27.01.2015 Views

anTropologia — momavlis mecniereba?!

anTropologia — momavlis mecniereba?!

anTropologia — momavlis mecniereba?!

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

ssip ivane javaxiSvilis istoriisa da<br />

eTnologiis instituti<br />

<strong>anTropologia</strong> <strong>—</strong><br />

<strong>momavlis</strong> <strong>mecniereba</strong>!<br />

samecniero konferenciis moxsenebaTa krebuli<br />

gamomcemloba `universali~<br />

Tbilisi 2008


ivane javaxiSvilis sax. Tbilisis saxelmwifo<br />

universitetis humanitaruli fakultetis arqeologiisa<br />

da eTnologiis institutis eTnologiis departamentisa<br />

da ssip ivane javaxiSvilis istoriisa da<br />

eTnologiis institutis saqarTvelosa da kavkasiis<br />

eTnologiis ganyofilebebis mier 2007 wlis 28-30<br />

ivniss TbilisSi mowyobili konferenciis: “anTropo-<br />

logia – <strong>momavlis</strong> <strong>mecniereba</strong>!” moxsenebaTa krebuli<br />

gankuTvnilia humanitaruli fakultetebis studentebisTvis<br />

da eTnologia/anTropologiis sakiTxebiT<br />

dainteresebul mkiTxvelTa farTo wrisaTvis.<br />

redaqtorebi:<br />

ist. mecn, doqtori n. mindaZe<br />

ist. mecn. doqtori q. xuciSvili<br />

recenzentebi:<br />

ist. mecn. doqtori m. xidaSeli<br />

ist. mecn. doqtori e. nadiraZe<br />

grifi miniWebulia ssip ivane javaxiSvilis istoriisa<br />

da eTnologiis institutis samecniero sab-<br />

Wos mier (oqmi #4 2008 wlis 17 aprili)<br />

© anYTropologia, krebuli, 2008<br />

gamomcemloba `universali~, 2008<br />

Tbilisi, 0179, i. WavWavaZis gamz. 19, 22 36 09, 8(99) 17 22 30<br />

E-mail: universal@internet.ge<br />

ISBN 978-9941-12-345-0<br />

4


edaqtoreb<br />

ebisgan<br />

winamdebare wigni warmoadgens Tbilisis saxelmwifo<br />

universitetis eTnologiis departamentisa da<br />

ivane javaxiSvilis istoriisa da eTnologiis institutis<br />

saqarTvelosa da kavkasiis eTnologiis ganyofilebebis<br />

mier TbilisSi .2007w. 28-30 ivniss organizebuli<br />

samecniero konferenciis “<strong>anTropologia</strong> –<br />

<strong>momavlis</strong> mecnie-reba!” moxsenebaTa krebuls.<br />

konferenciis mowyobis aucilebloba ganapiroba<br />

dargis irgvliv Seqmnilma mdgomareobam. dasavleT<br />

evropasa da amerikis SeerTebul StatebSi <strong>anTropologia</strong><br />

miiCneva humanitarul <strong>mecniereba</strong>d, romelic<br />

adamians Seiswavlis socialuri, kulturuli da fizikuri<br />

ganzomilebebis mixedviT, xolo kvlevis<br />

umniSvnelovanes elementad eTnologiuri midgomebi<br />

warmogvidgeba. amave dros arsebobs anTropologiis<br />

gagebis gansxvavebuli tradiciebi (magaliTad, franguli<br />

skola <strong>anTropologia</strong>s sociologiis qvedargad<br />

aRiarebs, anglosaqsonuri tradiciiT igi oTxi dargisagan<br />

Semdgari polidisciplinuri <strong>mecniereba</strong>a da<br />

sxv.). gansxvavebuli midgoma iyo Camoyalibebuli<br />

sabWoTa sivrceSi, sadac terminiT – <strong>anTropologia</strong><br />

mxolod fizikuri <strong>anTropologia</strong> aRiniSneboda.<br />

postsabWoTa periodSi gafarTovda misi mniSvneloba.<br />

magram arsebobs, rogorc terminologiuri, aseve<br />

meTodologiuri xasiaTis sirTuleebi da gaugebrobebi.<br />

konferenciis mizani iyo specialistebs emsjelaT<br />

anTropologiis arsze, Tanamedrove etapze mecnierebis<br />

sistematizaciis sxvadasxva midgomebze,<br />

eTnologia-anTropologiis kavSirsa da memkvidreobiTobaze,<br />

anTropologiuri disciplinebis ganviTarebisa<br />

da swavlebis perspeqtivebze. sakiTxis mniSvnelobas<br />

zrdis qarTul samecniero da saswavlo sivrceSi<br />

arsebuli viTareba, rodesac xSiria terminologiuri<br />

gaurkvevlobis Tu Targmanis problemebis Se-<br />

5


degad gaCenili paralelizmi. konferenciis msvlelobaSi<br />

Tbilisis saxelmwifo universitetisa da<br />

ivane javaxiSvilis istoriisa da eTnologiis institutis<br />

TanamSromelTa garda monawileoba miiRes<br />

ilia WavWavaZis universitetis, baTumis rusTavelis<br />

sax. universitetis, baTumis samecniero-kvleviTi<br />

centris, saqarTvelos erovnuli muzeumis, saSualo<br />

skolebis warmomadgenlebma. diskusiebi mwvaved da<br />

sainteresod warimarTa, rac vfiqrobT aisaxa kidec<br />

warmodgenil krebulSi. rig SemTxvevebSi statiebis<br />

avtorTa Tvalsazrisi erTmaneTis sapirispiroa.<br />

migvaCnia, rom maTi dabeWdva saSualebas miscems<br />

mkiTxvels Tavad Seafasos argumentTa marTebuloba<br />

da daskvnaTa safuZvli-anoba. vfiqrobT, krebuli<br />

saintereso iqneba dainteresebuli sazogadoebisTvis,<br />

gansakuTre-biT im axalgazrdebisTvis, romlebic<br />

axla iwyeben mecnie-rebis safuZvlebis aTvisebas da<br />

<strong>mecniereba</strong>Ta siste-mebSi garkvevas.<br />

ist. mecn. doqtori nino mindaZe<br />

ist. mecn. doqtori, prof. qeTevan xuciSvili<br />

6


kulturuli <strong>anTropologia</strong><br />

(amerikuli tradicia)<br />

7<br />

Knino abakelia<br />

zogadi gansazRvrebiT <strong>anTropologia</strong>, romelic<br />

berZnuli sityvebisgan antropos (adamiani) da logos (goneba,<br />

codna) Sedgeba, gulisxmobs <strong>mecniereba</strong>s adamianis<br />

warmomavlobasa da evoluciaze. dasavleT evropis<br />

qveynebsa da amerikis SeerTebul StatebSi <strong>anTropologia</strong><br />

humanitaruli <strong>mecniereba</strong>a adamianis Sesaxeb<br />

mis yvela gamovlinebaSi. yofili sabWoTa kavSiris<br />

qveynebSi <strong>anTropologia</strong> biologiur <strong>mecniereba</strong>d iyo<br />

