹ 9
S<strong>we</strong>den<br />
The Riksantikvarieämbetet has, <strong>in</strong> cooperation<br />
w<strong>it</strong>h <strong>the</strong> Statens Räddn<strong>in</strong>gsverk (<strong>the</strong> S<strong>we</strong>dish<br />
Rescue Agency), published <strong>the</strong> handbook “Brandskydd<br />
i kulturbyggnader” on <strong>fire</strong> protection <strong>in</strong> <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong><br />
build<strong>in</strong>gs. The Riksantikvarieämbetet has<br />
also published a leaflet called “Att skydda kyrkan<br />
mot stöld och brand” that deals w<strong>it</strong>h <strong>fire</strong> protection<br />
<strong>in</strong> churches.<br />
T<strong>her</strong>e was a project <strong>in</strong> S<strong>we</strong>den on <strong>fire</strong> protection<br />
<strong>in</strong> <strong>the</strong> historic wooden town of Eksjö and<br />
<strong>the</strong> results of that project <strong>we</strong>re published <strong>in</strong> 1999<br />
as a book t<strong>it</strong>led “Brandskydd i trästäder – Strategi<br />
för skydd av centrala Eksjö”; a state-of-<strong>the</strong>-artreport<br />
will be published <strong>in</strong> 2004.<br />
In 2003, <strong>the</strong> Riksantikvarieämbetet made a<br />
special study of churches destroyed by <strong>fire</strong>, “Kyrkan<br />
br<strong>in</strong>ner – vad händer sedan” The study focused<br />
on <strong>the</strong> discussions after <strong>the</strong> <strong>fire</strong> (<strong>the</strong>se discussions<br />
dealt w<strong>it</strong>h <strong>the</strong> arguments and <strong>the</strong> results<br />
of <strong>the</strong> <strong>fire</strong>).<br />
Licence for hot works<br />
One <strong>in</strong>strument that has decreased <strong>the</strong> number<br />
of <strong>fire</strong>s at s<strong>it</strong>es (also at restoration s<strong>it</strong>es) has been<br />
“<strong>the</strong> licence for hot works”. The system was created<br />
Sometimes <strong>the</strong> <strong>in</strong>tention is good but someth<strong>in</strong>g is miss<strong>in</strong>g.<br />
by <strong>in</strong>surance companies but <strong>it</strong> has almost become<br />
<strong>the</strong> standard <strong>in</strong> all our countries. The number of<br />
<strong>fire</strong>s at s<strong>it</strong>es has decl<strong>in</strong>ed by 50% over <strong>the</strong> past<br />
ten years (F<strong>in</strong>nish figures). The tra<strong>in</strong><strong>in</strong>g takes<br />
one day and besides <strong>the</strong> <strong>the</strong>ory, <strong>the</strong>re is a practical<br />
exercise on different ways to ext<strong>in</strong>guish a <strong>fire</strong>.<br />
The licence is valid for five years.<br />
2.5 Fire protection of<br />
historic build<strong>in</strong>gs<br />
Let us def<strong>in</strong>e what <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection of historic<br />
build<strong>in</strong>gs means.<br />
The ma<strong>in</strong> aim of ord<strong>in</strong>ary <strong>fire</strong> protection is to<br />
safeguard human life; <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection of historic<br />
build<strong>in</strong>gs also aims to safeguard <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g and<br />
<strong>it</strong>s cultural <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong>. This must be born <strong>in</strong> m<strong>in</strong>d<br />
when choos<strong>in</strong>g <strong>the</strong> most su<strong>it</strong>able <strong>fire</strong> protection<br />
measures for historic build<strong>in</strong>gs because certa<strong>in</strong><br />
equipment can sometimes destroy fabric or false<br />
releases <strong>in</strong> spr<strong>in</strong>klers can dam<strong>age</strong> sens<strong>it</strong>ive materials.<br />
Consequently, <strong>the</strong> aim of <strong>fire</strong> protection <strong>in</strong> historic<br />
build<strong>in</strong>gs is to ga<strong>in</strong> “maximum safety w<strong>it</strong>h<br />
m<strong>in</strong>imum dam<strong>age</strong>” <strong>in</strong> every phase of a project.<br />
2.6 Legislation on<br />
<strong>fire</strong> protection<br />
<strong>in</strong> each country and<br />
<strong>the</strong> way <strong>it</strong> deals w<strong>it</strong>h<br />
historic build<strong>in</strong>gs<br />
Acts concern<strong>in</strong>g <strong>fire</strong> protection<br />
In S<strong>we</strong>den, a new Act (Lag 2003:778 om skydd<br />
mot olyckor; Civil Protection Act) came <strong>in</strong> January<br />
2004. The new Act and <strong>it</strong>s regulations, <strong>in</strong>clud<strong>in</strong>g<br />
ord<strong>in</strong>ances and general advice, gives some rules<br />
to be applied <strong>in</strong> <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection of <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong><br />
build<strong>in</strong>gs.<br />
In F<strong>in</strong>land <strong>the</strong> Act (Pelastuslaki 468/2003;<br />
Rescue Act), as <strong>we</strong>ll as <strong>the</strong> organisation of rescue<br />
services, also changed at <strong>the</strong> beg<strong>in</strong>n<strong>in</strong>g of 2004.<br />
The new Act makes no mention of <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> build<strong>in</strong>gs.<br />
T<strong>her</strong>e is a ra<strong>the</strong>r new Act (Lov om brann- og<br />
eksplosjonsvern av 14. Juni 2002, nr. 20; Fire and<br />
Explosion Prevention Act) <strong>in</strong> Norway.<br />
Accord<strong>in</strong>g to <strong>the</strong> Acts <strong>in</strong> each country, <strong>the</strong><br />
owner of a (<strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> property) build<strong>in</strong>g bears re-<br />
10 ›
sponsibil<strong>it</strong>y for <strong>fire</strong> protection and <strong>the</strong> local author<strong>it</strong>ies<br />
bear <strong>the</strong> responsibil<strong>it</strong>y for <strong>the</strong> rescue<br />
service.<br />
The primary <strong>in</strong>terest <strong>in</strong> all <strong>the</strong>se Acts is always<br />
to safeguard human life and secondly to safeguard<br />
property. T<strong>her</strong>e is no mention of historic build<strong>in</strong>gs<br />
<strong>in</strong> <strong>the</strong> F<strong>in</strong>nish Act but <strong>in</strong> S<strong>we</strong>den, accord<strong>in</strong>g to <strong>the</strong><br />
new Act, <strong>the</strong> owner of a protected <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> build<strong>in</strong>g<br />
has to report how <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection for <strong>the</strong><br />
build<strong>in</strong>g has been arranged to <strong>the</strong> local <strong>fire</strong> author<strong>it</strong>ies.<br />
If necessary, <strong>the</strong> <strong>fire</strong> author<strong>it</strong>ies can carry out<br />
an <strong>in</strong>spection. In Norway, <strong>the</strong> Act states that <strong>the</strong><br />
local <strong>fire</strong> author<strong>it</strong>ies are to <strong>in</strong>spect all registered<br />
cultural <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> properties every four years. Unfortunately,<br />
<strong>the</strong> registers on cultural <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> properties<br />
are very often unavailable to <strong>the</strong> <strong>fire</strong> author<strong>it</strong>ies.<br />
Ano<strong>the</strong>r problem is that if an <strong>in</strong>spection is<br />
carried out, <strong>the</strong> officers very often only give prior<strong>it</strong>y<br />
to <strong>the</strong> measures to safeguard human life and<br />
<strong>the</strong>y do not take <strong>in</strong>to consideration <strong>the</strong> cultural<br />
value of a build<strong>in</strong>g. In order to change this practice,<br />
<strong>the</strong> Direktoratet for brann- og eksplosjonsvern,<br />
now Direktoratet for samfunnssikkerhet og<br />
beredskap (Directorate for Civil Defence and<br />
Emergency Plann<strong>in</strong>g), <strong>in</strong> cooperation w<strong>it</strong>h <strong>the</strong><br />
Riksantikvaren, issued a booklet <strong>in</strong> 1997 that <strong>in</strong>cluded<br />
a checklist for <strong>fire</strong> <strong>in</strong>spectors.<br />
Laws on cultural <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong><br />
This law <strong>in</strong> F<strong>in</strong>land and Norway states that <strong>the</strong><br />
cultural <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> author<strong>it</strong>ies should always be<br />
contacted if a protected build<strong>in</strong>g is destroyed by<br />
<strong>fire</strong>. The author<strong>it</strong>ies will <strong>the</strong>n decide on <strong>the</strong> necessary<br />
measures.<br />
The cultural <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> laws of each country<br />
conta<strong>in</strong> noth<strong>in</strong>g else concern<strong>in</strong>g <strong>fire</strong> protection.<br />
The only po<strong>in</strong>t that can be applied is to <strong>the</strong> <strong>in</strong>stallation<br />
of <strong>fire</strong> protection technology; all alterations<br />
and <strong>in</strong>stallations should be carried out <strong>in</strong><br />
such a way that <strong>the</strong>y do not affect <strong>the</strong> value of <strong>the</strong><br />
<strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> build<strong>in</strong>g. The legislation <strong>in</strong> all <strong>the</strong> countries<br />
stipulates that <strong>the</strong> permission of <strong>the</strong> <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong><br />
author<strong>it</strong>ies is needed for all alterations and technical<br />
<strong>in</strong>stallations.<br />
O<strong>the</strong>r regulations<br />
In F<strong>in</strong>land, <strong>the</strong> Maankäyttö- ja rakennuslaki (<strong>the</strong><br />
Land Use and Build<strong>in</strong>g Act) def<strong>in</strong>es <strong>the</strong> essential<br />
technical requirements for all build<strong>in</strong>gs, <strong>in</strong>clud<strong>in</strong>g<br />
<strong>fire</strong> safety. Implementation of this Act is def<strong>in</strong>ed<br />
<strong>in</strong> <strong>the</strong> National Build<strong>in</strong>g Code of F<strong>in</strong>land, part E<br />
of which deals w<strong>it</strong>h <strong>fire</strong> safety. The regulations <strong>in</strong><br />
<strong>the</strong> Build<strong>in</strong>g Code are b<strong>in</strong>d<strong>in</strong>g, but <strong>the</strong>y concern<br />
<strong>the</strong> construction of a new build<strong>in</strong>g. They are applied<br />
case by case for exist<strong>in</strong>g build<strong>in</strong>gs if larger<br />
repairs or alterations are carried out or if <strong>the</strong>re are<br />
serious shortcom<strong>in</strong>gs <strong>in</strong> <strong>fire</strong> safety. In all o<strong>the</strong>r<br />
cases, old build<strong>in</strong>gs are treated <strong>in</strong> accordance w<strong>it</strong>h<br />
<strong>the</strong> safety regulations as applied at <strong>the</strong> time of<br />
<strong>the</strong>ir construction.<br />
The Plan- och byggl<strong>age</strong>n <strong>in</strong> S<strong>we</strong>den and <strong>the</strong><br />
Plan- og bygn<strong>in</strong>gsloven <strong>in</strong> Norway (<strong>the</strong> Plann<strong>in</strong>g<br />
and Build<strong>in</strong>g Act) also <strong>in</strong>clude regulations concern<strong>in</strong>g<br />
cultural <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> build<strong>in</strong>gs, but <strong>the</strong>re are<br />
no special <strong>in</strong>structions for <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection of<br />
<strong>the</strong>se build<strong>in</strong>gs.<br />
2.7 Cooperation w<strong>it</strong>h o<strong>the</strong>r<br />
author<strong>it</strong>ies deal<strong>in</strong>g w<strong>it</strong>h<br />
<strong>fire</strong> protection matters<br />
The <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> author<strong>it</strong>ies <strong>in</strong> S<strong>we</strong>den and Norway<br />
are <strong>in</strong> close contact w<strong>it</strong>h <strong>the</strong> rescue services. The<br />
Statens Räddn<strong>in</strong>gsverk (<strong>the</strong> S<strong>we</strong>dish Rescue<br />
Agency) and <strong>the</strong> Riksantikvarieämbetet <strong>in</strong> S<strong>we</strong>den<br />
have jo<strong>in</strong>tly published a handbook t<strong>it</strong>led<br />
“Brandskydd i kulturbyggnader”. The book is directed<br />
at local officials, <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> <strong>in</strong>spectors at <strong>the</strong><br />
municipal level, property owners and man<strong>age</strong>rs,<br />
arch<strong>it</strong>ects and o<strong>the</strong>r relevant bodies. The book<br />
has received a good reception and <strong>the</strong> <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong><br />
author<strong>it</strong>ies are even asked to give lectures on <strong>the</strong><br />
subject to <strong>the</strong> rescue service author<strong>it</strong>ies around<br />
S<strong>we</strong>den.<br />
In Norway, <strong>the</strong> Direktoratet for samfunnssikkerhet<br />
og beredskap (Directorate for Civil Defence<br />
and Emergency Plann<strong>in</strong>g) has established a<br />
national goal that no irreplaceable cultural values<br />
should be <strong>lost</strong> <strong>in</strong> <strong>fire</strong>. The Directorate, <strong>in</strong> cooperation<br />
w<strong>it</strong>h <strong>the</strong> Riksantikvaren, is plann<strong>in</strong>g to carry<br />
out a survey on <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection <strong>in</strong> Nor<strong>we</strong>gian<br />
cultural <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> properties <strong>in</strong> <strong>the</strong> near future.<br />
The contact bet<strong>we</strong>en <strong>the</strong> <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> and <strong>fire</strong><br />
protection author<strong>it</strong>ies <strong>in</strong> F<strong>in</strong>land is not so close.<br />
T<strong>her</strong>e is a special need for <strong>in</strong>structions directed at<br />
<strong>the</strong> local <strong>fire</strong> and build<strong>in</strong>g <strong>in</strong>spectors who bear<br />
<strong>the</strong> ma<strong>in</strong> responsibil<strong>it</strong>y for supervis<strong>in</strong>g application<br />
of <strong>the</strong> Build<strong>in</strong>g Code.<br />
‹ 11
Aerial view of Old Rauma.<br />
3. Fire protection <strong>in</strong> wooden towns<br />
3.1 Old Rauma, F<strong>in</strong>land,<br />
<strong>fire</strong> protection project<br />
Old Rauma covers an area of 28 hectares and<br />
<strong>the</strong>re are 600 build<strong>in</strong>gs, most of which are privately<br />
owned. It has a population of 800. Old<br />
Rauma was added to <strong>the</strong> UNESCO World Her<strong>it</strong><strong>age</strong><br />
list <strong>in</strong> 1991. Some build<strong>in</strong>gs have preserved<br />
<strong>the</strong>ir characteristics <strong>from</strong> <strong>the</strong> 1700s, but <strong>the</strong> major<strong>it</strong>y<br />
of <strong>the</strong> build<strong>in</strong>gs received <strong>the</strong>ir current neo-<br />
Renaissance exteriors dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> active period of<br />
renovation <strong>in</strong> <strong>the</strong> 1890s.<br />
T<strong>her</strong>e was a threaten<strong>in</strong>g <strong>fire</strong> <strong>in</strong> Old Rauma <strong>in</strong><br />
<strong>the</strong> summer 1997. A girl was sunbath<strong>in</strong>g and<br />
smok<strong>in</strong>g on <strong>the</strong> roof of an outbuild<strong>in</strong>g. The cigarette<br />
ash set some old dry leaves on <strong>fire</strong> <strong>in</strong> bet<strong>we</strong>en<br />
two outbuild<strong>in</strong>gs and <strong>the</strong> <strong>fire</strong> spread rapidly,<br />
totally destroy<strong>in</strong>g one outbuild<strong>in</strong>g and damag<strong>in</strong>g<br />
two o<strong>the</strong>rs.<br />
It was after this <strong>in</strong>cident that <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection<br />
project for Old Rauma was launched. Statis-<br />
12 ›
tics <strong>we</strong>re collected and analysed. These statistics<br />
<strong>in</strong>dicated that <strong>the</strong> most common cause of <strong>fire</strong> was<br />
a drunken person smok<strong>in</strong>g. The number of <strong>fire</strong>s<br />
caused by electric<strong>it</strong>y was reduced because dur<strong>in</strong>g<br />
repairs, all <strong>the</strong> electrical <strong>in</strong>stallations <strong>in</strong> <strong>the</strong> old<br />
build<strong>in</strong>gs <strong>we</strong>re changed. Even if <strong>fire</strong>places are <strong>in</strong><br />
use <strong>in</strong> most of <strong>the</strong> build<strong>in</strong>gs, <strong>the</strong>y cause few <strong>fire</strong>s.<br />
In add<strong>it</strong>ion, <strong>the</strong> number of <strong>fire</strong>s dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> repairs<br />
was low.<br />
The Problem <strong>in</strong> Old Rauma is that some of<br />
<strong>the</strong> commercial build<strong>in</strong>gs are only used dur<strong>in</strong>g<br />
<strong>the</strong> day, so <strong>the</strong>re is no one guard<strong>in</strong>g <strong>the</strong>m dur<strong>in</strong>g<br />
<strong>the</strong> night. Fur<strong>the</strong>rmore, <strong>the</strong> courtyards of commercial<br />
premises are often used to store many<br />
combustible materials.<br />
The build<strong>in</strong>gs <strong>we</strong>re <strong>in</strong>ventoried <strong>in</strong> order to<br />
collect <strong>the</strong> basic <strong>in</strong>formation needed for <strong>the</strong><br />
project. The cond<strong>it</strong>ion of <strong>the</strong> build<strong>in</strong>gs was assessed,<br />
<strong>the</strong> risks <strong>in</strong> every build<strong>in</strong>g <strong>we</strong>re wr<strong>it</strong>ten<br />
down and <strong>in</strong>formation concern<strong>in</strong>g <strong>the</strong>ir occupants<br />
was recorded. In this way, <strong>the</strong> <strong>fire</strong> author<strong>it</strong>ies<br />
became familiar w<strong>it</strong>h which properties <strong>we</strong>re<br />
more susceptible to <strong>fire</strong>. They also <strong>learn</strong>t that old<br />
people <strong>we</strong>re liv<strong>in</strong>g on some properties and that <strong>in</strong><br />
<strong>the</strong> case of a <strong>fire</strong> <strong>the</strong>y might be unable to escape<br />
w<strong>it</strong>hout help.<br />
The actions needed to improve <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection<br />
of <strong>the</strong> area <strong>we</strong>re discussed after all <strong>the</strong> abovementioned<br />
<strong>in</strong>formation. The aim was to f<strong>in</strong>d an<br />
easy, cheap and effective means to improve <strong>fire</strong><br />
safety. The best result so far has been regular <strong>fire</strong><br />
<strong>in</strong>spections every three years. All build<strong>in</strong>gs are<br />
checked dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong>se <strong>in</strong>spections, and <strong>in</strong>structions<br />
are given if some properties need clean<strong>in</strong>g <strong>in</strong> order<br />
to get rid of combustible material. In add<strong>it</strong>ion,<br />
<strong>the</strong>se <strong>in</strong>spections serve as a means to update <strong>the</strong><br />
<strong>in</strong>formation concern<strong>in</strong>g <strong>the</strong> build<strong>in</strong>gs collected<br />
dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> first <strong>in</strong>ventory.<br />
The most important build<strong>in</strong>gs, such as <strong>the</strong><br />
museum, are now f<strong>it</strong>ted w<strong>it</strong>h automatic <strong>fire</strong> alarms<br />
and <strong>the</strong>re have been proposals to <strong>in</strong>stall some k<strong>in</strong>d<br />
of simple version of this alarm system <strong>in</strong> <strong>the</strong> commercial<br />
blocks. T<strong>her</strong>e is a proposal to <strong>in</strong>stall spr<strong>in</strong>klers<br />
bet<strong>we</strong>en tightly packed build<strong>in</strong>gs but so far,<br />
no property owner has wanted to <strong>in</strong>stall (and pay<br />
for) this system.<br />
An essential part of <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection is to affect<br />
<strong>the</strong> common op<strong>in</strong>ions and att<strong>it</strong>udes of <strong>in</strong>hab<strong>it</strong>ants.<br />
In Rauma, <strong>the</strong>y have issued a leaflet tell<strong>in</strong>g<br />
about <strong>the</strong> normal ma<strong>in</strong>tenance of <strong>the</strong> build<strong>in</strong>gs<br />
and giv<strong>in</strong>g <strong>in</strong>structions on simple measures for <strong>fire</strong><br />
prevention. Some tra<strong>in</strong><strong>in</strong>g has also been organised<br />
to teach people how to use <strong>fire</strong> ext<strong>in</strong>guis<strong>her</strong>s and<br />
what to do <strong>in</strong> <strong>the</strong> event of a <strong>fire</strong>.<br />
The project has raised <strong>the</strong> awareness of <strong>the</strong><br />
<strong>in</strong>hab<strong>it</strong>ants and <strong>the</strong> Rauma <strong>fire</strong> author<strong>it</strong>ies are of<br />
<strong>the</strong> op<strong>in</strong>ion that if <strong>the</strong>re is a <strong>fire</strong> simultaneously<br />
<strong>in</strong> Old Rauma and <strong>in</strong> <strong>the</strong> local paper mill, <strong>the</strong>y<br />
will go to Old Rauma because that is irreplaceable<br />
and <strong>the</strong> mill only has “money that burns”.<br />
Many build<strong>in</strong>gs <strong>in</strong> Old Rauma have <strong>the</strong> neo-Renaissance look.<br />
3.2 Lillehammer, Norway,<br />
<strong>fire</strong> protection project<br />
A project <strong>in</strong>volv<strong>in</strong>g <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection of a street<br />
l<strong>in</strong>ed w<strong>it</strong>h old wooden build<strong>in</strong>gs (Storgata) has<br />
been carried out <strong>in</strong> Lillehammer. A project group<br />
was established w<strong>it</strong>h representatives <strong>from</strong> local<br />
<strong>fire</strong> author<strong>it</strong>ies, <strong>the</strong> district cultural <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> author<strong>it</strong>ies<br />
and property owners.<br />
At first an <strong>in</strong>ventory and a <strong>fire</strong> protection plan<br />
was ordered <strong>from</strong> a <strong>fire</strong>-eng<strong>in</strong>eer<strong>in</strong>g consultant.<br />
The result was a plan and recommendation for <strong>the</strong><br />
<strong>fire</strong> protection for each build<strong>in</strong>g. The basic idea<br />
was to <strong>in</strong>stall <strong>the</strong> automatic <strong>fire</strong> alarm system <strong>in</strong><br />
most of <strong>the</strong> build<strong>in</strong>gs and to make <strong>fire</strong>proof walls<br />
bet<strong>we</strong>en <strong>the</strong> attics of adjo<strong>in</strong><strong>in</strong>g build<strong>in</strong>gs.<br />
After <strong>the</strong> plan was ready, <strong>the</strong> project group<br />
encour<strong>age</strong>d <strong>the</strong> owners to implement <strong>it</strong>. They<br />
‹ 13
Storgata <strong>in</strong> Lillehammer is a busy shopp<strong>in</strong>g street.<br />
even requested tenders for <strong>the</strong> <strong>in</strong>stallation of <strong>the</strong><br />
<strong>fire</strong> alarm systems and construction of <strong>the</strong> <strong>fire</strong>proof<br />
walls to make <strong>it</strong> easier for <strong>the</strong> owners to<br />
implement <strong>the</strong> plans.<br />
The f<strong>in</strong>al decision and <strong>the</strong> costs for improv<strong>in</strong>g<br />
<strong>fire</strong> protection <strong>we</strong>re left to <strong>the</strong> owners. The<br />
major<strong>it</strong>y accepted to <strong>in</strong>stall <strong>the</strong> alarm systems and<br />
to improve <strong>the</strong> <strong>fire</strong> resistance of attic walls. The<br />
local <strong>fire</strong> author<strong>it</strong>y is <strong>in</strong> charge of supervis<strong>in</strong>g <strong>the</strong><br />
improvement. It has also made an action plan for<br />
<strong>the</strong> area.<br />
3.3 Røros, Norway,<br />
<strong>fire</strong> protection project<br />
Røros was founded <strong>in</strong> <strong>the</strong> 17th Century as a copper<br />
m<strong>in</strong><strong>in</strong>g town and <strong>it</strong> has preserved <strong>it</strong>s 17th<br />
century layout. Most of <strong>the</strong> build<strong>in</strong>gs are <strong>from</strong><br />
<strong>the</strong> early 19th Century. Both <strong>the</strong> wood-built centre<br />
and a larger area around <strong>the</strong> town, w<strong>it</strong>h traces<br />
of 300 years of m<strong>in</strong><strong>in</strong>g history, are on The World<br />
Her<strong>it</strong><strong>age</strong> List.<br />
Some work w<strong>it</strong>h <strong>fire</strong> protection was carried<br />
out <strong>in</strong> <strong>the</strong> 1980s. T<strong>her</strong>e was a plan for <strong>the</strong> <strong>fire</strong><br />
protection of one block and a new <strong>fire</strong> eng<strong>in</strong>e was<br />
partly f<strong>in</strong>anced by <strong>the</strong> Riksantikvaren. Fire detection<br />
equipment was <strong>in</strong>stalled <strong>in</strong> some of <strong>the</strong><br />
build<strong>in</strong>gs belong<strong>in</strong>g to a museum <strong>in</strong> <strong>the</strong> 1990s.<br />
Fire detection had not been <strong>in</strong>troduced <strong>in</strong>to <strong>the</strong><br />
whole town because of problems w<strong>it</strong>h false<br />
alarms <strong>from</strong> <strong>the</strong> <strong>the</strong>n exist<strong>in</strong>g systems.<br />
The Riksantikvaren ga<strong>in</strong>ed experience w<strong>it</strong>h<br />
systems for <strong>fire</strong> protection that overcome <strong>the</strong>se<br />
problems when work<strong>in</strong>g w<strong>it</strong>h <strong>fire</strong> protection for<br />
<strong>the</strong> stave churches. The systems for exterior <strong>fire</strong>detection<br />
<strong>we</strong>re tested dur<strong>in</strong>g a project <strong>in</strong> <strong>the</strong> old<br />
fortified town of Fredrikstad w<strong>her</strong>e also spr<strong>in</strong>klers<br />
14 ›
<strong>we</strong>re <strong>in</strong>stalled <strong>in</strong> lofts w<strong>it</strong>h difficult access for <strong>the</strong><br />
<strong>fire</strong> brigade. It was no longer impossible to f<strong>in</strong>d<br />
relevant technical solutions for <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection<br />
of Røros.<br />
In 2001, <strong>the</strong> Riksantikvaren paid for a prelim<strong>in</strong>ary<br />
plan for <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection of Røros. The plan<br />
was carried out by Interconsult <strong>in</strong> Trondheim. In<br />
April 2002, <strong>the</strong>re was a conference <strong>in</strong> Røros to focus<br />
on <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection of wooden towns. In<br />
2002, Stiftelsen UNI made 1.5 million NOK<br />
available for <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection of Røros. In 2003,<br />
The Department of <strong>the</strong> Environment granted a<br />
fur<strong>the</strong>r 1.5 million NOK. The available fund<strong>in</strong>g<br />
was used for <strong>the</strong> follow<strong>in</strong>g <strong>fire</strong> protection measures<br />
that <strong>we</strong>re carried out for one block <strong>in</strong> 2003:<br />
• a high pressure water mist system<br />
<strong>in</strong> all lofts and outbuild<strong>in</strong>gs (dry, manual system<br />
supplied w<strong>it</strong>h water by <strong>the</strong> <strong>fire</strong> brigade),<br />
• high pressure water mist equipment<br />
f<strong>it</strong>ted onto an exist<strong>in</strong>g <strong>fire</strong> eng<strong>in</strong>e<br />
• <strong>fire</strong> hoses for <strong>the</strong> use dur<strong>in</strong>g<br />
<strong>the</strong> <strong>in</strong><strong>it</strong>ial st<strong>age</strong>s of a <strong>fire</strong> (standard <strong>fire</strong> hoses<br />
<strong>in</strong> heated, isolated cab<strong>in</strong>ets),<br />
• <strong>fire</strong> detection on <strong>the</strong> outside of build<strong>in</strong>gs<br />
and <strong>in</strong>side outbuild<strong>in</strong>gs (metal thread melt<strong>in</strong>g<br />
at a certa<strong>in</strong> temperature),<br />
• a truck w<strong>it</strong>h a lift for use by <strong>the</strong> <strong>fire</strong> brigade.<br />
The national <strong>fire</strong> author<strong>it</strong>ies granted 1 million<br />
NOK for a research project headed by <strong>the</strong> SINTEF<br />
<strong>fire</strong> laboratory and Interconsult. The project<br />
served <strong>the</strong> ma<strong>in</strong> project <strong>in</strong> that <strong>it</strong> made sure <strong>the</strong><br />
know-how obta<strong>in</strong>ed is made available for o<strong>the</strong>r<br />
wooden towns.<br />
The project for <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection of Røros<br />
will cont<strong>in</strong>ue <strong>in</strong> 2004 after <strong>the</strong> <strong>in</strong>stallations carried<br />
out <strong>in</strong> 2003 have been evaluated. It is possible<br />
that <strong>the</strong> number of <strong>in</strong>stallations will be reduced<br />
<strong>in</strong> <strong>the</strong> next st<strong>age</strong> of <strong>the</strong> project.<br />
View of Røros.<br />
‹ 15
3.4 Eksjö, S<strong>we</strong>den,<br />
<strong>fire</strong> protection project<br />
A <strong>fire</strong> protection project is still underway <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />
old part of Eksjö, which is a wooden town <strong>from</strong><br />
<strong>the</strong> 17th century. Lennart Grandelius, <strong>the</strong> former<br />
c<strong>it</strong>y arch<strong>it</strong>ect, is <strong>the</strong> man beh<strong>in</strong>d this project.<br />
The ma<strong>in</strong> idea and goal of <strong>the</strong> project is to<br />
prevent a town <strong>fire</strong>, not s<strong>in</strong>gle <strong>fire</strong>s <strong>in</strong> particular.<br />
The project started by study<strong>in</strong>g <strong>the</strong> build<strong>in</strong>gs and<br />
<strong>the</strong>ir build<strong>in</strong>g techniques, materials and <strong>fire</strong> risks<br />
based on <strong>in</strong>formation found <strong>in</strong> <strong>the</strong> archives. This<br />
<strong>in</strong>formation was checked <strong>in</strong> s<strong>it</strong>u. The risks for <strong>fire</strong><br />
spread<strong>in</strong>g <strong>we</strong>re mapped and all o<strong>the</strong>r risks not<br />
found <strong>in</strong> <strong>the</strong> archived <strong>in</strong>formation <strong>we</strong>re wr<strong>it</strong>ten<br />
down dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> vis<strong>it</strong>s to <strong>the</strong> build<strong>in</strong>gs.<br />
A <strong>fire</strong> protection strategy was made <strong>in</strong> accordance<br />
w<strong>it</strong>h <strong>the</strong> <strong>in</strong>ventory and analysis of <strong>fire</strong><br />
risks. It consists of two aspects: how to prevent a<br />
<strong>fire</strong> and how to lim<strong>it</strong> a <strong>fire</strong>.<br />
T<strong>her</strong>e <strong>we</strong>re some special risks <strong>in</strong> Eksjö:<br />
• <strong>the</strong>re is a small river, Eksjöån,<br />
<strong>in</strong> <strong>the</strong> middle of <strong>the</strong> town but if<br />
<strong>the</strong> summer is dry <strong>the</strong>re is <strong>in</strong>sufficient water,<br />
• <strong>it</strong> is difficult to approach many places<br />
because of <strong>the</strong> way <strong>the</strong> town is built<br />
(narrow streets etc),<br />
• <strong>the</strong>re is a serious risk of <strong>fire</strong> spread<strong>in</strong>g<br />
because <strong>the</strong>re are very narrow and<br />
high spaces bet<strong>we</strong>en build<strong>in</strong>gs,<br />
• <strong>the</strong>re is a risk of <strong>fire</strong> spread<strong>in</strong>g<br />
through timber walls that are <strong>in</strong> bad shape,<br />
• <strong>the</strong>re are ventilation holes etc.<br />
<strong>in</strong> <strong>the</strong> walls bet<strong>we</strong>en properties,<br />
• <strong>the</strong>re are w<strong>in</strong>dows <strong>in</strong> <strong>the</strong> walls towards<br />
and above <strong>the</strong> neighbours’ roofs and walls,<br />
• <strong>the</strong>re are wooden ventilation channels,<br />
• <strong>the</strong>re are build<strong>in</strong>gs of different heights<br />
<strong>in</strong> <strong>the</strong> same block,<br />
• sometimes, old wooden roof<strong>in</strong>g is found<br />
under <strong>the</strong> exist<strong>in</strong>g roof,<br />
• apartments are small<br />
so many people live <strong>in</strong> a small area,<br />
• <strong>the</strong> first strength for rescue service is too low.<br />
The present old Eksjö is <strong>the</strong> nor<strong>the</strong>rn part of <strong>the</strong> town that survived <strong>the</strong> <strong>fire</strong> of 1568.<br />
16 ›
Here is a list of some of <strong>the</strong> measures<br />
that have already been implemented:<br />
• After <strong>the</strong> build<strong>in</strong>gs <strong>we</strong>re checked when<br />
mak<strong>in</strong>g <strong>the</strong> strategy, those build<strong>in</strong>g owners<br />
who had someth<strong>in</strong>g to do on <strong>the</strong>ir build<strong>in</strong>gs<br />
(such as clos<strong>in</strong>g or tighten<strong>in</strong>g open<strong>in</strong>gs,<br />
<strong>in</strong>stall<strong>in</strong>g <strong>fire</strong>proof glass etc.) received a letter<br />
tell<strong>in</strong>g what <strong>the</strong>y should do. Many of <strong>the</strong>se<br />
measures have been implemented.<br />
• After <strong>the</strong> <strong>fire</strong> <strong>in</strong> Jönköp<strong>in</strong>g, <strong>the</strong> safety of<br />
electrical <strong>in</strong>stallations was checked <strong>in</strong> four<br />
selected properties. Some notes <strong>we</strong>re given<br />
concern<strong>in</strong>g “everyday” (portable un<strong>it</strong>s)<br />
<strong>in</strong>stallations, but fixed <strong>in</strong>stallations <strong>we</strong>re<br />
mostly safe. It was recommended that all<br />
electrical <strong>in</strong>stallations be checked.<br />
Plan of <strong>the</strong> old part of Eksjö.<br />
What has been done<br />
The strategy for Eksjö was made <strong>in</strong> 1999. In<br />
2003, <strong>the</strong> Riksantikvarieämbetet asked Lennart<br />
Grandelius to make a report on what actions<br />
have been implemented <strong>in</strong> Eksjö.<br />
The municipal<strong>it</strong>y of Eksjö has taken an active<br />
role <strong>in</strong> implement<strong>in</strong>g <strong>the</strong> strategy. First, <strong>it</strong> was<br />
thought that <strong>the</strong> municipal<strong>it</strong>y would only pay for<br />
measures that dealt w<strong>it</strong>h jo<strong>in</strong>t <strong>fire</strong> safety and <strong>the</strong><br />
build<strong>in</strong>g owners would pay for <strong>the</strong> measures concern<strong>in</strong>g<br />
<strong>the</strong>ir properties. T<strong>her</strong>e are some exceptions<br />
as some spr<strong>in</strong>klers have been <strong>in</strong>stalled on<br />
facades and some automatic <strong>fire</strong> alarms will be<br />
<strong>in</strong>stalled <strong>in</strong> certa<strong>in</strong> places at <strong>the</strong> expense of municipal<strong>it</strong>y.<br />
T<strong>her</strong>e was discussion about comb<strong>in</strong><strong>in</strong>g <strong>the</strong><br />
rescue services <strong>from</strong> Eksjö and a few o<strong>the</strong>r municipal<strong>it</strong>ies<br />
but <strong>in</strong> <strong>the</strong> end, <strong>it</strong> was decided that<br />
Eksjö would have to have <strong>it</strong>s own <strong>fire</strong> brigade for<br />
<strong>the</strong> old town. If <strong>the</strong>re is a <strong>fire</strong> alarm, <strong>the</strong> cultural<br />
<strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> author<strong>it</strong>y will also be at <strong>the</strong> s<strong>it</strong>e.<br />
• Households received a <strong>fire</strong> safety checklist<br />
and regular checks are made to ensure that<br />
<strong>the</strong>se easy, low cost measures (such as <strong>the</strong><br />
stor<strong>age</strong> of waste, remov<strong>in</strong>g combustible<br />
material, tid<strong>in</strong>ess, etc.) are implemented,<br />
and <strong>the</strong>y mostly are.<br />
• Manual spr<strong>in</strong>kler systems have been<br />
<strong>in</strong>stalled <strong>in</strong> one narrow space bet<strong>we</strong>en<br />
two build<strong>in</strong>gs and on two facades oppos<strong>it</strong>e<br />
each o<strong>the</strong>r <strong>in</strong> one alley <strong>in</strong> order to provide<br />
a “<strong>we</strong>t <strong>fire</strong> wall” <strong>in</strong> <strong>the</strong> event of a <strong>fire</strong>.<br />
• Eksjö was granted a subsidy <strong>in</strong> 2003 to<br />
carry out <strong>the</strong> TUB (Tidig Upptäckt av<br />
Brand) project that deals w<strong>it</strong>h <strong>the</strong> early<br />
detection of <strong>fire</strong>. The project will study <strong>the</strong><br />
early detection of <strong>fire</strong> by us<strong>in</strong>g exist<strong>in</strong>g<br />
technology. The results will hopefully be cost<br />
efficiency, reliabil<strong>it</strong>y, <strong>the</strong> su<strong>it</strong>abil<strong>it</strong>y of<br />
solutions for different circumstances, etc.<br />
One c<strong>it</strong>y quarter has been chosen as a test<br />
place because <strong>the</strong>re are all k<strong>in</strong>ds of problems<br />
<strong>the</strong>re (<strong>it</strong> is very tightly packed, lots of tenants,<br />
difficult for <strong>the</strong> rescue service to reach, waste<br />
is stored <strong>in</strong> gateways, birch bark and boards<br />
under present roof<strong>in</strong>g, etc.)<br />
‹ 17
They have understood <strong>the</strong> mean<strong>in</strong>g of tid<strong>in</strong>ess <strong>in</strong> courtyards <strong>in</strong> Eksjö.<br />
3.5 Aspects on improv<strong>in</strong>g<br />
<strong>fire</strong> protection<br />
<strong>in</strong> historic wooden towns<br />
When prepar<strong>in</strong>g <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection project <strong>in</strong> a<br />
historic wooden town, <strong>it</strong> is first necessary to make<br />
<strong>the</strong> aims of <strong>the</strong> project clear. Is <strong>the</strong> ma<strong>in</strong> aim to<br />
prevent s<strong>in</strong>gle <strong>fire</strong>s <strong>in</strong> s<strong>in</strong>gle houses or is <strong>the</strong> goal<br />
to prevent a town <strong>fire</strong> This helps to f<strong>in</strong>d <strong>the</strong> correct<br />
measures to be taken and prevents <strong>the</strong> project<br />
<strong>from</strong> become too overwhelm<strong>in</strong>g.<br />
Usually <strong>the</strong> <strong>in</strong><strong>it</strong>iative for <strong>fire</strong> protection projects<br />
that concern towns or large areas w<strong>it</strong>h wooden<br />
build<strong>in</strong>gs comes <strong>from</strong> <strong>the</strong> municipal<strong>it</strong>y. It is recommended<br />
that <strong>the</strong> municipal<strong>it</strong>y at first makes<br />
an <strong>in</strong>ventory of <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection aspects <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />
area (us<strong>in</strong>g ei<strong>the</strong>r <strong>the</strong>ir own staff or a hired consultant).<br />
Information concern<strong>in</strong>g <strong>fire</strong> risks (both<br />
<strong>in</strong> s<strong>in</strong>gle build<strong>in</strong>gs and <strong>in</strong> <strong>the</strong> town structure) and<br />
exist<strong>in</strong>g <strong>fire</strong> protection measures is collected dur<strong>in</strong>g<br />
<strong>the</strong> <strong>in</strong>ventory. A proposal is <strong>the</strong>n made on<br />
how to improve <strong>fire</strong> protection <strong>in</strong> order to achieve<br />
<strong>the</strong> set goal.<br />
The actions can be divided <strong>in</strong>to two categories:<br />
adm<strong>in</strong>istrative measures that municipal<strong>it</strong>y and author<strong>it</strong>ies<br />
must implement and <strong>the</strong> technical measures<br />
that can be carried out by <strong>the</strong> municipal<strong>it</strong>y or<br />
property owners. It often seems that <strong>the</strong> responsibil<strong>it</strong>y<br />
for implement<strong>in</strong>g <strong>the</strong>se actions <strong>in</strong> <strong>the</strong> houses<br />
and town structure is left to <strong>the</strong> owners and property<br />
users. The author<strong>it</strong>ies only carry out adm<strong>in</strong>istrative<br />
measures such as action plans for <strong>the</strong> <strong>fire</strong><br />
brigade, frequent <strong>fire</strong> drills and <strong>fire</strong> <strong>in</strong>spections.<br />
The municipal<strong>it</strong>y of Eksjö had also <strong>in</strong>stalled some<br />
spr<strong>in</strong>klers bet<strong>we</strong>en build<strong>in</strong>gs <strong>in</strong> order to make a<br />
<strong>we</strong>t <strong>fire</strong>wall <strong>in</strong> <strong>the</strong> event of <strong>fire</strong>. The goal of <strong>the</strong><br />
18 ›
project was to prevent a town <strong>fire</strong>, so this was regarded<br />
as an effective measure. It is always important<br />
to assess which actions should be left to owners<br />
