6 14.12.2010– 17.1.2011KyrkoherdevalGrankulla svenska församling väljer nykyrkoherde i februari. Inför valet ordnasprovpredikningar och andra tillfällen därman kan bekanta sig med kandidaterna.Nytt för detta val äratt alla kandidaterbloggar på adressenKyrkoherdeval i Grankulla,vilket ska uppmuntra tilldirekt diskussion med församlingsmedlemmarna.Kauniaisten ruotsinkielinenseurakuntavalitsee uuden kirkkoherranhelmikuussa. Ennenvaaleja järjestetäänkoesaarnoja ja muita tilaisuuksia,missä voi tutustuaehdokkaisiin ennakolta. Ehdokkaatmyös bloggaavatosoitteessa Kyrkoherdeval iNIKLAS MELTIOMONICA HEIKEL-NYBERG har under sina 16 år sompräst huvudsakligen arbetat som kyrkoherde och intresserarsig för ledarskapsfrågor.– prästvigd i Borgå 1994– pastoralexamen 1996– examen i ledning av församlingsarbete 2006– utmärkta kunskaper i finska– kurser i ledarskap, retreatledarutbildning och andlig vägledning– ordförande i kyrkostyrelsens arbetsgrupp för utredande avkyrkoherdens ställning i kyrkorådetNIKLAS MELTIOOLA BYFÄLT har under sina 21 år som präst huvudsakligenfungerat som församlingspastor och kaplan i Mariehamn ochär intresserad av teologisk forskning.– prästvigd i Borgå 1989– högre pastoralexamen 1995– examen i ledning av församlingsarbete ersätts av högre pastoralexamen– goda kunskaper i finska– avlagt teol.lic. examen och fortsatt forskarstudier, samtmerkonomexamen– lärare i religionskunskap och teologiGrankulla. Seurakunnan jäsenettapaavat ehdokkaitamyös jumalanpalveluksissa.Virkaan ovat ehdolla MonicaHeikel-Nyberg Kirkkonummenruotsinkielisestäseurakunnasta (1.vaalisija), Ulrik SandellEspoon ruotsinkielisestäseurakunnasta (2. vaalisija)Du väljer dinkyrkoherdeKyrkoherdevalet sker ifebruari som direktval. Förevalet hinner församlingsmedlemmarnabekanta sigmed de olika kandidaternaoch bilda sig en egen åsiktoch rösta på den personsom bäst motsvarar de egnaprioriteringarna, önskemålenoch värderingarna.Förutom i gudstjänsternakommer församlingen attmöta den nya prästen vidmånga olika tillfällen. Kyrkoherdenleder församlingensverksamhet. Kyrkoherdensuppgift är, förutomatt förrätta gudstjänstoch dop, att dela ut nattvardenoch sköta övriga kyrkligaförrättningar som t.ex.konfirmandundervisning.Dessutom möter prästenförsamlingsmedlemmarnabl.a. i samband med enskildsjälavård och bikt, från vaggantill graven. Till prästensarbete hör också olika expert-,planerings- och utvecklingsuppdrag.Tre valbarakandidaterDe tre sökandena, församlingspastorni Kyrkslättssvenska församling MonicaHeikel-Nyberg, kaplanen iEsbo svenska församlingUlrik Sandell och tf kaplaneni Grankulla svenska församlingTL Ola Byfält haralla förklarats behöriga förtjänsten. De har av Domkapitleti Borgå uppförts påvalförslag enligt meriter så,att församlingspastor MonicaHeikel-Nyberg har uppförtsi första förslagsrum,kaplan Ulrik Sandell i andraoch tf kaplan Ola Byfält itredje förslagsrum.Läs intervjuer med kandidaternai nästa nummer avtidningen.JESSICA JENSENNIKLAS MELTIOULRIK SANDELL har under sina 23 år som präst huvudsakligenverkat som församlingspastor, kaplan och utbildare.– prästvigd i Borgå 1987– pastoralexamen 2000– examen i ledning av församlingsarbete 2006– utmärkta kunskaper i finska– kurser i kollegahandledning, retreatledarutbildning, retreatledarutbildning,själavård och andlig vägledning samt vuxenkatekumenat– auskulterat till religionslärare– medlem i nämnden för Kyrkans utbildningscentral– utbildningsplanerare och utbildningschef på StiftsgårdenLärkkullaVem och när?Röstberättigade är alla som fyllt 18 år senast den6.2.2011 och som varit registrerade som närvarandemedlem i församlingen per 28.11.2010.Provpredikningar