warmodgenili, romelic adamianisa da adamianuri<br />

rasebis warmomavlobas, fizikur organizaciasa da<br />

evolucias Seiswavlida.<br />

kulturuli <strong>anTropologia</strong> amerikul tradicia-<br />

Si anTropologiis (mravaldargiani disciplinis)<br />

ganStoebaa; zogadad igi <strong>mecniereba</strong>a kacobriobaze<br />

da amerikul universitetebSi igi oTxi (an zogan<br />

xuTi) dargiT aris warmodgenili. es ganStoebebia:<br />

kulturuli da socialuri <strong>anTropologia</strong> (an sociokulturuli<br />

<strong>anTropologia</strong>), anTropologiuri lingvistika,<br />

arqeologia, fizikuri an (igive biologiuri)<br />

<strong>anTropologia</strong> da gamoyenebiTi (anu igive praqtikuli<br />

<strong>anTropologia</strong>)(1).<br />

miuxedavad imisa, rom sxvadasxva xalxis aRwerilobebi<br />

jer kidev herodotesTan gvxvdeba, <strong>anTropologia</strong>,<br />

rogorc <strong>mecniereba</strong> SedarebiT axal dargad<br />

iTvleba. igi Caisaxa XIX saukunis dasarulsa da XX<br />

saukunis dasawyisSi eTnologiis bazaze da iTvleba,<br />

rom iyo erTgvari reaqcia evropul kolonializmze.<br />

sxva socialuri mecnierebebisgan gansxvavebiT<br />

anTropologiis sfero ufro farToa.Mmas ainteresebs<br />

adamianebi dedamiwis yvela kuTxeSi, maTi Tanamedrove<br />

da uZvelesi yofa, adamianTa uSualo winaprebidan<br />

dRevandel adamianamde, ainteresebs cvlilebebi dro-


Si da sxv.<br />

anTropologebi eZeben pasuxebs mravalferovan<br />

da ulev kiTxvebze. mag.: rodis, sad da ratom gaCndnen<br />

adamianebi dedamiwaze rogor da ratom icvlebian<br />

isini droSi rogor da ratom gansxvav-deba adamianuri<br />

populacia garkveuli fizikuri niSnebiT<br />

anTropologebs, aseve ainteresebT Tu rogor da ratom<br />

gansxvavdebian Zveli da Tanamedrove sazogadoebebi<br />

azrovnebis stiliTa da qceviT.<br />

A<strong>anTropologia</strong>s msoflio-istoriuli interesebis<br />

garda, gaaCnia sxva mecnierebebisgan mkveTrad ganmasxvavebeli<br />

niSani _ holizmi anu yovlismomcveloba,<br />

rac gulisxmobs mravalmxriv midgomas adamianebis<br />

mimarT. anTropologebi swavloben ara marto adamian-<br />

Ta mravalferovne-bas, aramed adamianuri gamocdilebis<br />

mraval aspeqtsac, anu holizmi gulisxmobs mravalmxriv<br />

midgomas adamianis SeswavlaSi da yvela<br />

faqtoris gaTvaliswinebas, romelsac zegavlena aqvs<br />

adamianis azrovnebasa da qcevaze. mag.: adamianTa jgufis<br />

an sazogadoebis aRwerisas anTropologs SeuZlia<br />

ganixilos: Sesaswavli adgilis istoria, fizikuri<br />

garemo, ojaxuri cxovrebis organizacia, enis<br />

zogadi niSnebi, jgufis dasaxlebis modeli, politikuri<br />

da ekonomikuri sistemebi, religia, xelovnebis<br />

stili, samosi. yvela es damaxasiaTebeli Tavisebureba<br />

SeiZleba aRiweros cal-calke, damoukideblad,<br />

magram anTropologTa umravlesoba cdilobs gaigos<br />

da axsnas fizikuri da socialuri cxovrebis sxvadasxva<br />

aspeqts Soris arsebuli kavSirebi.<br />

warsulSi anTropologebi individualurad<br />

cdilobdnen yofiliyvnen holistebi da moecvaT mravali<br />

sagani. dReisTvis, iseve, rogorc sxva mraval<br />

disciplinaSi, imdeni informacia dagrovda, rom<br />

anTropologebSic SeimCneva tendencia yuradReba miapyron<br />

erT Temas an erT romelime regions. Sesabamisad,<br />

zogi anTropologi Cveni preistoriuli winapris<br />

fizikur maxasiaTeblebs ikvlevs, zogi garemos bio-<br />

8


logiur efeqts swavlobs adamianTa mosaxleobaze.<br />

sxvebi yuradRebas adamianTa garkveuli jgufis mravalferovan<br />

wes-Cveulebebze amaxvileben. specializaciis<br />

miuxedavad, anTropologiis disciplina inarCunebs<br />

misTvis damaxasiaTebel holistur orientacias<br />

im TvalsazrisiT, rom erTad arsebuli mravali gansxvavebuli<br />

specialoba SesaZleblobas iZleva axsnas<br />

warsulisa da awmyos mravali aspeqti.<br />

Aamgvarad, anTropologebis interesebis sferoSi<br />

Sedis adamianTa jgufis an sazogadoebis tipuri maxasiaTeblebi<br />

da saukuneebis manZilze maTi varirebis<br />

mizezebi.<br />

anTropologiiis calkeuli dargebi sxvadasxva<br />

sferoze fokusirdeba: sxvadasxva dargis anTropologi<br />

sazogadoebis sxvadasxva tipur Taviseburebaze<br />

koncentrirdeba da amaxvilebs yuradRebas. zogi maTgani<br />

populaciis biologiur an fizikur maxasiaTeblebs<br />

ikvlevs; sxvebi kulturul Taviseburebebs. aqedan<br />

gamomdinare, arsebobs anTropologiis sagnis 2<br />

farTo klasifikacia: biologiuri (fizikuri) <strong>anTropologia</strong><br />

da kulturuli <strong>anTropologia</strong>. kulturuli<br />

<strong>anTropologia</strong> sam mTavar qvedargad iyofa: arqeologiad,<br />

lingvistikad da eTnologiad (zogjer am<br />

dargs kulturuli anTropologiis saxeliTac moixsenieben).<br />

am oTxi dargis ganivi Wrili iZleva gamoyenebiT<br />

an praqtikul <strong>anTropologia</strong>s.<br />

Bbiologiuri igive fizikuri <strong>anTropologia</strong><br />

ikvlevs sakiTxTa or gamokveTil wres: pirveli kompleqti<br />

moicavs kiTxvebs adamianTa gaCenasa da maT<br />

ganviTarebaze. interesTa am wres, (adamianTa) paleontologia<br />

ewodeba. sakiTxTa meore wre exeba adamianTa<br />

populaciebis biologiuri sxvaobebis Seswavlas<br />

(mas adamianTa variaciuloba ewodeba).<br />

Aadamianis evoluciis rekonstruqciisTvis paleontologebi<br />

swavloben miwaSi Camarxul gaqvavebul<br />

namarxebs an anabeWdebs, romlebic adamianebs an maT<br />

winaprebs ekuTvnoda. paleontologebma aRmosavleT<br />

9


afrikaSi aRmoaCines adamianis msgavsi arsebebis namarxi,<br />

romlebic 3 milioni wlis winaT cxovrobdnen.<br />

am aRmoCenis mixedviT SesaZlebeli gaxda savaraudo<br />

daTariReba, Tu rodis unda daewyoT Cvens winaprebs<br />

(or fexze) gamarTuli siaruli da sxv.<br />

Ppaleontologebi kvlevaSi iyeneben geologiur<br />

informaciasac klimaturi monacvleobis, garemos,<br />

mcenareebisa da cxoveluri populaciebis Sesaxeb.<br />

ufro metic, paleontologebis interesTa sferoSi,<br />

aseve, Sedis ZuZumwovarTa Soris uaxloesi naTesavebis<br />

qceva da evolucia. mag.: maimunebis, adamianis<br />

msgavsi maimunebis, romlebic, aseve, primatebis<br />

jgufSi Sedian. anTropologebs, fsiqologebs da<br />

biologebs, romlebic specializdebian primatebis<br />

kvlevaSi primatologebi ewodebaT.<br />

Bbiologiuri anTropologiis kvlevis meore<br />

mTavari sfero aris adamianTa variaciulobis Seswavlaa.<br />

gamokvleva imisa, Tu rogor da ratom gansxvavdeba<br />

Tanamedrove populacia biologiuri an fizikuri<br />

niSnebiT. yvela cocxali (dRes arsebuli) xalxi<br />

erT saxeobas Homo sapiens-s miekuTvneba, radgan yvela<br />

warmatebulad jvardeba. Dda mainc, adamianTa populaciebi<br />

erTmaneTisgan gansxvavdebian. mkvlevarebi, romlebic<br />

adamianur variacias ikvleven svamen amgvar<br />

kiTxvebs: ratom aris zogi xalxi ufro maRali,<br />

vidre sxva rogor eguebian adamianebi garemo<br />

pirobebs yvela xalxi erTnairad arCevs ferebs mag:<br />

eskimosebi ufro ukeT uZleben yinvas vidre sxvebi,<br />

muqi kanis pigmentacia ki ukeT icavs tropikuli<br />

mzisgan da sxv. biologiuri anTropologebi iyeneben<br />

sul mcire sam sxva disciplinas: adamianTa genetikas,<br />

biologias (garemo efeqtebis kvleva da misi zemoqmedeba<br />

mosaxleobis Taviseburebebze) da epidemiologias<br />

(Tu rogor da ratom avaddeba sxvadasxva<br />

populacia gansxvavebulad) da sxv.<br />

Kkulturuli anTropologiis sagania kulturuli<br />

universaliebi da variaciebi warsulsa da<br />

10


awmyoSi. magram ra aris kultura anTropologis-<br />

Tvis kultura garkveuli populaciis an sazogadoebis<br />

azrovnebis Cveulebriv wessa da qcevas exeba.<br />

ufro metic, is adamianis Tanmdevi Tvisebaa.<br />

socialuri jgufis kultura moicavs _ mis<br />

enas, religiur rwmena-warmodgenebs, sakvebis arCevans,<br />

musikas, muSaobis Cvevebs, genderul rolebs,<br />

bavSvis aRzrdas, saxlebis mSeneblobas da mraval<br />

naswavl qcevasa da ideas, romelic farTod gaziarebuli<br />

an Cveulebrivia jgufisTvis. kulturuli<br />

anTropologiis sam mTavar ganStoebas warmoadgens: 1.<br />

arqeologia (anu gardasul kulturaTa kvleva, upiratesad<br />

maTi materialuri naSTis meSveobiT) 2.<br />

anTropologiuri lingvistika (anu enebis anTropologiuri<br />

kvleva) da 3. eTnologia (arsebuli anu Tanamedrove<br />

kulturebis kvleva) romelic kulturuli<br />

anTropologiis saxelwodebiTac moixsenieba.<br />

Aarqeologia warsulSi mcxovrebi xalxis ara<br />

marto yofasa da wes-Cveulebebs Seiswavlis da cdilobs<br />

mis rekonstruqcias, aramed kulturul cvlilebebsac<br />

ikvlevs. igive istorikosisTvisac aris<br />

damaxasiaTebeli, magram arqeologi drois siRrmeSi<br />

midis. istorikosebi mxolod im sazogadoebebs exebian,<br />

romlebmac werilobiTi wyaroebi datoves da amitom<br />

ifarglebian kacobriobis istoriis mxolod bolo<br />

5 aTasi wliT. adamianTa sazogadoebebi ki arsebobdnen<br />

milionze meti wlis winaT da mxolod mcire<br />

nawils gaaCnda bolo 5000 wlis manZilze damwerloba.<br />

yvela im sazogadoebisTvis, romelsac damwerloba<br />

ar gaaCnda, arqeologia Tavis Tavze istoriis<br />

funqcias iRebs.<br />

arqeologTa umravlesobis interesebis sferos<br />

preistoria warmoadgens damwerlobamde-li, istoriamdeli<br />

dro. magram TviTon arqeologiaSi, rogorc<br />

dargSi aris specialoba, romelsac istoriul arqeologias<br />

uwodeben, romelic ufro mogviano xanis<br />

periodis (damwerlobis mqone) xalxebs swavlobs.<br />

11


Ees specialoba, Zveli sazogadoebebis kvlevisas<br />

gulisxmobs rogorc arqeologiuri, ise istoriuli<br />

meTodebis gamoyenebas, radgan masSi orgvari:<br />

arqeologiuri da istoriuli informaciaa.<br />

xalxis yofis cvlilebis gasagebad droSi, arqeologebi<br />

velze agroveben masalas. ganaTxari masala<br />

maT safuZvels aZlevs dasvan sxvadasxva sakiTxi;<br />

sad, rodis da ratom ganviTarda adamianisTvis damaxasiaTebeli<br />

iseTi Tavisebureba, rogorc iaraRis ke-<br />

Tebaa sad, rodis da ratom warmoiSva miwaTmoqmedeba<br />

pirvelad sad, rodis da rogor daiwyes adamianebma<br />

pirvelad cxovreba qalaqebSi<br />

Aarqeologebi ganaTxari masalis garda iyeneben<br />

sxva disciplinebis teqnikasa da aRmoCenebs.Aadrindeli<br />

iaraRebis sabuTebis mosapoveblad<br />

arqeologebi iyeneben geologiasac, romelic maT<br />

karnaxobs Tu sad aris adrindeli adamianis<br />

dasaxlebis aRmoCena SesaZlebeli eroziisa da miwayrilebis<br />

mixedviT. daTariRebisas arqeologebi<br />

ganaTxar masalas amuSaveben im procesiT, romelic<br />

pirvelad qimiam ganaviTara. xolo imis gasagebad Tu<br />

rodis aRmocenda pirveli qalaqebi arqeologma SeiZleba<br />

istorikosebis, geografebis da sxva informacia<br />

gamoiyenon. Ggarda amisa, isini Zalian xSirad<br />

iyeneben axali an axlo warsulis informacias Soreuli<br />

warsulis gasagebad.<br />

anTropologiuri lingvistika _ kulturuli<br />

anTropologiis kidev erTi ganStoebaa. lin-gvistika<br />

ufro Zveli disciplinaa, vidre <strong>anTropologia</strong>,<br />

magram adrindeli enaT<strong>mecniereba</strong> ufro im enebze iyo<br />

koncentrirebuli, romlebsac dam-werloba gaaCndaT.<br />

anTropologma lingvistebma savele samuSao<br />

iseT adgilebSi daiwyes, sadac anTropologebi ver<br />

ixelmZRvanelebdnen leqsikoniT an gramati-kis saxelmZRvaneloTi,<br />

romlebic daexmarebodnen maT am<br />

enis SeswavlaSi. Aamis sanacvlod, maT TviTon unda<br />

SeedginaT leqsikoni da gramatikis saxelmZRvanelo,<br />

12


Semdeg ki SeeswavlaT enis struqtura da istoria.<br />

sxva anTropologebis msgavsad, lingvistebic<br />

swavloben cvlilebebs droSi. zogi anTropologi<br />

lingvisti dakavebulia enis warmoSobisa da divergenciis<br />

(dacilebis) sakiTxebiT 100 wlis manZilze.<br />

enis cvlilebsa da kavSirebs droSi istoriuli<br />

lingvistika Seiswavlis. anTropologiuri lingvistika,<br />

aseve, dainteresebulia Tu rogor gansxvavdebian<br />

Tanamedrove enebi erTmaneTisgan, gansakuTrebiT<br />

Tavisi wyobiT (konstruqciiT). Llingvistikis es<br />

sfero, Cveulebriv, cnobilia rogorc deskrifciuli<br />

an struqturuli lingvistika. xolo disciplina,<br />

romelic swavlobs enis fuqcionirebas, gamoyenebas<br />

socialur konteqstSi, sociolingvistikas uwodeben<br />

da sxv.<br />

eTnologebis interesebis sferoa dRes da<br />

uaxloes warsulSi sxvadasxva xalxis Cveulebrivi<br />

azrovneba da qmedeba Tu rogor da ratom gansxvavdeba<br />

erTmaneTisgan. eTnologias dRes amerikaSi<br />

(da ara marto amerikaSi) Cveulebriv kulturul<br />

<strong>anTropologia</strong>s uwodeben _ igi Seiswavlis imgvar<br />

azrovnebisa da qcevis modelebs, rogoricaa saqorwino<br />

wes-Cveulebebi, naTesauri sistema, politikuri<br />

da ekonomikuri sistemebi, religia, xalxuri xelovneba<br />

da musika da sxv. Tu rogor gansxvavdeba erTmaneTisgan<br />

am modelebiT Tanamedrove sazogadoebebi.<br />

eTnologebi ikvleven kulturis dinamikas _ anu Tu<br />

rogor viTardeba da icvleba sxvadsxva kultura<br />

droSi. garda amisa, maTi interesebis sferoSi<br />

Semodis erTi kulturis SigniT rogori mimarTebaa<br />

rwena-warmodgenebsa da praqtikas Soris. .amgvarad,<br />

eTnologebis mizani garkveulwilad igivea, rac<br />

arqeologebisa, magram es ukanasknelni upiratesad<br />

preistoriiT ifarglebian.<br />

Kkulturuli anTropologebi Tanamedroveobisa<br />

da warsuli kulturebis socialurad Camoyalibebul<br />

tradiciebs aRweren da aanalizeben. eTnologiis<br />

13


anu kulturuli anTropologiis qvedisciplina _<br />

eTnografiaa.<br />

kvlav amerikuli klasifikaciiT, kulturul<br />

anTropologebs, romelnic specializdebian romelime<br />

sazogadoebis wes-CveulebaTa aRweraSi, eZaxian<br />

eTnografebs. maT mier adamianTa yofis modelebis<br />

aRweras eTnografia ewodeba.<br />

amgvarad, sxva sityvebiT, eTnografia erTi<br />

romelime “xalxis portretia”, erTi romelime kerZo<br />

kulturis wes-CveulebaTa, rwmena-warmodgenebis da<br />

qcevis werilobiTi aRwerilobaa, romelic velze<br />

Sekrebil informacias eyrdnoba.<br />

rac Seexeba eTnologias, igi konkretuli Temis<br />

an problemis kvlevaa or an met kultu-raSi, romelic<br />

am miznisTvis SedarebiT perspeqtivas iyenebs.<br />

eTnografia warmoadgens erTi garkveuli sazogadoebis<br />

an kulturis detalebisa da specifikis kvlevas,<br />

eTnologia SedarebiTi kvlevaa wes-Cveulebebisa da<br />

rwmena – warmodgnebisa, romelic cdilobs ganaviTaros<br />

Teoriebi kulturaTa Soris msgavseba-sxvaobaze.<br />

rogorc amerikeli mecnierebi Tvlian, kulturul<br />

<strong>anTropologia</strong>s Tavisi specialuri mizani aqvs<br />

gansaxorcielebeli: man unda aCvenos Tu rogor qmnis<br />

erTian mTels adamianis yofis Semadgeneli TiToeuli<br />

nawili, iqneba es ena, politika, ojaxuri cxovreba,<br />

Tu religia.<br />

garkveulwilad, sxva socialuri da bihevioristuli<br />

mecnierebebi calkeul formebs ikvlevs izolirebulad,<br />

kulturuli anTropologiis interesi ki<br />

mimarTulia iqiTken daadginos Tu ra mimarTebebSia<br />

es formebi adamianTa cxovrebis (yofis) ufro farTo<br />

konteqstSi.<br />

kulturis cvlilebis Seswavlas droSi eTnoistorikosebi<br />

awarmoeben.<br />

eTnografisa da eTnoistorikosis mier Segrovebuli<br />

da gaanalizebuli masala SeiZleba gamoiyenos<br />

mesame tipis eTnologma _ kros-kulturulma mkvle-<br />

14


varma. kros-kulturuli mkvlevari dainteresebulia<br />

kulturul TaviseburebaTa zogadi modelebiT: Tu ra<br />

aris universaluri da ra aris cvladi. mag.: ratom<br />

aris meti genderuli uTanasworoba erT sazogadoebaSi,<br />

vidre meoreSi Tu rogor aris ojaxuri Zaladoba/sisastike<br />

dakavSirebuli agresiasTan, yofis<br />

sxva sferoebTan ra Sedegi SeiZleba mohyves araprognozirebad<br />

garemoSi cxovrebasAamgvar kiTxvebze<br />

pasuxis gasacemad, am mimarTebebis asaxsnelad kroskulturuli<br />

mkvlevari iyenebs kulturaTa modelebis<br />

masalas. kros-kulturuli kvlevis Sedegebi arqeologebisTvisac<br />

sasargebloa Tu isini aRmoaCenen<br />

kulturuli variaciis indikatorebs (masalas). da<br />

sxv.<br />

anTropologTa nawili fundamentur kvlevebs<br />

awarmoebs da samecniero centrebSi muSaobs, xolo<br />

meore nawili praqtikosi anTropologebi arian mag.:<br />

Tu mkvlevari aRmoaCens, rom sazogadoebebi, romel-<br />

Sic sabrZolo saxis sportia ganviTarebuli, midrekilni<br />

arian omebis warmoebisken, am daskvnam SeiZleba<br />

mkvlevari miiyvanos axal daskvnamde, kerZod, rom<br />

erTi saxis agresias mimarTeba aqvs meore saxis agresiasTan.<br />

miRebulma codnam SeiZleba garkveuli socialuri<br />

problema aRmoaCinos da maSin fundamenturi<br />

kvleva dagvexmareba praqtikuli problemis gadaWra-<br />

Si.<br />

gamoyenebiTi an praqtikuli anTropologiis me-<br />

SveobiT oTxive dargis anTropologiuri codna<br />

cxovrebis nebismier an yvela sferoSi SeiZleba iqnas<br />

gamoyenebuli. am tipis anTropologebi Sedian sam-<br />

Tavrobo organizaciebSi, saerTaSoriso organizaciebSi,<br />

samedicino skolebSi, iuridiul ofisebSi, sazogadoebis<br />

ganviTarebis saagentoebSi, saqvelmoqmedo<br />

fondebSi da sxv.<br />

amgvarad <strong>anTropologia</strong> Tavis TavSi atarebs,<br />

rogorc humanitarul aseve socialuri mecnierebis<br />

Tvisebebsac. anTropologiis humanitaruli aspeqti<br />

15


momdinareobs survilidan gavecnoT da gavigoT sxva<br />

kulturebi (an gavugoT sxva kulturebs). humanitaruli<br />

orientaciis anTropologebi kulturas mTargmnelebiviT<br />

udgebian da cdiloben erTi kulturis<br />

simboloebi gasagebi gaxdes sxva kulturis simboloebiT.<br />

mecnieruli midgoma gulisxmobs ufro mizez-<br />

Sedegobriv axsna-ganmartebebs, Tu rogor ganaviTares<br />

calkeulma kulturebma gamorCeuli Tvisebebi, an<br />

ratom SeiZleba iyos zogierTi faqti universaluri<br />

mniSvnelobis, da ratom maxvildeba yuradReba kulturis<br />

rolze adamianis garemosTan adaptirebis<br />

kvlevisas da sxv.<br />

anTropologiis es dualisturi Tviseba: gaigos<br />

da Seafasos sxva kulturebi, rogorc mniSvnelobis<br />

mqone sistemebi da mecnieruli mcdeloba axsnas<br />

kulturebi, rogorc (meqanikuri) sistemebi vlindeba<br />

sxvadsxvanairad. mag.: eTnografebi ganasxvaveben emikur<br />

(emic) da eTikur (etic) axsnebs. es pirvelad<br />

ganasxvava qenet faiqma (1954) (2). kulturis emikuri<br />

analizi dawerilia gareT myofisTvis (“auTsaideris-<br />

Tvis”) da iZleva kulturis imgvar portretsa da<br />

mniSvnelobas, rogorc es SigniT myofs (“insaiders”)<br />

esmis. rogorc vord gudinafma SeniSna, kulturis<br />

emikuri modelis adekvaturoba SeiZleba 2 gziT<br />

Semowmdes: es ar unda iyos Zaladoba adgilobrivis<br />

grZnobebze da man unda auxsnas auTsaiders Tu ra<br />

codniT aris SesaZlebeli laparaki adgilobriv<br />

kulturaze. eTikuri analizi qmnis kulturis models<br />

kros-kulturuli kategoriebiT e.i. anTropologebis<br />

aRmoCenili zogadi kategoriebiT, romelic<br />

gamosadegia yvela kulturis aRsawerad. es ki Tavis<br />

mxriv, xels uwyobs Sedarebas kulturebs Soris da<br />

universaluri principebis aRmoCenas kulturebis<br />

struqturasa da funqciebSi.<br />

rogorc kliford girci (3) aRniSnavs, “anTropologiis<br />

mizania humanitaruli diskursis sferos<br />

gafarToeba” (1973). sxvisi yofis Ziebisas anTropo-<br />

16


logebs, rogorc zemoT iTqva, mTargmnelebs adareben.<br />

Talmudistma mecnierma iakob noiznerma (4) aRwera<br />

anTopologis roli rogorc mTargmnelisa, romelic<br />

insaideris Sexedulebebs azrians xdis auTsaiderisTvis.<br />

humanitaruli problemaa Tu rogor gavigoT<br />

sxva kulturebi. aRniSnuli midgoma Jan pol diumonmac<br />

Targmans daukavSira: interpretacia…SeiZleba<br />

exebodes sam sakmaod gansxvavebul sakiTxs: zeprsityvier<br />

CamonaTvals, azrian axsnas da Targmans<br />

sxva enidan. samive SemTxvevaSi ucxo, ucnauri, gamokveTili<br />

drosa da sivrceSi xdeba nacnobi, awmyo da<br />

gasagebi:... igi iTargmneba (1978) (5).<br />

kulturis interpretacia SeiZleba moicavdes<br />

kulturis simbolizmis, enisa da ideologiis modelis<br />

kvlevas, romelic literaturuli interpretaciis<br />

an xelovnebis kritikis analogiuria. anTropologebi,<br />

romlebic specializdebian religiis, xelovnebis,<br />

folkloris da maTi zemoqmedebis Seswavlaze<br />

kulturaSi xSirad ixrebian misi humanitaruli<br />

nawilisken. Sesabamisad, kulturul <strong>anTropologia</strong>Si<br />

maxvili keTdeba imgvar kvlevebze, rogoricaa struqturalizmi,<br />

interpretaciuli <strong>anTropologia</strong> da<br />

hermenevtuli <strong>anTropologia</strong>.<br />

erT-erTi yvelaze cnobili interpretaciuli<br />

midgomaa struqturalizmi, anTropologiuri analizis<br />

ganStoeba, romelic frangi anTropologis klod<br />

levi-strosis saxels ukavSirdeba. struqturalizmis<br />

mixedviT, kulturebis garegnuli mravalferovnebis<br />

miRma erTferovneba Zevs, romelic adamianis gonebis<br />

tendenciebis amsaxvelia ifiqros, iazrovnos kontrastebiTa<br />

da opoziciebiT iseTiT rogoricaa Savi/<br />

TeTri., qali/kaci da sxv. da meore mxriv gadawyvitos<br />

dilemebi, romlebic sapirispiro ideebiT warmoiSveba<br />

(6). am mimarTulebis meore TvalsaCino warmomadgenelia<br />

meri duglasi (7).<br />

interpretaciuli <strong>anTropologia</strong> – cdilobs<br />

axsnas Tu rogor aris azrobrivad dakavSirebuli<br />

17


kulturis yvela elementi Tavis originalur konteqstTan.<br />

interpretaciuli anTropologiis warmomadgenlebi<br />

ar exebian im ZiriTad principebs, romelnic<br />

adamianTa kulturas marTaven. amis sanacvlod,<br />

isini ganixilaven yovel kulturas, rogorc azrebis<br />

gamokveTil konfiguracias, romelic sakuTari terminebiT<br />

unda iqnas gagebuli. am midgomis cnobili warmomadgenelia<br />

kliford girci (4).<br />

hermenevtuli <strong>anTropologia</strong>: (pol rikuri) xazs<br />

usvams sxvebis gagebis rols sakuTari Tavis Sesacnobad.<br />

rikuris ideebi inkorporirebul iqna anTropologiur<br />

procesSi pol rabinovis meSveobiT, romelic<br />

exeboda ormxriv mcdelobas erTmaneTisTvis<br />

gaegoT savele muSaksa da mis informants, rac gamovlinda<br />

Semdgom, rogorc “savele muSaobis dialeqtika”<br />

(1977) (8).<br />

post-modernistuli <strong>anTropologia</strong>: ramdenadac<br />

msoflio kulturebi erTmaneTze zegavlenas axdens,<br />

tradiciuli anTropologiis warmomadgenelTa mzeram<br />

gadainacvla izolirebuli “egzotikuri” kulturebidan,<br />

romlebic dRes aRarc ki arseboben, Tanamedrove,<br />

aradasavlur, mesame msoflios tradiciebze.<br />

izrdeba interesi eTnografiuli Canawerebis mimarT.<br />

postmodernistuli <strong>anTropologia</strong> amtkicebs, rom<br />

yoveli kultura unda aisaxos, rogorc “Ria (openended),<br />

SemoqmedebiTi dialogi subkulturebs, insaiderebsa<br />

da auTsaiderebs, da sxva jgufebs Soris” (j.<br />

klifordi, 1983) (9) kulturis homogenuri sistemis<br />

uaryofiT, postmodernizmi uaryofs nebismieri<br />

anTropologiuri interpretaciis avtoritetulobas.<br />

amis sanacvlod, postmodernistebi ikvleven mniSvnelobaTa<br />

nairferovnebas yofaSi da xazs usvamen kulturuli<br />

mniSvnelobebis gamokvlevas, romelic<br />

anTropologebsa da sazogadoebis adgilobriv wevr-<br />

Ta Soris dialogs warmoSobs, rac Tavis mxriv mniSvnelobaTa<br />

simravlesa da azrTa nairferobas iwvevs,<br />

riTac aRiarebs, rom “yovelTvis SesaZlebelia al-<br />

18


ternatiuli interpretacia” (markusi, 1986) (10).<br />

evropelma filosofosebma da inteleqtualebma,<br />

rogorebic iyvnen Jak lakani (1967), miSel fuko<br />

(1977), Jak derida (1976) da pier burdio (1977) zegavlena<br />

moaxdines postmodernistul <strong>anTropologia</strong>ze.<br />

dReisTvis am mimarTulebis yvelaze gavleniani an-<br />

Tropologebi arian: jeims klifordi, jorj markusi<br />

da miSel fiSeri (11).<br />

imis nacvlad, rom mkiTxvelisTvis miecaT kulturis<br />

aRwera an sruli axsna, postmodernistuli<br />

eTnografia iZleva kulturis suraTs, romelic Riaa,<br />

gaurkveveli da cvladia” (markusi da kuSmeni, 1982)<br />

(12).<br />

tipuri postmodernistuli eTnografia emyareba<br />

dialogis models. aqve Semodis polifoniis koncepti,<br />

sxvadasxva xmis da Sexedulebis aRsawerad yovel<br />

jgufSi, romelic qmnis kulturis dinamikur bunebas.<br />

eTnologia an kognituri (SemecnebiTi) <strong>anTropologia</strong><br />

sistemurad aRwers kulturas informantebis<br />

mier mocemuli aRwerilobiT da mimarTavs lingvisturi<br />

kategoriebiT analizs.<br />

amgvarad, Cveni mizani iyo post-sabWoTa periodis<br />

qarTveli studentebisTvis migvewodebina kulturuli<br />

anTropologiis, rogorc dargis, amerikuli<br />

xedva, gveCvenebina, Tu rogor iswavleba da ganisazRvreba<br />

is amerikul universitetebSi.<br />

miznebidan gamomdinare, naCvenebi iyo, rom kulturuli<br />

<strong>anTropologia</strong> (romelsac aseve, socio-kulturul<br />

<strong>anTropologia</strong>s an socialur <strong>anTropologia</strong>s<br />

uwodeben) kacobriobis holisturi kvelvaa, romelic<br />

amerikis SeerTebul StatebSia aRiarebuli.<br />

“kulturis” anTropologiuri koncepti, rogorc<br />

cnobilia specialuri literaturidan, nawilobriv<br />

iyo reaqcia adrindel dasavlur diskursze,<br />

romelic exeboda dapirispirebas “buneba”/“kultura”.<br />

aRniSnuli diskursis mixedviT, adamianTa zogi jgufi<br />

moiazreboda “bunebis mdgomarebaSi” myofad (ve-<br />

19


lurad, primitiulad...), zogi ki – “kulturis”.<br />

kulturuli anTropologebis mtkicebiT, kultura<br />

Tavad adamianuri bunebidan gamomdinareobs,<br />

radgan adamianis Tvisebaa Seqmnas kultura da yvela<br />

xalxs ZaluZs daajgufos sakuTari gamocdilebebi,<br />

kodireba gaukeTos maT da gadasces sakuTari gamocdileba<br />

momaval Taobas. anTropologiuri Teoriebi<br />

iqmneba, rogorc konkretuli kulturebis kvlevisas,<br />

aseve, maTi sxva kulturebTan mimarTebebis gansazRvrisas<br />

kulturaTa globalur qselSi.<br />

gamoyenebuli literatura:<br />

1. Carol R. Ember. Melvin Ember, Cultural Anthropololgy, 20 th<br />

edition, New Jersey, 2007. p.10-15; Marwin Harris; Orna Johnson,<br />

Univ. of California, Los Angeles.2007, 2-9; K.Heider, Seeing<br />

Anthropology (Cultural Anthropology Through Film) University of<br />

South Carolina, Allyn and Bacon, 2-19; Reichly H.Crapo, Cultural<br />

Anthropology, understanding ourselves and others, 3 rd Edition, Utah<br />

State University, The Dushkin publishing Group, 1993, 1-3.<br />

2. Pike K., Language in relation to a unified theory of the structure<br />

of human behavior. Vol.I. Glendale: Summer Institute of Linguistics.<br />

1954.<br />

3. Geerz C., The Interpretation of Cultures, New York: Basic<br />

Books, 1973.<br />

4. ix. Heider K., dasax. naSromi, gv. 2-19 da aseve dainteresebulT<br />

SeuZliaT ixilon: Neusner J., The Talmud as<br />

anthropology, N Y.: The Jewish Theological Seminary of America,<br />

1979.<br />

5. Dumont J.P., The headman and I: Ambiguity and ambivalence in<br />

the fieldwork experience, Austin: Univ. of Texas press, 1978.<br />

6. К.Леви-Строс, Структурная Антропология, М., 1985.<br />

7. Douglas M., Purity and danger: An analysis of conflicts of<br />

pollution and taboo, N Y., Praeger and London: Routledge and Kegan<br />

Paul, 1966.<br />

8. Rabinow P., Reflections on fieldwork in Morocco. Berkley:<br />

Univ. of California, 1977, p.39; R.Crapo, dasax. naSr. gv 44.<br />

20


9. Clifford J., On ethnographic authority, representations, I, 118-<br />

146.<br />

10. Marcus G.E. Afterword: Ethnographic writing and<br />

anthropological careers. In J. Clifford & G.E. Marcus (Eds), Writing<br />

culture (pp.262-266). Berkley: Univ. of California Press, 1986.<br />

11. R.Crapo, dasax. naSr. gv. 44.<br />

12. R.Crapo, dasax. naSr. gv. 44 _ 45; aseve ix.: Marcus<br />

G.E. and Cushman D., Ethnograpies as texts: Annnual Review of<br />

Anthropology, II, 1982, 25-69.<br />

Cultural Anthropology<br />

(American Tradition)<br />

Nino Abakelia<br />

The aim of the author was to illustrate the American approach to<br />

cultural anthropology to the Post-Soviet Period Georgian students; to<br />

show the main definitions of this field and how the Cultural<br />

anthropology is recognized and studied in American Universities.<br />

Following the goals of the article, it had been shown that Cultural<br />

anthropology (which is also called socio-cultural anthropology or<br />

social anthropology) is a holistic study of Humanity, which is<br />

recognized in the United States.<br />

The anthropological concept of “culture” in the West, as it is<br />

known, was partly the reaction on the early discourse on the<br />

opposition “nature”/ “culture”. According to the mentioned discourse<br />

some groups of human beings were considered to live in a state of<br />

nature, others - in culture.<br />

According to the arguments of anthropologists culture is in itself<br />

the nature of human beings capable to classify experiences, encode<br />

classifications symbolically and pass this knowledge to others.<br />

Much anthropological theories has been originated in studying<br />

separate cultures and much more - in aiming to show the places and<br />

attitudes of these cultures in the global culture system.<br />

21


22<br />

nino Ciqovani<br />

<strong>anTropologia</strong>, kulturuli<br />

k<br />

<strong>anTropologia</strong>,<br />

kulturis mecnierebebi: problemebi da perspeqtivebi<br />

<strong>anTropologia</strong>, zogadi mniSvnelobiT, adamianisa<br />

da sazogadoebis holistur Seswavlas niSnavs. igi<br />

mWidrodaa dakavSirebuli rogorc humanitarul da<br />

socialur, aseve sabunebismetyvelo mecnierebebTan.<br />

erik vulfma <strong>anTropologia</strong>s uwoda “yvelaze<br />

mecnieruli dargi humanitarul dargebs Soris da<br />

yvelaze humanitaruli dargi mecniere-baTa Soris”<br />

("the most scientific of the humanities, and the most humanistic of the<br />

sciences").<br />

anTropologiis, rogorc mecnierebis, Camoyalibebas<br />

ukavSireben bunebismetyvelebis ganviTarebas<br />

evropuli kolonizaciis periodSi – XVII-XX saukuneebSi.<br />

swored aqedan iRebs saTaves “primitiul sazogadoebaTa”<br />

eTnografiuli kvleva koloniuri administraciis<br />

iniciativiT. ganmanaTlebelTa naazrevSi<br />

Tavs iCens tendencia adamianTa sazogadoebis, rogorc<br />

bunebis fenomenis gagebisa, romlis qceva Seesabameba<br />

bunebis kanonebs. garkveuli azriT, koloniuri<br />

xalxebis ena, kultura, artefaqtebi Tu fsiqologia<br />

Seiswavleboda iseve, rogorc maTi flora da fauna.<br />

XIX saukunidan <strong>anTropologia</strong> TandaTan gaemijna<br />

rogorc bunebismetyvelebas, aseve wminda saistorio<br />

an filologiur dargebs (Classics da sxv.). XX<br />

saukunis dasawyisidan meore msoflio omamde socialuri<br />

da kulturuli anTropologiis ZiriTad amocanas<br />

warmoadgenda udamwerlobo xalxebis cxovrebis<br />

aRwera. am periodSi <strong>anTropologia</strong> britanuli<br />

da amerikuli skolebis ori gansxvavebuli mimarTulebiT<br />

viTarde-boda. pirveli maTganis fuZemdeblebad<br />

e. teilori da j. frezeri iTvlebian. SemdgomSi<br />

britanuli socialuri anTropologiis ganviTarebaze<br />

didi gavlena iqonies b. malinovskim da a. redklif-


aunma. “amerikuli anTropologiis mamad” franc<br />

boass ixsenieben. misi studentebis pirveli Taoba<br />

warmodgenilia alfred kroeberis, robert louis,<br />

eduard sepirisa da ruT benediqtis saxelebiT. meore<br />

msoflio omis Semdeg britanuli “socialuri anTropologiisa”<br />

da amerikuli “kulturuli anTropologiis”<br />

daaxlovebam saTave daudo “sociokulturuli<br />

anTropologiis” Camoyalibebas. masze didi gavlena<br />

iqonia frangulma skolamac (e. diurqheimi, l. levibriuli,<br />

k. levi-strosi da sxv.).<br />

50-iani wlebis miwurulidan, eTnografiuli<br />

kvlevebis mniSvnelobis SenarCunebasTan erTad, TandaTan<br />

momwifda azri imis Tobaze, rom miRwevaTa miuxedavad,<br />

eTnografiul kvlevebs aklda siRrme. axali<br />

mizani Teoriaze orientirebuli midgomis Camoyalibeba<br />

iyo. daiwyo kamaTi anTropologiuri kvlevis<br />

Teoriuli safuZvlis Taobaze. mkvlevarTa nawili,<br />

kerZod, lonsbari (Lounsbury) da gudinafi (Goodenough)<br />

ielsa da pensilvaniaSi upiratesobas aniWebdnen<br />

lingvistur midgomas. girci (Geertz) da Snaideri<br />

(Schneider), talkot parsonsis gavleniT, romelic<br />

saWirod Tvlida kulturis gamijvnas socialuri<br />

sistemisa da individisagan, aqcents simboloebsa da<br />

mniSvnelobebze akeTebdnen, rac exmaureboda faseulobaTa<br />

kvlevis klakhoniseul ideas. am dros aSS-Si<br />

Zlieri iyo levi-strosis gavlena, romelmac gaavrcela<br />

da daamkvidra iakobsonisa da de sosiuris<br />

struqturalisturi ideebi naTesaobis, miTisa da ritualis<br />

kvlevaSi. uaiTingi (Whiting), spiro (Spiro) da<br />

sxvebi dainteresebuli iyvnen kulturis gamomsaxvelobiTi<br />

da dacviTi funqciebiT. salinsi (Sahlins),<br />

stiuarti (Stewart), harisi (Harris), rapaporti (Rappaport)<br />

da sxvebi ufro materialisturad orientirebuli<br />

iyvnen da gansakuTrebul mniSvnelobas aniWebdnen<br />

ekonomikur garemosa da faqtorebs. boasis skola,<br />

aqcentiT istoriul urTierTobebze, inarCunebda<br />

23


gavlenas arealuri kvlevis (area studies) sferoSi.<br />

Sromebis umetesobaSi aqcenti keTdeboda meTodebze,<br />

eTnografiuli kvlevebis gaumjobesebaze im mimarTulebiT,<br />

rom misi masalebi gamosadegi yofiliyo<br />

Teoriuli ganzogadebisaTvis (“Teoriulad gamosadegi<br />

aRwera” – “theoretically relevant description”).<br />

dasaxelebuli periodi aSS-Si anTropologiis<br />

aRmavlobis xana iyo. izrdeboda anTropologiis<br />

departamentTa ricxvi, iseve rogorc anTropologTa<br />

dasaqmebis bazari.<br />

swored XX saukunis 50-iani wlebidan yalibdeba<br />

dargi, romlis saxelwodebad mkvidrdeba kulturis<br />

mecnierebebi/kulturis kvlevebi (Cultural ( Studies).<br />

Cveulebriv, am termins xan kulturuli anTropologiis<br />

sinonimuri, xan ki ufro farTo mniSvnelobiT<br />

iyeneben. kulturis <strong>mecniereba</strong>Ta calke dargad CamoyalibebaSi<br />

didi wvlili miuZRvis amerikuli<br />

kulturuli anTropologiis warmomadgenels lesli<br />

elvin uaits, romelmac, kolegebTan seriozul<br />

kamaTSi, daasabuTa kulturis mravalmxrivi fenomenis<br />

sagangebo Seswavlis aucilebloba da dargis<br />

saxelwodebad “kulturologia” SemogvTavaza. terminis<br />

TvalsazrisiT, mis winamorbedad SeiZleba CaiTvalos<br />

germaneli qimikosi-nobelianti vilhelm ostvaldi,<br />

romelic 1913 wels werda: specifikur<br />

adamianur Taviseburebebs, romlebic ganasxvavebs<br />

homo sapiensis modgmas cxovelTa yvela sxva saxeobisagan,<br />

moicavs saxelwodeba “kultura”. Sesabamisad,<br />

<strong>mecniereba</strong>s saqmianobis specifikuri adamianuri<br />

saSualebebis Sesaxeb Tavisuflad SeiZleba ewodos<br />

“kulturologia” 1 .<br />

ganagrZo da ganaviTara ra ostvaldis idea, l.<br />

uaitma 1930 Tu 1931 wels miCiganis universitetSi waikiTxa<br />

saleqcio kursi “kulturolo-giaSi”, 1949 wels<br />

ki gamosca cnobili naSromi “<strong>mecniereba</strong> kulturis<br />

1 cit wignidan: kulturologia. Tsu gamomc., Tb., 2003, gv.5.<br />

24


Sesaxeb”. misi koncefciis gavrcelebaSi didi roli<br />

Seasrula ramdenime saprogramo statiam, romelTagan<br />

gansakuTrebiT cnobilia “kulturologia” (amerikuli<br />

Jurnali “Science”, 1958), romelic Sevida socialur<br />

<strong>mecniereba</strong>Ta saerTaSoriso enciklopediaSi, da<br />

“energia da kulturis evolucia” (1943).<br />

wigniT “<strong>mecniereba</strong> kulturis Sesaxeb” l. uaitma<br />

humanitaruli codnis axali tradiciis damkvidreba<br />

daiwyo. man pirvelma scada, ganesazRvra kulturologiis<br />

Seswavlis sagani, daesabuTebina termin<br />

“kulturologiis” marTebuloba am mecnierebis aRsaniSnavad,<br />

SemoeTavazebina kulturis rogorc mTlianobis<br />

ganxilvisadmi sistemuri midgoma. sayovelTaod<br />

cnobilia uaitis azri imis Sesaxeb, rom kulturis,<br />

rogorc kvlevis calke sferos “aRmoCena” rodesme<br />

kuTvnil adgils daikavebs kopernikis heliocentruli<br />

Teoriisa da sicocxlis yvela formis ujreduli<br />

safuZvlis mignebis gverdiT 2 .<br />

Tavad terminis “kulturis kvlevebi/mecnierebebi”<br />

Semotana riCard hogartis saxels ukavSirdeba:<br />

1964 wels man birminhemSi daaarsa Tanamedrove kulturis<br />

kvlevaTa centri (Centre for Contemporary Cultural<br />

Studies).<br />

kulturis mecnierebebi Tavs uyris kulturis<br />

anTropologiis, muzeumTmcodneobis, xelovnebis<br />

istoriis, sociologiis, istoriis, filosofiis,<br />

mediis Teoriis, literaturaTmcodneobis, politikuri<br />

ekonomikis da zogierTi sxva dargis monacemebs<br />

sxvadasxva sazogadoebis kulturuli fenomenis Sesaswavlad.<br />

igi cdilobs, gaarkvios kulturis fenomenis<br />

kavSiri ideologiis, eTnikurobis, nacionalizmis,<br />

socialuri klasis, genderis da sxva sferoebSi<br />

mimdinare procesebTan. kulturis <strong>mecniereba</strong>Ta interesis<br />

sagania mniSvnelobebi da praqtika, romelic<br />

yoveldRiur cxovrebaSi realizdeba. magaliTad,<br />

2 iqve, gv.6.<br />

25


dRes kulturis kvlevebi/mecnierebebi ikvlevs globalizaciasTan<br />

dakavSirebul sakiTxebs, dasavleTis<br />

hegemoniisadmi winaaRmdegobis formebs da Tanamedrove<br />

msoflioSi mimdinare sxva procesebs. kulturis<br />

kvlevaTa mizania kulturis gageba mTeli Tavisi sir-<br />

TuliTa da mravalferovnebiT, agreTve socialuri<br />

da politikuri konteqstis analizi, romelSic kultura<br />

warmoCndeba.<br />

xandaxan termins kulturis kvlevebi arealuri<br />

kvlevebis (Area Studies) an regionuli kvlevebis<br />

(Regional Studies) sinonimuri mniSvenlobiT iyeneben,<br />

ramdenadac igi dakavSirebulia calkeuli kulturebis<br />

mecnierul SeswavlasTan iseT programebSi,<br />

rogorebicaa, magaliTad, islamuri kvlevebi, aziuri<br />

kvlevebi, amerikuli kvlevebi da a.S. Tumca, kulturis<br />

kvlevaTa sxva sadoqtoro programebSi (jorj<br />

meisonis universiteti, CrdiloeT karolinis<br />

grinsboros universiteti da sxv.) ar aris dakavSirebuli<br />

specifikuri kulturuli praqtikebis SeswavlasTan.<br />

mkvlevarTa umetesoba aRiarebs kulturis kvlevebis/mecnierebebis<br />

xangrZliv istoriasa da mravalmxriv<br />

memkvidreobas, Tumca es xels ar uSlis mtkicebas,<br />

rom dargi, konkretuli Sinaarsis Sesabamisi<br />

mniSvnelobiT, saTaves iRebs 1950-iani wlebidan,<br />

xolo is, rac iyo manamde, warmoadgenda erTgvar<br />

mosamzadebel samuSaosa da winapirobas kvlevisa da<br />

swavlebis calke dargad kulturis kvlevebis/<strong>mecniereba</strong>Ta<br />

CamoyalibebisaTvis. naazrevi, romelze<br />

dayrdnobiTac Camoyalibda kulturis kvlevebi, ukve<br />

arsebobda adre Seqmnil SromebSi, _ aRniSnavda raimond<br />

uiliamsi 1989 wels gamocemul naSromSi “kulturis<br />

<strong>mecniereba</strong>Ta momavali” da kulturis kvlevaTa<br />

safuZvlebs adreul saganmanaTleblo moZraobaSi<br />

eZebda.<br />

dRes kulturis kvlevebis/mecnierebebis erT-erT<br />

yvelaze avtoritetul warmomadgenlad miCneuli<br />

26


itaneli mecnieris stiuart holis 3 azriT, es<br />

dargi saTaves iRebs 1950-iani wlebidan, roca iwyeba<br />

marqsizmisa da misTvis damaxasiaTebeli evropocentrizmis<br />

rRveva da safuZveli eryeva Teziss imis<br />

Taobaze, rom ekonomikuri bazisi ganmsazRvrelia<br />

kulturuli superstruqturisaTvis; kulturis kvlevebi/me-cnierebebi<br />

warmoiSva axali memarcxeneebis<br />

marqsizmTan dapirispirebis viTarebaSi. kulturis<br />

kvlevebis Camoyalibebaze gavlena iqonia ramdenime<br />

Teoriulma mimdinareobam, romelTa nawili kulturis<br />

Teoriis farglebs miRma warmoiSva, eseni iyo feminizmi,<br />

rasizmi, genderi da xelisuflebis sakiTxi 4 .<br />

ganagrZo ra kulturuli anTropologiis tradicia,<br />

kulturis kvlevebi/mecnierebebic ori ZiriTadi<br />

skolis _ britanulisa da amerikulis _ farglebSi<br />

ganviTarda. maTgan pirveli ufro metad iyo aRbeWdili<br />

memarcxene politikuri Sexedulebebis niSniT da<br />

orientirebuli iyo “kapitalisturi masobrivi kulturis”<br />

kritikaze. maT SeiTvises farnkfurtis skolis<br />

zogierTi idea, dakavSirebuli “kulturis industriis”<br />

(masobrivi kulturis) cnebasTan. kulturis<br />

kvlevebis/mecnierebebis amerikuli versia ki ufro<br />

metad dainteresebuli iyo masobrivi kulturis<br />

aRqmis subieqturi mxariT, auditoriis reaqciiT masobriv<br />

kulturaze. gansxvaveba am ori skolis midgomebs<br />

Soris XX saukunis bolosaTvis TandaTanobiT<br />

gafermkrTalda. masobrivi kulturis pasiur momxmarebelze<br />

warmodgenas Caenacvla Tvalsazrisi, romelic<br />

xazs usvams adamianTa mier kulturuli teqstebis<br />

sxvadasxvagvar wakiTxvas, miRebasa da interpreta-<br />

3 man Secvala riCard hogarti Tanamedrove kulturis<br />

kvlevaTa centris (birminhemi) direqtoris postze.<br />

4 Hall S. Cultural Studies and its Theoretical Legacies. – The Cultural<br />

Studies Reader. 2nd ed. Ed. by Simon During. London ; New York:<br />

Routledge, 2003, pp.97-109.<br />

27


cias, rac damokidebulia mniSvnelobaze, romelsac<br />

momxmarebeli aniWebs kulturis produqts. kulturis<br />

kvlevebis/mecnierebebis warmomadgenlebma kulturis<br />

moxmareba mWidrod daukavSires kulturul identobas.<br />

erT-erTi umniSvnelovanesi politikuri movlena,<br />

romelmac didi gavlena iqonia samecniero wreebze<br />

rogorc aSS-Si, aseve evropaSi, vietnamis omi iyo.<br />

mecnierTa didi nawili omis mowinaaRmdegeTa banakSi<br />

aRmoCnda. omma gamoiwvia studentTa da axalgazrda<br />

mecnier-pedagogTa radikalizacia, romlebic winaaRmdegi<br />

iyvnen mecnierebis gadaqcevisa samxedro-industriuli<br />

kompleqsis nawilad da gadaWriT emijnebodnen<br />

“istebliSments”. gamoCndnen avtorebi, romlebic<br />

amtkicebdnen, rom <strong>anTropologia</strong>s unda Seecvala mimarTuleba<br />

da gezi aeRo axal anti-istebliSmentze,<br />

anti-<strong>mecniereba</strong>sa da anti-kapitalizmze. Tavdapirvelad<br />

am avtorTa gavlena mcire iyo. Teoriaze orientirebuli<br />

eTnografia kvlav rCeboda ZiriTad mimar-<br />

Tulebad. magram, rogorc Seri ortneri (Sherry Ortner)<br />

1984 wels gamocemul wignSi aRniSnavda, 1960-iani<br />

wlebidan moyolebuli, aSS-sa da safrangeTSi (naklebad<br />

– inglisSi) gaZlierda radikaluri socialuri<br />

moZraobani. gaCnda kontrkultura, Semdeg – antisaomari<br />

moZraoba, cota mogvianebiT – qalTa moZraoba.<br />

maT ara marto gavlena iqonies akademiur samyaroze,<br />

aramed mis SigniT mniSvnelovani frTa Seqmnes. yvelaferi,<br />

rac arsebuli wesrigis nawils warmoadgenda,<br />

kritikis obieqti gaxda. <strong>anTropologia</strong>s brals<br />

sdebdnen kolonializmsa da imperializmTan istoriul<br />

kavSirSi. axali kriticizmis simbolod marqsi<br />

iqca 5 . ortneri saubrobs aqcentis gadatanaze tradiciuli<br />

marqsizmidan frangul struqturul marqsizmze,<br />

politikur ekonomiasa da xelisuflebis proble-<br />

5 cit. naSromidan: D'Andrade R. The Sad Story of Anthropology 1950-<br />

1999. Journal for Cross-Cultural Research, 2000, 34:3, pp.219-232.<br />

28


maze 70-80-ian wlebSi. diskusia maRal Teoriul<br />

doneze mimdinareobda, Tumca, umetesad, anTropologiis<br />

miRma. rac Seexeba <strong>anTropologia</strong>s, aq aqcenti<br />

aSkarad Seicvala: eTnografiuli da zogadad anTropologiuri<br />

kvlevis mizani gaxda ara Teoriulad<br />

gamosadegi aRwera, aramed moraluri kritika, mimar-<br />

Tuli Zalauflebis, zewolisa da dominaciis winaaRmdeg.<br />

Sesustda klasikuri marqsistuli aqcenti materialur<br />

faqtorebze.<br />

ideologiis marqsistuli cneba Seicvala Tavad<br />

kulturis, rogorc zewolis/daTrgunvis (opression)<br />

yvelaze Zlieri wyaros kritikiT. paTosi ufro hegelianuri<br />

iyo, vidre materialisturi. 6 .<br />

80-iani wlebis Sua xanebidan kulturis kvlevebi/mecnierebebis<br />

mTavar amocanad iqca dasavluri<br />

burJuaziuli kulturis Zaladobis faruli Tu<br />

aSkara gamovlinebebis – rasizmis, nacionalizmis,<br />

homofobiis, scientizmis _ kritika. Sesabamisad,<br />

eTnografiis ZiriTadi amocana gaxda dasavluri kulturis<br />

modernizebuli Zalebisadmi aradasavluri da<br />

periferiuli kulturebis winaaRmdegobis kvleva.<br />

“anti-istebliSmenturma” paTosma destruqciuli tendenciebi<br />

moitana, zogadad, <strong>anTropologia</strong>sa da, ker-<br />

Zod, kulturis kvlevebSi/mecnierebebSi. epistemiologiuri<br />

relativizmisa (ar arsebobs realuri<br />

safuZveli codnisaTvis) da moraluri midgomis (me<br />

vici, ra aris swori da samyaro unda Seicvalos Cemi<br />

am Tvalsazrisis Sesabamisad) kombinaciam didi gavlena<br />

iqonia mecnierebis am sferoze. saswavlo programebidan<br />

TandaTanobiT ganidevna kvlevis standartuli<br />

raodenobrivi meTodebis swavleba. 2000 wels r.<br />

d’andrades sityviT, dasavleTis elituri universitetebis<br />

did nawilSi kulturuli anTropologiis<br />

momaval specialistebs aRar aswavlidnen aRarc Sesa-<br />

Zleblobis modelebs (probability models), mizez-Sede-<br />

6 iqve.<br />

29


gobriv analizsa (causal analysis) da mravalganzomilebian<br />

Skalirebas (multi-dimensional scaling). arada,<br />

amgvari codnis gareSe SeuZlebelia ara mxolod<br />

kros-kulturuli kvlevebi, aramed mopovebuli Sedegebis<br />

gagebac ki. amgvar damokidebulebas kulturuli<br />

anTropologiis warmomadgenlebi imiT amarTleben,<br />

rom, TiTqos, maTi saqmea ara ganzogadeba 7 , aramed<br />

interpretacia. maTi azriT, mniSvnelobani Tvisebrivia<br />

da ara raodenobrivi. Cven ar gvWirdeba Zaladobis,<br />

dominaciis, xelisuflebis Sesaxeb Cveni<br />

ideebis testireba, Cven es yvelaferi sakuTari gamocdilebidan<br />

da iseTi avtoritetebis Txzulebebidan<br />

viciT, rogorebic arian fuko da burdie. Cven viciT,<br />

rom kulturuli diskursi ganapirobebs adamianTa<br />

mier samyaros amgvar, da ara sxvagvar interpretacias,<br />

swored samyaros amgvari aRqma maT mier aris<br />

sxvaTa mier maTi daTrgunvis ganmapirobebeli mizezic.<br />

Cven SeviswavliT im adgilebs, sadac aseTi<br />

zewola gansakuTrebiT Zlieri da mdgra-dia – gareubnebsa<br />

da getoebSi, migrantebSi, devnilebsa da<br />

adgilnacval pirebSi, koloniur xalxebSi. Cven<br />

gvinda gavaTavisufloT adamianebi reJimebisa da<br />

codnisagan, romlebic maT imonebs, amboben isini 8 .<br />

samwuxarod, XX saukunis miwuruli arc mniSvnelovani<br />

Teoriuli miRwevebiT yofila gamorCeuli.<br />

d’andrades sityviT, dRes, ZiriTadad, mimarTaven did<br />

TeoretikosTa naazrevis “amoWra-Cawebebis” (cut and<br />

paste) meTods, bevrs kamaToben, eZieben argumentebs,<br />

magram bundovani sakiTxebi kvlav bundovani rCeba.<br />

sxva ram arc aris mosalodneli, radgan empiriuli<br />

masalisa da konceptualuri ganzogadebebis Sesabamisobis<br />

dadgena aucileblad moiTxovs raodenobrivi<br />

meTodebis gamoyenebas, Teoriis Sesaqmnelad saWiroa<br />

7 kerZo SemTxvevebis ganzogadebas aucileblad Wirdeba<br />

statisticckuri monacemebis analizi.<br />

8 D'Andrade R. dasax. naSr.<br />

30


alternatiuli modelebis SemuSaveba da Semdeg maTgan<br />

ukeTesi modelebis Seqmna, rac aseve SeuZlebelia<br />

mxolod interpretaciebis doneze, rac ar unda<br />

mimzidveli da marjve Candes isini. nebismieri<br />

Teoriuli “migneba” SeiZleba warmatebiT gadaisinjos<br />

sxva “mignebis” safuZvelze, Tu igi myar empiriul<br />

safuZvels ar emyareba.<br />

samecniero literaturaSi xSirad aRiniSneba, rom<br />

<strong>anTropologia</strong>, bolo 50 wlis ganmavlobaSi, sxva<br />

socialur mecnierebebze metad ganicdida politikur<br />

cvlilebaTa zegavlenas 9 . swored amitom, maSin, roca<br />

kulturis kvlevebi aRmavlobis gzaze idga, fuls<br />

izidavda da avtoritets ixveWda (XX saukunis 60-70-<br />

iani wlebi), dadga sakiTxi disciplinis seriozulobis,<br />

politikuri simpaTiebisadmi misi daqvemdebarebulobis<br />

da, Sesabamisad, kulturis kvlevebis/mecnierebebis<br />

arsis Sesaxeb.<br />

gaCnda kiTxvebi: ramdenad mowesrigebulia kulturis<br />

kvlevebi/mecnierebebi, rogorc disciplina aqvs<br />

Tu ara mas kvlevis konkretuli obieqti, sakuTari<br />

meTodologia Tu is warmoadgens yvelafers, rasac<br />

isini akeTeben, vinc sakuTar Tavs kulturis kvleva-<br />

TaAproeqtisa da praqtikis farglebSi moiazrebs<br />

mkvlevarTa azri orad gaiyo: nawili dargis “mowesrigebis”,<br />

Sesabamisad, “Caketvis” winaaRmdegi iyo,<br />

meore nawili ki warmoudgenlad Tvlida calke dargis<br />

Sesaxeb saubars misi konkretuli arsis, Zireuli<br />

poziciebis gansazRvris gareSe. mkvlevarTa nawili<br />

kulturis kvlevebs ganixilavs rogorc “codnis<br />

meTodebis kodifikacias” da institucionalizaciis<br />

mcdelobas, sxvebi xazs usvamen mis mudmiv cvalebadobas,<br />

TiTqos garkveuli sakiTxebis xelaxla dayenebis<br />

tradicias. maTi azriT, kulturis kvlevebi aris<br />

proeqti, romlis realizacia gamudmebiT dabrkole-<br />

9 D'Andrade R. The Sad Story of Anthropology 1950-1999. Journal for<br />

Cross-Cultural Research, 2000, 34:3, pp.219-232.<br />

31


ulia mudmivi fragmentaciiTa da demontaJiT 10 .<br />

Cveni azriT, am kamaTSi saintereso da sayuradRebo<br />

pozicia daikava stiuart holma, romelic Tvlis,<br />

rom kulturis kvlevebi/mecnierebebi, rogorc proeqti,<br />

usasruloa da, am TvalsazrisiT, pluralisturia,<br />

igi ar aris raime saxis gabatonebuli diskursi<br />

an meta-diskursi. es aris proeqti, romelic yovel-<br />

Tvis gaxsnilia imisaTvis, rac aqamde cnobili ar<br />

aris. magram mas aqvs raRac, rasTanac yvelaferi es<br />

dakavSirebulia, aqvs garkveuli RerZi, sayrdeni<br />

arCevanisaTvis da swored amitom kulturis kvlevebi<br />

aris es, da ara sxva ram 11 .<br />

kulturis kvlevebi diskursuli warmonaqmnia<br />

(fukoseuli gagebiT). mas ar gaaCnia martivi, erTiani<br />

warmomavloba, aramed mravali diskursi da mravali<br />

istoria aqvs. mas aqvs sxvadasxva koniunqtura da<br />

warsulis sxvadasxva momenti, moicavs mraval<br />

sxvadasxva tipis naSroms. ramdenadac kulturis<br />

kvlevebi/mecnierebebi interdisciplinuri dargia, mis<br />

farglebSi Seiswavleba sxvadasxva Teoria mecnierebis<br />

sruliad gansxvavebuli sferoebidan. magaliTad,<br />

kulturis kvlevebis/mecnierebebis Camoyalibebaze<br />

didi gavlena iqonies Teodor adornos, karl marqsis,<br />

maqs horkhaimeris, pier burdies, iudiT batleris,<br />

Jak deridas, miSel fukos, zigmund froidis, antonio<br />

gramSis, iurgen habermasis, stiuart holis, Jak<br />

lakanis, raimond uiliamsis da sxvaTa Teoriebma.<br />

amrigad, kulturis kvlevebs/mecnierebebs hqonda mravali<br />

traeqtoria, yalibdeboda mravali meTodologiisa<br />

da Teoriis safuZvelze, magram, amave dros, igi<br />

yovelTvis inarCunebs mTlianobas.<br />

karolin stidmani aRniSnavs, rom kulturis kvle-<br />

10 ix. Steedman C. Culture,Cultural Studies and the Historians. – The Cultural<br />

Studies Reader. 2nd ed. Ed. by Simon During. London ; New York:<br />

Routledge, 2003, pp.46-56.<br />

11 iqve.<br />

32


vebi ar aris nostalgiuri xasiaTis, memkvidreobaze<br />

orientirebuli disciplina, romelic koncentrirebulia<br />

Zveli gzebisa da tradiciebis SenarCunebaze;<br />

igi mgZnobiarea msoflioSi mimdinare procesebisadmi<br />

12 .<br />

amave dros, s. holi Tvlis, rom kulturis kvlevebi/mecnierebebi<br />

namdvilad dgas garkveuli safrTxis<br />

winaSe, rogorc dargi, romelic mWidrod da<br />

uSualodaa dakavSirebuli realur koniunqturasTan.<br />

realobaSi momxdari cvlilebebi da mimdinare movlenebi<br />

gansazRvravs kulturis kvlevaTa Teoriuli<br />

interesis sferos, Sesabamisad, kvlevis praqtikas.<br />

amdenad, s. holis azriT, kulturis kvlevebSi<br />

mudmivi da stabiluria ”situaciuri (koniunqturuli)<br />

codna”, misi gramSiseuli gagebiT – codna, romelic<br />

ufuZneba da, amave dros, gamosadegia specifikuri da<br />

myisieri politikuri da istoriuli viTarebebisa-<br />

Tvis; stabiluria agreTve imis gacnobiereba, rom<br />

reprezentaciaTa struqtura, romelic Seadgens kulturis<br />

anbans da gramatikas, warmoadgens instruments<br />

socialuri ZalisaTvis da saWiroebs kritikul<br />

Seswavlas. swored amgvari Seswavla da kvleva qmnis<br />

risks profesiuli kvlevebisaTvis kulturis kvleveb-<br />

Si/mecnierebebSi 13 .<br />

amgvarad, dasavlel mkvlevarTa nawilis azriT,<br />

dRes dasavleTSi kulturuli anTropologiis mdgomareoba<br />

arcTu saxarbieloa. raodenobrivi meTodebis<br />

swavlebasTan erTad, TandaTan Tmoben poziciebs<br />

lingvisturi <strong>anTropologia</strong>, folklori, daRmavlobis<br />

gzazea fsiqologiuri <strong>anTropologia</strong>, religiis<br />

mecnieruli kvleva anTropologiis farglebSi<br />

gaqrobis pirasaa. Tumca perspeqtiva arc ise uimedoa.<br />

mimdinareobs kros-kulturuli kvlevebi evoluciuri<br />

fsiqologiis bazaze, agreTve kulturul sivrceTa<br />

12 Steedman C. dasax. naSr., gv.46-56.<br />

13 Hall S. dasax.naSr.<br />

33


SedarebiTi kvlevebi. axalgazrda Taoba ar aris ise<br />

Zlier moralisturad orientirebuli, rogorc maTi<br />

maswavleblebi. <strong>anTropologia</strong> damkvidrebulia kolejebisa<br />

da universitetebis kurikulumebis umravlesobaSi,<br />

kulturul <strong>anTropologia</strong>s mxars umSvenebs<br />

biologiuri <strong>anTropologia</strong> da arqeologia _ sferoebi,<br />

sadac kvlevis meTodika kargadaa damuSavebuli<br />

da aRmoCenebi grZeldeba.<br />

magram <strong>momavlis</strong> ganWvreta Znelia. rogorc<br />

d’andrade varaudobs, kulturuli <strong>anTropologia</strong><br />

mainc SeiZleba aRmoCndes periferiul poziciaze.<br />

sociologiaSi mimdinareobs anTropologiis analogiuri<br />

problemebis kvleva, Tanac mas meTodebisa da<br />

Teoriebis ufro farTo asortimenti aqvs. sociologebi<br />

aqtiurad iyeneben eTnografiuli kvlevebis<br />

monacemebs, Tanac am masalas da instituciur statistikas<br />

uxameben istoriul analizsa da modelirebas.<br />

socialuri fsiqologia aseve aRwevs fsiqologiuri<br />

anTropologiis sferoSi, empiriuli baza maT soliduri<br />

aqvT, amave dros, kargi meTodologebi da eqsperimentatorebi<br />

arian. socialuri fsiqologebi<br />

dainteresebuli arian fsiqikaze kulturis gavlenis<br />

kvleviT, sxva erebis warmomadgenel kolegebTan<br />

erToblivi kros-kulturuli kvlevebi fsiqologebisaTvis<br />

Cveulebrivi saqmea. CarTul dakvirvebaze<br />

damyarebuli eTnografiuli praqtika TandaTan Tmobs<br />

poziciebs, rogorc sxva dargebisaTvis mimzidveli<br />

da mniSvnelovani mecnieruli meTodi da mas warmatebiT<br />

uwevs konkurencias sxvadasxva (istoriul,<br />

instituciur, samarTlebriv, dakvirvebisa da<br />

eqsperimentis gzebiT miRebul) monacemTa analizi 14 .<br />

yvela is mkvlevari, romelic saubrobs problemebze<br />

dargis ganviTarebis TvalsazrisiT, miuTiTebs<br />

kroskulturul da interdisciplinur kvlevebze,<br />

rogorc erTaderT perspeqtivaze kulturis kvleve-<br />

14 D'Andrade R. dasax. naSr.<br />

34


isaTvis. interdisciplinuri kvlevisa da swavlebis<br />

saWiroeba mecnierebis yvela dargSi mkafiod gamoikveTa<br />

jer kidev meore msoflio omis Semdeg, ramac<br />

asaxva hpova humanitarul da socialur <strong>mecniereba</strong>Ta<br />

praqtikaSi 15 .<br />

interdisciplinuri da Sidadisciplinuri kvleva<br />

erTmaneTisagan gancalkevebuli ki ar aris, aramed<br />

erTmaneTs avsebs. specializacia Tanamedrove mecnierebis<br />

aucilebeli da pozitiuri Sedegia. amave dros,<br />

sakvlev sferoebs Soris barierebis moxsna erTmane-<br />

Tisagan ki ar mijnavs, aramed piriqiT, erTmaneTTan<br />

akavSirebs sxvadasxva <strong>mecniereba</strong>s 16 . interdisciplinuri<br />

kvleva ar niSnavs disciplinurobis dakninebas<br />

da misi rolis ugulebelyofas. rogorc j. kleini<br />

da h. uiliami aRniSnaven, “arsebobs iseTi sakiTxebi<br />

da problemebi, romlebic bevrad ufro farToa,<br />

vidre erTi romelime konkretuli disciplinis SesaZleblobebi<br />

da isini SeiZleba warmatebiT iqnas<br />

gamokvleuli interdisciplinur WrilSi 17 ”. kvlevis<br />

Tanamedrove obieqtebi hibridul kategorias ganekuTvnebian<br />

da TavianTi aseTi bunebis gamo saWiroeben<br />

interdisciplinur midgomas.<br />

Cveni azriT, interdisciplinuroba erT-erTi im<br />

15 aqve aRvniSnav, rom naTqvami naklebad exeba maSindel<br />

sabWoTa sivrces, sadac Zlier ideologizebuli<br />

socialuri da humanitaruli <strong>mecniereba</strong> moklebuli<br />

aRmoCnda dasavlur da aradasavlur samecniero sivrceSi<br />

mimdinare procesebTan kavSirSi ganviTarebis<br />

SesaZleblobas. amis Sedegebi dResac naTlad igrZnoba<br />

Cvens samecniero da saswavlo praqtikaSi.<br />

16 Frodeman R., Mitcham C., Sacks A.B. Questioning Interdisciplinarity. -<br />

Science, Technology and Society Newsletter, # 126&127 (Winter/Spring<br />

2001), pp. 1-5.<br />

17<br />

Klein J. Th., William H. N. Advancing Interdisciplinary Studies. -<br />

Interdisciplinarity: Essays from the Literature, William H. Newell, editor.<br />

New York: College Entrance Examination Board, 1998, # 3, p. 3-22.<br />

35


faqtorTagani iyo, ramac xeli Seuwyo kulturis<br />

kvlevebis/<strong>mecniereba</strong>Ta damkvidrebas kvlevisa da<br />

swavlebis calke dargad. kulturis kvlevebi interdisciplinur<br />

safuZvelze aRmocenda da misi ganviTareba<br />

sxvagvarad, Tu ara interdisciplinur WrilSi,<br />

warmoudgenelia.<br />

rac Seexeba anTropologiis, kulturuli anTropologiisa<br />

da, zogadad, kulturis kvlevebis/mecnierebebis<br />

mdgomareobas CvenSi, es calke msjelobis<br />

sagania. mokled SeiZleba mxolod is iTqvas, rom<br />

jerjerobiT ver moxerxda Tavad dargis aRiarebamde<br />

misvlac ki. TiTqmis 20 we-lia grZeldeba kamaTi imis<br />

Taobaze, ra saxelwodeba Seesabameba kulturis<br />

fenomenis kvleviT dakavebul dargs. sabWoTa da<br />

postsabWoTa sivrceSi upiratesoba kulturologias<br />

eniWeba, magram, samwuxarod, Sinaarsobrivad mas<br />

Zalian mcire saerTo aqvs uaitiseul gagebasTan.<br />

kulturologia xan kulturis filosofiasTan igivdeba,<br />

xan kulturis istoriasTan, da es kamaTi yruTa<br />

dialogs hgavs. interdisciplinuri kvlevisa da<br />

swavlebis saWiroebas, saukeTeso SemTxvevaSi,<br />

mxolod sityviT aRiareben; metad Zlieria swrafva<br />

disciplinaTaSorisi barierebis SenarCunebisaken.<br />

seriozuli CamorCena gvaqvs saswavlo literaturis<br />

TvalsazrisiT. iSviaTad Tu vuziarebT erTmaneTs<br />

informacias dasavleTis Tu aRmosavleTis qveynebis<br />

saswavlo-samecniero centrebSi mimdinare procesebis,<br />

agreTve samecniero literaturis Sesaxeb, romelic<br />

uzRvavi raodenobiT gamodis rogorc beWduri, aseve<br />

eleqtronuli gamocemebis saxiT. cudad vicnobT<br />

gamocdilebas, romelic kulturis kvlevebis/mecnierebebis<br />

kuTxiT dagrovda Cveni regionis msgavs<br />

mravalkulturul, mravalkonfesiur da multilingvistur<br />

regionebSi (magaliTad, balkaneTSi). ar<br />

arsebobs seriozuli dargobrivi samecniero perioduli<br />

gamocema. am fonze, Cveni CamorCena sul ufro<br />

metad izrdeba.<br />

36


Cveni azriT, upirvelesi amocana mainc disciplinaTaSorisi<br />

barierebis daZleva da kulturis fenomenis<br />

Semswavlel mkvlevarTa da institutTa Zalisxmevis<br />

gaerTianebaa. es problema sxva dargebis<br />

winaSec dgas, kulturis kvle-vebi/mecnierebebi ki<br />

amis gareSe, ubralod, ver iarsebebs.<br />

Nino Chikovani<br />

Anthropology, Cultural Anthropology, Cultural Studies:<br />

Problems and Perspectives<br />

Anthropology is the holistic study of the human beings and<br />

society. Eric Wolf once described anthropology as "the most scientific<br />

of the humanities, and the most humanistic of the sciences."<br />

As an academic discipline anthropology emerged from the<br />

development of natural sciences in the period of European<br />

colonization. Beginning from the 19 th century, anthropology grew<br />

distinct from natural history and purely historical or literary fields as<br />

well. Till the World War II it developed mainly in the framework of<br />

two different directions – Britain and American schools. Later the<br />

accent was shifted to the theoretically oriented approach.<br />

In the middle of the 20 th century the science was formed under<br />

the name of Cultural Sciences. The term was offered by Richard<br />

Hoggart, although one of the founders of the discipline, Leslie White<br />

preferred “Culturology” as the name of the field of science.<br />

Anthropology was exposed to the political processes more than<br />

other social disciplines. The problems of the essence of Cultural<br />

Studies, its subordination to the political sympathies became actual in<br />

the period of rapid upsurge of this field. It is considered that Cultural<br />

Studies as the project is endless; it does not represent the prevailing<br />

discourse or meta-discourse. It is open for unknown and unfamiliar<br />

questions. At the same time, Cultural Studies are concentrated around<br />

the definite axis. Cultural Studies are under the threat because of the<br />

close connection with real conjuncture. There exists a kind of risk for<br />

professional researches in Cultural Studies. Cross-cultural and<br />

interdisciplinary studies are the only perspective for the further<br />

development of this sphere.<br />

37


nugzar mgelaZe,<br />

vaxtang SamilaZe<br />

sociokulturuli anTropologiis sagnobrivi<br />

problemebi<br />

anTropologiis, maT Soris sociokulturuli<br />

anTropologiis sagnobrivi problemis gansazRvra,<br />

maTi mimarTeba kulturul da socialur <strong>anTropologia</strong>sTan,<br />

eTnologiasa da eTnografiasTan ara<br />

marto qarTuli humanitaruli mecnierebis Tanamedrove,<br />

aqtualuri problemaa, aramed dasavleTSi igi<br />

dResac rCeba sadiskusio sakiTxad. yofili ssrk-s<br />

respublikebsa da aRmosavleT evropis qveynebSi<br />

eTnografiisa da eTnologiis urTierTmimarTebis<br />

specialistebisaTvis kargad cnobili dargobrivi<br />

problemebi da, rac gansakuTrebiT sainteresoa,<br />

problemebis politikuri safuZvlebi saqarTveloSi<br />

Tanmimdevrulad dasuraTda bolo droindel gulmodgined<br />

daweril monografiaSi (meliqiSvili, 2000).<br />

amjerad, namdvilad momwifda sakiTxi seriozulad<br />

vimsjeloT anTropologiis dargobriv problematikaze,<br />

raSic uTuod dagvexmareba iseTi mimarTulebebis<br />

arsis gansazRvra da saganTa definiciebis dazusteba,<br />

rogorebicaa <strong>anTropologia</strong>, kulturuli<br />

<strong>anTropologia</strong>, socialuri <strong>anTropologia</strong> da sociokulturuli<br />