and which <strong>the</strong> author<strong>it</strong>ies should carry out to<br />
reach <strong>the</strong> project goal.<br />
A common feature for all <strong>the</strong> projects that <strong>we</strong><br />
studied was that <strong>the</strong> tra<strong>in</strong><strong>in</strong>g of property owners<br />
and users was one of <strong>the</strong> most fru<strong>it</strong>ful ways to<br />
work. It is important that <strong>the</strong> owners and users<br />
beg<strong>in</strong> to understand that <strong>it</strong> is not only <strong>the</strong>ir problem<br />
if a <strong>fire</strong> breaks out <strong>in</strong> a s<strong>in</strong>gle build<strong>in</strong>g located<br />
<strong>in</strong> a tightly packed wooden town structure.<br />
This tra<strong>in</strong><strong>in</strong>g can be carried out <strong>in</strong> many ways.<br />
Articles <strong>in</strong> <strong>the</strong> local newspapers, <strong>in</strong>formative meet<strong>in</strong>gs,<br />
<strong>in</strong>formation leaflets and letters addressed to<br />
<strong>the</strong> owners can all be used. Practical tra<strong>in</strong><strong>in</strong>g on<br />
how to use <strong>fire</strong> ext<strong>in</strong>guis<strong>her</strong>s or <strong>fire</strong> hoses is a very<br />
easy way to improve <strong>fire</strong> safety and to add to <strong>the</strong><br />
knowledge among owners and users.<br />
After look<strong>in</strong>g at <strong>the</strong> examples, <strong>we</strong> propose that<br />
follow<strong>in</strong>g matters should be considered when<br />
start<strong>in</strong>g a <strong>fire</strong> protection project <strong>in</strong> a historic<br />
wooden town:<br />
1. What is <strong>the</strong> goal of <strong>the</strong> project<br />
(prevention of s<strong>in</strong>gle <strong>fire</strong>s or<br />
prevention of a town <strong>fire</strong>)<br />
2. What k<strong>in</strong>ds of risks are <strong>the</strong>re on<br />
s<strong>in</strong>gle properties and <strong>in</strong> <strong>the</strong> town structure<br />
and how <strong>the</strong>y can be m<strong>in</strong>imized<br />
3. What are <strong>the</strong> risks of a <strong>fire</strong> spread<strong>in</strong>g<br />
<strong>from</strong> one estate to a neighbour<strong>in</strong>g one<br />
and how can <strong>the</strong>se be m<strong>in</strong>imized<br />
How can <strong>the</strong> <strong>fire</strong> be lim<strong>it</strong>ed<br />
to a restricted area<br />
4. What can be done to detect <strong>fire</strong><br />
as early as possible<br />
5. What k<strong>in</strong>ds of problems does<br />
<strong>the</strong> <strong>fire</strong> brigade face when act<strong>in</strong>g<br />
<strong>in</strong> a town structure or on s<strong>in</strong>gle build<strong>in</strong>gs<br />
6. Is <strong>the</strong>re enough water to ext<strong>in</strong>guish <strong>the</strong> <strong>fire</strong><br />
7. How jo<strong>in</strong>t tra<strong>in</strong><strong>in</strong>g <strong>in</strong> <strong>fire</strong> protection can be<br />
arranged for owners and <strong>in</strong>hab<strong>it</strong>ants<br />
(<strong>it</strong> is important to make <strong>the</strong>m aware of <strong>the</strong><br />
fact that a <strong>fire</strong> <strong>in</strong> a neighbour’s house is a<br />
threat to <strong>the</strong>ir own house too)<br />
8. What measures does <strong>the</strong> municipal<strong>it</strong>y<br />
(or o<strong>the</strong>r author<strong>it</strong>y) take and which<br />
are left to house owners<br />
Small adm<strong>in</strong>istrative measures can be taken as <strong>in</strong> this<br />
example <strong>from</strong> Lillehammer. (“Remember to check<br />
<strong>the</strong> toilets before you close <strong>the</strong> café. Check that <strong>the</strong>re<br />
are no paper to<strong>we</strong>ls near <strong>the</strong> heaters.”)<br />
T<strong>her</strong>e is still too much combustible material<br />
<strong>in</strong> some of <strong>the</strong> courtyards <strong>in</strong> Rauma.<br />
‹ 19
Åm<strong>in</strong>neborg after <strong>the</strong> <strong>fire</strong>.<br />
4. Case studies<br />
1. Åm<strong>in</strong>neborg,<br />
Maalahti, F<strong>in</strong>land<br />
This is a wooden mansion w<strong>it</strong>h a cellar, two liv<strong>in</strong>g<br />
floors and an unheated attic totall<strong>in</strong>g 500<br />
square meters. It was built <strong>in</strong> 1792. The construction<br />
is made of logs. Most of <strong>the</strong> orig<strong>in</strong>al <strong>in</strong>teriors<br />
<strong>we</strong>re destroyed bet<strong>we</strong>en 1936 and 1964. The<br />
oldest wallpapers still exist<strong>in</strong>g are probably <strong>from</strong><br />
<strong>the</strong> 1820s (but are covered w<strong>it</strong>h later layers).<br />
Fire alarms <strong>we</strong>re only <strong>in</strong>stalled on <strong>the</strong> liv<strong>in</strong>g<br />
floors and not <strong>in</strong> <strong>the</strong> attic, which was used as stor<strong>age</strong>.<br />
The <strong>fire</strong><br />
The roof and <strong>the</strong> attic <strong>we</strong>re destroyed by <strong>fire</strong> <strong>in</strong><br />
January 2003. (The temperature was –22°C).<br />
The <strong>fire</strong> broke out <strong>in</strong> <strong>the</strong> floor bet<strong>we</strong>en <strong>the</strong><br />
second liv<strong>in</strong>g floor and <strong>the</strong> attic. The cause of <strong>the</strong><br />
<strong>fire</strong> was a short circu<strong>it</strong> <strong>in</strong> an old electric wire,<br />
which resulted <strong>from</strong> condensation <strong>in</strong> <strong>the</strong> metal<br />
coat<strong>in</strong>g around <strong>the</strong> electric wires. It is <strong>in</strong>terest<strong>in</strong>g<br />
to note that <strong>the</strong> second liv<strong>in</strong>g floor had been<br />
heated for only a few years.<br />
The <strong>fire</strong> was detected by <strong>the</strong> owner at 7.40<br />
am. He noticed that <strong>the</strong>re was no electric<strong>it</strong>y <strong>in</strong><br />
<strong>the</strong> build<strong>in</strong>g and smoke was com<strong>in</strong>g <strong>from</strong> <strong>the</strong> attic,<br />
which was already on <strong>fire</strong>. The <strong>fire</strong> spread<br />
rapidly.<br />
The first <strong>fire</strong> brigade was on <strong>the</strong> s<strong>it</strong>e <strong>in</strong> about<br />
ten m<strong>in</strong>utes. They did not have a <strong>fire</strong> eng<strong>in</strong>e w<strong>it</strong>h<br />
a ladder so <strong>the</strong>y had to call for one and <strong>it</strong> arrived<br />
about t<strong>we</strong>nty m<strong>in</strong>utes later. The <strong>fire</strong> fighters also<br />
had some problems w<strong>it</strong>h <strong>the</strong> water supply. For<br />
<strong>the</strong> short time, <strong>the</strong>y had no water at all.<br />
Dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> ext<strong>in</strong>ction of <strong>the</strong> smoulder<strong>in</strong>g<br />
structures after <strong>the</strong> ma<strong>in</strong> <strong>fire</strong> had been put out,<br />
<strong>the</strong> <strong>fire</strong> fighters used so much water that some of<br />
<strong>it</strong> spilt <strong>in</strong>to <strong>the</strong> cellar.<br />
After <strong>the</strong> <strong>fire</strong><br />
The result of <strong>the</strong> <strong>fire</strong> was that all <strong>the</strong> roof structures<br />
and <strong>the</strong> attic <strong>we</strong>re badly charred and <strong>the</strong> attic<br />
floor support beams <strong>we</strong>re badly dam<strong>age</strong>d. The<br />
ceil<strong>in</strong>g, walls and <strong>the</strong> floor of <strong>the</strong> second liv<strong>in</strong>g<br />
floor <strong>we</strong>re badly dam<strong>age</strong>d because of <strong>the</strong> amount<br />
of water used by <strong>fire</strong> fighters and <strong>the</strong>re was also<br />
dam<strong>age</strong> to <strong>the</strong> first floor.<br />
The first actions after <strong>the</strong> <strong>fire</strong> <strong>we</strong>re to cover<br />
20 ›
<strong>the</strong> attic w<strong>it</strong>h tarpaul<strong>in</strong> and to remove all waste<br />
<strong>from</strong> <strong>the</strong> attic and <strong>the</strong> second liv<strong>in</strong>g floor. Dry<strong>in</strong>g<br />
<strong>the</strong> <strong>we</strong>st structures <strong>the</strong>n got underway.<br />
T<strong>her</strong>e was no real documentation of <strong>the</strong> rema<strong>in</strong><strong>in</strong>g<br />
structures of <strong>the</strong> roof. The only documentation<br />
was a series of photos show<strong>in</strong>g <strong>the</strong> s<strong>it</strong>uation<br />
after <strong>the</strong> <strong>fire</strong>.<br />
The build<strong>in</strong>g was not <strong>in</strong>sured properly but <strong>the</strong><br />
owner wants to build <strong>the</strong> roof anew. He has asked<br />
<strong>the</strong> <strong>Museovirasto</strong> for help and hired an eng<strong>in</strong>eer<br />
to make <strong>the</strong> plans for rebuild<strong>in</strong>g. The idea is to<br />
keep <strong>the</strong> old shape of <strong>the</strong> roof us<strong>in</strong>g a new structure.<br />
The new attic will also be heated and not a<br />
cold attic as <strong>it</strong> used to be. Ano<strong>the</strong>r add<strong>it</strong>ion will<br />
be two new attic w<strong>in</strong>dows.<br />
What can be <strong>learn</strong>t<br />
It is important to check old electrical <strong>in</strong>stallations<br />
regularly and to consider <strong>the</strong> effects of heat<strong>in</strong>g<br />
previously unheated spaces. In add<strong>it</strong>ion, <strong>it</strong> is important<br />
to have <strong>fire</strong> detectors <strong>in</strong> all spaces, particularly<br />
<strong>in</strong> <strong>the</strong> attic. Fire brigades should have <strong>in</strong>formation<br />
concern<strong>in</strong>g historic build<strong>in</strong>gs <strong>in</strong> order<br />
to act correctly. Rema<strong>in</strong><strong>in</strong>g structures should be<br />
documented as this might have revealed someth<strong>in</strong>g<br />
<strong>in</strong>terest<strong>in</strong>g about <strong>the</strong> wood jo<strong>in</strong>ts or o<strong>the</strong>r<br />
details <strong>in</strong> <strong>the</strong> roof construction. A <strong>fire</strong> can provide<br />
a researc<strong>her</strong> w<strong>it</strong>h an opportun<strong>it</strong>y to f<strong>in</strong>d someth<strong>in</strong>g<br />
that is normally <strong>in</strong>visible and unobta<strong>in</strong>able.<br />
2. Kotaselkä,<br />
Savukoski, F<strong>in</strong>land<br />
This was <strong>the</strong> s<strong>it</strong>e of a simple logg<strong>in</strong>g hut about<br />
30 km <strong>from</strong> <strong>the</strong> centre of Savukoski <strong>in</strong> Lapland.<br />
It was made of logs and had a sh<strong>in</strong>gle roof. The<br />
build<strong>in</strong>g had a floor area of about 250 square meters.<br />
It was built <strong>in</strong> <strong>the</strong> 1950s and fully renovated<br />
at <strong>the</strong> very beg<strong>in</strong>n<strong>in</strong>g of 1990s. The first build<strong>in</strong>g<br />
on <strong>the</strong> s<strong>it</strong>e was <strong>from</strong> <strong>the</strong> 1930s and <strong>it</strong> was burnt<br />
dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> war <strong>in</strong> <strong>the</strong> 1940s. The build<strong>in</strong>g <strong>from</strong><br />
1950s was not an exact copy of <strong>the</strong> old one but an<br />
“improved” version.<br />
The build<strong>in</strong>g was not regularly heated but<br />
<strong>the</strong>re <strong>we</strong>re stoves and <strong>fire</strong>places for heat<strong>in</strong>g. T<strong>her</strong>e<br />
was no k<strong>in</strong>d of <strong>fire</strong> alarm system <strong>in</strong> <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g<br />
and no electric<strong>it</strong>y. The build<strong>in</strong>g was protected by<br />
<strong>the</strong> act concern<strong>in</strong>g build<strong>in</strong>gs owned by <strong>the</strong> State.<br />
The <strong>fire</strong><br />
The build<strong>in</strong>g was totally destroyed by <strong>fire</strong> <strong>in</strong> June<br />
2001. The <strong>we</strong>a<strong>the</strong>r was very warm at that time of<br />
<strong>the</strong> year. Two fis<strong>her</strong>men <strong>we</strong>re stay<strong>in</strong>g <strong>in</strong> <strong>the</strong> hut<br />
and <strong>the</strong>y had had a <strong>fire</strong> <strong>in</strong> a stove. They did not<br />
put out <strong>the</strong> <strong>fire</strong> properly before <strong>the</strong>y <strong>we</strong>nt fish<strong>in</strong>g.<br />
The <strong>fire</strong> probably started <strong>from</strong> a sparkle that set<br />
<strong>the</strong> dry sh<strong>in</strong>gle roof on <strong>fire</strong>.<br />
T<strong>her</strong>e was no <strong>fire</strong> fight<strong>in</strong>g. When <strong>the</strong> local<br />
<strong>fire</strong> brigade arrived, <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g was already <strong>lost</strong>.<br />
The hut is next to a small river so <strong>the</strong>re would<br />
have been an ample and easy water supply. Only<br />
some charred floor beams and <strong>the</strong> lo<strong>we</strong>st logs rema<strong>in</strong>ed<br />
and <strong>the</strong>re <strong>we</strong>re some rema<strong>in</strong>s of <strong>the</strong> <strong>fire</strong>places<br />
and stoves.<br />
After <strong>the</strong> <strong>fire</strong><br />
T<strong>her</strong>e was no documentation of <strong>the</strong> rema<strong>in</strong>s after<br />
<strong>the</strong> <strong>fire</strong>. A few people <strong>from</strong> <strong>the</strong> <strong>Museovirasto</strong> vis<strong>it</strong>ed<br />
<strong>the</strong> s<strong>it</strong>e soon afterwards and <strong>the</strong>y took some<br />
photos. It would have been possible to document<br />
<strong>the</strong> location of floor beams and <strong>the</strong> system for <strong>the</strong><br />
foundation as <strong>we</strong>ll as <strong>the</strong> types of ovens us<strong>in</strong>g<br />
draw<strong>in</strong>gs and to document <strong>the</strong> dimensions and<br />
type of <strong>the</strong> wood material used <strong>in</strong> <strong>the</strong> lo<strong>we</strong>st logs.<br />
After <strong>the</strong> <strong>fire</strong>, <strong>it</strong> was checked if <strong>the</strong>re was any<br />
material (draw<strong>in</strong>gs, photos etc) on <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g <strong>in</strong><br />
<strong>the</strong> archives of <strong>the</strong> <strong>Museovirasto</strong>. Only one draw<strong>in</strong>g<br />
(a plan), a few photos and some wr<strong>it</strong>ten documents<br />
of <strong>the</strong> renovations <strong>in</strong> 1990s <strong>we</strong>re found<br />
and <strong>it</strong> was decided that rebuild<strong>in</strong>g <strong>the</strong> hut was<br />
out of <strong>the</strong> question. A year later, <strong>the</strong> archives<br />
<strong>we</strong>re searched aga<strong>in</strong> and some t<strong>we</strong>nty good qual<strong>it</strong>y<br />
photos <strong>we</strong>re found. T<strong>her</strong>e <strong>we</strong>re pictures of <strong>the</strong><br />
<strong>in</strong>terior and facades. Also found <strong>we</strong>re draw<strong>in</strong>gs to<br />
Kotaselkä before <strong>the</strong> <strong>fire</strong>, just after <strong>it</strong>s restoration <strong>in</strong> 1990s.<br />
‹ 21
a scale 1:50 show<strong>in</strong>g <strong>the</strong> plan, facade and one<br />
section of <strong>the</strong> hut.<br />
T<strong>her</strong>e was lot of discussion bet<strong>we</strong>en <strong>the</strong> owner<br />
(<strong>the</strong> <strong>Museovirasto</strong>) and <strong>the</strong> user (<strong>the</strong> Savukoski<br />
municipal<strong>it</strong>y) about whe<strong>the</strong>r should <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g<br />
be rebuilt. The <strong>in</strong>surance would have covered <strong>the</strong><br />
cost of rebuild<strong>in</strong>g, but <strong>the</strong> idea of reconstruct<strong>in</strong>g<br />
a <strong>lost</strong> build<strong>in</strong>g is unpopular <strong>in</strong> <strong>the</strong> <strong>Museovirasto</strong>.<br />
F<strong>in</strong>ally, <strong>it</strong> was decided that <strong>the</strong> logg<strong>in</strong>g s<strong>it</strong>e hut<br />
would not be rebuilt but <strong>the</strong> money <strong>from</strong> <strong>the</strong> <strong>in</strong>surance<br />
would be used to restore o<strong>the</strong>r historic<br />
build<strong>in</strong>gs owned by <strong>the</strong> State <strong>in</strong> <strong>the</strong> municipal<strong>it</strong>y<br />
of Savukoski.<br />
What can be <strong>learn</strong>t<br />
The <strong>fire</strong> might have been avoided if <strong>the</strong>re had<br />
been a dense net <strong>in</strong> <strong>the</strong> chimney to prevent<br />
sparks <strong>from</strong> fly<strong>in</strong>g onto <strong>the</strong> roof. A very loud <strong>fire</strong><br />
alarm might have made <strong>the</strong> fis<strong>her</strong>men notice that<br />
<strong>the</strong> hut was on <strong>fire</strong> and <strong>the</strong>y might have been<br />
able to fight <strong>the</strong> <strong>fire</strong>.<br />
Good documentation after <strong>the</strong> <strong>fire</strong> should<br />
have been made to document <strong>the</strong> rema<strong>in</strong>s. In add<strong>it</strong>ion,<br />
a thorough exam<strong>in</strong>ation of <strong>the</strong> archived<br />
material should have been carried out immediately<br />
after <strong>the</strong> <strong>fire</strong> <strong>in</strong> order to give proper bases for <strong>the</strong><br />
decision of whe<strong>the</strong>r to rebuild <strong>the</strong> property.<br />
3. Tyrvää Church,<br />
Vammala, F<strong>in</strong>land<br />
The church <strong>in</strong> Tyrvää was built <strong>in</strong> 1490–1530. It<br />
burned <strong>in</strong> <strong>the</strong> 17 th century but <strong>it</strong> was rebuilt aga<strong>in</strong><br />
<strong>in</strong> a slightly different form. Its <strong>in</strong>terior was rene<strong>we</strong>d<br />
<strong>in</strong> <strong>the</strong> 18 th century. The old church was discarded<br />
1855 when a new bigger church was completed<br />
– <strong>it</strong> was even used as a hay barn until <strong>it</strong>s value<br />
was rediscovered by one of <strong>the</strong> Art-Historic Exped<strong>it</strong>ions<br />
made by <strong>the</strong> F<strong>in</strong>nish Archaeological Society<br />
at <strong>the</strong> end of 19 th century. The church has<br />
stonewalls made of natural stone and bricks and<br />
<strong>the</strong> roof and <strong>the</strong> <strong>in</strong>terior are made of wood.<br />
The ma<strong>in</strong>tenance of <strong>the</strong> wooden sh<strong>in</strong>gle roof<br />
was neglected because <strong>the</strong>re was no use for <strong>the</strong><br />
church, which is why more than half <strong>the</strong> roof had<br />
to be rene<strong>we</strong>d <strong>in</strong> 1995–1997. The old sh<strong>in</strong>gle roof<br />
was made <strong>in</strong> 1748 by Antti Piimänen, a famous<br />
master builder. Thirteen thousand sh<strong>in</strong>gles <strong>we</strong>re<br />
needed, which was an immense task for <strong>the</strong> volunteers<br />
who did <strong>the</strong> job. The congregation celebrated<br />
<strong>the</strong> f<strong>in</strong>ished roof at <strong>the</strong> beg<strong>in</strong>n<strong>in</strong>g of September<br />
1997.<br />
The <strong>fire</strong><br />
Three <strong>we</strong>eks later on <strong>the</strong> 21 September, <strong>the</strong> church<br />
was set on <strong>fire</strong> by an arsonist, who was f<strong>in</strong>ally<br />
Interior of Tyrvää Church w<strong>it</strong>h <strong>it</strong>s characteristic pa<strong>in</strong>t<strong>in</strong>gs before <strong>the</strong> <strong>fire</strong>.<br />
22 ›
caught <strong>in</strong> 2003. A local middle-<strong>age</strong>d man burgled<br />
<strong>the</strong> church, but he could not f<strong>in</strong>d anyth<strong>in</strong>g valuable<br />
to steal. After leav<strong>in</strong>g <strong>the</strong> church he realised<br />
that he may have left his f<strong>in</strong>gerpr<strong>in</strong>ts <strong>the</strong>re so he<br />
<strong>we</strong>nt back to set <strong>the</strong> church on <strong>fire</strong> <strong>in</strong> order to cover<br />
his crime. The <strong>fire</strong> was detected by neighbours<br />
early <strong>in</strong> <strong>the</strong> morn<strong>in</strong>g by which time <strong>the</strong> church<br />
was <strong>in</strong> full flame and noth<strong>in</strong>g could be done.<br />
All wooden parts (roof, ceil<strong>in</strong>g, doors, <strong>in</strong>terior)<br />
burned down almost totally. Only one door<br />
rema<strong>in</strong>ed, but <strong>it</strong> was badly charred. Some of <strong>the</strong><br />
floor planks rema<strong>in</strong>ed badly charred. The floor<br />
joists <strong>we</strong>re still <strong>in</strong> good cond<strong>it</strong>ion. Some o<strong>the</strong>r<br />
wooden parts survived. The walls, which <strong>we</strong>re<br />
made of natural stones and bricks, rema<strong>in</strong>ed but<br />
<strong>the</strong>y had suffered <strong>from</strong> <strong>the</strong> heat. The plaster conta<strong>in</strong>ed<br />
so much clay that <strong>it</strong> was <strong>fire</strong>d and fell<br />
down dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> next w<strong>in</strong>ter.<br />
After <strong>the</strong> <strong>fire</strong><br />
Because <strong>it</strong> was autumn and <strong>the</strong>re was a danger of<br />
ra<strong>in</strong>, work started by temporarily protect<strong>in</strong>g <strong>the</strong><br />
ru<strong>in</strong>s w<strong>it</strong>h tarpaul<strong>in</strong>. Soon <strong>the</strong> congregation decided<br />
to build temporary scaffold<strong>in</strong>g to protect<br />
<strong>the</strong> rema<strong>in</strong><strong>in</strong>g walls. The scaffold<strong>in</strong>g was made of<br />
corrugated steel plates. The door and w<strong>in</strong>dow<br />
open<strong>in</strong>gs <strong>we</strong>re sealed w<strong>it</strong>h board<strong>in</strong>g.<br />
Interior of Tyrvää after rebuild<strong>in</strong>g, w<strong>it</strong>hout any pa<strong>in</strong>t<strong>in</strong>gs.<br />
A survey of <strong>the</strong> walls was carried out very soon<br />
after <strong>the</strong> <strong>fire</strong>. The work was done by <strong>the</strong> <strong>Museovirasto</strong><br />
w<strong>it</strong>h <strong>the</strong> help of one crafts school. The rema<strong>in</strong>s<br />
<strong>we</strong>re exam<strong>in</strong>ed when <strong>the</strong> ru<strong>in</strong>s <strong>we</strong>re cleaned<br />
up and all useful material was collected. All wooden<br />
parts w<strong>it</strong>h profiles or marks or some traces <strong>we</strong>re<br />
stored. All wrought iron nails <strong>we</strong>re also collected.<br />
All dam<strong>age</strong> to <strong>the</strong> stonewalls was marked on exist<strong>in</strong>g<br />
draw<strong>in</strong>gs and <strong>the</strong> details and traces found <strong>in</strong><br />
<strong>the</strong> rema<strong>in</strong>s <strong>we</strong>re documented at least by mak<strong>in</strong>g<br />
sketches and tak<strong>in</strong>g photos.<br />
The decision to rebuild <strong>the</strong> burned church was<br />
made very soon after <strong>the</strong> <strong>fire</strong>. The <strong>Museovirasto</strong><br />
promised to help <strong>the</strong> congregation by provid<strong>in</strong>g <strong>it</strong>s<br />
expertise.<br />
Two open discussions <strong>we</strong>re arranged to get as<br />
many views as possible concern<strong>in</strong>g <strong>the</strong> difficult<br />
question of rebuild<strong>in</strong>g. The ma<strong>in</strong> question dur<strong>in</strong>g<br />
<strong>the</strong> first discussion was how to approach <strong>the</strong> whole<br />
issue: should <strong>the</strong> walls be left as a ru<strong>in</strong>, should <strong>the</strong><br />
roof be rebuilt and how and what should be done<br />
w<strong>it</strong>h <strong>the</strong> <strong>in</strong>terior and w<strong>in</strong>dows, doors etc T<strong>her</strong>e<br />
was a consensus that <strong>the</strong> roof must be rebuilt because<br />
<strong>it</strong> was <strong>we</strong>ll documented and <strong>it</strong> forms a dom<strong>in</strong>ant<br />
feature <strong>in</strong> <strong>the</strong> cultural landscape.<br />
Desp<strong>it</strong>e difficulties, <strong>the</strong> roof was subsequently<br />
rebuilt as a tra<strong>in</strong><strong>in</strong>g exercise and <strong>in</strong> accordance w<strong>it</strong>h<br />
<strong>the</strong> old model. The documentation was ra<strong>the</strong>r good<br />
but some details and dimensions <strong>we</strong>re miss<strong>in</strong>g. The<br />
sh<strong>in</strong>gles <strong>we</strong>re made by volunteers.<br />
Then second open discussion was arranged to<br />
discuss <strong>the</strong> <strong>in</strong>terior. An <strong>in</strong>terior work<strong>in</strong>g group<br />
was set up w<strong>it</strong>h members <strong>from</strong> <strong>the</strong> congregation,<br />
<strong>the</strong> <strong>Museovirasto</strong>, and one famous modern arch<strong>it</strong>ect.<br />
The group proposed that <strong>the</strong> <strong>in</strong>terior should<br />
be rebuilt so that <strong>the</strong> walls (rema<strong>in</strong><strong>in</strong>g) <strong>we</strong>re <strong>from</strong><br />
1500s, <strong>the</strong> floor (partly rema<strong>in</strong>ed) <strong>from</strong> <strong>the</strong> 1600s,<br />
<strong>the</strong> roof, ceil<strong>in</strong>g, doors and w<strong>in</strong>dows <strong>from</strong> <strong>the</strong><br />
1700s and <strong>the</strong> benches and <strong>the</strong> <strong>in</strong>terior pa<strong>in</strong>t<strong>in</strong>g<br />
should be modern.<br />
Dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> discussion, <strong>it</strong> was po<strong>in</strong>ted out that<br />
whatever is done <strong>it</strong> is a construction of this day. The<br />
old one is <strong>lost</strong> and <strong>we</strong> cannot get <strong>it</strong> back.<br />
It was decided that <strong>the</strong> exterior was to be rebuilt<br />
as <strong>it</strong> had been. Invisible structures <strong>we</strong>re made<br />
partly us<strong>in</strong>g contemporary technology and some<br />
re<strong>in</strong>forcement was added as demanded by <strong>the</strong><br />
structural eng<strong>in</strong>eers. The doors and w<strong>in</strong>dows <strong>we</strong>re<br />
reconstructed to represent <strong>the</strong> 1700s.<br />
‹ 23
Work on <strong>the</strong> <strong>in</strong>terior started by appo<strong>in</strong>t<strong>in</strong>g an<br />
arch<strong>it</strong>ect who first made <strong>the</strong> layout design. The<br />
benches <strong>we</strong>re sized to f<strong>it</strong> to modern people and<br />
some <strong>fire</strong> safety issues <strong>we</strong>re taken <strong>in</strong>to consideration<br />
<strong>in</strong> <strong>the</strong> layout. The ceil<strong>in</strong>g was made to im<strong>it</strong>ate<br />
<strong>the</strong> old one and <strong>the</strong> walls are treated w<strong>it</strong>h<br />
lime wash as also <strong>in</strong> <strong>the</strong> orig<strong>in</strong>al build<strong>in</strong>g. The<br />
floor was made of planks <strong>in</strong> <strong>the</strong> same way as <strong>the</strong><br />
old one as <strong>it</strong> was <strong>we</strong>ll documented.<br />
When mak<strong>in</strong>g <strong>the</strong> plans for <strong>the</strong> <strong>in</strong>terior, <strong>the</strong><br />
arch<strong>it</strong>ect decided to follow <strong>the</strong> orig<strong>in</strong>al design but<br />
to simplify <strong>the</strong> detail<strong>in</strong>g and show that <strong>the</strong> <strong>in</strong>terior<br />
was not <strong>from</strong> 1700s. The f<strong>in</strong>al surfaces of <strong>the</strong><br />
wooden f<strong>it</strong>t<strong>in</strong>gs <strong>we</strong>re planed by hand.<br />
The question of pa<strong>in</strong>t<strong>in</strong>g <strong>the</strong> <strong>in</strong>terior is still<br />
open. A few modern artists have now been <strong>in</strong>v<strong>it</strong>ed<br />
to make proposals and <strong>the</strong>n <strong>the</strong> f<strong>in</strong>al decision<br />
will be made.<br />
What can be <strong>learn</strong>t<br />
<strong>from</strong> <strong>the</strong> actions after <strong>the</strong> <strong>fire</strong><br />
The cooperation bet<strong>we</strong>en <strong>the</strong> rescue and <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong><br />
author<strong>it</strong>ies should be closer. T<strong>her</strong>e should be <strong>in</strong>structions<br />
on how and what to look for <strong>from</strong> <strong>the</strong><br />
rema<strong>in</strong><strong>in</strong>g but charred material. The <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> author<strong>it</strong>ies<br />
should carry out a thorough <strong>in</strong>vestigation<br />
of <strong>the</strong> rema<strong>in</strong><strong>in</strong>g material as soon as possible<br />
after <strong>the</strong> <strong>fire</strong>, and all f<strong>in</strong>d<strong>in</strong>gs should be documented<br />
carefully. T<strong>her</strong>e is plenty of <strong>in</strong>formation<br />
to be found even <strong>in</strong> charred pieces of wood.<br />
After this k<strong>in</strong>d of almost total destruction,<br />
<strong>the</strong> value of good, advance, documentation cannot<br />
be stressed enough. It also means that details<br />
and structures as <strong>we</strong>ll as materials should be documented<br />
alongside <strong>the</strong> “normal” draw<strong>in</strong>gs.<br />
What can be <strong>learn</strong>t<br />
<strong>from</strong> <strong>the</strong> rebuild<strong>in</strong>g process<br />
Before any decision is made, <strong>the</strong> s<strong>it</strong>uation and <strong>the</strong><br />
exist<strong>in</strong>g documents and knowledge on <strong>the</strong> burned<br />
build<strong>in</strong>g should be thoroughly analysed. A checklist<br />
for analys<strong>in</strong>g <strong>the</strong> s<strong>it</strong>uation is needed.<br />
If <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g is to be totally or even partly<br />
reconstructed, decisions should be made concern<strong>in</strong>g<br />
whe<strong>the</strong>r any research or tests are needed before<br />
putt<strong>in</strong>g construction, materials or work methods<br />
<strong>in</strong>to practice.<br />
Rebuild<strong>in</strong>g provides an opportun<strong>it</strong>y to <strong>learn</strong><br />
about old techniques and materials, but this k<strong>in</strong>d<br />
of work needs more time than normal. In <strong>the</strong><br />
Tyrvää case, some th<strong>in</strong>gs such as roof construction<br />
or <strong>the</strong> clay plaster <strong>in</strong>side would have required<br />
detailed research.<br />
4. C<strong>it</strong>y block <strong>in</strong> Trondheim,<br />
Norway<br />
Trondheim is a medieval c<strong>it</strong>y. It was re-planned <strong>in</strong><br />
1681 w<strong>it</strong>h a Renaissance town plan w<strong>it</strong>h broad<br />
streets to prevent <strong>the</strong> spread of <strong>fire</strong>. The block<br />
dam<strong>age</strong>d <strong>in</strong> 2001 had build<strong>in</strong>gs dat<strong>in</strong>g <strong>from</strong> <strong>the</strong><br />
1840s. The block <strong>in</strong>cludes some stone cellars <strong>from</strong><br />
<strong>the</strong> Middle Ages. The build<strong>in</strong>gs <strong>we</strong>re primarily<br />
used as restaurants, bars and shops. Most of <strong>the</strong><br />
build<strong>in</strong>gs had walls of wooden log construction,<br />
wooden cladd<strong>in</strong>g, wooden floors and roof constructions<br />
on basements of brick. The area was not<br />
a conservation area but <strong>the</strong> build<strong>in</strong>gs had been def<strong>in</strong>ed<br />
as worth preserv<strong>in</strong>g by <strong>the</strong> municipal<strong>it</strong>y.<br />
The <strong>fire</strong> on 7 December 2001<br />
The <strong>fire</strong> started <strong>in</strong> a pan w<strong>it</strong>h hot cook<strong>in</strong>g oil <strong>in</strong> a<br />
restaurant k<strong>it</strong>chen. Cook<strong>in</strong>g oil is a frequent cause<br />
of <strong>fire</strong>s. A couple of days before <strong>the</strong> <strong>fire</strong>, <strong>the</strong>re <strong>we</strong>re<br />
some <strong>in</strong>dications of problems w<strong>it</strong>h <strong>the</strong> electrical<br />
<strong>in</strong>stallations <strong>in</strong> <strong>the</strong> restaurant. Fluctuations <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />
po<strong>we</strong>r supply might have caused a failure <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />
pan <strong>the</strong>rmostat. The <strong>fire</strong> was reported to <strong>the</strong> <strong>fire</strong><br />
brigade at 10.45. The cook had been try<strong>in</strong>g to ext<strong>in</strong>guish<br />
<strong>the</strong> <strong>fire</strong> w<strong>it</strong>hout success. All available<br />
personnel <strong>from</strong> <strong>the</strong> <strong>fire</strong> brigade <strong>we</strong>re on s<strong>it</strong>e before<br />
11 o’clock. The Trondheim <strong>fire</strong> brigade also<br />
got assistance <strong>from</strong> <strong>fire</strong> brigades <strong>in</strong> <strong>the</strong> neighbour<strong>in</strong>g<br />
municipal<strong>it</strong>ies and <strong>from</strong> <strong>the</strong> mil<strong>it</strong>ary.<br />
T<strong>her</strong>e was an automatic <strong>fire</strong> detection system<br />
<strong>in</strong> <strong>the</strong> restaurant. Accord<strong>in</strong>g to <strong>the</strong> <strong>fire</strong> <strong>in</strong>structions,<br />
this was only <strong>in</strong> operation bet<strong>we</strong>en 04.00<br />
and 08.00 when <strong>the</strong>re was nobody <strong>in</strong> <strong>the</strong> restaurant.<br />
T<strong>her</strong>e was also an automatic spr<strong>in</strong>kler system<br />
<strong>in</strong> <strong>the</strong> restaurant k<strong>it</strong>chen. The <strong>fire</strong> brigade<br />
turned off <strong>the</strong> spr<strong>in</strong>klers as <strong>the</strong>y thought <strong>the</strong> <strong>fire</strong><br />
was ext<strong>in</strong>guished. The <strong>fire</strong>, ho<strong>we</strong>ver, had spread<br />
to <strong>the</strong> ventilation room <strong>in</strong> <strong>the</strong> floor above <strong>the</strong> restaurant.<br />
The <strong>fire</strong> spread <strong>from</strong> <strong>the</strong> ventilation<br />
room along <strong>the</strong> facades and through <strong>the</strong> lofts.<br />
T<strong>her</strong>e was a shared ventilation system w<strong>it</strong>h ventilation<br />
ducts <strong>in</strong> several of <strong>the</strong> build<strong>in</strong>gs. Many of<br />
<strong>the</strong>se build<strong>in</strong>gs lacked <strong>fire</strong>walls bet<strong>we</strong>en <strong>the</strong> lofts.<br />
24 ›
The <strong>fire</strong> <strong>in</strong> Trondheim.<br />
It took <strong>the</strong> <strong>fire</strong> brigade hours to stop <strong>the</strong> <strong>fire</strong><br />
spread<strong>in</strong>g to <strong>the</strong> rema<strong>in</strong><strong>in</strong>g part of <strong>the</strong> block. A<br />
wall of solid wood construction <strong>in</strong> one of <strong>the</strong><br />
build<strong>in</strong>gs stopped <strong>the</strong> spread of <strong>the</strong> <strong>fire</strong>. A large<br />
concrete build<strong>in</strong>g was also seriously dam<strong>age</strong>d but<br />
<strong>the</strong> <strong>fire</strong> brigade man<strong>age</strong>d to stop <strong>the</strong> <strong>fire</strong> <strong>the</strong>re.<br />
After <strong>the</strong> <strong>fire</strong><br />
As Trondheim is a medieval c<strong>it</strong>y, archaeological<br />
excavations have to be carried out before rebuild<strong>in</strong>g<br />
can start. The extent of archaeological excavations<br />
was lim<strong>it</strong>ed and areas <strong>in</strong> <strong>the</strong> <strong>in</strong>terior of<br />
<strong>the</strong> block <strong>we</strong>re left untouched. The author<strong>it</strong>ies<br />
have not required <strong>the</strong> block to be reconstructed<br />
w<strong>it</strong>h copies of <strong>the</strong> dam<strong>age</strong>d build<strong>in</strong>gs.<br />
What can be <strong>learn</strong>t<br />
What <strong>we</strong>nt wrong<br />
• The <strong>fire</strong> brigade lacked knowledge<br />
of <strong>the</strong> properties.<br />
• The available <strong>fire</strong> fight<strong>in</strong>g personnel<br />
was not used effectively.<br />
• The <strong>fire</strong> brigade lacked modern<br />
<strong>fire</strong> fight<strong>in</strong>g equipment.<br />
• The <strong>fire</strong> brigade lacked safe access to<br />
back yards.<br />
• T<strong>her</strong>e was <strong>in</strong>sufficient <strong>fire</strong> <strong>in</strong>sulation,<br />
particularly <strong>in</strong> <strong>the</strong> lofts.<br />
• A spr<strong>in</strong>kler valve <strong>in</strong> one of <strong>the</strong> build<strong>in</strong>gs<br />
was turned off.<br />
• The build<strong>in</strong>g author<strong>it</strong>ies lacked an overview<br />
of <strong>the</strong> <strong>fire</strong> safety of <strong>the</strong> properties.<br />
• The build<strong>in</strong>g author<strong>it</strong>ies had not used <strong>the</strong>ir<br />
author<strong>it</strong>y to make sure <strong>the</strong> reported lack of<br />
<strong>fire</strong> protection was improved.<br />
How will <strong>fire</strong> protection<br />
be improved after <strong>the</strong> <strong>fire</strong><br />
• The local author<strong>it</strong>ies will carry out a risk<br />
analysis for <strong>fire</strong> protection.<br />
• The <strong>fire</strong> brigade will be streng<strong>the</strong>ned,<br />
particularly <strong>the</strong> department work<strong>in</strong>g<br />
w<strong>it</strong>h prevention.<br />
• T<strong>her</strong>e will be improved rout<strong>in</strong>es for <strong>fire</strong> protection<br />
dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g plann<strong>in</strong>g process.<br />
• T<strong>her</strong>e will be improved cooperation bet<strong>we</strong>en<br />
<strong>fire</strong>-fight<strong>in</strong>g personnel and <strong>fire</strong> officers.<br />
• T<strong>her</strong>e will be improved rout<strong>in</strong>es<br />
for <strong>fire</strong> <strong>in</strong>spections.<br />
• T<strong>her</strong>e will be a project for <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection<br />
of <strong>the</strong> historic centre of Trondheim,<br />
<strong>in</strong>clud<strong>in</strong>g a survey of all <strong>the</strong> properties.<br />
‹ 25
Interior of <strong>the</strong> Innset Church before <strong>the</strong> <strong>fire</strong>.<br />
5. Innset Church, Norway<br />
The parish church of Innset <strong>in</strong> <strong>the</strong> county of Sør-<br />
Trøndelag was built <strong>in</strong> 1642. It was <strong>the</strong> oldest exist<strong>in</strong>g<br />
timber church <strong>in</strong> Norway orig<strong>in</strong>ally built <strong>in</strong><br />
a cruciform plan. It was a valued sight on a hillside<br />
<strong>in</strong> a small commun<strong>it</strong>y of 400–500 people. The<br />
church could hold 300 people. The church burnt<br />
down on <strong>the</strong> night of 3 November 1995.<br />
The church was a log construction pa<strong>in</strong>ted<br />
w<strong>it</strong>h tar. It did not have any sort of <strong>fire</strong> protection,<br />
but this was be<strong>in</strong>g planned. At <strong>the</strong> time of<br />
<strong>the</strong> <strong>fire</strong>, water was scarce and had to be taken<br />
<strong>from</strong> a stream nearby.<br />
The <strong>fire</strong><br />
T<strong>her</strong>e are farms <strong>in</strong> <strong>the</strong> neighbourhood, as close as<br />
200 meters <strong>from</strong> <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g, but nobody woke up<br />
early enough to prevent <strong>the</strong> <strong>fire</strong> <strong>from</strong> spread<strong>in</strong>g to<br />
<strong>the</strong> whole church, nor <strong>we</strong>re <strong>the</strong>y <strong>in</strong> any way able to<br />
take control of <strong>the</strong> s<strong>it</strong>uation. When a timber construction<br />
of this size burns, <strong>the</strong> first m<strong>in</strong>utes are<br />
crucial. It is typical for a <strong>fire</strong> <strong>in</strong> a wooden church<br />
to spread rapidly to <strong>the</strong> loft and to<strong>we</strong>r, w<strong>her</strong>e <strong>it</strong><br />
gets out of control. Nobody knows exactly when<br />
<strong>the</strong> <strong>fire</strong> started. A neighbour liv<strong>in</strong>g 200 meters<br />
<strong>from</strong> <strong>the</strong> church was woken up by a telephone call<br />
3.30 am <strong>from</strong> a person who had seen <strong>the</strong> <strong>fire</strong> <strong>from</strong><br />
<strong>the</strong> valley. It took 20 m<strong>in</strong>utes for <strong>the</strong> <strong>fire</strong> brigade<br />
to arrive at <strong>the</strong> s<strong>it</strong>e. Then <strong>the</strong>re was really noth<strong>in</strong>g<br />
that could be done except prevent <strong>the</strong> <strong>fire</strong> <strong>from</strong><br />
spread<strong>in</strong>g. The church burnt down completely, except<br />