hålls i följande högmässor kl. 12:9.1 Monika Heikel-Nyberg16.1 Ulrik Sandell23.1 Ola ByfältEfteråt gudstjänsten blir det kyrkkaffe med respektivekandidat.Kyrkoherdevalet sker söndag 6.2.2011. Valet inledsefter högmässan som börjar kl. 12 i Grankulla kyrka.Valet avslutas kl 20.Man kan förhandsrösta under tiden 31.1–4.2 kl.9–18 på kyrkoherdeämbetet på Kavallvägen 3.Diskussionstillfälle med de tre sökande onsdag 26.1kl. 19 i Villa Junghans. Diskussionsledare PatriciaHögnabba och Kalle Sällström.Kirkkoherranvaali ruotsinkielisessä seurakunnassaja Ola Byfält Kauniaistenruotsinkielisestä seurakunnasta(3. vaalisija).Monica Heikel-Nyberg on16 pappisvuotenaan toiminutpääasiassa kirkkoherrana.Hän on kiinnostunutjohtamiseen liittyvistä kysymyksistä.Ulrik Sandell on 23 pappisvuotenaantoiminut pääasiassaseurakuntapastorina,kappalaisena ja kouluttajana.Ola Byfält on 21 pappisvuotenaanpääasiassa toiminutseurakuntapastorina jakappalaisena Maarianhaminassa.Hän on kiinnostunutteologisesta tutkimuksesta.Hyvinvoiva 93-vuotProfessori Aura Korppi-Tommolan puhe itsenäisyyspäivänä,lyhennelmäKoko puhe löytyy:www.kauniainen.fiMeillä täällä Pohjanperillä on joskussellainen käsitys,että olemme jotenkin epäonnisia,geopoliittisestihuonossa paikassa, kilpailevienpoliittisten järjestelmienvälissä, köyhiä, karunja kylmän luonnon armoillaja erityksissä Itämeren takana.Asiaa voi tarkastella myöstoisella tavalla ja pohtia onnistumisiamaamme historiassa.Maastamme on tullutBrändi-työryhmänkinmukaan maailman toimivinyhteiskunta, jolla on tosineri kansalaisryhmille täsmällisestimääriteltyjä tehtäviä.Työryhmän loppuraporttion ehkä meille tyypilliseentapaan työorientoinut.Olemme säilyttäneet kansallisenolemassaolomme,kielemme ja kulttuurimmekahden suuren kulttuurinvälissä. Nämä naapurit ovatvuosisatojen vieriessä yrittäneetsulauttaa meidät itseensä.Emme ole germaanejaemmekä halua tullaslaavilaisiksi, sen totesimmejo lähes kaksisataa vuottasitten sen jälkeen, kun jouduimmeeroon vanhastaemämaastamme Ruotsista.Meillä oli 1800-luvulla autonomisenasuuriruhtinaskuntanasadan vuoden jakso,jolloin saatoimme luodaoman kansallisen identiteettimmeja tutkia itseämme.Tiede ja taide nousivat ennennäkemättömään kukoistukseen1900-lukua lähestyttäessä.AkateemikkoPäiviö Tommila kutsuu tuotavilkasta tutkimusjaksoatieteen Suomi-projektiksi,kun loimme pohjan omallehistoriallemme, tutkimmeoman maamme maantiedettäja arkeologiaa ja kansatiedettäja kieltä. Kansanrunouttakerättiin suomalaistenja suomensukuistenkansojen keskuudesta SuomalaisenKirjallisuuden seurankansarunousarkistoonniin paljon, että siitä riittitutkittavaa koko Neuvostoliitonajan, jolloin itäraja olisuljettu. Yliopistosta tulimannermaisten esikuvienmukaisesti moderni tutkimusyliopisto,jossa opetus jakriittinen tutkimus kulkevatkäsi kädessä.Taiteessa tämä vaihe olikultakautta, kun musiikissa,maalaustaiteessa, kuvanveistossaja kirjallisuudessasyntyi teoksia, joihin uudetsukupolvet aina palaavat,samalla tavalla kuin maailmallapalataan Shakespearenja Leonardo da Vincinkäänteentekeviin teoksiin.Kansalaisyhteiskunta vilkastuija suuret kansaliikkeet,kuten nuorisoseuraliike,työväenliike, raittiusliikeja naisasialiike haastoivatsääty-yhteiskunnan.Kuuluimme niihin onnekkaisiinkansoihin, jotka itsenäistyivätensimmäisenmaailmansodan jälkeen hajonneistaimperiumeista.Mikään muu näistä valtioluokkatovereiksemmekatsottavistavaltioista ei oleonnistunut pitämään päätäntävaltaaitsellään samallatavalla kuin Suomi.Emme sortuneet diktatuuriinmaailmansotien välissäkuten monet niin sanotutreunavaltiot ja suuretkineurooppalaiset maat,vaan rakensimme innollaomaa riippumatonta