<strong>anTropologia</strong>.<br />

adre cneba _ <strong>anTropologia</strong><br />

(Anthropology), maT Soris<br />

kulturuli (Cultural Anthropollogy) da socialu<br />

cialuri<br />

<strong>anTropologia</strong> (Social anthropology), eTnologia<br />

(Ethnology),<br />

eTnografia (Ethnography), folklori<br />

(Folklore), xalxTmcodneoba<br />

mcodneoba, mxareTmcodneoba ganimarteboda<br />

maTi gavrcelebis geografiuli arealebis<br />

mixedviT da eniWeboda ra maT Tanabari mniSvnelobebi,^<br />

isini gaiazreboda teritoriul, calkeul qveyanaSi<br />

damkvidrebul terminebad. magaliTad, kulturu-<br />

38


li <strong>anTropologia</strong> amerikaSi,^ socialuri <strong>anTropologia</strong><br />

did britaneTSi, eTnologia da eTnografia<br />

aRmosavleT, aseve, dasavleT evropis, ise, rogorc<br />

folklori rig evropul qveyanaSi [Sdr. folskunde<br />

(Volkskunde) da fiolkerkunde (Volkerkunde). germaniaSi;<br />

Folkeminer da Folklivsforsuing - skandinaviis qveynebSi -<br />

Sveciasa da norvegiaSi (Sdr. daniaSi Folkeminder-s)] da<br />

sxva.<br />

Tavdapirvelad <strong>anTropologia</strong>m arseboba viwro<br />

mimarTulebebiT daiwyo, magram dRes igi sakmaod<br />

farTo Sinaarsis matarebel dargad Camoyalibda.<br />

eyrdnoba ra Sesadarebel proceduras, igi adamiansa<br />

da sazogadoebas faqtiurad mTlianobaSi swavlobs.<br />

<strong>anTropologia</strong> is dargia, romelic gansakuTrebuli<br />

seriozulobiT ekideba im aRwerilobiTi faseulobebis<br />

Sekrebas, romlebsac igi awydeba eTnografiul<br />

doneze specifikur regionebsa da xalxebSi, Tumca,<br />

xSirad, isic irkveva, rom mkvlevarebis SesaZleblobebi<br />

da faqtebisadmi damokidebuleba iseTivea, rogoric<br />

mTxrobelebis (Monagham and Just. 2000:3). bunebrivia,<br />

savele meTodikas gansakuTrebiT frTxilad unda<br />

movekidoT. anTropologi velze Cveulebriv adgilobrivi<br />

mosaxleobis ideebis registraciiTaa dakavebuli,<br />

rac, xSir SemTxvevaSi, respondentebis mier movlenebisadmi<br />

subieqturi xedvis gamoxatulebaa. es<br />

ideebi ki, romlebic anTropologiisaTvis TavisTavad<br />

mniSvnelovani da faseulia, SeiZleba, Tu igi mxolod<br />

statistikuri registraciis xasiaTs atarebs,<br />

realobas obieqturad sruliadac ar asaxavdes,<br />

Tumca, savele meTodikis teqnologiebi dRes imdenadaa<br />

damuSavebuli da aprobirebuli, rom empiriuli<br />

kvlevis sworad dagegmvis SemTxvevaSi cdomilebis<br />

xarisxi sakmaod mcirea.<br />

bevri Tvlis^ rom sakuTriv <strong>anTropologia</strong> pirvel<br />

rigSi aerTianebs iseT disciplinebs^ rogoricaa<br />

fizikuri (biologiuri) <strong>anTropologia</strong>, arqeologia,<br />

39


kulturuli <strong>anTropologia</strong> da lingvistika. Tumca,<br />

droTa ganmavlobaSi gairkva, rom es disciplina aranakleb<br />

siaxloves avlens sxva momijnave dargebTan.<br />

amdenad,^ zemoT moyvanili danawileba SeiZleba<br />

erTob pirobiTad miviCnioT.<br />

mecnierebis mier sayovelTaod aRiarebulia, rom<br />

eTnografi xalxTa mravalmxrivi aRwerilobiT, xolo<br />

eTnologi am xalxTa Sesaxeb zogadi konceptualuri<br />

da Teoriuli aspeqtebis SeswavliTaa dakavebuli,<br />

anTropologi ki damatebiT cdilobs adamiani Seimecnos.<br />

TiTqos marTebuli iqneba, rogorc amas zemoTac<br />

gavusviT xazi, vifiqroT, rom mecnierebis aRniSnul<br />

mimarTulebebs Soris sxvaoba ufro geografiul<br />

mijnebSia, vidre sakuTriv arsSi, magram es sul ase<br />

ar unda iyos. Tvisebrivad kulturuli <strong>anTropologia</strong><br />

gacilebiT farTo Sinaarsis cneba Cans, vidre<br />

socialuri <strong>anTropologia</strong>, rac SeiZleba ver vTqvaT<br />

eTnologiaze. amitomacaa socialuri <strong>anTropologia</strong><br />

kulturuli anTropologiisagan gansxvavebiT lingvistikasa<br />

da arqeologias rom ar aerTianebs, xolo<br />

eTnografiaSi klasikuri gagebiT ar Sedis lingvistika,<br />

arqeologia, fizikuri <strong>anTropologia</strong>, Tu<br />

ra Tqma unda mxedvelobaSi ar miviRebT eTnolingvistikas,<br />

eTnoarqeologiasa da sxva. Cveulebriv<br />

eTnografia istoriis dargad ganixileba. rogorc<br />

Cans, yofil sabWoTa kavSirSi es SemTxveviTi faqti<br />

ar iyo da igi mizanmimarTuli idelogiuri motivirebiT<br />

unda yofiliyo ganpirobebuli.<br />

pirvel rigSi, bunebrivad Cndeba kiTxva. gansxvavdeba<br />

Tu ara erTmaneTisgan kulturuli da socialuri<br />

<strong>anTropologia</strong> sagnobrivad da, rac mTavaria,<br />

inteleqtualuri tradiciebiT<br />

termini socialuri <strong>anTropologia</strong> pirvelad gamoiyena<br />

j. frezerma.<br />

kvlevis es mimarTuleba Camoyalibda XIX saukunis<br />

bolos, rogorc Tvlian adamianis Sesaxeb ufro far-<br />

To mecnierebis - anTropologiis cnebis farglebSi<br />

40


da amiT faqtiurad daupirispirda da gamoeyo fizikur<br />

<strong>anTropologia</strong>s. Tavdapirvelad^ socialuri<br />

anTropologiis kvlevis obiqtad iTvleboda “primitiuli<br />

sazogadoebebi’’ da „egzotikuri xalxebi’’.<br />

sakuTriv kultura ganixileboda sazogadoebrivi<br />

cxovrebis nawilad da, aqedan gamomdinare, igi socialuri<br />

anTropologiis kvlevis sagans warmoadgenda.<br />

adre, redklif-brauni gvTavazobda gagvemijna<br />

cneba eTnologia, rogorc kulturis istoriuli rekonstruqciis<br />

meTodi, termin socialuri anTropologiisagan,<br />

romelic adgenda im saerTo kanonebs,<br />

romlebic kulturul movlenebs axasiaTebda. redklif-brauni<br />

fiqrobda, rom eTnologia calkeuli<br />

xalxis Sinagan ganviTarebasa da kulturul kavSirurTierTobebs<br />

konkretul-istoriuli aspeqtiT swavlobda.<br />

am amocanis gansaxorcieleblad ki eTnologia<br />

eyrdnoboda werilobiT wyaroebs, Tu aseTi wyaroebi<br />

arsebobda, xolo Tu isini ar arse-bobdnen,<br />

maSin eTnologia mimarTavda hipoTezur rekonstruqcias,<br />

romelic ar gamodioda mocemuli xalxis konkretul-istoriuli<br />

CarCodan. magaliTisTvis redklif-brauni<br />

asaxelebda madagaskaris mosaxleobis<br />

istoriis sarekonstruqcio perspeqtivebs. anTropologiuri<br />

tipis, enis, kulturis ieris analizis<br />

safuZvelze igi varaudobda, rom ramdenime saukuniT<br />

adre madagaskarze adgili hqonda samxreT-aRmosavleT<br />

aziidan zogierTi eTnikuri jgufis migracias.<br />

am mxriv odnav sxvagvarad gvisuraTebda redklifbrauni<br />

socialuri anTropologiis amocanebs. igi<br />

Tvlida, rom socialuri anTropologiis amocana iyo<br />

ara calkeuli xalxis konkretuli istoriis rekonstruqcia,<br />

aramed kulturis ganviTarebisa da zogadi<br />

socialuri kanonebis gamovlena. amdenad, redklif-brauns<br />

miaCnda, rom eTnologia arsebuli<br />

istoriuli meTodiT swavlobda iseT konkretul faqtebs,<br />

romlebic exebodnen calkeul Zvel da Tanamedrove<br />

xalxs, maSin, roca socialuri anTropolo-<br />

41


gia eZebda da ikvlevda kacobriobisa da misi<br />

kulturis ganviTarebis zogad kanonebs.<br />

redklif-brauni cdilobda daesabuTebina, rom<br />

eTnologia socialur <strong>anTropologia</strong>s awvdida mcire<br />

da, umetesad, Seumowmebel faqtebs. socialur <strong>anTropologia</strong>s<br />

ki piriqiT - SeeZlo eTnologiis gareSe<br />

srulad funqcionaluri yofiliyo. socialuri<br />

anTropologiisadmi redklif-braunis aseTi damokidebuleba<br />

SemTxveviTi ar yofila da es mis mier<br />

gamoyenebul terminologiur aparatSic iyo asaxuli.<br />

magaliTad, Tavdapirvelad redklif-brauni sargeblobda<br />

cneba „kulturuliT’’, magram mogvianebiT igi<br />

Secvala termin „socialuri struqturiT’’ da<br />

„socialuri sistemiT’’. 1937 wels CigakoSi Semdgar<br />

seminarebze man Riad ganacxada: <strong>mecniereba</strong> kulturaze<br />

damoukidebeli saxiT warmoudgenelia. kulturis<br />

Seswavla SeiZleba mxolod socialuri sistemebiT.<br />

amitom, Tu Cven gvinda gvqondes <strong>mecniereba</strong>, es unda<br />

iyos <strong>mecniereba</strong> socialur sistemaze (Brown, 1958:XVI;<br />

Токарев, 1978:239-244).<br />

socialuri <strong>anTropologia</strong> sociologiasac uaxlovdeba,<br />

magram igi kvlevis procesSi sruliad gansxvavebuli<br />

meTodebiT operirebs. miRebuli ganmartebiT,<br />

socialuri <strong>anTropologia</strong> esaa <strong>mecniereba</strong>, romelic<br />

swavlobs msoflio xalxebs maTi socialuri<br />

organizaciis TaviseburebaTa gamovlenis mizniT. misi<br />

kvlevis areali adre „primitiuli’’ sazogadoebis<br />

SeswavliT Semoifargleboda. amasTan, kultura ganixileboda<br />

sazogadoebrivi cxovrebis aspeqtiT<br />

(Крюков, 1988:76).<br />

zogadad Tu vimsjelebT, socialuri <strong>anTropologia</strong><br />

socialur kulturas swavlobs. socialuri<br />

kultura ki istoriulad Camoyalibebuli modelirebuli<br />

qcevaa da am qcevas adamianebi droTa ganmavlobaSi<br />

Cvevad ayalibebs im jgufis farglebSi, romelsac<br />

isini ganekuTvnebian. yovel jgufs sakuTari<br />

kultura gaaCnia da calke aRebuli yvela kultura<br />

42


ganumeorebeli Sinaarsis matarebelia. zogjer kulturebi<br />

emsgavseba erTmaneTs, magaliTad, mezobel<br />

xalxTa kulturebi, sxvebi ki – erTmaneTisgan sakmaod<br />

gansxvavdebian. vTqvaT, arabi nomadebisa da eskimosTa<br />

kulturebi. bunebrivia, aq erTmaneTis mezoblad<br />

gansaxlebis garda, mniSvnelovan rols geografiulad<br />

msgavsi da gansxvavebuli garemo TamaSobda.<br />

anTropologTa erTi nawili kulturas swavlobs zogadad,<br />

danarCenebi ki specifikuri kulturis analiziT<br />

interesdebian (Hunter and Whitten, 1975:2-5). kulturul<br />

<strong>anTropologia</strong>s ainteresebs ara marto gansxvaveba,<br />

aramed kulturaTa msgavsebac. ama Tu im xalxis<br />

yofaSi kulturis bevri elementi xSirad meordeba,<br />

msgavsia. aRniSnul msgavsebaTa Seswavla saSualebas<br />

iZleva davadginoT sazogadoebrivi ganviTarebis zogadi<br />

kanonzomierebani, adamianis kulturuli ganvi-<br />

Tarebis istoriuli Taviseburebebi.<br />

Tu socialuri <strong>anTropologia</strong> ZiriTadad aqcentirebulia<br />

socialuri movlenebis Seswavlaze, maSin<br />

kulturuli <strong>anTropologia</strong>, rogorc zemoTac aRvniSneT,<br />

SedarebiT farTo mniSvnelobis cnebad unda<br />

ganvixiloT. TiTqos es logikuricaa, radgan yvela<br />

SemTxvevaSi kulturuli <strong>anTropologia</strong> da^ saerTod,<br />

kultura gacilebiT tevadi mniSvnelobis matarebeli<br />

Cans, vidre socialuri <strong>anTropologia</strong> da zogadad<br />

socialuri movlena. Tumca, am Tezisis realurobisaTvis<br />

aucilebel pirobad gamoiyureba im saklasifikacio<br />

msgavsi da ganmasxvavebeli niSnebis dadgena,<br />

romlebic maT Soris arsebobs, ufro zustad, unda<br />

ganisazRvros aris Tu ara es ori termini mniSvnelobiT<br />

Tanabari. Tu es asea, maSin, bunebrivia, Cven<br />

SegviZlia visaubroT maT sagnobriv identurobaze.<br />

Tu es ase araa, maSin mkvlevrebma orive mimarTulebis<br />

sagnobrivi mniSvnelobidan gamomdinare usaTuod<br />

unda gansazRvron zogadad <strong>anTropologia</strong>Si maTi<br />

adgili.<br />

cneba „kulturis’’ ganmarteba^ romelsac uTuod<br />

43


ganmsazRvreli mniSvneloba aqvs^ calke saubris<br />

Temaa. dasazustebelia moicavs Tu ara igi adamianTan<br />

dakavSirebuli sameurneo, materialuri,^ sulieri da<br />

socialuri samyaros yvela im sferos, sadac adamianis<br />

inteleqti da Sroma realizdeba.^ maSin, roca<br />

socialuri faqti warmoadgens adamianis cxovrebis<br />

wesze da qcevis normebze damyarebul gamovlinebas.<br />

swored, amitom unda ganvixiloT socialuri <strong>anTropologia</strong><br />

adamianis modelirebuli qcevis Semswavlel<br />

<strong>mecniereba</strong>d. zemoT dawyebuli msjelobidan gamomdinare<br />

bunebrivad ibadeba kiTxva - yvelaferi is^ rac<br />

adamianis xeliTaa Seqmnili da rasac ewodeba<br />

kultura universalurad moicavs Tu ara socialur<br />

mimarTulebebs, ufro zustad, bunebaze adamianis<br />

sameurneo zemoqmedeba, materialuri Semoqmedeba da<br />

sulieri mdgomareoba yvela SemTxvevaSi aerTianebs<br />

Tu ara socialur aspeqtebs. Tu yvela sfero araa<br />

Tanabari xarisxis, ar ganixileba saerTo sibrtyeze<br />

da mkacrad diferencirebulia aspeqtebad da mimar-<br />

Tulebebad, maSin Cven ar mogviwevs saubari kulturuli<br />

anTropologiisa da socialuri anTropologiis<br />

srul identifikaciaze. specialistebi waawydnen<br />

ra msgavs sirTuleebs^ gamosavali ipoves definicia-<br />

Ta SerwymaSi^ ris safuZvelzec miviReT kombinirebuli<br />

cneba - sociokulturuli <strong>anTropologia</strong>. igi<br />

warmoadgens socialuri da kulturuli anTropologiis<br />

naerTs^riTac xerxdeba erT mTlianobaSi gaviazroT<br />

yvela is faqti, romelic adamianis yofa-cxovrebasTanaa<br />

dakavSirebuli.<br />

saxeli „kulturuli <strong>anTropologia</strong>’’ gamoiyeneba<br />

im eTnografiuli samuSaoebisadmi, romlebic<br />

orientirebulni arian iseTi garemosadmi, sadac kultura<br />

zemoqmedebs individualur gamocdilebaze,<br />

qmnis warmodgenebs xalxur cnobierebaze, Cveulebebze,<br />

gvisuraTebs xalxur institutebs (dawvr. ix.: The<br />

dictionery … 1997:17).<br />

kulturuli <strong>anTropologia</strong> zogadad kulturasa<br />

44


da kulturebs swavlobs. termini <strong>anTropologia</strong>, ker-<br />

Zod, kulturuli li <strong>anTropologia</strong>, romelic, rogorc<br />

ukve aRiniSna, ZiriTadad gamoiyeneba amerikis SeerTebul<br />

StatebSi, swavlobs adamianis Semoqmedebas, adamianis<br />

mier Seqmnil kulturul memkvidreobas.<br />

Cven, xSirad mogviwevs cneba „kulturisadmi’’, ise,<br />

rogorc „socialurisadmi’’ yuradRebis mipyroba,<br />

imdenad tevadi da mniSvnelovani terminebia isini<br />

sociokulturuli anTropologiisTvis. roca vambobT<br />

Tu ra aris kultura, Cven zogadad ganvmartavT mas<br />

ase: is rac adamianis xeliTaa Seqnili, an imasTan,<br />

rasTanac adamians cxovrebiseuli kavSiri gaaCnia<br />

aris kultura. magram kuolturuli <strong>anTropologia</strong><br />

ar unda iyos gagebuli, rogorc adamianis mxolod<br />

Semoqmedebis Semswavleli <strong>mecniereba</strong>, aramed, Cven<br />

masSi sxva mniSvnelobebic unda CavaqsovoT, magali-<br />

Tad, yvelaferi is, razec adamiani zemoqmedebs an,<br />

piriqiT. ufro zustad, kultura esaa urTierTzemoqmedebis<br />

safuZvelze warmoqnili socialuri, sameurneo-ekonomikuri,<br />

materialuri da sulieri produqcia.<br />

zemoqmedebebi ki mravalgvari iyo da aris –<br />

individualuri, jgufuri, kroskulturuli. amitom,<br />

kulturul kvlevebs gaaCniaT rogorc istoriuli,<br />

ise sinqronuli perspeqtivebi mravalferovani TematikiT.<br />

bolo periodSi zogad <strong>anTropologia</strong>Si gavrcelda<br />

Sexeduleba, romlis Tanaxmadac eTnologia, ise,<br />

rogorc eTnografia ganxiluli unda iqnas konkretulad<br />

ara kulturuli, an socialuri anTropologiis<br />

Tanabari mniSvnelobis cnebad, aramed sociokulturuli<br />

anTropologiis Semadgenel nawilad, ufro<br />

zustad, mis mimarTulebad. aqedan gamomdinare, am Sexedulebis<br />

mimdevrebi anTropologiisa da eTnologiis<br />

sinonimurobas sadavod miiCneven. tradiciulad<br />

ki - eTnografia (dargi empiriul doneze kroskulturuli<br />

kvlevebisa da savele teqnologiebis Sesaxeb)<br />

da eTnologia (<strong>mecniereba</strong> xalxebis cxovrebis wesis,<br />

45


adamianTa qcevasa da kulturebs Soris arsebuli<br />

kavSirebis Seswavlis Teoriul aspeqtebis Sesaxeb)<br />

dasavleTSi ganixileba rogorc kulturuli anTropologiis<br />

ori komponenti (dawvr. ix.: Mervin S.<br />

Garbarino). ufro metic, rigi avtori Tvlis, rom sagnobrivi<br />

sivrciT eTnologia ufro farToa, vidre<br />

<strong>anTropologia</strong>. amdenad, mkvlevarTa garkveuli<br />

jgufi, piriqiT, <strong>anTropologia</strong>s eTnologiis nawilad<br />

miiCnevs (s. lurie. Sdr. Садохин, 2005:26-27). sagnis<br />

socialur, ufro zustad, humanitarul <strong>mecniereba</strong>Ta<br />

sistemaSi adgilisa da rolis gansazRvraSi arsebuli<br />

aseTi gansxvaveba aSkarad azrTa seriozuli<br />

uTanxmoebidan gamomdinareobs.<br />

fiqroben, rom terminebis „kulturulis’’ da<br />

„socialuris’’, rogorc erTiani cnebis, gamoyeneba XX<br />

saukunis 30-iani wlebidan daiwyo, magram gansxvaveba<br />

adreve arsebobda im konceptualuri uTanxmoebis<br />

farglebSi, romelsac amerikis SeerTebul StatebSi<br />

XIX saukunis 90-iani wlebidan anviTarebda franc<br />

boasi. aseve xdeboda inglisSic (magaliTad, redklif-braunis<br />

Sexedulebebi socialuri anTropologiis<br />

sagnobriv arsTan dakavSirebiT), roca iq axal<br />

mimarTulebebs eyreboda safuZveli. novatorul<br />

ampluaSi gamodiodnen r. bereti, s. seligmani, v.<br />

riversi da a. heddoni. am or termins Soris<br />

gansxvavebis dafiqsirebas calkeuli mecnieri erTob<br />

mniSvnelovnad Tvlis, radgan miaCniaT, rom es iqneba<br />

stenografiuli gza eTnografiuli skolis daxasia-<br />

TebisTvis. miuxedavad amisa, dRes es ori termini<br />

aRaraa mkafiod gamijnuli. amis gamo, zogierTi<br />

anTropologi maT arc ki ansxvavebs (dawvr. ix.: The<br />

Dictionary… 1997:17), Tumca, mainc sirTuleebidan da<br />

gaugebrobebidan saukeTeso gamosavlad maT definiciaTa<br />

kombinirebuli gamoyeneba, cnebaTa Serwyma<br />

miiCnies. amdenad, sagani - sociokulturuli <strong>anTropologia</strong>,<br />

rogorc amas zemoTac gaesva xazi, warmo-<br />

46


adgens socialuri da kulturuli anTropologiis<br />

naerTs, riTac moxerxda erT mTlianobaSi gagveazrebina<br />

yvela is aspeqti, romelic, rogorc diaqronul,<br />

ise sinqronul doneze adamianis yofa-cxovrebasTan,<br />

mis fenomenTanaa dakavSirebuli.<br />

SeiZleba iTqvas, rom sociokulturuli <strong>anTropologia</strong><br />

esaa <strong>mecniereba</strong> adamianis zogadi qcevis Sesaxeb,<br />

ufro zustad, igi swavlobs sakacobrio kulturisa<br />

da sazogadoebis arss, adamianebsa da kulturebs<br />

Soris arsebul urTierTobebs. sociokulturuli<br />

<strong>anTropologia</strong> adamianebs ganixilavs rogorc<br />

socialur arsebas, romelic organizebulia jgufeb-<br />

Si msgavsi da gansxvavebuli kulturuli maxasiaTeblebiT,<br />

interesdeba maTi istoriiT, droTa ganmavlobaSi<br />

Camoyalibebuli cxovrebis wesiT, materialuri<br />

da sulieri niSan-TvisebebiT, pasuxebiTa da SexedulebebiT<br />

nacnob garemosa da samyaroze.<br />

gamoyenebuli literatura<br />

1. Radcliff-Brown - A. R. Radcliff-Brown. Method in social<br />

anthropology, London, 1958.<br />

2. Radcliff-Brown - Mervin S. Garbarino. Sociocultural theory<br />

in anthropology (a short history), Chicago, 1977.<br />

3. Крюков - М. В. Крюков. Социальная организация.-Свод<br />

этнографических понятий и терминов (Этнография и<br />

смежные дисциплины, этнографические субдисциплины,<br />

школы и направления, Методы), Москва, 1988.<br />

4. meliqiSvili - l. meliqiSvili. eTnografia Tu<br />

eTnologia, Tb., 2000.<br />

5. Monogham, Just - John Monogham and Peter Just. Social and<br />

cultural anthropology (avery short introduction), Oxford,<br />

2000.<br />

6. Садохин - А. П. Садохин. Этнология, Москва, 2005.<br />

7. Токарев - С. А. Токарев. История зарубежной<br />

этнографии, Москва, 1978.<br />

8. Dictionary - The Dictionary of Anthropology, 1997.<br />

47


9. Hunter, Whitten – David Hunter and Phillip Whitten. What<br />

is anthropology.- anthropology (contemporery perspective),<br />

Boston, 1975.<br />

Nugzar Mgeladze, Vakhtang Shamiladze<br />

Problems of Socio-Cultural Anthropology as a Course<br />

The article deals with the problems of anthropology, including<br />

socio-cultural anthropology as a course, their relations with cultural<br />

and social anthropology, ethnology and ethnography. This is a topical<br />

question not only for the Georgian Humanities but remains the<br />

debatable issue in the West as well. The determination of the problem<br />

needs more clarification in Georgia. The reason is that before the 20-<br />

30s’ of the 20 th century the field was developed under the name of<br />

ethnology whereas after including Georgia within the USSR it was<br />

changed into ethnography. This fact bears not only departmental but<br />

political motivation as well. At present such definitions as ethnology,<br />

anthropology, social and cultural anthropology have become<br />

functional again. This is the reason why we have made an attempt to<br />

determine the essence of the fields in relation to the name.<br />

48


“eTnologiis krizisi“<br />

49<br />

manana SilakaZe<br />

saTauri nasesxebia karl a. novotnis statiidan,<br />

romelic 1980 wels gamoqveynda JurnalSi<br />

“Zeitschrift für Ethnologie” (gamodis 1869 wlidan). statiis<br />

avtorma dasva sakiTxi eTnologiis krizisis, misi<br />

gamomwvevi mizezebisa da daZlevis gzebis Sesaxeb.<br />

statiaSi aRniSnulia, rom ukve 50 welia (e.i. XX<br />

saukunis 30-ani wlebidan) grZeldeba eTnologiis<br />

krizisi, romelic daiwyo Zveli anTropologiis<br />

Semadgenel disciplinebad dayofiT da gamoxatuleba<br />

hpova kamaTSi am dargis saxelwodebis Taobaze,<br />

kerZod, davaSi berZnuli daboloebebis “-logia” Tu<br />

“-grafia”-s Sesaxeb (Nowotny, gv. 113). krizisis mizezad<br />

daasaxela zogierTi TeoriiT gataceba, meTodis arasrulyofileba<br />

da Sesaswavli masalisadmi midgomis<br />

siviwrove. avtors eTnologiaSi krizisis daZlevis<br />

gzad miaCnia savele samuSaoebis gafarToeba. xazgasmiT<br />

aRniSnulia, rom udidesi mniSvneloba eniWeba<br />

velze muSaobas da kvlevaSi sxva <strong>mecniereba</strong>Ta gamocdilebis<br />

gaTvaliswinebas.<br />

krizisis analogiuri situacia airekla dRevandeli<br />

konferenciis Temis saxelwodebaSi “<strong>anTropologia</strong><br />

_ <strong>momavlis</strong> <strong>mecniereba</strong>!” _ !-is niSanSi.<br />

rogorc cnobilia, sityva “krizisi” berZnuli<br />

warmoSobisaa (krisis) da misi ZiriTadi mniSvnelobaa<br />

didi gardatexa, mkveTri cvlileba, mZime gardamavali<br />

periodi (ucxo sityvaTa leqsikoni, Словарь<br />

иностранных слов).<br />

Tu am TvalsazrisiT mivudgebiT, maSin gamodis,<br />

rom dResac aris krizisi, rasac mecnierebis am<br />

dargis definiciaTa sxvadasxvaoba gamoxatavs:<br />

eTnografia, eTnologia, <strong>anTropologia</strong>, kulturuli<br />

<strong>anTropologia</strong>, socialuri <strong>anTropologia</strong>.<br />

SeiZleba iTqvas, rom krizisi iyo sabWour


eTnografiaSi XX saukunis 80-ani wlebis bolos, rac<br />

gamoikveTa im diskusiaSi, romelic gaiSala Jurnal<br />

“Советская этнография“-s furclebze eTnografiis<br />

sagnis, <strong>mecniereba</strong>Ta sistemaSi misi adgilisa da<br />

meTodebis Taobaze i. bromleisa da m. kriukovis statiis<br />

Semdeg (Бромлей, Крюков). kamaTi iyo eTnografiuli<br />

mecnierebis profilirebis problemebis, meTodebis<br />

(Бромлей, Крюков; Горленко) Sesaxeb. am werils<br />

mohyva rusi eTnologebis werilebis mTeli seria.<br />

diskusia iyo principuli, gagrZelda am Jurnalis<br />

1987 wlis ## 4,5,6 da 1988 wlis #1-Si dasrulda.<br />

Sejamebis Semdeg gamoikveTa saerTo azri da iTqva,<br />

rom eTnografiis sagani aris kulturis tradiciulyofiTi<br />

aspeqtebi, romelic ganasxvavebs erT eTnoss<br />

meorisagan (ББутинов, gv. 52). eTnografiis sakvlevi<br />

obieqtia tradiciul-yofiTi kultura, rogorc eTnografiis<br />

sagnob-rivi sferos birTvi (Бромлей, gv. 47).<br />

amgvari midgoma sadReiso problemebsac exmaureba.<br />

dRes vaRiarebT, rom terminologiuri gansxvavebani<br />

arTulebs dargis definiciis unificirebas (es<br />

aRniSnuli iyo mimdinare kinferenciis cirkularSi).<br />

dResac im obieqtis _ romelsac eTnosi da eTnikuri<br />

kultura hqvia, _ Semswavlel <strong>mecniereba</strong>s sxvadasxva<br />

qveyanaSi ewodeba: eTnologia, eTnografia,<br />

<strong>anTropologia</strong>, kulturuli/socialuri <strong>anTropologia</strong>,<br />

xalxTmcodneoba (Völkerkunde, Volkskunde). am bolo<br />

dros ki erT calke aRebul qveyanaSic sxvadasxva<br />

saxeliT gvxvdeba, magaliTad, niderlandSi aris<br />

amsterdamisa da leidenis skolebi gansxvavebu-li<br />

saxelwodebebiT _ «kulturuli anTropolo-gia» da<br />

«evropisgareTa sociologia» (l. meliqiSvili, gv. 44).<br />

mecnierebis nebismieri dargis sagnobrivi sferos<br />

formireba aris istoriuli, permanentu-li<br />

procesi, gamowveuli sazogadoebrivi moTxovnilebebiT.<br />

samecniero disciplinaTa sagnobrivi sfero ya-<br />

50


libdeba samecniero tradiciis (sic!), mecnierebis<br />

realuri gamocdilebis safuZvelze. eTnologiis<br />

specifikas mivyavarT iqamde, rom mas ara aqvs TiTqmis<br />

arcerTi sfero, momijnave <strong>mecniereba</strong>sTan rom ar<br />

iyos kavSirSi, rac eTnikuri kulturis Taviseburebebis<br />

gamovlenisa da misi arsis Rrmad Seswavlis<br />

saSualebas iZleva.<br />

specialuri da sacnobaro literaturis mixedviT,<br />

«eTnografia aris istoriul <strong>mecniereba</strong>Ta disciplina<br />

msoflios xalxTa (eTnosTa) da maT damaxasiaTebel<br />

(eTnikur) niSanTa Sesaxeb» (Бромлей, Токарев,<br />

gv- 21-44). „eTnologia _ <strong>mecniereba</strong> msoflios xalxTa<br />

Sesaxeb. cnobilia, rom es termini samecniero mimoqcevaSi<br />

Semota-nil iqna 1784 wels a. Savanis mier, magram<br />

XIX saukunis 20-30-an wlebSi gavrcelda v. edvardsis<br />

da a. m. amperis Sromebis Semdeg“ (Крюков, gv.<br />

68-70, WanturiSvili, 1993, 7).<br />

„socialuri <strong>anTropologia</strong> (Social Anthropology) _<br />

<strong>mecniereba</strong>, romelic swavlobs msoflios xalxebs ma-<br />

Ti socialuri organizaciis TaviseburebaTa gamovlenis<br />

mizniT. es termini pirvelad gvxvdeba j. frezerTan,<br />

xolo am mimarTulebis kvlevis formireba<br />

ganekuTvneba XIX saukunis miwuruls. farTo gagebiT<br />

igi upirispirdeboda fizikur <strong>anTropologia</strong>s. misi<br />

ZiriTadi obieqti didi xnis manZilze iyo „primitiuli<br />

sazogadoebebi“. amasTan, kultura ganixileboda<br />

rogorc sazogadoebrivi cxovrebis aspeqti, rogorc<br />

socialuri anTropologiis sagnis nawili... aris<br />

azri, rom socialuri <strong>anTropologia</strong> eTnografiis/eTnologiis<br />

identuria, magram am ukanasknelisagan gansxvavebiT,<br />

socialuri <strong>anTropologia</strong> arasodes ganixilavda<br />

eTnikur erTobliobebs Tavis obieqtad...<br />

(Крюков, gv. 76).<br />

„kulturuli <strong>anTropologia</strong> (Cultural Anthropology)<br />

farTo mniSvnelobiT aris discip-lina, romelic<br />

swavlobs kacobriobis kulturis formirebis kanon-<br />

51


zomierebebs (gansxvavebiT fizikuri anTropologiisagan),<br />

viwro mniSvnelobiT samecniero gamokvlevebi,<br />

romlebic swavloben kacobriobis kulturuli ganvi-<br />

Tarebis zogad problemebs da iyenebs uamravi sxva<br />

disciplinis monacemebs“ (Зельнов, gv. 74-76).<br />

specialur literaturaSi aRniSnulia, rom<br />

droTa ganmavlobaSi terminebi „socialuri <strong>anTropologia</strong>“<br />

da „kulturuli <strong>anTropologia</strong>“ zogan Seerwya<br />

erTmaneTs da sinonimebad iqca. amave dros, moxda<br />

arsebiTi cvlilebebi, socialuri/kulturuli <strong>anTropologia</strong><br />

Seiswav-lis ara marto e.w. primitiul sazogadoebebs,<br />

aramed sakacobrio kulturas, misi ganvi-<br />

Tarebis istorias (Пигалев, 337, damowmebulia l. meliqiSvilis<br />

mixedviT).<br />

tradiciulad, eTnografia da eTnologia gamijnulia<br />

rogorc aRwerilobiTi da Teoriuli disciplinebi.<br />

amasTanave, orive ganixileba istoriis <strong>mecniereba</strong>Ta<br />

sistemaSi, gansxvavebiT socialuri da kulturuli<br />

anTropologiisagan, romelic sociologiaSi<br />

SeyavT. sainteresoa, rom socialur/kulturul<br />

<strong>anTropologia</strong>Si ar dominirebs iseTi kategoriebi,<br />

rogoricaa eTnosi, eTnikuri erToblioba, eTnografiuli<br />

jgufi, eTnikuri kultura, da Sesabamisad,<br />

iseTi integrirebuli mimarTulebebi, rogoricaa<br />

eTnobotanika, eTnolingvistika da misTanani.<br />

qarTveli mecnieris giorgi Citaias erT-erT<br />

pirvel naSromSi «qarTuli eTnologia», romelic<br />

1926 wels gamoqveynda, Camoyalibebulia dargis miznebi,<br />

amocanebi, kvlevis meTodi da principulad aris<br />

gamijnuli eTnografia da eTnologia, kerZod, eTnografia<br />

eTnologiis safuZvlad aris miRebuli<br />

(WanturiSvili, 1993, 6-13; yifiani, 1995, 17-25). sabWoTa<br />

periodSi kanonizebuli saxelwodebis Semdeg, cxadia,<br />

saqarTveloSic sityva «eTnologia» xmarebidan amovarda<br />

(amis Sesaxeb ufro vrclad ix. l. meliqiSvili,<br />

2000). dResac sazRvargareTis zog qveyanaSi eTnografia<br />

deskrifciul disciplinad iTvleba, zogan _<br />

52


ara. dargis saxelwodebebi «eTnografia» da «eTnologia»<br />

evropis bevr qveyanaSia. igi asaxulia universitetebis<br />

fakultetebis, akademiebis institutebis,<br />

samecniero periodikis, calkeuli krebulebis saxelwodebebSi,<br />

statiebis saTaurebSi, maT TematikaSi.<br />

SeiZleba davasaxeloT zogierTi Jurnalis saxelwodeba,<br />

magaliTad, germaniaSi Ethnographisch-Archäologische<br />

Zetschrift /EAZ/, Europäische Ethnologie, ungreTSi gamodis<br />

Jurnali Acta Ethnographica, rumineTSi gamodis Jurnali<br />

Revista de Etnografie, xorvatiaSi arsebobs <strong>mecniereba</strong>Ta<br />

akademiis Institut of Ethnology and Folklore Research. dasaxelebul<br />

disciplinaTa Soris (eTnografia/eTnologia,<br />

kulturuli/socialuri <strong>anTropologia</strong>) aris niuansebi,<br />

riTac isini sakvlevi obieqtisadmi midgomiT<br />

gansxvavdebian. sakvlevi obieqti ki aris adamiani _<br />

anTroposi da xalxi _ eTnosi. am obieqtis Seswavlas<br />

mieZRvna saerTaSoriso kongresebi, saxelwodebiT<br />

«anTropologiur da eTnografiul <strong>mecniereba</strong>Ta<br />

saerTaSoriso kongresi», sadac am dargis sxvadasxva<br />

mimarTulebaTa farTo speqtri aris warmodgenili<br />

(g. Citaia, 1965, gv. 212-223).<br />

ramdenadac eTnologia Seiswavlis xalxs/xalxebs,<br />

eTnoss, misi saqmianobis yvela sferos, sxvadasxva<br />

kuTxiT da aspeqtiT, ukavSirdeba mraval momijnave<br />

disciplinas (istoria, arqeologia, fsiqologia,<br />

sociologia, botanika, medicina, religiaTmcodneoba,<br />

xelovnebaTmcodneoba, musikaTmcodneoba, enaT<strong>mecniereba</strong>,<br />

ekologia). maTi sinTezis, diferenciaciisa da<br />

integraciis Sedegad gansakuTrebiT gasuli saukunis<br />

70-ani wlebidan sxvadasxva mimarTulebaTa Sesabamisad<br />

samecniero literaturaSi gamoCnda terminebi:<br />

eTnobotanika, eTnozoologia, eTnogeografia, eTnolingvistika,<br />

eTnodemografia, agroeTnografia, eTnoekologia,<br />

eTnoarqeologia, eTnosociologia, paleoeTnografia,<br />

gamoyenebiTi eTnografia (Applied<br />

Anthropology, gamovida am saxelwodebis Jurnali 1941<br />

53


wels), eTno-xelovnebaTmcodneoba (Anthropology of Art),<br />

eTnomusikologia (aSS-Si gamodis 1950 wlidan saer-<br />

TaSoriso donis Jurnali „Ethnomusikology“). aqve<br />

aRvniSnav, eTnomusikologia _ eTnologiis erT-erTi<br />

mimarTuleba, romelic eTnologiis meTodebiT<br />

ikvlevs tradiciul musikalur kul-turas da gansxvavdeba<br />

musikaluri folkloristikisagan, romelic<br />

ikvlevs amave obieqts rogorc mxatvrul movlenas (m.<br />

SilakaZe, 1991). termini SemoiRo 1950 wels holandielma<br />

i. kunstma da farTod gavrcelda. amJamad, masSi<br />

integrirebulia xalxuri musikis yvela ZiriTadi<br />

aspeqti _ samusikaTmcodneo, akustikuri, folkloristuli,<br />

eTnografiuli, sociologiuri, fsiqologiuri,<br />

kulturologiuri (И. Земцовский, gv. 105). eTnomusikologia<br />

sakmaod momZlavrda da SeiZleba iTqvas,<br />

rom damoukidebeli disciplinadac Camoyalibda.<br />

arsebobs saerTaSoriso organizacia ESEM (Europian<br />

Seminar of Ethnomusicology), romelic yovelwliurad<br />

marTavs seminars evropis romelime qveynis Sesabamis<br />

samecniero centrSi (mogaxsenebT, rom am saerTaSoriso<br />

organizaciis wevrebi saqarTve-lodan arian<br />

istoriis <strong>mecniereba</strong>Ta doqtorebi, prof. nino<br />

maisuraZe da prof. manana SilakaZe).<br />

mecnierebis ganviTarebis gzaze yoveli axali<br />

etapi iwyeba Sesaswavli obieqtis sferos cvlilebiT<br />

(gafarToebiT, daviwroebiT, momijnave dargTan integraciiT<br />

da sxva), faqtobrivi masalis dagrovebis, me-<br />

Todologiuri siaxleebisa da meTodebis cvlilebebis<br />

safuZvelze, ris Sesabamisadac definiciebic icvleba,<br />

zustdeba. amis mkafio magaliTia termini<br />

„folklori“, romelic adre ixmareboda farTo mni-<br />

SvnelobiT. igi Seiwavlida siZveleTa yovelgvar sferos<br />

_ Zvel wes-Cveulebebs, rwmena-warmodgenebs, xalxur<br />

sityvierebas (poezia, andazebi, zRaprebi da sxva)<br />

da mogvianebiT moicva TiTqmis mTeli sulieri kultura<br />

da materialuri kulturis zogierTi mxarec,<br />

54


Semdeg ki daiwyo am terminis mniSvnelobis daviwroeba<br />

(Гусев, gv. 3-4).<br />

evropis qveynebSi cneba „folklori“ moicavda,<br />

ara marto xalxur poetur Semoqmedebas, aramed gamoyenebiT<br />

xelovnebasac, rwmena-warmodgenebs, tradiciuli<br />

xalxuri kulturis sxva mxareebsac, xalxis<br />

mTel sulier cxovrebas (Коккьяра; Мелетинский).<br />

aseTi cvlilebebi (sakvlevi obieqtis gafar-<br />

Toeba/daviwroeba, momijnave dargebTan integracia),<br />

gvaqvs dasaxelebul disciplinebSi. ikveTeba axali<br />

problematika, axali Tematika, romelic humanitarul<br />

<strong>mecniereba</strong>Ta farTo speqtris CarTvas iTxovs. yovelive<br />

es zrdis mecnieruli kvlevis siRrmes, moi-<br />

Txovs meTodologiis gadaxedvas (Brednich).<br />

eTnologiis sagnobrivi sferos birTvia myari<br />

maxasiaTeblebi, romlebic warmoadgens eTnosebis<br />

erTmaneTisagan ganmasxvavebel Taviseburebebs, romelTa<br />

erTobliobac qmnis ganumeorebel mTlianobas,<br />

TavisTavadobas. eTnologiis sferoSi eqceva sazogadoebrivi<br />

cxovrebis is farTo veli, romelSic ufro<br />

mkafiod vlindeba eTnikuri kulturis specifika.<br />

swored es edo safuZvlad qarTuli eTnologiuri<br />

skolis fuZemdeblis g. Citaias mTavari amocanis _<br />

qarTvelTa eTnikuri Taviseburebis gansazRvras,<br />

raSic gulisxmobda „materialuri da sulieri kulturis<br />

specifikur TaviseburebaTa konkretul erTianobas“<br />

(gegeSiZe, gv. 39).<br />

eTnologiis specifikas mivyavarT iqamde, rom<br />

mas ara aqvs TiTqmis arcerTi sfero, romelic momijnave<br />

<strong>mecniereba</strong>sTan ar iyos kavSirSi, im dargebTan,<br />

rac eTnikurad gansakuTrebulis gamovlenis saSualebas<br />

iZleva. amitom aris masSi sxvadasxva mimarTulebani,<br />

romlebic warmoadge-nen eTnografiis geografiasTan,<br />

lingvistikasTan, botanikasTan, musikasTan<br />

da sxva mraval-Tan sinTezis Sedegs _ eTnogeografia,<br />

eTnolingvistika, eTnodemografia, eTnosociologia,<br />

eTnofsiqologia da sxva (Чистов, 1986, gv. 265-<br />

55


266).<br />

ramdenadac eTnologiis obieqti aris xalxi,<br />

eTnosi, faqtologiuri baza _ eTnikuri kultura,<br />

mravaldargovani da mravalaspeqtiani, mravalsaukunovani<br />

tradiciiT, amitom aris is g. Citaias sityviT<br />

rom vTqvaT, „xalxTan yvelaze axlo mdgomi, humanuri<br />

misiis matarebeli dargi“. is aris yvelaze metad<br />

erovnuli dargi (nebismieri erovnebisaTvis) am<br />

sityvis saukeTeso gagebiT. aseTad Tvlis mas araerTi<br />

avtori (cagareiSvili, gv. 99; l. meliqiSvili,<br />

gv. 34).<br />

rogorc aRvniSneT, mecnierebis ganviTarebis<br />

sxvadasxva etapebze Sesaswavli obieqtis sferos<br />

cvlilebis gamo definiciebSic cvlile-bebi xdeba.<br />

definiciebis mravalgvaroba da sinonimebis simravle<br />

arTulebs zogierTi terminiT operirebas. amitom<br />

droulad mimaCnia tradiciulis gverdiT savsebiT<br />

kanonzomierad gaCenili axali terminologiis garkveva.<br />

kerZod, maTSi nagulisxmevi Sinaarsis, masStabebis,<br />

ZiriTadi principebis mkafiod Camoyalibeba, yoveli<br />

terminis, axali mimarTulebebis obieqtis, sagnis,<br />

meTodologiis, meTodikisa da amocanebis dakonkreteba.<br />

amitom kiTxvaze „<strong>anTropologia</strong> _ <strong>momavlis</strong><br />

<strong>mecniereba</strong>!“ pasuxi iqneba: eTnologia aris <strong>momavlis</strong><br />