for one corner of <strong>the</strong> sacristy.<br />
The actual cause of <strong>the</strong> <strong>fire</strong> is still unknown,<br />
but <strong>the</strong> church burnt down when Satanist arsonists<br />
<strong>we</strong>re active and fresh footpr<strong>in</strong>ts near <strong>the</strong> church<br />
could <strong>in</strong>dicate that this church was set on <strong>fire</strong>.<br />
T<strong>her</strong>e was a case of attempted arson on 25 April<br />
1995. The <strong>in</strong>vestigation after <strong>the</strong> <strong>fire</strong> concluded<br />
that <strong>the</strong> electrical <strong>in</strong>stallations <strong>we</strong>re sound and no<br />
possible reason for <strong>the</strong> disaster was found. When<br />
<strong>the</strong> <strong>fire</strong> occurred, <strong>the</strong> church was about to <strong>in</strong>stall<br />
an automatic <strong>fire</strong> detection system w<strong>it</strong>h a grant<br />
<strong>from</strong> <strong>the</strong> Riksantikvaren.<br />
After <strong>the</strong> <strong>fire</strong><br />
Two days after <strong>the</strong> <strong>fire</strong>, <strong>the</strong> rema<strong>in</strong>s <strong>we</strong>re searched<br />
for possible <strong>it</strong>ems of historic value and measured<br />
26 ›
y NIKU (<strong>the</strong> Nor<strong>we</strong>gian Inst<strong>it</strong>ute for Cultural<br />
Her<strong>it</strong><strong>age</strong> Research). But <strong>the</strong>re was really not much<br />
<strong>in</strong>formation to f<strong>in</strong>d <strong>in</strong> <strong>the</strong> rema<strong>in</strong>s.<br />
The first reactions of <strong>the</strong> local commun<strong>it</strong>y<br />
<strong>we</strong>re <strong>the</strong> desire to rebuild <strong>the</strong> church. In this rural<br />
area, <strong>the</strong> church was <strong>the</strong> oldest and most visible<br />
public symbol. T<strong>her</strong>efore, <strong>the</strong> loss of <strong>the</strong> church<br />
and <strong>it</strong>s to<strong>we</strong>r up on <strong>the</strong> hillside evoked strong<br />
feel<strong>in</strong>gs.<br />
The present church is not an exact copy of<br />
<strong>the</strong> <strong>lost</strong> one but at first sight, <strong>the</strong> exterior bears a<br />
strong resemblance to <strong>it</strong>. The l<strong>it</strong>urgy had changed<br />
s<strong>in</strong>ce <strong>the</strong> last restoration <strong>in</strong> <strong>the</strong> 1930s, and <strong>the</strong><br />
laws concern<strong>in</strong>g public build<strong>in</strong>gs, accessibil<strong>it</strong>y,<br />
and safety has also changed. The arch<strong>it</strong>ect also<br />
had a desire to put his creative impr<strong>in</strong>t on <strong>the</strong><br />
new build<strong>in</strong>g and build<strong>in</strong>g technology comb<strong>in</strong>ed<br />
w<strong>it</strong>h economics are also partly responsible for <strong>the</strong><br />
changes made.<br />
<strong>the</strong> sacristy, he immediately saw that <strong>the</strong> choir<br />
organ was on <strong>fire</strong>. The organ was pos<strong>it</strong>ioned close<br />
to <strong>the</strong> cross<strong>in</strong>g <strong>in</strong> <strong>the</strong> sou<strong>the</strong>rn arm of <strong>the</strong> cruciform<br />
church.<br />
The <strong>fire</strong> spread <strong>from</strong> <strong>the</strong> organ up to <strong>the</strong> roof<br />
of <strong>the</strong> nave, w<strong>her</strong>e <strong>the</strong> ceil<strong>in</strong>g and roof construction<br />
<strong>we</strong>re dam<strong>age</strong>d. The organ <strong>in</strong> <strong>the</strong> <strong>we</strong>st gallery,<br />
far <strong>from</strong> <strong>the</strong> choir organ, was also ru<strong>in</strong>ed. S<strong>in</strong>ce<br />
<strong>the</strong> <strong>fire</strong> started ra<strong>the</strong>r close to <strong>the</strong> choir, <strong>the</strong> baptismal<br />
font and <strong>the</strong> several-storied altarpiece <strong>we</strong>re<br />
partially ru<strong>in</strong>ed. The pa<strong>in</strong>ted canvas panels of <strong>the</strong><br />
altarpiece <strong>we</strong>re dam<strong>age</strong>d by <strong>the</strong> heat of <strong>the</strong> <strong>fire</strong>.<br />
The short time bet<strong>we</strong>en <strong>the</strong> alarm and <strong>the</strong><br />
arrival of <strong>the</strong> <strong>fire</strong> brigade saved <strong>the</strong> church but<br />
still left <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g w<strong>it</strong>h costly dam<strong>age</strong>.<br />
The most likely cause for <strong>the</strong> <strong>fire</strong> was <strong>the</strong> bad<br />
cond<strong>it</strong>ion of <strong>the</strong> electrical connection to <strong>the</strong> choir<br />
organ. The <strong>fire</strong> did not have time to spread up-<br />
What can be <strong>learn</strong>t<br />
What is probably most important <strong>from</strong> <strong>the</strong> <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong><br />
po<strong>in</strong>t of view is <strong>the</strong> fact that <strong>the</strong> old church<br />
was not properly documented or measured.<br />
A feasible rebuild<strong>in</strong>g of <strong>the</strong> church was simply<br />
not possible. The Riksantikvaren was not <strong>in</strong>volved<br />
<strong>in</strong> <strong>the</strong> process of rebuild<strong>in</strong>g.<br />
In this <strong>fire</strong>, almost all <strong>the</strong> th<strong>in</strong>gs that could<br />
go wrong <strong>we</strong>nt wrong: a long distance for <strong>the</strong> <strong>fire</strong><br />
brigade, no early warn<strong>in</strong>g systems, a lack of water,<br />
and <strong>in</strong>sufficient documentation.<br />
6. Eidsvoll Church, Norway<br />
The Church of Eidsvoll dates back to <strong>the</strong> Middle<br />
Ages. Through <strong>the</strong> centuries <strong>the</strong> church has been<br />
changed and enlarged several times to <strong>it</strong>s present<br />
size and shape – which has given <strong>it</strong> a 19 th century<br />
appearance. The church is a big construction of<br />
different stones and bricks. The roof, ho<strong>we</strong>ver, is<br />
of wood.<br />
The <strong>fire</strong><br />
The <strong>fire</strong> alarm <strong>we</strong>nt off at about 6 pm on <strong>the</strong><br />
even<strong>in</strong>g of 21 August 2000. The <strong>fire</strong> brigade was<br />
at <strong>the</strong> s<strong>it</strong>e w<strong>it</strong>h<strong>in</strong> m<strong>in</strong>utes but due to earlier false<br />
alarms, <strong>the</strong>y wa<strong>it</strong>ed for <strong>the</strong> churchwarden, who<br />
had a key to <strong>the</strong> church, to open <strong>the</strong> front door.<br />
As <strong>the</strong> churchwarden entered <strong>the</strong> church through<br />
The <strong>in</strong>terior of Eidsvoll Church reconstructed.<br />
‹ 27
wards to <strong>the</strong> church to<strong>we</strong>r just above. If that had,<br />
<strong>the</strong> church bells would easily have fallen <strong>in</strong> and<br />
<strong>the</strong> wood construction <strong>in</strong> <strong>the</strong> to<strong>we</strong>r would have<br />
fed <strong>the</strong> <strong>fire</strong>.<br />
After <strong>the</strong> <strong>fire</strong><br />
The dam<strong>age</strong>d construction had much left of <strong>the</strong><br />
orig<strong>in</strong>al material that could be feasibly reconstructed<br />
w<strong>it</strong>h trad<strong>it</strong>ional methods. The Riksantikvaren<br />
contributed <strong>it</strong>s know-how and <strong>the</strong> <strong>in</strong>surance<br />
covered <strong>the</strong> costs. The altarpiece was restored<br />
but <strong>the</strong> choir organ was totally destroyed.<br />
The ma<strong>in</strong> organ was technically badly dam<strong>age</strong>d<br />
and was rebuilt but <strong>the</strong> facade was reused.<br />
What can be <strong>learn</strong>t<br />
Several th<strong>in</strong>gs are to be <strong>learn</strong>t <strong>from</strong> this <strong>fire</strong>. The<br />
<strong>fire</strong> brigade hes<strong>it</strong>ated while approach<strong>in</strong>g <strong>the</strong><br />
church because <strong>the</strong>y suspected a false alarm. If<br />
<strong>the</strong>y had had <strong>the</strong> key to <strong>the</strong> ma<strong>in</strong> door, <strong>in</strong> a key<br />
box at <strong>the</strong> entrance, <strong>the</strong>y would have entered<br />
more quickly. The churchyard was soft and <strong>the</strong><br />
gate narrow for <strong>the</strong> <strong>fire</strong> eng<strong>in</strong>es. This caused<br />
problems and took time. The ma<strong>in</strong> reason for <strong>the</strong><br />
<strong>fire</strong> was <strong>the</strong> electrical <strong>in</strong>stallations. Proper ma<strong>in</strong>tenance<br />
of <strong>the</strong> <strong>in</strong>stallations could have prevented<br />
<strong>the</strong> <strong>fire</strong> <strong>from</strong> start<strong>in</strong>g.<br />
7. R<strong>in</strong>gnes farm, Norway<br />
R<strong>in</strong>gnes Farm is on <strong>the</strong> eastern shore of Lake<br />
Mjøsa. The land is very fertile and has been one<br />
of <strong>the</strong> best farm<strong>in</strong>g districts <strong>in</strong> <strong>the</strong> country for<br />
hundreds of years. The farm dates back to before<br />
1000 AD but <strong>the</strong> present ma<strong>in</strong> build<strong>in</strong>g, completely<br />
built <strong>in</strong> wood, was built just after 1700.<br />
The build<strong>in</strong>g is 30 meters long and consists of<br />
600 m 2 on two floors. The build<strong>in</strong>g is listed.<br />
The <strong>fire</strong><br />
On 10 September 1996 at 09.20 am, <strong>the</strong> owner,<br />
who was work<strong>in</strong>g elsew<strong>her</strong>e on <strong>the</strong> farm, saw<br />
smoke com<strong>in</strong>g out of <strong>the</strong> ma<strong>in</strong> build<strong>in</strong>g. Nobody<br />
was <strong>in</strong>side. He immediately phoned <strong>the</strong> <strong>fire</strong> brigade,<br />
which, desp<strong>it</strong>e <strong>the</strong> 9 km distance, was at <strong>the</strong><br />
s<strong>it</strong>e <strong>in</strong> less than 15 m<strong>in</strong>utes.<br />
The <strong>fire</strong> started <strong>in</strong> an office on <strong>the</strong> ground<br />
floor at one end of <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g. The most probable<br />
cause of <strong>the</strong> <strong>fire</strong> was a malfunction <strong>in</strong> <strong>the</strong> fuse<br />
box. The <strong>fire</strong> was under control after 4 hours.<br />
The greatest problem was that <strong>the</strong> <strong>fire</strong> got spread<br />
through hidden spaces and holes formed dur<strong>in</strong>g<br />
<strong>the</strong> many changes through <strong>the</strong> <strong>age</strong>s <strong>in</strong> <strong>the</strong> walls,<br />
rooms and floors.<br />
The <strong>fire</strong> was restricted to <strong>the</strong> part of <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g<br />
used for liv<strong>in</strong>g and more or less stayed out of<br />
Interior of R<strong>in</strong>gnes just after <strong>the</strong> <strong>fire</strong>.<br />
28 ›
<strong>the</strong> section used for parties. Most of <strong>the</strong> doors <strong>in</strong>side<br />
w<strong>her</strong>e closed, which slo<strong>we</strong>d down <strong>the</strong> spread<br />
of <strong>the</strong> <strong>fire</strong>. The <strong>fire</strong> was restricted to half of <strong>the</strong> first<br />
floor. Except for a few rooms that <strong>we</strong>re completely<br />
destroyed, <strong>the</strong> largest dam<strong>age</strong> was <strong>from</strong> smoke,<br />
soot and water. The house was filled w<strong>it</strong>h old pieces<br />
of furn<strong>it</strong>ure, pa<strong>in</strong>t<strong>in</strong>gs, decorated walls and ceil<strong>in</strong>gs,<br />
and valuable old <strong>it</strong>ems.<br />
The house had no alarm system connected to<br />
<strong>the</strong> <strong>fire</strong> brigade. When <strong>the</strong> <strong>fire</strong> brigade arrived,<br />
<strong>the</strong>y soon found that <strong>the</strong> connections bet<strong>we</strong>en <strong>the</strong><br />
farm’s water system and <strong>the</strong> <strong>fire</strong> brigade’s hoses<br />
<strong>we</strong>re different. This caused a costly time delay.<br />
After <strong>the</strong> <strong>fire</strong><br />
The restoration of <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g was undertaken <strong>in</strong><br />
cooperation bet<strong>we</strong>en <strong>the</strong> owners, Riksantikvaren,<br />
and <strong>the</strong> <strong>in</strong>surance company. The fact that <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g<br />
was legally listed made <strong>it</strong>s restoration more<br />
complex, but <strong>it</strong> also made <strong>it</strong> possible to have <strong>the</strong><br />
restoration carried out accord<strong>in</strong>g to antiquarian<br />
pr<strong>in</strong>ciples. The <strong>in</strong>surance covered <strong>the</strong> extra costs.<br />
The decision was made to return to <strong>the</strong> orig<strong>in</strong>al<br />
room plan, enfilade, which meant changes <strong>in</strong><br />
some walls and doors, and <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g was divided<br />
<strong>in</strong>to two sections accord<strong>in</strong>g to use – liv<strong>in</strong>g and enterta<strong>in</strong>ment.<br />
The wall surfaces <strong>in</strong> some of <strong>the</strong><br />
rooms <strong>we</strong>re restored to <strong>the</strong> orig<strong>in</strong>al, w<strong>it</strong>h <strong>the</strong> orig<strong>in</strong>al<br />
pa<strong>in</strong>ted decorations. S<strong>in</strong>ce <strong>the</strong> house is not a<br />
museum but a home for a modern family w<strong>it</strong>h<br />
children, some of <strong>the</strong> changes <strong>in</strong> <strong>the</strong> liv<strong>in</strong>g section<br />
<strong>we</strong>re made to f<strong>it</strong> <strong>the</strong>se demands.<br />
An automatic <strong>fire</strong> detection system has been<br />
<strong>in</strong>stalled <strong>in</strong> <strong>the</strong> house. T<strong>her</strong>e is also portable water<br />
mist <strong>fire</strong> fight<strong>in</strong>g equipment (IFEX).<br />
What can be <strong>learn</strong>t<br />
Good <strong>in</strong>surance is naturally important. The value<br />
of a protected <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> build<strong>in</strong>g, i.e. a listed build<strong>in</strong>g,<br />
is often different <strong>from</strong> o<strong>the</strong>r build<strong>in</strong>gs. In add<strong>it</strong>ion<br />
to functional value, a build<strong>in</strong>g l<strong>it</strong>erally has<br />
different layers of history, all <strong>the</strong> storytell<strong>in</strong>g historic<br />
odd pieces and irregular<strong>it</strong>ies. A partial rebuild<strong>in</strong>g<br />
of <strong>the</strong>se traces <strong>in</strong> credible trad<strong>it</strong>ional<br />
methods may be costly, important and “<strong>in</strong>comprehensible”<br />
to modern <strong>in</strong>surance companies.<br />
Divid<strong>in</strong>g a build<strong>in</strong>g <strong>in</strong>to different <strong>fire</strong> cells is<br />
important <strong>in</strong> order to prevent a <strong>fire</strong> <strong>from</strong> spread<strong>in</strong>g.<br />
Even closed doors can effectively prevent a<br />
<strong>fire</strong> <strong>from</strong> spread<strong>in</strong>g. An automatic <strong>fire</strong> alarm system<br />
connected to <strong>fire</strong> brigade saves lot of time<br />
and <strong>it</strong> also works when <strong>the</strong>re is nobody <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />
build<strong>in</strong>g. The early detection of a <strong>fire</strong> can substantially<br />
reduce <strong>the</strong> dam<strong>age</strong>.<br />
Reconstructed <strong>in</strong>terior of R<strong>in</strong>gnes after <strong>the</strong> <strong>fire</strong>.<br />
‹ 29
The <strong>lost</strong> <strong>in</strong>terior of Södra Råda w<strong>it</strong>h valuable pa<strong>in</strong>t<strong>in</strong>gs.<br />
8. The Södra Råda<br />
medieval Church, S<strong>we</strong>den<br />
The old church of Södra Råda was s<strong>it</strong>uated <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />
county of Västra Götaland <strong>in</strong> S<strong>we</strong>den near <strong>the</strong><br />
Lake Vänern. The church was owned by <strong>the</strong> Government<br />
and man<strong>age</strong>d by <strong>the</strong> Riksantikvarieämbetet.<br />
The old timber frame <strong>from</strong> <strong>the</strong> 14 th century<br />
was extremely <strong>we</strong>ll preserved, and had been<br />
changed only slightly dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> 17 th century. The<br />
<strong>in</strong>terior had unique pa<strong>in</strong>t<strong>in</strong>gs on <strong>the</strong> walls and ceil<strong>in</strong>gs,<br />
and particularly those <strong>in</strong> <strong>the</strong> chancel, <strong>from</strong><br />
1323, <strong>we</strong>re of highest artistic qual<strong>it</strong>y. The enclos<strong>in</strong>g<br />
churchyard wall was also made of timber.<br />
The build<strong>in</strong>g <strong>in</strong> <strong>the</strong> landscape, a w<strong>it</strong>ness of<br />
historical cont<strong>in</strong>u<strong>it</strong>y at this place of early Christian<strong>it</strong>y,<br />
w<strong>it</strong>h strong l<strong>in</strong>ks to religion and current artistic<br />
<strong>in</strong>fluences <strong>in</strong> Europe, was an important part<br />
of local ident<strong>it</strong>y.<br />
Before 1995, <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection of Södra Råda<br />
was modest. A pond was constructed near <strong>the</strong><br />
church dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> 1950s to provide <strong>the</strong> water<br />
supply <strong>in</strong> case of a <strong>fire</strong>. A <strong>fire</strong> hydrant was <strong>in</strong>stalled<br />
and a lightn<strong>in</strong>g conductor was <strong>in</strong>stalled to<br />
<strong>the</strong> church. In order to <strong>in</strong>crease <strong>the</strong> awareness of<br />
<strong>the</strong> <strong>fire</strong> risks and to prevent <strong>fire</strong> dam<strong>age</strong> <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />
build<strong>in</strong>g, <strong>the</strong> property man<strong>age</strong>r <strong>from</strong> <strong>the</strong> Riks-<br />
30 ›
antikvarieämbetet <strong>in</strong><strong>it</strong>iated a number of sem<strong>in</strong>ars<br />
and workshops <strong>in</strong> 1995 w<strong>it</strong>h <strong>the</strong> aim of identify<strong>in</strong>g<br />
<strong>the</strong> optimal level of <strong>fire</strong> protection whilst balanc<strong>in</strong>g<br />
costs and secur<strong>it</strong>y.<br />
Experts <strong>from</strong> <strong>the</strong> Fire Defence Agency, <strong>the</strong><br />
Riksantikvaren, alarm system producers and <strong>the</strong><br />
Riksantikvarieämbetet took part <strong>in</strong> <strong>the</strong>se meet<strong>in</strong>gs.<br />
The Riksantikvarieämbetet <strong>the</strong>n eng<strong>age</strong>d a<br />
Nor<strong>we</strong>gian company to produce a <strong>fire</strong> protection<br />
plan. Their decision was to <strong>in</strong>stall a sampl<strong>in</strong>g system<br />
that sucks air <strong>from</strong> <strong>in</strong>side <strong>the</strong> church <strong>in</strong>to an<br />
analys<strong>in</strong>g un<strong>it</strong> outside <strong>the</strong> church. The system<br />
sounded an alarm if <strong>the</strong>re was <strong>fire</strong> or smoke <strong>in</strong><br />
<strong>the</strong> air <strong>from</strong> <strong>in</strong>side <strong>the</strong> church.<br />
This was <strong>the</strong> level of protection chosen for <strong>the</strong><br />
church and <strong>it</strong> was 95% <strong>in</strong>stalled. Due to problems<br />
w<strong>it</strong>h <strong>the</strong> alarm system contractor and some technical<br />
problems w<strong>it</strong>h <strong>the</strong> <strong>in</strong>stallation, <strong>the</strong> system was<br />
not fully functional at <strong>the</strong> time of <strong>the</strong> <strong>fire</strong>.<br />
The <strong>fire</strong> – 12 November 2001<br />
The <strong>fire</strong> alarm <strong>we</strong>nt off at 01.53 am, both <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />
chancel and <strong>the</strong> porch. The <strong>fire</strong> was discovered by<br />
a neighbour at 02.18 am and he immediately notified<br />
<strong>the</strong> central alarm service. The local <strong>fire</strong> brigade<br />
arrived at 02.40 am. The police arrived at<br />
02.57 am.<br />
The <strong>fire</strong> spread very rapidly and <strong>it</strong> was not<br />
possible for <strong>the</strong> <strong>fire</strong> fighters to save any <strong>in</strong>terior<br />
objects <strong>in</strong> <strong>the</strong> church.<br />
The police closed off <strong>the</strong> area around <strong>the</strong><br />
church immediately after <strong>the</strong> <strong>fire</strong> and Hemvärnet<br />
(<strong>the</strong> Voluntary Defence Organisation) protected<br />
<strong>the</strong> area 24 hours a day for <strong>the</strong> first 5 days after <strong>the</strong><br />
<strong>fire</strong>. T<strong>her</strong>eafter, a fence and a po<strong>we</strong>rful light<strong>in</strong>g<br />
<strong>we</strong>re <strong>in</strong>stalled around <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g. Some <strong>we</strong>eks<br />
later, a construction was built over <strong>the</strong> former<br />
church to cover and protect <strong>the</strong> rema<strong>in</strong>s so <strong>the</strong>y<br />
could later be <strong>in</strong>vestigated. This “tent”-like construction<br />
is still (2004) <strong>in</strong> use.<br />
The <strong>in</strong>vestigation of possible causes <strong>in</strong>volved<br />
technicians and <strong>fire</strong> specialists. Police technicians<br />
started a possible arson <strong>in</strong>vestigation <strong>the</strong> day after<br />
<strong>the</strong> <strong>fire</strong>. They could nei<strong>the</strong>r verify nor exclude arson.<br />
O<strong>the</strong>r possible causes <strong>we</strong>re an electric fault <strong>in</strong><br />
<strong>the</strong> alarm system connection box <strong>in</strong> <strong>the</strong> churchyard<br />
approximately 8 metres <strong>from</strong> <strong>the</strong> nor<strong>the</strong>rn facade<br />
<strong>in</strong>side <strong>the</strong> wall. This box was checked but no conclusions<br />
<strong>we</strong>re reached.<br />
The cause of <strong>the</strong> <strong>fire</strong> was unknown until <strong>the</strong><br />
autumn 2003, when a man voluntarily confessed to<br />
arson dur<strong>in</strong>g <strong>in</strong>terrogation concern<strong>in</strong>g <strong>the</strong> murder<br />
of a child. The arsonist, who was mentally disturbed,<br />
was convicted for arson <strong>in</strong> January 2004.<br />
He had <strong>the</strong> <strong>in</strong>spiration to set <strong>the</strong> church on <strong>fire</strong><br />
<strong>from</strong> a TV-programme present<strong>in</strong>g old wooden<br />
churches <strong>in</strong> S<strong>we</strong>den.<br />
It was not possible to save any <strong>in</strong>terior objects<br />
dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> <strong>fire</strong>. Chandeliers, locks and o<strong>the</strong>r metal<br />
objects as <strong>we</strong>ll as <strong>the</strong> baptismal font <strong>we</strong>re all taken<br />
care of immediately after <strong>the</strong> <strong>fire</strong> was ext<strong>in</strong>guished.<br />
Like everyth<strong>in</strong>g else <strong>in</strong> <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g, <strong>the</strong>se objects<br />
<strong>we</strong>re badly dam<strong>age</strong>d by <strong>the</strong> <strong>fire</strong>.<br />
The rema<strong>in</strong><strong>in</strong>g pieces of timber <strong>we</strong>re numbered<br />
and stored. Experts on timber<strong>in</strong>g techniques<br />
carried out an antiquarian documentation.<br />
An <strong>in</strong>ventory was made of wr<strong>it</strong>ten sources<br />
and draw<strong>in</strong>gs concern<strong>in</strong>g <strong>the</strong> old church and <strong>the</strong><br />
results <strong>we</strong>re put toge<strong>the</strong>r. It was clear that this<br />
unique church was relatively <strong>we</strong>ll documented,<br />
although <strong>the</strong>re <strong>we</strong>re gaps. For example, no documentation<br />
was found about some of <strong>the</strong> pa<strong>in</strong>t<strong>in</strong>gs<br />
<strong>in</strong> <strong>the</strong> aisle.<br />
Almost immediately after <strong>the</strong> <strong>fire</strong>, <strong>the</strong> municipal<strong>it</strong>y<br />
and <strong>the</strong> local people started to demand <strong>the</strong><br />
church be rebuilt <strong>in</strong> <strong>the</strong> same place and w<strong>it</strong>h <strong>the</strong><br />
same appearance as <strong>the</strong> old one.<br />
In February 2002, <strong>the</strong> Riksantikvarieämbetet<br />
arranged <strong>the</strong> first meet<strong>in</strong>g <strong>in</strong> Södra Råda, which<br />
brought toge<strong>the</strong>r more than one hundred people,<br />
w<strong>her</strong>e <strong>the</strong> Director General of <strong>the</strong> Riksantikvarieämbetet<br />
promised to reconstruct <strong>the</strong> church.<br />
After <strong>the</strong>se events, <strong>the</strong> Riksantikvarieämbetet<br />
started <strong>the</strong> Södra Råda Project <strong>in</strong> collaboration<br />
w<strong>it</strong>h <strong>the</strong> municipal<strong>it</strong>y, <strong>the</strong> <strong>in</strong>hab<strong>it</strong>ants of <strong>the</strong> region,<br />
<strong>the</strong> county council and <strong>the</strong> county museum.<br />
The project <strong>in</strong><strong>it</strong>ially focussed only on rebuild<strong>in</strong>g<br />
<strong>the</strong> church. Now <strong>it</strong> has developed to an expand<strong>in</strong>g<br />
long-term project, aim<strong>in</strong>g at<br />
• capac<strong>it</strong>y build<strong>in</strong>g <strong>in</strong> cultural history and<br />
regional growth,<br />
• <strong>in</strong>creased comm<strong>it</strong>ment and <strong>in</strong>terest<br />
for our cultural <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> and<br />
• streng<strong>the</strong>n<strong>in</strong>g collaboration bet<strong>we</strong>en<br />
<strong>the</strong> national, regional and local levels.<br />
Ano<strong>the</strong>r objective is to create a centre for <strong>the</strong> different<br />
build<strong>in</strong>g techniques used <strong>in</strong> medieval churches.<br />
‹ 31
Many difficult decisions and adjustments are<br />
yet to be made w<strong>it</strong>h respect to ethics, antiquarian,<br />
technical and regional culture tourism. Sem<strong>in</strong>ars<br />
and workshops have been arranged and <strong>the</strong>y will<br />
cont<strong>in</strong>ue throughout <strong>the</strong> whole process.<br />
The project is planned to end <strong>in</strong> 2008. After<br />
<strong>the</strong> rebuild<strong>in</strong>g and after <strong>the</strong> project is f<strong>in</strong>ished,<br />
<strong>the</strong> church will be owned and man<strong>age</strong>d by a<br />
foundation called “Stiftelsen Södra Råda gamla<br />
kyrkplats”.<br />
What can be <strong>learn</strong>t<br />
One important aim for those preserv<strong>in</strong>g cultural<br />
<strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> is <strong>the</strong> <strong>learn</strong><strong>in</strong>g process concern<strong>in</strong>g craft<br />
skills. Restor<strong>in</strong>g a build<strong>in</strong>g <strong>in</strong> <strong>the</strong> same skilled<br />
manner <strong>it</strong> was once built adds <strong>in</strong>valuable knowledge<br />
to <strong>the</strong> techniques of today. Ano<strong>the</strong>r aim is<br />
<strong>learn</strong><strong>in</strong>g how best to make use of <strong>the</strong> strong media<br />
<strong>in</strong>terest for <strong>the</strong> benef<strong>it</strong> of <strong>the</strong> process <strong>it</strong>self as<br />
<strong>we</strong>ll as for <strong>the</strong> public.<br />
Of course, this accident also shed light on <strong>the</strong><br />
awareness of <strong>fire</strong> risks, especially <strong>in</strong> this type of<br />
wooden build<strong>in</strong>g, and <strong>the</strong> prevention of dam<strong>age</strong><br />
caused by <strong>fire</strong>. For example, <strong>the</strong> Riksantikvarieämbetet<br />
is work<strong>in</strong>g on a handbook show<strong>in</strong>g how<br />
to make good photographic documentation of a<br />
cultural <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> such as medieval timber churches.<br />
9. C<strong>it</strong>y block <strong>in</strong> Jönköp<strong>in</strong>g,<br />
S<strong>we</strong>den<br />
The block and <strong>the</strong> build<strong>in</strong>gs<br />
A block named Arkadien <strong>in</strong> Jönköp<strong>in</strong>g began to<br />
burn <strong>the</strong> 11 February 2001. The oldest parts of<br />
<strong>the</strong> block <strong>we</strong>re put up <strong>in</strong> 1630 as a courtyard surrounded<br />
by wooden build<strong>in</strong>gs near Lake Munksjön.<br />
They <strong>we</strong>re built for liv<strong>in</strong>g and handcrafts<br />
and nowadays <strong>the</strong>y also house small boutiques,<br />
barbershops and <strong>in</strong>st<strong>it</strong>utions. Three properties <strong>in</strong><br />
<strong>the</strong> block <strong>we</strong>re more or less dam<strong>age</strong>d by <strong>fire</strong> or by<br />
<strong>the</strong> water used for ext<strong>in</strong>guish<strong>in</strong>g <strong>the</strong> <strong>fire</strong>. All <strong>the</strong><br />
build<strong>in</strong>gs on one property <strong>we</strong>re destroyed while a<br />
big stone build<strong>in</strong>g <strong>in</strong> <strong>the</strong> same place was only<br />
slightly affected. At least one of <strong>the</strong> build<strong>in</strong>gs <strong>in</strong><br />
<strong>the</strong> block had a <strong>fire</strong> alarm. T<strong>her</strong>e was no automatic<br />
<strong>fire</strong>-ext<strong>in</strong>guish<strong>in</strong>g equipment <strong>in</strong> <strong>the</strong> dam<strong>age</strong>d<br />
or threatened build<strong>in</strong>gs.<br />
The <strong>fire</strong> and <strong>fire</strong> fight<strong>in</strong>g<br />
After <strong>the</strong> <strong>fire</strong> brigade had evacuated people <strong>the</strong>y<br />
drew <strong>the</strong> l<strong>in</strong>es <strong>from</strong> which <strong>the</strong>y would fight <strong>the</strong><br />
<strong>fire</strong>. They had good experience <strong>from</strong> <strong>fire</strong> drills <strong>in</strong><br />
<strong>the</strong> very same build<strong>in</strong>gs and <strong>the</strong>y succeeded <strong>in</strong><br />
keep<strong>in</strong>g <strong>the</strong> <strong>fire</strong> w<strong>it</strong>h<strong>in</strong> <strong>the</strong> lim<strong>it</strong>ation l<strong>in</strong>es <strong>the</strong>y<br />
had set. The <strong>fire</strong>men had a good water supply<br />
The block <strong>in</strong> Jönköp<strong>in</strong>g before <strong>the</strong> <strong>fire</strong>.<br />
32 ›
<strong>from</strong> <strong>fire</strong> hydrants and <strong>the</strong> nearby lake. The action<br />
that gave “fog spikes” <strong>in</strong> <strong>the</strong> attics was <strong>the</strong><br />
most effective, at least as long as <strong>the</strong> roofs <strong>we</strong>re<br />
<strong>in</strong>tact.<br />
Though <strong>the</strong>re <strong>we</strong>re fourteen flats and six commercial<br />
apartments that <strong>we</strong>re totally destroyed, <strong>the</strong><br />
<strong>fire</strong> brigade was ra<strong>the</strong>r satisfied; <strong>the</strong>y succeeded <strong>in</strong><br />
sav<strong>in</strong>g three-quarters of <strong>the</strong> block, both <strong>in</strong> area and<br />
<strong>in</strong> approximate value.<br />
In at least one case, <strong>the</strong> rescue of valuables<br />
succeeded <strong>we</strong>ll; <strong>the</strong> ext<strong>in</strong>guish<strong>in</strong>g water <strong>from</strong><br />
above threatened a glue-pa<strong>in</strong>t covered ceil<strong>in</strong>g <strong>in</strong> a<br />
café on <strong>the</strong> entrance floor. The <strong>fire</strong>men covered<br />
<strong>the</strong> floor immediately w<strong>it</strong>h tight sheets and<br />
pumped <strong>the</strong> water outside. As soon as <strong>the</strong>y could,<br />
<strong>the</strong> conservators got access to <strong>the</strong> ceil<strong>in</strong>g to protect<br />
<strong>it</strong> <strong>from</strong> fur<strong>the</strong>r dam<strong>age</strong>.<br />
Advice: A good knowledge of a build<strong>in</strong>g by both<br />
<strong>the</strong> rescue service and <strong>the</strong> <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> author<strong>it</strong>y will<br />
<strong>in</strong>crease <strong>the</strong> possibil<strong>it</strong>ies of a good result; an operational<br />
rescue and salv<strong>age</strong> plan are good <strong>in</strong>struments.<br />
Problems <strong>in</strong> <strong>fire</strong> fight<strong>in</strong>g<br />
1. T<strong>her</strong>e <strong>we</strong>re narrow, 0.2–0.5 m “pass<strong>age</strong>s” bet<strong>we</strong>en<br />
some of <strong>the</strong> build<strong>in</strong>gs that <strong>we</strong>re orig<strong>in</strong>ally<br />
built as <strong>fire</strong> lim<strong>it</strong>ation space probably to be sprayed<br />
w<strong>it</strong>h water. They <strong>we</strong>re up to 40 m long and <strong>we</strong>nt<br />
<strong>from</strong> <strong>the</strong> ground to <strong>the</strong> eaves and <strong>the</strong>y <strong>we</strong>re often<br />
used as storerooms for combustible materials. They<br />
<strong>we</strong>re sometimes blocked w<strong>it</strong>h boards or grow<strong>in</strong>g<br />
plants at one or both ends. The walls <strong>in</strong> <strong>the</strong>se pass<strong>age</strong>s<br />
<strong>we</strong>re often covered w<strong>it</strong>h board or o<strong>the</strong>r<br />
wood-based materials.<br />
Consequence: These pass<strong>age</strong>s gave no protection<br />
aga<strong>in</strong>st <strong>fire</strong> spread<strong>in</strong>g <strong>from</strong> one house to ano<strong>the</strong>r.<br />
In some cases, <strong>the</strong>y even acted as a chimney. They<br />
<strong>we</strong>re often too long to be effectively sprayed w<strong>it</strong>h<br />
water. Their length and narrowness also made <strong>it</strong><br />
difficult to enter <strong>the</strong>m. The flames <strong>from</strong> <strong>the</strong> <strong>fire</strong><br />
<strong>we</strong>nt up to <strong>the</strong> eaves and <strong>in</strong>to <strong>the</strong> attic.<br />
Advice: Spr<strong>in</strong>klers under <strong>the</strong> eaves would probably<br />
have lim<strong>it</strong>ed or even stopped <strong>the</strong> <strong>fire</strong>. Alarm<br />
threads on <strong>the</strong> walls may have given early warn<strong>in</strong>g<br />
of <strong>fire</strong> <strong>in</strong> <strong>the</strong> spaces. A better possibil<strong>it</strong>y to<br />
access <strong>the</strong> spaces would have achieved <strong>the</strong>ir orig<strong>in</strong>al<br />
purpose of <strong>fire</strong> lim<strong>it</strong>ation. Spread<strong>in</strong>g <strong>fire</strong><br />
could have been lim<strong>it</strong>ed if <strong>the</strong> pass<strong>age</strong> walls had<br />
been covered w<strong>it</strong>h non-combustible materials and<br />
<strong>the</strong> spaces <strong>we</strong>re tidy.<br />
2. T<strong>her</strong>e <strong>we</strong>re just a few <strong>fire</strong>-lim<strong>it</strong><strong>in</strong>g walls <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />
attics and bet<strong>we</strong>en build<strong>in</strong>gs.<br />
Consequence: It was impossible for <strong>the</strong> <strong>fire</strong>men to<br />
The block <strong>in</strong> Jönköp<strong>in</strong>g after <strong>the</strong> <strong>fire</strong>.<br />
‹ 33
lim<strong>it</strong> <strong>the</strong> <strong>fire</strong> to a smaller part of <strong>the</strong> block.<br />
Advice: Build <strong>fire</strong>-resistant walls (<strong>the</strong> heavier <strong>the</strong><br />
better) <strong>from</strong> base to roof and <strong>in</strong> <strong>the</strong> same section.<br />
Doors <strong>in</strong> <strong>the</strong> walls should be made of non-combustible<br />
material and be closed. A spr<strong>in</strong>kler <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />
attic would have lim<strong>it</strong>ed <strong>the</strong> <strong>fire</strong>.<br />
3. One roof was (probably) covered w<strong>it</strong>h sh<strong>in</strong>gles<br />
under sheet-iron.<br />
Consequence:T<strong>her</strong>e was a sho<strong>we</strong>r of sparks over<br />
<strong>the</strong> town.<br />
Advice: Spr<strong>in</strong>kle <strong>the</strong> ridge and <strong>the</strong> roof if this<br />
k<strong>in</strong>d of structure exists.<br />
4. The houses across <strong>the</strong> street (and even <strong>the</strong><br />
burn<strong>in</strong>g houses) had advertisement boards made<br />
of combustible plastic on <strong>the</strong> walls.<br />
Consequence: The <strong>fire</strong>men had some problems<br />
gett<strong>in</strong>g <strong>the</strong> boards under control so that <strong>the</strong>y<br />
would not extend <strong>the</strong> <strong>fire</strong>.<br />
Advice: Make advertisement boards of non-combustible<br />
materials.<br />
5. Some of <strong>the</strong> houses <strong>we</strong>re pa<strong>in</strong>ted <strong>in</strong> different<br />
colours on <strong>the</strong> street side and courtyard side.<br />
Consequence: The <strong>fire</strong>men found <strong>it</strong> difficult to orient<br />
<strong>the</strong>mselves. If <strong>the</strong>y enter <strong>the</strong> wrong yard, a<br />
two-side attack could fail.<br />
Advice: Provide <strong>in</strong>formation on <strong>the</strong>se cond<strong>it</strong>ions<br />
<strong>in</strong> <strong>the</strong> action plan.<br />
6. One apartment <strong>in</strong> <strong>the</strong> attic <strong>in</strong> one house only<br />
had access <strong>from</strong> <strong>the</strong> attic. Nei<strong>the</strong>r <strong>the</strong> <strong>fire</strong> brigade<br />
nor <strong>the</strong> police knew about this apartment.<br />
Consequence: The apartment was checked late by<br />
<strong>the</strong> police. (Fortunately, <strong>it</strong> was empty.)<br />
Advice: A comprehensive and updated action plan<br />
tells <strong>the</strong> rescue staff about such th<strong>in</strong>gs. Do not<br />
have just one access to such an apartment.<br />
The <strong>in</strong>vestigations<br />
The <strong>in</strong>vestigations began <strong>the</strong> day after <strong>the</strong> <strong>fire</strong>.<br />
The <strong>fire</strong> <strong>in</strong>vestigators <strong>in</strong>tervie<strong>we</strong>d some w<strong>it</strong>nesses<br />
and <strong>the</strong>y got one photo <strong>from</strong> <strong>the</strong> early phase of<br />
<strong>the</strong> <strong>fire</strong> <strong>from</strong> a private <strong>in</strong>dividual. They also got<br />
some photos show<strong>in</strong>g <strong>the</strong> s<strong>it</strong>uation before <strong>the</strong> <strong>fire</strong><br />
and up-to-date draw<strong>in</strong>gs of <strong>the</strong> block. These<br />
drew suspicion to a certa<strong>in</strong> part, a staircase <strong>in</strong> one<br />
build<strong>in</strong>g. The first th<strong>in</strong>g <strong>the</strong>y concentrated on<br />
was <strong>the</strong> electrical <strong>in</strong>stallations. T<strong>her</strong>e <strong>we</strong>re some<br />
signs <strong>in</strong>dicat<strong>in</strong>g that <strong>the</strong> <strong>fire</strong> had occurred on <strong>the</strong><br />
ground floor and <strong>the</strong>y found some electrical<br />
equipment <strong>in</strong> <strong>the</strong>se rooms, <strong>in</strong>clud<strong>in</strong>g a freezer<br />
and a heat<strong>in</strong>g fan. These <strong>we</strong>re connected to <strong>the</strong><br />
electrical circu<strong>it</strong> over a multiple portable outlet.<br />
The heat<strong>in</strong>g fan was <strong>in</strong>stalled to protect a water<br />
pipe <strong>from</strong> freez<strong>in</strong>g. The <strong>in</strong>vestigators found a<br />
short circu<strong>it</strong> and a loose connection <strong>in</strong> <strong>the</strong> extension<br />
cables and plugs. This was probably <strong>the</strong><br />
cause of <strong>the</strong> <strong>fire</strong>.<br />
Consequence: Some experts say that a loose connection<br />
can develop great heat energy (up to 25%<br />
of <strong>the</strong> connected po<strong>we</strong>r). One freezer would not<br />
give more than about 50 W but a heat<strong>in</strong>g fan or<br />
heat<strong>in</strong>g un<strong>it</strong> whatsoever (2 kW) gives up to 500<br />
W of heat, which is dangerous when <strong>it</strong> develops<br />
<strong>in</strong> a small area w<strong>it</strong>h combustible materials surround<strong>in</strong>g<br />
<strong>it</strong>, e.g. plastics, paper and so on.<br />
Advice: Always connect heat<strong>in</strong>g and o<strong>the</strong>r higheffect<br />
un<strong>it</strong>s directly to a fixed electrical system.<br />
Always check loose connections <strong>in</strong>side higheffect<br />