maatamme.Demokratiakehitystosin natisi Lapuan liikkeenja kommunistilakien takia,mutta maltillinen kansammeluotti viisaaseen valtionjohtoonkriittisinä hetkinä.Asiaa auttoi se, että yleinenja yhtäläinen äänioikeusoli saatu jo autonomiankaudella vuonna1906. Demokratia ei tosinkovin hyvin toiminut keisarivallanaikana. Tuolloinkuitenkin moderni puoluekenttämuotoutui ja eduskunnassaharjoiteltiin lainsäädäntötyötä,johon saatettiinpalata kevään 1918repivän sisällissodan jälkeen.Suomen demokratiakehityksenperustana olimyös se, että olimme saaneetpitää vanhat Ruotsinvallan ajan lakimme. Niidenpohjalta yhteiskuntajärjestyksemmeon luontevastiseurannut pohjoismaistakehitystä kohti hyvinvointia.Jo 1800-luvulla alkanuttapa lähettää asiantuntijoitaja tiedemiehiä opinto- ja tutkimusmatkoilleEurooppaanjatkui. Professori MarjattaHietala on tutkimuksissaanosoittanut, ettäolimme ajan tasalla siinä,missä kukin elämänalue oliedistyksellistä ja otimmeesikuvamme aina parhaastapaikasta.Kaupunkiemme palvelujaja infrastruktuuria, kutenpuhelin- ja sähkölaitoksiasekä koululaitosta, kehitettiinsamaan tahtiin eurooppalaistensuurkaupunkienkanssa.Toisen maailmansodansyttyessä olimme yksi kansa,joka oli valmis puolustamaankoskemattomuuttaan.Geopoliittinen asemammetoisaalta johti siihen,että jouduimme sotaan,mutta se myös suojasi.Historiantutkijat ovattutkineet valtio- ja sotahis-
14.12.2010– 17.1.20117ias Suomitorian läpikotaisin ikäänkuin itsekin hämmästelisimmeitsenäisyytemme ihmettä.Toinen maailmansota aiheuttimutkia demokratiakehitykseen,mutta sotienjälkeen palattiin taas lainsäädäntötyöhön.Sosiaalipolitiikassaedistyimme askelaskeleelta. 1950-luvulle tultaessaolimme lastensuojelunalalla saavuttaneetyleiseurooppalaisen tason,imeväis- ja lapsikuolleisuutemmeväheni. Saavutimmeja ohitimmekin läntistennaapureidemme tason1970-luvulla. Työeläke jasairausvakuutusuudistustenjohdosta terveystilastommealkoivat näyttää pohjoismaisilta1960-luvulla ja1970-luvun päättyessä voidaansanoa, että Suomi olimuuttunut länsimaiseksihyvinvointivaltioksi.Kylmästä sodasta meidäntäytyy muistaa, että sekinoli sotaa. Sen aikaista historiaatarkasteltaessa on osattavaymmärtää silloistaherkkää kauhun tasapainoasuurvaltojen välillä. ElimmeEtt välmående Finland, 93 årOlemme säilyttäneetkansallisen olemassaolomme,kielemme ja kulttuurimmesuu supussa ulospäin. Kysymykseen,olimmeko itsenäisiäja vapaita, vastaan, ettäolimme maltillisia ja meilläoli viisaita johtajia. Suomalaisetolivat vapaita lähtemäänmaasta ja palaamaankotiin. Kävimme kauppaakaikkiin ilmansuuntiin.Vankiloissamme ei virunutmielipidevankeja.Olemme toki maksaneetkovan hinnan sodissa kaatuneina,sotakorvauksina jasuojautumalla kylmän sodanjäätäviltä tuulilta taitavanulkopolitiikan avulla.Ehkä vähän taivuimme,mutta emme taittuneet. Liityimmevapaaehtoisesti jaomasta aloitteestamme Euroopanunioniin ylpeänä demokratiastamme,tasa-arvostammeniin poliittisessapäätöksenteossa, koulutuksessakuin tieteissä ja taiteissa.Edelleen 93 kolme vuottaitsenäisyyden saavuttamisenjälkeen meillä on samainto ja tahto vaalia omaakulttuuriamme ja juhlia sitä,että vapaan maan lippu liehuu.