<strong>mecniereba</strong>!<br />

yovelive zemoTqmulis gasaZliereblad SemeZlo<br />

mometana germanul enaze 2000 wels miunhenSi gamocemuli<br />

k.-h. kolis naSromi „eTnologia kulturul<br />

ucxoeTze“ (Kohl). aq ganxiluli sakiTxebi mowmobs<br />

tradiciuli principebisa da meTodebis Tanamedrove<br />

moTxovnebTan SesabamisobaSi moyvanis, Tanadroulobis<br />

moTxovnebis maqsimalurad gaTvaliswinebis mcdelobas.<br />

aqve aRvniSnav, rom naSromis saTaurSive<br />

„eTnologia“ aris naxsenebi, magram is paralelurad<br />

germanuli tradiciiT „folkerkunde“ aris zogierT<br />

paragrafSi gamotanili. naSromSi dasmulia iseTi<br />

sakiTxebi, rogoricaa: 1) eTnologia da misi dRevan-<br />

56


deli mdgomareoba, 2) „sazogadoebaTa gansakuTrebuli<br />

niSnebi, romelTac eTnologia Seiswavlis“, 3)<br />

eTnografiuli savele kvlevebi (sainteresoa am<br />

qveTavSi Setanili paragrafebi: eTnologia da eTnografia,<br />

mecnieruli eTnografiis winaistoriisaTvis,<br />

kartoTekuli yuTi, Zettelkasten [kartoTekuli yuTi]<br />

velisaTvis, dakvirvebis meTodebi, eTnologiuri<br />

Teoriebi).<br />

avtori xazgasmiT ayalibebs definiciebs<br />

„eTnografia“ da „eTnologia“. eTnografia miCneulia<br />

aRwerilobiT disciplinad, eTnologia – empiriuli<br />

monacemebis sistematur ganzogadebad. sainteresoa<br />

daskvniTi nawilis paragrafi „eTnologiis Tanamedrove<br />

situaciisaTvis“ (Kohl 168-172), sadac laparakia<br />

dRevandelobaSi anTropologiis gamoyenebaze. aRniSnulia,<br />

rom amerikaSi Camoyalibda sxvadasxva asociaciebi<br />

da sazogadoebebi da CamoTvlilia: Association of<br />

Black Anthropologists, Association of Latina und Latino<br />

Anthropologists, Society of Lesbian und Gay Anthropologists,<br />

Association of Senior Anthropologists, romlebic atareben<br />

kongresebs da sakuTar Jurnalebs scemen.<br />

amave avtoris dakvirvebiT, 80-iani wlebis Sua<br />

xanebidan mTel msoflioSi SeiniSneba eTnicisturi<br />

(ethnizistische) moZraoba rogorc reaqcia kulturis<br />

globalizebis procesis mimarT (Kohl 171). specialur<br />

(momijnave) disciplinaTa urTierTmimarTebis ganvi-<br />

Tarebas avtoris azriT mivyavarT iqamde, rom sazRvari<br />

Volkskunde-s, romelic dRes Europäische Ethnologie-s<br />

saxiT warmogvidgeba, sociologias (romelic Tanda-<br />

Tan kulturis mecnierebebzea orientirebuli) da<br />

klasikur eTnologias Soris TandaTanobiT iSleba,<br />

Tumca SeiZleba gulic dagvwydes, rom dargma amiT<br />

Tavisi monopoliuri adgili dakarga. faqtobrivad,<br />

es unda ganvixiloT rogorc sasargeblo movlena,<br />

romlis specifikuri meToduri safuZveli, sakiTxis<br />

dasma da kulturis Seswavlis xerxebi iseT centrSi<br />

57


aRmoCndeba, rom amavdroulad sxva samecniero disciplinebmac<br />

SeiZleba gadaiRon.<br />

rac Seexeba eTnologiis swavlebis sakiTxs.<br />

eTnologia unda iswavlebodes universitetebSi humanitarul<br />

fakultetebze (ara marto qarTvelologiur<br />

mimarTulebaze). magram yoveli mimarTulebisa<br />

da mis SigniT arsebuli qvemimarTulebebis specifikis<br />

gaTvaliswinebiT, dakonkretebuli, specialurad<br />

SemuSavebuli programiT (rac aisaxeba silabusSi).<br />

dasasrul, Cemi azriT, dRes eTnologiur <strong>mecniereba</strong>Si<br />

krizisi ar aris, aris axal etapze gadasvlis<br />

procesi, Tanamedrove viTarebiT nakarnaxevi axali<br />

problematikisa da Tematikis Sesabamisad. eTnologia/eTnografias,<br />

kulturul/socialur <strong>anTropologia</strong>s<br />

aqvT TavianTi kvlevis obieqti, meTodebi, Camoyalibebuli<br />

samecniero tradiciebi. es dargebi<br />

anTroposs, eTnoss Seiswavlian sxvadasva aspeqtebiT.<br />

eTnosTa specifikis, Tanamedrove msoflioSi (an romelime<br />

lokalur regionSi) arsebuli konfliqturi<br />

situaciebis mizezebis mecnieruli analizis Sedegebis<br />

gaTvaliswinebiT maTi aRmofxvris rekomendaciebis<br />

SemuSaveba, konfliqtebis prevenciisaTvis istoriulad<br />

arsebuli stabiluri, eTnokulturuli urTierTobebis<br />

warmoCena da win wamoweva, globalizaciis<br />

gardauval procesSi mcirericxovani erebis uflebebis<br />

dacvisaTvis rekomendaciebis SemuSaveba eTnologiis<br />

prioritetuli mimarTulebaa da, SeiZleba<br />

iTqvas, prerogativac.<br />

amitomac aris eTnologia <strong>momavlis</strong> mecnie-reba!<br />

gamoyenebuli literatura<br />

1. gegeSiZe m., giorgi Citaia, Tbilisi: „mecnier-eba“,<br />

1980.<br />

2. meliqiSvili l., eTnografia Tu eTnologia, Tbilisi:<br />

„mematiane“, 2000.<br />

58


3. ucxo sityvaTa leqsikoni; Seadgina mixeil Waba-<br />

Svilma, Tbilisi: „nakaduli“, 1964.<br />

4. yifiani, p., eTnologiis problemebi. Tbilisi, 1995.<br />

5. SilakaZe m., eTnomusikologiis sagani, meTode-bi<br />

da amocanebi, Tbilisi: „<strong>mecniereba</strong>“, 1991.<br />

6. Citaia g., qarTuli eTnologia, _ mimomxilveli,<br />

1926; Sromebi; III, 2001, Tbilisi: „<strong>mecniereba</strong>“, gv. 21-<br />

32.<br />

7. Citaia g., zogadi eTnografiis kursi, _ Sromebi,<br />

IV, Tbilisi: „<strong>mecniereba</strong>“, 2001, 11-63.<br />

8. Citaia g., anTropologiur da eTnografiul <strong>mecniereba</strong>Ta<br />

saerTaSoriso kongresi; _ saqarTvelos<br />

<strong>mecniereba</strong>Ta akademiis macne, 1965,#2, 212-223.<br />

9. cagareiSvili T., giorgi Citaia, Tbilisi: „<strong>mecniereba</strong>“,1993.<br />

10. WanturiSvili, s., eTnologia. Tbilisi: „Tbilisis<br />

saxelmwifo universitetis gamomcemloba“, 1993.<br />

11. Brednich Rolf W., Quellen und Methoden. In: Grundriss der<br />

Volkskunde. Einführung in die Forschungsfelder der<br />

Europäischen Ethnologie. hrs. R. W. Brednich, Berlin:Reiner,<br />

2001, 77-100.<br />

12. Kohl Karl-Heinz; Ethnologie _ die Wisseschaft vom kulterrell<br />

Fremden. Eine Einfürung, 2. erweterte Auflage, München, C. H.<br />

Beck, 2000.<br />

13. Nowotny Karl A., Die Krise der Völkerkunde, Von Karl A.<br />

Nowotny. In: Zeitschrift für Ethnologie (Organ derDeutschen<br />

Gesellschaft für Völkerkunde und Berliner Gesellschaft für<br />

Anthropologie, Ethnologie und Urgeschicgte, Band 105, Heft1<br />

und 2, 1980, Dietrich-Reimer Verlag Berlin, 113-124.<br />

14. Бромлей Ю.В. , Крюков М. В., Этнография: место в системе<br />

наук, школы, методы, - «Сов. этнография», №3.<br />

15. Бромлей Ю.В., Токарев, С. А., Этнография, - Свод этнографических<br />

понятий и терминов, Москва: «Наука», 1988, 21-41.<br />

16. Бутинов Н. А., О предмете этнографии, - «Сов.этнография»,<br />

1987, №6.<br />

17. Горленко В. Ф., Некоторые соображения по поводу статьи Ю.<br />

В. Бромлея и М. В. Крюкова, _ «Сов.этнография», 1988, 1<br />

59


18. Гусев В. Е., Эстетика фольклора, Ленинград, 1967.<br />

19. Гусев В. Е., Эстетика фольклора, Ленинград, 1967.<br />

20. Зельнов И., Культурная антропология, - Свод этнографических<br />

понятий и терминов, Москва: «Наука», 1988, 74-76.<br />

21. Зельнов И., Культурная антропология, - Свод этнографических<br />

понятий и терминов, Москва: «Наука», 1988, 74-76.<br />

22. Земцовский И. И., Этномузыкология , - Свод этнографических<br />

понятий и терминов, Москва: «Наука», 1988, 105-106.<br />

23. Коккьяра Дж., История фольклористики в Европе, Москва,<br />

1960<br />

24. Крюков М. В., Этнология, Свод этнографических понятий и<br />

терминов, Москва: «Наука», 1988,68-70.<br />

25. Крюков М. В., Социальная антропология, - Свод этнографических<br />

понятий и терминов, Москва: «Наука», 1988, 76.<br />

26. Мелетинский Е. М., О книге Дж. Коккьяры „История фольклористики<br />

в Европе“,Москва, 1960.<br />

27. Пигалев А. И., Культурология, Волгоград, 1999 (citirebulia<br />

Ll. meliqiSvilis dasaxelebuli naSromis mixedviT)<br />

28. Свод этнографических понятий и терминов, Москва: «Наука»,<br />

1988.<br />

29. Словарь иностранных слов, Изд. девятое, исправленное,<br />

Москва: «русский язык», 1982.<br />

30. «Советская этнография», 1987 №№ 3, 4, 5, 6; 1988, № 1.<br />

“Crisis of Ethnology”<br />

Manana Shilakadze<br />

The title is borrowed from the article by Karl A. Novotny,<br />

which was published in 1980 in the journal “Zeitschrift für<br />

Ethnologie” (published since 1869). The author of the article has<br />

brought forth the matter of the crisis of ethnology, its causes and ways<br />

of overcoming it. The author of the article states that the crisis of<br />

ethnology lasts that was started by division into the disciplines already<br />

50 years (i.e. since the 30es of the 20 th century). It constituted<br />

anthropology and has then found its expression in the discussion of<br />

60


the name of this field of studies, namely, whether the Greek suffix “-<br />

logy” or “-graphy” should prevail. The situation, analogical to the<br />

mentioned crisis, was reflected in the ‘!’ mark of the theme of<br />

conference: “Anthropology, a science of future!”<br />

There may be boldly remarked that the crisis took place in the<br />

Soviet Ethnography at the end of the 80es of the 20 th century. This<br />

was shaped out in the discussion spread onto the pages of the journal<br />

“Soviet Ethnography” («Советская этнография») about the subject<br />

of ethnography, its place in the system of sciences and its methods.<br />

Today we admit that terminological differences do make it<br />

complex to unify definition of the field (this was remarked in the<br />

circular of the current conference). Even today the science, studying<br />

the object which is called ethnos and ethnic culture, carries different<br />

names in different countries: ethnology, ethnography, anthropology,<br />

cultural / social anthropology, peoples studies, народоведение,<br />

Völkerkunde, Volkskunde.<br />

Formation of the subject sphere of any field of the science is a<br />

historical, permanent process, caused by social demands. The subject<br />

sphere of the scientific disciplines is being shaped on the basis of the<br />

scientific tradition (sic!), real experience of the science. Specificity of<br />