and extension cord un<strong>it</strong>s.<br />
After <strong>in</strong>vestigat<strong>in</strong>g <strong>the</strong> direct cause of <strong>the</strong><br />
<strong>fire</strong>, <strong>the</strong> <strong>fire</strong> and rescue author<strong>it</strong>y analysed how<br />
<strong>the</strong> build<strong>in</strong>g construction and <strong>the</strong> technical <strong>fire</strong><br />
protection system affected <strong>the</strong> development of<br />
<strong>the</strong> <strong>fire</strong>.<br />
Repair and rebuild<strong>in</strong>g<br />
Some of <strong>the</strong> houses <strong>from</strong> 19 th and 20 th centuries<br />
<strong>we</strong>re destroyed and some rema<strong>in</strong>ed. The halfburned<br />
houses <strong>we</strong>re reta<strong>in</strong>ed and repaired and<br />
<strong>the</strong>y <strong>we</strong>re given an au<strong>the</strong>ntic shape.<br />
What can be <strong>learn</strong>t<br />
W<strong>her</strong>e such un<strong>it</strong>s <strong>we</strong>re <strong>in</strong>stalled, <strong>the</strong> automatic<br />
alarm systems worked as expected. After several<br />
exercises <strong>in</strong> <strong>the</strong> block, <strong>the</strong> <strong>fire</strong> brigade was familiar<br />
w<strong>it</strong>h <strong>the</strong> build<strong>in</strong>gs. The brigades <strong>from</strong> <strong>the</strong><br />
outer parts of <strong>the</strong> municipal<strong>it</strong>y and <strong>from</strong> o<strong>the</strong>r<br />
parts of <strong>the</strong> county had exercised w<strong>it</strong>h each o<strong>the</strong>r<br />
and <strong>the</strong> rescue leader, so cooperation bet<strong>we</strong>en <strong>the</strong><br />
actors worked very <strong>we</strong>ll dur<strong>in</strong>g and after <strong>the</strong> <strong>fire</strong>.<br />
The <strong>fire</strong> brigades have now <strong>in</strong>creased <strong>the</strong>ir efforts<br />
to make operational plans for <strong>the</strong> wooden<br />
blocks <strong>in</strong> <strong>the</strong> town.<br />
It is a good idea to carry out <strong>fire</strong> supervisory<br />
duty <strong>in</strong> restaurants, shops and o<strong>the</strong>r commercial<br />
places. Now all newly built liv<strong>in</strong>g and commercial<br />
apartments are f<strong>it</strong>ted w<strong>it</strong>h spr<strong>in</strong>klers.<br />
34 ›
Katar<strong>in</strong>a Church<br />
<strong>in</strong>terior just after <strong>the</strong> <strong>fire</strong>.<br />
10. Katar<strong>in</strong>a Church,<br />
Stockholm, S<strong>we</strong>den<br />
Katar<strong>in</strong>a Church was built 1656–1695. The arch<strong>it</strong>ect<br />
was Jean de la Vallée. The church was<br />
dam<strong>age</strong>d by <strong>fire</strong> and rebuilt aga<strong>in</strong> <strong>in</strong> 1723, but <strong>it</strong><br />
was not an exact copy. The magnificent to<strong>we</strong>r<br />
was new and was f<strong>in</strong>ished <strong>in</strong> 1739. The arch<strong>it</strong>ect<br />
<strong>the</strong>n was Göran Adelcrantz.<br />
The church is on a hill <strong>in</strong> <strong>the</strong> south of Stockholm,<br />
Södermalm, and you can see <strong>it</strong> <strong>from</strong> a long<br />
way away. It is a very important part of <strong>the</strong> Stockholm<br />
skyl<strong>in</strong>e. The organ façade, which is <strong>from</strong><br />
1763, was by Jean Erik Rehn. The altarpiece <strong>from</strong><br />
1732 and <strong>the</strong> pulp<strong>it</strong> <strong>from</strong> 1753 <strong>we</strong>re by Göran<br />
Adelcrantz’s son Carl Fredrik Adelcrantz. The altar<br />
pa<strong>in</strong>t<strong>in</strong>g <strong>from</strong> 1735 was by Lorenz Gottman.<br />
The <strong>fire</strong><br />
The church was destroyed by <strong>fire</strong> <strong>in</strong> May 1990.<br />
This is one of <strong>the</strong> most notorious <strong>fire</strong>s <strong>in</strong> a cultural<br />
<strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> build<strong>in</strong>g <strong>in</strong> S<strong>we</strong>den. Only <strong>the</strong> outer<br />
walls made of stone (or bricks) survived. The<br />
‹ 35
cause of <strong>the</strong> <strong>fire</strong> was most probably an electric<br />
fault <strong>in</strong> <strong>the</strong> cable of <strong>the</strong> great hoist chandelier.<br />
The church had no smoke detectors. Had <strong>the</strong>re<br />
been detectors, <strong>the</strong> <strong>fire</strong> would have been discovered<br />
at an early st<strong>age</strong> and probably been put out.<br />
The <strong>fire</strong> brigade was located next door to <strong>the</strong><br />
church. But when <strong>the</strong> <strong>fire</strong> brigade came to <strong>the</strong><br />
church, <strong>the</strong>re was already a big <strong>fire</strong> and <strong>the</strong>y had<br />
no possibil<strong>it</strong>y to save <strong>the</strong> church. The church had<br />
an old spr<strong>in</strong>kler system <strong>in</strong> <strong>the</strong> to<strong>we</strong>r but <strong>it</strong> could<br />
not be used because <strong>the</strong>re was not enough water<br />
<strong>in</strong> <strong>the</strong> municipal water pipes.<br />
After <strong>the</strong> <strong>fire</strong><br />
Only <strong>the</strong> walls, some vaulted ceil<strong>in</strong>gs and <strong>the</strong><br />
ground floor rema<strong>in</strong>ed after <strong>the</strong> <strong>fire</strong>. All o<strong>the</strong>r<br />
th<strong>in</strong>gs, <strong>the</strong> furn<strong>it</strong>ure, <strong>the</strong> altarpiece, <strong>the</strong> pulp<strong>it</strong>,<br />
<strong>the</strong> roof construction, <strong>the</strong> bells and so on <strong>we</strong>re ly<strong>in</strong>g<br />
on <strong>the</strong> floor. The conservators carried out an<br />
archaeological excavation <strong>in</strong> <strong>the</strong> rema<strong>in</strong>s of <strong>the</strong><br />
build<strong>in</strong>g and found out <strong>the</strong> type of timber jo<strong>in</strong>ts<br />
used and o<strong>the</strong>r knowledge. They also saved pieces<br />
of ironwork, nails, mounts and so on, that <strong>we</strong>re<br />
later reused <strong>in</strong> <strong>the</strong> new construction. Even an<br />
orig<strong>in</strong>al water-coloured de la Vallée-draw<strong>in</strong>g was<br />
saved. They also found <strong>the</strong> former cast iron bell<br />
clappers that had been miss<strong>in</strong>g for decades.<br />
The actors, <strong>the</strong> parish, <strong>the</strong> author<strong>it</strong>ies, <strong>the</strong><br />
church board and <strong>the</strong> newspapers immediately discussed<br />
what to do w<strong>it</strong>h <strong>the</strong> ru<strong>in</strong>. The proposals <strong>we</strong>re<br />
many, <strong>from</strong> total rebuild<strong>in</strong>g to a different shaped<br />
youth centre. In <strong>the</strong> end, ra<strong>the</strong>r early (w<strong>it</strong>h<strong>in</strong> a<br />
<strong>we</strong>ek), <strong>the</strong> almost total rebuild<strong>in</strong>g l<strong>in</strong>e had won.<br />
The church had been a <strong>we</strong>ll-known landmark for<br />
both c<strong>it</strong>izens and sailors for almost 300 years.<br />
The church board eng<strong>age</strong>d, after advice <strong>from</strong><br />
<strong>the</strong> Riksantikvarieämbetet, a skilled arch<strong>it</strong>ect and<br />
a skilled constructor.<br />
The project team agreed along w<strong>it</strong>h <strong>the</strong><br />
church board to give <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g <strong>it</strong>s shape <strong>from</strong><br />
<strong>the</strong> early 18 th century (after <strong>the</strong> former <strong>fire</strong>), both<br />
<strong>in</strong> <strong>it</strong>s <strong>in</strong>terior and exterior. Some traces <strong>from</strong> <strong>the</strong><br />
restoration <strong>in</strong> <strong>the</strong> 50s would be erased. The Riksantikvarieämbetet<br />
actively participated <strong>in</strong> this<br />
discussion and through argument and permission<br />
drove <strong>the</strong> design towards be<strong>in</strong>g more acceptable<br />
<strong>from</strong> <strong>the</strong> antiquarian po<strong>in</strong>t of view.<br />
The church board wanted non-combustible<br />
roof<strong>in</strong>g but <strong>the</strong> constructor said that a concrete<br />
construction would be far too rigid for <strong>the</strong> <strong>fire</strong>affected<br />
and sensible walls. They ended up choos<strong>in</strong>g<br />
a timber structure for <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g. Here, <strong>the</strong><br />
team had great help <strong>from</strong> <strong>the</strong> pieces found <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />
<strong>fire</strong> rema<strong>in</strong>s.<br />
The project team designed public facil<strong>it</strong>ies <strong>in</strong><br />
a new basement under <strong>the</strong> <strong>we</strong>stern cross-arm,<br />
which led to an <strong>in</strong>terest<strong>in</strong>g archaeological excavation.<br />
The former altarpiece was rebuilt except <strong>from</strong><br />
some sculptures, which was impossible to do, and<br />
<strong>the</strong> central pa<strong>in</strong>t<strong>in</strong>g, which would have been<br />
morally wrong due <strong>the</strong> artistic aspect. The former<br />
baroque organ <strong>from</strong> <strong>the</strong> 18 th century, which was<br />
taken down <strong>in</strong> 1870s was not reconstructed. The<br />
organist wanted a more modern one. The contracted<br />
arch<strong>it</strong>ect gave <strong>the</strong> benches a new, functional<br />
design.<br />
What can be <strong>learn</strong>t<br />
You can never trust <strong>in</strong>stallations, nei<strong>the</strong>r electrical<br />
nor <strong>the</strong> <strong>fire</strong>-protect<strong>in</strong>g ones. They always have to<br />
be checked regularly.<br />
The roof construction was a very <strong>in</strong>terest<strong>in</strong>g<br />
aspect <strong>in</strong> rebuild<strong>in</strong>g. The arch<strong>it</strong>ect proposed a<br />
trad<strong>it</strong>ional wooden construction while <strong>the</strong> church<br />
board wanted to use concrete. The matter was<br />
studied carefully by evaluat<strong>in</strong>g <strong>the</strong> use of lam<strong>in</strong>ated<br />
timber and steel structures but f<strong>in</strong>ally <strong>it</strong> was<br />
noted that <strong>the</strong> old technique w<strong>it</strong>h wood would be<br />
<strong>the</strong> quickest, easiest and cheapest way to rebuild<br />
<strong>the</strong> roof. So skilful carpenters <strong>we</strong>re employed and<br />
all parts <strong>we</strong>re made on <strong>the</strong> s<strong>it</strong>e <strong>in</strong> order to adjust<br />
<strong>the</strong>m to <strong>the</strong> exist<strong>in</strong>g wall structures.<br />
Detail of <strong>the</strong> new roof construction made of timber<br />
w<strong>it</strong>h wooden jo<strong>in</strong>ts.<br />
36 ›
Pyhämaa Church.<br />
5. Fire prevention and protection<br />
5.1 Introduction<br />
Fire needs three th<strong>in</strong>gs to get started: combustible<br />
material, heat and oxygen. If one of <strong>the</strong>se can<br />
be elim<strong>in</strong>ated, <strong>the</strong>n <strong>fire</strong> is elim<strong>in</strong>ated. W<strong>it</strong>h <strong>the</strong><br />
need or will to protect an old build<strong>in</strong>g and <strong>it</strong>s<br />
unique character, many of <strong>the</strong>se elim<strong>in</strong>at<strong>in</strong>g actions<br />
can be contradictory. To reduce <strong>the</strong> amount<br />
of combustible material (<strong>the</strong> <strong>fire</strong> load) w<strong>it</strong>hout<br />
tak<strong>in</strong>g <strong>it</strong> away, <strong>it</strong> could be stored beh<strong>in</strong>d plasterboard<br />
or <strong>fire</strong>-protect<strong>in</strong>g pa<strong>in</strong>t. This would give a<br />
new character to surfaces, which is not recommended.<br />
Even heat-lim<strong>it</strong><strong>in</strong>g <strong>in</strong>stallations such as<br />
<strong>in</strong>side or outside spr<strong>in</strong>klers and smoke lids <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />
roof (to elim<strong>in</strong>ate flashover) could reduce <strong>the</strong> historic<br />
value of a build<strong>in</strong>g. To h<strong>in</strong>der oxygen <strong>from</strong><br />
reach<strong>in</strong>g <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g dur<strong>in</strong>g a <strong>fire</strong> is technically<br />
difficult because of doors, w<strong>in</strong>dows and o<strong>the</strong>r<br />
natural holes <strong>in</strong> houses are not airtight.<br />
This chapter discusses <strong>the</strong>se problems and<br />
<strong>the</strong> way to deal w<strong>it</strong>h <strong>the</strong>m <strong>in</strong> old build<strong>in</strong>gs.<br />
5.2 Some examples<br />
Conflict w<strong>it</strong>h<br />
construction and <strong>in</strong>stallations<br />
Pyhämaan uhrikirkko (<strong>the</strong> Pyhämaa Old Church)<br />
<strong>in</strong> F<strong>in</strong>land was built before 1667 and <strong>it</strong>s <strong>in</strong>terior<br />
was totally decorated w<strong>it</strong>h water-soluble glue<br />
pa<strong>in</strong>t. The congregation was go<strong>in</strong>g to <strong>in</strong>stall an<br />
<strong>in</strong>ternal water mist system that conta<strong>in</strong>s more<br />
‹ 37
than 20 chemicals, which might dam<strong>age</strong> <strong>the</strong> sens<strong>it</strong>ive<br />
pa<strong>in</strong>t<strong>in</strong>gs. The <strong>Museovirasto</strong> did not allow<br />
this; ra<strong>the</strong>r, <strong>it</strong> <strong>in</strong>sisted that a mist system us<strong>in</strong>g<br />
pure water should be used. As this system is more<br />
expensive than <strong>the</strong> chemical one, <strong>the</strong> congregation<br />
did not accept <strong>the</strong> idea. Consequently, <strong>the</strong>re<br />
is no <strong>fire</strong> ext<strong>in</strong>guish<strong>in</strong>g system <strong>in</strong>side <strong>the</strong> church,<br />
only <strong>fire</strong> alarms.<br />
The exist<strong>in</strong>g wooden exterior board<strong>in</strong>g on<br />
<strong>the</strong> timber walls is <strong>from</strong> 1960s. The logs <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />
walls <strong>we</strong>re soft and <strong>the</strong>y <strong>we</strong>re no longer able to<br />
bear <strong>the</strong> load <strong>we</strong>ll; a new support<strong>in</strong>g frame was<br />
needed all over <strong>the</strong> church. This was made of 4" x<br />
4" wooden beams. This causes a serious risk of<br />
<strong>fire</strong> because <strong>the</strong>re is a gap bet<strong>we</strong>en <strong>the</strong> log wall<br />
and <strong>the</strong> board<strong>in</strong>g. The roof is also of double construction.<br />
A sh<strong>in</strong>gle roof visible but underneath<br />
<strong>the</strong>re is an older roof made of smaller and th<strong>in</strong>ner<br />
sh<strong>in</strong>gles. T<strong>her</strong>e is also 10-cm wide gap that forms<br />
a flue <strong>in</strong> case of a <strong>fire</strong>.<br />
The w<strong>in</strong>dows <strong>we</strong>re s<strong>it</strong>uated <strong>in</strong> <strong>the</strong> surface of<br />
<strong>the</strong> wooden board<strong>in</strong>g. T<strong>her</strong>e <strong>we</strong>re no w<strong>in</strong>dows at<br />
all <strong>in</strong> <strong>the</strong> timber frame. This meant that <strong>the</strong> gap<br />
bet<strong>we</strong>en <strong>the</strong> board<strong>in</strong>g and <strong>the</strong> frame was directly<br />
connected to <strong>the</strong> <strong>in</strong>terior. This was aga<strong>in</strong> a serious<br />
<strong>fire</strong> risk. To prevent an arsonist <strong>from</strong> throw<strong>in</strong>g<br />
someth<strong>in</strong>g like a “Molotov Cocktail” through<br />
open<strong>in</strong>gs <strong>the</strong> exist<strong>in</strong>g glass w<strong>in</strong>dows <strong>we</strong>re changed<br />
The gap bet<strong>we</strong>en <strong>the</strong> log wall and <strong>the</strong> exterior board<strong>in</strong>g.<br />
The water mist cannon <strong>in</strong> <strong>the</strong> vic<strong>in</strong><strong>it</strong>y of Gol stave church.<br />
to a shockproof material. New glass w<strong>in</strong>dows <strong>we</strong>re<br />
made for <strong>the</strong> timber frame. In add<strong>it</strong>ion, a spr<strong>in</strong>kler<br />
system was <strong>in</strong>stalled outside <strong>the</strong> church, under<br />
<strong>the</strong> eaves and on <strong>the</strong> ridge. This spr<strong>in</strong>kler system<br />
may be too visible.<br />
Technique also needs human be<strong>in</strong>gs<br />
T<strong>her</strong>e is a stave church <strong>in</strong> <strong>the</strong> Norsk folkemuseum<br />
(open-air museum <strong>in</strong> Oslo). It was moved <strong>the</strong>re<br />
<strong>from</strong> Gol. Many different systems have been used<br />
to protect <strong>the</strong> church aga<strong>in</strong>st <strong>fire</strong>.<br />
For <strong>fire</strong> detection, an air sampl<strong>in</strong>g system is<br />
<strong>in</strong>stalled <strong>in</strong> <strong>the</strong> church. It is so sens<strong>it</strong>ive that <strong>it</strong><br />
will also detect external <strong>fire</strong>s. Inside, <strong>the</strong>re is a<br />
water mist spr<strong>in</strong>kler system. An “ord<strong>in</strong>ary” spr<strong>in</strong>kler<br />
system is <strong>in</strong>stalled <strong>in</strong> <strong>the</strong> gallery outside, + a<br />
water mist <strong>in</strong> <strong>the</strong> apsis. Four water mist cannons<br />
are <strong>in</strong>stalled outside <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g. Double plastic<br />
tubes (that melt <strong>in</strong> a <strong>fire</strong>) activate <strong>the</strong> canons and<br />
<strong>the</strong> water mist <strong>in</strong> <strong>the</strong> aisle; all <strong>the</strong> heads <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />
aisle are released simultaneously w<strong>her</strong>eas <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />
choir and around <strong>the</strong> apsis <strong>the</strong> heads are released<br />
<strong>in</strong>dividually. T<strong>her</strong>e is a gas flask <strong>in</strong> <strong>the</strong> technical<br />
room to provide pressure for <strong>the</strong> release system <strong>in</strong><br />
<strong>the</strong> event of a po<strong>we</strong>r failure. The technical room,<br />
which is needed for <strong>the</strong> equipment, is built underground.<br />
The cannons <strong>we</strong>re <strong>in</strong>stalled first and<br />
<strong>the</strong>n <strong>the</strong> spr<strong>in</strong>klers. Now, <strong>the</strong>re is perhaps too<br />
much equipment.<br />
T<strong>her</strong>e was a false release <strong>in</strong> <strong>the</strong> stave church<br />
<strong>in</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>ter 2003, when <strong>the</strong> water mist system<br />
was activated. The mist fell to <strong>the</strong> floor as snow<br />
w<strong>it</strong>hout caus<strong>in</strong>g any dam<strong>age</strong>. The cause for this<br />
38 ›
false release was a leak<strong>age</strong> <strong>in</strong> <strong>the</strong> detector pipe.<br />
The plastic tubes <strong>we</strong>re <strong>in</strong>stalled too tightly so<br />
that <strong>the</strong>y would not s<strong>we</strong>ll or shr<strong>in</strong>k w<strong>it</strong>h fluctuations<br />
<strong>in</strong> temperature.<br />
T<strong>her</strong>e are two caretakers who know how to<br />
operate <strong>the</strong> system and <strong>the</strong>y check <strong>it</strong> once a <strong>we</strong>ek.<br />
A thorough check is carried out at least once a<br />
year.<br />
T<strong>her</strong>e is also a net of <strong>fire</strong> hoses that covers<br />
<strong>the</strong> whole area of <strong>the</strong> open-air museum. These<br />
hoses have been equipped w<strong>it</strong>h a sabot<strong>age</strong> alarm<br />
and <strong>the</strong> water for <strong>the</strong>m comes <strong>from</strong> <strong>the</strong> communal<br />
water pipe. T<strong>her</strong>e are <strong>fire</strong> detectors <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />
museum build<strong>in</strong>gs. They are black because this<br />
colour merges <strong>we</strong>ll <strong>in</strong>to <strong>the</strong> old wooden surface.<br />
Systematic organisation is essential<br />
Statens Fastighetsverk, (<strong>the</strong> S<strong>we</strong>dish National<br />
Property Board) has wr<strong>it</strong>ten “Instructions on <strong>fire</strong><br />
safety <strong>in</strong> national monuments” (Instruktion för<br />
brandsäkerhet i statliga byggnader). Here are<br />
some excerpts <strong>from</strong> <strong>the</strong> <strong>in</strong>structions:<br />
“T<strong>her</strong>e are special requirements for historic properties<br />
<strong>in</strong> terms both of how materials and design<br />
w<strong>it</strong>hstand <strong>fire</strong> and <strong>the</strong> possibil<strong>it</strong>y of match<strong>in</strong>g<br />
f<strong>it</strong>t<strong>in</strong>gs and o<strong>the</strong>r measures to <strong>the</strong> historic environment.”<br />
“The property man<strong>age</strong>r is obliged to:<br />
• Identify who is responsible for what <strong>in</strong><br />
relation to <strong>the</strong> <strong>fire</strong> safety of <strong>the</strong> property.<br />
...<br />
• Carry out regular tra<strong>in</strong><strong>in</strong>g of staff and ensure<br />
that <strong>the</strong> tenants’ staff receives tra<strong>in</strong><strong>in</strong>g.<br />
...<br />
• Ma<strong>in</strong>ta<strong>in</strong> cont<strong>in</strong>ual contact w<strong>it</strong>h <strong>the</strong><br />
Fire Service <strong>in</strong> order to ensure that <strong>the</strong>y<br />
know <strong>the</strong> property, understand <strong>it</strong>s value and<br />
prepare <strong>in</strong>tervention plans.<br />
...<br />
• Document <strong>in</strong>cidents, analyse <strong>the</strong>m and draw<br />
conclusions.<br />
...<br />
• Carry out and document a risk analysis and<br />
assessment of <strong>the</strong> cultural and economic value<br />
of <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g and coord<strong>in</strong>ate this w<strong>it</strong>h <strong>the</strong><br />
tenant’s analysis and assessment of collections<br />
and o<strong>the</strong>r valuable <strong>in</strong>ventories.<br />
...<br />
• Draw up operat<strong>in</strong>g <strong>in</strong>structions and organise<br />
ma<strong>in</strong>tenance.”<br />
The Statens Fastighetsverk has also been work<strong>in</strong>g<br />
on <strong>fire</strong> safety matters dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> repairs. When a<br />
build<strong>in</strong>g is turned <strong>in</strong>to a build<strong>in</strong>g s<strong>it</strong>e, <strong>the</strong>y estimate<br />
that <strong>the</strong> risk of <strong>fire</strong> <strong>in</strong>creases 30 times. Fire<br />
compartments and <strong>fire</strong> safety equipment are not<br />
usually active at that time and <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g activ<strong>it</strong>y<br />
<strong>it</strong>self <strong>in</strong>creases <strong>the</strong> <strong>fire</strong> risk because of hot<br />
works and so on. T<strong>her</strong>efore, <strong>the</strong>y have tried to<br />
create ways to make <strong>the</strong> s<strong>it</strong>es safer. The follow<strong>in</strong>g<br />
measures can be taken:<br />
• Work on repairs should be carried out so that<br />
a build<strong>in</strong>g is divided <strong>in</strong>to <strong>fire</strong> compartments.<br />
• A portable <strong>fire</strong> alarm system called<br />
MADAMM can be used; <strong>it</strong>s work<strong>in</strong>g range is<br />
50m and <strong>it</strong> is a sampl<strong>in</strong>g system (should be<br />
used only when <strong>the</strong>re is no work on <strong>in</strong> <strong>the</strong> s<strong>it</strong>e,<br />
such as at night and on <strong>we</strong>ekends, because <strong>the</strong><br />
dust can cause problems). The price for one<br />
un<strong>it</strong> like this is about 45 000 SEK (2003).<br />
• All workers on <strong>the</strong> s<strong>it</strong>e are tra<strong>in</strong>ed <strong>from</strong> <strong>the</strong><br />
very beg<strong>in</strong>n<strong>in</strong>g to consider <strong>fire</strong> safety.<br />
• The rescue of human be<strong>in</strong>gs must be ensured <strong>in</strong><br />
<strong>the</strong> event of a <strong>fire</strong>; <strong>fire</strong>proof elevators can be<br />
used (<strong>the</strong>re is high pressure <strong>in</strong> <strong>the</strong> elevator <strong>we</strong>ll;<br />
<strong>it</strong> is normal technology for high-rise build<strong>in</strong>gs).<br />
These <strong>fire</strong>proof elevators are <strong>in</strong> use not only<br />
dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g activ<strong>it</strong>y but <strong>the</strong>y also<br />
function normally even <strong>in</strong> <strong>the</strong> event of a <strong>fire</strong>.<br />
“MADAMM” a movable air sampl<strong>in</strong>g <strong>fire</strong> detector.<br />
‹ 39
5.3 How to choose<br />
<strong>fire</strong> prevention and<br />
protection methods<br />
Here are some basic recommendations for<br />
choos<strong>in</strong>g <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection method<br />
and equipment:<br />
• Consider each build<strong>in</strong>g unique. T<strong>her</strong>efore,<br />
<strong>it</strong> requires unique and creative solutions.<br />
• What is usually needed is <strong>the</strong> comb<strong>in</strong>ation<br />
of organisational and technical <strong>fire</strong> safety<br />
precautions. Often a good organisation can<br />
m<strong>in</strong>imise <strong>the</strong> need for technical adaptations.<br />
• First try low cost methods complete w<strong>it</strong>h<br />
<strong>in</strong>stallations.<br />
• Good solutions need cooperation bet<strong>we</strong>en<br />
<strong>the</strong> owner, <strong>the</strong> <strong>fire</strong> <strong>in</strong>spector and <strong>the</strong> <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong><br />
<strong>in</strong>spector.<br />
Some key words for <strong>fire</strong> protection:<br />
• Maximum safety w<strong>it</strong>h m<strong>in</strong>imum dam<strong>age</strong><br />
• Extended cost-benef<strong>it</strong> analysis<br />
• Fire protection strategy<br />
Maximum safety w<strong>it</strong>h m<strong>in</strong>imum dam<strong>age</strong>:<br />
• Choose <strong>fire</strong> protection methods that do<br />
not <strong>in</strong>volve <strong>in</strong>terference w<strong>it</strong>h <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g.<br />
• If <strong>in</strong>terference is unavoidable, keep <strong>it</strong><br />
to <strong>the</strong> m<strong>in</strong>imum, and <strong>it</strong> must be reversible.<br />
• New <strong>in</strong>stallations must be accessible for<br />
ma<strong>in</strong>tenance and removable w<strong>it</strong>hout caus<strong>in</strong>g<br />
dam<strong>age</strong> because <strong>the</strong>y have a much shorter<br />
lifespan than <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g <strong>it</strong>self.<br />
• Technical <strong>in</strong>stallations and<br />
<strong>in</strong>formation signs must be discrete.<br />
Extended cost-benef<strong>it</strong> analysis:<br />
• When choos<strong>in</strong>g <strong>the</strong> systems for <strong>fire</strong> protection<br />
both monetary costs should be considered as<br />
<strong>we</strong>ll as <strong>the</strong> reduced cultural value of <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g<br />
due to dam<strong>age</strong> to <strong>the</strong> fabric of <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g,<br />
aes<strong>the</strong>tic <strong>in</strong>terference, false releases <strong>from</strong> spr<strong>in</strong>klers<br />
etc.<br />
Fire protection strategy:<br />
• To m<strong>in</strong>imise <strong>the</strong> <strong>in</strong>terference to <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g<br />
and to secure <strong>the</strong> best use of available money, a<br />
<strong>fire</strong> protection strategy should be carried out<br />
before expensive technical equipment is <strong>in</strong>stalled.<br />
Spr<strong>in</strong>kler heads do not disturb <strong>the</strong> space very much<br />
if <strong>in</strong>stalled carefully.<br />
5.4 Low cost <strong>fire</strong> prevention<br />
The basic idea is that <strong>fire</strong> prevention is someth<strong>in</strong>g<br />
that needs constantly to be worked over<br />
and <strong>it</strong> has to be done systematically. Each <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong><br />
build<strong>in</strong>g should have a specially appo<strong>in</strong>ted<br />
person w<strong>it</strong>h <strong>the</strong> responsibil<strong>it</strong>y and <strong>the</strong> tra<strong>in</strong><strong>in</strong>g<br />
for <strong>fire</strong> protection. He must carry out or order<br />
regular <strong>fire</strong> <strong>in</strong>spections accord<strong>in</strong>g to a checklist<br />
that is specially made for each build<strong>in</strong>g. All observations<br />
must be <strong>we</strong>ll documented dur<strong>in</strong>g <strong>in</strong>-<br />
40 ›
spections. The checklist and <strong>fire</strong> risk assessment<br />
can be made w<strong>it</strong>h a <strong>fire</strong> <strong>in</strong>spector. In S<strong>we</strong>den, <strong>the</strong><br />
new rescue law (Lag 2003:778 om skydd mot<br />
olyckor, <strong>from</strong> January 2004) gives more attention<br />
to <strong>fire</strong> safety documentation and <strong>the</strong> owners/tenants<br />
responsibil<strong>it</strong>y and less to <strong>the</strong> <strong>fire</strong> <strong>in</strong>spections<br />
carried out by <strong>the</strong> rescue service. The new rescue<br />
law (Pelastuslaki 468/2003) <strong>in</strong> F<strong>in</strong>land and <strong>the</strong><br />
Nor<strong>we</strong>gian law conta<strong>in</strong> similar requirements.<br />
T<strong>her</strong>e are some simple measures that can improve<br />
<strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection of a build<strong>in</strong>g very much<br />
like caution w<strong>it</strong>h electric equipment and an open<br />
<strong>fire</strong>, locked stor<strong>age</strong> for rubbish, <strong>the</strong> tid<strong>in</strong>ess <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />
vic<strong>in</strong><strong>it</strong>y of build<strong>in</strong>gs, <strong>in</strong> <strong>the</strong> attics etc.<br />
Some technical <strong>in</strong>stallations do not cost too<br />
much but are effective, po<strong>we</strong>r surge protection,<br />
simple smoke detectors and <strong>fire</strong> ext<strong>in</strong>guis<strong>her</strong>s for<br />
<strong>in</strong>stance.<br />
The most important th<strong>in</strong>g is to have tra<strong>in</strong>ed<br />
personnel, to estimate <strong>the</strong> possible risks and to<br />
make a <strong>fire</strong> protection strategy. It is also recommended<br />
to make a rescue plan <strong>in</strong> cooperation<br />
w<strong>it</strong>h <strong>the</strong> local <strong>fire</strong> author<strong>it</strong>ies to prevent extra<br />
dam<strong>age</strong> <strong>in</strong> <strong>the</strong> event of a <strong>fire</strong>.<br />
If a <strong>fire</strong> breaks out, <strong>the</strong> most important th<strong>in</strong>g<br />
is <strong>it</strong>s early detection, that <strong>the</strong> <strong>fire</strong> fight<strong>in</strong>g equipment<br />
is easily w<strong>it</strong>h<strong>in</strong> reach, and people know how<br />
to use <strong>it</strong>.<br />
It is easy for an arsonist to set <strong>fire</strong> to an open b<strong>in</strong><br />
full of rubbish <strong>in</strong> <strong>the</strong> vic<strong>in</strong><strong>it</strong>y of an historic build<strong>in</strong>g.<br />
5.5 How to prevent arson<br />
The most important th<strong>in</strong>g is always to make <strong>it</strong> as<br />
difficult as possible for arsonist. When discuss<strong>in</strong>g<br />
how to prevent arson, <strong>the</strong> first th<strong>in</strong>gs that come<br />
up are good locks and a burglar alarm. A very<br />
good system might be a comb<strong>in</strong>ation of a light<br />
f<strong>it</strong>ted w<strong>it</strong>h a movement detector, a video camera<br />
send<strong>in</strong>g a picture to a guard company and a loudspeaker<br />
to talk to <strong>the</strong> person who is approach<strong>in</strong>g<br />
<strong>the</strong> build<strong>in</strong>g. To give <strong>the</strong> <strong>fire</strong> brigade more time,<br />
manual <strong>fire</strong> fight<strong>in</strong>g equipment, for <strong>in</strong>stance <strong>fire</strong><br />
hoses or <strong>in</strong> some cases an automatic <strong>fire</strong> suppression<br />
system for <strong>in</strong>stance spr<strong>in</strong>klers or water mist<br />
is recommended.<br />
Some experiences <strong>from</strong> F<strong>in</strong>land<br />
A discussion bet<strong>we</strong>en people <strong>from</strong> <strong>the</strong> <strong>Museovirasto</strong><br />
and an <strong>in</strong>surance company <strong>in</strong> F<strong>in</strong>land shed<br />
light on some <strong>in</strong>terest<strong>in</strong>g aspects regard<strong>in</strong>g outdoor<br />
light<strong>in</strong>g and arson. (Note: Outdoor light<strong>in</strong>g<br />
is not same as a facade floodlight). Here are some<br />
po<strong>in</strong>ts of view:<br />
• An illum<strong>in</strong>ated build<strong>in</strong>g is visible<br />
to all by-passers and <strong>it</strong> adds to control.<br />
• (Young) people avoid ga<strong>the</strong>r<strong>in</strong>g<br />
<strong>in</strong> <strong>we</strong>ll-l<strong>it</strong> places.<br />
• Light<strong>in</strong>g adds <strong>the</strong> fear of be<strong>in</strong>g caught<br />
because to be seen adds enormous stress<br />
(every second is long) and 80% of burglars<br />
give up after 6 m<strong>in</strong>utes if <strong>the</strong>y have not<br />
succeeded. (Standard: 6 m<strong>in</strong>utes w<strong>it</strong>h<br />
a max. 60 cm long tool.)<br />
• T<strong>her</strong>e is a pos<strong>it</strong>ive connection bet<strong>we</strong>en<br />
light<strong>in</strong>g and secur<strong>it</strong>y: no dark corners to<br />
work <strong>in</strong>, light helps camera control.<br />
Insurance companies set light<strong>in</strong>g as second<br />
secur<strong>it</strong>y measure after proper locks.<br />
• Accord<strong>in</strong>g to <strong>in</strong>surance companies 70% of<br />
crimes <strong>in</strong> F<strong>in</strong>land, are comm<strong>it</strong>ted by<br />
amateurs and to prevent <strong>the</strong>m <strong>the</strong> simplest<br />
th<strong>in</strong>g, a proper lock<strong>in</strong>g, is needed. Only 1 %<br />
of crimes are by organised crim<strong>in</strong>als.<br />
The negative aspect <strong>in</strong> some cases of outdoor<br />
light<strong>in</strong>g is that <strong>it</strong> can draw attention to a place that<br />
would o<strong>the</strong>rwise be unnoticeable. It could <strong>the</strong>refore<br />
“encour<strong>age</strong>” a passer-by. In remote places, <strong>it</strong><br />
can also help an arsonist to act because <strong>it</strong> is easier<br />
to work w<strong>it</strong>h <strong>the</strong> light on.<br />
‹ 41
5.6 Rescue Plan<br />
F<strong>in</strong>land<br />
The requirements for a Rescue Plan are assessed<br />
<strong>in</strong> <strong>the</strong> Rescue Act 468/2003. Accord<strong>in</strong>g to this<br />
law, owners and occupants should <strong>in</strong>dependently<br />
implement <strong>fire</strong> preventive measures on <strong>the</strong>ir<br />
premises. The Decree on Rescue Services 787/2003<br />
provides for standard of municipal emergency<br />
services and read<strong>in</strong>ess for action.<br />
A Rescue Plan has to be worked out for a<br />
build<strong>in</strong>g w<strong>her</strong>e <strong>the</strong> dam<strong>age</strong> is assumed to be extensive,<br />
such as all build<strong>in</strong>gs open to <strong>the</strong> public,<br />
hotels and o<strong>the</strong>r accommodation build<strong>in</strong>gs, shops<br />
bigger than 500 m2, hosp<strong>it</strong>als, day care centres<br />
<strong>in</strong>volv<strong>in</strong>g more than 25 people, firms and companies<br />
<strong>in</strong>volv<strong>in</strong>g more than 30 people and blocks<br />
w<strong>it</strong>h at least 5 flats etc. This means that most of<br />
<strong>the</strong> protected and historic build<strong>in</strong>gs <strong>in</strong> F<strong>in</strong>land<br />
fall <strong>in</strong>to categories w<strong>her</strong>e a rescue plan has to be<br />
prepared.<br />
A Rescue Plan<br />
should <strong>in</strong>clude <strong>the</strong> follow<strong>in</strong>g:<br />
1. Risk assessment and preparedness <strong>in</strong><br />
<strong>the</strong> case of an emergency<br />
2. Preventive measures<br />
3. Possibil<strong>it</strong>ies for evacuation and protection;<br />
organisation for ext<strong>in</strong>guish<strong>in</strong>g and rescue<br />
4. The appo<strong>in</strong>tment and tra<strong>in</strong><strong>in</strong>g of people<br />
responsible for safety issues and<br />
<strong>the</strong> use of o<strong>the</strong>r personnel and <strong>in</strong>hab<strong>it</strong>ants<br />
5. Equipment required for <strong>fire</strong> ext<strong>in</strong>guish<strong>in</strong>g,<br />
rescue and clearance, devices for personal<br />
protection and first aid accord<strong>in</strong>g to<br />
<strong>the</strong> assumed case of emergency<br />
6. Instructions for accident,<br />
emergency and hazards assumed <strong>in</strong> po<strong>in</strong>t 1.<br />
7. A plan on how to <strong>in</strong>form<br />
<strong>the</strong> people concerned<br />
An example of rescue plan draw<strong>in</strong>gs <strong>in</strong> Eksjö.<br />
42 ›
S<strong>we</strong>den<br />
Rescue plans ought to be made for cultural <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong><br />
build<strong>in</strong>gs and apartment blocks. These<br />
should <strong>in</strong>clude <strong>in</strong>formation about how to get <strong>in</strong>to<br />
<strong>the</strong> build<strong>in</strong>g or courtyard. They also should conta<strong>in</strong><br />
<strong>in</strong>formation on <strong>the</strong> most valuable objects to<br />
be saved, w<strong>her</strong>e <strong>the</strong>y can be found and how to<br />
handle <strong>the</strong>m etc (salv<strong>age</strong> action).<br />
In general, a salv<strong>age</strong> action <strong>in</strong>cludes actions<br />
that lim<strong>it</strong> dam<strong>age</strong> and loss dur<strong>in</strong>g and after a <strong>fire</strong><br />
or any o<strong>the</strong>r accident that <strong>the</strong> rescue service might<br />
work w<strong>it</strong>h. This means that dur<strong>in</strong>g a <strong>fire</strong> (acute<br />
salv<strong>age</strong>), <strong>the</strong> participants have to make <strong>the</strong> s<strong>it</strong>e as<br />
dry and smoke-free as possible (primary dam<strong>age</strong>).<br />
After <strong>the</strong> <strong>fire</strong>, <strong>the</strong>y have to protect <strong>the</strong> s<strong>it</strong>e <strong>from</strong><br />
secondary dam<strong>age</strong> such as <strong>in</strong>terruption <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />
owner’s activ<strong>it</strong>y, corrosion, dirt and soot, water and<br />
humid<strong>it</strong>y dam<strong>age</strong>, temperature dam<strong>age</strong> (proceeded<br />
salv<strong>age</strong>). The salv<strong>age</strong> action plan can be completed<br />
w<strong>it</strong>h an activ<strong>it</strong>y prior<strong>it</strong>y <strong>in</strong> which <strong>the</strong> most<br />
sensible, valuable or precious <strong>it</strong>ems should be<br />
saved <strong>in</strong> <strong>the</strong> first place. (In S<strong>we</strong>den, <strong>the</strong> Larmtjänst<br />
is responsible for salv<strong>age</strong> activ<strong>it</strong>y and <strong>the</strong><br />
activ<strong>it</strong>y prior<strong>it</strong>y is held and updated by <strong>the</strong> local<br />
Larmcentralen. Statens Fastighetsverk has proceeded<br />
far <strong>in</strong> this task.)<br />
Norway<br />
Accord<strong>in</strong>g to <strong>the</strong> Nor<strong>we</strong>gian Fire Precautions<br />
Act and Nor<strong>we</strong>gian <strong>fire</strong> regulations, a rescue plan<br />
is only required <strong>in</strong> build<strong>in</strong>gs w<strong>her</strong>e <strong>the</strong>re is a risk<br />
of <strong>the</strong> loss of human life. Ho<strong>we</strong>ver, all build<strong>in</strong>g of<br />
great historic importance, accord<strong>in</strong>g to <strong>the</strong> law,<br />
should be designated as special category build<strong>in</strong>gs<br />
w<strong>it</strong>h <strong>the</strong> follow<strong>in</strong>g requirements:<br />
• The owner must appo<strong>in</strong>t an <strong>in</strong>dividual w<strong>it</strong>h<br />
documented tra<strong>in</strong><strong>in</strong>g to be responsible for <strong>the</strong><br />
<strong>fire</strong> safety <strong>in</strong> <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g.<br />
• Fire safety must be documented: A. Plan<br />
draw<strong>in</strong>gs of <strong>the</strong> build<strong>in</strong>gs show<strong>in</strong>g <strong>the</strong> pos<strong>it</strong>ion<br />
of all <strong>fire</strong> <strong>in</strong>stallations. B. Descriptions of<br />
all <strong>fire</strong> prevention equipment. C. Copies of<br />