Översättning och förkortningav professor AuraKorppi-Tommolas tal påsjälvständighetsdagenHela talet finns påwww.grankulla.fiVi tycker ibland att viär misslyckade, geopolitisktilla placerademellan konkurrerandepolitiska system, fattiga ochutsatta för den karga ochkalla naturen, isoleradebakom Östersjön.Man kan också se landetshistoria ur en annan synvinkel.Vi hör till världensbäst fungerande länder, vihar bevarat vår nationellaidentitet, våra språk och vårkultur mellan två stora kulturer.Vetenskapen och konstenblomstrade som aldrig förrnär 1900-talet närmade sig.Vi utvecklade vår historia,undersökte geografi, arkeologioch språk. Vi samlade infolkdiktning och utveckladeuniversiteten.Medborgarsamhället blevviktigare och de stora folkrörelsernautmanadeståndssamhället.Vi hör till de lyckligt lottadefolken som blev självständigaefter förstavärldskriget. Vi byggde ivrigtupp ett eget land, bl.a.med hjälp av den allmännaoch lika rösträtten vi fått år1906. Det moderna partifältetbildades, ett av fundamentenför demokratinsutveckling var att vi fått behållavåra gamla lagar frånden svenska tiden. På basenav dem har vårt samhällegått mot högre välmående itakt med de övriga nordiskaländerna.När andra världskrigetbröt ut stod vi som ett folk,samlade att försvara vår integritet.Vårt geopolitiskaläge ledde till att vi hamnadei krig, samtidigt som detskyddade oss.På 1950-talet var vi påsamma nivå som resten avEuropa vad gällerbarnskydd, och spädbarnsdödlighetensjönk. Vår hälsostatistikförbättrades såatt man i slutet av 1970-taletkunde kalla Finland fören välfärdsstat.De Nordiska länderna ärden grupp, som vi har velatidentifiera oss med – altmera efter andra världskriget.En vändpunkt var detatt Finland blev medlem iDet Nordiska rådet. Viktigvar också det att vi hade redanpå 1950-talet en passfrinordisk arbetsmarknad.Ni kanske märker, att detvar decennier före vi hördenågonting om Schengenområdet.Vi har betalat ett högtpris i antalet stupade ochsom krigsskadestånd, samtgenom att skydda oss frånde isande vindarna underdet kalla kriget. Vi gick frivilligtmed i EU, stolta övervår demokrati och vår jämlikhetinom politik, utbildning,vetenskap och konst.Fortsättningsvis, 93 år efteratt vi blivit självständiga,har vi samma iver och viljaatt värna om vår egen kulturoch fira att vårt frialands flagga vajar.Edulliset jouluherkut S-marketista / Förmånliga juldelikatesser från S-marketHinnat voimassa joulukuun loppuunPriserna gäller till slutet av decemberKariniemenBroilerin hunajamarinoitujafileepihvejä/Honungsmarineradebroiler filébiffar6 kpl/st., 1 kg6 95Suomalainen/Finsk3 90/kg2 99 9 494 95/kgAtria NaudanHK JuhlakinkkuHK Juhlakinkku,paistijauheliha/potkalla/Festskinkaluuton/Festskinka,Nöt stek maletmed lägg,benfrikött 10 %pakaste/djupfryst,pakaste/djupfryst,Suomalainen/Finsk 400 g (7,48/kg)5-8 kgSuomalainen/Finsk Suomalainen/Finsk 3-6 kg2 79SaarioinenJoululaatikot/Jullådor700 g (3,99/kg)0 99 4 95MarliGlögijuoma/Glögg1 lArla CastelloJoulusydän/JulhärtaJuustolahjapakkaus/Ostpresentförpackning425 g (14,09/kg)ApetitPikkuporkkanat/Små morötterpakaste/djupfryst200 g (4,05/kg)ApetitHerneet/Ärterpakaste/djupfryst200 g (2,85/kg)Arla IngmanEmmentalmustaleima/svartstämplad300 g (16,50/kg)5 99 0 810 570 99IngmanKermavaniljajäätelö/Gräddvaniljglass1 l2 60PrimulaJoululimppu/Jullimpa500 g (5,20/kg)2 99FazerSuklaakonvehdit/Chokladkonfekter320-350 g(8,54-9,34/kg)3 99FazerSuklaanautinto/Chokladnjutning300 g (13,30/kg)11 95PandaJuhlapöydänkonvehti/Festkonfekt5-pack, 5 x 300 g,1,5 kg (7,97/kg)Heimon KalaSavukirjolohifilee/Rökt regnbågsfilé700 g (13,56/kg)Asiakasomistajaksi voit liittyämyös osoitteessa/Du kan anslutadig som ägarkund också påwww.varuboden.fiS-ryhmä – Suomenluotetuin päivittäistavarakauppaketjuPalvelemme/Vi betjänar:ma-pe/mån-fre 7-21, la/lör 8-18, su/sön 12-21.Asiakasomistajapalvelu/Ägarkundstjänst: 010 76 26660(0,0828 € /puh/samtal+ 0,119 €/min)www.s-kanava.fiS-gruppen –Den tillförlitligastedagligvaruhandelskedjani Finland <strong>Kauniainen</strong> Etelä/Grankulla Södra, Kauniaistentie/Grankullavägen 7, puh./tfn 010 76 26730<strong>Kauniainen</strong> Pohjoinen/Grankulla Norra, Asematie/Stationsvägen 1, puh./tfn 010 76 26440