ethnology drives us to the fact that the latter has almost no such<br />

spheres that wouldn’t be linked to an adjacent science. As a result of<br />

their synthesis, differentiation and integration, especially since the<br />

70es of the last century, according to various directions, there have<br />

appeared the following terms in the scientific literature: ethno-botany,<br />

ethno-zoology, ethno-linguistics, ethno-demography, agroethnography,<br />

ethno-ecology, ethno-archeology, ethno-sociology,<br />

ethno-musicology, ethno-choreology.<br />

Each new stage on the way of development of a science<br />

begins with the amendment of the sphere of the object to study<br />

(expansion, narrowing, integration with an adjacent branch, etc.),<br />

accumulation of the factual materials, methodological novelties and<br />

changes of methods. Corresponding to these amendments the<br />

definitions change as well and become adjusted. A distinct example of<br />

the above-said is the term ‘folklore,’ which used to study any spheres<br />

of antiquity, including the whole spiritual culture and several aspects<br />

of the material culture, too.<br />

Large variety of definitions and existence of synonyms makes<br />

61


it complicated to operate with certain terms. That’s why I believe it to<br />

be purposeful to keep traditional terminology, but their essence and<br />

scales must necessarily be adjusted, there must be concretized each<br />

object, subject, methods and objectives of study.<br />

So, the answer to the question _ anthropology, a science of<br />

future! _ will be: ethnology is the science of future.<br />

Ethnology must be taught at humanitarian faculties with<br />

corresponding study programmes.<br />

62<br />

nino mindaZe<br />

qristianuli ianuli <strong>anTropologia</strong> da qarTveli<br />

xalxis Sexedulebebi adamianis Sesaxeb<br />

qristianuli <strong>anTropologia</strong> aris saRvTismetyvelo<br />

disciplina, qristiani RvTismetyvelebis moZRvreba<br />

adamianis, pirovnebis Sesaxeb, mis warmoSobaze<br />

(Sesaqme), bunebaze, misi cxovrebis mizanze, arsze,<br />

xsnaze; adamianis sxeulze, sul-ze, gonze da sxv..<br />

qristianuli anTropologiis ZiriTadi wyaroebia:<br />

biblia - Zveli da axali aRTqma, wminda mamaTa nawerebi,<br />

antikuri filosofia...<br />

qristianuli anTropologiis, rogorc yvela<br />

anTropologiuri disciplinis, Seswavlis obieqti<br />

adamiania, magram sxva disciplinebisgan gansxvavebiT,<br />

marTlmadidebeli adamiani, RmerTis mier Seqmnili,<br />

RmerTis mier xsnili, RvTisken mimavali ...<br />

qristianuli anTropologiis safuZveli dogmaturia.<br />

misi amosavalia _ rwmena. aseve qristianuli<br />

dogmatebis axsna wminda mamebis mier, rac damaxasia-<br />

Tebelia saRvTismetyvelo azrovnebis Camoyalibebis<br />

mTeli gzisaTvis, sadac qristianuli anTropologiis


marTlmadidebluri meTodologiac moiazreba.<br />

qristianuli <strong>anTropologia</strong> gansakuTrebul<br />

adgils uTmobs sulisa da sxeulis urTierTqmedebis<br />

axsnas. igi adamians ganixilavs erTarsebad, sadac<br />

erTobliobaSia sulieri da biologiuri sawyisi,<br />

erTad aris warmodgenili sulieri da biologiuri<br />

cxovreba. suli da sxe-uli adamianis ori nawili ki<br />

ar aris, aramed ori aspeqti misi erTarsebobisa. qalisa<br />

da mamakacis erTarsobaze miuTiTebs qalis<br />

Seqmnis bibliuri versia da swored am konteqstSi<br />

ganixilavs qristianuli <strong>anTropologia</strong> sqesTa urTierTobis<br />

sakiTxebs. [filareTi, 2004, 14]<br />

qristianuli anTropologiis fsiqologiuri nawili<br />

ki, romelsac, ,,sulis cxovreba’’-c SeiZleba<br />

ewodos, moicavs iseTi cnebebis analizs, rogoricaa<br />

goni, neba, guli, sindisi, cnobiereba, pirovneba....<br />

[lorgusi, 2003,]<br />

qristianuli anTropologiis dogmaturi safu-<br />

Zvelia adamianis Sesaqmis bibliuri Teoria, romlis<br />

mixedviT, RmerTma adamiani Seqmna miwisgan, mas sicocxlis<br />

suli STabera da cocxal arsebad aqcia _<br />

gamosaxa ufalma RmerTma adami (kaci) miwis mtveri-<br />

sagan STabera mis nestoebs<br />

sicocxlis sunTqva da<br />

iqca adami cocxal arsebad (dab. 2:7). amgvarad, adamiani<br />

SeqmnisTanve dakavSirebulia rogorc amqveniur<br />

samyarosTan, ise RmerTTan.<br />

adamiani aris meufe misTvis Seqmnili samefosi<br />

_ miwieri samyarosi. Tqva RmerTma: gavaCinoT kaci<br />

Cvens xatad, Cvens msgavsebad. epatronos zRvaSi<br />

Tevzs, caSi frinvels, pirutyvs, mTels dedamiwas da<br />

yvela qvemZroms, rac ki miwaze daxoxavs [dab.1:26].<br />

pirvelqmnili adamiani Seiqmna xatad da msgavsad<br />

RvTisa. igi mowodebuli iyo keTildReobisTvis<br />

RmerTTan erTad. RmerTma adamians aCuqa ara marto<br />

sicocxle, aramed misca mas damoukidebloba, Tavisufleba<br />

da Tavis mier Seqmili arseba, Tavisi xati da<br />

msgavsi moaTavsa samoTxeSi _ ufalma RmerTma baRi<br />

63


gaaSena edemSi, aRmosavleTSi, da dasva iq adami,<br />

romelic gamosaxa [dab. 2:8]. magram garkveuli valdebulebac<br />

daakisra aiyvana adami ufalma RmerTma da<br />

daasaxla edemis baRSi mis dasamuSaveblad da<br />

dasacavad [dab. 2:15]. amgvarad, RmerTma Sesaqmis bolo<br />

safexurze, Semoqmedebis gvirgvinad, Seqmna adamiani<br />

da daajildova ganuzomeli RirsebiT, aRmatebuli<br />

pativiT _ sakuTari xatebiT da msgavsebiT, rac imas<br />

niSnavs, rom RmerTma martoden adamians mimadla is,<br />

rac mas, da mxolod mas, _ cisa da qveynis Semoqmeds,<br />

amkobs _ azrovneba, nebisyofa, arCevanis Tavisufleba<br />

da SemoqmedebiToba [papuaSvili, 1996, 97]. magram adamianma<br />

ver gadalaxa Tavisuflebis cduneba da rogorc<br />

samyaros nawilma, am qveynis meufem, moisurva<br />

mieRo yofierebis Tavisi wili da emarTa qveyana<br />

damoukideblad _ RvTis gareSe. RvTis siyvaruls<br />

sZlia miwierma siyvarulma, siyvarulma Tavis Tavisadmi.<br />

ris Sedegadac adamianis mTavari maxasiaTebeli<br />

gaxda codva. amgvarad, pirvelqmnili adamiani iyo<br />

idealuri, sruli, realur adamianSi ki gansakuTrebul<br />

rols TamaSobs pirveli codva da misi piradi<br />

codvebi. aqedan gamomdinare, qristianuli anTropologiis<br />

problemebis sferoSi Semodis codvisa da<br />

borotebis problema. pirvelma codvam, dacemam ar<br />

daukarga adamians RmerTis xateba, Tavisufleba, sike-<br />

Te, madli. codvam mxolod daamaxinja adamianis buneba,<br />

rac gaxda mizezi xrwnisa da sikvdilisa [filareTi,<br />

2004, 10-11]. adamiani Secodebis Sedegad sulier<br />

monobaSi moxvda. am monobisgan gamosaxsnelad, Rmer-<br />

Ti Tavad movida miwaze da gankacda Ze RvTisaSi.<br />

dogma RmerTis gankacebis Sesaxeb qristeSi, qristes<br />

orbunebovneba qristianuli anTropologiis erT-erTi<br />

mTavari safuZvelia. qriste meore adamia. pirveli<br />

kaci _ miwisagan, miwieri; meore kaci _ zecieri [I<br />

kor. 15:47].. adamianis xsna SesaZlebelia qristes<br />

eklesiaSi. qriste aris eklesia. xolo qristianebi –<br />

misi wevrebi: aseve Cvenc, mravalni, erTi sxeuli varT<br />

64


qristes mier, xolo cal-calke calke erTmaneTis asoebi<br />

varT [rom. 12:5].<br />

xsnis gzaze damdgari adamianis saboloo mizania<br />

– axali ca da axali miwa _ da vixile axali ca<br />

da axali miwa, radganac uwindeli ca da uwindeli<br />

miwa gadaego, da zRva aRar aris [gamocx. 21:1]. miwaze<br />

yofnis dros adamiani rCeba mainc arasrulyofil,<br />

arasrul arsebad.. saeklesio anTropologiis mixedviT,<br />

adamianis arsis Cawvdoma SeuZlebelia mxolod<br />

amqveyniuri monacemebiT _ sayvarelno, aw Svilni<br />

varT RmrTisa, magram jer kidev ar gacxadebula,<br />

rani viqnebiT. viciT mxolod, rom roca gacxaddeba,<br />

misive msgavsni viqnebiT, vinaidan vixilavT, rogoria<br />

igi [Iioan.3:2].<br />

qristianuli anTropologiis saboloo mizania<br />

miuTiTos adamians xsnis gzaze, daayenos igi sulier<br />

amaRlebis WeSmarit gzaze, rom sabolood SeuerTdes<br />

mas vinc igi Seqmna da romlis xatisebr Seiqmna<br />

igi [qristianuli anTropologiis Sesaxeb ix.: filareTi,<br />

2004,5-18; lorgusi, 2003; internet-versiebi -<br />

www,pagez.ru/olb/01php page1 of 2; http://on. wikipedia, org/ woki/<br />

Christian antropology... ].<br />

aseTia mokled qristianuli anTropologiis<br />

kvlevis ZiriTadi sfero, mizani, misi dogmaturi<br />

safuZvlebi. amjerad, Cven mxolod adamianis Sesaqmes<br />

SevexebiT. rogorc vTqviT, tradiciuli qristianuli<br />

SexedulebiT, RmerTma adamiani Seqmna miwisgan (fizikuri<br />

sawyisi) da STabera mas suli (RvTiuri sawyisi).<br />

qristianuli <strong>anTropologia</strong> aRiarebs rogorc<br />

adamianis ornawilianobis (diqotomizmi), ise samnawilianobas<br />

(triqotomizmi). pirvelis mixedviT, adamiani<br />

sulisa da sxeulis//xorcis<br />

xorcis; xolo meoris mixedviT<br />

_ sulis, samSvinvelis da sxeulis//xorcis<br />

xorcis erTianobaa<br />

[sarjvelaZe,1990,145-149; mRvdelmTavari luka,<br />

2003; lorgusi, 2004, 13,18-23...]. es ukanaskneli umeteswilad<br />

marTlmadideblur qristianobaSia gavrcelebuli<br />

[lorgusi, 2004, 168-169] da asaxulia pavle<br />

65


mociqulis Semdeg sityvebSi: xolo TviT RmerTma<br />

mSvidobisa, dae, wmida gyoT Tqven mTeli sisruliT,<br />

da Tqveni suli da samSvinveli da sxeuli ubiwod<br />

dacul iqnes mTeli savsebiT uflis Cvenis ieso<br />

qristes mosvlisas [1 Tes. 5,23].<br />

anTropologiis sakiTxebs exeba qristianuli<br />

filosofiis TiTqmis yvela warmomadgeneli. patristikaSi<br />

es problema erT-erTi ZiriTadia. wminda mamebis<br />

zogierTi naSromi uSualod adamianis Seswavlas<br />

eZRvneba. rogorc mag., grigol noselis – kacisa<br />

SesaqmisaTÂs<br />

aqmisaTÂs, nemeseos emeselis – bunebisaTÂs kacisa...<br />

qristianuli filosofiis es moRvaweni saqarTveloSi<br />

gansakuTrebuli avtoritetiT sargeblobdnen.<br />

wminda grigol noseli, qristianuli anTropologiis<br />

erT-erTi pirveli mkvlevari, romelic miC-<br />

neulia Teologiuri mistikis fuZemdeblad... erT-<br />

erTi yvelaze ufro cnobili avtoria Zvel qarTul<br />

mwerlobaSi (WeliZe, 1989, 194; 197).<br />

ivane javaxiSvili samarTlis istoriis pirvel<br />

wignSi ganixilavs moZRvrebas adamianis bunebaze<br />

ruis-urbnisis Zeglisweris mixedviT da grigol noselis<br />

naSromis kacisa SesaqmisaTÂs Sesaxeb wers:<br />

grigol noselis Txzuleba damyarebulia Zvel ber-<br />

Znul filosofiursa da sabunebismetyvelo mwerlo-<br />

baze; misi azrebi qarTul mwerlobamac SeiTvisa da<br />

mTel saSualo saukuneebis ebis ganmavlobaSi utyuar WeS-<br />

maritebad hqonda miCneuli. grigol noselis Sexedu-<br />

lebiT, romelic amasaTanave mTeli ganaTlebuli<br />

sazogadoebis Sexeduleba iyo saSualo saukuneebSi<br />

rogorc dasavleTs evropaSi, ise aRmosavleTSiac.<br />

saxeldobr arabeTsa da sparseTSi, adamianis buneba-<br />

Si msoflios stiqionebi sufevdnen...<br />

[javaxiSvili,<br />

1982, 123].<br />

aseTive popularuli iyo nemeseos emeseli _ me-<br />

18-e saukunis damlevamde (da Semdegac) qarTvelTa<br />

Soris am Txzulebisadmi (igulisxmeba (<br />

nemeseos<br />

emeselis bunebisaTÂs kacisa n.m.) cxoveli interesi<br />

66


ar mospobila. filosofiurad moazrovne ovne qarTvelebi<br />

nemesiosis wigns didis mowiwebiT epyrobodnen, ro-<br />

gorc erTgvars enciklopedias, romelSiac Tavmoyri-<br />

li iyo Zvel berZnis filosofosTa sibrZne moZRvre<br />

re-<br />

ba kacis bunebis Sesaxeb, qristianuli TvalsazriiT<br />

gaSuqebuli. [gorgaZe, 1914, XIX-XX].<br />

grigol noselisa da nemeseos emeselis anTropologiuri<br />

Teoria ZiriTad erT princips emyareba.<br />

maT Sexedulebebs, ufro gvian iziarebs ioane damaskeli<br />

(VII-VIII ss.), romelic, imdenad popularuli iyo<br />

saqarTveloSi, rom misi zogierTi Txzuleba orjer<br />

aris naTargmni. maTi Txzulebebis popularobas saqarTveloSi,<br />

ra Tqma unda, xels uwyobda qarTvel<br />

filosofosTa: arsen iyalToelis, efTvime da giorgi<br />

mTawmindelebis, efrem mciris, ioane petriwis mier<br />

Sesrulebuli SesaniSnavi, umeteswilad Tavisufali<br />

Targmanebi.<br />

zemoxsenebul filosofosTa anTropologiuri<br />

Teoria safuZvlad daedo Sua saukuneebis saqarTveloSi<br />

arsebul codnas adamianis Sesaxeb. igi asaxulia<br />

sulxan-saba orbelianis leqsikonSi, rasac amjerad<br />

SevexebiT. SevecdebiT aseve eTnografiuli monacemebis<br />

safuZvelze ganvixiloT aRniSnuli sakiTxi.<br />

sulxan-saba orbelianis mixedviT, kaci dabada Rmer-<br />

Tman xatebisa da msgavsebisaebr Tvisisa, nivTebTa<br />

mier Ãorcni Semzada sulisa gonierisa da sityvie-<br />

risa STaberviTa mimniWebelma... ganmartebis ufro<br />

vrceli varianti aseTia: dabada RmerTman kaci Tvisi<br />

visi-<br />

Ta<br />

ÃeliTa xatebisaebr da msgavsebisaebr Tvisisa,<br />

qveynisagan [var. nivTebTa mier n.m] ukve Ãorcni Sem-<br />

zadna sulisa sityvierisa da gonierisa STabervisa<br />

Tvisisa mier mimniWebelman misman, romelsa-igi<br />

saR”Tod<br />

xatebad vityviT da rameTu xatebisaebr vi-<br />

Tarme gonierebasa da Tanamflobelobasa cxadhyofs<br />

(xateba R”Tisa ars moqmedeba, sibrZne da siyvaruli,<br />

romelsa Soris wmida sameba gamoisaxvis: moqmedeba –<br />

mama, sibZne – Ze da siyvaruli – suli wmida. ese ars<br />

67


xateba R~Tisa kacTa Soris, xolo msgavsebisaebroba<br />

Zalisaebrsa msgavsebasa saTnoebisasa saÃmar ars<br />

cnoba(d), viTarmed kaci usuloTaca eziareba da pir-<br />

utyvTa cxovrebisa ziar ars sityvierTa Tana monawi-<br />

le ars gonebiTa rameTu eziarebis usuloTa ukve<br />

sxeulianebiTa da oTxTa kavSiriTagan Sezavebulo-<br />

biTa, xolo nergTa amaTaca da mozardobiTiTa aRor-<br />

ZinebadobiTiTa da TeslovanebiTiTa, ese igi ars mSo-<br />

belobiTiTa ZaliTa, xolo pirutyvTaA amaT Sinaca<br />

vidremde, xolo ufrosRa wadierebiTiTa, ese igi ars<br />

gulis-wyroma, gulisTqma da mgrZnobelobiTisa mi-<br />

marTebisa moZraobisa, rameTu kbilni da Zvalni ezia-<br />

rebian qvaTa, frCxilni – nergsa da Tma – balaxsa...<br />

[orbeliani, 1991,I]. adamianis, kacis vrceli ganmarteba,<br />

romlis mxolod CvenTvis saintereso nawilia aq<br />

moyvanili, Semdegi sityvebiT mTavrdeba: kaci ars<br />

cxoveli sityvieri da aRmarTebiT mavali.<br />

avali.. rogorc<br />

Tavad sulxan-saba orbeliani aRniSnavs, misi ZiriTadi<br />

wyaro ioane damaskelis naSromia. igulisxmeba<br />

sarwmunoebis zedmiwevniTi gadmocema, Tavi adamianis<br />

Sesaxeb (26-e Tavi damaskelis aRniSnuli naSromis<br />

2000 wlis gamocemis mixedviT). marTlac, xSir SemTxvevaSi,<br />

igi TiTqmis zustad imeorebs damaskelis ganmartebebs.<br />

sailustraciod moviyvanT ramdenime fragments<br />

ioane damaskelis aRniSnuli Txzulebidan:<br />

amrigad... Seqmna man (RmerTma n.m.) adamiani Tavisi<br />

xatisebr da msgavsebisebr, SeZerwa ra sxeuli<br />

miwisgan da misca ra mas, sakuTari STabervis mier,<br />

moazrovne da gonismieri suli, rasac saRvTo xatad<br />

vambobT, radgan ,,xatisebroba’’ gonismierobasa da<br />

TviTuflebrivobas aRniSnavs, ,,msgavsebroba’’ ki –<br />

Zalisamebr saTnoebis msgavsebas..<br />

...gvmarTebs vicodeT, rom adamiani usuloebasac<br />

eziareba, pirutyvTa sicocxlis wilmqonecaa da<br />

azrismierTa cnobierebis wilmimRebicaa, radgan ezia-<br />

reba usuloebs sxeulebrivad da oTxi stiqionisgan<br />

Sezavebulobis gamo, mcenareebs _ zemoTqmulTa mix-<br />

68


edviTac da, agreTve masazrdoebloebiTi, zrdadobi-<br />

Ti da TeslovnebiTi anu mSoblobiTi Zalis mxriv,<br />

pirutyvebs _ yovelive amiTac da, kidev, wadilis (anu<br />

risxvisa da ndomis), grZnobadobisa da aRZvriTi<br />

moZraobis Sesabamisad [damaskeli, 2000, 361-362].<br />

amgvarad, adamiani, sabas mixedviT, metyveli,<br />

aRmarTulad mavali cxoveli, cocxali arsebaa, romelic<br />

RmerTma Tavis xatad da msgavsad Seqmna. misi<br />

xorci Semzada qveynisgan (miwisgan n.m.) var.<br />

nivTebisagan da STabera mas gonieri da sityvieri<br />

suli, swored amitom igi aris RvTis xati. igi adamians<br />

ganixilavs erTarsebad. am kuTxiT sainteresoa<br />

sulxan-saba orbelianis mier sityva gvamis erT-erTi<br />

ganmarteba: ... da arca suli oden iTqmis gvamad, arca<br />

Ãorcni, armed gvamoanad, xolo ornive Sesrulebuli<br />

igi ornive gvamad, vinadgan arca suli Tvisgan TaviT<br />

TvisiT gvam qmnil ars, arca Ãorcni, aramed Tanad<br />

ornive, rameTu sakuTrad gvamad Tvisgan TaviT Tvis-<br />

iT mdgomi arsca da saxelidebis...<br />

[orbeliani, 1991, I]<br />

sulxan-saba orbeliani, rogorc zemoT aRvniSneT,<br />

anTropologiuri ganmartebebis dros, ZiriTadad<br />

ioane damaskels eyrdnoba. magram ufro sityvaZunwia,<br />

gadmocemuli aqvs cnebebisa da terminebis mxolod<br />

ZiriTadi, mTavari azri, arsi... rogorc es leqisikons,<br />

ufro sworad enciklopedias Seesabameba, radgan<br />

faqtia, rom ,,qarTuli leqsikoni’’, garkveul na-<br />

wilSi, erT-gv<br />

gvarad e n c i k l o p e d i i s xasia-<br />

Tis matarebelia...<br />

rogorc Cans, avtori ,,qarTuli leqsikonis’’<br />

Sedgenisas Segnebulad ar Semofarglula mxolod,<br />

Tu SeiZleba ase iTqvas, leqsikografiis amocanebiT;<br />

mas, nawilobriv, miznad isic dausaxavs, rom ZiriTad<br />

cnebaTa gansazRvrebis gziT leqsikonSi warmoedgina<br />

filosofiuri codna da zogierTi sxva mecnieruli<br />

codna sinamdvilis ama Tu im mxaris Sesaxeb [frangi-<br />

Svili, 1959, 116]. maT Soris samedicino da sabunebismetyvelo<br />

codnis Sesaxebac (ix. saakaSvili, gela-<br />

69


Svili, 1956, Sengelia 1970, 197-212).<br />

isic unda aRiniSnos, rom ...filosofiuri<br />

cnebe-<br />

bis ganmartebas sabas xsenebul SromaSi sistematuri<br />

xasiaTi ara aqvs, radgan leqsikonis struqtura maT<br />

ganmartebas anbanuri wesis mixedviT moiTxovs, magram<br />

maTi amokreba da Sinaarsis mixedviT dalageba, iZle-<br />

va sabas filosofiuri Sexedulebebis mTliani war-<br />

modgenis SesaZleblobas [xidaSeli, 1991, 128].<br />

igive vrceldeba sabas anTropologiur ganmartebebze.<br />

romelTagan kargad Cans, rom igi flobda<br />

Sua sukuneebis civilizebul samyaroSi arsebul<br />

anTropologiur codnas, qristianuli anTropologiis<br />

cnobil Teoriebs.<br />

sulxan-saba orbelianis mier gadmocemuli mwyobrad<br />

Camoyalibebuli anTropologiuri sistema, rom<br />

ukeT gavigoT saWirod mimaCnia moviyvano zogierTi<br />

cnebis, terminis miseuli ganmarteba.<br />

Ãorci, sabas mixedviT, cxoelT sxeulia, xolo<br />

cxoeli cocxals niSnavs, sxeuli ki aris yvelaferi<br />

is, rasac hqonan sami ganfenani: sigrZe, sivrce da<br />

siRrme, romel ars sizrqe...<br />

am SemTxvevaSic saba imeorebs ioane damaskelis<br />

ganmartebas: sxeulia is, rac samad aris ganfenili<br />

anu rasac aqvs sigrZe, sigane da siRrme [damaskeli,<br />

2000,362]. sabas ganmartebiT, RmerTma adamianis sxeuli<br />

anu Ãorcni nivTebisgan Semzada. saba nivTis or<br />

ganmartebas iZleva, romelTagan CvenTvis sainteresoa<br />

Semdegi: nivTi ewodebis oTxTa kavSirTa: miwasa,<br />

wyalsa, airsa da cecxlsa<br />

cxlsa (SevniSnavT, rom amjerad<br />

Cven mxolod sabas gnmartebebiT SemovifarglebiT da<br />

Tavs varidebT aRniSnuli cnebebis Sesaxeb sxva masalis<br />

ilustrirebas). amgvarad, saba nivTnSi, iseve,<br />

rogorc kavSirSi samyaros oTx elements, oTx stiqias<br />

gulisxmobs. samyaros am oTx stiqias sulxan–saba,<br />

asos, stuqos saxeliTac moixseniebs, am ukanasknelis<br />

ganmartebisas ki laparakobs maT Tvisebebze: stuqo,<br />

stviqo romel arian asoni pirvel Sedgmulni oTxni<br />

70


nivTni. aqvea ufro vrceli ganmarteba: stuqo ese ars<br />

oTxTa kavSirTa anaqsvni, aRsvla da moxrani, rameTu<br />

q v e y a n a<br />

grili da Ãmeli ars: w y a l i _<br />

grili da notio. wyali sigriliT eziarebis qveyanasa<br />

da notiobiT haersa; h a e r i notio da mÃurvali<br />

ars, notioebiT eziarebis wyalsa da simÃurv-liTa<br />

cecxlsa; c e c x l i mÃurvali da Ãmeli ars,<br />

simÃurvaliTa eziarebis haersa da siÃme-liTa qveya-<br />

nasa... mizanSewonilad mimaCnia aqve moviyvano ioane<br />

damaskelis ganmartebac, radgan igi anTropologiur<br />

konteqstSia gakeTebuli – sxeuli oTxi stiqionisgan<br />

Semyardeba,<br />

xolo<br />

cxovelTa sxeulebi – oTxi<br />

siTxisgan.<br />

gvmarTebs vicodeT, rom es oTxi stiqionia: miwa –<br />

mSrali da grili, wyali – grili da notio, haeri _<br />

notio da Tbili, cecxli – Tbili da mSrali. msgav-<br />

sadve arsebobs oTxi siTxec, Sesabamisad oTxi stiqi-<br />

onisa: Savi naRveli, rac Seesatyviseba miwas (radgan<br />

igi mSralia da grili); balRami, rac Seesatybiseba<br />

wyals (radgan igi grilia da notio), sisxli – hae-<br />

ris Sesatyvisi (radgan igi notioa da Tbili), yviTe-<br />

li naRveli, rac Seesatyviseba cecxls (radgan igi<br />

Tbilia da mSrali). nayofi stiqionebisgan Semyarde-<br />

ba, siTxeebi _ nayofTagan, xolo o cxovelT<br />

velTa sxeulebi<br />

_ siTxeTagan; Semdeg amaTve mimarT iSlebian isini,<br />

radgan yoveli Sedgenili imad iSleba, risganac aris<br />

Semdgari [damaskeli, 2000, 362].<br />

sulxan-saba orbeliani sxeulis Semadgenel<br />

oTx siTxesac ganmartavs, maT revmai-s uwodebs da<br />

cxovelTa, cocxal arsebaTa Semadgenlebad miiCnevs<br />

_ revmaÁ... ese arian oTxni igi asoni cxovelTani (var.<br />

kacTani n. m.): mwiTuri naRveli, romel ars s a f r<br />

a; Savi naRveli, romel ars s e v d a; f e l g a m<br />

i, romel ars b a l R a m i da s i s x l i...<br />

[orbeliani 1993, II].<br />

sxeulis oTxi stiqionisgan Semyarebis Teoria<br />

miiRo qristianulma moZRvrebam antikuri filosofi-<br />

71


isgan, xolo rogorc specialistebi aRniSnaven, am<br />

moZRvrebas qarTuli samyaro, grigol noselisa da<br />

misi Zmis basili didis Txzulebebis gziT, gaecno<br />

[WeliZe, 1989, 294]. (arsebobs gansxvavebuli azri ix.<br />

nucubiZe, 1983, 63-69)<br />

sabas ganmartebis mixedviT, nivTebisgan Seqmnil<br />

adamianis sxeuls, RmerTma gonieri da sityvieri, e.i.<br />

metyveli suli STabera _ aq aSkaraa, rom kacTa su-<br />

li igulisxmeba, radgan<br />

k a c T a s u l i<br />

aris<br />

sityvieri, arseba-gonieri, usxeulo, ucnauri, sityvie-<br />

ri da ukvdavi, arseba-wvlili, usaxo, xati da msgavsi<br />

R%Tisa.<br />

amave leqsikonSi saba sxva saxis sulebis<br />

Sesaxebac wers: _ nergnica sulierad iTqmian, rameTu<br />

aqvs maT moZraobisa da aRorZinebiTisa da Teslova-<br />

nebisa Zali. xolo s u l i p i r u t y v T a,<br />

romel ars samSvinveli, (sisxlisaobiTa da sicocx-<br />

liT(i) ganmatfelobiTi, moZraobiTi nivTierisa Zali-<br />

sa moqmedeba da grZnobis qoneba; xolo k a c T a s<br />

u l i _ sityvieri, arseba-gonieri....; s u l i a n g e<br />

l o z i _ sityvieri da gonieri da meore naTeli; da<br />

eSmaknica, romelTaca TviT daibneles Tavi Tvisi<br />

ampartavnebiT; da suli _ s u l i w m i d a _ dam-<br />

badebeli amaT yovelTa, pirveli naTeli da miuwdo-<br />

meli; qar(n)ica sulad uTqvamT...<br />

amgvarad, sabas mixedviT, arsebobs mcenareuli<br />

(nergTa), cxoveluri (pirutyvTa), adamianis (kacTa)<br />

suli. aseve suli angelozi da sxva. saba am SemTxvevaSic<br />

Tavis winamorbedi filosofosebis anTropologiuri<br />

Teoriis mixedviT iZleva ganmartebas. mag.<br />

Sdr. sulni ganiyofvian sam pirad. vity Zalsa<br />

mozardulsa da mgrZnobelsa da TÂT sulsa,<br />

romelTaÁ erTi maTgani ars mcenarÀ mozardi. da mas<br />

Sina ipovebis Zali cxovelebisaÁ TÂnier grZnobisa.<br />

da meorÀ amaTgani ars mozardi, viTar-igi igi vaÂseneT,<br />

romelsa Sina ars gangebaÁ grZnobisai. da povnil ars<br />

igi pirutyuTa Soris, rameTu ara izardebis xolo<br />

da aRorZindebis, aramed moqmedebaÁ misi ars grZnoba-<br />

72


Tagan. xolo cxovelebaÁ sruli povnil ars bunebasa<br />

Sina kacisasa, ese igi ars metyvelebaÁ, romeli<br />

izardebis da igrZnobs da ganizraxavs. da gangebaÁ<br />

ars<br />

misi gonebisa mier [noseli, 1979, 78]. noselis<br />

ganmartebis mixedviT, suli sam Zalad iyofa: mozardi,<br />

mzardi romelic mxolod mcenareebs aqvT da gadadis<br />

grZnobierSi, romelic mzard ZalasTan erTad,<br />

cxovelebs, pirutyvT gaaCniaT. amitom isini ara marto<br />

izrdebian, aramed grZnoben kidec. xolo sruli<br />

gasuliereba mxolod adamianis wolxvedria, radgan<br />

mxolod mas aqvs zrdis, SegrZnebis, mgrZnobelobis<br />

unarTan erTad metyvelebisa da fiqris (azrovnebis)<br />

unari. aqve aRvniSnav, rom grigol nose-li sulis zemoaRniSnul<br />

Zalebs zogjer sulsac uwodebs.<br />

sabas anTropologiuri Sexeduleba asaxulia<br />

mis mier ganmartebul araerT cnebebasa Tu terminSi.<br />

amjerad mxolod kidev erTi ganmar-tebis warmodgenas<br />

davjerdebiT. saqme exeba naTesavs, rac Tanamed-<br />

rove qarTuli terminologiiT ,,gvars’’ udris [xida-<br />

Seli, 1991, 127]. sabas sityviT, wers S. xidaSeli, ,,na-<br />

Tesavi’’ (gvari) sami mniSvnelobiT iTqmis, (romelTagan<br />

CvenTvis sainteresoa mxolod mesame _ logikuri<br />

mniSvneloba<br />

n.m.). pirveli umaRlesi gvari, anu gvar-<br />

Ta-gvari aris arseba...<br />

,,arsebas’’ am cnebis uzogadesi gagebiT, ar aqvs<br />

gvari. is gvarTa-gvaria, gvaria, romelic nawildeba dixoto-<br />

miuri wesiT...<br />

arseba nawildeba dixotomiis wesiT sxeulian da<br />

usxeulo movlenebad, rogorc arsebis nawilebi. ,,sxe-<br />

uliani da usxeuloÁ saxeni arian arsebisani’’<br />

,,sxeuliani’’ nawildeba sulierad da usulod<br />

da sxeuliani, arsebis saxe, warmoadgens sulieri<br />

dausulo movlenebis mimarT<br />

sulieri ganiyofeba mgrZnobelad da ugrZnob-<br />

lad. mgrZnobeli gulisxmobs ,,grZnobis mqonebels’’,<br />

e.i movlenebs sicocxlis (maT Soris cxovelebis<br />

CaTvliT), xolo ugrZnobeli mcenareebs, romlebic<br />

73


sulierad imitom iwodebian, rom aqvT ,,mozardeobiTi<br />

Zali’’.<br />

cxoveli (mgrZnobeli) iyofa sityvier da utyv<br />

movlenebad (sabas s sityviT, _ sityÂerad da usi-<br />

tyuÀlad’’....<br />

sityvieri ganiyofeba mokvdavad da ukvdavad.<br />

mokvdavi _ kacad (metyvelad) da pirutyvad, e.i.<br />

,,cxenad, ZaRlad da ege viTarad’’.<br />

,,kacis cneba ganiyofeba petred, pavled, ioaned<br />

da sxv, _ ,,romelni arian saxeni da ar Rebuloben<br />

erTmaneTisgan gansazRvrebebs...<br />

arsebis cnebis amgvari danawevreba eba warmoad-<br />

gens antikuri filosofiidan, fiidan, logikidan momdinare<br />

dixotomiis omiis magaliTs, romelic ,,porfiriusis riusis xis’’<br />

saxeliT sakmaod iyo gavrcelebuli Sua saukuneebis<br />

filosof<br />

sofiur azrovnebaSi aristoteles ,,kategorieb-<br />

Tan’’ erTad.<br />

am sqemam gavlena moaxdina agreTve qristianu-<br />

li aRmosavleTis azrovnebaze, sadac umniSvnelo<br />

cvlileba ganicada. moaxdina gavlena ioane damas-<br />

kelzec da Semovida qarTul azrovnebaSic damaske-<br />

lis Txzulebis XI_XII ss-Si Sesrulebuli Targmane-<br />

bis saxiT da aisaxa saba orbelianis leqsikonSic<br />

[xidaSeli 1991, 134-135] (sqema ix. iqve).<br />

sabas mier gadmocemuli anTropologiuri Teoria<br />

SeiZleba mokled ase CamovayaliboT: RmerTma samyaro<br />

Tanmimdevrulad Seqmna jer Seiqmna arasulieri<br />

samyaro (arseba, sxeuli), romlisganac adamiani garkveuli<br />

nawili miiRo _ rameTu eziarebis usuloTa<br />

ukve sxeulia-nebiTa da oTxTa kavSiriTagan Sezavebu-<br />

lobiT. Semdeg Seiqmna mcenareuli samyaro, romlisganac<br />

adamianma miiRo zrdis, gamravlebis unari, xolo<br />

cxovelTagan man miiRo mgrZnobeloba, SegrZnebis<br />

unari. maTgan gansxvavebiT mxolod adamians gaaCnia<br />

e.w. metyveli, cnobieri suli. saintereso da sagulisxmoa<br />

is faqti rom saba ufro konkretdeba da<br />

ganmartavs rameTu kbilni da Zvalni eziarebian qva-<br />

74


Ta, frCxilni – nergsa da Tma – balaxsa [orbeliani,<br />

1993, II]. rac garkveuli saxiT xalxur SexedulebebSic<br />

dasturdeba, rogorc i. surgulaZe aRniSnavs,<br />

kolxuri brinjaos nivTebis dekorisa da sartylebis<br />

mxatvrobis simbolikis safuZvels warmoadgens bazi-<br />

suri Sexeduleba, romlis Tanaxmad cxovelis sxeuli<br />

ganixileba miwad xolo bewvi da rqa, maTi sezonuri<br />

cvlilebebis Sesabamisad mcenareul safarad. es idea<br />

realizebulia Zveli msoflios xalxebis miTosSi da<br />

Sesabamisad qarTvelTa miTo-simboluri azrovnebac<br />

analogiur warmodgenebs emyareba [surgulaZe, 2003,<br />

205]. rogorc cnobilia, es warmodgenebi garkveuli<br />

saxiT qristianul religiaSic aris areklili. magram<br />

arc is aris gamoricxuli, rom saba, am SemTxvevaSi,<br />

xalxur warmodgenebsac iTvaliswinebda, rogorc<br />

sxva araerTi cnebis ganmartebis dros.<br />

amjerad gvainteresebs aisaxa Tu ara qristianuli<br />

moZRvreba adamianis Sesaxeb xalxur cnobierebaSi.<br />

xalxuri ganmartebiT, adamiani sulisa da<br />

sxeulis erTianobaa. sxeuli, tani, gvami xiluli,<br />

xelSesaxebi, droebiTi da mokvdavia. e.i. materialuri<br />

fenomenia. suli ki _ uxilavia, xelSeuxebelia, ukvdavi<br />

da maradiulia. amave dros sxeuli uwminduria,<br />

suli ki _ wmindaa.<br />

xalxuri gadmocemiT, adamiani RmerTma miwisgan<br />

mozila, misca Tavisi saxe da Semdeg suli STabera _<br />

gaacocxla. es gadmocema mTel saqarTveloSi aris<br />

gavrcelebuli. cnobilia, rom pirveli adamianis miwisgan,<br />

Tixisgan Seqmnis idea uZveles da universalur<br />

anTropogenul koncefcias warmoadgens [frezeri,<br />

17-18; xazaraZe, 354], rac qarTvelTa anTropologiur<br />

SexedulebebSic aisaxa. magram arc is aris gamoricxuli,<br />

rom am codnam qristianobis gavlenac ganicada.<br />

miTumetes, rom zemoxsenebuli xalxuri gadmocema<br />

adamis Seqmnis bibliur motivs ukavSirdeba.<br />

rogorc vTqviT, adamiani, qarTvelTa tradiciuli<br />

Sexedulebis mixedviT sulisa da sxeulis<br />

erTia-<br />

75


nobaa. am erTianobaSi sicocxlis mimniWebeli sulia,<br />

romlis gareSe sxeuli kvdeba. isic cnobilia qar-<br />

Tul xalxur metyvelebaSi, sulisa da samSvinvelis<br />

gamijvnac ar momxdara (iaTaSvili, 2005, 397-398; kikna-<br />

Ze, 2005, 399; kopaleiSvili, 2004,70)<br />

imavdroulad, saqarTveloSi dasturdeba mravalsulianobis<br />

arqauli koncefcia, romlis Sesaxeb<br />

metad mniSvnelovani gamokvleva _ qarTveli xalxis<br />

religiuri azrovnebis istoriidan (mravalsuliano-<br />

bis koncefcia)<br />

vera bardaveliZes ekuTvnis, sadac<br />

detalurad aris ganxiluli xalxuri Sexedulebebi<br />

adamianis sulis Sesaxeb, ZiriTadad aRmosavleT saqarTvelos<br />

mTielTa eTnografiuli monacemebis mixedviT<br />

[bardaveliZe, 124-145].<br />

enobrivi, folkloruli da eTnografiuli monacemebis<br />

safuZvelze, man saqarTveloSi daadastura<br />

arqauli warmodgenebi adamianis ramdenime sulis Sesaxeb.<br />

romlis amsaxveli masala saqarTveloSi metnaklebad<br />

dResac gvxvdeba [bardaveliZe, 1949, 128-150].<br />

es ki erTi mxriv uZveles warmodgenaTa mdgradobaze<br />

metyvelebs, meore mxriv ki rogorc aRvniSneT, sxvadasxva<br />

droisa da kulturuli SreebisaTvis damaxasiaTebeli<br />

Sexedulebebis Tanaarsebobaze xalxur<br />

cnobierebaSi.<br />

vfiqrob, qarTvelTa tradiciul anTropologiur<br />

SexedulebebSi aseve aisaxa garkveuli codna<br />

adamianis oTxelementovani agebulebis Sesaxeb. es<br />

codna humoraluri paTologiis Teoriis saxiT Sua<br />

saukuneebis qarTuli oficialuri medicinis safuZvels<br />

warmoadgenda, romlis mixedviT samyaros oTxi<br />

elementis: wylis, miwis, cecxlisa da haeris Sesabamisi<br />

– adamianis sxeulSi arsebuli oTxi siTxis: : sisx-<br />

lis, lorwos, Savi da yviTeli naRvelis<br />

wonasworobis<br />

darRveva iwvevda yovelgvar daavadebas da adamianis<br />

sikvdilsac. amjerad mxolod erT elementze –<br />

sisxlze SevCerdebiT.<br />

v. bardaveliZis mixedviT ...sisxlis, rogorc<br />

76


sasicocxlo Zalis, sasicocxlo elementis mniSvne-<br />

lobiT arsebobaze qarTveli tomebis<br />

religiur<br />

msoflmxedvelobaSi laparakobs sisxlismWamelobis<br />

gadmonaSTi [bardaveli-Ze, 1949, 128], rac mecnierma<br />

svanebis zisxoras ritualuri Wamis saxiT daadgina.<br />

zisxora svaneTSi samsxverplo saqonlis sisxlisgan<br />

damzadebul kupats ewodeba. sisxlis, sasicocxlo<br />

Zalad aRqma aseve Zvelia da damaxasiaTebelia arqauli<br />

sazogadoebebisaTvis. amasTan erTad, ar aris gamoricxuli,<br />

rom xalxurma Sexedulebam sisxlis Sesaxeb<br />

Sua saukuneebis qarTuli klasikuri medicinis<br />

gavlenac ganicada. Tu gaviTvaliswinebT im faqts,<br />

rom qarTuli karabadinebi saqarTvelos yvela kuTxe-<br />

Si da maT Soris svaneTSic farTod iyo gavrcelebuli.<br />

amis Tqmis safuZvels gvaZlevs agreTve xalxur<br />

medicinaSi zogierTi daavadebis sxeulSi dagrovil<br />

Warb sisxlTan dakavSireba da sisxlis gamoSvebis<br />

mkurnalobis farTod ga-vrcelebuli wesi.<br />

igive SeiZleba iTqvas Sexedulebaze sxeulSi<br />

arsebuli haeris Sesaxeb, romlis siWarbe, xalxuri<br />

warmodgeniT, garkveul, ufro xSirad, simsivnur daavadebas<br />

iwvevda.<br />

humoraluri paTologiis Teoriis mixedviT, sisxli<br />

sxeulSi arsebul haerTan asocirdeba.<br />

zemoxsenebulidan gamomdinare, SeiZleba vivaraudoT,<br />

rom garkveuli warmodgena adamianis oTxelementovani<br />

agebulebis Sesaxeb xalxSi arsebobda da<br />

es codna qarTuli karabadinebis saSualebiT vrceldeboda.<br />

magram klasikuridan xalxurma SeiTvisa ara<br />

sistemuri codna, aramed mxolod calkeuli, misTvis<br />

misaRebi elementebi [mindaZe, 2002, 126].<br />

sainteresoa, ganasxvavebda Tu ara qarTveli<br />

xalxi sulis or saxes - cnobiersa da aracnobiers<br />

sabas sityvebiT metyvel, gonier sulsa da samSvinvels<br />

– utyv suls.<br />

miuxedavad imisa, rom termini _ samSvinveli<br />

77


qarTul xalxur leqsikaSi ar dasturdeba, unda<br />

vivaraudoT, rom xalxuri cnobiereba sulis or<br />

saxes mainc ganasxvavebda. xalxuri warmodgeniT, Tu<br />

suli adamianis sxeuls tovebs, adamiani kvdeba,<br />

magram saqarTveloSi dasturdeba agreTve warmodgena<br />

sulis mier adamianis sxeulis droebiTi datovebis<br />

Sesaxeb, magaliTad _ Zilis dros. am kuTxiT sainteresoa<br />

1947 wels qarTlSi TinaTin oCiauris mier<br />

erT-erTi mTxroblisgan Cawerili Semdegi sityvebi:<br />

roca adamians sZinavs, maSin suli dadis. mec roca<br />

gamomRviZebia, daqanculi vyofilvar. Turme maRvi-<br />

Zebdnen da ver vdgebodi. rogorc rame daexetebodes,<br />

ise daexeteba suli sizmarSi... [oCiauri, 1947]. aseTive<br />

axsna aqvs e.w. saRaTas _ leTargiul Zils. am drosac,<br />

xalxuri warmodgeniT, adamianis suli tovebs<br />

sxeuls da midis saiqioSi _ imqveyniur samyaroSi.<br />

swored am dros xdeba, umetesad saiqios moxilva.<br />

mogzaurobis Semdeg suli brundeba da isev Casaxldeba<br />

adamianis sxeulSi, ris Sedegadac adamiani iRvi-<br />

Zebs. e.i. Zilis dros suli adamians tovebs, magram<br />

adamiani mainc cocxalia. ismis kiTxva: Tu suli<br />

wasulia, maSin ratom aris adamiani cocxali pasuxs<br />

ki Tavad Cveni mTxroblebi gvaZleven: imitom, rom igi<br />

sunTqavs. am konteqstSi sainteresoa qarTvelTa gamo-<br />

Tqma: adamiani cocxlobs ukanasknel amosunTqvamde<br />

vamde,<br />

e.i. adamianis sicocxlis niSani misi sunTqvaa da ara<br />

misi cnobiereba, romlis suls SeuZlia adamiani datovos,<br />

magram cocxali darCes. amasve adasturebs<br />

gamoTqma _ gonebis dakargva, rac, cnobieri sulis<br />

mier sxeulis droebiT datovebas niSnavs da ara _<br />

adamianis sikvdils.<br />

am mimarTebiT metad sainteresoa sulxan-saba<br />

orbelianis mier termin fSvinvis ganmarteba _ fSvin-<br />

va mZinarisagan sulis bervaa [orbeliani, 1993, II].<br />

iv. javaxiSvili vrclad ganixilavs am terminis<br />

etimologias, semantikur vels da midis daskvnamde,<br />

rom Zvel qarTulSi Suminva sunTqvas niSnavda. igi<br />

78


imowmebs n. maris ipolites aRTqmidan moyvanil winadadebas<br />

– Sobasa mas pirvelsa SuminviT cxovelTa<br />

Seiqmnebis kaci igi mucels mas Sina dedisa Tvisisasa<br />

e.i. dedis saSvilosnoTgan axalSobili pirveli<br />

sunTqviT cxoveli Seiqmnebao.<br />

aqedanvea nawarmoebi saSuminveli, aRniSnavs mecnieri<br />

da imowmebs gr. nosels [javaxiSvili, 1960, 36-<br />

38].<br />

amgvarad, adamianis sasicocxlo suli SesaZlebelia,<br />

xalxur cnobierebaSi sxeulSi arsebul haer-<br />

Tan – sunTqvasTan, fSvinvasTan<br />

an – haeris SesunTqvasa<br />

da amosunTqvasTan asocirdeboda da mis adgilsamyofelad<br />

guli, sisxli iyo miCneuli. gulis gaCereba,<br />

ukanaskneli amosunTqva ki adamianis sicocxlis Sewyvetas<br />

niSnavda.<br />

zemoaRniSnulTan dakavSirebiT, Zveli aRTqmis<br />

wignTa qarTuli Targmanebis mixedviT gakeTebulia<br />

mniSvnelovani daskvna: Zvel qarTul enaSi zmna<br />

mSvinva (//fSvinva) xmabaZviTia da sunTqvis, aRmo-<br />

fSvinvis dros warmoqmnil bgeraTa xmabaZvaa. qarT-<br />

velTa cnobierebaSi mtkiced iyo gadajaWvuli<br />

sunTqva da sicocxle, romlis SewyvetasTan erTad<br />

adamians mSvinva (//fSvinva), sunTqva uqreba.<br />

termin sulisTvisa amosavalia saerTo qarTve-<br />

luri Ziri sul: qarT. sul- ,,suli’’, megr. Sur-<br />

,,suli’’, ,,suni’’, laz. Sur-,,suli’’, ,,suni’’, svan. Sur-<br />

li-Sur<br />

Sur-iel ,,amooxvra’’.<br />

ena asaxavs eris msoflmxedvelobas, mxedvelobas, saganTa<br />

movlenaTa aRqmas. am mxriv sainteresoa, rom qar-<br />

Tulma enamac Semogvinaxa leqsika (,,suli’’, ,,samSvin-<br />

vrli’’, ,,mSvinvieri’’, ,,mberavi’’), romelic indoevro-<br />

pul da ebraul enaTa msgavsad sulsa sa da samSvinvels<br />

ukavSirebs sunTqvas, bervas, fSvinvas. am terminTa mi-<br />

marT am enebSi moqmedebs nominaciis saerTo principi.<br />

[doCanaSvili, sarjvelaZe, 2000, 49]<br />

zemoaRniSnuls savsebiT uWers mxars eTnografiuli<br />

masala.<br />

79


amgvarad, adamianis sasicocxlo suli SesaZlebelia,<br />

xalxur cnobierebaSi sxeulSi arsebul haer-<br />

Tan, qarTan – sunTqvasTan, fSvinvasTan<br />

vasTan – haeris SesunTqvasa<br />

da amosunTqvasTan asocirdeboda da mis<br />

adgilsamyofelad guli, sisxli iyo miCneuli. gulis<br />

gaCereba, ukanaskneli amosunTqva ki adamianis sicocxlis<br />

Sewyvetas niSnavda.<br />

gulTan, sisxlsa da sunTqvasTan adamianis sicocxlis<br />

dakavSireba, sisxlisa da sunTqvis sulad<br />

aRqma uZveles da farTod gavrcelebul rmwena-warmodgenebs<br />

ganekuTvneba [Sternbergi, 1936, 293-295]. rac<br />

qristianulma religiamac gaiziara.<br />

zemomoyvanilis safuZvelze SeiZleba iT-qvas,<br />

rom qarTveli xalxis empiriuli codna adamianis arsis,<br />

misi Seqmnis Sesaxeb, adamianis miwisgan Sesaqmis<br />

universaluri warmodgenebis farglebSi Tavsdeba.<br />

imavdroulad, unda vigulisxmoT, rom zemoaRniSnulma<br />

xalxurma warmodgenebma antikuri filosofiisa<br />

da qristianuli moZRvrebis garkveuli gavlena ganicada,<br />

rac vfiqrobT, rom Cans aq warmodgenili<br />

eTnografiuli masalis safuZvelze.<br />

gamoyenebuli literatura:<br />

1 bardaveliZe _ v. bardaveliZe, qarTveli xalxis religiuri<br />

azrovnebis istoriidan (mravalsulianobis<br />

koncefcia) mimomxilveli, I, Tbilisi, 1949<br />

2. s. gorgaZe, nemeseos emeseli da misi Txzuleba ix.<br />

nemeseos emeseli, bunebisaTÂis kacisa, Tbilisi, 1914<br />

3. damaskeli _ marTlmadidebel mamaTa Sromebi I wm.<br />

ioane damaskeli, marTlmadidebluri sarwmunoebis<br />

zedmiwevniTi gadmocema, ori Zveli qarTuli Targmani<br />

(wm. efrem mcirisa da wm. arsen iyalToelisa)<br />

gamosacemad moamzades roman miminoSvilma da maia<br />

rafavam, winasityvaoba da SeniSvnebi daurTo m. rafavam.<br />

Zveli berZnulidan Tanamedrove qarTulze<br />

Targmna, Sesavali da SeniSvnebi daurTo ediSer<br />

80


WeliZem, Tbilisi, 2000<br />

4. doCanaSvili, sarjvelaZe _ elene doCana-Svili,<br />

sofio sarjvelaZe, termin ,,mberavis’’ mniSvnelobani<br />

winaswarmetyvelTa wignebis mixedviT, enaTmecnierebis<br />

sakiTxebi, 1, Tbilisi, 2000<br />

5. iaTaSvili _ S. iaTaSvili, qarTvelTa omonimuri<br />

suli saqarTvelo aTaswleulTa gasayarze, Tbilisi,<br />

2005<br />