ma<strong>in</strong>tenance agreements for <strong>the</strong> equipment.<br />
• T<strong>her</strong>e should be <strong>fire</strong> drills every o<strong>the</strong>r year.<br />
• The local <strong>fire</strong> officer should carry out <strong>in</strong>spections<br />
every four years.<br />
• In build<strong>in</strong>gs of great cultural value, <strong>the</strong> owner<br />
should <strong>in</strong>stall permanent <strong>fire</strong> ext<strong>in</strong>guish<strong>in</strong>g<br />
systems, for <strong>in</strong>stance spr<strong>in</strong>klers.<br />
5.7 Fire fight<strong>in</strong>g<br />
All <strong>the</strong> follow<strong>in</strong>g examples deal w<strong>it</strong>h wooden<br />
towns but <strong>the</strong> same ideas can also be implemented<br />
<strong>in</strong> s<strong>in</strong>gle historic build<strong>in</strong>gs. If <strong>the</strong> <strong>fire</strong>men are<br />
familiar w<strong>it</strong>h <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g, <strong>it</strong> is easier for <strong>the</strong>m to<br />
work effectively w<strong>it</strong>hout caus<strong>in</strong>g extra dam<strong>age</strong> to<br />
<strong>the</strong> build<strong>in</strong>g. This is <strong>the</strong> reason why a special rescue<br />
plan for historic build<strong>in</strong>gs should be made <strong>in</strong><br />
cooperation w<strong>it</strong>h local <strong>fire</strong> brigade.<br />
It became obvious when look<strong>in</strong>g at <strong>the</strong> case<br />
studies that <strong>the</strong> best way to ensure effective <strong>fire</strong><br />
fight<strong>in</strong>g is to make <strong>fire</strong> brigades familiar w<strong>it</strong>h <strong>the</strong><br />
s<strong>it</strong>es by organis<strong>in</strong>g <strong>fire</strong> drills. In Jönköp<strong>in</strong>g (S<strong>we</strong>den),<br />
<strong>the</strong>y organised <strong>fire</strong> drills <strong>in</strong> <strong>the</strong> same block<br />
w<strong>her</strong>e <strong>the</strong> <strong>fire</strong> occurred and this was <strong>the</strong> reason<br />
<strong>the</strong> work dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> <strong>fire</strong> was effective. The fact<br />
that <strong>the</strong> <strong>fire</strong> brigade was familiar w<strong>it</strong>h <strong>the</strong> block<br />
saved some valuable pa<strong>in</strong>t<strong>in</strong>gs that might o<strong>the</strong>rwise<br />
have suffered water dam<strong>age</strong>.<br />
An oppos<strong>it</strong>e example was presented <strong>from</strong><br />
Trondheim (Norway), w<strong>her</strong>e <strong>the</strong> <strong>fire</strong> brigade did<br />
not know <strong>the</strong> block <strong>in</strong> advance, which caused<br />
many problems and made <strong>fire</strong> fight<strong>in</strong>g very difficult.<br />
In Eksjö (S<strong>we</strong>den), <strong>the</strong>y have not experienced<br />
any serious <strong>fire</strong>s of late but <strong>the</strong> <strong>fire</strong> brigade <strong>the</strong>re<br />
had made detailed plans on how to act <strong>in</strong> <strong>the</strong> event<br />
of a <strong>fire</strong> <strong>in</strong> <strong>the</strong> old town. They also organised <strong>fire</strong><br />
drills frequently <strong>in</strong> <strong>the</strong> old town. The pol<strong>it</strong>icians<br />
had also discussed if neighbour<strong>in</strong>g municipal<strong>it</strong>ies<br />
should <strong>in</strong>tegrate <strong>the</strong>ir <strong>fire</strong> brigades. This was not<br />
done as <strong>the</strong> Riksantikvarieämbetet issued a statement<br />
that <strong>the</strong>re must be a local <strong>fire</strong> brigade as long<br />
as <strong>the</strong> old part of <strong>the</strong> town existed. The pol<strong>it</strong>icians<br />
accepted this and <strong>the</strong> <strong>fire</strong> brigade stayed <strong>in</strong> Eksjö.<br />
‹ 43
5.8 Us<strong>in</strong>g a <strong>fire</strong> protection strategy<br />
to choose <strong>the</strong> right technical solutions<br />
for <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection of<br />
cultural <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong><br />
Fire protection strategy<br />
The basic idea <strong>in</strong> choos<strong>in</strong>g <strong>the</strong> most su<strong>it</strong>able <strong>fire</strong><br />
protection method is first to analyse <strong>the</strong> risks<br />
and to check <strong>the</strong> available/exist<strong>in</strong>g protection<br />
methods. Then, <strong>the</strong> rema<strong>in</strong><strong>in</strong>g risks are listed<br />
and su<strong>it</strong>able prevention methods are chosen.<br />
Ho<strong>we</strong>ver, a certa<strong>in</strong> risk of <strong>fire</strong> always rema<strong>in</strong>s but<br />
a decision should be made on <strong>the</strong> acceptable level<br />
of rema<strong>in</strong><strong>in</strong>g risk. The ma<strong>in</strong> objective is to ga<strong>in</strong><br />
“maximum safety w<strong>it</strong>h m<strong>in</strong>imum dam<strong>age</strong>”.<br />
Build<strong>in</strong>g up a <strong>fire</strong> protection strategy<br />
Risk analysis, causes of <strong>fire</strong><br />
<br />
Fire preventive measures<br />
<br />
Rema<strong>in</strong><strong>in</strong>g risk<br />
<br />
Fire lim<strong>it</strong><strong>in</strong>g measures<br />
<br />
Acceptable rema<strong>in</strong><strong>in</strong>g risk<br />
Risk analysis, causes of <strong>fire</strong><br />
Any <strong>fire</strong> protection strategy should start w<strong>it</strong>h an<br />
analysis of all potential causes of <strong>fire</strong> on <strong>the</strong> property.<br />
This will create awareness result<strong>in</strong>g <strong>in</strong> necessary<br />
<strong>fire</strong> preventive measures be<strong>in</strong>g carried out.<br />
Some of <strong>the</strong> most likely causes<br />
of <strong>fire</strong> are:<br />
• Incorrect use of electrical equipment<br />
• Faults <strong>in</strong> electrical equipment<br />
• Use of open <strong>fire</strong>s, candles etc.<br />
• Faults <strong>in</strong> <strong>the</strong> construction of chimneys<br />
and <strong>fire</strong>places<br />
• Arson<br />
• Lightn<strong>in</strong>g<br />
It is obviously best if a <strong>fire</strong> can be prevented. Even<br />
if a <strong>fire</strong> is ext<strong>in</strong>guished, <strong>it</strong> will always cause dam<strong>age</strong><br />
to a build<strong>in</strong>g. Fire preventive measures can be<br />
divided <strong>in</strong>to adm<strong>in</strong>istrative and technical measures.<br />
Fire preventive<br />
adm<strong>in</strong>istrative measures<br />
Prior<strong>it</strong>y should always be given to adm<strong>in</strong>istrative<br />
measures as <strong>the</strong>y are <strong>the</strong> most cost-effective and<br />
cause l<strong>it</strong>tle dam<strong>age</strong> to <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g. Most <strong>fire</strong>s can<br />
be avoided through adm<strong>in</strong>istrative measures. Some<br />
examples of <strong>the</strong>se measures are presented below.<br />
Electrical equipment<br />
Electrical <strong>in</strong>stallations are a cause of <strong>fire</strong> <strong>in</strong> about<br />
25% of cases. T<strong>her</strong>efore, all <strong>in</strong>stallations should be<br />
checked regularly and all faulty pieces must be replaced<br />
immediately. Electrical <strong>in</strong>stallations can be<br />
checked us<strong>in</strong>g an <strong>in</strong>frared camera to reveal po<strong>in</strong>ts<br />
that create extra heat. If a build<strong>in</strong>g is not used<br />
constantly, <strong>the</strong> electric<strong>it</strong>y should be turned off if<br />
possible. Moreover, all electrical equipment must<br />
be disconnected when not <strong>in</strong> use.<br />
In Jönköp<strong>in</strong>g (S<strong>we</strong>den), a loose connection <strong>in</strong>side<br />
a multiple outlet caused <strong>the</strong> <strong>fire</strong> <strong>in</strong> a wooden<br />
town block. A loose connection can develop heat<br />
up to 25% of <strong>the</strong> connected po<strong>we</strong>r so <strong>in</strong> case of<br />
high effect un<strong>it</strong>s (like heat<strong>in</strong>g fans); <strong>it</strong> is advisable<br />
to connect <strong>the</strong>m directly to <strong>the</strong> fixed electrical system.<br />
O<strong>the</strong>r examples <strong>in</strong> which a <strong>fire</strong> had started<br />
<strong>from</strong> electrical <strong>in</strong>stallations are Åm<strong>in</strong>neborg (F<strong>in</strong>land)<br />
(short-circu<strong>it</strong> caused by condensation), Katar<strong>in</strong>a<br />
Church (S<strong>we</strong>den) (most probably an electric<br />
fault <strong>in</strong> <strong>the</strong> cable of <strong>the</strong> great hoist chandelier)<br />
and R<strong>in</strong>gnes farm (Norway) (<strong>the</strong> <strong>fire</strong> started <strong>from</strong><br />
electrical cable near <strong>the</strong> central un<strong>it</strong>).<br />
Open <strong>fire</strong>s<br />
An open <strong>fire</strong> is always a risk and <strong>in</strong> some churches,<br />
candleholders have caused <strong>fire</strong>s. T<strong>her</strong>efore, <strong>it</strong> is<br />
good to have someth<strong>in</strong>g on <strong>the</strong> floor to prevent a<br />
<strong>fire</strong> if a candle falls over. The protect<strong>in</strong>g cover must<br />
44 ›
An open or smoulder<strong>in</strong>g <strong>fire</strong> is always a risk. So smok<strong>in</strong>g should be forbidden near historic build<strong>in</strong>gs.<br />
be non-combustible and <strong>it</strong> should have raised edges<br />
to prevent <strong>the</strong> candles <strong>from</strong> roll<strong>in</strong>g away <strong>from</strong><br />
<strong>the</strong> cover. Even <strong>the</strong> secur<strong>it</strong>y around bench-placed,<br />
handheld and freestand<strong>in</strong>g candles should be considered.<br />
In Norsk folkemuseum (Oslo), <strong>the</strong>re are some<br />
build<strong>in</strong>gs w<strong>her</strong>e an open <strong>fire</strong> is used. In those<br />
build<strong>in</strong>gs, a dense net is <strong>in</strong>stalled <strong>in</strong> <strong>the</strong> chimney<br />
to prevent sparks <strong>from</strong> spread<strong>in</strong>g and sett<strong>in</strong>g <strong>fire</strong><br />
to <strong>the</strong> roofs.<br />
Prohib<strong>it</strong><strong>in</strong>g smok<strong>in</strong>g <strong>in</strong> and near historic build<strong>in</strong>gs<br />
should always be considered.<br />
The surround<strong>in</strong>gs of build<strong>in</strong>gs should be kept<br />
clean and such th<strong>in</strong>gs as old leaves must be taken<br />
away as <strong>the</strong>y easily catch <strong>fire</strong> when <strong>the</strong>y are dry.<br />
Instructions to contractors<br />
and o<strong>the</strong>rs work<strong>in</strong>g <strong>in</strong> <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g<br />
Many <strong>fire</strong>s occur when <strong>the</strong>re is build<strong>in</strong>g work go<strong>in</strong>g<br />
on. Contractors and o<strong>the</strong>r people who carry<br />
out work on a s<strong>it</strong>e should <strong>the</strong>refore be given proper<br />
<strong>in</strong>structions on <strong>fire</strong> safety and sign a contract<br />
clearly mak<strong>in</strong>g <strong>the</strong>m responsible. Hot work should<br />
not normally take place <strong>in</strong> <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> build<strong>in</strong>gs.<br />
Ho<strong>we</strong>ver if such work has to be done all workers<br />
should attend a special course.<br />
Safe stor<strong>age</strong> of rubbish etc.<br />
No combustible material should be stored <strong>in</strong> (or<br />
near) a build<strong>in</strong>g if this can be avoided. An attic is<br />
not usually good stor<strong>age</strong> space. Sometimes <strong>it</strong> is<br />
necessary to store some build<strong>in</strong>g fragments <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />
attic but <strong>in</strong> that case, tid<strong>in</strong>ess is very important.<br />
The removal of rubbish is also a measure to<br />
prevent arson. Prevent<strong>in</strong>g arson can be difficult<br />
but at least <strong>it</strong> is possible to make <strong>it</strong> more difficult<br />
for <strong>the</strong> arsonist to set a <strong>fire</strong>. All combustible material<br />
should <strong>the</strong>refore be removed <strong>from</strong> <strong>the</strong> proxim<strong>it</strong>y<br />
of a build<strong>in</strong>g. No l<strong>it</strong>ter boxes should be near<br />
<strong>the</strong> build<strong>in</strong>g. The spaces for rubbish b<strong>in</strong>s should<br />
be locked if <strong>the</strong>y are located <strong>in</strong> <strong>the</strong> vic<strong>in</strong><strong>it</strong>y of a<br />
historic build<strong>in</strong>g.<br />
Spread of <strong>fire</strong><br />
Fire doors should always be closed to lim<strong>it</strong> a <strong>fire</strong><br />
to only one compartment. If <strong>the</strong>y happen to be<br />
open <strong>in</strong> <strong>the</strong> event of a <strong>fire</strong>, <strong>the</strong>re is a serious risk<br />
for <strong>fire</strong> spread<strong>in</strong>g to adjo<strong>in</strong><strong>in</strong>g compartments.<br />
‹ 45
Fire preventive build<strong>in</strong>g measures<br />
It is important to be aware of <strong>the</strong> risk of <strong>fire</strong><br />
spread<strong>in</strong>g <strong>from</strong> build<strong>in</strong>gs or activ<strong>it</strong>ies nearby.<br />
Sometimes <strong>it</strong> is necessary to build <strong>fire</strong> barriers to<br />
prevent <strong>fire</strong> <strong>from</strong> spread<strong>in</strong>g. In towns, <strong>fire</strong>s can<br />
spread quickly <strong>in</strong> attics because of <strong>the</strong> lack of <strong>fire</strong><br />
barriers. The <strong>in</strong>sulation of walls bet<strong>we</strong>en attics<br />
can be an effective measure <strong>in</strong> prevent<strong>in</strong>g town<br />
<strong>fire</strong>s.<br />
Fire preventive<br />
technical measures<br />
Construction of <strong>fire</strong> barriers, new <strong>fire</strong> doors etc.<br />
can often create too much dam<strong>age</strong> to a build<strong>in</strong>g.<br />
It is often better to consider technical equipment<br />
as this can be <strong>in</strong>stalled w<strong>it</strong>hout a need for great<br />
changes to <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g – for <strong>in</strong>stance, alarm systems<br />
or spr<strong>in</strong>klers.<br />
Burglar protection<br />
Burglar protection (locks, detectors, guard<strong>in</strong>g) is<br />
equally important aga<strong>in</strong>st <strong>the</strong> arsonists. Lamps<br />
that light up us<strong>in</strong>g a movement detector can prevent<br />
an arsonist. Permanent night illum<strong>in</strong>ation<br />
can be <strong>the</strong> wrong solution because <strong>it</strong> might give<br />
an arsonist “a work<strong>in</strong>g light” and <strong>it</strong> can draw undesired<br />
attention to a (remote) build<strong>in</strong>g.<br />
Burglar alarms<br />
Many <strong>fire</strong>s by arsonists can be avoided if <strong>the</strong>re is<br />
a burglar alarm system. Infrared detectors sens<strong>in</strong>g<br />
movement are commonly used. Infrared detectors<br />
w<strong>it</strong>h two different detection systems reduce <strong>the</strong><br />
number of false alarms. Detectors mounted <strong>in</strong><br />
doorframes can be ano<strong>the</strong>r alternative if physical<br />
<strong>in</strong>trusion of <strong>the</strong> <strong>in</strong>stallation is acceptable. The detector<br />
is activated only when <strong>the</strong> door is opened<br />
and <strong>it</strong> is <strong>the</strong>refore only acceptable if a break-<strong>in</strong><br />
through <strong>the</strong> w<strong>in</strong>dows is unlikely.<br />
Lightn<strong>in</strong>g protection<br />
Lightn<strong>in</strong>g is a major cause of church-<strong>fire</strong>s. What<br />
seems to be a <strong>fire</strong> caused by an electric fault can<br />
<strong>in</strong> real<strong>it</strong>y be caused by lightn<strong>in</strong>g. It is <strong>the</strong>refore<br />
important that all electric <strong>in</strong>stallations are given<br />
<strong>the</strong> necessary lightn<strong>in</strong>g protection. Build<strong>in</strong>gs <strong>in</strong><br />
pos<strong>it</strong>ions w<strong>her</strong>e lightn<strong>in</strong>g strokes are likely, churches<br />
for <strong>in</strong>stance should also have an external lightn<strong>in</strong>g<br />
protection system. The Riksantikvaren has<br />
A lightn<strong>in</strong>g conductor <strong>in</strong>stallation <strong>in</strong> Norway.<br />
developed methods for fix<strong>in</strong>g external lightn<strong>in</strong>g<br />
conductors <strong>in</strong> harmony w<strong>it</strong>h old build<strong>in</strong>gs. In<br />
Norway, lightn<strong>in</strong>g conductors can be <strong>in</strong>stalled<br />
straight to a surface and <strong>the</strong>y do not have to be<br />
fixed w<strong>it</strong>h very visible fasteners.<br />
Accord<strong>in</strong>g to <strong>in</strong>structions on electrical <strong>in</strong>stallations<br />
<strong>in</strong> F<strong>in</strong>land, how conductors should be <strong>in</strong>stalled<br />
depends on <strong>the</strong> surface material. The normal<br />
distance is 50 mm but if <strong>the</strong> surface is of<br />
combustible material, conductors should be <strong>in</strong>stalled<br />
w<strong>it</strong>h a 400 mm gap. If <strong>the</strong> material is <strong>in</strong>combustible,<br />
conductors can be <strong>in</strong>stalled straight<br />
onto <strong>the</strong> surface.<br />
Video surveillance<br />
The threat of arson is usually <strong>the</strong> ma<strong>in</strong> reason for<br />
<strong>in</strong>stall<strong>in</strong>g video surveillance systems to prevent a<br />
<strong>fire</strong>. Unfortunately, <strong>the</strong>re have been many problems<br />
w<strong>it</strong>h false alarms <strong>from</strong> <strong>the</strong> video cameras at<br />
Nor<strong>we</strong>gian stave churches. This is due ma<strong>in</strong>ly to<br />
<strong>in</strong>sufficient flood light<strong>in</strong>g dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> night and<br />
<strong>the</strong> <strong>in</strong>correct pos<strong>it</strong>ion<strong>in</strong>g of lights <strong>in</strong> relation to<br />
cameras.<br />
46 ›
The only visible part <strong>in</strong> air sampl<strong>in</strong>g systems is <strong>the</strong> t<strong>in</strong>y end of a plastic pipe –<br />
if <strong>it</strong> is possible to hide <strong>the</strong> ma<strong>in</strong> pipes <strong>in</strong> such places as <strong>the</strong> attic above.<br />
Fire lim<strong>it</strong><strong>in</strong>g measures<br />
Even if most <strong>fire</strong>s can be avoided, <strong>the</strong>re will always<br />
be a risk. This rema<strong>in</strong><strong>in</strong>g risk has to be met<br />
by <strong>fire</strong> preventive or <strong>fire</strong> lim<strong>it</strong><strong>in</strong>g measures. These<br />
measures can be adm<strong>in</strong>istrative, such as rout<strong>in</strong>es<br />
for handl<strong>in</strong>g a <strong>fire</strong>, or technical, such as alarms or<br />
spr<strong>in</strong>klers.<br />
Technical <strong>fire</strong> lim<strong>it</strong><strong>in</strong>g measures<br />
Technical <strong>fire</strong> lim<strong>it</strong><strong>in</strong>g measures are based<br />
on <strong>the</strong> follow<strong>in</strong>g pr<strong>in</strong>ciples:<br />
1. Manual <strong>fire</strong> fight<strong>in</strong>g<br />
2. Automatic <strong>fire</strong>-ext<strong>in</strong>ction,<br />
such as spr<strong>in</strong>klers<br />
Effective manual <strong>fire</strong> fight<strong>in</strong>g depends on:<br />
• Fire detection<br />
• Fire fight<strong>in</strong>g equipment,<br />
such as <strong>fire</strong> ext<strong>in</strong>guis<strong>her</strong>s or <strong>fire</strong> hoses<br />
• People to carry out <strong>the</strong> <strong>fire</strong> fight<strong>in</strong>g,<br />
ei<strong>the</strong>r <strong>the</strong> <strong>fire</strong> brigade or local personnel.<br />
If <strong>the</strong> distance to <strong>the</strong> <strong>fire</strong> brigade is more<br />
than 10 m<strong>in</strong>utes, <strong>it</strong> is necessary to rely<br />
on local personnel.<br />
Internal <strong>fire</strong> detection<br />
T<strong>her</strong>e are many types of automatic <strong>fire</strong> detection<br />
systems. Most of <strong>the</strong>se are designed for <strong>the</strong> heated<br />
spaces. T<strong>her</strong>e are special challenges <strong>in</strong> unheated<br />
<strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> build<strong>in</strong>gs.<br />
Ceil<strong>in</strong>g-mounted detectors are <strong>the</strong> most common<br />
<strong>fire</strong> detectors. T<strong>her</strong>e are now sufficiently reliable<br />
detectors on <strong>the</strong> market. Optical detectors are<br />
better than ionic detectors (optical detectors effectively<br />
detect <strong>fire</strong>s w<strong>it</strong>hout smoke early). Wireless<br />
detectors are be<strong>in</strong>g used <strong>in</strong> Danish and S<strong>we</strong>dish<br />
royal palaces. Wireless detectors elim<strong>in</strong>ate <strong>the</strong><br />
need for visually obtrusive cables.<br />
Air sampl<strong>in</strong>g systems have proved to be very<br />
reliable <strong>in</strong> stave churches and o<strong>the</strong>r churches <strong>in</strong><br />
Norway. These systems are also extensively used<br />
<strong>in</strong> farm build<strong>in</strong>gs (w<strong>it</strong>h similar difficult climatic<br />
cond<strong>it</strong>ions). In S<strong>we</strong>den, air-sampl<strong>in</strong>g systems are<br />
even used <strong>in</strong> palaces and museums.<br />
External <strong>fire</strong> detection<br />
Air sampl<strong>in</strong>g is an alternative for external <strong>fire</strong> detection<br />
<strong>in</strong> wooden towns. Metal threads melt<strong>in</strong>g<br />
at a certa<strong>in</strong> temperature and metal tubes react<strong>in</strong>g<br />
‹ 47
Fire hose boxes should be<br />
designed to match <strong>the</strong> surround<strong>in</strong>gs.<br />
to change <strong>in</strong> temperature are o<strong>the</strong>r alternatives.<br />
These systems can also be used <strong>in</strong>side a build<strong>in</strong>g.<br />
Infrared cameras for external <strong>fire</strong> detection<br />
have been tested at Røros <strong>in</strong> Norway.<br />
Manual <strong>fire</strong> fight<strong>in</strong>g, <strong>fire</strong> hoses<br />
Fire hoses are more effective for <strong>fire</strong> fight<strong>in</strong>g than<br />
<strong>fire</strong> ext<strong>in</strong>guis<strong>her</strong>s. A benef<strong>it</strong> w<strong>it</strong>h <strong>fire</strong> hoses is <strong>the</strong><br />
cont<strong>in</strong>uous supply of water. A <strong>fire</strong> ext<strong>in</strong>guis<strong>her</strong><br />
has a lim<strong>it</strong>ed work<strong>in</strong>g time. Moreover, hoses are<br />
often easier to use. Fire hoses should <strong>the</strong>refore be<br />
<strong>in</strong>stalled for full <strong>in</strong>ternal cover<strong>age</strong> of <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g.<br />
These are ma<strong>in</strong>ly for use dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> first m<strong>in</strong>utes<br />
of a <strong>fire</strong>.<br />
Special frost-proof outdoor <strong>fire</strong> hoses are designed<br />
and manufactured for use at stave churches<br />
and o<strong>the</strong>r churches. Similar hoses are also used<br />
<strong>in</strong> museums and wooden towns. The hoses are 50<br />
meters long and similar to <strong>the</strong> ones used by <strong>fire</strong><br />
brigades. They can also suppress larger <strong>fire</strong>s.<br />
Neighbours and o<strong>the</strong>rs must be tra<strong>in</strong>ed to use<br />
<strong>the</strong>se <strong>fire</strong> hoses.<br />
When us<strong>in</strong>g hoses made of cloth, <strong>the</strong> pressure<br />
of water can cause a “strike”. This can be reduced<br />
by us<strong>in</strong>g plastic hoses w<strong>it</strong>h a smaller diameter.<br />
Manual <strong>fire</strong> fight<strong>in</strong>g, m<strong>in</strong>i <strong>fire</strong> stations<br />
These are standard conta<strong>in</strong>ers w<strong>it</strong>h a water reservoir<br />
of 6 or 10 cubic meters and a fifty-meter <strong>fire</strong><br />
hose. They <strong>we</strong>re used at stave churches <strong>in</strong> Norway<br />
until a sufficient water supply was provided.<br />
They have now been moved to museums and<br />
churches as a temporary measure.<br />
Plastic <strong>fire</strong> hoses are easier to use than <strong>the</strong> ones made of<br />
cloth because <strong>it</strong> is not necessary to pull <strong>it</strong> out full length.<br />
A m<strong>in</strong>i <strong>fire</strong> station <strong>in</strong> Norway.<br />
48 ›
Water supply<br />
Trad<strong>it</strong>ional spr<strong>in</strong>kler systems require a proper<br />
water supply. A good water supply is also necessary<br />
for manual <strong>fire</strong> fight<strong>in</strong>g. The <strong>fire</strong> brigade<br />
normally carries a lim<strong>it</strong>ed amount of water <strong>in</strong><br />
<strong>the</strong>ir vehicles. To provide a reliable water supply<br />
is a problem <strong>in</strong> many locations, particularly <strong>in</strong> rural<br />
areas. If <strong>the</strong>re is no public water supply, water<br />
can be supplied by:<br />
• A reservoir w<strong>it</strong>h pumps<br />
• A reservoir under pressure<br />
• Pumps <strong>from</strong> a local lake or river<br />
Automatic <strong>fire</strong> ext<strong>in</strong>ction,<br />
spr<strong>in</strong>kler systems<br />
Trad<strong>it</strong>ional spr<strong>in</strong>kler systems have been used for<br />
more than one hundred years. In build<strong>in</strong>gs w<strong>it</strong>hout<br />
frost problems, <strong>we</strong>t spr<strong>in</strong>klers are recommended<br />
because <strong>the</strong>y are simple, w<strong>it</strong>h few components,<br />
and very reliable. In unheated build<strong>in</strong>gs,<br />
<strong>the</strong>re has to be a dry, air-filled spr<strong>in</strong>kler system.<br />
This is more complicated as <strong>it</strong> needs a compressor<br />
to ma<strong>in</strong>ta<strong>in</strong> air pressure <strong>in</strong> <strong>the</strong> pipes. A dry<br />
system is <strong>in</strong> most cases better than a <strong>we</strong>t system<br />
w<strong>it</strong>h anti-freeze. If <strong>the</strong> anti-freeze is not properly<br />
diluted, ice problems might occur <strong>in</strong> “pockets”.<br />
The anti-freeze substance may also dam<strong>age</strong> valuable<br />
surfaces.<br />
Interior spr<strong>in</strong>kler systems are released by <strong>in</strong>dividual<br />
heads activated by temperature. When a<br />
spr<strong>in</strong>kler head <strong>in</strong> a dry system is released, <strong>the</strong><br />
pipes (normally filled w<strong>it</strong>h air) are filled w<strong>it</strong>h water.<br />
On <strong>the</strong> outside of build<strong>in</strong>gs (roofs and facades),<br />
<strong>it</strong> is normal for several spr<strong>in</strong>klers to be released<br />
by a separate release system (deluge spr<strong>in</strong>klers).<br />
The problem w<strong>it</strong>h spr<strong>in</strong>kler heads is that <strong>the</strong>y<br />
are sens<strong>it</strong>ive and should be handled correctly at a<br />
build<strong>in</strong>g s<strong>it</strong>e <strong>in</strong> order to prevent false releases.<br />
Loft spr<strong>in</strong>klers<br />
It is often very difficult and hazardous for <strong>the</strong> <strong>fire</strong><br />
brigade to ga<strong>in</strong> access to lofts dur<strong>in</strong>g a <strong>fire</strong>. In<br />
<strong>the</strong>se areas of a build<strong>in</strong>g, a <strong>fire</strong> easily gets out of<br />
control. Prior<strong>it</strong>y should be given to <strong>in</strong>stall<strong>in</strong>g <strong>fire</strong><br />
suppression systems <strong>in</strong> lofts and to<strong>we</strong>rs. If <strong>the</strong>re<br />
is a short distance to <strong>the</strong> <strong>fire</strong> brigade, a dry system<br />
supplied w<strong>it</strong>h water <strong>from</strong> <strong>the</strong> <strong>fire</strong> brigade can<br />
be an alternative.<br />
Copper spr<strong>in</strong>kler pipes match <strong>we</strong>ll w<strong>it</strong>h <strong>age</strong>d wood.<br />
Automatic <strong>fire</strong> ext<strong>in</strong>ction, water mist<br />
The ma<strong>in</strong> problem w<strong>it</strong>h trad<strong>it</strong>ional spr<strong>in</strong>klers is<br />
<strong>the</strong> amount of water released. Even if a false release<br />
is very unlikely <strong>in</strong> certa<strong>in</strong> build<strong>in</strong>gs, such a<br />
release is unacceptable. This is particularly a<br />
problem <strong>in</strong> build<strong>in</strong>gs w<strong>it</strong>h vulnerable <strong>in</strong>terior surfaces<br />
(such as water-soluble pa<strong>in</strong>t) or <strong>it</strong>ems. In<br />
some cases, water may also cause serious dam<strong>age</strong><br />
to ceil<strong>in</strong>g constructions. Water mist was <strong>in</strong>tro-<br />
If possible, <strong>it</strong> is good to use secondary spaces<br />
to <strong>in</strong>stall technical equipment.<br />
‹ 49
duced <strong>in</strong>to <strong>the</strong> stave churches because <strong>the</strong>ir <strong>in</strong>teriors<br />
<strong>we</strong>re coated w<strong>it</strong>h water-soluble pa<strong>in</strong>t. Both<br />
low impulse and high impulse water mist <strong>in</strong>stallations<br />
are used <strong>in</strong> stave churches. As water mist<br />
uses l<strong>it</strong>tle water, <strong>it</strong> is an alternative <strong>in</strong> build<strong>in</strong>gs<br />
w<strong>it</strong>h a lim<strong>it</strong>ed water supply. T<strong>her</strong>e have ho<strong>we</strong>ver<br />
been more false releases of water mist systems<br />
than w<strong>it</strong>h trad<strong>it</strong>ional spr<strong>in</strong>klers <strong>in</strong> stave churches.<br />
This is due ma<strong>in</strong>ly to <strong>the</strong> release systems for <strong>the</strong><br />
water mist.<br />
The Riksantikvaren wanted a mechanical system<br />
that was <strong>in</strong>dependent of electric<strong>it</strong>y for <strong>the</strong><br />
release because:<br />
1. Electric <strong>in</strong>stallations cause a danger of <strong>fire</strong>.<br />
2. If <strong>the</strong>re is a failure of <strong>the</strong> po<strong>we</strong>r supply,<br />
<strong>the</strong> spr<strong>in</strong>kler will not be released.<br />
For <strong>the</strong>se reasons, a release system w<strong>it</strong>h plastic<br />
tubes was developed for <strong>the</strong> stave churches. When<br />
<strong>the</strong>re is a <strong>fire</strong>, <strong>the</strong> tube melts and <strong>the</strong> loss of pressure<br />
causes a release of water mist (or spr<strong>in</strong>klers).<br />
The problems w<strong>it</strong>h this system <strong>in</strong>clude:<br />
• Leak<strong>age</strong> because <strong>the</strong> tubes<br />
have been mounted too tightly and could not<br />
move accord<strong>in</strong>g to temperature fluctuation<br />
• Condensation and ice <strong>in</strong><br />
<strong>the</strong> plastic tubes caus<strong>in</strong>g leak<strong>age</strong><br />
• The tubes have been cut by animals<br />
Many water mist <strong>in</strong>stallations are equipped w<strong>it</strong>h<br />
double plastic tubes to reduce <strong>the</strong> risk of false releases.<br />
In some churches, <strong>the</strong>re are two separate<br />
systems to release <strong>the</strong> water mist, for <strong>in</strong>stance plastic<br />
tubes + air sampl<strong>in</strong>g.<br />
T<strong>her</strong>e should be more tests and research w<strong>it</strong>h<br />
water mist on how <strong>it</strong> affects wall pa<strong>in</strong>t<strong>in</strong>gs if used<br />
longer than 10 m<strong>in</strong>utes, how <strong>it</strong> really works <strong>in</strong><br />
high spaces etc.<br />
Many <strong>in</strong>door pa<strong>in</strong>ts such as sens<strong>it</strong>ive glue-based pa<strong>in</strong>t do not stand <strong>the</strong> amount of water that trad<strong>it</strong>ional<br />
spr<strong>in</strong>kler systems need, so a water mist system is more su<strong>it</strong>able for this k<strong>in</strong>d of <strong>in</strong>terior. (Pyhämaa Church)<br />
50 ›
A <strong>fire</strong> detector for <strong>the</strong> release of automatic <strong>fire</strong><br />
suppression systems, for <strong>in</strong>stance a water-mist that<br />
consists of two th<strong>in</strong> plastic tubes. It is discrete and<br />
functions w<strong>it</strong>hout electric<strong>it</strong>y, but <strong>the</strong>re have been some<br />
problems w<strong>it</strong>h <strong>it</strong>, such as <strong>in</strong>cidents w<strong>her</strong>e <strong>the</strong> tubes<br />
have been cut by animals.<br />
Technology needs both space and human be<strong>in</strong>gs.<br />
Inert ext<strong>in</strong>guish<strong>in</strong>g gases<br />
These can be used <strong>in</strong> build<strong>in</strong>gs w<strong>it</strong>h sens<strong>it</strong>ive <strong>in</strong>terior<br />
surfaces or <strong>it</strong>ems. The gases consist mostly<br />
of n<strong>it</strong>rogen. Gas systems are not normally an option<br />
<strong>in</strong> cultural <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> build<strong>in</strong>gs because to<br />
function properly, <strong>the</strong>y need an air-tight build<strong>in</strong>g<br />
and no w<strong>in</strong>dows.<br />
The aes<strong>the</strong>tics of ex<strong>it</strong> signs etc<br />
The design of <strong>the</strong> ex<strong>it</strong> signs and <strong>fire</strong> hoses should<br />
be such that <strong>the</strong>y do not ru<strong>in</strong> <strong>the</strong> visual impression<br />
and understand<strong>in</strong>g of historic build<strong>in</strong>gs and s<strong>it</strong>es.<br />
Ideally, <strong>the</strong>y should be effective when needed but<br />
<strong>in</strong>visible at o<strong>the</strong>r times. In S<strong>we</strong>den and Norway,<br />
<strong>the</strong> ex<strong>it</strong> signs <strong>in</strong> sens<strong>it</strong>ive <strong>in</strong>teriors have been<br />
exchanged w<strong>it</strong>h “<strong>in</strong>visible” spotlights that turn on<br />
automatically when <strong>the</strong> alarm goes on to show escape<br />
doors and routes. Sometimes movable ex<strong>it</strong><br />
signs are used if <strong>the</strong>re is no cont<strong>in</strong>uous need for<br />
<strong>the</strong>m. Fire hoses can be hidden beh<strong>in</strong>d doors or<br />
<strong>the</strong>ir boxes can be designed to match <strong>the</strong> location.<br />
Acceptable rema<strong>in</strong><strong>in</strong>g risks<br />
Even if comprehensive <strong>fire</strong> preventive and <strong>fire</strong><br />
lim<strong>it</strong><strong>in</strong>g measures are carried out, a certa<strong>in</strong> risk of<br />
<strong>fire</strong>s occurr<strong>in</strong>g still has to be accepted. This acceptable<br />
rema<strong>in</strong><strong>in</strong>g risk must of course be as l<strong>it</strong>tle<br />
as possible, particularly if <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g is of high<br />
cultural value.<br />
Two important aspects must be remembered<br />
when mak<strong>in</strong>g technical <strong>in</strong>stallations:<br />
1. They always need space for central<br />
un<strong>it</strong>s, water “tanks” etc., and this<br />
space might become surpris<strong>in</strong>gly<br />
large sometimes.<br />
2. In add<strong>it</strong>ion, <strong>the</strong>re must always be<br />
a person or people who are responsible<br />
for technical equipment and<br />
<strong>the</strong>ir regular ma<strong>in</strong>tenance.<br />
‹ 51
6. After a <strong>fire</strong><br />
Documentation<br />
(before <strong>the</strong> <strong>fire</strong>) examples<br />
When a historic build<strong>in</strong>g is totally <strong>lost</strong> by <strong>fire</strong>,<br />
<strong>the</strong> importance of good documentation cannot be<br />
over stressed. This documentation should <strong>in</strong>clude<br />
plans, elevations and sections and <strong>in</strong>formation on<br />
<strong>the</strong> structures, materials and techniques used <strong>in</strong><br />
<strong>the</strong> build<strong>in</strong>g.<br />
In S<strong>we</strong>den, two <strong>in</strong>terest<strong>in</strong>g project <strong>we</strong>re presented<br />
concern<strong>in</strong>g documentation as a part of <strong>fire</strong><br />
safety measures. They <strong>we</strong>re documentation of <strong>the</strong><br />
Drottn<strong>in</strong>gholm Palace and <strong>the</strong> comb<strong>in</strong>ation of<br />
cultural <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> values <strong>in</strong> <strong>the</strong> <strong>fire</strong> safety <strong>in</strong> estates<br />
of Statens Fastighetsverk (<strong>the</strong> National Property<br />
Board).<br />
Documentation of Drottn<strong>in</strong>gholm Palace<br />
The Drottn<strong>in</strong>gholm Palace w<strong>it</strong>h <strong>it</strong>s garden, Ch<strong>in</strong>ese<br />
Pavilion and <strong>the</strong>atre was named as UNESCO<br />
World Her<strong>it</strong><strong>age</strong> S<strong>it</strong>e <strong>in</strong> 1991 and <strong>it</strong> is regarded as<br />
one of <strong>the</strong> most important s<strong>it</strong>es <strong>in</strong> S<strong>we</strong>den. That<br />
is why <strong>it</strong> was decided that <strong>the</strong> palace is documented<br />
thoroughly so that <strong>in</strong> event of dam<strong>age</strong>,<br />
<strong>the</strong> current appearance can be recreated. It is <strong>in</strong>terest<strong>in</strong>g<br />
that <strong>in</strong> this case <strong>it</strong> was decided <strong>in</strong> advance<br />
that <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g or parts of <strong>it</strong> would be rebuilt<br />
if <strong>the</strong>y <strong>we</strong>re dam<strong>age</strong>d.<br />
The work covers 387 rooms and 9336 square<br />
meters and <strong>the</strong> task was given to two arch<strong>it</strong>ect offices,<br />
Ove Hidemark and AIX. The work started<br />
A photographic documentation draw<strong>in</strong>g show<strong>in</strong>g two <strong>in</strong>terior walls <strong>in</strong> Drottn<strong>in</strong>gholm. (By Arch<strong>it</strong>ect office AIX)<br />
52 ›
<strong>in</strong> 2000 and <strong>it</strong> will end <strong>in</strong> 2004. The f<strong>in</strong>al cost for<br />
<strong>the</strong> project will be about 9 000 000 SEK.<br />
All spaces are documented w<strong>it</strong>h similar accuracy.<br />
The aim is to document <strong>the</strong> “surface forms”<br />
but not what is beh<strong>in</strong>d <strong>the</strong> surface. No colour research<br />
is made, but <strong>the</strong> ord<strong>in</strong>ary <strong>in</strong>ventories of<br />
each room <strong>in</strong>clude records of <strong>the</strong> materials <strong>in</strong><br />
<strong>the</strong>m.<br />
The work started by mak<strong>in</strong>g detailed l<strong>in</strong>e<br />
draw<strong>in</strong>gs of some rooms, <strong>the</strong>n tak<strong>in</strong>g ortho-photos<br />
(<strong>the</strong>se are scale photos and do not conta<strong>in</strong> any<br />
distortions) and high qual<strong>it</strong>y dig<strong>it</strong>al photos that<br />
show <strong>the</strong> 3-dimensions of <strong>the</strong> surfaces. The spaces<br />
<strong>we</strong>re <strong>the</strong>n measured us<strong>in</strong>g laser scann<strong>in</strong>g to<br />
produce a “cloud of po<strong>in</strong>ts” that are <strong>the</strong>n processed<br />
<strong>in</strong>to a 3D model of <strong>the</strong> space. In “simple”<br />
spaces, some 300 po<strong>in</strong>ts <strong>we</strong>re measured.<br />
T<strong>her</strong>e <strong>we</strong>re problems <strong>in</strong> laser scann<strong>in</strong>g. Most<br />
of <strong>the</strong> new measur<strong>in</strong>g techniques are created for<br />
<strong>in</strong>dustrial use and <strong>the</strong>y do not work <strong>we</strong>ll <strong>in</strong> such<br />
polymorphic spaces made of so many different<br />
materials as at Drottn<strong>in</strong>gholm Palace.<br />
F<strong>in</strong>ally, <strong>it</strong> was decided that <strong>the</strong> best way was<br />
to use stereo- and ortho-photography comb<strong>in</strong>ed<br />
w<strong>it</strong>h dig<strong>it</strong>al photos. The structures <strong>in</strong> <strong>the</strong> attic<br />
<strong>we</strong>re measured by hand and <strong>the</strong> jo<strong>in</strong>ts and o<strong>the</strong>r<br />
details <strong>we</strong>re photographed. All <strong>the</strong> draw<strong>in</strong>gs <strong>we</strong>re<br />
made w<strong>it</strong>h auto-cad on a scale of 1:1.<br />
The result will be pr<strong>in</strong>ted draw<strong>in</strong>gs that are<br />
saved <strong>in</strong> dig<strong>it</strong>al form. In add<strong>it</strong>ion, <strong>the</strong> stereo and<br />
dig<strong>it</strong>al photos will be saved. This documentation<br />
covers all <strong>the</strong> surfaces of <strong>the</strong> spaces but not <strong>the</strong><br />
structures or materials beh<strong>in</strong>d <strong>the</strong> surfaces.<br />
The project has not been cont<strong>in</strong>uous but <strong>it</strong><br />
has been carried out <strong>in</strong> <strong>in</strong>tensive periods. This<br />
has made <strong>it</strong> possible to develop <strong>the</strong> systems cont<strong>in</strong>uously,<br />
as after one period <strong>the</strong>re is time to<br />
evaluate what could have been done <strong>in</strong> a different<br />
way and to f<strong>in</strong>d new methods to work w<strong>it</strong>h.<br />
Cultural value and “replaceabil<strong>it</strong>y”<br />
The Statens Fastighetsverk has created a new system<br />
to comb<strong>in</strong>e historic value and <strong>fire</strong> safety. The<br />
first project was carried out on an old palace build<strong>in</strong>g<br />
<strong>in</strong> Stockholm that is now used as an office.<br />
First, <strong>the</strong>y estimated <strong>the</strong> historic values of <strong>the</strong><br />
build<strong>in</strong>g space by space and made coloured plans<br />
to show <strong>the</strong> result. They had set four different<br />
levels of value, <strong>from</strong> low to very high, and <strong>the</strong>y<br />
used colours to <strong>in</strong>dicate <strong>the</strong>se values <strong>in</strong> <strong>the</strong> plans.<br />
Then a three-level estimate was made of <strong>the</strong> “replaceabil<strong>it</strong>y”<br />
of <strong>the</strong> spaces a:<br />
1) if dam<strong>age</strong>d by <strong>fire</strong>, possible to replace,<br />
2) possible to replace partly,<br />
3) impossible to replace.<br />
This replaceabil<strong>it</strong>y was estimated<br />
on <strong>the</strong> assumption of two aspects:<br />
1) The <strong>fire</strong> does not dam<strong>age</strong> <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g totally,<br />
but occurs only <strong>in</strong> a restricted area;<br />
2) The build<strong>in</strong>g is <strong>we</strong>ll documented.<br />
The results of this evaluation <strong>we</strong>re marked on <strong>the</strong><br />
plans us<strong>in</strong>g colours.<br />
These two estimates (historic value and replaceabil<strong>it</strong>y)<br />
<strong>we</strong>re based on <strong>the</strong> research and evaluation<br />
on <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g and on <strong>the</strong> ma<strong>in</strong>tenance<br />
programme. Coloured draw<strong>in</strong>gs have to be made<br />
so that <strong>the</strong>y are readable even by colour-bl<strong>in</strong>d<br />
people.<br />
After <strong>the</strong>se evaluations <strong>we</strong>re carried out, <strong>the</strong>y<br />
<strong>we</strong>re comb<strong>in</strong>ed w<strong>it</strong>h <strong>the</strong> <strong>fire</strong> safety analysis to<br />
f<strong>in</strong>d <strong>the</strong> most su<strong>it</strong>able solutions to improve <strong>the</strong><br />
<strong>fire</strong> safety of each space. The cost for evaluation<br />
and <strong>the</strong> proposals for what should be done came<br />
to about 300 000 SEK for 12500 m 2 .<br />
Actions after a <strong>fire</strong>,<br />
examples<br />
Protection of ru<strong>in</strong>s or rema<strong>in</strong>s after a <strong>fire</strong><br />
After <strong>the</strong> <strong>fire</strong> at <strong>the</strong> Tyrvää Church <strong>in</strong> F<strong>in</strong>land,<br />
<strong>the</strong> stonewalls rema<strong>in</strong>ed but almost all wooden<br />
parts had burned down. Work <strong>in</strong> <strong>the</strong> s<strong>it</strong>e started<br />
by protect<strong>in</strong>g <strong>the</strong> ru<strong>in</strong>s temporarily w<strong>it</strong>h tarpaul<strong>in</strong><br />
because <strong>it</strong> was autumn and <strong>the</strong>re was a danger<br />
of ra<strong>in</strong>. If <strong>the</strong> warm walls made of stone and<br />
bricks had become <strong>we</strong>t and <strong>the</strong>n frozen, <strong>it</strong> would<br />
have caused severe dam<strong>age</strong>.<br />
Soon, <strong>the</strong> congregation decided to build temporary<br />
scaffold<strong>in</strong>g to protect <strong>the</strong> rema<strong>in</strong><strong>in</strong>g walls.<br />
It was made of corrugated steel plates provided<br />
by <strong>the</strong> Rautaruukki factory. The door and w<strong>in</strong>dow<br />
open<strong>in</strong>gs <strong>we</strong>re sealed w<strong>it</strong>h planks.<br />
Immediately after <strong>the</strong> <strong>fire</strong> at Södra Råda<br />
Church <strong>in</strong> S<strong>we</strong>den, <strong>the</strong> police closed off <strong>the</strong> area<br />
around <strong>the</strong> church and Hemvärnet (<strong>the</strong> Voluntary<br />
Defence Organisation) protected <strong>the</strong> area 24<br />
hours a day for <strong>the</strong> first 5 days after <strong>the</strong> <strong>fire</strong>.<br />
‹ 53
Protective construction was built to cover <strong>the</strong> rema<strong>in</strong>s of Södra Råda.<br />
T<strong>her</strong>eafter, a fence and a po<strong>we</strong>rful light<strong>in</strong>g <strong>we</strong>re<br />
put up around <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g. Some <strong>we</strong>eks later a<br />
construction was built over <strong>the</strong> former church to<br />
cover and protect <strong>the</strong> <strong>fire</strong> rema<strong>in</strong>s so <strong>the</strong>y could<br />
later be <strong>in</strong>vestigated.<br />
Investigation of ru<strong>in</strong>s and rema<strong>in</strong>s<br />
At Tyrvää Church, a survey of <strong>the</strong> rema<strong>in</strong><strong>in</strong>g<br />
stonewalls was carried out very soon after <strong>the</strong> <strong>fire</strong>.<br />
The work was done by <strong>the</strong> <strong>Museovirasto</strong> w<strong>it</strong>h <strong>the</strong><br />
help of a crafts school. The rema<strong>in</strong>s <strong>we</strong>re <strong>in</strong>vestigated<br />
when clean<strong>in</strong>g <strong>the</strong> ru<strong>in</strong>s, and all useful material<br />
was collected. All wooden parts w<strong>it</strong>h profiles,<br />
marks or some traces <strong>we</strong>re stored. All nails<br />
made of wrought iron <strong>we</strong>re collected.<br />
The <strong>in</strong>vestigation of <strong>the</strong> burned material was<br />
organised so that all larger rema<strong>in</strong>s <strong>we</strong>re checked<br />
<strong>in</strong> <strong>the</strong> place w<strong>her</strong>e <strong>the</strong>y <strong>we</strong>re found. They <strong>we</strong>re<br />
measured and possible carv<strong>in</strong>gs and rema<strong>in</strong><strong>in</strong>g<br />
details <strong>we</strong>re checked and documented.<br />
Smaller pieces <strong>we</strong>re found when all <strong>the</strong> charred<br />
material was sifted before <strong>it</strong> was thrown <strong>in</strong>to <strong>the</strong><br />
skip. The <strong>Museovirasto</strong> staff organised this work<br />
but before this part of <strong>the</strong> half-burned material<br />
was already taken away, so some <strong>in</strong>formation was<br />
<strong>lost</strong>.<br />
All charred material was sifted at <strong>the</strong> Tyrvää<br />
Church s<strong>it</strong>e after <strong>the</strong> <strong>fire</strong>.<br />
54 ›
In Södra Råda, <strong>it</strong> was not possible to save any<br />
<strong>in</strong>terior objects dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> <strong>fire</strong>. Chandeliers, locks<br />
and o<strong>the</strong>r metal objects, as <strong>we</strong>ll as <strong>the</strong> baptismal<br />
font <strong>we</strong>re all taken care of immediately after <strong>the</strong><br />
<strong>fire</strong> was ext<strong>in</strong>guished. Like everyth<strong>in</strong>g else <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />
build<strong>in</strong>g, <strong>the</strong>se objects <strong>we</strong>re badly dam<strong>age</strong>d by<br />
<strong>the</strong> <strong>fire</strong>. The rema<strong>in</strong><strong>in</strong>g pieces of timber <strong>we</strong>re<br />
numbered and stored. Experts on timber<strong>in</strong>g techniques<br />
carried out an antiquarian documentation.<br />
Archaeological excavations <strong>we</strong>re carried out<br />
at <strong>the</strong> s<strong>it</strong>e when <strong>it</strong> was cleared of <strong>the</strong> charred material.<br />
Documentation of ru<strong>in</strong>s and rema<strong>in</strong>s<br />
At Tyrvää Church, all <strong>the</strong> dam<strong>age</strong> <strong>in</strong> <strong>the</strong> stonewalls<br />
was marked on exist<strong>in</strong>g draw<strong>in</strong>gs. In add<strong>it</strong>ion,<br />
<strong>the</strong> details and traces found <strong>in</strong> <strong>the</strong> rema<strong>in</strong>s<br />
<strong>we</strong>re documented at least by mak<strong>in</strong>g sketches and<br />
tak<strong>in</strong>g photos. A so-called post documentation of<br />
<strong>the</strong> church was made accord<strong>in</strong>g to <strong>the</strong> photos.<br />
These draw<strong>in</strong>gs conta<strong>in</strong>ed all <strong>the</strong> <strong>in</strong>formation<br />
found <strong>in</strong> <strong>the</strong> photos but still some <strong>in</strong>formation<br />
and especially <strong>the</strong> jo<strong>in</strong><strong>in</strong>g and o<strong>the</strong>r <strong>in</strong>visible details<br />
<strong>we</strong>re miss<strong>in</strong>g.<br />
Archive research<br />
T<strong>her</strong>e <strong>we</strong>re many documentation draw<strong>in</strong>gs (mostly<br />
<strong>from</strong> 1990s) of <strong>the</strong> Tyrvää Church <strong>in</strong> <strong>the</strong> <strong>Museovirasto</strong><br />
archives: plans, elevations and sections,<br />
altarpiece, pews, pulp<strong>it</strong> and balcony. In<br />
<strong>the</strong> 1960s, <strong>the</strong> w<strong>in</strong>dows <strong>we</strong>re made accord<strong>in</strong>g to<br />
<strong>the</strong> plans made <strong>in</strong> <strong>the</strong> <strong>Museovirasto</strong> so <strong>the</strong>re<br />
<strong>we</strong>re many draw<strong>in</strong>gs of that time. In add<strong>it</strong>ion,<br />
<strong>the</strong> roof was <strong>we</strong>ll documented when <strong>the</strong> sh<strong>in</strong>gle<br />
roof was repaired <strong>in</strong> 1996-97.<br />
T<strong>her</strong>e <strong>we</strong>re documents <strong>in</strong> <strong>the</strong> archives of<br />
<strong>the</strong> local parish show<strong>in</strong>g <strong>the</strong> order of <strong>the</strong> benches<br />
<strong>in</strong> 1665. Also, many photos (partly <strong>from</strong> private<br />
<strong>in</strong>dividuals) sho<strong>we</strong>d <strong>the</strong> <strong>in</strong>terior and exterior<br />
of <strong>the</strong> church. Ho<strong>we</strong>ver, a thorough documentation<br />
of <strong>the</strong> pa<strong>in</strong>t<strong>in</strong>gs and <strong>in</strong>terior details<br />
did not exist.<br />
In <strong>the</strong> case of Södra Råda, an <strong>in</strong>ventory was<br />
made of wr<strong>it</strong>ten sources and draw<strong>in</strong>gs concern<strong>in</strong>g<br />
<strong>the</strong> old church and <strong>the</strong> results <strong>we</strong>re put toge<strong>the</strong>r.<br />
It sho<strong>we</strong>d that this unique church was<br />
relatively <strong>we</strong>ll documented, although <strong>the</strong>re <strong>we</strong>re<br />
some gaps. For example, no documentation of<br />
some of <strong>the</strong> pa<strong>in</strong>t<strong>in</strong>gs <strong>in</strong> <strong>the</strong> aisle was found.<br />
All cracks <strong>in</strong> <strong>the</strong> stonewalls <strong>we</strong>re marked on <strong>the</strong> exist<strong>in</strong>g draw<strong>in</strong>gs of Tyrvää church.<br />
‹ 55
Tyrvää was a dom<strong>in</strong>ant <strong>in</strong> landscape.<br />
Analysis before <strong>the</strong> decision to<br />
“rebuild or not”<br />
Before any decision is made, <strong>the</strong> s<strong>it</strong>uation and <strong>the</strong><br />
exist<strong>in</strong>g documents and knowledge on <strong>the</strong> burned<br />
build<strong>in</strong>g should be thoroughly analysed. If rebuild<strong>in</strong>g<br />
is chosen, <strong>the</strong>re might be a need for research or<br />
experimentation before apply<strong>in</strong>g certa<strong>in</strong> constructions,<br />
materials or techniques. Rebuild<strong>in</strong>g can be<br />
seen as a possibil<strong>it</strong>y to <strong>learn</strong> about old techniques<br />
and materials, but this k<strong>in</strong>d of work needs more<br />
time than normal.<br />
It was <strong>in</strong>terest<strong>in</strong>g that both <strong>the</strong> Katar<strong>in</strong>a and<br />
Tyrvää Churches <strong>we</strong>re dom<strong>in</strong>ant <strong>in</strong> <strong>the</strong> landscape<br />
and <strong>the</strong>ir silhouettes <strong>we</strong>re so important that this<br />
po<strong>in</strong>t of view was used as justification for rebuild<strong>in</strong>g.<br />
Ano<strong>the</strong>r justification for <strong>the</strong> Katar<strong>in</strong>a Church<br />
was that <strong>it</strong> was very actively used. In <strong>the</strong> Tyrvää<br />
case, <strong>the</strong> church was not used so much before <strong>the</strong><br />
<strong>fire</strong> but <strong>it</strong> became very popular after (and dur<strong>in</strong>g)<br />
<strong>it</strong>s rebuild<strong>in</strong>g.<br />
Th<strong>in</strong>gs that should be analysed<br />
before a decision is made:<br />
• <strong>the</strong> mean<strong>in</strong>g of <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g for<br />
<strong>the</strong> surround<strong>in</strong>g area or landscape<br />
• <strong>the</strong> value of us<strong>in</strong>g <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g<br />
(is <strong>it</strong> still needed)<br />
• exist<strong>in</strong>g knowledge on <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g<br />
(level of documentation)<br />
• <strong>the</strong> possibil<strong>it</strong>ies of rebuild<strong>in</strong>g<br />
(economics, skills, techniques, materials)<br />
• <strong>the</strong> effects of rebuild<strong>in</strong>g<br />
(mental, economic, educational, research)<br />
• <strong>the</strong> style of rebuild<strong>in</strong>g<br />
(copy, <strong>in</strong>terpretation, new design, mixture)<br />
• <strong>the</strong> effects of not rebuild<strong>in</strong>g<br />
56 ›
Insurance and<br />
reconstruction<br />
Insur<strong>in</strong>g <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> build<strong>in</strong>gs is always a crucial but<br />
often a difficult matter. It should be born <strong>in</strong> m<strong>in</strong>d<br />
that <strong>it</strong> might cost much more to restore a partially<br />
dam<strong>age</strong>d build<strong>in</strong>g or piece of art than <strong>it</strong> is to<br />
rebuild or reconstruct <strong>it</strong>.<br />
After a <strong>fire</strong> disaster, <strong>the</strong>re should be immediate<br />
contact and cooperation w<strong>it</strong>h <strong>the</strong> <strong>in</strong>surance company.<br />
Much can be dam<strong>age</strong>d and many traces can<br />
be <strong>lost</strong> <strong>the</strong> first hours of “clear<strong>in</strong>g up” after a <strong>fire</strong>.<br />
This might be very costly <strong>in</strong> terms of both <strong>lost</strong><br />
<strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> and money if not treated <strong>in</strong> <strong>the</strong> right way.<br />
Proposal for<br />
“First Aid actions”<br />
When talk<strong>in</strong>g about first aid, <strong>the</strong> first questions<br />
concern <strong>the</strong> implementation of actions and organisation<br />
of <strong>the</strong>m. The first <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> author<strong>it</strong>y<br />
to be contacted should be <strong>the</strong> local one. Then,<br />
this person can ask <strong>the</strong> national <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> author<strong>it</strong>ies<br />
for help. They should have a few people that<br />
know how to act <strong>in</strong> a case of a <strong>fire</strong>. These national<br />
author<strong>it</strong>ies can develop <strong>the</strong>ir systems for actions<br />
after a <strong>fire</strong>, if <strong>the</strong>y are always <strong>the</strong> organisation<br />
that organises <strong>the</strong> work on <strong>the</strong> s<strong>it</strong>e.<br />
The follow<strong>in</strong>g <strong>in</strong>structions are for a very valuable<br />
<strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> build<strong>in</strong>g and <strong>the</strong>y should be applied<br />
on a su<strong>it</strong>able scale case by case.<br />
Protection of ru<strong>in</strong>s and rema<strong>in</strong>s<br />
No matter if a <strong>fire</strong> has destroyed a build<strong>in</strong>g totally<br />
or partially, <strong>the</strong> rema<strong>in</strong>s must be protected so<br />
that no extra dam<strong>age</strong> is done. It is necessary to<br />
cover <strong>the</strong> ru<strong>in</strong>s so that, for example <strong>in</strong> case of<br />
ra<strong>in</strong>, <strong>the</strong>y do not get <strong>we</strong>t and <strong>in</strong> <strong>the</strong> case of a<br />
heavy w<strong>in</strong>d, noth<strong>in</strong>g is <strong>lost</strong>. T<strong>her</strong>e might be archaeological<br />
material under ground that must be<br />
protected, so <strong>the</strong> use of heavy mach<strong>in</strong>ery or<br />
trucks when tidy<strong>in</strong>g up <strong>the</strong> s<strong>it</strong>e must always be<br />
considered carefully.<br />
Outsiders must be kept away <strong>from</strong> <strong>the</strong> ru<strong>in</strong>s<br />
and rema<strong>in</strong>s so that <strong>the</strong>y do not mess <strong>the</strong> s<strong>it</strong>e or<br />
steal anyth<strong>in</strong>g. Not a s<strong>in</strong>gle <strong>it</strong>em should be removed<br />
<strong>from</strong> <strong>the</strong> s<strong>it</strong>e before <strong>it</strong> is <strong>in</strong>vestigated. If<br />
The start<strong>in</strong>g po<strong>in</strong>t for <strong>in</strong>vestigations after a <strong>fire</strong> can be like this (Innset church, Norway).<br />
‹ 57
<strong>the</strong> temperature happens to be below zero, <strong>it</strong><br />
might be necessary to heat <strong>the</strong> rema<strong>in</strong>s under a<br />
tarpaul<strong>in</strong> to prevent <strong>the</strong>m <strong>from</strong> freez<strong>in</strong>g. Ho<strong>we</strong>ver,<br />
<strong>in</strong> <strong>the</strong> case of heat<strong>in</strong>g, <strong>it</strong> must be remembered<br />
that a comb<strong>in</strong>ation of high humid<strong>it</strong>y and<br />
heat might also cause <strong>the</strong> rapid growth of fungi<br />
<strong>in</strong> structures. T<strong>her</strong>efore, heat<strong>in</strong>g must always be<br />
considered carefully and carried out <strong>in</strong> a controlled<br />
way. Sometimes, dehumidifiers can be used to<br />
reduce <strong>the</strong> humid<strong>it</strong>y <strong>in</strong> <strong>the</strong> air.<br />
1. T<strong>her</strong>e should be a guard on <strong>the</strong> s<strong>it</strong>e to<br />
prevent outsiders <strong>from</strong> enter<strong>in</strong>g.<br />
2. The ru<strong>in</strong>s or rema<strong>in</strong>s should be<br />
sheltered and covered so that frost,<br />
ra<strong>in</strong>, w<strong>in</strong>d, or anyth<strong>in</strong>g else does not cause<br />
extra dam<strong>age</strong>.<br />
3. A first aid cover can be tarpaul<strong>in</strong>,<br />
canvas or someth<strong>in</strong>g else that is quick and<br />
easy to <strong>in</strong>stall but does not harm <strong>the</strong> ru<strong>in</strong>s<br />
(<strong>it</strong> must be <strong>in</strong>stalled carefully and preferably<br />
by conservation experts).<br />
4. Later, a more construction like<br />
cover<strong>in</strong>g can be made and this can be used as<br />
space for researc<strong>her</strong>s to <strong>in</strong>vestigate <strong>the</strong> ru<strong>in</strong>s<br />
(like <strong>in</strong> Södra Råda).<br />
5. Support<strong>in</strong>g structures should be made if<br />
structures <strong>in</strong> danger of collapse.<br />
6. If some structures have to be taken down,<br />
<strong>it</strong> must be done <strong>in</strong> a controlled way.<br />
7. Heat<strong>in</strong>g and dry<strong>in</strong>g <strong>we</strong>t structures.<br />
(A temperature few degrees above<br />
zero does not harm fungi-sens<strong>it</strong>ive materials,<br />
even if <strong>the</strong>y are <strong>we</strong>t. Fungi and<br />
mould only grow at certa<strong>in</strong> temperatures<br />
and humid<strong>it</strong>y, seldom around zero.)<br />
The rema<strong>in</strong>s <strong>in</strong> Tyrvää<br />
<strong>we</strong>re <strong>in</strong>vestigated carefully.<br />
58 ›
Investigation of<br />
ru<strong>in</strong>s and rema<strong>in</strong>s<br />
Much <strong>in</strong>formation can be found <strong>from</strong> charred rema<strong>in</strong>s.<br />
Sometimes a <strong>fire</strong> exposes layers and structures<br />
not previously visible. That is why rema<strong>in</strong>s<br />
must be <strong>in</strong>vestigated properly.<br />
1. As soon as a <strong>fire</strong> is suppressed, no people<br />
o<strong>the</strong>r than <strong>in</strong>vestigators (police and<br />
conservation experts) are allo<strong>we</strong>d to<br />
enter <strong>the</strong> ru<strong>in</strong>s and rema<strong>in</strong>s.<br />
2. Good and open cooperation and <strong>the</strong><br />
exchange of <strong>in</strong>formation bet<strong>we</strong>en police and<br />
<strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> author<strong>it</strong>ies should be established<br />
at <strong>the</strong> s<strong>it</strong>e.<br />
2. Investigators (o<strong>the</strong>r than police) should be<br />
conservation experts.<br />
3. Large rema<strong>in</strong>s can be checked and<br />
documented <strong>in</strong> s<strong>it</strong>u, smaller rema<strong>in</strong>s can be<br />
taken to conservation laboratories.<br />
4. Charred material should be sifted to f<strong>in</strong>d<br />
even <strong>the</strong> smallest parts carry<strong>in</strong>g some<br />
<strong>in</strong>formation.<br />
5. All parts that carry some <strong>in</strong>formation about a<br />
build<strong>in</strong>g should be stored <strong>in</strong> a safe place.<br />
6. Very detailed <strong>in</strong>formation can be<br />
ga<strong>in</strong>ed us<strong>in</strong>g microscope analyses.<br />
Documentation of<br />
ru<strong>in</strong>s and rema<strong>in</strong>s<br />
Sometimes a <strong>fire</strong> is an opportun<strong>it</strong>y to study layers<br />
and structures that are not usually visible. This<br />
research must also be <strong>we</strong>ll documented.<br />
1. Dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> <strong>in</strong>vestigation of ru<strong>in</strong>s and<br />
rema<strong>in</strong>s, <strong>the</strong> s<strong>it</strong>e must be documented<br />
properly. The rema<strong>in</strong>s should not be messed<br />
up before <strong>the</strong>y are documented.<br />
2. The s<strong>it</strong>e and details must be documented<br />
w<strong>it</strong>h systematic photography.<br />
3. If proper draw<strong>in</strong>gs show<strong>in</strong>g <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g<br />
before <strong>the</strong> <strong>fire</strong> exist, <strong>the</strong>y can be used as<br />
a basis for documentation.<br />
4. If <strong>the</strong>re are no draw<strong>in</strong>gs, <strong>the</strong> ru<strong>in</strong>s should be<br />
documented as <strong>the</strong>y are and <strong>in</strong> <strong>the</strong> case of<br />
partial destruction, proper draw<strong>in</strong>gs of <strong>the</strong><br />
build<strong>in</strong>g should be made and <strong>the</strong> notes<br />
made dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> <strong>in</strong>vestigation should be<br />
marked on <strong>the</strong>m.<br />
5. Important observations should be marked on<br />
(exist<strong>in</strong>g) draw<strong>in</strong>gs of <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g<br />
(such as <strong>the</strong> places w<strong>her</strong>e <strong>the</strong> rema<strong>in</strong>s<br />
<strong>we</strong>re found, constructions and layers<br />
that <strong>the</strong> <strong>fire</strong> exposed).<br />
6. It is good to make sketches of <strong>the</strong> details and<br />
constructions etc. found.<br />
7. Documentation of found materials and<br />
<strong>the</strong>ir properties (wood, plaster, pa<strong>in</strong>t etc)<br />
should be made.<br />
Investigation of<br />
archives<br />
When <strong>in</strong>formation about a <strong>fire</strong> reaches <strong>the</strong> <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong><br />
author<strong>it</strong>ies, <strong>the</strong>y should check to see what is<br />
<strong>in</strong> <strong>the</strong> archives about <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g. Sometimes a<br />
piece of <strong>in</strong>formation can be found that tells us<br />
what to search for at <strong>the</strong> s<strong>it</strong>e of a <strong>fire</strong>. This can be<br />
someth<strong>in</strong>g like if a valuable object stored <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />
build<strong>in</strong>g, whe<strong>the</strong>r some special build<strong>in</strong>g parts<br />
might have survived, if <strong>the</strong>re are some structures<br />
that have not been studied but that might now be<br />
visible etc. A check should also be made to see if<br />
<strong>the</strong> s<strong>it</strong>e is archaeologically <strong>in</strong>terest<strong>in</strong>g and if excavations<br />
are needed.<br />
1. Check <strong>the</strong> archives<br />
of <strong>the</strong> <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> author<strong>it</strong>ies.<br />
2. Check <strong>the</strong> l<strong>it</strong>erature.<br />
3. Check <strong>the</strong> local archives.<br />
4. Check o<strong>the</strong>r possible archives<br />
that might posses some <strong>in</strong>formation<br />
about <strong>the</strong> burned build<strong>in</strong>g.<br />
5. Collect <strong>the</strong> <strong>in</strong>formation toge<strong>the</strong>r to help <strong>the</strong><br />
<strong>in</strong>vestigation on <strong>the</strong> s<strong>it</strong>e and future actions.<br />
Report<br />
It is advisable to make a report that <strong>in</strong>cludes <strong>the</strong><br />
<strong>in</strong>vestigation and documentation of <strong>the</strong> s<strong>it</strong>e as<br />
<strong>we</strong>ll as <strong>the</strong> results of archive research. This report<br />
can assist decision-mak<strong>in</strong>g when <strong>the</strong> question of<br />
repair, rebuild<strong>in</strong>g or conserv<strong>in</strong>g <strong>the</strong> ru<strong>in</strong>s is discussed.<br />
The report will also serve as a f<strong>in</strong>al documentation<br />
of <strong>the</strong> <strong>lost</strong> build<strong>in</strong>g (or a part of <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g).<br />
‹ 59
An essay:<br />
“Conservation, rebuild<strong>in</strong>g or what”<br />
How to approach <strong>the</strong> question<br />
If a build<strong>in</strong>g is partially or totally destroyed by<br />
<strong>fire</strong>, <strong>the</strong>re is always a question of how to deal<br />
w<strong>it</strong>h <strong>the</strong> loss. Each loss, whe<strong>the</strong>r <strong>it</strong> was total or<br />
partial is unique. It may be advisable not to make<br />
premature decisions after an accident because<br />
feel<strong>in</strong>gs are still strong and <strong>the</strong>y guide too much<br />
<strong>the</strong> decision-mak<strong>in</strong>g. After <strong>the</strong> first shock is over,<br />
<strong>it</strong> is easier to analyse what was important or valuable<br />
<strong>in</strong> <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g that is <strong>lost</strong>. Then, <strong>it</strong> might<br />
also be easier to consider <strong>the</strong> different solutions<br />
and <strong>the</strong>ir possibil<strong>it</strong>ies.<br />
One way to approach <strong>the</strong> question is to analyse<br />
<strong>the</strong> values of <strong>the</strong> <strong>lost</strong> build<strong>in</strong>g. If <strong>the</strong> value<br />
was <strong>age</strong> (or au<strong>the</strong>ntic<strong>it</strong>y), <strong>it</strong> is someth<strong>in</strong>g that<br />
cannot be reconstructed. If <strong>the</strong> value is <strong>in</strong> <strong>it</strong>s<br />
use, <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g should be rebuilt but <strong>in</strong> this<br />
case, a contemporary design might be a good<br />
solution. If <strong>the</strong> value of <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g was <strong>in</strong> <strong>it</strong>s<br />
art, <strong>it</strong> might be possible to reconstruct <strong>it</strong> after a<br />
thorough <strong>in</strong>vestigation and analysis. These <strong>we</strong>re<br />
just examples of values that might be related to<br />
build<strong>in</strong>gs.<br />
Tyrvää Church <strong>lost</strong> <strong>in</strong>terior.<br />
60 ›
T<strong>her</strong>e are usually three ma<strong>in</strong> alternatives<br />
to built a <strong>lost</strong> <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> build<strong>in</strong>g:<br />
1. Rebuild<strong>in</strong>g<br />
Often, <strong>the</strong> immediate reaction is that everyth<strong>in</strong>g<br />
must be reconstructed. In practice, this often appears<br />
to be very difficult as <strong>the</strong>re is not enough<br />
knowledge or proper documentation about <strong>the</strong><br />
<strong>lost</strong> build<strong>in</strong>g. Even if <strong>it</strong> was possible to rebuild a<br />
<strong>lost</strong> build<strong>in</strong>g w<strong>it</strong>h total accuracy <strong>in</strong> every detail, <strong>it</strong><br />
would always be a new build<strong>in</strong>g. The pat<strong>in</strong>a and<br />
<strong>the</strong> <strong>age</strong> value are <strong>lost</strong> forever.<br />
On <strong>the</strong> o<strong>the</strong>r hand, rebuild<strong>in</strong>g can be seen as<br />
an opportun<strong>it</strong>y to study old materials, <strong>the</strong>ir production<br />
and construction techniques. Dur<strong>in</strong>g a<br />
rebuild<strong>in</strong>g process, <strong>it</strong> is possible to tra<strong>in</strong> craftsmen<br />
<strong>in</strong> conservation and to study <strong>the</strong> process,<br />
materials, techniques and constructions.<br />
2. Nearly rebuild<strong>in</strong>g<br />
If <strong>the</strong> idea of a total rebuild<strong>in</strong>g is rejected, <strong>the</strong><br />
next idea is very likely to build someth<strong>in</strong>g rem<strong>in</strong>iscent<br />
of <strong>the</strong> <strong>lost</strong> build<strong>in</strong>g – but more simple,<br />
more practical or made w<strong>it</strong>h contemporary techniques.<br />
This solution is often chosen. In this case,<br />
<strong>the</strong>re are very often high hopes but <strong>the</strong> “end<br />
product” can be a disappo<strong>in</strong>tment as <strong>it</strong> does not<br />
sufficiently resemble <strong>the</strong> <strong>lost</strong> build<strong>in</strong>g but <strong>it</strong> is not<br />
really a new one ei<strong>the</strong>r.<br />
3. Contemporary design<br />
The most demand<strong>in</strong>g way to act is to build someth<strong>in</strong>g<br />
totally new w<strong>it</strong>h a contemporary design.<br />
This option requires cour<strong>age</strong> <strong>from</strong> <strong>the</strong> client and<br />
designer. If <strong>the</strong> result turns out successfully, <strong>it</strong> can<br />
be seen as a new beg<strong>in</strong>n<strong>in</strong>g. On <strong>the</strong> o<strong>the</strong>r hand, if<br />
<strong>the</strong> new design is not good <strong>it</strong> might <strong>in</strong>crease <strong>the</strong><br />
feel<strong>in</strong>g of loss.<br />
Södra Råda before <strong>fire</strong>.<br />
Att<strong>it</strong>udes <strong>in</strong> different countries<br />
towards rebuild<strong>in</strong>g after a <strong>fire</strong><br />
F<strong>in</strong>land<br />
In <strong>the</strong> 1970s and 1980s, rebuild<strong>in</strong>g was regarded<br />
<strong>in</strong> F<strong>in</strong>land as a falsification of history. Lost is<br />
<strong>lost</strong>, <strong>it</strong> is gone and you cannot get <strong>it</strong> back. This<br />
th<strong>in</strong>k<strong>in</strong>g was based on qu<strong>it</strong>e strict adoption of <strong>the</strong><br />
Venice Charter of 1964 (International Charter<br />
for <strong>the</strong> Conservation and Restoration of Monuments<br />
and S<strong>it</strong>es). Accord<strong>in</strong>g to F<strong>in</strong>nish way of<br />
th<strong>in</strong>k<strong>in</strong>g, au<strong>the</strong>ntic<strong>it</strong>y is au<strong>the</strong>ntic<strong>it</strong>y of materials,<br />
not only that of shape or design.<br />
Lately, <strong>the</strong> att<strong>it</strong>ude has become more tolerant<br />
and rebuild<strong>in</strong>g can at least be seen as a <strong>learn</strong><strong>in</strong>g<br />
process. In add<strong>it</strong>ion, <strong>the</strong> concept of rebuild<strong>in</strong>g atmosp<strong>her</strong>e<br />
has been discussed qu<strong>it</strong>e much lately.<br />
The separation bet<strong>we</strong>en total or partial rebuild<strong>in</strong>g<br />
had already been made earlier. It is easy<br />
to accept rebuild<strong>in</strong>g when only a part of <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g<br />
is <strong>lost</strong> <strong>in</strong> a <strong>fire</strong>. Then, <strong>it</strong> is possible to th<strong>in</strong>k of<br />
<strong>it</strong> as a k<strong>in</strong>d of recovery or a repair. The Venice<br />
Charter says that <strong>the</strong> reconstructed part must be<br />
dist<strong>in</strong>guishable; you have to be able to recognise<br />
<strong>the</strong> orig<strong>in</strong>al <strong>from</strong> later add<strong>it</strong>ions. The reconstructed<br />
part has usually tra<strong>it</strong>s of <strong>the</strong> orig<strong>in</strong>al but<br />
<strong>it</strong>s details are simpler, thus <strong>in</strong>dicat<strong>in</strong>g <strong>the</strong> difference<br />
bet<strong>we</strong>en <strong>the</strong> au<strong>the</strong>ntic and reconstructed<br />
parts. The aim is that <strong>the</strong> overall impression is<br />
harmonious, even if some details are miss<strong>in</strong>g.<br />
‹ 61
Norway<br />
The policy of <strong>the</strong> Riksantikvaren is to dist<strong>in</strong>guish<br />
bet<strong>we</strong>en cases w<strong>her</strong>e build<strong>in</strong>gs have been <strong>lost</strong><br />
completely or just partially. When a build<strong>in</strong>g is<br />
completely <strong>lost</strong>, rebuild<strong>in</strong>g <strong>it</strong> is of no <strong>in</strong>terest.<br />
The historic value lies <strong>in</strong> <strong>the</strong> au<strong>the</strong>ntic material.<br />
A partially <strong>lost</strong> build<strong>in</strong>g is a different case. To<br />
save <strong>the</strong> au<strong>the</strong>ntic<strong>it</strong>y of <strong>the</strong> rema<strong>in</strong><strong>in</strong>g parts, <strong>it</strong> is<br />
often of v<strong>it</strong>al importance to reconstruct <strong>the</strong> <strong>lost</strong><br />
parts. This could be for structural reasons, <strong>the</strong><br />
understand<strong>in</strong>g of <strong>the</strong> monument, or simply <strong>the</strong><br />
presentation of <strong>the</strong> monument <strong>it</strong>self. Rebuild<strong>in</strong>g<br />
would normally be undertaken us<strong>in</strong>g trad<strong>it</strong>ional<br />
materials and techniques.<br />
Economically, <strong>from</strong> <strong>the</strong> <strong>in</strong>surance po<strong>in</strong>t of<br />
view, a partial <strong>fire</strong> is more costly than complete<br />
destruction. Partial destruction leaves a lot of<br />
traces and au<strong>the</strong>ntic material that will be used as<br />
a basis for rebuild<strong>in</strong>g. T<strong>her</strong>e is also an attempt to<br />
conserve, repair and reuse as much as possible of<br />
<strong>the</strong> dam<strong>age</strong>d parts – to avoid loss of au<strong>the</strong>ntic<strong>it</strong>y.<br />
T<strong>her</strong>e have been a number of <strong>fire</strong>s <strong>in</strong> Nor<strong>we</strong>gian<br />
churches w<strong>her</strong>e this policy has been applied<br />
over <strong>the</strong> past ten to fifteen years.<br />
S<strong>we</strong>den<br />
On <strong>the</strong> national level, <strong>the</strong>re has been no clear<br />
policy or established practise on how to handle<br />
<strong>the</strong> issue of protected build<strong>in</strong>gs <strong>lost</strong> <strong>in</strong> <strong>fire</strong>. As <strong>in</strong><br />
many o<strong>the</strong>r countries, <strong>the</strong> Venice Charter had an<br />
impact on <strong>the</strong> restoration policy <strong>in</strong> S<strong>we</strong>den, especially<br />
dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> late 1970s and 1980–1990. One<br />
important example of <strong>the</strong> Venice Charter is <strong>the</strong><br />
great caution <strong>in</strong> deal<strong>in</strong>g w<strong>it</strong>h rebuild<strong>in</strong>g.<br />
Dur<strong>in</strong>g previous decades, <strong>the</strong> practice has<br />
been to regard every new piece of dam<strong>age</strong> to cultural<br />
<strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> as a unique s<strong>it</strong>uation, w<strong>it</strong>h many<br />
aspects and cond<strong>it</strong>ions <strong>in</strong>teract<strong>in</strong>g. For churches<br />
<strong>lost</strong> <strong>in</strong> <strong>fire</strong>, <strong>the</strong> wish of <strong>the</strong> congregation on how<br />
to handle <strong>the</strong> loss is of utmost importance. Ho<strong>we</strong>ver,<br />
<strong>the</strong> County Adm<strong>in</strong>istrative Board has to approve<br />
<strong>the</strong> proposal <strong>from</strong> <strong>the</strong> congregation <strong>in</strong> accordance<br />
w<strong>it</strong>h to <strong>the</strong> Her<strong>it</strong><strong>age</strong> Conservation Act.<br />
Decisions concern<strong>in</strong>g o<strong>the</strong>r protected build<strong>in</strong>gs<br />
are made <strong>in</strong> dialogue bet<strong>we</strong>en <strong>the</strong> owner of<br />
<strong>the</strong> property and <strong>the</strong> antiquarian author<strong>it</strong>ies so as<br />
to ascerta<strong>in</strong> a decision that is both historically<br />
credible and democratically acceptable.<br />
Dur<strong>in</strong>g previous decades, one common solution<br />
to handle <strong>the</strong> loss of a protected build<strong>in</strong>g was<br />
to reconstruct <strong>it</strong>s exterior us<strong>in</strong>g trad<strong>it</strong>ional materials<br />
and techniques. A more pragmatic att<strong>it</strong>ude has<br />
generally been practised for <strong>the</strong> <strong>in</strong>terior. The result<br />
of this has sometimes been a new layout.<br />
S<strong>in</strong>ce a reconstructed build<strong>in</strong>g has to fulfil<br />
<strong>the</strong> regulations for a new build<strong>in</strong>g (accord<strong>in</strong>g to<br />
<strong>the</strong> Plann<strong>in</strong>g and Build<strong>in</strong>g Act) this can also affect<br />
<strong>the</strong> outcome.<br />
The att<strong>it</strong>udes mentioned above may differ to<br />
some extent <strong>from</strong> att<strong>it</strong>udes <strong>in</strong> o<strong>the</strong>r parts of Europe,<br />
s<strong>in</strong>ce S<strong>we</strong>den was not directly <strong>in</strong>volved <strong>in</strong><br />
World War 2. It seems that S<strong>we</strong>den also focuses<br />
more on workmanship <strong>in</strong> details, such as handhewn<br />
logs, than elsew<strong>her</strong>e. This may also have<br />
someth<strong>in</strong>g to do w<strong>it</strong>h <strong>the</strong> fact that S<strong>we</strong>den was<br />
spared <strong>the</strong> devastat<strong>in</strong>g effects of <strong>the</strong> war.<br />
Churches <strong>lost</strong> <strong>in</strong> <strong>fire</strong> as examples<br />
Trad<strong>it</strong>ionally <strong>in</strong> <strong>the</strong> Scand<strong>in</strong>avian societies, <strong>the</strong><br />
church has been <strong>the</strong> centre of <strong>the</strong> local commun<strong>it</strong>y.<br />
Everybody belonged to <strong>the</strong> church and <strong>the</strong><br />
church was not only <strong>the</strong> place w<strong>her</strong>e <strong>the</strong> service<br />
was held but <strong>it</strong> was also <strong>the</strong> place w<strong>her</strong>e <strong>the</strong> State<br />
was very much present – <strong>the</strong> place w<strong>her</strong>e new<br />
laws <strong>we</strong>re proclaimed, news was exchanged, and<br />
people met and made bus<strong>in</strong>ess. Inside <strong>the</strong> church,<br />
everybody had his place accord<strong>in</strong>g to rank. Even<br />
<strong>in</strong> our modern times, <strong>the</strong> major<strong>it</strong>y belong to <strong>the</strong><br />
church and most people are buried <strong>in</strong> cemeteries<br />
surround<strong>in</strong>g <strong>the</strong> churches. This makes <strong>the</strong> church<br />
build<strong>in</strong>g a central part of people’s lives, even if<br />
<strong>the</strong> major<strong>it</strong>y does not attend services regularly.<br />
The church is also often <strong>the</strong> oldest build<strong>in</strong>g<br />
<strong>in</strong> <strong>the</strong> commun<strong>it</strong>y and <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g w<strong>her</strong>e <strong>we</strong> f<strong>in</strong>d<br />