6. kiknaZe _ z. kiknaZe, mTavari redaqtoris SeniSvna,<br />

saqarTvelo aTaswleulTa gasayarze, Tbilisi, 2005<br />

7. kopaleiSvili _ l. kopaleiSvili, qarTveli<br />

xalxis uZvelesi sarwmunoebi erTi aspeqti, masalebi<br />

saqarTvelos eTnografiisaTvis, Tbili-si, 2004<br />

8. lorgusi _ Лоргус Андрей, Православная антропология,<br />

Москва, 2003<br />

9. lorgusi _ Сващенник Андрей Лоргус, Душа и дух -<br />

природа и бытие, Православное учение о человеке, Москва –<br />

Клин, 2004<br />

10. n. mindaZe, tradiciuli qarTuli medicina evraziul<br />

sivrceSi, qarTveluri memkvidreoba VI, quTaisi,<br />

2002<br />

11. mRvdelmTavari luka _ mRvdelmTavari luka (voino<br />

iasenecki), suli, samSvineli, sxeuli, <strong>mecniereba</strong><br />

da religia, Tbilisi., 2003<br />

12. noseli – Tqmuli wmidisa da netarisa mamisa Cuenisa<br />

grigol nosel ebiskoposisai kacisa Sesaqmisa-<br />

Tvis, romel miuwera Zmasa Tvssa petresa ebiskopossa<br />

sebastielsa, Satberdis krebuli X saukunisa, gamosacemad<br />

moamzades b. gigineiSvilma da e. giunaSvilma,<br />

Tbilisi, 1979<br />

13. nucubiZe _ S. nucubiZe, qarTuli filosofiis<br />

istoria, I, Sromebi, VIII,<br />

14. orbeliani _ sulxan-saba orbeliani, leqsikoni<br />

qarTuli, t. I, Tbilisi, 1991<br />

15. orbeliani _ sulxan-saba orbeliani, leqsikoni<br />

qarTuli, t. II, Tbilisi, 1993<br />

16. oCiauri _ oCiauri T., qarTlis eTnografiuli<br />

81


dRiurebi (xelnaweri), 1947, piradi arqivi<br />

17. papuaSvili _ nugzar papuaSvili, religiis karibWe<br />

– religiis istoriis Sesavali, Tbilisi, 1996<br />

18. saakaSvili, gelaSvili _ saakaSvili m., gelaSvili<br />

a. saqarTvelos medicinis istoria, Tbilisi, 1956<br />

19. sarjvelaZe _ s. sarjvelaZe, `sulisa~ da<br />

`samSvinvelis” aRmniSvneli leqsika Zveli aRTqmis<br />

wignis qarTul TargmanebSi, ciskari, saqarTvelos<br />

mweralTa kavSiris organo, 11, noemberi, 1990, Tbilisi<br />

20. surgulaZe _ ir. surgulaZe, sarwmunoeba uZvelesi<br />

droidan qristianobis gamocxadebamde, ir. surgula-<br />

Ze, miTosi, kulti, rituali, Tbilisi, 2003<br />

21. filareTi _ Митрополит Минский и Слуцкий Филарет,<br />

Православное учение о человеке, Москва – Клин, 2004<br />

22. frangiSvili _ a. frangiSvili, narkvevebi adamianis<br />

fsiqologiuri codnis istoriidan saqarTveloSi<br />

(XVII-XVIIIss. da XIXs. dasawyisi), Tbilisi, 1959<br />

23. frezeri _ Дж. Фрезер, Золотая ветвь, Москва, 1986<br />

24. Sengelia _ Sengelia m., qarTuli medicinis istoria,<br />

Tbilisi, 1970<br />

25. Sternbergi _ Я Штернберг, Первобытная религия,<br />

Ленинград, 1936<br />

26. WeliZe – wmida grigol noseli ,,pasuxi equsTa<br />

dReTaTvs (teqsti gamosacemad moamzada, komentarebi<br />

da leqsikoni daurTo ediSer WeliZem), saqarTvelos<br />

eklesiis kalendari, 1989, Tbilisi<br />

27. xazaraZe _ n. xazaraZe, adamianis dabadebasTan<br />

dakavSirebuli qarTvelT rwmena-warmodgenebi da<br />

miwisgan adamianis Sesaqmis koncefcia, qarTveluri<br />

memkvidreoba, IV, quTaisi, 2000<br />

28. xidaSeli _ Salva xidaSeli, sulxan-saba orbelianis<br />

filosofiuri Sexedulebani da misi wyaroebi<br />

(,,sityvis konis’’ mixedviT); mixeil maxaraZe, Salva<br />

xidaSeli areopagitika da qarTuli filosofiuri<br />

azri, Tbilisi, 1991<br />

29. javaxiSvili _ iv. javaxiSvili, qarTveli eris<br />

istoriis Sesavali, w. I, saqarTvelos kavkasiisa da<br />

82


maxlobeli aRmosavleTis istoriul-eTnologiuri<br />

problemebi, Tb., 1960<br />

30. iv. javaxiSvili, qarTuli samarTlis istoria,<br />

wigni pirveli, TxzulebaTa sruli krebuli Tormet<br />

tomad, tomi VI, Tbilisi, 1982<br />

Nino Mindadze<br />

Christian Anthropology and the Georgian People’s Views on<br />

Man<br />

Christian Anthropology is a theological subject, a theological<br />

teaching about man. Its main sources are: the Bible, the works of the<br />

Holy Fathers, Antique philosophy...<br />

The foundation of Christian anthropology is dogmatic, its point<br />

of departure being faith. The dogmatic foundation of Christian<br />

anthropology is the biblical theory of genesis of man and belief...<br />

Issues of anthropology have been touched upon almost by all the<br />

representatives of Christian<br />

Philosophy, the Holy Fathers: Gregory of Nyssa, Nemesius of<br />

Emesa, Maximus the Confessor, John of Damascus and many others.<br />

These men being active in Christian philosophy, earned special<br />

prestige in Georgia.<br />

The Anthropological theory of the philosophers, mentioned<br />

above, served as the foundation for the knowledge about man that<br />

existed in Georgia in the Middle Ages; on this theory were founded<br />

the anthropological views presented in Sulkhan-Saba Orbeliani’s<br />

dictionary as well.<br />

According to Sulkhan-Saba Orbeliani, man, able to speak and to<br />

walk upright, is a living being created by God in his likeness and in<br />

his image. God made his flesh of the earth and breathed in his nostrils<br />

the mental and verbal soul.<br />

The Christian anthropological knowledge was reflected to<br />

ascertain extent in the popular anthropological views as well.<br />

According to folk tradition God made man of dust in his own image<br />

and in his likeness and breathered in his nostrils the breath of life.<br />

This tradition is spread all over Georgia. It is known that the idea of<br />

83


creating man of dust, clay utmost ancient and universal<br />

anthropogenetic concept [ Frazer, Khazaradze]. This view has been<br />

attested among Georgian people since ancient time [Bardavelidze,<br />

Surguladze, Khazaradze], but, over the years, it also has experienced<br />

the influence of the Christian religion. Much the more, this folk<br />

tradition is associated with the Biblical motif of Adam’s creation.<br />

At the same time the archaic concept of multispiritedness,<br />

which on the other – has also been attested in Georgia to the coexistence<br />

of the views characteristic of different periods and various<br />

cultural strata in human consciousness.<br />

rozeta gujejiani<br />

mentalobis kvlevis problema da qarTuli<br />

eTnologia<br />

mentalobis//mentalitetis kvlevis problema<br />

franguli analebis skolis warmomadgenelTa saxeliT<br />

cnobili istorikosebis ukve mesame Taobis<br />

kvlevis ZiriTadi sferoa.Mm. blokma, l. fevrma, f.<br />

brodelma, f. ariesma, J. diubim, J. le gofma da sxva<br />

istorikosebma ama Tu im istoriuli movlenis kvlevisas<br />

mTavari orientiri Sesaswavli movlenebis<br />

centrSi myofi adamianisa da adamianTa jgufisaken<br />

mimarTes, ZiriTad sakiTxad istoriis Semoqmedi adamianisa<br />

da adamianTa jgufis mentaloba aqcies. mentalobis<br />

kvlevas eZRvneba a. gureviCisa da misi mowafeebis<br />

mravali naSromi. CvenTvis mniSvnelovania am ku-<br />

TxiT Sesrulebuli qarTuli naSromebi (m. xidaSelis,<br />

n. vaCnaZis, m. CxartiSvilis, r. labaZis, g.<br />

abdalaZis, g .WeiSvilis da sxva qarTvel istorikos-<br />

Ta statiebi da monografiebi).<br />

mentalobas ZiriTadad istorikosebi ikvleven,<br />

Tumca yvela maTgani gansakuTrebul adgils uTmobs<br />

84


eTnografiul masalas, rogorc adamianisa da sociumis<br />

mTavari mentaluri maxasiaTeblebis cocxal<br />

wyaros.<br />

qarTvel eTnologTagan qarTvelTa mentalobis<br />

zogierTi elementi Rrmad da amomwuravadaa Seswavlili<br />

(m. kandelaki, 1995; 2001; 2002; a. qaldani, 1984; n.<br />

mindaZe, 2003; r. TofCiSvili, 2005, 2006 da sxva),<br />

magram bevri mentaluri maxasiaTebeli kvlavac gamosavleni<br />

da gasaanalizebelia.Aam mxriv, humanitaruli<br />

dargis samecniero disciplinebidan yvelaze met<br />

informacias swored eTnologebi floben, vinaidan<br />

adamiani da misi garemoa eTnologTa kvlevis mTavari<br />

obieqti. a. gureviCis dakvirvebiT, mentalobis problemis<br />

analizi politikur-ekonomi-kuri da sociologiuri<br />

abstraqciebis qimeruli samyarodan Semogvabrunebs<br />

istoriis miviwyebuli sagnisaken _ adamianisaken,<br />

rogorc cocxali, sulieri arsebisakenL (А.<br />

Гуревич, 1989, 89). M<br />

mentalobis CarTva da warmoCena istoriul qronikebSi<br />

aRadgens sxvadasxva drois adamiane-bisa da<br />

mTeli sociumebis (eTnosebis) centraluri msoflmxedvelobrivi<br />

Rirebulebebis, Sexedulebebis, rwmenawarmodgenebis,<br />

emociuri re-aqciebis uaRresad saintereso<br />

sistemebs, romelTa gauTvaliswineblad warmoudgenelia<br />

ama Tu im epoqis epoqalur sulsa da<br />

cxovrebis wesSi Cawvdoma da aRdgena.<br />

Mmentalobis mkvlevarni naklebs saubroben<br />

individualur mentalitetze, mentalobas ikvleven<br />

eTnikur da socialur jgufebTan mimarTe-baSi.<br />

Mmentalitetis kvlevis istoria warmoaCens, rom<br />

eTnosebisa Tu sociumebis mentaloba sakmaod myari<br />

da droSi gamZlea. igi gamoirCeva gansakuTrebuli<br />

stabilurobiT da masSi cvlilebebis SemCneva mxolod<br />

drois xangrZlivi monakveTis gasvlis Semdegaa<br />

SesaZlebeli.Aam kuTxiTac, qarTul eTnologias didi<br />

asparezi da perspeqtivebi gaaCnia, vinaidan Cveni<br />

kvlevis sagani da obieqtia ara e.w. primitiuli sazo-<br />

85


gadoebebi, aramed maRali kulturis, istoriuli gamocdilebisa<br />

da mravalsaukunovani saxelmwifoebriobis<br />

mqone qarTuli eTnosi. masalac mravalferovania:<br />

arqeologiuri da eTnografiu-li monacemebi, werilobiTi<br />

wyaroebi, Tanamedro-ve yofiTi realiebi da<br />

sxva. aseTi mdidari informacia uSreti wyaroa zogadad<br />

qarTuli eTnosisa da misi Semadgeneli teritoriul-eTnografiuli<br />

Temebis//jgufebis (qarTlelebis,<br />

kaxelebis, xevsurebis, svanebis, megrelebis, raWvelebis...)<br />

tradiciuli mentalobis kvlevis TvalsazrisiT.<br />

anu qarTvel eTnologs SesaZlebloba aqvs<br />

tradiciuli qarTuli mentalobis (an misi lokaluri<br />

nairsaxeobebis) istoriul WrilSi ganxilvisa da<br />

ganviTarebis dinamikis gamovlenisa.<br />

qarTvelTa mentalobiT dainteresebul mkvlevars<br />

SeuZlia aRadginos arqauli sazogadoebis<br />

msoflmxedveloba (m. xidaSeli 2005), adreuli, ganvi-<br />

Tarebuli Tu gviani Suasaukuneebis qarTvelebis mTavari<br />

mentaluri Rirebulebebi, XIX_XX saukuneebSi<br />

TavCenili inovaciebi da yovelive es Seudaros Tanamedrove<br />

qarTvelis mentalitets. e.i. umdidresi saistorio<br />

wyaroebi qarTvelTa eTnikuri mentalitetis<br />

istoriul WrilSi warmoCenisa da gamowvlilviTi<br />

analizis saSualebas iZleva.<br />

amave dros, mentalobis esa Tu is maxasiaTebeli<br />

sruliad Cveulebriv yofiT pasaJebsa da niuansebSic<br />

ikveTeba. magaliTad, dResac yoveli tradiciuli qar-<br />

Tveli mTieli (svani) mamakaci eklesiis maxloblad<br />

gavlisas aucileblad quds moixdis da RvTis sadidebels<br />

warmoTqvams. es TiTqosda yofiTi niuansi misi<br />

mentalobis Semadgeneli elementia, Cveulebrivi<br />

cxovrebiseuli pasaJia. amgvari qmedebis wyaro misi<br />

tradiciuli cxovrebis wesia, risi SeTvisebac adreuli<br />

socializaciis periodSi xdeba. aseve, tradiciuli<br />

mentalitetis gamoZaxilia imereTis soflebSi<br />

dResac cocxali qcevis wesi _ mowyurebul mgzavrs<br />

qaTqaTa sufra gadafarebul tablas rom gauSlian<br />

86


da wyalTan erTad Rvinosa da purmarils miarTmeven.<br />

yofis TviT aseTi wvrilmani elementebis analizic<br />

ki migviyvans tradiciuli cxovrebis sxvadasxva<br />

aspeqtis (kulturul_sameurneo tipi, socialuri, sulieri<br />

da materialuri kultura) Semqmneli adamianis,<br />

sociumisa da eTnosis tradiciul mentalobamde,<br />

rac, cxadia, axali plastebiTa da StrixebiT gaamdidrebs<br />

da gaacocxlebs KmSralL istoriul qronikebs.<br />

istoriis Kgacocxleba ki TvalnaTliv warmogviCens<br />

sxvadassxva epoqaSi mcxovreb adamianTa (sociumTa,<br />

eTnosTa) azrovnebis wess, emociebs, gancdebs,<br />

wuxilsa Tu sixaruls, imedebsa Tu sasowarkve-<br />

Tas, tradiciebsa Tu stereotipebs da a. S.<br />

ganvixiloT Tundac zemo aWaraSi gavrcelebuli<br />

erTi istoria: cnobilia, sisxlis aRebis wesi<br />

qarTvel mTielebSi gvianobamde arsebobda. Tumca ki,<br />

qarTuli saxelmwifo Tu CveulebiTi samarTali am<br />

wess mudam ebrZoda. mterze SurisZieba aWaraSic<br />

erTgvar KRirsebis saqmedL iTvleboda, “sisxlis SeWma”L_<br />

auRebloba ki sircxvilad miiCneoda. erT-erTi<br />

SurismaZiebeli Casafrebia mosisxles saxlTan, fanjarasTan<br />

da yuri moukravs saubrisaTvis. colis SekiTxvaze,<br />

_ ar geSinia Sin mosvlis, mteri mogklavso,<br />

_ qmars upasuxnia, _ me iseTi vaJkaci mteri myavs, colis<br />

Tvalwin ar mesvriso. es gaugia fanjarasTan<br />

dadarajebul mosisxles da saocari gadawyvetileba<br />

miuRia: ori tyvia iqve fanjris rafaze dautovebia iq<br />

yofnis niSnad, TviTon ki iqaurobas garidebia sisxlis<br />

aRebazec xeli auRia. (qarTuli CveulebiTi samarTali,<br />

1991, 179).<br />

Aam yofiT istoriaSi tradiciuli qarTuli mentaliteti<br />

mTeli sisruliTaa gamoxatuli: igi qarTuli<br />

rainduli kodeqsis gamoZaxilia, qalisadmi pativiscemisa<br />

da qalis maRali uflebrivi mdgomareobis<br />

amsaxvelia. mniSvnelovania is garemoebac, rom siuJeti<br />

tradiciuli qarTuli faseulobebis did simyaresa<br />

da gamZleobaze miuTiTebs: ramdenime saukunovanma<br />

87


mahmadianurma wnexma (aWaraSi) veraferi daaklo tradiciul<br />

qarTul mentalitets, Tavmoyrils am rigiTi<br />

qarTvelis (zemo aWarlis) msoflaRqmaSi.<br />

ZvelqarTuli mentalobis mTavari maxasiaTeblebi<br />

_ erTguleba samSoblos, mefisa da sarwmunoebisadmi<br />

_ mkafiod moCans meToTxmete saukunis xatis<br />

minawerSi, latalis Temis (svaneTi) vedrebaSi: “wmidao<br />

mTavarangelozo... adiden mefeni bagratonianni...<br />

da erTobili saqarTvelo da erTobili svanni”. ase-<br />

Tive muxtiTaa aRsavse mTiulTa locvac: “RmerTo,<br />

uSvele qveynierebasao, qveynierebaSi _ saqarTvelosao,<br />

saqarTveloSi mTiuleTsao, mTiuleTSi mleTesao”<br />

(r. TofCiSvili, 2005, 44). r. TofCiSvilis dakvirvebiT,<br />

Kam konteqstSia agreTve gansaxilveli is<br />

eTnografiuli masalac, romliTac aRmosavleT saqarTvelos<br />

mTielTa ZiriTadi, centraluri salocavebi<br />

da qarTveli mefeebi erTmaneTis moZmeebad<br />

iTvlebodnenL (r. TofCiSvili, 2005, 44).<br />

religiis udidesi, TiTqmis warmmarTveli roli<br />

da mniSvneloba qarTvel mTielTa cxovrebaSi, gamovlenilia<br />

m. kandelakis naSromebSi, sadac gaanalizebulia<br />

qarTvel mTielTa tradiciuli socialuri da<br />

sulieri yofa da gamokveTilia maTi mentalobis mravali<br />

sagulisxmo niuansi (m. kandelaki, 1995; 2001;<br />

2002…...)<br />

tradiciuli qarTuli mentalobis gamomxatvelia<br />

didi mefis Tamaris Sesaxeb arsebuli xsovna araTu<br />

Tanamedrove saqarTvelos farglebSi, aramed istoriuli<br />

saqarTvelos yvela mxareSi (tao, klarjeTi, Sav-<br />

SeTi, imerxevi, lazeTi, saingilo, agreTve kavkasions<br />

gadaRma dRevandeli balyareTisa da yaraCais nawil-<br />

Si...) da aseve, iranSi mcxovreb qarTvelebSi. “deda<br />

qarTlisa _ Tamari”L dRemde cocxali Temaa qarTvelebisaTvis.<br />

am xsovnaSi Cveni qveynis warsuliT gamowveuli<br />

siamaye da bednier mermisze ocneba erTmaneT-<br />

Sia gadajaWvuli. Llegendebi mravalferovania, magaliTad,<br />

fSauri gadmocemiT, “Tamar mefe wmindani iyo,<br />

88


zRvebze anafora daugav da ise davala zRvaze da<br />

haerSio”L(v. bardaveliZe, 1941; 128). imerxeuli legendiT<br />

”Tamarai Cveni didia; Tamarai aq yofila, es cixe<br />

iman aaSena; aq qilisai yofila, skolis Tavze da aim<br />

cixidan aq gadmofrenila” (t. futkaraZe, 2007; 60).<br />

“hoi, sixarulo, Tamar dedofalo, yvelaze lamazo,<br />

Tamar dedofalo!”L_ dRemde mRerian svanebi da a. S.<br />

zemoT CamoTvlili momentebi aris ara erTaderTi,<br />

aramed kombinacia im elementebisa, romelTaganac<br />

TiToeuli sayovelTaodaa gavrcelebuli yvelgan,<br />

sadac qarTveli cxovrobs. Tamar mefis xsovna _<br />

misi naTeli xateba, sasoebiT Semonaxuli yvela qar-<br />

Tul TemSi, _ qarTvelTa tradiciuli mentalobis<br />

ganuyofeli nawilia. masSi asaxulia xsovna qarTuli<br />

saxelmwifoebriobis oqros xanisa da gamomkrTalia<br />

imedi qveynis momavali aRmSeneblobisa. mefeebisadmi<br />

amgvari damokidebuleba cnobilia sxva erebisTvisac,<br />

magaliTad, mark bloki mogviTxrobs inglisisa da<br />

safrangeTis samefo karebis istoriebs, sadac arsebobda<br />

rwmena mefeebis saswaulebrivi niWis Sesaxeb<br />

(M. Bloch, 1973.<br />

qarTveli qalis maRal socialur statusze, mis<br />

monawileobaze saojaxo cxovrebis dagegmarebisa da<br />

marTvis sakiTxebSi, qalis qonebriv_uflebrivi daculobis<br />

Sesaxeb, sxva saistorio wyaroebTan erTad,<br />

eTnografiuli masalac mogviTxrobs. magaliTad, qar-<br />

Tuli mentalobis zogierTi mniSvnelovani elementi<br />

ikveTeba qarTvelebis tradiciul damokidebulebaSi<br />

xandazmul adamianebTan. gamokvleulia, rom qarTuli<br />

tradiciuli yofa iTvaliswinebda adamianis sicocxlis<br />

asakobrivi ciklebis fsiqo_fiziologiur Taviseburebebs<br />

da yoveli asakis adamians hqonda uflebebic<br />

da movaleobebic, asakis matebasTan erTad izrdeboda<br />

adamianis socialuri statusi da prestiJi.<br />

anu, xandazmuli adamiani tradiciul qarTul yofaSi<br />

naklebad ganicdida e. w. Suaxnis asakis kriziss da<br />

es problema ufro mowesrigebuli swored tradici-<br />

89


ul sociumSi iyo (n. mindaZe, 2003).<br />

mentalobis mravali sagulisxmo maxasiaTebeli<br />

ikveTeba qarTuli eTnologiis erT SedarebiT axal<br />

mimarTulebaSi, romelsac zogadad adamianis ekologia<br />

ewodeba: mkvlevarTa jgufi (n. mindaZe, n. CirgaZe,<br />

l. nebieriZe) gansakuTrebul yuradRebas amaxvilebs<br />

adamianis faqtorze tradiciuli yofis yvela sfero-<br />

Si.<br />

Mmentalobis sxvadasxva elementi vlindeba qar-<br />

Tul CveulebiT samarTalSic. swored im faqtma, rom<br />

qarTuli (svanur, xevsurul, moxeur...) CveulebiTi samarTali<br />

ZvelqarTuli kanonmdeblobis, saero da sasuliero<br />

samarTlis ZiriTad postulatebs efuZneboda<br />

da saukuneebis ganmavlobaSi iyo danergili qar-<br />

TvelTa mentalobaSi, ganapiroba misi sicocxlisunarianoba<br />

da paraleluri formiT Tanaarseboba carizmisa<br />

da sabWoTa okupaciis periodSi.<br />

qarTuli mentalobis bevri niSani saukuneebis<br />

miRmidan modis. jer kidev JamTaaRmwerelma gamokveTa<br />

qarTvelTa mentalobis erTi Strixi “ara ars wesi<br />

Cuen qarTvelTa ukeTu vixileT mteri, Cuen kerZo<br />

momavali, Seubmelad zurgi SemovaqcioT, da daRaTu<br />

iyos sikudili”L (JamTa-aRmwereli, 1987). qarTuli<br />

xasiaTis es Tviseba gamovlinda Cvens droSic: ruse-<br />

Tisagan inspirirebuli e. w. qarTul_afxazuri konfliqtis<br />

dros sofel kamanis TiTqmis mTeli mosaxleoba,<br />

maT Soris qalebic, gmirulad Seakvda Tavdamsxmelebs<br />

(separatistebs) _ arcerT qarTvels ukan ar<br />

dauxevia da, miTumetes, gaqcevaze ar ufiqria.<br />

odiTganve aTasi juris momxdurs igeriebda qar-<br />

Tveli eri: brZolebSi iRupeboda mosaxleobis didi<br />

nawili, Canagdeboda qarTuli kultura, ganaxevrda<br />

saqarTvelos teritoria da miuxedavad amisa, qarTveli<br />

eris eTnikur mentalobas mainc tolerantoba<br />

gasdevs mTavar zolad (“TaTaric Cveni Zma ari” _<br />

ambobs qarTuli folklori). XIX saukunis qarTuli<br />

aristokratiis sevdian amonakvnesSic ki _ “skviTma<br />

90


wagvarTva samSoblo”, sadac “skviTi” pirobiTad<br />

“russ”L aRniSnavda, _ ar igrZnoba siZulvili zogadad<br />

rusi erisadmi. siZulvili arc Semdgom, sisxliani<br />

sabWoTa reJimis pirobebSi gaRvivebula qarTvel<br />

erSi. qarTvelebi mudam pativs scemdnen sxva erebis<br />

kulturis monapovrebs. “mtris xatis” eTnikuri Semadgenlobis<br />

cvalebadobis Sesaxeb saintereso masala<br />

ikveTeba xalxur SelocvebSi (r. xaWapuriZe, 2006).<br />

tradiciuli qarTuli mentaloba mkafiod vlindeba<br />

qarTuli sufris etiketSi: sufris gaZRolis<br />

wessa da sadRegrZeloebis TanamimdevrobaSi. qarTuli<br />

sufris saweso warmoSobas (g. gociriZe, 2004) gansakuTrebul<br />

damajereblobas hmatebs qarTuli sufris<br />

svanuri nairsaxeoba _ tradiciuli sadRegrZeloebi<br />

(//locvebi) da terminologia. tradiciuli<br />

qarTuli mentalobis droSi gamZleobisa da sicocxlisunarianobis<br />

gamoxatulebaa am wesebis arseboba<br />

barad Camosaxlebuli ekomigrantebis, qarTveli mTielebis<br />

(svanebis) TviT meore (ukve barad dabadebul_aRzril)<br />

TaobaSic, romelic sufras kvlavac<br />

ZvelqarTuli wesiT _ RvTisadmi aRvlenili locva_sadRegrZeloebiT<br />

iwyebs da amTavrebs.<br />

tradiciul mentalobasTan mWidro kavSirSia<br />

qarTuli xalxuri dReoba_dResaswaulebi, ritualebi,<br />

simbolika, xalxuri simRerebi da cekvebi da a. S.<br />

tradiciuli qarTuli mentalobis aucilebe-lia<br />

nawilia sruliad unikaluri qarTuli naTesauri sistemebi,<br />

ukiduresad Sors wasul naTesaur ganStoeba-<br />

Ta Soris dRemde Semonaxuli naTesauri urTierTobebi,<br />

mogvareTa Soris arsebuli mWidro naTesauri damokidebulebebi,<br />

qarTul gvar_saxelTa sistema (r.<br />

TofCiSvili, 2005) da sxva.<br />

mniSvnelovani masala qarTvelTa mentalobis<br />

sxvadasxva Strixis Sesaxeb ikveTeba qorwinebisa da<br />

dakrZalvis wesebSi, sasoflo_teritoriul TemTa<br />

Soris urTierTobebSi, SromiTi urTierTdaxmarebis<br />

formebSi da a. S.<br />

91


tradiciuli qarTuli mentalobis mravali elementi<br />

dResac sicocxlisunariania da Tanamedrove<br />

eTnografiuli masala, am mxriv, sakmaod saimedo daskvnebis<br />

gamotanis saSualebas iZleva.<br />

Mmentalobis kvlevis problema, anu rogorc mas<br />

zogierTi mkvlevari uwodebs _ Kkoleqtiuri reprezentacia<br />

_ kidev ufro daakonkretebs da gamokveTs<br />

tradiciul qarTul mentalobas (saazrovno sistemebs,<br />

cxovrebis wess, ZiriTad Rirebulebebsa da<br />

faseulobebs, xatebebsa da modelebs, maTSi gamovlenil<br />

inovaciebs, agreTve, Tanamedrove viTarebasac.<br />

Ggamoyenebuli literatura:<br />

1. v. bardaveliZe, 1941 _ v. bardaveliZe, ivris<br />

fSavlebSi, _ enimkis moambe, t., XI, Tb.,<br />

1941.<br />

2. g. gociriZe, 2004 _ g. gociriZe, qarTuli sufris<br />

eTnosocialuri, kulturuli da religiuri<br />

aspeqtebi, _ logosi, #2, Tb.,<br />

2004.<br />

3. r. TofCiSvili, 2005 _ r. TofCiSvili, eTnoistoriuli<br />

etiudebi, wigni I, Tb., 2005.<br />

4. r. TofCiSvili, 2006 _ r. TofCiSvili, saqar-<br />

Tvelos eTnografia/eTnologia, Tb., 2006.<br />

5. m. kandelaki, 1995 _ m. kandelaki, socialuri<br />

simbolika qarTvel mTielTa tradiciul<br />

yofaSi, sadoqtoro disertacia, Tb., 1995.<br />

6. m. kandelaki, 2001 _ m. kandelaki, faseulobaTa<br />

orientaciis sakiTxisaTvis qarTvel mTielTa<br />

tradiciul yofaSi, _ analebi, I, Tb.,<br />

20011.<br />

7. m. kandelaki, 2002 _ m. kandelaki, piraduli da<br />

sazogadoebrivi qarTvel mTielTa urTi-<br />

92


erTobis tradiciul sistemaSi, _ kr., oCxari,<br />

Tb., 2002.<br />

8. n. mindaZe, 2003 _ n. mindaZe, adamianis sicocxlis<br />

asakobrivi ciklebis fsiqo-_fiziologiuri<br />

Taviseburebani da cxovrebis<br />

tradiciuli wesi, _ J., Cubini, #2, Tb.,<br />

2003.<br />

9. t. futkaraZe, 2007 _ t. futkaraZe, imerÃevis<br />

metyveli miwa_wyali, I, quTaisi, 2007.<br />

10. a. qaldani, 1984 – a. qaldani, pirovnebis socialur<br />

aRzevebasTan dakavSirebuli zogierTi<br />

sakiTxisaTvis, _ macne, istoriis...<br />

seria, #3, Tb., 1984.<br />

11. qarTuli CveulebiTi samarTali, 1991 _ qarTuli<br />

CveulebiTi samarTali, III, Tb., 1991.<br />

12. JamTaaRmwereli, 1987 – JamTaaRmwereli, aswlovani<br />

matiane, _ saqarTvelos istoriis<br />

wyaroebi, 48, Tb., 1987.<br />

13. r. xaWapuriZe, 2006 _ r. xaWapuriZe, magiur_religiuri<br />

mkurnalobis istoriidan,<br />

quTaisi, 2006.<br />

14. m. xidaSeli, 2005 _ m. xidaSeli, rituali da<br />

simbolo arqaul kulturaSi, Tb., 2005.<br />

15. M. Bloch, 1973 - M. Bloch, The Royal Touch. London,<br />

1973.<br />

16. А Гуревич - Гуревич А.Я. Проблема менталъностей в<br />

современной историографии. Всеобщая История:<br />

Дискуссии, Новые подходы, вып. I. М .1989<br />

Rozeta Gujejiani<br />

Study of Mentality and the Georgian Ethnology<br />

The study of mentality is the method founded by the French new<br />

historical school of “Annals”. This method is actual for Georgian<br />

ethnological science too. The richest information concerning the<br />

human and the society is preserved in historical chronicles. The wide<br />

rank of data about systems of central worldviews, values, beliefs,<br />

93


emotions of people and societies of various times is necessary to<br />

understand the mode of life and the soul of certain time. Their analysis<br />

provides the successful study of mentality. The importance of<br />

Georgian ethnographic data in studding traditional Georgian mentality<br />

is discussed in the paper. Different elements of mentality are fixed in<br />

historical sources and ethnological data (tales, beliefs, rites,<br />

symbolism, law, gender relations, etiquette, kinship systems, folk<br />

dances and songs, etc), which displays as well as middle ages and the<br />

19 th - 20 th centuries traditional Georgian mentality and innovations<br />

taking place during the certain periods of time.<br />

qeTevan xuciSvili<br />

eTnologiuri kvlevebis Tanamedrove tendenciebi<br />

eTnologiuri kvlevebis istoria XIX saukunidan<br />

iwyeba. disciplinis ganviTareba sxvadasxva etapebs<br />

moicavs. icvleboda rogorc meTodologiur-Teoriuli<br />

midgomebi, aseve terminologia da kvlevis<br />

Tematika. eTnologia dasavleTSi ganmazogadebel<br />

humanitarul dargad Camoyalibda. gansxvavebuli situacia<br />

iyo sabWoTa kavSirsa da socialisturi banakis<br />

qveynebSi, sadac eTnologia istoriul disciplinad<br />

miiCneoda da daqvemdebarebuli pozicia hqonda<br />

mikuTvnebuli. am zogadi midgomidan gamomdinare<br />

interesTa gansxvavebuli sferoebi Camoyalibda da<br />

Sedegad sabWoTa eTnologia sagrZnoblad daSorda<br />

mis dasavlur ekvivalents. situacia Seicvala socialisturi<br />

banakis daSlisa da sazRvrebis gaxsnis<br />

Semdgom. dRes ukve SeiniSneba ganviTarebis saerTo<br />

tendenciebis arseboba. yofil sabWoTa sivrceSic<br />

eTnologia damoukidebel disciplinad ganixileba<br />

da saxezea zogadad anTopologiuri kvlevebisadmi<br />

94


midrekileba.<br />

dargis ganviTarebis adreul etapzeve gamoikveTa<br />

gansxvavebebi disciplinis dasaxelebasTan dakavSirebiT.<br />

evropis mTel rig qveynebSi da ruseTSi<br />

damkvidrda termini eTnografia/eTnologia xolo<br />

amerikasa da did britaneTSi upiratesoba termin<br />

<strong>anTropologia</strong>s mieniWa. Tumca, Tu dRes termini<br />

eTnologia ucnaurad da moZvelebulad JRers<br />

britaneli mkvlevarebisTvis, Crdilo amerikaSi igi<br />

ufro metad aris gavrcelebuli istoriuli mizezebis<br />

gamo. germaniaSi eTnologia “volkerkundes” Sesatyvisia<br />

da araevropeli xalxebis kvlevas gulisxmobs<br />

(Studying Peoples: 2005: 1), safrangeTSi damkvidrda<br />

termini eTnologia. 1990-iani wlebidan<br />

msoflios sxvadasxva samecniero wreebSi ufro da<br />

ufro metad ikidebs fexs termini <strong>anTropologia</strong>. am<br />

realobas garkveuli obieqturi mizezebi gaaCnia,<br />

rac XX saukuneSi paradigmebis cvlilebiTaa ganpirobebuli.<br />

eTnologia aris <strong>mecniereba</strong>, romelic ikvlevs<br />

sxvadasxva eTnikuri jgufis (tomis, xalxis, naciis)<br />

warmoSobas, gansaxlebas, kulturul-yofiT, socialur,<br />

socialur-fsiqologiur kavSirebs da urTier-<br />

Tobebs, xalxebis yoveldRiuri, yofiTi kulturis maxasiaTeblebs,<br />

maT eTnikur saxes. eTnografia ganvi-<br />

Tarebis pirvel etapze XIX saukunis meore naxevarSi<br />

kacobriobis kulturis erTianobis ideas emyareboda<br />

(evolucionizmi). XIX saukunis bolodan regionaluri<br />

kulturebi da maTi urTierTzegavlena Seiswavleboda<br />

(difuzionizmi, kulturul-istoriuli skola).<br />

Teoriuli eTnografiis ganviTareba XX saukuneSi e.<br />

diurqheimis, z. froidis, l. levi-brulis, b. malinovskis,<br />

a. redklif-braunis, k. levi-strosis da sxva-<br />

Ta saxelebs ukavSirdeba. termini eTnografia droTa<br />

viTarebaSi savele-eTnografiuli kvlevis meTodis<br />

saxelad iqca. eTnologia ki ganimarteba, rogorc<br />

samecniero disciplina, romelic xalxebis materia-<br />

95


lur da sulier kulturas maT kulturul-istoriul<br />

urTierTobebs swavlobs. dRes eTnologia anTropologiuri<br />

kvlevis mimarTulebaa. misi mizania kacobriobis<br />

istoriis rekonstruqcia da kulturuli<br />

invariantebis formulireba.<br />

eTnologiuri kvlevis Tematika droTa viTarebaSi<br />

cvlilebebs ganicdida, farTovdeboda kulturul-geografiuli<br />

areali, izrdeboda Temebis interdisciplinaruloba,<br />

icvleboda sabaziso cnebebi, mecnierul<br />

mimoqcevaSi mkvidrdeboda axali terminebi<br />

da kategoriebi.<br />

XIX saukune da XX saukunis pirveli naxevari<br />

xasiaTdeboda meTodologiuri midgomebis safuZvelze<br />

skolebisa da tradiciebis SeqmniT. dargis institucionalizaciis<br />

periodSi gamoikveTa ori midgomis<br />

arseboba, esenia: 1. “kacobriobis erTianobis” ideaze<br />

dafuZnebuli “universalizmi”; 2. gansxvavebebis kvlevaze<br />

orientirebuli “relativizmi”.<br />

XX saukunis meore naxevrisTvis Camoyalibda<br />

sami ZiriTadi paradigma: britanuli struqturuli<br />

funqcionalizmi (a. redklif-brauni, b. malinovski);<br />

amerikuli kulturuli da fsiqokulturuli <strong>anTropologia</strong><br />

(m. midi, r. benediqti da sxv.); amerikuli<br />

evolucionisturi <strong>anTropologia</strong> (l. uaiti da j.<br />

stiuarti). XX saukunis 60-iani wlebidan paradigmebis<br />

simravlesTan erTad, aSkara gaxda rigi sirTuleebis<br />

gaCena. kerZod, erTi mxriv, empiriul masalaze dafuZnebuli<br />

samecniero naSromebidan yuradReba kulturis<br />

calkeuli (umeteswilad aramaterialuri) elementebis<br />

kvlevaze gadavida. meore mxriv, axali qvedargebis<br />

gamoyofam dargs TiTqosda daakargvina saerTo<br />

paradigma da kvlav daayena terminologiuri<br />

problemebis winaSe. am periodSi moxda Zireuli<br />

cvlilebebi TeoriaSi. axalma Taobam 60-ian wlebSi<br />

axali ideebi moitana da zemoT naxsenebi paradigmebi<br />

Caanacvles simbolurma <strong>anTropologia</strong>m, kulturulma<br />

ekologiam da struqturalizmma (Ortner: 1984: 126-138).<br />

96


odnav mogvianebiT, 70-ian wlebSi, msoflioSi mimdinare<br />

procesebis gavleniT kvlev popularuli gaxda<br />

marqsistuli ideebi da Sedegad Camoyalibda struqturuli<br />

marqsizmi (safrangeTSi da, inglisSi) da politikuri<br />

ekonomia (aSS-Si da mogvianebiT inglisSi).<br />

disciplinaruli paradigmebis cvlilebasTan<br />

erTad, XX saukunis bolos kacobriobis azrovnebaSi<br />

saerTo paradigmatuli cvlilebac moxda. rac imaSi<br />

gamoixata, rom kvlevis yuradRebis centrSi adamiani<br />

_ individi moeqca. samecniero disciplinebis ganviTarebac<br />

da sazogadoebriv-politikuri aqtiurobac individis<br />

uflebebis dacvisken iqna mimarTuli. aseTma<br />

midgomam gavlena moaxdina samecniero disciplinebze,<br />

maT Soris anTropologiis ganviTarebaze. amitomac,<br />

mieniWa upiratesoba termins – <strong>anTropologia</strong> (e.i. <strong>mecniereba</strong><br />

adamianis Sesaxeb), rac sruliadac ar gulisxmobs<br />

eTnologiuri kvlevebisadmi interesis dakargvas.<br />

mxolod amosavali wertili Seicvala. ker-<br />

Zod, Tanamedrove samyaroSi adamianis (individualurisa<br />

da sazogadoebrivis) arseboba iqca Semecnebis<br />

da msoflmxedvelobis umniSvnelovanes problemad.<br />

aucilebeli gaxda sazogadoebrivi institutebisa da<br />

socialur-informaciuli procesebis “adamianuri<br />

ganzomilebis” principis aqtualizeba. Tavad es principi<br />

warmoCnda “superparadigmad”, romlis irgvliv<br />

mizanmimarTuli gaerTianebis xarjze mimdinareobs<br />

sociohumanitaruli paradigmebis integrireba (Минюшев:<br />

2004: 32).<br />

anTropocentrizmis ideis gaaqtiurebam Camoayaliba<br />

<strong>anTropologia</strong> dargTaSoris disciplinad,<br />

romelic ikvlevs adamianis, rogorc gansakuTrebuli<br />

saxeobis da adamianTa sazogadoebis, rogorc socialuri<br />

organizaciis gansakuTrebuli tipis biologiur,<br />

kulturul da socialur ganviTarebas. farTo<br />

gagebiT igi aris <strong>mecniereba</strong>, romelic erTianobaSi<br />

ganixilavs kacobriobis ganviTarebis kulturul da<br />

socialur aspeqtebs. anTropologebi swavloben ada-<br />

97


mianTa sazogadoebis ekonomikuri socialuri, politikuri<br />

da sulieri sferoebis ganviTarebas uZvelesi<br />

droidan dRevandelobis CaTvliT (Кравченко: 2003: 13-<br />

17).<br />

<strong>anTropologia</strong> ganixileba porizontalurad<br />

struqtuirebul, garkveul samecniero konglomeratad,<br />

romelzec gavlenas axdens multikulturalizmi,<br />

globalizacia da transnacionalizmi. es gavlenebi<br />

aaxloebs da aerTianebs sxvadasxva anTropologiur<br />

tradiciebs, Tumca, kvlav rCeba dialogis da TanamSromlobis<br />

saWiroeba (Boskovic, Eriksen: 2004). im qveynebSic,<br />

sadac tradiciulad eTnologiuri skolebia<br />

dominanturi, aSkaraa eTnologiuri kvlevebis gafar-<br />

Toeba zogad anTopologiuri midgomebiTa da TematikiT.<br />

kamaTi imis Taobaze, daTmo Tu ara eTnologiam<br />

poziciebi, gadaizarda kamaTSi eTnografiis irgvliv.<br />

termini eTnografia socialur da humanitarul<br />

mecnierebebSi eTnografiuli praqtikis aRmniSvnel<br />

terminad damkvidrda. disciplinis saxeli meTodis<br />

saxelad iqca.<br />

S. ortneri 80-iani wlebis anTropologiis ZiriTad<br />

simbolod praqtikas asaxelebs. igi miuTiTebs,<br />

rom Teoriuli gadanacvleba moxda struqturidan da<br />

sistemidan pirovnebasa da praqtikisken. rac SeiZleba<br />

ganxilul iqnas rogorc gadanacvleba statikursinqronuli<br />

analizidan diaqronul-procesualuri<br />

analizisken (Ortner: 1984: 158). praqtikaSi savele-eTnografiuli<br />

samuSaoebi igulisxmeba. swored savele<br />

kvleva miiCneva anTropologiuri disciplinis ganmasxvavebel<br />

maxasiaTeblad. eTnografiad wodebul savele<br />

praqtikas iyeneben kulturis kvleviT dakavebuli<br />

sxva disciplinebic. tradiciuli savele eTnografiuli<br />

kvlevebTan erTad eTnografiad miiCneva mTeli<br />

rigi praqtikebi saklaso eTnografiidan dawyebuli,<br />

sicocxlis istoriebiTa da fokus-jgufebiT damTavrebuli.<br />

amis gamo, anTropologTa winaSe kvlav dgas<br />

sakiTxi aris Tu ara eTnografia specifikuri praq-<br />

98


tika, iqca igi Tvisebrivi kvlevebis axal sinonimad<br />

da xom ar gaCnda disciplinis SigniT axli terminebis<br />

SemuSavebis saWiroeba (Melhuus, Mitchell: 2008). amas-<br />

Tan erTad, diskusiis sagania mobiluri da multilokaluri<br />

savele kvlevebis sakiTxi. ufro met praqtikul<br />

datvirTvas kvlevis moqnili formebi da<br />

meTodolo-iuri pluralizmi iZens. Tumca, ZalaSia<br />

erTwliani, an ufro meti xangrZlivobis, uwyveti, monawile<br />

dakvirvebis meTodi kvlevis sxva strategieb-<br />

Tan erTad. kiTxvebi Cndeba “velis” demarkaciasTan<br />

dakavSirebiT.<br />

eTnografiuli praqtikis formaze gavlenas<br />

axdens kvlevis interesebi da miznebi, kvlevis politika,<br />

saorganizacio daqvemdebareba da finansireba<br />

(Wulff, Marcus: 2004). eTnografiuli praqtika icvleba nacionalur-regionaluri<br />

tradiciebis da asakobrivi<br />

jgufis mixedviTac.<br />

Tanamedrove <strong>anTropologia</strong>Si aqtualuria<br />

eTikuri problemebi, romlebic dakavSirebulia kvlevis,<br />

Sedegebis gamoqveynebis, anTropologTa urTier-<br />

Tobis da swavlebis eTikasTan. am mimarTulebiT<br />

imarTeba diskusiebi, konferenciebi. dargis ideologizirebisa<br />

da politizirebis Tavidan asacileblad<br />

SemuSavebulia sxvadasxva saxis konvenciebi. Tumca,<br />

sayovelTaod gaziarebuli eTikuri normebi ar arsebobs<br />

da yoveli mkvlevari Tavadaa pasuxismgebeli<br />

konkretuli kvlevebis eTikurobze.<br />

sakiTxebi romlebic dRes anTropologTa wreebSi<br />

diskusiis sagnadaa qceuli Tavad miuTiTebs<br />

disciplinis ganviTarebis tendenciebze.<br />

sabWoTa kavSiris daSlis, msoflio geopolitikuri<br />

viTarebis cvlilebisa da informaciuli epoqis<br />

dadgomis gamo Seicvala disciplinis aqcentebi.<br />

ramac, Tavis mxriv, gamoiwvia interesTa sferoebisa<br />

da sakvlevi problemebis cvlileba. gadaisinja meTodologiur-Teoriuli<br />

midgomebi. yuradReba gamaxvilda<br />

post-koloniuri sivrcis anTropologiuri kvle-<br />

99


vebis gafarToebis aucileblobaze da am sivrcis<br />

axal konceptualur gaazrebaze (amis nimuSia k. hanis<br />

idea evraziuli sivrcis ganuyoflobis Sesaxeb).<br />

dargSi mimdinare praqtikuli cvlileba imaSi mdgomareobs,<br />

rom dargi ufro metad kosmopolituri<br />

gaxda. aseTi ideis Semdgomi ganviTarebis erT-erT safuZvlad<br />

evraziis koncepti iqca (Hann: 2003: 1).<br />

Tanamedrove tendenciebidan aRsaniSnavia yuradRebis<br />

koncentrireba adamianze da am niSniT, kompleqsuri<br />

anTropologiuri kvlevebis aqcentireba.<br />

rasac dadebiT momentebTan erTad sirTuleebic<br />

axlavs. akademiur wreebSi TiTqosda gamijnuli sferoebis<br />

arseboba, veRar akmayofilebda anTropologs,<br />

radgan ver xerxdeboda ekonomikuri adamianis, sociologiuri<br />

an politikuri adamianisagan gamijvna. sxva<br />

dixciplinebis warmomadgenelTa kvlevebic ver<br />

Tavsdebodnen tradiciulad dadgenili disciplinaruli<br />

CaroCoebis SigniT. amis gamo, adamianis Semswavlel<br />

dargTa Soris gadaulaxavi gansxvavebebi gamqralia<br />

(Клакхон: 1998: 330). aqedan momdinareobs erTi<br />

mxriv, sakiTxebis gafarToeba da kompleqsuri kvleva.<br />

meore mxriv, amis paralelurad Tematikis daviwroveba.<br />

rac ormxrivi procesia, radgan xedvis sistemuroba<br />

sakiTxis viwro konkretizaciasac gulisxmobs.<br />

dRevandeli situaciisaTvis jer kidev Zala-<br />

Sia Seri ortneris mier 80-ian wlebSi gamoTqmuli<br />

Sefaseba: “saxezea liminalobis klasikuri niSnebi:<br />

kategoriebis Seusabamoba, qaosis gamoxatuleba da<br />

antistruqtura. aseTi uwesrigoba kargi safuZvelia<br />

axali wesrigisTvis. Teoriuli orientaciis axali<br />

ZiriTadi simbolo arsebobs da esaa – praqtika, rac<br />

arc Teoriaa da arc meTodi TavisTavad, aramed, ufro<br />

simboloa, romlis saxeliTac sxvadasxva Teoriebi<br />

da meTodebi viTardebian” (Ortner:1984:126-7).<br />

<strong>anTropologia</strong> aris <strong>mecniereba</strong> adamianis Sesaxeb<br />

misi arsebobis mravalferovan formebSi. igi moicavs<br />

mTel rig mimarTulebebs: fizikur anTropolo-<br />

100


gias, socialur <strong>anTropologia</strong>s, kulturul <strong>anTropologia</strong>s,<br />

istoriamdel <strong>anTropologia</strong>s, filosofia-<br />

Si arsebobs qvedargi filosofiuri <strong>anTropologia</strong>.<br />

anTropologiur kvlevebad ganixileba fizikuri<br />

anTropologiis, arqeologiis, lingvistikis, eTnologiis,<br />

socialuri anTropologiisa da folkloris.tikis<br />

mimarTulebiT warmoebuli kvlevebi. dRes<br />

gansakuTrebuli mniSvneloba eniWeba zemoT CamoTvlil<br />

dargTa meTodebis gamoyenebiT Sekrebil<br />

monacemTa safuZvelze Tanamedrove socialuri, politikuri<br />

da ekonomikuri problemebis gadaWras<br />

(Клакхон: 1998: 340). aseT midgomas gamoyenebiT <strong>anTropologia</strong>s<br />

uwodeben. gamoyenebiTi <strong>anTropologia</strong><br />

anTropologiis qvedargad ganixileba. anTropologiis<br />

sxvadasxva qvedargi romlebic wlebis manZilze<br />

damoukideblad viTardebodnen, bolo periodSi avlenen<br />

erTmaneTisaken daaxloebis tendencias, rac ormxriv<br />

xelsayreli da sasargebloa. es exeba samuzeumo<br />

eTnografias, materialuri kulturis kvlevebs,<br />

biologiur da samedicino <strong>anTropologia</strong>s, ekologiur<br />

<strong>anTropologia</strong>s, lingvistur da kognitiur<br />

<strong>anTropologia</strong>s da arqeologiur <strong>anTropologia</strong>s. holisturi<br />