<strong>the</strong> most <strong>in</strong>terest<strong>in</strong>g arch<strong>it</strong>ecture – <strong>the</strong> result of<br />
craftsmen’s skills, <strong>the</strong> artists’ works and so on.<br />
These facts have also made church build<strong>in</strong>gs <strong>the</strong><br />
objects w<strong>it</strong>h <strong>the</strong> longest history <strong>in</strong> restoration and<br />
conservation. Much of <strong>the</strong> ideology of conservation<br />
and restoration has been developed <strong>in</strong> work<br />
go<strong>in</strong>g on <strong>in</strong> churches. Maybe <strong>the</strong>y can also lead<br />
<strong>the</strong> way when discuss<strong>in</strong>g <strong>the</strong> question of rebuild<strong>in</strong>g<br />
after a <strong>fire</strong>.<br />
Dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> last century, approximately one<br />
church per year was <strong>lost</strong> <strong>in</strong> <strong>fire</strong> <strong>in</strong> S<strong>we</strong>den. In a<br />
study <strong>in</strong> 2003, <strong>the</strong> Riksantikvarieämbetet selected<br />
62 ›
sixteen churches that had been <strong>lost</strong> <strong>in</strong> <strong>fire</strong> dur<strong>in</strong>g<br />
<strong>the</strong> past few decades to f<strong>in</strong>d out how <strong>the</strong> discussions<br />
<strong>we</strong>nt after <strong>the</strong> <strong>fire</strong>, what <strong>the</strong> arguments<br />
<strong>we</strong>re and <strong>in</strong> what <strong>the</strong>y resulted.<br />
Reactions after a <strong>fire</strong><br />
Accord<strong>in</strong>g to <strong>the</strong> S<strong>we</strong>dish study, <strong>the</strong> immediate<br />
reaction among people was to get <strong>the</strong> church<br />
back <strong>in</strong> <strong>the</strong> same shape as <strong>it</strong> was before <strong>the</strong> <strong>fire</strong>.<br />
This often seemed to be <strong>the</strong> only possible alternative<br />
just after <strong>the</strong> <strong>fire</strong>. When time passed, ho<strong>we</strong>ver,<br />
a more varied discussion on how to handle<br />
<strong>the</strong> dam<strong>age</strong>d build<strong>in</strong>g usually took place.<br />
The people work<strong>in</strong>g w<strong>it</strong>h<strong>in</strong> a church or <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />
congregation <strong>we</strong>re most often <strong>the</strong> ones who preferred<br />
changes and had no difficulties <strong>in</strong> see<strong>in</strong>g<br />
alternative solutions to restor<strong>in</strong>g <strong>the</strong> church after<br />
a <strong>fire</strong>. The church build<strong>in</strong>g <strong>it</strong>self is often given a<br />
functional (use) value and usually a complete rebuild<strong>in</strong>g<br />
is considered too costly and not result<strong>in</strong>g<br />
<strong>in</strong> <strong>the</strong> expected outcome. “What is <strong>lost</strong> can not<br />
be restored”.<br />
The people not actively <strong>in</strong>volved <strong>in</strong> <strong>the</strong> church<br />
<strong>we</strong>re often more negative to changes and <strong>the</strong>y<br />
usually argued for a complete rebuild<strong>in</strong>g of <strong>the</strong><br />
church. The importance of <strong>the</strong> church as a landmark<br />
was argued, as was <strong>it</strong>s importance for historic<br />
cont<strong>in</strong>u<strong>it</strong>y and local ident<strong>it</strong>y. “We miss our<br />
church, <strong>it</strong>s silhouette and <strong>the</strong> r<strong>in</strong>g<strong>in</strong>g bells. An<br />
important part of our cultural <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> has been<br />
dam<strong>age</strong>d”. It was argued that extensive changes<br />
or a new design would dam<strong>age</strong> culturally historic<br />
values. Often this reflected a wish to rega<strong>in</strong> what<br />
once existed, and culturally historic values are<br />
used as arguments.<br />
T<strong>her</strong>e is someth<strong>in</strong>g special about old churches,<br />
someth<strong>in</strong>g that people long for and love. Our<br />
academic discussions should take this side of<br />
th<strong>in</strong>gs <strong>in</strong>to consideration <strong>in</strong> order to f<strong>in</strong>d what<br />
touches <strong>the</strong> hearts of people, even if <strong>it</strong> does not<br />
follow accepted rules and practises.<br />
Examples<br />
Tyrvää (F<strong>in</strong>land)<br />
In this case, <strong>the</strong> idea was to restore <strong>the</strong> <strong>lost</strong> atmosp<strong>her</strong>e<br />
and not <strong>the</strong> <strong>lost</strong> <strong>in</strong>terior. In fact, <strong>the</strong> rebuild<strong>in</strong>g<br />
of <strong>the</strong> <strong>in</strong>terior of Tyrvää Church follo<strong>we</strong>d<br />
<strong>the</strong> Venice Charter by show<strong>in</strong>g <strong>in</strong> some<br />
details of <strong>the</strong> wooden structures that <strong>it</strong> is not <strong>the</strong><br />
orig<strong>in</strong>al. It was not meant to be a copy of <strong>the</strong><br />
burned <strong>in</strong>terior, even if does look very much like<br />
<strong>it</strong> <strong>in</strong> real<strong>it</strong>y.<br />
In this particular case, <strong>it</strong> could have been possible<br />
to accept <strong>the</strong> copy because everyth<strong>in</strong>g was<br />
burned down and thus <strong>it</strong> would have been impossible<br />
to mix <strong>the</strong> orig<strong>in</strong>al and <strong>the</strong> rebuild<strong>in</strong>g.<br />
The board<strong>in</strong>g <strong>in</strong> <strong>the</strong> panels for pa<strong>in</strong>t<strong>in</strong>gs was made<br />
horizontal while <strong>in</strong> <strong>the</strong> old Tyrvää Church <strong>it</strong> was vertical.<br />
‹ 63
Karjalohja “new” Church <strong>from</strong> 1977.<br />
Karjalohja (F<strong>in</strong>land)<br />
The church <strong>in</strong> Karjalohja was left as a ru<strong>in</strong> because<br />
<strong>the</strong> <strong>Museovirasto</strong> demanded so. Only <strong>the</strong><br />
brick walls rema<strong>in</strong>ed <strong>in</strong> 1970. They <strong>we</strong>re streng<strong>the</strong>ned<br />
w<strong>it</strong>h concrete to w<strong>it</strong>hstand <strong>the</strong> cold and humid<br />
Nordic climate. A box of glass and steel was<br />
built next to <strong>the</strong> church <strong>in</strong> 1977. In <strong>it</strong>s leaflet, <strong>the</strong><br />
congregation says that <strong>the</strong> new glass church has<br />
caused anxiety <strong>in</strong> people because of <strong>it</strong>s modern<br />
and severe arch<strong>it</strong>ecture. T<strong>her</strong>e is a story about a<br />
small boy who said to his mo<strong>the</strong>r “what a congregation,<br />
<strong>the</strong>y even have a swimm<strong>in</strong>g hall <strong>her</strong>e “.<br />
Because <strong>the</strong> members of congregation missed<br />
<strong>the</strong>ir old church, <strong>the</strong> decision was made to rebuild<br />
<strong>it</strong>, but not to follow what <strong>it</strong> was like before <strong>the</strong> <strong>fire</strong>.<br />
This was due to <strong>the</strong> economic reasons; everyth<strong>in</strong>g<br />
had to be low cost. The first step <strong>in</strong> 1995 was to<br />
lift <strong>the</strong> look-like prefabricated top of <strong>the</strong> to<strong>we</strong>r<br />
onto <strong>the</strong> church. The next phase was a new roof <strong>in</strong><br />
1997, but w<strong>it</strong>hout <strong>the</strong> wooden ceil<strong>in</strong>g vault. Step<br />
by step, <strong>the</strong> church was rebuilt. F<strong>in</strong>ally, old benches<br />
<strong>from</strong> <strong>the</strong> Church of Kouvola <strong>we</strong>re added. They<br />
had been ly<strong>in</strong>g <strong>in</strong> stor<strong>age</strong> for many years and <strong>the</strong>y<br />
<strong>we</strong>re given as a donation. The local people are now<br />
very happy about <strong>the</strong>ir “real church”, which is used<br />
only <strong>in</strong> <strong>the</strong> summer because <strong>it</strong> is unheated. A heat<strong>in</strong>g<br />
system will be <strong>in</strong>stalled <strong>in</strong> 2004, if <strong>the</strong> congregation<br />
has money to do <strong>it</strong>.<br />
Karjalohja Church when rebuilt.<br />
Otaniemi Chapel (F<strong>in</strong>land)<br />
Otaniemi Chapel is one of <strong>the</strong> most impressive<br />
examples of F<strong>in</strong>nish contemporary arch<strong>it</strong>ecture.<br />
It was built <strong>in</strong> 1957 and designed by <strong>the</strong> arch<strong>it</strong>ects<br />
Heikki and Kaija Sirén. It was struck by<br />
lightn<strong>in</strong>g and totally burned down <strong>in</strong> <strong>the</strong> 1970s.<br />
It was reconstructed <strong>in</strong> 1978 immediately after<br />
<strong>the</strong> <strong>fire</strong> w<strong>it</strong>hout any discussion about <strong>the</strong> o<strong>the</strong>r<br />
options. Of course, all <strong>the</strong> draw<strong>in</strong>gs <strong>we</strong>re at hand<br />
and <strong>the</strong> arch<strong>it</strong>ects <strong>we</strong>re able to direct <strong>the</strong> rebuild<strong>in</strong>g.<br />
64 ›
Veldre before <strong>the</strong> <strong>fire</strong>.<br />
Veldre reconstructed.<br />
Nor<strong>we</strong>gian examples<br />
T<strong>her</strong>e are several cases of rebuild<strong>in</strong>g <strong>lost</strong> churches.<br />
The most famous examples are probably <strong>the</strong> Holmenkollen<br />
Chapel <strong>in</strong> Oslo and <strong>the</strong> Fantoft stave<br />
church <strong>in</strong> Bergen. In <strong>the</strong>se cases, <strong>the</strong> orig<strong>in</strong>al design<br />
was far more important than <strong>the</strong> orig<strong>in</strong>al<strong>it</strong>y of<br />
methods and materials. In <strong>the</strong> case of <strong>the</strong> Innset<br />
Church, <strong>the</strong> general exterior impression is that <strong>the</strong><br />
old church has returned, but a closer look shows<br />
that <strong>the</strong> new arch<strong>it</strong>ecture as <strong>we</strong>ll as modern l<strong>it</strong>urgy<br />
and regulations have changed <strong>the</strong> church and converted<br />
<strong>it</strong> <strong>in</strong>to a modern church w<strong>it</strong>h a lot of references<br />
to <strong>the</strong> old. This applies even more to <strong>the</strong><br />
Veldre Church w<strong>her</strong>e <strong>the</strong> church is a completely<br />
new and modern design w<strong>it</strong>h a number of references<br />
to history such as <strong>the</strong> top of <strong>the</strong> to<strong>we</strong>r, <strong>the</strong><br />
old door r<strong>in</strong>g, a copy of <strong>the</strong> old Madonna <strong>in</strong> medieval<br />
colours and <strong>the</strong> altarpiece made of reused<br />
stones <strong>from</strong> <strong>the</strong> foundations of <strong>the</strong> old church.<br />
Fantoft just after <strong>the</strong> <strong>fire</strong>.<br />
Fantoft reconstructed.<br />
‹ 65
The new church <strong>in</strong> Trönö was built <strong>in</strong>side <strong>the</strong> rema<strong>in</strong>s of<br />
<strong>the</strong> old church.<br />
The modern and <strong>the</strong> old meet.<br />
Trönö (S<strong>we</strong>den)<br />
Trönö Church, built of bricks <strong>in</strong> 1893–1895,<br />
burnt <strong>in</strong> 1998. It stands out <strong>from</strong> o<strong>the</strong>r churches<br />
<strong>in</strong> that a new church was built <strong>in</strong>side <strong>the</strong> ru<strong>in</strong> of<br />
<strong>the</strong> old one. A smaller church was built <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />
chancel and front part of <strong>the</strong> aisle. The new<br />
church is of a modern design. The rema<strong>in</strong><strong>in</strong>g part<br />
of <strong>the</strong> aisle is now used as an open yard. The spire<br />
of <strong>the</strong> to<strong>we</strong>r walls has been replaced by a construction<br />
made of glass.<br />
After <strong>the</strong> <strong>fire</strong>, <strong>the</strong> parish discussed whe<strong>the</strong>r to<br />
rebuild <strong>the</strong> old church or to tear down <strong>the</strong> walls<br />
and build a completely new church. The true<br />
wish of <strong>the</strong> parish was to rebuild <strong>the</strong> old church<br />
as <strong>it</strong> was before <strong>the</strong> <strong>fire</strong>. S<strong>in</strong>ce <strong>the</strong> fund<strong>in</strong>g was<br />
<strong>in</strong>sufficient for rebuild<strong>in</strong>g <strong>the</strong> church and s<strong>in</strong>ce<br />
<strong>the</strong> parish did not want to tear down <strong>the</strong> walls,<br />
this somewhat uncommon solution was chosen.<br />
Which solutions <strong>we</strong>re chosen<br />
A study of <strong>the</strong> 16 churches <strong>in</strong> S<strong>we</strong>den sho<strong>we</strong>d that<br />
five different solutions <strong>we</strong>re mostly discussed.<br />
In<strong>it</strong>ially a complete rebuild<strong>in</strong>g, <strong>in</strong>clud<strong>in</strong>g<br />
both <strong>the</strong> exterior and <strong>the</strong> <strong>in</strong>terior of <strong>the</strong> church<br />
was discussed and this solution was chosen <strong>in</strong><br />
two cases. If this solution was rejected, a rebuild<strong>in</strong>g<br />
of <strong>the</strong> exterior w<strong>it</strong>h a new <strong>in</strong>terior designed<br />
for today’s l<strong>it</strong>urgical requirements was discussed.<br />
This was done <strong>in</strong> n<strong>in</strong>e cases.<br />
Two parishes made <strong>the</strong> choice to build a new<br />
church of contemporary design on <strong>the</strong> same s<strong>it</strong>e.<br />
Build<strong>in</strong>g a new church of contemporary design<br />
on a new s<strong>it</strong>e was also discussed, but not chosen,<br />
by any parish. F<strong>in</strong>ally, <strong>the</strong> alternative not to rebuild<br />
<strong>the</strong> church at all was discussed. This latter<br />
decision was taken <strong>in</strong> two cases because those<br />
churches <strong>we</strong>re no longer <strong>in</strong> use.<br />
66 ›
Summary<br />
In English<br />
Background<br />
The project consisted of three sem<strong>in</strong>ars dur<strong>in</strong>g<br />
2003 and <strong>the</strong> participants <strong>we</strong>re <strong>from</strong> <strong>the</strong> <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong><br />
boards of F<strong>in</strong>land, Norway and S<strong>we</strong>den.<br />
T<strong>her</strong>e are some common aspects<br />
<strong>in</strong> <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection of<br />
historic build<strong>in</strong>gs <strong>in</strong> all <strong>the</strong>se countries:<br />
• A large proportion of historic build<strong>in</strong>gs<br />
<strong>in</strong> Nordic countries are made of wood.<br />
• T<strong>her</strong>e are historic wooden towns<br />
that are densely packed and<br />
w<strong>her</strong>e <strong>the</strong> threat of <strong>fire</strong> is serious risk.<br />
• Some historic build<strong>in</strong>gs are located<br />
<strong>in</strong> remote places.<br />
• The climate <strong>in</strong> all three countries is cold<br />
<strong>in</strong> <strong>the</strong> w<strong>in</strong>ter and warm <strong>in</strong> <strong>the</strong> summer,<br />
so <strong>the</strong>re is a danger of <strong>fire</strong> dur<strong>in</strong>g long<br />
dry seasons and on <strong>the</strong> o<strong>the</strong>r hand,<br />
temperatures below zero can cause problems<br />
for <strong>fire</strong> protection and <strong>fire</strong> fight<strong>in</strong>g <strong>in</strong> w<strong>in</strong>ter.<br />
Whilst <strong>the</strong> ma<strong>in</strong> aim of ord<strong>in</strong>ary <strong>fire</strong> protection is<br />
to safeguard <strong>the</strong> lives of human be<strong>in</strong>gs, <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection<br />
of historic build<strong>in</strong>gs should also safeguard<br />
<strong>the</strong> build<strong>in</strong>g and <strong>it</strong>s cultural <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> value. The aim<br />
of <strong>fire</strong> protection <strong>in</strong> historic build<strong>in</strong>gs is to achieve<br />
“<strong>the</strong> maximum safety w<strong>it</strong>h m<strong>in</strong>imum dam<strong>age</strong>”.<br />
Legislation and cooperation<br />
w<strong>it</strong>h o<strong>the</strong>r author<strong>it</strong>ies<br />
The legislation <strong>in</strong> all three countries is very similar.<br />
Accord<strong>in</strong>g to <strong>the</strong> Rescue Service Acts <strong>in</strong> each<br />
country, <strong>the</strong> owner of <strong>the</strong> (<strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> property)<br />
build<strong>in</strong>g bears responsibil<strong>it</strong>y of <strong>it</strong>s <strong>fire</strong> protection<br />
and <strong>the</strong> local author<strong>it</strong>ies bear <strong>the</strong> responsibil<strong>it</strong>y<br />
for <strong>the</strong> rescue service.<br />
The cultural <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> laws of each country<br />
conta<strong>in</strong> noth<strong>in</strong>g about <strong>fire</strong> protection measures.<br />
T<strong>her</strong>e is not anyth<strong>in</strong>g <strong>in</strong> <strong>the</strong> acts that give <strong>in</strong>structions<br />
for build<strong>in</strong>g activ<strong>it</strong>y about <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection<br />
of historic build<strong>in</strong>gs.<br />
In S<strong>we</strong>den and Norway, <strong>the</strong> <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> author<strong>it</strong>ies<br />
are <strong>in</strong> close contact w<strong>it</strong>h <strong>the</strong> rescue services.<br />
In S<strong>we</strong>den, <strong>the</strong> S<strong>we</strong>dish Rescue Agency and <strong>the</strong><br />
National Her<strong>it</strong><strong>age</strong> Board have toge<strong>the</strong>r published<br />
a handbook “Brandskydd i kulturbyggnader”.<br />
The <strong>fire</strong> protection of<br />
historic wooden towns<br />
Three projects concern<strong>in</strong>g historic wooden towns<br />
<strong>we</strong>re presented <strong>in</strong> <strong>the</strong> sem<strong>in</strong>ars: Rauma (F<strong>in</strong>land),<br />
Lillehammer (Norway) and Eksjö (S<strong>we</strong>den).<br />
After study<strong>in</strong>g <strong>the</strong> examples dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong> project, <strong>it</strong> is<br />
possible to propose that follow<strong>in</strong>g matters should<br />
be considered when start<strong>in</strong>g a <strong>fire</strong> protection<br />
project <strong>in</strong> a historic wooden town:<br />
1. What is <strong>the</strong> goal of <strong>the</strong> project (prevention of<br />
s<strong>in</strong>gle <strong>fire</strong>s or prevention of town <strong>fire</strong>)<br />
2. What k<strong>in</strong>d of risks are <strong>the</strong>re on s<strong>in</strong>gle estates<br />
and <strong>in</strong> <strong>the</strong> town structure and how can <strong>the</strong>y<br />
be m<strong>in</strong>imized<br />
3. What are <strong>the</strong> risks for <strong>fire</strong> spread<strong>in</strong>g <strong>from</strong><br />
one estate to a neighbour<strong>in</strong>g one and<br />
how can <strong>the</strong>se be m<strong>in</strong>imized<br />
How a <strong>fire</strong> can be lim<strong>it</strong>ed to a restricted area<br />
4. What can be done to detect a <strong>fire</strong><br />
as early as possible<br />
5. What problems does <strong>the</strong> <strong>fire</strong> brigade face<br />
when act<strong>in</strong>g <strong>in</strong> a town structure or<br />
on a s<strong>in</strong>gle build<strong>in</strong>g<br />
6. Is <strong>the</strong>re enough water to ext<strong>in</strong>guish a <strong>fire</strong><br />
7. How is <strong>the</strong> common tra<strong>in</strong><strong>in</strong>g of owners and<br />
<strong>in</strong>hab<strong>it</strong>ants <strong>in</strong> <strong>fire</strong> protection arranged<br />
(<strong>it</strong> is important to make <strong>the</strong>m aware of<br />
<strong>the</strong> fact that a <strong>fire</strong> <strong>in</strong> a neighbour’s house<br />
is a threat to <strong>the</strong>ir own house, too)<br />
8. Which measures are paid for by author<strong>it</strong>ies<br />
and which are left to house owners<br />
Case studies<br />
Some cases <strong>from</strong> each country <strong>we</strong>re discussed dur<strong>in</strong>g<br />
<strong>the</strong> sem<strong>in</strong>ars. These <strong>we</strong>re <strong>the</strong> Tyrvää Church,<br />
Åm<strong>in</strong>neborg manor and <strong>the</strong> Kotaselkä logg<strong>in</strong>g<br />
s<strong>it</strong>e hut <strong>in</strong> F<strong>in</strong>land; <strong>the</strong> Trondheim town <strong>fire</strong>,<br />
Innset Church, Eidsvoll Church and R<strong>in</strong>gnes<br />
farm <strong>in</strong> Norway; Södra Råda medieval church,<br />
Katar<strong>in</strong>a Church and <strong>the</strong> Jönköp<strong>in</strong>g town <strong>fire</strong> <strong>in</strong><br />
S<strong>we</strong>den.<br />
‹ 67
Choos<strong>in</strong>g <strong>the</strong> <strong>fire</strong> prevention and<br />
protection methods<br />
Here are some basic recommendations for choos<strong>in</strong>g<br />
<strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection method and equipment:<br />
• Consider that each build<strong>in</strong>g is unique.<br />
T<strong>her</strong>efore, <strong>the</strong>y require unique<br />
and creative solutions.<br />
• Try low cost methods first,<br />
complete w<strong>it</strong>h <strong>in</strong>stallations.<br />
• Choose <strong>fire</strong> protection methods that do not<br />
<strong>in</strong>volve <strong>in</strong>terference <strong>in</strong> <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g.<br />
• If <strong>in</strong>terference is unavoidable, keep <strong>it</strong> to <strong>the</strong><br />
m<strong>in</strong>imum, and <strong>it</strong> must be reversible.<br />
• New <strong>in</strong>stallations must be accessible<br />
for ma<strong>in</strong>tenance and removable<br />
w<strong>it</strong>hout caus<strong>in</strong>g dam<strong>age</strong> because <strong>the</strong>y have a<br />
much shorter lifespan than <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g <strong>it</strong>self.<br />
• Technical <strong>in</strong>stallations and<br />
<strong>in</strong>formation signs must be discrete.<br />
• Good solutions need cooperation bet<strong>we</strong>en<br />
<strong>the</strong> owner, <strong>the</strong> <strong>fire</strong> <strong>in</strong>spector and <strong>the</strong> <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong><br />
<strong>in</strong>spector.<br />
Before anyth<strong>in</strong>g is done, a strategy should be<br />
made. What is usually needed is a comb<strong>in</strong>ation of<br />
organisational and technical <strong>fire</strong> safety precautions.<br />
Often good organisation can m<strong>in</strong>imise <strong>the</strong><br />
need for technical adaptations. T<strong>her</strong>e should be a<br />
special person <strong>in</strong> each <strong>her</strong><strong>it</strong><strong>age</strong> build<strong>in</strong>g who is<br />
appo<strong>in</strong>ted to have <strong>the</strong> responsibil<strong>it</strong>y and tra<strong>in</strong><strong>in</strong>g<br />
for <strong>fire</strong> protection. This person should also carry<br />
out regular <strong>fire</strong> safety <strong>in</strong>spection.<br />
Technical <strong>in</strong>stallations<br />
The basic idea <strong>in</strong> choos<strong>in</strong>g <strong>the</strong> most su<strong>it</strong>able <strong>fire</strong><br />
protection method is first to analyse <strong>the</strong> risks and<br />
to check <strong>the</strong> available and exist<strong>in</strong>g protection<br />
methods. Then, <strong>the</strong> rema<strong>in</strong><strong>in</strong>g risks are listed and<br />
su<strong>it</strong>able prevention and protection methods are<br />
chosen. A certa<strong>in</strong> risk of <strong>fire</strong> always rema<strong>in</strong>s but a<br />
decision should be made on <strong>the</strong> acceptable level<br />
of <strong>the</strong> rema<strong>in</strong><strong>in</strong>g risk. The ma<strong>in</strong> objective is to<br />
ga<strong>in</strong> “maximum safety w<strong>it</strong>h m<strong>in</strong>imum dam<strong>age</strong>”.<br />
A few po<strong>in</strong>ts must be remembered when<br />
mak<strong>in</strong>g technical <strong>in</strong>stallations. They always need<br />
space for central un<strong>it</strong>s such as water “tanks” etc.<br />
and this space might sometimes become surpris<strong>in</strong>gly<br />
large. In add<strong>it</strong>ion, <strong>the</strong>re must always be a<br />
person or people who are responsible for technical<br />
equipment and <strong>the</strong>ir regular ma<strong>in</strong>tenance.<br />
After a <strong>fire</strong><br />
When a <strong>fire</strong> has occurred and been suppressed <strong>in</strong><br />
a historic build<strong>in</strong>g, <strong>it</strong> is necessary to protect, <strong>in</strong>vestigate<br />
and document <strong>the</strong> rema<strong>in</strong><strong>in</strong>g material.<br />
Sometimes a <strong>fire</strong> reveals structures or layers that<br />
<strong>we</strong>re previously not visible. In <strong>the</strong>se cases, a <strong>fire</strong><br />
can be seen as a possibil<strong>it</strong>y to <strong>learn</strong> someth<strong>in</strong>g<br />
new and this possibil<strong>it</strong>y should be used. It is surpris<strong>in</strong>g<br />
how much <strong>in</strong>formation can be ga<strong>in</strong>ed<br />
<strong>from</strong> charred pieces of wood and how much material<br />
can survive a <strong>fire</strong>.<br />
Actions after a <strong>fire</strong><br />
1. Protection of ru<strong>in</strong>s and rema<strong>in</strong>s<br />
2. Investigation of ru<strong>in</strong>s and rema<strong>in</strong>s<br />
3. Documentation of ru<strong>in</strong>s and rema<strong>in</strong>s<br />
4. Investigation of archives<br />
5. Report on <strong>the</strong> <strong>in</strong>vestigations<br />
Analyses before <strong>the</strong> question of<br />
“rebuild or not”<br />
Before any decision is made, <strong>the</strong> s<strong>it</strong>uation and <strong>the</strong><br />
exist<strong>in</strong>g documents and knowledge on <strong>the</strong> burned<br />
build<strong>in</strong>g should be thoroughly analysed. Then,<br />
decisions should be made on whe<strong>the</strong>r studies or<br />
experimentation are needed before apply<strong>in</strong>g certa<strong>in</strong><br />
constructions, materials or techniques.<br />
Rebuild<strong>in</strong>g can be seen as a possibil<strong>it</strong>y to<br />
<strong>learn</strong> about old techniques and materials.<br />
“Steps” <strong>in</strong> <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection<br />
of historic build<strong>in</strong>g<br />
1. Documentation and<br />
evaluation of <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g<br />
Thorough exist<strong>in</strong>g documentation of historic<br />
build<strong>in</strong>gs is important <strong>in</strong> cases when a build<strong>in</strong>g is<br />
totally <strong>lost</strong> <strong>in</strong> <strong>fire</strong>. Then, at least <strong>the</strong> <strong>in</strong>formation<br />
that has been documented is saved. Dur<strong>in</strong>g <strong>the</strong><br />
documentation, <strong>the</strong> value of <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g and <strong>it</strong>s<br />
parts should be estimated as <strong>we</strong>ll as <strong>the</strong> necessary<br />
<strong>fire</strong> safety improvements.<br />
2. Fire preventive measures<br />
The first and maybe <strong>the</strong> most important actions<br />
<strong>in</strong> improv<strong>in</strong>g <strong>the</strong> <strong>fire</strong> protection <strong>in</strong> historic build<strong>in</strong>gs<br />
are to make a <strong>fire</strong> protection strategy and to<br />
create an organisation for <strong>it</strong>. Organisation means<br />
that <strong>the</strong> users of <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g are tra<strong>in</strong>ed to take<br />
<strong>fire</strong> protection <strong>in</strong>to consideration <strong>in</strong> <strong>the</strong>ir daily<br />
work and to know how to act <strong>in</strong> <strong>the</strong> event of a<br />
<strong>fire</strong>. It is important that a special person be ap-<br />
68 ›
po<strong>in</strong>ted to be responsible for <strong>fire</strong> protection <strong>in</strong><br />
each build<strong>in</strong>g.<br />
3. Fire detection measures<br />
Early detection of a <strong>fire</strong> can considerably reduce<br />
dam<strong>age</strong>. T<strong>her</strong>efore, detection should be effectively<br />
organised. Fire detection can be ei<strong>the</strong>r by people<br />
present at <strong>the</strong> s<strong>it</strong>e or by an automatic <strong>fire</strong> detection<br />
system. T<strong>her</strong>e are many k<strong>in</strong>ds of automatic<br />
detection systems available and a careful consideration<br />
must be given to <strong>the</strong> best type <strong>in</strong> each<br />
specific case.<br />
4. Fire fight<strong>in</strong>g equipment<br />
To prevent dam<strong>age</strong>, <strong>the</strong> first <strong>fire</strong> fight<strong>in</strong>g actions<br />
are important. If <strong>it</strong> is impossible to totally suppress<br />
a <strong>fire</strong>, <strong>it</strong> is necessary to lim<strong>it</strong> <strong>it</strong>. The <strong>fire</strong> fight<strong>in</strong>g<br />
equipment for <strong>the</strong> first action should be easily<br />
available and easy to use.<br />
An automatic spr<strong>in</strong>kler system <strong>in</strong> some cases<br />
can be <strong>the</strong> best solution.<br />
5. Instructions for <strong>fire</strong> fighters<br />
and <strong>fire</strong> brigades<br />
Historic build<strong>in</strong>gs might conta<strong>in</strong> some extremely<br />
valuable parts or <strong>it</strong>ems. The <strong>fire</strong> service should be<br />
<strong>in</strong>formed of <strong>the</strong>se so <strong>the</strong>y can prevent <strong>the</strong> <strong>fire</strong><br />
<strong>from</strong> spread<strong>in</strong>g to those parts or <strong>the</strong> <strong>it</strong>ems are<br />
carried out if <strong>the</strong>y are threatened. T<strong>her</strong>e should<br />
also be <strong>in</strong>structions for which, how and w<strong>her</strong>e<br />
valuable <strong>it</strong>ems should be evacuated <strong>in</strong> <strong>the</strong> event<br />
of a <strong>fire</strong>.<br />
6. After a <strong>fire</strong><br />
Protect<strong>in</strong>g rema<strong>in</strong>s (also archaeological) is important<br />
<strong>in</strong> order to prevent fur<strong>the</strong>r dam<strong>age</strong>. In<br />
add<strong>it</strong>ion, outsiders must be kept away <strong>from</strong> <strong>the</strong><br />
rema<strong>in</strong>s or ru<strong>in</strong>s so that <strong>the</strong>y do not destroy any<br />
evidence or rema<strong>in</strong><strong>in</strong>g parts.<br />
In <strong>the</strong> event of a <strong>fire</strong> <strong>in</strong> a historic build<strong>in</strong>g,<br />
<strong>the</strong> rema<strong>in</strong>s should be thoroughly <strong>in</strong>vestigated<br />
and documented. Sometimes a <strong>fire</strong> can reveal<br />
structures that are not normally visible, so a <strong>fire</strong><br />
can be a chance to see and document <strong>the</strong>m.<br />
7. Repair, rebuild<strong>in</strong>g of leav<strong>in</strong>g as a ru<strong>in</strong><br />
When a build<strong>in</strong>g is partly or totally destroyed by<br />
<strong>fire</strong>, <strong>it</strong> is necessary to analyse <strong>the</strong> s<strong>it</strong>uation before<br />
<strong>the</strong> decision of repair, rebuild or leave as a ru<strong>in</strong> is<br />
made. All aspects such as <strong>the</strong> mean<strong>in</strong>g of <strong>the</strong><br />
build<strong>in</strong>g <strong>in</strong> <strong>the</strong> landscape, <strong>the</strong> level of documentation,<br />
<strong>the</strong> use of <strong>the</strong> build<strong>in</strong>g and <strong>the</strong> resources<br />
available and necessary for <strong>the</strong> work should be<br />
taken <strong>in</strong>to consideration.<br />
Yhteenveto suomeksi<br />
Taustaa<br />
Hanke koostuu kolmesta vuonna 2003 järjestetystä<br />
sem<strong>in</strong>aarista. Osallistujat ovat Suomen, Norjan ja<br />
Ruots<strong>in</strong> museovirastoista.<br />
Näissä kolmessa maassa on<br />
historiallisten rakennusten paloturvallisuuden<br />
kannalta yhteisiä piirte<strong>it</strong>ä:<br />
• Suuri osa historiallisista rakennuksista<br />
on puisia.<br />
• Joka maassa on historiallisia, tiivi<strong>it</strong>ä puukaupunkeja,<br />
joissa tulipalon vaara on suuri.<br />
• Osa historiallisista rakennuksista sija<strong>it</strong>see<br />
“kaukana kaikesta”.<br />
• Ilmasto on kaikissa maissa kylmä talvella ja<br />
lämm<strong>in</strong> kesällä. Kuiva kesäaika lisää paloriskiä<br />
ja toisaalta talven pakkaset vaikeuttavat<br />
paloturvallisuusasennuksia ja sammutustyötä.<br />
Kun tavallisesti paloturvallisuuden päätavo<strong>it</strong>e on<br />
suojella ihmisiä, on historiallisten rakennusten<br />
kohdalla tavo<strong>it</strong>e suojella ja säästää myös rakennus<br />
ja siihen sisältyvät arvot. Palosuojauksen tavo<strong>it</strong>e<br />
historiallisissa rakennuksissa on saavuttaa<br />
”maksim<strong>it</strong>urvallisuus m<strong>in</strong>imivah<strong>in</strong>goilla”.<br />
La<strong>in</strong>säädäntö ja yhteistyö<br />
muiden viranomaisten kanssa<br />
Kaikkien kolmen maan la<strong>in</strong>säädäntö on hyv<strong>in</strong> samankalta<strong>in</strong>en.<br />
Pelastuslakien mukaan joka maassa<br />
päävastuu rakennuksen paloturvallisuuden järjestämisestä<br />
kuuluu rakennuksen omistajalle ja viranomaiset<br />
kantavat vastuun pelastustoim<strong>in</strong>nasta.<br />
Kulttuuriper<strong>in</strong>töä tai rakentamista koskevassa la<strong>in</strong>säädännössä<br />
ei puhuta historiallisten rakennusten<br />
paloturvallisuudesta m<strong>it</strong>ään.<br />
Ruotsissa ja Norjassa kulttuuriper<strong>in</strong>töviranomaiset<br />
ovat tiiviissä yhteistyössä pelastusalan<br />
viranomaisten kanssa. Ruotsissa on sikälä<strong>in</strong>en<br />
museovirasto mm. tehnyt yhdessä Pelastusviraston<br />
kanssa käsikirjan Paloturvallisuus kulttuurirakennuksissa<br />
(Brandskydd i kulturbyggnader).<br />
Historiallisten puukaupunkien<br />
paloturvallisuus<br />
Hankkeen aikana olivat esillä kolmen puukaupung<strong>in</strong><br />
paloturvallisuushankkeet: Vanhan Rauman,<br />
Lillehammer<strong>in</strong> (Norja) ja Eksjön (Ruotsi).<br />
‹ 69
Näih<strong>in</strong> tutustumisen jälkeen on mahdollista suos<strong>it</strong>ella,<br />
että seuraavi<strong>in</strong> asioih<strong>in</strong> ki<strong>in</strong>n<strong>it</strong>etään huomiota<br />
kun pyr<strong>it</strong>ään parantamaan puukaupung<strong>in</strong><br />
paloturvallisuutta:<br />
1. Mikä on tavo<strong>it</strong>e<br />
(yks<strong>it</strong>täisten palojen vai<br />
kaupunkipalon estäm<strong>in</strong>en)<br />
2. Yks<strong>it</strong>täisten rakennusten sekä kaupunkirakenteen<br />
paloturvallisuusriskien karto<strong>it</strong>us.<br />
3. Ku<strong>in</strong>ka suuri riski on palon leviämiselle naapurirakennuksi<strong>in</strong><br />
ja m<strong>it</strong>en tämä voidaan estää.<br />
M<strong>it</strong>en rajata palo mahdollisimman<br />
pienelle alalle<br />
4. M<strong>it</strong>en palot saadaan hava<strong>it</strong>tua ajoissa<br />
5. Millaisia ongelmia on<br />
palokunnan kannalta kaupunkirakenteessa ja<br />
yks<strong>it</strong>täisissä ki<strong>in</strong>teistöissä<br />
6. Onko tarpeeksi sammutusvettä saatavilla<br />
7. M<strong>it</strong>en asennekasvattaa asukka<strong>it</strong>a ja<br />
ki<strong>in</strong>teistöjen omistajia (on tärkeää saada heidät<br />
ymmärtämään, että palo yhdessä rakennuksessa<br />
voi olla uhka koko kaupungille)<br />
8. M<strong>it</strong>kä toimenp<strong>it</strong>eet tehdään julkisella<br />
raho<strong>it</strong>uksella ja m<strong>it</strong>kä jäävät omistajien ja<br />
asukkaiden maksettaviksi<br />
Esimerkk<strong>it</strong>apaukset<br />
Sem<strong>in</strong>aarien aikana käs<strong>it</strong>elti<strong>in</strong> muutamia tapahtune<strong>it</strong>a<br />
paloja, joiden avulla keskustelti<strong>in</strong> historiallisten<br />
rakennusten paloturvallisuudesta ja toimenp<strong>it</strong>eistä<br />
palon jälkeen. Nämä esimerk<strong>it</strong> olivat:<br />
Tyrvään Kirkko, Åm<strong>in</strong>neborg<strong>in</strong> kartano ja Kotaselän<br />
savottakämppä Suomesta; Trondheim<strong>in</strong><br />
korttelipalo, Innset<strong>in</strong> kirkko, Eidsvoll<strong>in</strong> kirkko ja<br />
R<strong>in</strong>gnes<strong>in</strong> maatila Norjasta sekä Södra Rådan<br />
keskiaika<strong>in</strong>en kirkko, Katar<strong>in</strong>an kirkko ja Jönköp<strong>in</strong>g<strong>in</strong><br />
korttelipalo Ruotsista.<br />
M<strong>it</strong>en val<strong>it</strong>a sopiva tapa<br />
parantaa paloturvallisuutta<br />
Ohessa on muutamia suos<strong>it</strong>uksia m<strong>it</strong>en lähestyä<br />
kysymystä paloturvallisuuden parantamisesta:<br />
• Muista, että joka<strong>in</strong>en historiall<strong>in</strong>en rakennus<br />
on yksilö. Siksi joka<strong>in</strong>en niistä vaatii<br />
yksilöllisiä ratkaisuja.<br />
• Alo<strong>it</strong>a edullisista ja yks<strong>in</strong>kertaisista toimenp<strong>it</strong>eistä.<br />
Täydennä teknisillä asennuksilla.<br />
• Val<strong>it</strong>se sellaisia palosuojaustoimenp<strong>it</strong>e<strong>it</strong>ä,<br />
jotka eivät aiheuta vah<strong>in</strong>koa rakennukselle.<br />
• Jos rakenteisi<strong>in</strong> on pakko tehdä muutoksia,<br />
tee mahdollisimman vähän.<br />
• Uusi<strong>in</strong> asennuksi<strong>in</strong> on päästävä käsiksi ja<br />
niiden on oltava poistettavissa,<br />
sillä teknisten la<strong>it</strong>teiden el<strong>in</strong>ikä on<br />
lyhyempi ku<strong>in</strong> rakennuksen.<br />
• Teknisten asennusten ja kylttien tulee olla<br />
mahdollisimman huomaamattomia.<br />
• Hyvien ratkaisujen löytäm<strong>in</strong>en vaatii<br />
omistajan, palo<strong>in</strong>s<strong>in</strong>öör<strong>in</strong> ja kulttuuriper<strong>in</strong>töviranomaisen<br />
hyvää yhteistyötä.<br />
Ennen ku<strong>in</strong> m<strong>it</strong>ään tehdään, on laad<strong>it</strong>tava<br />
strategia. Yleensä tarv<strong>it</strong>aan hall<strong>in</strong>nollisten<br />
toimenp<strong>it</strong>eiden ja teknisten asennusten<br />
yhdistelmää. Use<strong>in</strong> ku<strong>it</strong>enk<strong>in</strong> jo hyvä<br />
organisaatio vähentää teknisten asennusten<br />
tarvetta. Jokaisessa historiallisessa<br />
rakennuksessa tulisi olla yksi henkilö,<br />
joka vastaa paloturvallisuudesta ja<br />
suor<strong>it</strong>taa säännölliset tarkastukset.<br />
Tekniset asennukset<br />
Sopivimman palosuojaustavan val<strong>it</strong>semisen perusajatus<br />
on ens<strong>in</strong> analysoida risk<strong>it</strong> ja selv<strong>it</strong>tää<br />
olemassa / käytettävissä olevat suojaustavat. S<strong>it</strong>ten<br />
jäljelle jäävät risk<strong>it</strong> listataan ja sopivat toimenp<strong>it</strong>eet<br />
paloturvallisuuden parantamiseksi val<strong>it</strong>aan.<br />
A<strong>in</strong>a jää jäljelle ku<strong>it</strong>enk<strong>in</strong> jonk<strong>in</strong>aste<strong>in</strong>en riski,<br />
jolle on määr<strong>it</strong>eltävä hyväksyttävä taso. Perustavo<strong>it</strong>e<br />
on saavuttaa maksim<strong>it</strong>urvallisuus m<strong>in</strong>imivah<strong>in</strong>go<strong>in</strong>.<br />
Muutama seikka on muistettava, kun käytetään<br />
teknisiä la<strong>it</strong>te<strong>it</strong>a. Ne tarv<strong>it</strong>sevat a<strong>in</strong>a erillisen<br />
teknisen tilan keskusyksikölle, vesi- ja kaasusäiliöille<br />
ym. ja tämä tila saattaa muodostua yllättävän<br />
suureksi. La<strong>it</strong>teet vaativat myös ihmisiä, jotka<br />
osaavat ni<strong>it</strong>ä käyttää ja huoltavat ni<strong>it</strong>ä säännöllisesti.<br />
Palon jälkeen<br />
Kun historiallisessa rakennuksessa ollut palo on<br />
sammutettu, on tarpeen suojata, tutkia ja dokumentoida<br />
jäänteet. Joskus palo tuo esille rakente<strong>it</strong>a<br />
tai kerrostumia, jotka eivät ole ennen olleet esillä.<br />
Näissä tilanteissa palo voidaan nähdä tilaisuutena<br />
tutkia ja oppia uutta ja tämä mahdollisuus tulee<br />
käyttää. On yllättävää ku<strong>in</strong>ka paljon <strong>in</strong>formaatiota<br />
voi olla jäljellä hiiltyneissä puupaloissa ja paljonko<br />
materiaalia voi pa<strong>lost</strong>a säilyä.<br />
70 ›
Toimenp<strong>it</strong>eet palon jälkeen<br />
1. Jäänteiden suojaus<br />
2. Jäänteiden tutkimus<br />
3. Jäänteiden dokumento<strong>in</strong>ti<br />
4. Arkistotutkimus<br />
5. Raportti<br />
Analyysi ennen kysymystä<br />
”rekonstruktio vai ei”<br />
Ennen ku<strong>in</strong> päätöksiä tehdään palaneen rakennuksen<br />
rekonstruktion tai korjauksen suhteen, on<br />
koko tilanne ja olemassa olevat dokument<strong>it</strong> sekä<br />
tiedot rakennuksesta analyso<strong>it</strong>ava kunnolla. Mikäli<br />
tämän jälkeen päädytään jonk<strong>in</strong>asteiseen rekonstruktioon,<br />
on selv<strong>it</strong>ettävä tarv<strong>it</strong>aanko tutkimusta<br />
tai koke<strong>it</strong>a rakenteista, tekniikoista tai materiaaleista<br />
ennen ku<strong>in</strong> aletaan rakentaa. Näille<br />
valmisteleville töille on varattava tarpeeksi aikaa.<br />
Rekonstruktion voi nähdä mahdollisuutena<br />
oppia uutta vanhoista tekniikoista ja materiaaleista.<br />
Historiallisen rakennuksen paloturvallisuuden<br />
parantamisen ”askeleet “:<br />
1. Rakennuksen dokumento<strong>in</strong>ti ja<br />
arvio<strong>in</strong>ti etukäteen<br />
Jos rakennus tuhoutuu kokonaan palossa,<br />
on perusteellisen dokumento<strong>in</strong>n<strong>in</strong> olemassaolo<br />
tärkeää. Sillo<strong>in</strong> a<strong>in</strong>ak<strong>in</strong> tallennettu osa<br />
<strong>in</strong>formaatiosta säilyy. Dokumento<strong>in</strong>tia<br />
tehtäessä on myös mahdollista arvottaa<br />
rakennusta ja sen osia sekä merk<strong>it</strong>ä muisti<strong>in</strong><br />
puutte<strong>it</strong>a paloturvallisuudessa.<br />
2. Paloa ehkäisevät toimenp<strong>it</strong>eet<br />
Ensimmä<strong>in</strong>en ja kenties tärke<strong>in</strong> toimenpide<br />
historiallisen rakennuksen paloturvallisuuden<br />
parantamisessa on strategian tekem<strong>in</strong>en ja<br />
paloturvallisuusasioiden organiso<strong>in</strong>ti.<br />
Organiso<strong>in</strong>ti tarko<strong>it</strong>taa, että rakennuksen<br />
käyttäjät koulutetaan ottamaan paloturvallisuusnäkökohdat<br />
huomioon jokapäiväisessä<br />
työssään ja että he osaavat toimia<br />
palotilanteessa. On tärkeää myös nimetä<br />
yksi henkilö vastaamaan rakennuksen<br />
paloturvallisuusasioista.<br />
3. Palon hava<strong>it</strong>sem<strong>in</strong>en<br />
Palon aika<strong>in</strong>en hava<strong>it</strong>sem<strong>in</strong>en vähentää<br />
vah<strong>in</strong>koja huomattavasti.<br />
Siksi palon hava<strong>it</strong>sem<strong>in</strong>en on tehtävä tehokkaaksi.<br />
Se voidaan järjestää joko ihmisten<br />
(esim. vartijat) tai automaattisten la<strong>it</strong>teiden<br />
avulla. Automaattisia la<strong>it</strong>teistoja on saatavilla<br />
use<strong>it</strong>a erilaisia ja a<strong>in</strong>a on pyr<strong>it</strong>tävä löytämään<br />
juuri kyseessä olevaan kohteeseen sopiv<strong>in</strong>.<br />
4. Palon sammuttam<strong>in</strong>en<br />
Palon aiheuttamien vah<strong>in</strong>kojen<br />
ehkäisyssä alkusammutus on tärkeää.<br />
Jos paloa on mahdotonta saada kokonaan<br />
sammumaan, on sen leviäm<strong>in</strong>en estettävä.<br />
Alkusammutuskaluston on oltava nopeasti<br />
saatavilla ja helppokäyttö<strong>in</strong>en.<br />
Joissa<strong>in</strong> tapauksissa automaatt<strong>in</strong>en<br />
spr<strong>in</strong>klerila<strong>it</strong>teisto on paras ratkaisu.<br />
5. Ohjeet sammutustyöstä<br />
Historiallisissa rakennuksissa saattaa olla<br />
er<strong>it</strong>yisen arvokka<strong>it</strong>a osia tai es<strong>in</strong>e<strong>it</strong>ä.<br />
Palokunnalla ja palomiehillä on oltava tieto<br />
näistä, jotta palon leviäm<strong>in</strong>en arvokkaisi<strong>in</strong><br />
osi<strong>in</strong> voidaan estää tai es<strong>in</strong>eet voidaan<br />
pelastaa palon uhatessa ni<strong>it</strong>ä. Nä<strong>it</strong>ä<br />
arvokka<strong>it</strong>a osia ja es<strong>in</strong>e<strong>it</strong>ä varten on laad<strong>it</strong>tava<br />
ohjeet, m<strong>it</strong>ä, m<strong>it</strong>en ja m<strong>in</strong>ne ne pelastetaan.<br />
6. Palon jälkeen<br />
Jäänteiden (myös arkeologisten) suojaus<br />
palon jälkeen on tärkeää, jotta estetään<br />
lisävah<strong>in</strong>kojen syntym<strong>in</strong>en. Ulkopuoliset on<br />
pidettävä poissa palopaikalta, jotteivät he<br />
tuhoa tai varasta m<strong>it</strong>ään. Historiallisen<br />
rakennuksen palon jälkeen jäänteet on<br />
tutk<strong>it</strong>tava ja dokumento<strong>it</strong>ava huolellisesti.<br />
Joskus palo saattaa paljastaa aiemm<strong>in</strong><br />
piilossa olle<strong>it</strong>a rakente<strong>it</strong>a, jollo<strong>in</strong> on<br />
mahdollisuus tutkia ja dokumentoida nä<strong>it</strong>ä.<br />
7. Korjaus / rekonstruktio / raunio<br />
Kun rakennus on joko kokonaan tai<br />
os<strong>it</strong>ta<strong>in</strong> tuhoutunut palossa, on hyvä<br />
analysoida tilanne kunnolla ennen päätöstä<br />
korjauksesta / rekonstruktiosta /<br />
jättämisestä raunioksi. Kaikki näkökohdat,<br />
kuten rakennuksen merk<strong>it</strong>ys maisemassa,<br />
dokumento<strong>in</strong>n<strong>in</strong> taso, rakennuksen<br />
käyttöaste ja käytettävissä olevat<br />
resurss<strong>it</strong> tulee huomioida.<br />
‹ 71
Sammanfattn<strong>in</strong>g på svenska<br />
Bakgrund<br />
Projektet har bestått av tre sem<strong>in</strong>arier under 2003<br />
och deltagarna representerade de centrala kulturmiljövårdande<br />
myndigheterna i F<strong>in</strong>land, Norge<br />
och Sverige.<br />
Dessa tre länder har några gemensamma<br />
förutsättn<strong>in</strong>gar, vad gäller brandskydd<br />
i historiska byggnader:<br />
• En stor andel av husen i Norden<br />
är byggda av trä.<br />
• Det f<strong>in</strong>ns gamla trästäder<br />
med tät stadsmiljö där brandrisken är stor.<br />
• En del av de historiska byggnaderna<br />
f<strong>in</strong>ns långt från närmaste brandstation.<br />
• Det nordiska klimatet, med kalla v<strong>in</strong>trar och<br />
varma somrar kan medföra problem med<br />
såväl brandskydd och brandbekämpn<strong>in</strong>g<br />
v<strong>in</strong>tertid som ökad brandrisk och vattenbrist<br />
sommartid.<br />
Det huvudsakliga syftet med brandskydd är att<br />
rädda liv. I historiska miljöer måste man även se<br />
till att de gamla byggnaderna får ett tillräckligt<br />
brandskydd. Målet med detta brandskydd är<br />
”maximal säkerhet med m<strong>in</strong>imal skada”.<br />
Lagstiftn<strong>in</strong>g och samverkan<br />
med andra myndigheter<br />
Lagstiftn<strong>in</strong>garna i de tre länderna är mycket lika.<br />
Brandlagstiftn<strong>in</strong>gen säger att ägaren till en byggnad<br />
har ansvaret för brandskyddet medan de lokala<br />
myndigheterna har ansvar för räddn<strong>in</strong>gstjänsten.<br />
Kulturmiljölagstiftn<strong>in</strong>gen i de tre länderna <strong>in</strong>nehåller<br />
<strong>in</strong>gent<strong>in</strong>g om brandskyddsåtgärder. Inte<br />
heller sägs något om brandskydd i kulturhistoriskt<br />
värdefulla byggnader i ländernas plan- och<br />
bygglagstiftn<strong>in</strong>g.<br />
I Sverige och Norge har kulturmiljömyndigheterna<br />
mycket nära samarbete med brandmyndigheterna.<br />
Räddn<strong>in</strong>gstjänsten i Sverige har, tillsammans<br />
med Riksantikvarieämbetet gett ut handboken<br />
”Brandskydd i kulturbyggnader”.<br />
Brandskydd i äldre trästäder<br />
Tre projekt om äldre trästäder studerades i sem<strong>in</strong>ariet;<br />
Rauma (F<strong>in</strong>land), Lillehammer (Norway)<br />
och Eksjö (S<strong>we</strong>den).<br />
Efter att ha genomfört dessa studier kan följande<br />
förslag ställas om saker som bör beaktas när<br />
ett brandskyddsprojekt för en trästad skall startas:<br />
1. Vilket är målet för projektet<br />
(förebyggande skydd mot enstaka bränder<br />
eller mot en stadsbrand)<br />
2. Vilka brandrisker f<strong>in</strong>ns i enstaka byggnader<br />
och i staden som helhet<br />
Hur kan dessa risker m<strong>in</strong>imeras<br />
3. Vilka risker f<strong>in</strong>ns för brandspridn<strong>in</strong>g från en<br />
byggnad till en annan och kan dessa risker<br />
m<strong>in</strong>imeras Hur kan en brand begränsas<br />
till ett avgränsat område<br />
4. Vad kan göras för att en brand skall bli<br />
tidigt upptäckt<br />
5. Vilka problem, för brandkåren,<br />
utgör bebyggelsestrukturen och utformn<strong>in</strong>gen<br />
av enskilda byggnader vid en utryckn<strong>in</strong>g<br />
6. F<strong>in</strong>ns det tillräckligt med vatten<br />
för att släcka branden<br />
7. Hur kan utbildn<strong>in</strong>g och <strong>in</strong>formation om<br />
brandskyddsfrågor spridas till fastighetsägare<br />
och hyresgäster (Det är viktigt att dessa<br />
förstår att en brand hos grannen även är<br />
ett hot mot deras eget hus.)<br />
8. Vilka åtgärder kan betalas av myndigheter<br />
och vilka måste husägaren stå för<br />
Fallstudier<br />
Under sem<strong>in</strong>arierna diskuterades ett antal fallstudier.<br />
Dessa utgjordes av Tyrvää kyrka, Åm<strong>in</strong>neborg<br />
<strong>her</strong>rgård och Kotaselkä timmerhus i F<strong>in</strong>land,<br />
stadsbrand i Trondheim, Innset kyrka, Eidsvoll<br />
kyrka och R<strong>in</strong>gnes gård i Norge samt Södra<br />
Råda gamla kyrka, Katar<strong>in</strong>a kyrka och stadsbrand<br />
i Jönköp<strong>in</strong>g i Sverige.<br />
Hur väljs metoder<br />
för förebyggande brandskydd<br />
och för tekniskt brandskydd<br />
Här följer några allmänna rekommendationer för<br />
val av brandskyddsmetoder och utrustn<strong>in</strong>g:<br />
• Beakta att varje byggnad är unik och<br />
att de därför behöver unika och<br />
kreativa lösn<strong>in</strong>gar.<br />
• Välj lågkostnadsmetoder i första hand och<br />
komplettera sedan med <strong>in</strong>stallationer.<br />
• Välj brandskydd som <strong>in</strong>te skadar<br />
byggnaden eller påverkar den negativt.<br />
72 ›
• Om negativ påverkan är oundviklig,<br />
m<strong>in</strong>imera den och gör<br />
åtgärden reversibel.<br />
• Installationerna måste vara åtkomliga<br />
för underhåll. De måste även vara möjliga<br />
att avlägsna utan att ge skador, eftersom de<br />
har kortare livslängd än byggnaden själv.<br />
• Installationer och <strong>in</strong>formationsskyltar<br />
skall vara så diskreta som möjligt.<br />
• Goda lösn<strong>in</strong>gar fordrar samarbete<br />
mellan ägare, brand<strong>in</strong>genjör och<br />
antikvarisk expert.<br />
Innan något annat görs, bör en brandskyddsstrategi<br />
tas fram. Vad som normalt erfordras är en<br />
komb<strong>in</strong>ation av organisatoriskt och tekniskt<br />
brandskydd. En god organisation kan ofta m<strong>in</strong>imera<br />
behovet av tekniska lösn<strong>in</strong>gar. En person<br />
bör vara ansvarig för brandskydd och brandövn<strong>in</strong>gar<br />
och denna person bör även se till att<br />
brandsyner genomförs.<br />
Tekniska <strong>in</strong>stallationer<br />
Ett grundläggande arbetssätt, när metoder för<br />
brandskydd skall väljas, är att såväl brandrisker<br />
som tillgängliga och existerande skyddsmetoder<br />
först analyseras. Därefter förtecknas de kvarstående<br />
riskerna och sedan väljs de lämpligaste förebyggande<br />
och skyddande metoderna. Det kommer<br />
emellertid alltid att återstå en viss brandrisk<br />
och man har då att avgöra vad som är en ”acceptabel<br />
kvarstående risk”. Målet bör vara att uppnå<br />
”maximal säkerhet med m<strong>in</strong>imal skada”.<br />
Några synpunkter bör beaktas när tekniska <strong>in</strong>stallationer<br />
väljs. Dessa behöver alltid utrymmen<br />
för apparatur, vattentankar med mera. Det måste<br />
även f<strong>in</strong>nas en eller flera personer som är ansvariga<br />
för utrustn<strong>in</strong>gen och dess skötsel.<br />
Efter en brand<br />
När en brand har helt eller delvis förstört en historisk<br />
byggnad är det alltid viktigt att man skyddar<br />
resterna och det är även viktigt att undersöka<br />
och dokumentera lämn<strong>in</strong>garna. Ibland kan en<br />
brand avslöja ytor, l<strong>age</strong>r eller konstruktioner som<br />
<strong>in</strong>te var synliga före branden. Då kan branden ge<br />
en möjlighet till ökad kunskap. Det f<strong>in</strong>ns överraskande<br />
mycket <strong>in</strong>formation i förkolnat trä och det<br />
är förvånande hur mycket som faktiskt överlever<br />
en brand.<br />
Åtgärder efter en brand<br />
1. Skydd av ru<strong>in</strong>er och lämn<strong>in</strong>gar.<br />
2. Undersökn<strong>in</strong>g av ru<strong>in</strong>er och lämn<strong>in</strong>gar.<br />
3. Dokumenter<strong>in</strong>g av ru<strong>in</strong>er och lämn<strong>in</strong>gar.<br />
4. Arkivsökn<strong>in</strong>gar.<br />
5. Rapporter<strong>in</strong>g.<br />
Analyser före frågan<br />
”återuppbyggnad eller ej”<br />
Innan några beslut fattas måste alla omständigheter<br />
kr<strong>in</strong>g den brunna byggnaden noggrant analyseras.<br />
Det kan gälla bef<strong>in</strong>tlig dokumentation och<br />
annan kunskap om byggnaden samt om någon<br />
forskn<strong>in</strong>g eller provn<strong>in</strong>g behövs <strong>in</strong>nan några speciella<br />
konstruktioner, material eller metoder väljs.<br />
En återuppbyggande kan ses som en möjlighet<br />
att lära sig mer om äldre material och metoder.<br />
Arbetsordn<strong>in</strong>g för brandskydd<br />
i historiska byggnader<br />
1. Dokumenter<strong>in</strong>g och värder<strong>in</strong>g<br />
av byggnaden.<br />
En noggrann dokumentation av en historisk<br />
byggnad är viktig i de fall byggnaden blir helt<br />
förlorad vid en brand. Då är åtm<strong>in</strong>stone den dokumenterade<br />
<strong>in</strong>formationen sparad. I samband<br />
med dokumentationen bör en uppskattn<strong>in</strong>g göras<br />
av byggnadens kulturhistoriska värde såväl som<br />
erforderliga brandskyddsåtgärder.<br />
2. Åtgärder för<br />
förebyggande brandskydd<br />
De första och kanske viktigaste åtgärderna för att<br />
öka brandskyddet i historiska byggnader, är att<br />
skapa en strategi och en organisation för brandskyddet.<br />
Organisation <strong>in</strong>nebär att de som använder<br />
byggnaden är så pass utbildade att de beaktar<br />
brandrisker i s<strong>it</strong>t dagliga arbete och att de vet hur<br />
de ska <strong>age</strong>ra vid ett tillbud. Det är viktigt, i varje<br />
historisk byggnad att detta ansvar läggs på en<br />
speciell person.<br />
3. Åtgärder för att upptäcka brand<br />
Branddetekter<strong>in</strong>g bör organiseras omsorgsfullt,<br />
eftersom att tidig upptäckt av en brand kan reducera<br />
skadorna betydligt. Detekter<strong>in</strong>gen kan skötas<br />
av närvarande personer eller av ett system av<br />
‹ 73
anddetektorer. Det f<strong>in</strong>ns en stor mängd av olika<br />
automatiska detektorsystem och det är viktigt<br />
att rätt typ väljs i varje s<strong>it</strong>uation.<br />
4. Utrustn<strong>in</strong>g för brandbekämpn<strong>in</strong>g<br />
För att förebygga skador är den första släckn<strong>in</strong>gs<strong>in</strong>satsen<br />
av stor vikt. Om branden <strong>in</strong>te kan<br />
släckas genast, är det nödvändigt att begränsa den<br />
och h<strong>in</strong>dra den från att sprida sig. Utrustn<strong>in</strong>gen<br />
för den första <strong>in</strong>satsen skall därför vara lätt åtkomlig<br />
och lätt att använda. Ett automatiskt<br />
spr<strong>in</strong>klersystem kan i vissa fall vara den bästa lösn<strong>in</strong>gen.<br />
5. Instruktioner för räddn<strong>in</strong>gstjänsten<br />
Historiska byggnader har ofta värdefulla byggnadsdelar<br />
eller kan <strong>in</strong>nehålla värdefulla föremål.<br />
Av denna orsak bör brandkåren <strong>in</strong>formeras om<br />
detta så att de kan h<strong>in</strong>dra brandspridn<strong>in</strong>g till<br />
dessa delar. De bör även <strong>in</strong>formeras om vilka föremål<br />
som ska evakueras samt hur och vart de<br />
skall flyttas, om de hotas av brand.<br />
6. Efter en brand<br />
Att skydda lämn<strong>in</strong>garna, även de arkeologiska,<br />
efter en brand är viktigt för att förebygga ytterligare<br />
skador. Även obehöriga måste h<strong>in</strong>dras från<br />
att beträda brandplatsen, så att de <strong>in</strong>te förstör bevismaterial<br />
eller rör om i lämn<strong>in</strong>garna.<br />
Efter brand i en historisk byggnad, måste<br />
brandresterna undersökas och dokumenteras<br />
noggrant. Branden kan i vissa fall ha blottlagt tidigare<br />
osynliga byggnadsdelar.<br />
7. Reparation / rekonstruktion / ru<strong>in</strong><br />
När en byggnad har bliv<strong>it</strong> helt eller delvis förstörd<br />
av en brand är det nödvändigt att noggrant<br />
utreda s<strong>it</strong>uationen <strong>in</strong>nan beslut tas om byggnaden<br />
ska repareras, återuppbyggas eller lämnas som en<br />
ru<strong>in</strong>. Alla aspekter skall beaktas i beslutet, bland<br />
annat byggnadens betydelse i landskapet, dokumentationsnivån,<br />
byggnadens användn<strong>in</strong>g samt<br />
tillgängliga ekonomiska och materiella resurser.<br />
Sammandrag på norsk<br />
Bakgrunn<br />
Prosjektet besto av tre sem<strong>in</strong>arer gjennom år<br />
2003, med deltakere fra i Museiverket i F<strong>in</strong>land,<br />
Riksantikvaren i Norge og Riksantikvarieämbetet<br />
i Sverige.<br />
Disse landene har flere felles problemstill<strong>in</strong>ger<br />
knyttet til brannsikr<strong>in</strong>g av<br />
kulturhistorisk verdifulle bygn<strong>in</strong>ger:<br />
• En stor andel av bygn<strong>in</strong>gene er bygget i tre.<br />
• Tette trebyer der brann er en alvorlig risiko.<br />
• En del av de verneverdige bygn<strong>in</strong>gene ligger<br />
på fjerntliggende steder.<br />
• Klimaet er kalt om v<strong>in</strong>teren og varmt om<br />
sommeren, noe som lett forårsaker fare for<br />
brann i lange, tørre perioder og temperaturer<br />
under null i andre. Dette skaper problemer<br />
for både brannsikr<strong>in</strong>g og brannslukn<strong>in</strong>g.<br />
Det overordnede målet med ord<strong>in</strong>ær brannsikr<strong>in</strong>g<br />
er å verne menneskeliv, mens brannsikr<strong>in</strong>g<br />
i kulturhistorisk verdifulle bygn<strong>in</strong>ger i tillegg<br />
skal sikre bygn<strong>in</strong>gene og deres kulturhistoriske<br />
verdier. Målet med brannsikr<strong>in</strong>g i verneverdige<br />
bygn<strong>in</strong>ger er å oppnå ”maksimum sikkerhet med<br />
m<strong>in</strong>imal skade”.<br />
Lovverk og samarbeid<br />
med andre myndigheter<br />
Lovverket i alle tre land har mye felles. Ifølge<br />
brannvernlovene er det eieren av den verneverdige<br />
bygn<strong>in</strong>gen som har ansvaret for brannsikr<strong>in</strong>gen<br />
og de lokale myndigheter som er ansvarlig<br />
for brannvesenet.<br />
Kulturm<strong>in</strong>nelovene i disse landene <strong>in</strong>neholder<br />
ikke noe om brannsikr<strong>in</strong>gstiltak. Lover som<br />
regulerer bygn<strong>in</strong>gsvirksomheten, <strong>in</strong>neholder heller<br />
ikke noe om brannsikr<strong>in</strong>g av kulturhistoriske<br />
bygn<strong>in</strong>ger.<br />
I Sverige og Norge samarbeider kulturm<strong>in</strong>nemyndighetene<br />
nært med brannmyndighetene.<br />
I Sverige har Redn<strong>in</strong>gsverket og Riksantikvarieämbetet<br />
sammen utg<strong>it</strong>t håndboken ”Brannskydd<br />
i kulturbyggnader”.<br />
Brannsikr<strong>in</strong>g av kulturhistoriske trebyer<br />
I prosjektet ble det presentert tre studier av kulturhistorisk<br />
verdifulle trebyer: Rauma i F<strong>in</strong>land,<br />
Lillehammer i Norge og Eksjö i Sverige.<br />
74 ›
Erfar<strong>in</strong>ger fra disse studiene viser at følgende<br />
bør vurderes når man planlegger brannsikr<strong>in</strong>g av<br />
verneverdige byer:<br />
1. Er målet å forh<strong>in</strong>dre enkeltbranner<br />
eller bybranner<br />
2. Hvilke typer risiko er det<br />
i de enkelte gårdene og i bystrukturen,<br />
og hvordan kan disse m<strong>in</strong>imaliseres<br />
3. Hva er risikoen for at en brann skal spre seg<br />
fra en eiendom til en annen, og hvordan kan<br />
brannen begrenses til et område<br />
4. Hva kan gjøres for at<br />
branner skal oppd<strong>age</strong>s så tidlig som mulig<br />
5. Hvilke problemer har brannvesenet<br />
med å operere i bystrukturen og<br />
i den enkelte bygn<strong>in</strong>g<br />
6. Er det nok vann til å slukke brannen<br />
7. Hvordan organisere opplær<strong>in</strong>g om brannsikr<strong>in</strong>g<br />
for eiere og <strong>in</strong>nbyggere<br />
(Det er viktig å gjøre dem oppmerksom på<br />
at en brann hos naboen også representerer<br />
fare for brann i eget hus.)<br />
8. Hvilke tiltak betales av myndighetene og<br />
hvilke overlates til eierne<br />
Hvordan velge metoder<br />
for brannsikr<strong>in</strong>g<br />
Her er noen grunnleggende anbefal<strong>in</strong>ger for valg<br />
av brannsikr<strong>in</strong>gsmetoder og utstyr:<br />
• Hver bygn<strong>in</strong>g er unik. Derfor kreves det<br />
også tilpassede og kreative løsn<strong>in</strong>ger.<br />
• Forsøk først lavkostløsn<strong>in</strong>ger,<br />
og kompletter med <strong>in</strong>stallasjoner.<br />
• Velg brannsikr<strong>in</strong>gsmetoder<br />
som ikke medfører <strong>in</strong>ngrep i bygn<strong>in</strong>gen.<br />
• Hvis <strong>in</strong>ngrep ikke kan unngås,<br />
gjør dem så små som mulig og reversible.<br />
• Nye <strong>in</strong>stallasjoner må være tilgjengelige for<br />
vedlikehold og kunne fjernes uten å forårsake<br />
skade, fordi de har en langt kortere levetid<br />
enn bygn<strong>in</strong>gen selv.<br />
• Tekniske <strong>in</strong>stallasjoner og<br />
<strong>in</strong>formasjonsskilt må være diskrete.<br />
• Gode løsn<strong>in</strong>ger krever samarbeid mellom<br />
eier, brannmyndighet og kulturm<strong>in</strong>nemyndighet.<br />
En strategi må ligge til grunn<br />
for arbeidet. Vanligvis er det behov for en<br />
komb<strong>in</strong>asjon av organisatoriske og tekniske<br />
sikr<strong>in</strong>gstiltak. God organiser<strong>in</strong>g kan<br />
m<strong>in</strong>imalisere behovet for tekniske <strong>in</strong>stallasjoner.<br />
Det bør utpekes en person med ansvar<br />
for brannsikr<strong>in</strong>g og opplær<strong>in</strong>g i alle<br />
kulturhistoriske bygn<strong>in</strong>ger.<br />
Tekniske <strong>in</strong>stallasjoner<br />
En analyse av risikoen må ligge til grunn for valg<br />
av den best egnede brannsikr<strong>in</strong>gsmetoden. Deretter<br />
må en velge egnede brannforebyggende og<br />
brannbegrensende tiltak for å dekke opp restrisikoen.<br />
Det er umulig å elim<strong>in</strong>ere risikoen helt, og<br />
en må derfor vurdere hva som er et akseptabelt<br />
risikonivå. Hovedmålet er ”maksimum sikkerhet<br />
med m<strong>in</strong>imum skade”.<br />
Ved monter<strong>in</strong>g av tekniske <strong>in</strong>stallasjoner skal<br />
en være oppmerksom på at sentralenheter, vanntaker<br />
osv. ofte krever overraskende stor plass. Det<br />
må alltid være en eller flere ansvarlige for det tekniske<br />
utstyret og for regelmessig vedlikehold av<br />
dette.<br />
Etter brannen<br />
Etter brannslukn<strong>in</strong>gen er det viktig å beskytte,<br />
undersøke og dokumentere de igjenværende restene<br />
av den kulturhistoriske bygn<strong>in</strong>gen. Brannen<br />
kan avdekke strukturer og lag som aldri før har<br />
vært tilgjengelige. Man bør benytte den muligheten<br />
som brannen kan gi til å lære noe nytt om<br />
bygn<strong>in</strong>gen. Det er forbausende hvor mye <strong>in</strong>formasjon<br />
som kan ligge i forkullede trerester og<br />
hvor mye som kan være igjen etter en brann.<br />
Tiltak etter brannen<br />
1. Beskyttelse av ru<strong>in</strong>er og restmateriale<br />
2. Undersøkelse av ru<strong>in</strong>er og restmateriale<br />
3. Dokumentasjon av ru<strong>in</strong>er og restmateriale<br />
4. Arkivundersøkelser<br />
5. Rapport om undersøkelsene<br />
Analyser knyttet til spørsmålet om<br />
”rekonstruksjon eller ikke”<br />
Før det tas noen avgjørelser, kreves en grundig<br />
analyse av forholdene, tilgjengelig dokumentasjon<br />
og kunnskap om den brente bygn<strong>in</strong>gen. Deretter<br />
bør en avgjøre om det er behov for ytterligere<br />
forskn<strong>in</strong>g eller eksperimenter før det tas still<strong>in</strong>g<br />
til hvilke konstruksjoner, materialer og teknikker<br />
som bør benyttes. En rekonstruksjon kan være en<br />
mulighet til å få ny <strong>in</strong>nsikt i gamle teknikker og<br />
materialer.<br />
‹ 75
Casestudier<br />
Under sem<strong>in</strong>aret ble følgende case diskutert: Tyrväa<br />
kirke, Åm<strong>in</strong>neborg <strong>her</strong>regård, og Kotiselka<br />
laftehytteområde fra F<strong>in</strong>land, Södra Råda middelalderkirke,<br />
Katar<strong>in</strong>a kirke og Jönköp<strong>in</strong>g by fra<br />
Sverige, og Innset kirke, Eidsvoll kirke og R<strong>in</strong>gnes<br />
gård fra Norge.<br />
Tr<strong>in</strong>n i brannsikr<strong>in</strong>g av<br />
kulturhistorisk verdifulle bygn<strong>in</strong>ger:<br />
1. Dokumentasjon og evaluer<strong>in</strong>g<br />
av bygn<strong>in</strong>gen<br />
En grundig dokumentasjon er viktig. Ved en forhåndsdokumentasjon<br />
bør også bygn<strong>in</strong>gens verdi<br />
vurderes og behovet for bedret brannsikr<strong>in</strong>g. Når<br />
en kulturhistorisk bygn<strong>in</strong>g blir totalskadet i en<br />
brann, vil man i hvert fall s<strong>it</strong>te igjen med den dokumenterte<br />
kunnskapen om bygn<strong>in</strong>gen.<br />
2. Brannforebyggende tiltak<br />
Det første og trolig det viktigste man gjør i forbedr<strong>in</strong>gen<br />
av brannsikkerheten er å skape en organisasjon<br />
for sikr<strong>in</strong>g av den verneverdige bygn<strong>in</strong>gen.<br />
Dette <strong>in</strong>nebærer at brukerne av bygn<strong>in</strong>gen<br />
er opplært til å ta hensyn til brannsikkerheten<br />
i deres daglige arbeid, og at de vet hva de skal<br />
gjøre hvis en brann bryter ut. Det er viktig at det<br />
utpekes en ansvarlig for brannsikr<strong>in</strong>gen i hver<br />
bygn<strong>in</strong>g. Det bør også utarbeides en strategi for<br />
brannsikr<strong>in</strong>gen. Innbruddsdeteksjon er også en<br />
beskyttelse mot påtenn<strong>in</strong>g.<br />
3. Branndeteksjon<br />
Tidlig deteksjon kan redusere sannsynligheten<br />
for brann betraktelig. Derfor bør deteksjonen organiseres<br />
effektivt. Dette kan enten bestå av en<br />
tilstedeværende person eller et automatisk branndeteksjonssystem.<br />
Det f<strong>in</strong>nes mange forskjellige<br />
deteksjonssystemer, og man bør vurdere nøye hvilket<br />
som er best egnet i det enkelte tilfelle.<br />
4. Brannslokn<strong>in</strong>gsutstyr<br />
Den første slokn<strong>in</strong>gs<strong>in</strong>nsatsen er viktig i begrensn<strong>in</strong>g<br />
av skadene. Dersom det ikke er mulig å<br />
slokke brannen, er det viktig å begrense den og<br />
forh<strong>in</strong>dre at den sprer seg. Slokkeutstyr bør være<br />
lett tilgjengelig og enkelt å bruke. Et automatisk<br />
slokkeanlegg kan i noen tilfeller være den beste<br />
løsn<strong>in</strong>gen.<br />
5. Instruks for slokkepersonell<br />
og brannvesen<br />
Kulturhistorisk verdifulle bygn<strong>in</strong>ger vil ofte <strong>in</strong>neholde<br />
svært verdifulle bygn<strong>in</strong>gsdeler. Brannvesenet<br />
bør <strong>in</strong>formeres om slike for at det kan forh<strong>in</strong>dre<br />
spredn<strong>in</strong>g av brannen til disse delene, eller at<br />
de kan tas ut av den brennende bygn<strong>in</strong>gen. Det<br />
bør utarbeides planer for ikke bare hva som bør<br />
evakueres, men også hvordan.<br />
6. Etter brannen<br />
Det er viktig å beskytte restene på branntomten<br />
for å unngå ytterligere skade. Uvedkommende<br />
må holdes borte fra brannrestene og ru<strong>in</strong>en slik at<br />
ikke spor eller bevarte deler blir ødelagt. I tilfelle<br />
brann i en kulturhistorisk bygn<strong>in</strong>g bør restene<br />
undersøkes og dokumenteres grundig. Noen ganger<br />
kan en brann avsløre strukturer som vanligvis<br />
ikke er synlige. En brann kan være en mulighet<br />
til å se og dokumentere disse.<br />
7. Reparasjon/<br />
rekonstruksjon/<br />
ru<strong>in</strong><br />
Når en bygn<strong>in</strong>g er delvis eller fullstendig ødelagt<br />
i en brann, er det viktig å foreta en grundig analyse<br />
før man tar still<strong>in</strong>g til spørsmålet om man<br />
skal reparere, rekonstruere eller la restene forbli<br />
en ru<strong>in</strong>. Alle aspekter som f.eks. bygn<strong>in</strong>gens betydn<strong>in</strong>g<br />
i landskapet, nivået på dokumentasjonen<br />
og bygn<strong>in</strong>gens bruk, bør tas i betraktn<strong>in</strong>g.<br />
76 ›
Appendix:<br />
Contents of a F<strong>in</strong>nish rescue plan:<br />
1. General <strong>in</strong>formation<br />
1.1 Approval and upkeep of <strong>the</strong> plan<br />
1.2 Purpose<br />
1.3 Identification and general description<br />
of <strong>the</strong> monument or place<br />
Variety of different values of <strong>the</strong><br />
build<strong>in</strong>g, materials used if <strong>the</strong>y have<br />
some effect on <strong>fire</strong> safety<br />
1.4 Contacts to local rescue service<br />
2. Risk assessment<br />
What are <strong>the</strong> <strong>fire</strong> risks <strong>in</strong> <strong>the</strong><br />
particular build<strong>in</strong>g Possible causes of a <strong>fire</strong><br />
3. Measures to prevent hazards and<br />
<strong>the</strong> possibil<strong>it</strong>ies for protection<br />
3.1 Fire safety<br />
Fire and hazard classifications;<br />
evacuation areas and ex<strong>it</strong>s, mark<strong>in</strong>g<br />
pass<strong>age</strong>ways and ex<strong>it</strong>s; <strong>the</strong> width and<br />
amount of escape routes;<br />
<strong>fire</strong> compartments, doors; safety devices,<br />
<strong>fire</strong> detectors, <strong>fire</strong> alarms, <strong>fire</strong> ext<strong>in</strong>guis<strong>her</strong>s,<br />
emergency light<strong>in</strong>g, function of <strong>fire</strong> doors<br />
(automatic), smoke extraction;<br />
tid<strong>in</strong>ess and order, refuse collection and<br />
disposal, smok<strong>in</strong>g, <strong>the</strong> use of open <strong>fire</strong><br />
(candles etc), attics and cellars (stor<strong>age</strong>),<br />
<strong>the</strong> use of electric equipment, <strong>fire</strong> safety of<br />
fixtures and coat<strong>in</strong>gs, electric heaters;<br />
prevention of arson; hot work supervision<br />
plan; <strong>in</strong>structions for daily <strong>fire</strong> protection<br />
rout<strong>in</strong>es; <strong>in</strong>structions for <strong>fire</strong> protection<br />
<strong>in</strong>spections; <strong>in</strong>terval of <strong>in</strong>spections<br />
by author<strong>it</strong>ies<br />
3.2 Toxic chemicals<br />
Location and behaviour<br />
<strong>in</strong> <strong>the</strong> event of a <strong>fire</strong><br />
3.3 O<strong>the</strong>r dangerous substances<br />
Location and behaviour<br />
<strong>in</strong> <strong>the</strong> event of a <strong>fire</strong><br />
3.4 Work safety and first aid preparedness<br />
3.5 Crime prevention<br />
Burglar prevention is part of<br />
arson prevention<br />
3.6 Information secur<strong>it</strong>y<br />
3.7 Environmental hazards<br />
3.8 Property man<strong>age</strong>ment<br />
3.9 Civil defence (bomb shelter)<br />
4. People responsible for safety issues;<br />
safety education and tra<strong>in</strong><strong>in</strong>g<br />
4.1 Nom<strong>in</strong>ation of people <strong>in</strong> charge<br />
People <strong>in</strong> charge of <strong>fire</strong> protection and<br />
regular <strong>fire</strong> safety <strong>in</strong>spections<br />
4.2 Personnel <strong>in</strong><strong>it</strong>iation and tra<strong>in</strong><strong>in</strong>g<br />
Instructions on how to tra<strong>in</strong> permanent<br />
and temporary workers to act <strong>in</strong> of <strong>the</strong><br />
event of a <strong>fire</strong>; who organises <strong>fire</strong> drills<br />
and how often<br />
5. Safety equipment and materials<br />
Description and location of <strong>fire</strong> safety<br />
equipment detectors, ext<strong>in</strong>guis<strong>her</strong>s,<br />
alarm systems, spr<strong>in</strong>klers etc.<br />
6. Instructions <strong>in</strong> a case of emergency<br />
6.1 General <strong>in</strong>structions<br />
6.1.1 Internal arrangements<br />
<strong>in</strong> case of alarm<br />
6.1.2 Ex<strong>it</strong><br />
6.1.3 Giv<strong>in</strong>g an alarm<br />
6.1.4 Information service<br />
6.1.5 Recover<strong>in</strong>g<br />
6.2 Action <strong>in</strong> special cases<br />
6.2.1 Fire<br />
First <strong>fire</strong> fight<strong>in</strong>g devices,<br />
who guides <strong>the</strong> <strong>fire</strong> brigade,<br />
doors to be closed to prevent<br />
<strong>the</strong> <strong>fire</strong> <strong>from</strong> spread<strong>in</strong>g etc.<br />
6.2.2 Medical emergency<br />
6.2.3 Crim<strong>in</strong>al emergency<br />
6.2.4 Environmental hazards<br />
<strong>in</strong> <strong>the</strong> form of toxic substances<br />
6.2.5 Action dur<strong>in</strong>g emergency alarm<br />
6.2.6 Radiation alarm<br />
6.2.7 Interruption of electric<strong>it</strong>y,<br />
water or heat<strong>in</strong>g supply<br />
6.2.8 Dam<strong>age</strong> of computer systems<br />
6.2.9 Evacuation<br />
Items to be saved and<br />
how and w<strong>her</strong>e <strong>the</strong>y are taken<br />
Appendices<br />
Plans supplied w<strong>it</strong>h safety <strong>in</strong>structions:<br />
• S<strong>it</strong>uation plan<br />
• Floor plans<br />
• Fragile and dangerous premises and<br />
<strong>the</strong> location of valuable <strong>it</strong>ems that<br />
should be saved <strong>in</strong> of <strong>the</strong> event of a <strong>fire</strong><br />
‹ 77
List of l<strong>it</strong>erature and l<strong>in</strong>ks<br />
F<strong>in</strong>nish l<strong>it</strong>erature:<br />
• Rakennusten paloturvallisuus &<br />
Paloturvallisuus korjausrakentamisessa<br />
[Fire Safety of Build<strong>in</strong>gs &<br />
Fire Safety <strong>in</strong> Build<strong>in</strong>g Adaptation],<br />
Hels<strong>in</strong>ki Ympäristöopas 39, 2003<br />
• Paloturvallisuussuunn<strong>it</strong>telu.<br />
Oletettuun palonkeh<strong>it</strong>ykseen perustuva<br />
suunn<strong>it</strong>telu ja ratkaisuesimerk<strong>it</strong>.<br />
[Fire Safety Design based on assumed <strong>fire</strong><br />
development and solution examples.]<br />
Suomen Rakennus<strong>in</strong>s<strong>in</strong>öörien<br />
Li<strong>it</strong>to ry RIL 221–2003 Hels<strong>in</strong>ki 2003.<br />
• Kokkala, Matti, 2000.<br />
Rakennusten paloturvallisuussuunn<strong>it</strong>telu.<br />
Toim<strong>in</strong>nall<strong>in</strong>en lähestymistapa<br />
[Fire Safety Design of Build<strong>in</strong>gs<br />
Performance-Based Approach.]<br />
Research Notes 2028.<br />
Technical Research Centre of F<strong>in</strong>land<br />
(VTT), Espoo.<br />
F<strong>in</strong>nish l<strong>in</strong>ks:<br />
• National Board of Antiqu<strong>it</strong>ies<br />
www.nba.fi<br />
• VTT Technical Research Centre of F<strong>in</strong>land,<br />
Fire technology:<br />
http://www.vtt.fi/rte/<strong>fire</strong>tech/<strong>in</strong>dexe.html<br />
• Central Organisation of<br />
Rescue Services <strong>in</strong> F<strong>in</strong>land:<br />
http://www.spek.fi<br />
• Old Rauma<br />
http://www.oldrauma.fi/<br />
Nor<strong>we</strong>gian l<strong>it</strong>erature:<br />
• Arbeidstillatelse for bygn<strong>in</strong>gsmessige<br />
arbeider. Riksantikvaren 2001<br />
• Arbeidstillatelse ved varme arbeider.<br />
Riksantikvaren 2001<br />
• Brannsikr<strong>in</strong>g av eldre tett trebebyggelse.<br />
Byggforsk 1999<br />
• Brannsikr<strong>in</strong>gsstrategi. Riksantikvaren 2002<br />
• Brannslokkere for museer verneverdige<br />
bygn<strong>in</strong>ger. Interconsult 1998<br />
• Byen brenner. Hvordan forh<strong>in</strong>dre storbranner<br />
i tett verneverdig trehusbebyggelse med<br />
Røros som eksempel. SINTEF,<br />
Norges branntekniske laboratorium, 2004<br />
• Elektriske anlegg i kirker. Informasjon og<br />
kontrollrut<strong>in</strong>er, Riksantikvaren 1992<br />
• Enkle slokkeanlegg for kulturm<strong>in</strong>ner.<br />
Interconsult 2002<br />
• Gamlebyen i Fredrikstad. Brannsikr<strong>in</strong>g.<br />
Sluttrapport: Konklusjoner etter utredn<strong>in</strong>g<br />
tester og 9 mnd. Pilotprøv<strong>in</strong>g.<br />
Interconsult 2001<br />
• Gamle stavanger-Brannsikr<strong>in</strong>gsplan.<br />
Interconsult 2002<br />
• Hvordan brannsikre fredete bygn<strong>in</strong>ger<br />
og historiske trehusmiljøer.<br />
Norsk brannvernforen<strong>in</strong>g/Interconsult 1998<br />
• Marker<strong>in</strong>g av rømn<strong>in</strong>gsveier.<br />
Riksantikvaren 2002<br />
• Monter<strong>in</strong>g av utvendig lynvernanlegg<br />
på kirker. En veiledn<strong>in</strong>g i estetikk.<br />
Riksantikvaren 1995<br />
• Novel Techniques For Active Fire Protection<br />
Of Historic Towns And Build<strong>in</strong>gs.<br />
Interconsult 2000<br />
• Om bybrannsikr<strong>in</strong>g med Røros som<br />
eksempel. Interconsult 2002<br />
• Tekniske <strong>in</strong>stallasjoner i fredete og<br />
verneverdige bygn<strong>in</strong>ger. Retn<strong>in</strong>gsl<strong>in</strong>jer for<br />
monter<strong>in</strong>g. Riksantikvaren 2001<br />
• Typer automatiske <strong>in</strong>nvendige slokkeanlegg i<br />
fredete og verneverdige bygn<strong>in</strong>ger.<br />
Riksantivaren 2000<br />
• Veiledn<strong>in</strong>g og sjekkliste for brannsyn i<br />
verneverdige objekter, DBE 1997<br />
78 ›
Nor<strong>we</strong>gian l<strong>in</strong>ks:<br />
• The Directorate for Cultural Her<strong>it</strong><strong>age</strong><br />
(Riksantikvaren):<br />
www.ra.no<br />
• Nor<strong>we</strong>gian Fire Protection Association<br />
(Norsk brannvernforen<strong>in</strong>g):<br />
www.norsk-brannvern-foren<strong>in</strong>g.no<br />
• R<strong>in</strong>gnes farm:<br />
www.r<strong>in</strong>gnesgaard.no<br />
• The Nor<strong>we</strong>gian Fire Research Laboratory<br />
(SINTEF-NBL);<br />
www.nbl.s<strong>in</strong>tef.no<br />
• The Directorate for Civil Protection and<br />
Emergency Plann<strong>in</strong>g (Direktoratet for<br />
samfunnssikkerhet og beredskap):<br />
www.dsb.no<br />
• Interconsult ASA (<strong>fire</strong> consultants)<br />
www.<strong>in</strong>terconsult.com<br />
S<strong>we</strong>dish l<strong>it</strong>erature:<br />
• Att skydda kyrkan mot stöld och brand,<br />
Riksantikvarieämbetet, 2000<br />
• Brandskydd i kulturbyggnader, Räddn<strong>in</strong>gsverket<br />
och Riksantikvarieämbetet, 1997<br />
• Brandskydd i kyrkor,<br />
Svenska Brandförsvarsfören<strong>in</strong>gen, 1998<br />
• Brandskydd i trästäder. Strategi för skydd av<br />
centrala Eksjö, Räddn<strong>in</strong>gsverket och<br />
Riksantikvarieämbetet i samarbete med<br />
Eksjö kommun, 1999<br />
• Brandskydd i trästäder. Strategi för skydd av<br />
centrala Eksjö, lägesrapport 2003,<br />
Riksantikvarieämbetet i samarbete med<br />
Eksjö kommun, 2004, (will be published <strong>in</strong><br />
2004; also on RAÄ:s <strong>we</strong>bs<strong>it</strong>e).<br />
• Brandskyddsdokumentation,<br />
Svenska Brandförsvarsfören<strong>in</strong>gen, 1997<br />
• Kyrkan br<strong>in</strong>ner, vad hände sedan, Riksantikvarieämbetet,<br />
(will be published <strong>in</strong> 2004)<br />
• Restvärdesräddn<strong>in</strong>g i samverkan,<br />
Svenska Brandförsvarsfören<strong>in</strong>gen, 1993<br />
• Restvärdesräddn<strong>in</strong>g,<br />
Svenska Brandförsvarsfören<strong>in</strong>gen, 1988<br />
• Åskskydd,<br />
Svenska Brandförsvarsfören<strong>in</strong>gen, 1999<br />
S<strong>we</strong>dish l<strong>in</strong>ks:<br />
• Riksantikvarieämbetet<br />
(National Her<strong>it</strong><strong>age</strong> Board)<br />
www.raa.se<br />
www.raa.se/materialguiden<br />
(Information on <strong>fire</strong> properties of<br />
construction materials <strong>in</strong> S<strong>we</strong>dish)<br />
• Svenska brandförsvarsfören<strong>in</strong>gen<br />
www.svbf.se<br />
click on ”Förlagsprodukter”<br />
(Publications service <strong>in</strong> S<strong>we</strong>dish)<br />
• Statens Räddn<strong>in</strong>gsverk<br />
(S<strong>we</strong>dish Rescue Services Agency)<br />
www.srv.se<br />
http://www.srv.se/funktioner/publish/<br />
dokl<strong>age</strong>r/dok425-73.pdf<br />
(Command & Control Glossary)<br />
www.srv.se/funktioner/frameset/<br />
default.aspom_id=31<br />
(Publications service <strong>in</strong> S<strong>we</strong>dish)<br />
• Statens Fastighetsverk<br />
(National Property Board)<br />
www.sfv.se<br />
• Boverket (The National Board of Hous<strong>in</strong>g,<br />
Build<strong>in</strong>g and Plann<strong>in</strong>g)<br />
www.boverket.se<br />
• Eksjö kommun (Municipal<strong>it</strong>y of Eksjö)<br />
www.eksjo.se<br />
• Allmänt om åskskydd<br />
(About lightn<strong>in</strong>g),<br />
Uppsala univers<strong>it</strong>et http://www.hvi.uu.se/<br />
IFH/blixtskydd/blixtskydd.html<br />
• Branden i Jönköp<strong>in</strong>g den 24 februari 2004,<br />
Tillsyn och utvärder<strong>in</strong>g, Räddn<strong>in</strong>gsverket<br />
http://www.srv.se/funktioner/publish/<br />
dokl<strong>age</strong>r/dok2A1-9.pdf<br />
• Article <strong>in</strong> S<strong>we</strong>dish about <strong>fire</strong>s <strong>in</strong> old wooden<br />
hous<strong>in</strong>g areas:<br />
http://www.brand.lth.se/utbild/pbr/<br />
pbr-5099.pdf<br />
‹ 79
Fire drill at Petäjävesi Church<br />
Cover pictures<br />
The photo at <strong>the</strong> back shows charred wood rema<strong>in</strong>s <strong>from</strong> <strong>the</strong> Tyrvää Church <strong>fire</strong>.<br />
Tyrvää Church (F<strong>in</strong>land) <strong>lost</strong> <strong>in</strong>terior / The Södra Råda (S<strong>we</strong>den) before <strong>the</strong> <strong>fire</strong> / Copper pipes <strong>in</strong> a Nor<strong>we</strong>gian stave church.<br />
Pictures:<br />
<strong>Museovirasto</strong>: p<strong>age</strong>s 2, 5, 7, 10, 12, 21, 36, 51, 54 (down), 55, 56, 58<br />
<strong>Museovirasto</strong> / Soile Tirilä: cover background<br />
Martti Jok<strong>in</strong>en: cover Tyrvää, p<strong>age</strong>s 8, 16, 22, 23, 27, 29, 37, 38, 40, 47, 48 (down right), 49 (upper), 50, 60, 63, 64, 80<br />
Jorma Leht<strong>in</strong>en: p<strong>age</strong>s 6, 9, 15, 45<br />
Raul Pohjonen: p<strong>age</strong> 20<br />
Riksantikvaren: p<strong>age</strong>s 14, 18, 26, 28, 38 (upper), 46, 48 (upper), 57, 65<br />
Rune Petter Ness, Adresseavisen: p<strong>age</strong> 25<br />
SINTEF, Norway: p<strong>age</strong> 48 (down left)<br />
Riksantikvarieämbetet: cover Södra Råda and copper pipes, p<strong>age</strong>s 13, 19, 30, 39, 41, 49 (down), 54 (upper), 61, 66<br />
Bo E. Karlson, Jönköp<strong>in</strong>gs läns museum: p<strong>age</strong>s 32, 33<br />
Lena Simonsson: p<strong>age</strong> 35<br />
From Report ”Brandskydd i trästäder – Strategi för skydd av centrala Eksjö”: p<strong>age</strong>s 17, 42<br />
AIX-arch<strong>it</strong>ects: p<strong>age</strong> 52<br />
80 ›