<strong>anTropologia</strong> ganviTarebis axal fazaSi.<br />

anTropologiuri kvlvebis maxasiaTebelia erT an<br />

ramdenime geografiul arealze koncentrireba da<br />

konkretuli teritoriis mosaxleobis Seswavla.<br />

anTropologiuri kvlevebi SedarebiTi kvlevebia (rogorc<br />

diaqronul ise sinqronul WrilSi). anTropologebi<br />

cdiloben adamianTa qcevaze dakvirvebis<br />

Sedegad gascen pasuxi kiTxvebs Tu ras niSnavs iyo<br />

adamiani, ra gansazRvravs mis qcevas da ra aris adamianuri<br />

yofis universaluri faqtebi. anTropologi<br />

eTnografiuli meTodebis mcodne damkvirvebelia, romelic<br />

holisturi midgomiT swavlobs adamians da<br />

cdilobs misi qcevis interpretacias. diskusia<br />

anTropologiis kvlevis sagnis Sesaxeb periodulad<br />

aqtiurdeboda, sakvlevis Tematikis gafarToeba-Sevi-<br />

101


wrovebis kvaldakval. k. levi-strosis azriT, anTropologiis<br />

sagani aracnobieris (Cveulebebi, normebi)<br />

kvleva unda yofiliyo. m. veberi igives tradiciul<br />

qmedebebs uwodebda da anTropologiis sagnad saxavda.<br />

Tumca, dRes midgomebi Secvlilia da miiCneva,<br />

rom <strong>anTropologia</strong> samyaroze farTo humanitarul<br />

xedvas gulisxmobs da adamians istoriuli, biologiuri,<br />

lingvisturi da kulturuli perspeqtividan<br />

mTlianobaSi ganixilavs. amitomac Tanamedrove samyaroSi<br />

swored <strong>anTropologia</strong> iZens saukunis mecnierebis<br />

datvirTvas.<br />

gamoyenebuli literaturis sia:<br />

1. Кравченко А.И. Социальная антропология, М. 2003<br />

2. Минюшев Ф.И. Социальная антропология, М. 2004<br />

3. Boskovic A., Eriksen T.H., ‘Other’ Anthropologies, EASA<br />

8th biennial conference in Vienna 2004 webpage:<br />

htpp://www.easa.org<br />

4. Hann Ch. The anthropology of Eurasia in Eurasia, Max<br />

Planck Institute for social anthropology working papers, Halle<br />

2003<br />

5. Melhuus M., Mitchell J.P., Ethnography – the costs of<br />

success, EASA 10th biennial conference in Ljubljana 2008<br />

webpage: htpp://www.easa.org<br />

6. Ortner S.B. Theory in Anthropology since the Sixties,<br />

Comparative studies in Society and History, Vo;.26; No.1.<br />

Jan., 1984<br />

7. Social Anthropology is a Generalizing Science or it is<br />

Nothing, ed. by T. Ingold, Manchester, 1988<br />

8. Studying Peoples in the People’s Democracies. Socialist Era:<br />

Anthropology in East-Central Europe, Ed. by C. Hann, M.<br />

Sarkany and P. Skalnik, Halle Studies in the Anthropology of<br />

Eurasia, Vol 8, Muenster, 2005<br />

9. Wulff H., Marcus G.E., Ethnographic Practice in the Present,<br />

Invited Workshop 9, EASA 8th biennial conference in Vienna<br />

2004 webpage: htpp://www.easa.org<br />

102


Ketevan Khutsishvili<br />

Contemporary tendencies in development of ethnological studies<br />

In the article there is considered the development of<br />

ethnological paradigms from the end of the XIXth century to the<br />

nowadays. The terminological and methodical problems are<br />

discussed, as well as, the tendency of switching to the<br />

anthropological studies. The conclusion is drawn that<br />

anthropology is the discipline of the future.<br />

eTnografia skolaSi<br />

mixeil mindaZe<br />

warmogidgenT Cems koncefcias da nawilobriv ganxorcielebul<br />

gegmas romelic exeba eTnografiis dakavSirebas<br />

saqarTvelos zogadsaganmanaTleblo skolebTan.<br />

yvelasaTvis cnobilia, rom dRes saqarTvelos<br />

sajaro skolebi muSaoben erovnuli saswavlo gegmis<br />

mixedviT, romelic iTvaliwinebs mTeli rigi sagnebis/saganTa<br />

jgufebis swavlebas. saganmanaTleblo<br />

programis standartebs, bavSvis Sefasebis kriteriumebs<br />

da Sedegebs, romelsac unda mivaRwioT am standartebis<br />

Sesrulebisas. erovnuli saswavlo gegma<br />

aZlevs saSualebas TiToeul skolas Seavsos niSa<br />

e.w. erovnuli gegemiT gauTvaliswinebeli momsaxurebis<br />

saSualebiT. aq moiazreba sxvadasxva aRmzrdelobiTi<br />

da SemecnebiTi programa, rogorc sagakveTilo<br />

procesSi aseve mis gareTac. am tipis programa moswavles<br />

exmareba akademiuri codnis gafarToebasa da<br />

103


samoqalaqo cnobierebis amaRlebaSi, uRviZebs interess<br />

swavlisadmi.<br />

Cvenma skolam gadawyvita erovnuli gegmiT gauTvaliswinebeli<br />

momsaxureba aego erTi mTliani RerZis<br />

garSemo da Seqmna integrirebuli programa saqarTvelo_Cveni<br />

samSoblo.<br />

programa iTvaliswinebs saqarTvelos TiToeuli<br />

kuTxis Rrma da yovelmxriv Seswavlas. programa moicavs<br />

sxvadasxva etaps da TiToeuli am etapis swavleba<br />

xdeba sxvadasxva specialistebis (skolis maswavleblebi<br />

da mowveulebi) saSualebiT. aqve minda<br />

davZino, rom programa iTvaliswinebs rogorc Teoriul<br />

kurss aseve praqtikul saqmianobas.<br />

minda SemogTavazoT programis Tezisebi, saqarTvelos<br />

erTi kuTxis _ imereTis magaliTze, romlis SeqmnaSic<br />

monawileoba miiRo Cveni skolis konsultantma<br />

batonma nika TuSabramiSvilma.<br />

1. zogadi kursi imereTis regionSi sicocx-lis<br />

warmoSobis Sesaxeb;<br />

2. geologiis, teqtonikis, paleoseismolo-giis,<br />

geomorfologiis, paleontologiis, paleoklimatis,<br />

paleogaremos sakiTxebi;<br />

3. imereTSi adamianis gansaxleba. anTropologiis<br />

sakiTxebi. cxovrebis wesi;<br />

4. Tanamedrove tipis adamianis gaCena. arqeologiuri<br />

da eTnologiuri monacemebi;<br />

5. eTnologiis sakiTxebi (Sinamrewveloba, folklori_poezia,<br />

xalxuri simRera);<br />

6. xelovnebis Casaxva uZveles epoqSi, misi ganvi-<br />

Tareba. xelovnebis sakiTxebi;<br />

7. samarTlis sakiTxebi (samarTlis istoriis Ca-<br />

TvliT, beqa-aRbuRa, Temis, soflis da sxv samarTali);<br />

8. xalxuri medicina, ritualebi, endemuri samkurnalo<br />

mcenareebi da sxva saSualebebi;<br />

9. imereTis ekonomiuri geografiis sakiTxebi (mag.<br />

nedleuli).<br />

104


am sakiTxebis Sesaxeb zogadi kursi wakiTxuli<br />

iqneba erovnuli muzeumis (janaSias muzeumi, Ria cis<br />

qveS eTnografiuli muzeumi, xelovnebis muzeumi, qarvasla<br />

da sxv), da sxv. bazebze.<br />

sazafxulo skola zemo imereTSi (WiaTura-<br />

saCxeris r-ebi)<br />

r<br />

1. Seiqmneba sazafxulo skolis modeli rionyvirilas<br />

auzis Semswavleli saerTaSoriso<br />

arqeologiuri eqspediciis bazas-Tan.<br />

2. yvela zemoT aRniSnuli sakiTxze moswavleebi<br />

imuSaveben eqspediciis wevrebTan, mowveul<br />

konsultatebTan erTad.<br />

3. miiReben monawileobas gaTxrebSi. Zeglebis<br />

didi nawili mravalfeniania, e.i. geologiur<br />

WrilebSi warmodgenilia sxvadasxva kulturuli<br />

fenebi. zeda fenebi Seicaven eneoliTbrinjaos<br />

xanis masalebs, xolo qveda fenebi-<br />

Zveli qvis xanis industrias. geologebis,<br />

paleontologebis, eTnologisa da kulturis<br />

istoriis specialistebis mier moxdeba maTi<br />

kuTxiT moswavleTa informireba. pirvelyofili<br />

sazogadoebis yofis, tradiciebis, xelovnebisa<br />

da religiis sawyisebis, materialuri<br />

da sulieri kulturis Taviseburebebisa da<br />

mimarTulebebis kvleva.<br />

4. moswavleebi Tavad Seagroveben mosaxleo-baSi<br />

eTnografiul masalebs sxvadasva sakiTxebze<br />

(maT Soris Sinamrewvelobis, tansacmlis, Rebvis,<br />

kulinariis, xalxuri medicinis (mag. bav-<br />

Svebi Seiswavlian xalxur medicinisTvis sasargeblo<br />

da agreTve, mavnebeli mcenareebis<br />

cnobas, rac maT SeaCvevs eqstremalur pirobeb-<br />

Si cxovrebas, es codna maT waadgebaT erTmane-<br />

Tisa da TviTdaxmarebisTvis), xalxuri simReris<br />

nimuSebs da sxv.<br />

105


5. monawileobas miiReben sadazvervo samuSaoebSi<br />

(axali arqeologiuri Zeglebis aRmoCenis mizniT);<br />

6. moxdeba kaJis sabadoebze pirvelyofil adamianTa<br />

sadgom-saxelosnoebis monaxule-ba. iara-<br />

Rebis damzadeba.<br />

7. moewyoba eqskursiebi regionSi momuSave sxva<br />

arqeologiuri eqspediciebSi, agreTve, sxvadasxva<br />

arqeologiur, xuroTmoZRvrul, istoriul<br />

da bunebis unikalur Zeglebze (mag. sairxe,<br />

mRvimevis, kacxis da jruWis monastrebi, kacxis<br />

sveti, akaki wereTlis saxl-muzeumi, savane da<br />

sxv.)<br />

8. moswavleebi Tavad daamzadeben ama Tu im arqeologiuri<br />

nivTis mulaJebs, Sinamrewvelobis<br />

sameurneo iaraRebs, sakravebs da sxv.<br />

9. WiaTuris r-nSi arsebuli bunebrivi pirobebis<br />

gaTvaliswinebiT, SesaZlebelia bavSvebis kldeze<br />

cocvaSi momzadeba, sportuli da samecniero<br />

informaciis miRebis mizniT mRvimeebSi speleologiuri<br />

Casvlebis ganxorcieleba. Sesa-<br />

Zlebelia kacxis svetze asvlebis ganxorcieleba.<br />

10. moxdeba regionis geografiis, geologiis, teqtonikis<br />

Seswavla. ekonomikur-geografiuli sakiTxebis<br />

Seswavla da sabadoebis monaxuleba<br />

(nedleuli-manganumi, marmarilos, qvisa da qvi-<br />

Sis karierebi}. Sesabamisad, bavSvebi gaecnobian<br />

WiaTuris daarsebis istorias da regionis ganviTarebis<br />

perspeqtivebs (mrewveloba, turistuli<br />

infrastruqturis perspeqtivebi geo, arqeo,<br />

speleo, agro, eko-turizmi).<br />

11. gaecnobian regionis soflis Tanamedrove yofas<br />

(meurneoba) da problemebs. warmoadgenen<br />

problemebs da maTi gadaWris gzebs. moxdeba<br />

maTi mosazrebebis profesiul wreebSi arsebul<br />

mosazrebebTan Sedareba da daskvnebis gamotana.<br />

106


12. moxdeba samuSao da saswavlo procesis foto<br />

da videokamerebze gadaReba, scenarebis Seqmna,<br />

dokumenturi, naxevrad-dokumenturi filmebis<br />

gadaReba.<br />

13. Seadgenen ruqebs (istoriuli da arqeologiuri<br />

Zeglebis, nedleulis da sxv. gavrcelebis<br />

mokle anotaciebTan da legendebTan erTad.<br />

14. sxvadasxva mimarTulebiT (geologia, arqeologia,<br />

eTnologia, folklori, xalxuri medicina<br />

da sxv.) mopovebuli masalis gaanalizebis<br />

Semdeg fakultaturi muSaobisas moxdeba qarTvel<br />

da ucxoel mecnierTa mier am sakiTxebTan<br />

dakavSirebuli masalebis moZieba (literatura,<br />

interneti), maTTan Sedareba da imis dadgena,<br />

Tu ramdenad sworad Caatara moswavlem esa Tu<br />

is kvleva da ra aris samomavlod gasaTvaliswinebeli.<br />

mosalodneli Sedegebi.<br />

1. moswavleebi miiReben srul informacias saqarTvelos<br />

erTi regionis Sesaxeb (istoria,<br />

dRevandeli realoba, samomavlo perspeqtivebi).<br />

2. SeiZenen mecnieruli kvlevis da sxva profesiul<br />

unar-Cvevebs.<br />

3. SeiZenen eqstremalur pirobebSi TviTgadarCenis<br />

Tvisebebs.<br />

4. stimuli miecemaT CaerTon sportul, Tu sxvadasxva<br />

turistul RonisZiebebSi.<br />

5. iswavlian gundur muSaobas<br />

6. zogadad gaecnobian saqarTvelos istorias,<br />

konkretul SemTxvevaSi, met-naklebad safu-<br />

Zvlianad mis erT regions, tradiciebs, adamian-<br />

Ta garemosTan adaptaciebs, adaT-wesebs.<br />

7. iswavlian erTmaneTTan da sxvebTan urTierTobebs.<br />

107


8. zogadad gaezrdebaT Tvalsawieri da gauCndebaT<br />

survili ukeT gaecnon mTlianad saqarTvelos<br />

da ara marto saqarTvelos bunebasa da<br />

istorias<br />

9. airCeven cxovrebis swori wess.<br />

10. SesaZlebelia, winaswar gansazRvron profesia.<br />

aRniSnuli aprobirebuli modelis gamoyeneba SesaZlebelia<br />

iqneba saqarTvelos yvela kuTxeSi<br />

Michael Mindadze<br />

Ethnography in the School<br />

The paper presents the information about the teaching<br />

ethnography in the school. Tbilisi School N 161 has developed<br />

integrated program “Georgia – My Homeland”. The program aims to<br />

give pupils the ethnographic knowledge about each ethnographic<br />

region of Georgia. The program is divided into the blocks, which are<br />

taught by the teachers and invited specialists. The program consists of<br />

the theoretical as well as the practical activities. The foundation of the<br />

summer school is also planned. This teaching model is wide spread<br />

and it would be effective in Georgian educational system too.<br />

nodar SoSitaSvili,<br />

jimSer Cxvimiani,<br />

irakli baqraZe<br />

eTnografiuli muzeumi da saganmanaTleblo<br />

saqmianobis Taviseburebebi<br />

საქართველოს ეროვნულ მუზეუმში გაერთიანებული<br />

ეთნოგრაფიული მუზეუმი, რომელიც მისი დამაარსებლის,<br />

აკად. გიორგი ჩიტაიას სახელს ატარებს, ორმოცდამეორე<br />

წელს ითვლის (მისი დაარსების თარიღი 1966 წლის 27<br />

აპრილია). მიუხედავად დროის მცირე მონაკვეთისა, მისი<br />

108


პოპულარობა კარგა ხანია გასცდა ჩვენი ქვეყნის საზღვრებს,<br />

რადგანაც ეს მუზეუმი უნიკალურია თავისი ფუნქციით,<br />

დანიშნულებითა და შესაძლებლობებით. იგი სტრუქტურუ-<br />

ლად, ეროვნული მუზეუმის გაერთიანებაში 2005 წლის<br />

ბოლოს შევიდა.<br />

თბილისში, კუს ტბის ჩრდილოეთ ფერდობზე განფე-<br />

ნილ 50 ჰექტარზე წარმოდგენილია თითქმის მთელი საქართ-<br />

ველო მინიატურაში. აქ დამთვალიერებელს, – ჩვენი ქვეყნის<br />

მოქალაქეს თუ უცხოელ სტუმარს ეძლევა უნიკალური შანსი<br />

სულ რაღაც საათნახევრის განმავლობაში შეიქმნას საკმაოდ<br />

სრული წარმოდგენა საქართველოზე, ქართველი ხალხის<br />

მატერიალურ და სულიერ კულტურაზე.<br />

უნიკალურ ლანდშაფტურ გარემოში წარმოდგენილია<br />

საქართველოს თითქმის ყველა კუთხე, 70 საცხოვრებელი და<br />

სამეურნეო ნაგებობა, რვა ათასამდე ექსპონატით.<br />

ეთნოგრაფიულ მუზეუმს გარდა ზოგადი ინფორმაცი-<br />

ული და სამეცნიერო-კვლევითი დანიშულებისა, ყოველთვის<br />

ჰქონდა საგანმანათლებლო ფუნქცია. სწ-რედ ეს ფუნქციაა<br />

მსოფლიოში ამ ტიპის მუზეუმების სპეციფიკა, – როდესაც<br />

ხალხური რეწვის საგანმანათლებლო პროექტებს ზოგჯერ<br />

მოსწავლეებისა და სტუდენტებიისათვის კონკრეტული დარ-<br />

გის გაცნობისა და შესწავლის სახე აქვს, ზოგჯერ კი თემატუ-<br />

რი ფესტივალების სახეს ღებულობს. (St. Rentzhog. 2007. 168).<br />

სწორედ ამ კუთხით გააჩნია თუნდაც სხვა, ე.წ. კამერული<br />

მუზეუმისაგან განსხვავებით უნიკალური შესაძლებლობები.<br />

მიუხედავად ამ შესაძლებლობებისა, მუზეუმში არ მუშავდე-<br />

ბოდა საგანმანათლებლო პროგრამები. აქ განხორციელებულ<br />

ღონისძიებებს არ ჰქონდა ორგანიზებული, სისტემური ხასია-<br />

თი. შემოიფარგლე-ბოდა ლექცია-საუბრებისა და ექსკურსიე-<br />

ბის ჩატარებით კონკრეტული სკოლების მოსწავლეებთან.<br />

დამთვალიერებელთა მოზიდვას კოორდინაციას უწევდა სა-<br />

ხელმწიფო სტრუქტურები და ტურისტული ორგანიზაციები.<br />

სადღეისოდ მუზეუმში მთლიანად შეცვლიალია ძვე-<br />

109


ლი სისტემა. ამ ხუთი წლის წინ მუზეუმში დაიწყო საგან-<br />

მანათლებლო სფეროსთვის სისტემური ხასიათის მინიჭება,<br />

რასაც ხელი შეუწყო ზოგადად სამუზეუმო სფეროში, მსოფ-<br />

ლიოს დიდ მუზეუმებში მიმდინარე ტენდენციებმა. ამ სა-<br />

კითხთან დაკავშირებით განხორციელდა საინტერესო და სა-<br />

ჭირო პროექტი ამიერკავკასიის მუზეუმების ხელმძღვანელთა<br />

მონაწილეობით. ეს იყო 2003-2005 წლებში ამიერკავკასიის<br />

ქვეყნების მუზეუმებში მუზეუმთმცოდნეობის თანამედროვე<br />

მიმართულებათა დანერგვისა და მუზეუმების პოტენციალის<br />

გამოყენებასთან დაკავშირებით იუნესკოს ეგიდით განხორ-<br />

ციელებული პროგრამა Stage, რომელშიც ამ სტატიის ერთ-<br />

ერთი ავტორიც მონაწილეობდა. საბერძნეთში (ათენი), რუ-<br />

სეთში (იასნაია პოლიანა, ცარსკოე სელო) და საქართველოში<br />

(თბილისი, ტაბახმელა) გამართულ ტრენინგებზე განიხილე-<br />

ბოდა თანამედროვე მუზეუმთმცოდნეობის ისეთი აქტუალუ-<br />

რი საკითხები, როგორიცაა სამუზეუმო მენეჯმენტი, რესტავ-<br />

რაცია-კონსერვაციისა და მუზეუმთმცოდნეობის თანამედრო-<br />

ვე მიმართულებები: მუზეუმების მართვა, დაფინანსების მო-<br />

ძიება, მარკეტინგი და კომერციული საქმიანობა. ჩამოთვლილ<br />

საკითხებთან ერთად ერთ-ერთი აქტუალური იყო მუზეუმებ-<br />

ში ახალ დამთვალიერებელთა მოზიდვის პრობლემა, საგანმა-<br />

ნათლებლო პროგრამები და პროექტები.<br />

ასე რომ, ქვეყანაში მიმდინარე პროცესებიდან და თანა-<br />

მედროვეობის მოთხოვნებიდან გამომდინარე, აუცილებელი<br />

გახდა სამუზეუმო რეფორმა. პირდაპირ შეგვიძლია ვთქვათ,<br />

რომ ამ სფეროში მიმდინარე პროცესები ერთ-ერთი წარმატე-<br />

ბულია ქვეყანაში მიმდინარე რეფორმებს შორის. უწინარესად,<br />

პირველ ეტაპზე მოხდა საქართველოს რამდენიმე წამყვანი<br />

მუზეუმის გაერთიანება და მათ ბაზაზე ჩამოყალიბდა საჯარო<br />

სამართლის იურიდიული პირი – საქართველოს ეროვნული<br />

მუზეუმი (გენერალური დირექტორი დავით ლორთქიფანი-<br />

ძე).<br />

აღნიშნული სამუზეუმო გაერთიანების შემადგენელი ნაწი-<br />

110


ლი გახდა გ. ჩიტაიას სახელობის სალხური ხუროთმოძღვრე-<br />

ბისა და ყოფის მუზეუმი, ანუ ეთნოგრაფიული მუზეუმი ღია<br />

ცის ქვეშ. სწორედ ამის შემდეგ იწყება ახალი ეტაპი ეთნოგრა-<br />

ფიული მუზეუმის ისტორიაშიც, – საერთაშორისო გამოცდი-<br />

ლებებსა და მიღწევებზე დაფუძნებული საქმიანობა, მათ შო-<br />

რის საგანმანათლებლო სფეროშიც.<br />

გამოცდილება კი მსოფლიოს წამყვან მუზეუმებს საგანმა-<br />

ნათლებლო საქმიანობის სფეროში მრავლად დაუგროვდათ.<br />

შეიძლება დავასახელოთ ამერიკის შეერთებული შტატების<br />

სმიტსონის ინსტიტუცია, რომელიც ამ ქვეყნის წამყვანი<br />

სამეცნიერო-სამუზუმო ცენტრია. მისმა წამყანმა სპეციალის-<br />

ტებმა 2005 წლის 8-15 ოქტომბერს საქართველოს ეროვნული<br />

მუზეუმის მონაწილეობით ჩაატარეს სემინარი სამუზეუმო<br />

მენეჯმენტში (მუზეუმის მართვა. 2005), სადაც ერთი განყო-<br />

ფილება დაეთმო განათლებას და საგანმანათლებლო პროგ-<br />

რამებს. პროგრამები კი ამ სფეროში გულისხმობს ყველა ასა-<br />

კის მოსახლეობის ჩართვას ლექციების, სემინარების, ექსკურ-<br />

სიების, წარმოდგენების, ფილმების და სხვ. საშუალებით.<br />

ამავე მიზანს ემსახურება ინფორმაციის გავრცელება მედიის,<br />

წიგნების, ბიულეტენების, ჟურნალების, ვებგვერდებისა და<br />

ვიდეოპროდუქციის მეშვეობით. ეთნოგრაფიული მუზეუმის<br />

შემთხვევაში ეს არის ტრადიციული მატერიალური და სული-<br />

ერი სიმდიდრეებისადმი ყველა ასაკის მოსახლეობის ზიარე-<br />

ბა, უპირატესად კი მოსწავლეთა და სტუდენტთა. ამით ისინი<br />

თეორიულ მასალასთან ერთად დამატებით ინფორმაციებსა<br />

და ახალ წარმოდგენებს იძენენ (К. Хагсон. 2001. 160).<br />

როგორც აღვნიშნეთ, მუზეუმების საგანმანათლებლო პრო-<br />

გრამები გათალისწინებულია ყველა ასაკისა და ყველა სოცია-<br />

ლურ ჯგუფებზე. მათ შორის ინვალიდ ბავშვებთან დაკავში-<br />

რებით სამუზეუმო პრაქტიკაში დამკვიდრდა კიდეც სპეცია-<br />

ლური ტერმინი “სამუზეუმო თერაპია” (М. Пиотровски. 2002).<br />

ასეთ ბავშვებთან მუშაობის მრავალი ფორმა არსებობს თითო-<br />

ეული მუზეუმის სპეციფიკიდან გამომდინარე.<br />

111


გ. ჩიტაიას სახელობის ეთნოგარფიულ მუზემს ამ<br />

მიმართულებითაც დაუგროვდა ბოლო პერიოდში მნიშვნე-<br />

ლოვანი გამოცდილება. ამასთან, დავასახელებდით შეზღუ-<br />

დული შესაძლებლობების მქონე მოზარდთა განათლებისა<br />

და მათი საზოგადოებაში ინტეგრირებით დაკავებულ ასოცია-<br />

ცია „ანიკასთან“ ერთად განხორციელებულ აქციებს, რომელ-<br />

საც საზოგადოებაში სათანადო რეზონანსი მოჰყვა (2005 წ.<br />

ივლისი). ბოლო წლებში განხორციელებული საგანმანათლებ-<br />

ლო პროექტებიდან გამოვყოფდით მშობლების მზრუნველო-<br />

ბამოკლებული ბავშვებისათვის გამართულ საქველმოქმედო<br />

აქციებს არასამთავრობო ორგანიზაციასთან „ბავშვი და გარე-<br />

მო“ ერთად (2003 წ. ოქტომბერი), აგრეთვე საპატრიარქოსთან<br />

არსებულ სიონის სამრევლო სკოლასთან თანამშრომლობას.<br />

ამგვარად, ეთნოგრაფიულ მუზეუმში დაწყებულია<br />

საგანმანათლებლო პროგრამების შემუშავება-განხორციელება<br />

და აღნიშნულ პროგრამებზე ორიენტირებული სამეცნიერო<br />

ფუნქციის გაძლიერება. ამას მოითხოვდა სამუზეუმო საქმია-<br />

ნობის ახალ საფეხურზე აყვანის აუცილებლობა, რაც მოგვანე-<br />

ბით სათანადო დოკუმენტშიც დაფიქსირდა (მუზეუმების<br />

შესახებ. 2006. 105-109). მასში ხაზგასმულია, რომ მუზეუმის<br />

მიზანდასახული მიმართულებაა საზოგადოების სხვადასხვა<br />

ფენაზე ორიენტირებული საგანმანათლებლო პროგრამების<br />

მომზადება და დამთვალიერებელთა აუდიტორიის გაფართო-<br />

ება, სამეცნიერო მუშაობის გააქტიურება, სამუზეუმო ცხოვრე-<br />

ბის გაჯანსაღება, მუზეუმების გარდაქმნა კულტურულ-<br />

საგანმანათლებლო ცენტრებად და ცოცხალ, ქმედით ორგა-<br />

ნიზმებად (მუზეუმების შესახებ. 2006. 108).<br />

ამრიგად, ეროვნულ მუზეუმში, რომელიც თვითონ<br />

არის უკვე სერიოზული და გამორჩეული ინსტიტუცია, იმთა-<br />

ვითვე სათანადო ყურადღება მიექცა საგანმანათლებლო პრო-<br />

გრამებს და ამ მიზნით სპეციალური უჯრედიც შეიქმნა – სა-<br />

განმანათლებლო ცენტრი, რომელიც უკვე განხორციელებული<br />

და განსახორციელებელი პროექტების პარალელურად გამოს-<br />

112


ცემს საგანმანათლებლო ცენტრის მაცნეს, რომლის ერთ-ერთ<br />

ნომერში აღწერილია ეთნოგრაფიულ მუზეუმში ამჟამად მიმ-<br />

დინარე ორი საგანმანათლებლო პროექტის განხორციელებისა<br />

და მათი ავტორების (ირაკლი ბაქრაძისა და ჯიმშერ ჩხვიმია-<br />

ნის) საქმიანობის შესახებ.<br />

ქვემოთ ვისაუბრებთ ორივე პროექტის შესახებ.<br />

ეთნოგრაფიულ მუზემში არსებულ სამჭედლოს რამ-<br />

დენიმე ფუნქცია აკისრია. პირველ რიგში სამჭედლო, მასში<br />

არსებული ნივთებით, სამუზეუმო ექსპონატია. ამავე დროს<br />

სამჭედლოში მიმდინარეობს სამეცნიერო, – ექსპერიმენტული<br />

არქეოლოგიის ტიპის სამუშაო. აქცენტი გადატანილია ქართუ-<br />

ლი ტრადიციული ტექნოლოგიების შენარჩუნებასა და რიგ<br />

შემთხვევებში მის აღდგენაზე. განსაკუთრებული ყურადღება<br />

ცივი იარაღის (უპირატესად დანა-ხანჯლის) კვლევას ეთმობა,<br />

როგორც ყველაზე რთულ, ტრადიციულ და აქტუალურ<br />

სამჭედლო დარგს. სამეურნეო (ნაჯახი, დანა) თუ საბრძოლო<br />

(ხანჯალი) იარაღის დამზადებაში დიდი ყურადღება ეთმობა<br />

ე.წ. „გაშუალებით დაფოლადებას“. როგორც ნიკოლოზ რეხვი-<br />

აშვილი წერდა, „ხელადის (ნივთი, ნახელავი ი.ბ.) გაჭედვის<br />

ქართული წესი ორკეც რკინის „საპირეს“, „საგულედ“ (შუაში)<br />

დაეტანებოდა ფოლადი და შემდეგ შეუდუღებდნენ პირს. ამ<br />

სახით აგებული ხელადის ტანი „გულფოლადიანი“ იყო და<br />

შესანიშნავი „ფხა“ და მკვეთელობა ახასიათებდა. ამასთან,<br />

დრეკადობა და სიფიცხე ზომიერი ჰქონდა. მუშაობის დროს<br />

პირი „უალმასდებოდა“, გალესვა მისი იოლი იყო“ (ნ. რეხვია-<br />

შვილი. 1964. 184).<br />

ჩვენ მიერ ჩატარებულმა ცდებმა მეცნიერის სიტყვები<br />

სრულად დაადასტურა. ამ წესის ერთგვარი „ნაკლი“ ის არის,<br />

რომ იგი დიდ ცოდნას, გამოცდილებასა და რკინა-ფოლადის<br />

ზუსტ შერჩევას მოითხოვს. „გაშუალებით დაფოლადება“<br />

ფაქტობრივად „დამასკური ფოლადის“ ნაირსახეობას წარმოა-<br />

დგენს და თავისი მნიშვნელობა დღესაც არ დაუკარგავს.<br />

სხვათა შორის, სპეციალისტებიც კი ხშირად ურვენ ორ სხვა-<br />

113


დასხვა ტერმინს – „დამასკურ ფოლადსა“ და „ბულატს“,<br />

ვინაიდან ორივეს განსაკუთრებული ნახჭი ახასიათებს.<br />

ტერმინოლოგიური ძიებანი ამჯერად ჩვენს თემას სცილდება,<br />

ამიტომ მხოლოდ იმის თქმას დავჯერდებით, რომ აუცილე-<br />

ბელია ერთმანეთში არ ავურიოთ ორი თვისებრივად განსხვა-<br />

ვებული ტექნოლოგია: საგანგებო დნობის შედეგად მიღებუ-<br />

ლი ფოლადი (რუს. „булат“, ქართულად „ჯავარი“) და გახურე-<br />

ბული ლითონის ერთმანეთთან შეჭედვით მიღებული ფოლა-<br />

დი („დამასკური ფოლადი“). ამათგან ჯავარი მხოლოდ აღმო-<br />

სავლეთის ზოგიერთი ქვეყნის მონაპოვარია, დამასკური ფო-<br />

ლადი კი მზადდებოდა ყველგან, სადაც ფოლადს ამუშავებდ-<br />

ნენ.<br />

ზოგიერთი მკვლევარის (ზაქარ ნონიკაშვილი, კახაბერ<br />

ზარნაძე, ვიქტორ კუზნეცოვი) დაკვირვებით, გორდა ხმლების<br />

უმრავლესობა სწორედ ამგვარი წესით არის დამზადებული,<br />

ამიტომ გორდას ცნობილი დამღაც, შესაძლოა, სწორედ ტექ-<br />

ნოლოგიას გამოხატავდა და არა ხმლის მოყვანილობას ან<br />

ტარის ფორმას. ამით აიხსნება ისიც, რომ გორდას დამღა ზოგ-<br />

ჯერ ხანჯლებზეც გვხვდება და ისიც, რომ ერთ ხმალზე<br />

გორდას დამღის გვერდით ზოგჯერ სხვა დამღებიცაა.<br />

საზოგადოების დღევანდელი პოზიცია ქართული საი-<br />

არაღო მჭედლობის მიმართ, სამწუხაროდ, ხშირად არა-<br />

მართლზომიერია. არსებობს გავრცელებული მოსაზრება,<br />

თითქოს ქართული ხმალ-ხანჯლის ჭედვის წესი სადღეისოდ<br />

მთლიანად დაკარგულია და ამ თემაზე მუშაობაც ფუჭი საქ-<br />

მეა. მაგრამ უნდა გვახსოვდეს, რომ საქართველოს საბრძოლო<br />

იარაღის წარმოების ტრადიცია მე-20 საუკუნის დასაწყისამდე<br />

მაინც ცოცხალი იყო. უძველესი ტრადიციის მატარებელი<br />

ოსტატები ჯერ კიდევ სულ რაღაც 50-60 წლის წინ საუკეთესო<br />

იარაღს ჭედავდნენ, ისეთს, როგორითაც მრავალი ერი იამა-<br />

ყებდა. ამ ოსტატთა შესახებ შემოგვრჩა ეთნოგრაფიული<br />

გამოკვლევები, ფირები, მოგონებები, ხელსაწყოები, ჩანაწე-<br />

რები, ნამუშევრები… სადღეისოდ ყველა ობიექტური პირო-<br />

114


ბაც არსებობს, რათა ქართველმა ჩოხოსანმა საგანგებოდ მის<br />

სახელზე, მისი აღნაგობის შესაფერისი, ყველა წესის დაცვით<br />

დამზადებული დანა-ხანჯალი მოირგოს, რისი სულის<br />

ჩამდგმელიც, ცხადია, საქართველოს ეროვნული მუზეუმი<br />

უნდა იყოს. ისიც უნდა ითქვას, რომ ყველა ხელოსანი როდი<br />

ქმნიდა ძველად შედევრს. თანაც ათიათასობით ხანჯალი<br />

გაყიდულია საზღვარგარეთ. ამიტომ ძველი ხანჯლის კარგი<br />

ნიმუშის შეძენა სულ უფრო რთული ხდება.<br />

სადღეისოდ უკვე გვაქვს რეალური, ხელშესახები შე-<br />

დეგები. სამწუხაროდ, წერილის ფორმატი საკმარისი არ არის<br />

ყველა მოძიებული და აპრობირებული ტექნოლოგიის და-<br />

წვრილებითი აღწერისათვის. წარმოგიდგენთ მხოლოდ ძვე-<br />

ლი, ხალხური წესითა და ძველებური ხელსაწყოებით მიმდი-<br />

ნარე სამუშაოების ჩამონათვალს:<br />

ჭედვით ძველი ფორმების მიღება (ხანჯალი, დანა,<br />

სხვადასხვა ზომის ლურსმანი, კვესი, ძველი დეკორის<br />

დეტალები – კამეჩის, ჯიხვის თავები, ნაგებობის ჭედური<br />

ელემენტები – ანჯამები, ურდულები, კოჭაკები და სხვ.).<br />

რკინა-ფოლადის შედუღება სამჭედლო წესით ან<br />

თითბრით.<br />

დანასა და ხანჯალზე ღარის ამოღება.<br />

ნახშირბადით გამდიდრება (ცემენტაცია).<br />

კამეჩის რქის (ტარის მასალა) გასწორება, დამუშავება,<br />

გაპოხვა.<br />

ხის ნახშირის წვის ტემპერატურის გაზრდა სხვადასხვა<br />

დანამატით (მაგ. კაკლის ნაჭუჭით).<br />

იარაღის მორთვაში:<br />

ვერცხლის სალტის გადაკვრა, შედუღება (მირჩილვა).<br />

ქართული ყალმის (შტიხელის) ფორმისა და ხმარების<br />

თავისებურება.<br />

გლუვი და ღრმა (დაღესტნური) ყალმით თხრა (გრავი-<br />

რება).<br />

მოროვროვება.<br />

115


შავი სევადის მოხარშვა და ვერცხლზე დასმა.<br />

გავარსის, გრეხილის, მავთულის გაწევა.<br />

მუშაობა გრძელდება დამცავ თიხებზე (შედუღება-<br />

წრთობაში ზოგჯერ საჭიროა საგანგებო, ცეცხლგამძლე შესა-<br />

ლესი „მიწები“); ფლუსებზე (საგანგებო ფხვნილები, გამოიყე-<br />

ნება სამჭედლო შედუღების დროს); წრთობის ძველ, მათ შო-<br />

რის წყალში წრთობის მეთოდებზე; იარაღის შავად და ლურ-<br />

ჯად დაფერვაზე; თანამედროვე წებოების (დანის ტარი, ქარქა-<br />

ში) ძველით ჩანაცვლებებზე; ალესვის ძველ წესებზე (ერბოთი,<br />

ქვით, ტყავით); კოროზიის საწინააღმდეგო ზომებზე; ლურჯი<br />

ფერის სევადზე; ხელსაწყოებისა და იარაღის ტერმინოლოგია-<br />

ზე.<br />

ხელსაყრელი მდებარეობის გამო სამჭედლო იზიდავს<br />

მრავალ მნახველს, ამიტომ საშუალება გვაქვს შევაგროვოთ<br />

მნიშვნელოვანი ცნობები ხალხური სამჭედლოსა და მჭედლო-<br />

ბის შესახებ.<br />

2007 წლის ნოემბერში, ეთნოგრაფიულ მუზეუმში,<br />

იუნესკოს ეგიდით, ბანიანი სახლების რესტავრაციასთან და-<br />

კავშირებული ვორქშოფი ჩატარდა. ერთ-ერთი თემა ნაჯახით<br />

ხის დამუშავების ტექნიკას შეეხებოდა. ამიტომ გადაწყდა<br />

ქართული ნაჯახის ტრადიციული წესით დამზადება. ნაჯახის<br />

გაჭედვას საფუძვლად დაედო ნ. რეხიაშვილის მიერ შეგროვე-<br />

ბული ეთნოგრაფიული მასალა. არჩეული იყო ცულის ჭედვის<br />

ე.წ. „ახალი“ წესი – „გაშუალებით დაფოლადება“. ფაქტობრი-<br />

ვად, ნ. რეხვია-შვილთან დაცული ცულის (ნაჯახის) დამზა-<br />

დების ძველიცა და ახალი წესიც, ორივე ძველია. ორივე ხერხი<br />

და საბოლოო შედეგი პრინციპულად არაფრით განსხვავდება,<br />

მაგრამ პირველი გაცილებით მეტ ნახშირსა და შრომას მოი-<br />

თხოვს, ამიტომ, დღეს, როცა რკინა იაფია, ხის ნახშირი და<br />

შრომა კი ძვირი, ეს წესი აღარ არის გამართლებული.<br />

,„ახალი“ წესით ჭედვის პროცესში კი უკვე ეთნოგრა-<br />

ფიული მასალის კორექტივი და შევსება მოხდა. დაზუსტდა<br />

სამუშაო ფორმები, ნაჯახის დამზადების დრო, ნახშირის საჭი-<br />

116


რო რაოდენობა, პროცესის ცალკეული საინტერესო საფეხური.<br />

წარმატებულმა მუშაობამ შესაძლებელი გახადა სამ-<br />

ჭედლოს კიდევ ერთი – საგანმანათლებლო ფუნქცია შემატე-<br />

ბოდა.<br />

საგანმანათლებლო პროგრამა გათვლილია ბავშვებსა<br />

და მოზარდებზე და მიზნად ისახავს, მოსწავლეებსა და სტუ-<br />

დენტებს წარმოდგენა შეუქმნას უძელეს მეტალურგიაზე,<br />

რკინისა და სამჭედლოს მნიშვნელობაზე კაცობრიობის ისტო-<br />

რიაში. აგრეთვე ქართული სამჭედლოს იმ თავისებურებებზე,<br />

რითაც იგი სხვა ქვეყნების ტრადიციებისგან განსხვავდება.<br />

პროგრამის ფარგლებში ბავშვები არა უბრალოდ ჩარ-<br />

თულნი არიან სამუშაო პროცესში, არამედ ფაქტობრივად<br />

თვითონ წარმართავენ მას, ცხადია მჭედლის, ამ შემთხვევაში<br />

ოსტატ-პედაგოგის ხელმძღვანელობით.<br />

პროცესის შემეცნება ყველაზე მარტივი და ამასთან<br />

უნივერსალური საქმიანობით – ცეცხლის დანთებით იწყება.<br />

ბავშვები სწავლობენ ცეცხლის სათანადოდ და უსაფრთხოდ<br />

დანთებას, ეცნობიან კვარისა და სხვადასხვა ხის ჯიშის თვი-<br />

სებებს, ხის საჭრელ ეთნოგრაფიული იარაღის – წალდის, ხერ-<br />

ხის, ქართული ცულის თავისებურებებსა და მათი ხმარების<br />

წესს.<br />

მეორე ნაბიჯია ქურაში ნახშირის გაღვივება და საბერვ-<br />

ლის ამუშავება. საგანმანათლებლო ფროგრამის ფარგლებში<br />

რესტავრირდა სამჭედლოს ე.წ. ქართული ტიპის საბერველი.<br />

ქართული ორხელა საბერველი მკვეთრად განსხვავ-<br />

დება ფართოდ გავრცელებული ევროპული ტიპისგან და<br />

დღეისათვის ხალხურ ყოფაში აღარ გვხვდება. აღსანიშნავია,<br />

რომ ბავშვებისთვის ორხელა საბერველი მიმზიდველია იმით,<br />

რომ წყვილში მუშაობის საშუალებას იძლევა.<br />

ნახშირის გაღვივების შემდეგ უშუალოდ ჭედვა იწყება.<br />

თავიდან ბავშვებს კვერით მუშაობის მცირე მაგალითს ვა-<br />

ძლევთ, ვუხსნით უსაფრთხოებისა და ჩაქუჩით მუშაობის წე-<br />

სებს. შემდეგ ისინი თვითონ იღებენ ხელში იარაღს და<br />

117


ოსტატ-პედაგოგის ხელმძღვანელობით წყვილში იწყებენ<br />

გახურებული ლითონის ჭედვას. ხშირ შემთხვევაში ჭედვა<br />

შეჯიბრის ხასიათს ატარებს. აღსანიშნავია, რომ ბავშვებს ისე<br />

იტაცებთ ეს პროცესი, რომ ხშირად უარს ამბობენ ჩაქუჩის<br />

გადაცემაზე.<br />

როდესაც ყველა მოსწავლე ჭედვაში თავის ძალას<br />

გამოცდის, ოსტატი-პედაგოგი ამთავრებს მათ დაწყებულ საქ-<br />

მეს. ნახელავი მარტივი რკინის ნივთია – კვესი, საკიდი,<br />

სასანთლე და ა.შ. ხშირად ვარჩევთ კვესის მომზადებას,<br />

რადგან ეს ნივთი მოსწავლეებს კიდევ ერთ სიახლეს – ძველი<br />

წესით ცეცხლის ანთებას ასწავლის.<br />

მთელი პროცესის მანძილზე მოსწავლეებს ვესაუბრე-<br />

ბით ქართული მეტალურგიის, საბრძოლო და საყოფაცხოვრე-<br />

ბო იარაღის ისტორიაზე; ქართულ სამჭედლო მითოლოგიასა<br />

და წეს-ჩვეულებებზე; იმ ყველაფერზე, რაც სამჭედლოს ეხება<br />

და მათთვის შეიძლება საინტერესო და სასარგებლო იყოს.<br />

ახლა რაც შეეხება ეთნოგრაფიულ მუზეუმში არსებულ<br />

კერამიკულ სახელოსნოს.<br />

კერამიკული ნაწარმი უძველესი დროიდანვე უდიდეს<br />

როლს ასრულებს საზოგადოების ცხოვრებაში. დროთა განმავ-<br />

ლობაში თიხის ნაკეთობამ გარდა პრაქტიკული დანიშნულე-<br />

ბისა, შეიძინა ესთეტიკური, საკულტო და სხვა მნიშვნელობა.<br />

ყველაფერთან ერთად კერამიკული წარმოება ხელოვნების<br />

დარგად ჩამოყალიბდა.<br />

კერამიკულ წარმოებისა და ნაკეთობებისადმი ინტერე-<br />

სი დღესაც საკმაოდ მაღალია, – დაწყებული ხელთნაკეთი ნივ-<br />

თებით და უძველეს ანალოგებზე ექსპერიმენტული ცდების<br />

ჩატარებით დამთავრებული. არანაკლებ საინტერესოა კერამი-<br />

კის წარმოების ისტორიის გაცნობა.<br />

ზემოაღნიშნულმა მოთხოვნილებებმა განაპირობა ღია<br />

ცის ქვეშ მუზეუმში, საქართველოს ეროვნული მუზეუმის სა-<br />

განმანათლებლო პროგრამის განხორციელების მიზნით მომხ-<br />

დარიყო აქ უკვე არსებული კერამიკული სახელოსნოს განახ-<br />

118


ლება და მისი ხელახლა ამოქმედება.<br />

პროგრამების მიზანი საგანმანათლებლო პროცესიდან<br />

ცოდნის მიღების გარდა, მასში მონაწილეებს უღვივებს რო-<br />

გორც თემისა თუ საგნისადმი ინტერესს, ასევე უქმნის ერთ-<br />

გვარ ემოციურ დამოკიდებულებას. ამ მიზნის მისაღწევად<br />

მუზეუმის მიერ შემოთავაზებული საგანმანათლებლო პრო-<br />

გრამები შეესაბამება დამთვალიერებელთა ინტერესებსა და<br />

შესაძლებლობებს, გამოირჩევა ფართო დიაპაზონით. მოიცავს<br />

სასწავლო კურსებს, ლექციებს, ფილმებს, კონცერტებს, ოჯახე-<br />

ბისათვის განკუთვნილ მეცადინეობებს, ექსკურსიებს, სემინა-<br />

რებსა და სხვ. (ბ. ლორდი, გ. დექსთერ ლორდი. 2006. 156).<br />

საგანმანათლებლო პროგრამის შემადგენელი ნაწილია<br />

აგრეთვე ვორქშოპი, რაც ეთნოგრაფიული მუზეუმის ე.წ. სა-<br />

წარმოო ზონაში მოწყობილი კერამიკული სახელოსნოს საშუა-<br />

ლებით ხორციელდება.<br />

კერამიკული სახელოსნოს განახლება-ამოქმედება და<br />

მისი საგანმანათლებლო, სამეცნიერო-ექსპერიმენტული საქ-<br />

მიანობისათვის მომზადება განხორციელდა პროექტის „გაცო-<br />

ცხლებული კერამიკული სახელოსნო ღია ცის ქვეშ მუზეუმში“<br />

ფარგლებში. პროექტი დაფინანსდა ფონდ „ღია საზოგადოება<br />

– საქართველოს“ მიერ.<br />

პროექტის მიზანია:<br />

მუზეუმის დამთვალიერებელთა რიცხვის გაზრდა.<br />

საზოგადოებისათვის სპეციალურად შემუშავებული<br />

საგანმანათლებლო პროგრამის შეთავაზება, მისი დაფუძნება<br />

გართობისა და შემეცნების სინთეზზე, ინტერაქტიულ და სა-<br />

მუშაო პროცესებში დამთვალიერებლის უშუალო მონაწილე-<br />

ობის პრინციპზე.<br />

ერთ-ერთი პრიორიტეტია პროგრამის განხორციელება-<br />

ში სხვა მუზეუმებისა და სასწავლო დაწესებულებების ჩართ-<br />

ვა.<br />

პროექტის ამოცანები:<br />

ეთნოგრაფიულ მუზეუმში საწარმოო ზონის ტერიტო-<br />

119


რიაზე ძველი სტილის კერამიკული სახელოსნოს ფუნქციუ-<br />

რად მუშაობა.<br />

კერამიკის წარმოების (თიხის მოპოვების, დამუშავე-<br />

ბის, კერამიკული ფორმების შექმნის, გაფორმებისა და გამო-<br />

წვის) ეტაპების წარმოდგენა.<br />

კვლევითი, ექსპერიმენტული საქმიანობა.<br />

საგანმანათლებლო პროგრამის პოპულარიზაცია და<br />

მისი შეთავაზება ზოგადსაგანმანათლებლო სკოლებისა და<br />

უმაღლესი სასწავლებლებისათვის.<br />

საგანმანათლებლო პროგრამის განხორციელებაში პარ-<br />

ტნიორი ორგანიზაციების ჩართვა.<br />

მიზნობრივი ჯგუფები:<br />

საჯარო და კერძო საშუალო სკოლების მოსწავლეები.<br />

უმაღლესი სასწავლებლების სტუდენტები.<br />

პროესიული ჯგუფები.<br />

დაინტერესებული საზოგადოების ფართო წრეები.<br />

პროგრამის შესახებ:<br />

პროგრამის მონაწილეები ეცნობიან კერამიკული წარ-<br />

მოების ისტორიას – მისი აღმოცენების, განვითარების ეტა-<br />

პებს, კერამიკის სახეობებს, სხვადასხვა კულტურებში წარ-<br />

მოდგენილ კერამიკულ ნაწარმს, მის დანიშნულებასა და<br />

როლს საზოგადების ყოფა-ცხოვრებაში, კერამიკული წარმოე-<br />

ბის ტექნოლოგიებს, უძველეს და დღემდე შემონახულ ტრა-<br />

დიციებს.<br />

უშუალოდ ჩაერთვებიან წარმოების პოცესში: ძერწავენ,<br />

გამოწვავენ და მოხატავენ სხვადასხვა ფორმის ნივთებს –<br />

ჭურჭელს, მინიტიურულ ქანდაკებებს და ა.შ. შექმნიან<br />

უძველესი ექსპონატების ანალოგებს.<br />

ამრიგად, ასეთია საქართველოს ეროვნული მუზეუმის<br />

გ. ჩიტაიას სახელობის ეთნოგრაფიული მუზეუმის როლის<br />

დღევანდელი ხედვა. სწორედ ამ თვალთახედვით შეიქმნა და<br />

ინტერაქტიულ პრინციპზე ხორციელდება მრავალი პროექტი.<br />

ამჯერად ორ მათგანზე ვისაუბრეთ, რომელთაც წარმართავენ<br />

120


ამ სტატიის ავტორი გიდ-პედაგოგები, გნებავთ გიდ-ოსტატე-<br />

ბი.<br />

დამოწმებული ლიტერატურა<br />

1. Sten Rentzhog. Open air museum.The history and future of a<br />

visionary idea. Stokholm. 2007.<br />

2. მუზეუმების მართვა. პროგრამა. სმიტსონის<br />

ინსტიტუცია. თბილისი. 2005.<br />

3. Кеннет Хадсон. Влитятельние музей. Новосибирск, 2001.<br />

4. Отчет Государственного Эрмитажа. 2001, под. ред. М.Б.<br />

Пиотровского. С-Петербург. 2002.<br />

5. კულტურული მემკვიდრეობის სახელმწიფო პროგრამა.<br />

სამუზეუმო რეფორმის პროგრამა. კრებული მუზეუმების<br />

შესახებ. თბილისი. 2006.<br />

6. საქართველოს ეროვნული მუზეუმის საგანმა-<br />

ნათლებლო ცენტრის მაცნე. №№ 3,4. თბილისი. 2007.<br />

7. ბარი ლორდი, გეილ დექსთერ ლორდი. სამუზე-უმო<br />

საქმის მენეჯმენტი. თარგმ. თბილისი. 2006).<br />

8. ნიკოლოზ რეხვიაშვილი. ქართული ხალხური<br />

მეტალურგია. თბილისი. 1964.<br />

Nodar Shoshitashvili, Jimsher Chkhvimiani, Irakli Bakradze<br />

Ethnographical Museum and Features of Educational<br />

Activities<br />

The process that is going on in the sphere of museums is one<br />

of the most successful among the reforms that are under way in<br />

Georgia. Educational projects and programs have become systematical<br />

in the Georgian national museum - G. Chitaia Ethnographic Museum.<br />

The priority is given to educational projects and programs. Especially<br />

effective is the project concerning to work at blacksmith and ceramic<br />

ovens. They are basically aimed at school children, students and<br />

postgraduates. One of the reasons of the success is the interactive and<br />

traditionalism in the sphere of the craft.<br />

121


122<br />

roland TofCiSvili<br />

eTnologiis swavlebis koncefcia<br />

sayovelTaod cnobilia, rom mecnierebis saxelwodeba<br />

`eTnologia~<br />

ori Zveli berZnuli sityvis<br />

SeerTebis Sedegadaa miRebuli. pirveli maTgani _<br />

`eTnos~<br />

xalxs aRniSnavs, xolo meore _ `logos~<br />

ki<br />

_ moZRvrebas. amdenad, yvelaze martivi gagebiT<br />

`eTnologia~ esaa <strong>mecniereba</strong> xalxebisa da maTi<br />

eTnikuri maxasiaTeblebis bis Sesaxeb. magram SeiZleba<br />

iTqvas, rom es mainc martivi gansazRvrebaa. cnobilia,<br />

rom yvela <strong>mecniereba</strong>s Tavisi kvlevis sagani<br />

gaaCnia. bunebrivia, eTnologiur <strong>mecniereba</strong>sac Tavisi<br />

kvlevis sagani aqvs. amave dros, xazgasmiT unda<br />

aRiniSnos, rom eTnologiis sagani da kvlevis are<br />

mudmivad farTovdeboda. amiT is mecnierebis sxva<br />

dargebisagan erTgvarad gansxvavdeba. eTnologia sxva<br />

mecnierebebisagan imiTac gansxvavdeba, rom mas Sexebis<br />

wertilebi aqvs mTel rig mecnierebebTan. eTnologiisa<br />

da sxva momijnave dargebis gadajaWviT,<br />

SerwymiT araerTi mimarTuleba gaCnda eTnologiaSi.<br />

miuxedavad amisa, eTnologiis warmoqmnidan dRemde<br />

misi kvlevis gamWvirvale Temas eTnosi, eTnikuri<br />

kultura da eTnosTaSorisi urTierTobebi warmoadgens.<br />

amitomaa, rom eTnologiis sayovelTaod miRebuli<br />

gansazRvreba arc ki arsebobs, rac sxvadasxva<br />

meTodologiuri midgomebiTacaa ganpirobebuli.<br />

eTnologias, rogorc <strong>mecniereba</strong>s, kidev erTi<br />

Tavisebureba axasiaTebs. garda eTnologiisa, is sxvadasxva<br />

saxelwodebebiT aris cnobili. sul cota<br />

xnis win is saqarTveloSi eTnografiis saxlwodebas<br />

atarebda. dasavleTSi mas kulturul anTropologi-<br />

as, socialur <strong>anTropologia</strong>s uwodeben. amave dros<br />

is sxvadasxva mimarTulebiTac ganviTarda. zogan aqcenti<br />

mis saistorio mimarTulebaze gamaxvilda, zogan<br />

_ sociologiur, filosofiur da kulturologi-


ur mimarTulebebze. erT SemTxvevaSi Tu win eTnosebis<br />

(xalxebis) kvlevam wamoiwia, meore SemTxvevaSi<br />

amosavali adamiani da adamianTa erToba (sociumi)<br />

iyo.Aamdenad, eTnologiis kvlevis sagani rTuli da<br />

araerTgvarovania.M<br />

eTnologiuri <strong>mecniereba</strong> Caisaxa rogorc `primitiuli~<br />

xalxebis (eTnosebis) Semswavleli <strong>mecniereba</strong>.<br />

Tavdapirvelad eTnologias mxolod is xalxebi da<br />

im xalxebis kultura aintereseb-da, romlebic evropelebTan<br />

SedarebiT ganviTarebis dabal safexurze<br />

idgnen. droTa ganmavlobaSi am midgomam cvlileba<br />

ganicada da eTnologiis kvlevis sferoSi ganviTarebis<br />

TvalsazrisiT dawinaurebuli xalxebic moeqcnen.<br />

ase rom, eTnologTa interesis sferoSi yvela xalxi<br />

(eTnosi) Sedis. mas xalxebi ainteresebs rogorc<br />

kulturebis Semqneli erTobebi, romelTa kulturac<br />

Taobidan Taobas tradiciiT gadaecemoda da romelsac<br />

sxvadasxva Taobebi SemoqmedebiTad amdidrebdnen<br />

da aviTarebdnen. eTnologiur <strong>mecniereba</strong>Si ZiriTadi<br />

eTnologiuri cnebebi TiTqmis ucvleli iyo: eTnosi,<br />

tomi, eri (nacia), tradicia, wes-Cveuleba, kultura<br />

(materialuri kultura, ura, sulieri kultura), asimila-<br />

cia, eTnikuri erToba, eTnikuri procesebi, eTnikuri<br />

istoria, eTnogenezi, sazogadoeba, gvari (klani, li-<br />

niji), Temi da sxv.<br />

XX saukunis dasawyisidan eTnologiis kvlevis<br />

sagani gaxda eTnosTaSorisi urTierTobebi. es urTierTobebi<br />

eTnosTa warmoqmnidan mudmivad arsebobda<br />

da amdenad eTnologias sxvadasxva xalxebis urTierTqmedeba,<br />

urTierTo-ba (mSvidobiani Tu mtruli), am<br />

xalxebis kulturaTa urTierTSeRweva ainteresebs<br />

rogorc istoriis siRrmeSi, ise TanamedroveobaSi.<br />

eTnologiis kvlevis sferoSi eTnosTa istoriulad<br />

arsebuli formebic Sedis. Tanamedrove gagebiT eTnologia<br />

swavlobs ara mxolod eTnosebis warmoSobas,<br />

maT ZiriTad Taviseburebebs da maxasiaTeblebs, eTnikuri<br />

procesebiT ganpirobebul eTnosTa urTierTo-<br />

123


ebsa da maT cvlilebebs, aramed eTnosocialur<br />

(nacionalur), eTnopolitikur, eTnofsiqologiur,<br />

eTnolingvistur da sazogadoebrivi sferos eTnonacionalur<br />

urTierTobebsa da sxva procesebs. Tavdapirvelad<br />

ki eTnologiis kvlevis sfero mxolod<br />

xalxuri kulturis Seswavla, ama Tu im xalxis<br />

socialur urTierTobaTa kvleva iyo.<br />

dReisaTvis eTnologiuri <strong>mecniereba</strong> codnis<br />

sakmaod rTul da gantotvil sistemas warmoadgens,<br />

romelTa Sorisac SeiZleba davasaxeloT: eTnikuri<br />

<strong>anTropologia</strong> (swavlobs eTnogenezisa da sxvadasxva<br />

xalxebis anTropofizikur ganviTarebas); eTnikuri<br />

sociologia<br />

(swavlobs eTnikuri jgufebis ganviTarebisa<br />

da funqcionirebis socialur aspeqtebs, TviTorganizaciis<br />

formebs, eTnikuri jgufebis urTierTqmedebis<br />

tipebs);<br />

eTnikuri fsiqologia (ganixilavs<br />

eTnikuri stereotipebis formirebas, eTnikur TviT-<br />

Segnebas da identifikacias); ekonomikuri eTnologia<br />

(aanalizebs eTnosebis sameurneo da ekonomikuri saqmianobis<br />

problemebs); eTnodemografia (mis ZiriTad<br />

amocanas warmoadgens demografiuli procesebisa da<br />

xalxTa ricxovnobis dinamikis kvleva); eTnikuri geo-<br />

grafia (swavlobs xalxTa geografiuli gansaxlebis<br />

sakiTxebs, maTi adgilze ganviTarebis Taviseburebebs,<br />

eTnikur teritoriebs da eTnikur sa-zRvrebs); eTnope-<br />

dagogika (sxvadasxva eTnosebis aRmzrdelobiTi da<br />

saganmanaTleblo procesebis Taviseburebebis Seswavla).<br />

eTnologiuri mecnierebis diferenciaciis es<br />

procesi jerac ar aris dasrulebuli da rogorc<br />

fiqroben, uaxloes momavalSi axali mimarTulebebis<br />

warmoqmnac ar iqneba moulodneli. rogorc zemoTac<br />

aRiniSna, sxvadasxva meTodologiur midgomebTan er-<br />

Tad es garemoebac abrkolebs da xels uSlis eTnologiis<br />

sayovelTaod miRebuli gansazRvrebis formulirebas.<br />

amrigad, eTnologiis obieqts warmoadgenen<br />

124


eTnosebi _ xalxebi da eTnologia Seiswavlis:<br />

_ eTnosebis warmoqmnas (eTnogenezs);<br />

_ eTnosebis istoriul evolucias (eTnikur<br />

istorias);<br />

_ eTnosebis Tanamedrove cxovrebas;<br />

_ Tvalmisawvdom momavalSi eTnosTa ganviTarebis<br />

SesaZlo gzebs;<br />

Tanamedrove eTnologiis konkretuli kvleviTi<br />

gamocdilebisa da samecniero mimarTulebebidan gamomdinare<br />

eTnologiis sagans mie-kuTvneba Semdegi<br />

problemebi:<br />

_ xalxTa materialuri kultura;<br />

_ xalxebis tradiciuli sameurneo yofa, meurneobisa<br />

da ekonomikis zemoqmedeba eTnosebis ganviTarebaze;<br />

_ sxvadasxva xalxebis sulieri kultura, ritualebi,<br />

rwmena-warmodgenebi;<br />

_ tradiciuli sazogadoebrivi sistemebi, xalxebis<br />

socialuri da politikuri struqturebi;<br />

_ sxvadasxva xalxebisaTvis damaxasiaTebeli<br />

aRzrdisa da qcevis sistemebi;<br />

_ xalxebis uzrunvelyofis sistemebi;<br />

_ eTnosTa faseulobiTi sistemebis Sedare-ba;<br />

_ kulturaTSorisi kontaqtebis Taviseburebebi;<br />

_ xalxTa gansaxlebebi;<br />

_ TnosebSi mimdinare demografiuli procesebi;<br />

_ eTnikuri cnobiereba da TviTSegneba;<br />

_ xalxebis saxelwodebebi da TviTsaxelwodebebi<br />

(eTnonimika) da xalxTa teritoriuli danayofebis,<br />

erTeulebis aRmniSvneli terminebi;<br />

_ enobrivi qceva da misi eTnosebze gavlena;<br />

_ eTnikur interesebTan, eTnosTaSoris kavSirebTan<br />

da maT Soris konfliqtur urTierTobebTan<br />

dakavSirebuli politikuri sakiTxebi;<br />

_ eTnikuri sistemebis dinamika.<br />

amrigad, eTnologiuri <strong>mecniereba</strong> Seiswavlis<br />

eTnosTa cxovelqmedebis sxvadasxvagvar, mravalfero-<br />

125


van aspeqtebs, tradiciul (eTnikur) kulturas, maT<br />

Soris adamianTa mier eTnikuri TviTSegnebisa da<br />

eTnikuri mikuTvnebulobis Secvlas. zemoTqmulidan<br />

gamomdinare eTnologiis gansazRvreba SeiZleba Semdegnairad<br />

Camoyalibdes: eTnologia _ esaa mecniere-<br />

ba, romelic swavlobs sxvadasxva eTnikuri sisteme-<br />

bis (jgufebis) warmoqmnis, funqcionirebisa da urTi-<br />

erTqmedebis kanonzonmierebebs (procesebs), maT iden-<br />

tobas, kulturuli TviTorganizaciis formebs, ko-<br />

leqtiuri qcevisa da urTierTqmedebis Tavisebureb-<br />

ebs, pirovnebisa da socialuri garemos urTierTkav-<br />

Sirs, msoflios xalxTa materialuri da sulieri<br />

kulturis Taviseburebebs, eTnikur da eTnosTa So-<br />

ris arsebul procesebs. sxvaTa Soris, saWirod migvaCnia<br />

moviyvanoT eTnologiis (maSin _ eTnografiis)<br />

is ganmarteba, romelic 1970-ian wlebSi arsebobda:<br />

`xalxis yofisa da kulturis, warmoSobis, gansaxlebisa<br />

da kulturul-istoriuli kavSiris Semswavleli<br />

<strong>mecniereba</strong>. eTnologia ikvlevs eTnikur kulturaTa<br />

saerTo da gansxvavebul formebs, maTi ganviTarebis<br />

kanonzomierebebs, imas, Tu ra wvlili Seutania kacobriobis<br />

kulturis saganZurSi ama Tu im xalxs.<br />

eTnologia imasac swavlobs, Tu ra ganapirobebs da<br />

asazrdoebs sxvadasxva xalxSi damkvidrebul zne-Cveulebebs,<br />

tradiciebs, yofa-qcevis normebs~. a. lobJaniZis,<br />

s. goroxovis da d. zaiacis ganmarteba aseTia:<br />

eTnologia samecniero disciplinaa, romelic swavlobs<br />

msoflios xalxTa msgavsebas da gansxvavebas,<br />

agreTve eTnikur procesebs, eTnosTa cxovelqmedebis<br />

sxvadasxvagvar aspeqtebs, kacobriobis istoriis<br />

mTel manZilze uZvelesi droidan dRemde masSi mimdinare<br />

cvlilebebs. s. luries martivi ganmar-teba ki<br />

aseTia: `eTnologia swavlobs eTnosis cxovrebasTan<br />

dakavSirebul yvela problemas~. s. aruTinovi da s.<br />

riJakova Semdeg ganmartebas gvTavazoben: eTnologia<br />

analitikuri <strong>mecniereba</strong>a, romelic eTnografiuli,<br />

istoriuli da sxva monacemebis safuZvelze ikvlevs<br />

126


eTnosebs rogorc mTlian jgufebs, ise maT urTier-<br />

Tobas.<br />

Tanamedrove eTnologiis sagnobrivi veli (are)<br />

sakmaod farToa da misi sxvadasxva mimarTulebebi<br />

ikveTebian monaTesave, axlo mdgom mecnierebebTan. es<br />

gansakuTrebiT iTqmis iseT mecnierebebze rogorebicaa<br />

eTnografia, istoria, kulturologia, sociologia,<br />

fsiqologia, <strong>anTropologia</strong>, politologia. yvelaze<br />

axlos is eTnografiasTanaa. swored amitomaa,<br />

rom xSirad eTnologia da eTnografia sinonimur saxelwodebebadac<br />

ixmareba. miuxedavad amisa, erTmaneT-<br />

Tan mWidrod dakavSirebuli mecnierebis es ori sfero<br />

(dargi) mainc gansxvavdeba erTmaneTisagan. eTno-<br />

grafia aRwerilobiTi <strong>mecniereba</strong>a, eTnologia ki _<br />

Teoriuli xalxTmcodneoba.<br />

zemoTqmulidan aSkaraa, rom eTnologiuri<br />

kvlevis qronologiuri CarCo uaRresad farToa. misi<br />

interesebis sferoSi Sedis rogorc warsuli (pirvelyofili<br />

sazogadoebis istoria), ise Tanamedroveoba.<br />

vrceli qronologiuri CarCos gamo da imis gamo,<br />

rom eTnologias uSualo kavSiri aqvs Tanamedrove<br />

procesebTan (swavlobs eTnosTaSoris urTier-<br />

Tobebs, eTnikur konfliqtebs, nacionalur-kulturuli<br />

mSeneblobis sakiTxebs, gamoimuSavebs nacionaluri<br />

politikis koncefciebs) mecnierebis am dargs, SemecnebiT<br />

da Teoriul mniSvnelobasTan erTad, didi<br />

praqtikuli da gamoyenebiTi mniSvnelobac gaaCnia.<br />

eTnologias rogorc samecniero disciplinas<br />

mniSvnelovani funqciebi gaaCnia, romelTa Soris<br />

unda aRiniSnos: Teoriul-SemecnebiTi; praqtikulgamoyenebiTi;<br />

kulturul-aRmzrdelobiTi; prognostikuli.<br />

Teoriul-SemecnebiTi<br />

funqcia SidaeTnikuri da<br />

eTnosTaSoris kavSirebis, logikuri, mizez-Sedegobrivi<br />

kanonzomierebis gamovlinebaa. Teoriul-SemecnebiT<br />

funqciebs miekuTvneba samecniero hipoTezebisa<br />

da Teoriebis formirebac. monacemTa bazaze Catare-<br />

127


uli samecniero gamokvlevebis safuZvelze an adre<br />

miRebul specialur Teoriebsa da hipoTezebs ganamtkiceben,<br />

an axals qmnian.<br />

Semdegi funqcia praqtikul-gamoyenebiTia<br />

gamoyenebiTia. eTnologiis<br />

bevr problemas Teoriul-Semecne-biTTan<br />

erTad es funqcia namdvilad gaaCnia. miRebuli kvlevis<br />

Sedegebs Zalian xSirad mmarTvelobiT maregulirebel<br />

saqmianobaSi gamoiyeneben. Teoriuli kvleva-<br />

Zieba mxolod maSin iZens praqtikul mniSvnelobas,<br />

rodesac is gamoyenebuli iqneba nacionaluri politikis<br />

gamomuSavebisas, mmarTvelobiTi saqmianobis koreqtirebaSi.<br />

amasTan erTad, praqtikuli rekomendaciebi<br />

SeiZleba exebodes saqmianobis, moqmedebis perspeqtiul<br />

mimarTulebebs, anda SeiZleba misi daniSnuleba<br />

Tvalmisawvdomi perspeqtivis konkretuli cvlilebebisaTvis<br />

iyos gankuTvnili. eTnologiis praqtikul-gamoyenebiTi<br />

funqcia imaSic mdgomareobs, rom<br />

eTnologia, rogorc cnobilia, adamianTa moRvaweobis<br />

mraval sferos Seiswavlis. am sferoSi ki adamians<br />

da adamianTa didsa Tu patara jgufs araerTi pozitiuri<br />

codna daugrovda, eTnosebma da eTnikurma<br />

jgufebma TanamedroveobisaTvis misaRebi eTnikuri<br />

tradiciebi Seqmnes, romelTa gacocxlebas da aRor-<br />

Zinebas mravalmxrivi mniSvneloba aqvs. bevri eTnologiuri<br />

realiis gacocxleba SeiZleba turizmis<br />

industriis ganviTarebasTanac iyos dakavSirebuli.<br />

eTnologiis mniSvnelovan funqciad iTvleba misi<br />

kulturul-aRmz<br />

aRmzrdelobiTi<br />

funqcia. es funqcia<br />

adamianebs exmareba gaerkvnen eTnikurobis rTul movlenebSi,<br />

eTnikuri Taviseburebebisa da msoflios sazogadoebis<br />

mravalgvarobis rTul movlenebSi. eTnologia<br />

faqtobrivad gasaRebs warmoadgens adamianis<br />

eTnikuri qcevis sworad gasagebad, saerTod mTlianad<br />

eTnosisa da sazogadoebis cxovelqmedebaSi. saerTod,<br />

eTnosTa Soris urTierTobis kulturis formirebaSi<br />

eTnologiis roli Seufasebe-lia.<br />

eTnologias Tanamedroveobis sasaxurSi ayenebs<br />

128


misi kidev erTi funqcia. esaa prognostikuli funqcia.<br />

eTnologiuri gamokvlevebis Rirebuleba ara<br />

mxolod imiT ganisazRvreba, ramdenad adeqvaturad<br />

asaxavs ama Tu im tendenciasa da process, aramed ima-<br />

Sic, gvaZlevs Tu ara mecnierulad dasabuTebul<br />

prognozebs. gansakuTrebul interess iwvevs eTnosTa<br />

Soris urTierTobebSi, konfliqtebSi dRes miRebuli<br />

gadawyvetilebebis Sedegebis winaswari gansazRvra.<br />

saerTod, prognostikuli funqcia mimarTulia axlo<br />

da Soreul perspeqtivaSi konkretuli qveynis eTnikuri<br />

da eTnosTaSorisi urTierTobebis perspeqtivebis<br />

gansasazRvrad.<br />

ar SeiZleba ar aRiniSnos is, rom polieTnikuri<br />

saqarTvelos bolo droindeli bevri problema,<br />

maT Soris eTnikuri konfliqtebis saxeliT cnobili<br />

dapirispirebebi aris eTnolo-giuri codnis dabali<br />

donis Sedegi. cxovrebam didi xania daadastura, rom<br />

Tanamedrove pirobebSi ar SeiZleba eTnonacionaluri<br />

procesebis marTva xelis SexebiT, romelic mxolod<br />

Teoriuli codnis gareSe empiriul monacemebs eyrdnoba.<br />

amave dros, eTnokulturuli kontaqtebis da<br />

eTnosTa Soris komunikaciebis sxvada-sxva saxeebis<br />

codna SesaZleblobas gvaZlevs avxsnaT Tanamedrove<br />

eTnikuri procesebis meqanizmebi. naTelia, rom eTnologia<br />

seriozul da sistematur mopyrobasa da Seswavlas<br />

moiTxovs. mxolod aseTi midgomiT SeiZleba<br />

avxsnaT eTnikuri istoriisa da msoflios Tanamedrove<br />

suraTebis bevri `saidumlo~.<br />

zemoT eTnologiis sagnisa da funqciebis Sesaxeb<br />

imitom visaubreT, rom gveCvenebina misi didi mni-<br />

Svneloba ara mxolod Teoriul-SemecnebiTi, aramed<br />

praqtikuli TvalsazrisiTac. Tana-medrove modernizaciisa<br />

da globalizaciis pirobebSi qarTuli cnobierebisa<br />

da mentalobis SenarCuneba bevradaa damokidebuli<br />

eTnologiu-ri mecnierebis codnaze, winaparTa<br />

mier Seqmnili eTnikuri kulturis popularizaciaze,<br />

skolebsa da umaRles saswavleblebSi mis<br />

129


swavlebaze. eTnilogiis swavlebas gansakuTrebuli<br />

mniSvneloba aqvs polieTnikuri qveynebisTvis. aseT<br />

qveynebs Soris saqarTvelocaa. saqarTveloSi eTnos-<br />

Ta Sorisi urTierTobebis mowesrigeba eTnologiuri<br />

codnis danergviTac aris SesaZlebeli. qveyanaSi<br />

mcxovrebma xalxebma erTmane-Tis yofa, tradiciebi,<br />

kultura, mentaloba kargad unda icodnen. Cvens mezobel<br />

CrdiloeTis saxelmwifoSi es problema kargad<br />

aqvT Segnebuli da aq umaRles saswavleblebSi<br />

`mecnieruli komunizmis~ kursebs `eTnologiis~ kursebi<br />

Caanacvles. migvaCnia, rom saqarTveloSi humanitarul<br />

fakultetebze eTnologia erT-erTi ZiriTadi<br />

disciplina unda iyos. es <strong>mecniereba</strong> CvenSi Tavidanve<br />

rogorc saistorio <strong>mecniereba</strong> ise ganviTarda. migvaCnia,<br />

rom eTnologiis, rogorc saistorio mecnierebis<br />

erT-erT mimarTulebaze dResac ar unda vTqvaT uari,<br />

oRond Sesacvleli iqneba aspeqtebi. dRemde saqarTveloSi,<br />

mcire gamonaklisis garda, eTnologia swavlobda<br />

qar-Tveli xalxis eTnikur tradiciebs, mdidar<br />

materialur da sulier kulturas, sameurneo yofas,<br />

socialur urTierTobebs. bevri problema axlidanaa<br />

gasaazrebeli, Tumca, mkvlevari am TvalsazrisiT<br />

faqtobrivad samecniero mimoqcevaSi, obieqturi<br />

pirobebidan gamomdinare, axal masalas veRar Semoitans,<br />

magram arsebuli monacemebis axleburi gaazreba<br />

SesaZlebelia da aucilebelicaa, radgan komunistur<br />

epoqaSi bevri ram mainc CarCoebSi iyo moqceuli da<br />

am CarCoebidan gamosvla axali daskvnebis gamotanis<br />

saSualebas mogvcems. eTnologiaSi mecnieruli kvleva-Ziebis<br />

es aspeqti mainc ukve qarTuli eTnologiuri<br />

mecnierebis ganvlili etapia. sabednierod, mTeli<br />

XIX-XX saukuneebis ganmavlobaSi qarTuli eTnologiuri<br />

mecnierebis warmomadgenlebi gulxeldakrefilni<br />

ar yofilan; cnobil qarTvel moRvaweTa da<br />

mecnierTa ZalisxmeviT ara erTi eTnografiuli realia<br />

momaval Taobebs gadaeca. yvelafers rom Tavi<br />

davaneboT, 1930-ian wlebSi didi ivane javaxiSvilis<br />

130


xelmZRvanelobiTa da kiTxvarebiT mTel saqarTvelo-<br />

Si Sinamrewvelobisa da xelosnobis Sesaxeb Sekrebili<br />

masalebis mravaltomeuli rad Rirs. eTnografiul<br />

realiebs Tavi rom davaneboT, masalebis Semkrebebma<br />

ramdeni qarTuli leqsikuri erTeuli gadaarCines.<br />

sabWoTa periodSi gansakuTrebuli yuradReba<br />

mTis istoriul-eTnografiul mxareebs mieqca. samecniero<br />

kadrebis raodenoba ubralod ar iZleoda<br />

saSualebas yvela istoriul-eTnografiul mxareSi<br />

TanabarmniSvnelovani masalebis mopovebisa. ase Tu<br />

ise gakeTebuli sakmaod bevria da wina Taobis mecnierTa<br />

dafaseba momavli Taobis saqmea. gansakuTrebiT<br />

unda aRviSnoT is garemoeba, rom garkveuli mizezebis<br />

gamo, qarTveli eTnologebisaTvis ucnobi iyo<br />

saqarTvelos sazRvrebs gareT moqceuli istoriuleTnografiuli<br />

mxareebis yofa, tradiciebi. dRes amis<br />

saSualeba aris, Tumca yvelafris saswrafod dafiqsirebaa<br />

saWiro, radgan qarTuli tradiciebi Zalian<br />

swrafad ikargeba, rasac Tanamedrove cxovrebis<br />

SeWrasTan erTad aqedan eTnikuri qarTvelebis intensiuri<br />

migraciac, did qalaqebSi gadasaxleba ganapirobebs.<br />

CvenSi eTnologiurma <strong>mecniereba</strong>m saistorio<br />

mimarTuleba miiRo. iyo dro, rodesac eTnologias<br />

istoriis damxmare disciplinadac Tvlidnen. dRes es<br />

ukve ganvlili etapia. yvelasaTvis cxadia, rom eTnologia<br />

sruliad damoukidebeli <strong>mecniereba</strong>a, magram<br />

istoriasTan mimarTebaSi mainc unda aRvniSnoT: xalxis<br />

istoria Semonaxulia ara mxolod werilobiT<br />

wyaroebSi, aramed mis tradiciebsa da wes-Cveulebeb-<br />

Sic, mis damokidebulebaSi garemomcve-li samyaros<br />

mimarT da rwmena-warmodgenebSi, Sromis iaraRebSi,<br />

sakvebsa da sacxovrebelSi, siZveleTa ZeglebSi, romlebic<br />

asaxulia sasaflaoebsa da nasaxlarebSi, legendebsa<br />

da epikur TqmulebebSi, xalxur simRerebsa<br />

da cekvebSi, e.i. kulturis yvela kompleqsSi, romelic<br />

eTnosma Seqmna da romelic gansxvavdeba sxva<br />

131


eTnosebis analogiuri kulturis kompleqsebisgan. am<br />

TvalsazrisiT, xalxis mier ganvlili gzis aRdgena<br />

da Seswavla mxolod eTnologiuri meTodebiT aris<br />

SesaZlebeli. marTalia, eTnologiis saSualebiT xdeba<br />

istoriis mTeli rigi momentebis aRdgena, magram<br />

visac is damxmare <strong>mecniereba</strong>d miaCnia, maT sayurad-<br />

Rebod unda iTqvas, rom eTnologias interesebi xom<br />

mxolod warsulSi ara aqvs _ mecnierebis am dargs<br />

interesebi aqvs awmyosa da momavalSic. xazi unda<br />

gaesvas imasac, rom sakuTari kvlevis meTodebis mqone<br />

dargi damoukidebeli <strong>mecniereba</strong>a.<br />

saWiroa samecniero kvlevebis, swavlebis axali<br />

mimarTulebiT, axali aspeqtebiT warmarTva, raTa is<br />

CavayenoT saqarTvelos saxelmwifos, qarTveli xalxis<br />

interesebis samsaxurSi. wina planze unda wamoiwios<br />

qarTuli eTnosisa da zogadad eTnosis raobis<br />

garkvevam, xalxTa kulturul-istoriuli urTierTobebis<br />

Seswavlam. amdenad, eTnologiur kvleva-Ziebas<br />

da, bunebrivia, swavlas kompleqsuri xasiaTi unda<br />

hqondes _ is istorizmTan erTad Tanamedroveobis<br />

samsaxurSi unda iyos Cayenebuli.<br />

sabakalavro doneze studntebma unda moisminon<br />

eTnologiis Sesavlis, saqarTvelos eTnologiis<br />

kursebi. sabakalavro doneze studentma Tu zogadi<br />

eTnologiis propedevtikuli nawili unda moisminos,<br />

magistraturaSi es unda iyos misi ZiriTadi problemebis<br />

Seswavla. zogadi eTnologiis kursi unda gaiaron<br />

Teoriuli eTnologiis kursis saxiT. es kursi<br />

Tbilisis saxelmwifo universitetisa da ivane javaxiSvilis<br />

istoriisa da eTnologiis institutis<br />

TanamSromelTa mier (r. TofCiSvili, q. xuciSvili, r.<br />

gujejiani) ukve dawerilia da mas ismenen rogorc<br />

baklavariatis, ise magistratu-ris studentebi. kursi<br />

eTnologiis TiTqmis yvela Teoriul problemas moicavs.,<br />

esenia: eTnologiis sagani da funqciebi; eTnologiiuri<br />

mecnierebis warmoqmna da Taviseburebebi;<br />

eTnologiis kvlevis ZiriTadi meTodebi; ZiriTadi<br />

132


eTnologiuri cnebebi; eTnologiuri Teoriebi, skolebi<br />

da mimarTulebani; eTnologiis kavSiri sxva<br />

mecnierebebTan; eTnologiisa da sxva mecnierebebis<br />

gadaakveTaze warmoqmnili mecnieruli mimarTulebebi;<br />

eTnosis Tanamedrove Teoriebi, eTnosi da eTniuroba;<br />

eTnogenezi da xalxTa eTnikuri istoria; eTnikuri<br />

erTobebi da eTnikur erTobaTa ierarqia; msoflios<br />

eTnikuri suraTi; msoflois mosaxleobis klasifikaciis<br />

ZiriTadi principebi; eTnikuri fsiqologia:<br />

eTnikuri TviTSegnebis, cnobierebis (identobis) problema;<br />

eTnikuri ganwyoba; eTnosi da buneba; eTnosi da<br />

ena; eTnosocialuri organizmi; eTnosi da eTnonimi;<br />

eTnosi da eTnikuri kultura; eris (naciis) Sesaxeb.<br />

eri da saxelmwifoebrioba; eTnikuri procesebi Tanamedrove<br />

msoflioSi; eTnosTaSorisi urTierTobebi;<br />

tradiciuli kultura da Tanamedroveoba; zogadsakacobrio<br />

materialuri kultura; socionormatiuli<br />

kultura; sulieri kultura; sakuTari saxelebis<br />

sistemebi da anTroponimiuli modelebi.<br />

sabakalavro doneze swavlisas studentebma<br />

aucileblad unda iswavlon calke disciplinebis saxiT<br />

saqarTvelos eTnologia da kavkasiis eTnolo-<br />

gia. axla studentebs xelT aqvT saqarTvelos eTnologiis<br />

mxolod mokle saleqcio kursi. maTTvis ukve<br />

gamzadbulia vrceli kursi, romlis eleqtro versiiTac<br />

sargebloben. rac Seexeba magistraturis dones,<br />

aq studentebma cal-calke, gavrcobili saxiT unda<br />

gaiaron saqarTvelos eTnologiis ukve damuSavebuli<br />

sakiTxebi, romlebic monografiebis saxiT arsebobs<br />

eTnologiis sxvadasxva sferoSi. kavkasiis eTnologiis<br />

kursis mosmena, iseve rogorc saqarTvelos eTnologiisa,<br />

savaldebulo unda iyos yvela humanitarisaTvis,<br />

maT warmodgena unda hqondeT yvela Cvens<br />

istoriul da Tanamedrove mezobelze. kavkasiis sxvadasxva<br />

xalxebis eTnikuri kulturis Seswavla dagvexmareba<br />

kavkasiel xalxebTan dRes arsebuli Tu mosalodneli<br />

mTeli rigi problemebis mogvarebaSi.<br />

133


eTnologiis kursebidan unda isminebodes agre-<br />

Tve iseTi kursebi rogoricaa: msoflios xalxTa<br />

eTnikuri istoria, qarTveli xalxis eTnikuri isto-<br />

ria (am kurss aucileblad unda ismendnen is studentebi,<br />

romlebic saqarTvelos istorias swavloben);<br />

evropis xalxTa eTnolo-gia; amerikis xalxTa eTno-<br />

logia; aRmosavleTis xalxTa eTnologia; pirvelyo-<br />

fili religiebi; religiis eTnogeografia da geogra-<br />

fia; msoflios xalxTa religiebi; msoflios xalxTa<br />

sakuTari saxelebis sistemebi; qorwineba da ojaxi<br />

Sua saukuneebis evropasa da saqarTveloSi.<br />

is, vinc momavalSi eTnologiur <strong>mecniereba</strong>s<br />

gahyveba, rom araferi vTqvaT istoriaze, man aucileblad<br />

unda miiRos zogadi warmodgena lingvistikaze,<br />

folklorze, fizikur <strong>anTropologia</strong>ze, socialur<br />

<strong>anTropologia</strong>ze, arqeologiaze. amave dros, vinc<br />

xalxTa Soris urTierTobebis problemebiT dainteresdeba,<br />

ver ascdeba politologiis zogadi nawilis<br />

Seswavlas, miTumetes, rodesac dRes xSirad laparakoben<br />

da weren eTnologiisa da politikis urTier-<br />

Tobebis Sesaxeb, radgan bevri problema, konfliqti<br />

msoflioSi eTnosTa Soris gaugebrobis niadagzea<br />

warmoqmnili, miTumetes am Tvalsazri-siT saqarTvelosac<br />

garkveuli problemebi aqvs.<br />

magistraturis doneze eTnologiis problemebis<br />

Seswavla unda moxdes gaRrmavebulad ama Tu im<br />

xalxTa da gansakuTrebiT qarTvelTa eTnikuri istoriis<br />

monacemebis moxmobiT. aucilebelia iseT problemebze<br />

yuradRebis miqceva, rogorebicaa: a) eTnolo-<br />

giur moZRvrebaTa istoria da b) kerZo eTnogenezis<br />

problemebi. eTnologiur moZRvrebaTa istoriidan<br />

dawvrilebiT unda Seiswavlon iseTi sakiTxebi, romlebic<br />

exeba eTnosebis Seqmnisa Tu Camoyalibebis<br />

problemebs (eTnogenezis problemebi). am TvalsazrisiT,<br />

cal-calke unda iqnes ganxiluli monogeneturi,<br />

anu religiuri Teoria; materialisturi Teoria (tomebi,<br />

tomTa gaerTianebebi, tomTa Serevebi da a. S.,<br />

134


omlis avtoria f. engelsi): l. gumiliovis Teoria<br />

xalxTa warmoSobis Sesaxeb; saxelmwifos roli da<br />

mniSvneloba erebis warmoSobaSi; erisa da enis; erisa<br />

da religiis urTierTmimarTebis sakiTxebi (sinqroniasa<br />

da diaqroniaSi); erTa TviTidentifikaciis sakvalifikacio<br />

niSnebi.<br />

momavali eTnologebi aucileblad unda daeuflon<br />

iseT disciplinebs rogorebicaa: velze muSao-<br />

bis meTodika, eTnosocilogia, eTnodemografia, kul<br />

ul-<br />

turuli (socialuri) anTropolo-gia, eTnologiuri<br />

mecnierebis istoria, qarTuli eTnologiis istoria,<br />

eTnosTaSorisi konfliq-tebi da maTi regulirebis<br />

gzebi, eTnolingvistika, eTnofsiqologia, eTnografi-<br />

uli muzeumTmcodneoba. amave dros, momavalma eTnologebma<br />

aucileblad unda gaiaron samuzeumo praq-<br />

tika. yovel wels ki eTnografiuli masalebis Sesakrebad<br />

saqarTvelos sxvadasxva kuTxeSi saWiro iqneba<br />

savele-saeqspedicio samuSaoebSi studentebis Car-<br />

Tva. am TvalsazrisiT, mniSvnelovani iqneba studenteTnologebis<br />

saqarTvelos iseT istoriul-eTnografiul<br />

mxareebSi muSaoba, romlebic Tanamedrove saqarTvelos<br />

sazRvrebs gareT arian aRmoCenili. magaliTad,<br />

TurqeTis saxelmwifos teritoriaze SavSeTimerxevSi,<br />

klarjeTsa da taoSi Zveli qarTuli eTnografiuli<br />

realiebis dafiqsireba friad saCqaroa,<br />

radgan isini ori mizeziT qrebian, esenia: Tanamedrove<br />

cxovrebis wesebis SeWra da qarTvelTa migraciis<br />

maRali tempi, romelic ZiriTadad didi qalaqebiskenaa<br />

mimarTuli. qarTul eTnologias samecniero mimoqcevaSi<br />

TurqeTis saxelmwifos teritoriaze<br />

mcxovrebi qarTvelebis yofisa da kulturis amsaxveli<br />

monacemebi arasdros Semoutania. studentebma unda<br />

daamuSaon qarTveli mahmadianebis tradiciebis<br />

Sesaxeb Sesabamisi Temebic. amas garda, Sesaswavlia<br />

iseTi sakiTxebic rogorebicaa maTi orenovneba; Turqul<br />

enobriv-eTnikur garemoSi eTnikuri gadarCenis<br />

mizezebi da sxva.<br />

135


qarTul eTnologias ar unda darCes yuradRe-<br />

bis miRma saqarTveloSi mcxovrebi sxvadasxva eTni-<br />

kuri erTeulebi. saqarTveloSi mcxovreb yvela<br />

eTnoss mTeli sigrZe-siganiT unda vswavlobdeT. es<br />

problema sabWoTa periodSi, TiTo-orola gamonaklisis<br />

garda, faq-tobrivad ar muSavdeboda. moqmedi<br />

mkvlevarebis umetesoba saqarTveloSi mkvidri eTnikuri<br />

jgufebis Seswavlas faqtobrivad veRar<br />

SeZlebs. gansakuTrebuli yuradReba unda daeTmos<br />

saqarTveloSi mcxovrebi iseTi eTnosebis eTnikuri<br />

kulturis Seswavlas, rogorebic arian afxazebi, osebi,<br />

somxebi da sxvebi. sabWoTa periodSi qarTvelTa<br />

gansakuTrebul guliswyromas iwvevda is, rom ruseT-<br />

Si TiTqmis aravin ar swavlobda da ikvlevda qar-<br />

Tul enas, qarTul kulturas, saqarTvelos istorias.<br />

maT am nabijis gadadgmiT SeeZloT qarTvelTa gulebis<br />

monadireba, qarTul-rusuli urTierTobisaTvis<br />

saTanadod keTilganwyobili atmosferos Seqmna.<br />

vfiqrobT, rom sxvaTa nakvalevze Cvenc ar unda<br />

viaroT. saxelmwifoebrivi interesebidan gamomdinare<br />

student-eTnologebSi am mimarTulebiT garkveuli<br />

interesi unda gavaRviZoT. sakuTari Tavis Sesacnobad<br />

ukeTesia, rom qarTvelma eTnologebma momavalSi<br />

SesaZleblobis farglebSi sxva xalxebis eTnologiac<br />

ar unda datovon yuradRebis gareSe, gansakuTrebiT<br />

es mezobel eTnosebze unda iTqvas. gansakuTrebuli<br />

mniSvneloba aqvs saqarTvelos umaRles saswavleblebSi<br />

kavkasiis xalxTa eTnologiis, evropis<br />

xalxebis eTnologiis, maxlobeli aRmosavleTis<br />

eTnologiis kursebis Seswavlas. dasavluri da sxva<br />

kulturebisaken saqarTvelos swrafva amis winapirobaa.<br />

msoflios xalxebis eTnologiis Seswavla kacobriobis<br />

istoriisa da civilizaciis Secnobis erTgvari<br />

fundametia. miiCneven, rom eTnologiuri <strong>mecniereba</strong><br />

erTgvarad internacionaluria, radgan is ara konkretulad<br />

mxo-lod romelime eTnoss, aramed yvela<br />

eTnoss swavlobs. cnobili eTnologi l. Sternbegi<br />

136


werda, rom `vinc icis erTi xalxi _ ar icis arc<br />

erTi, vinc icis erTi religia, erTi kultura _ ar<br />

icis arc erTi~.<br />

xSirad rodesac vsaubrobT ama Tu im xalxis eTnikur<br />

kulturaze (tradiciebze, wes-Cveulebebze, materialur<br />

da sulier kulturaze), Zalian bevr analogias<br />

vnaxulobT sxva xalxebis eTnikur kulturebTan,<br />

rac imis damadasturebe-lia, rom saukuneebis ganmavlobaSi<br />

eTnosebi Tavis TavSi Caketilni arasodes ar<br />

yofilan; isini erTmaneTisagan sesxulobdnen kulturis<br />

elementebs da am elementebs ZiriTadad Taviseburad<br />

gadaamuSavebdnen. es movlena kacobriobis progresis<br />

safuZveli iyo. amdenad, eTnologias am mxrivac<br />

aqvs kvlevis farTo areali. sainteresoa qarTvelebma<br />

visgan ra SeviTviseT, qarTvelTagan ra iswavles<br />

sxvebma. es monacemebi ki udavod daexmareba<br />

TanamedroveT, gansakuTrebiT im eTnosebs, romlebsac<br />

erTmaneTSi daZabuli urTierToba da zogjer<br />

konfliqtebic aqvT.<br />

amdenad, momavalSi qveyanasa da xalxs gamoad-<br />

geba specialisti-eTnologi, eTnologi, romelsac ara mxolod<br />

sakuTari xalxis, aramed msoflios sxva xalxebis<br />

eTnologiis ZiriTadi problemebi ecodineba. ra Tqma<br />

unda, qarTveli eTnologi, upirveles yovlisa, saku-<br />

Tari xalxis eTnologiur problemebze unda iyos<br />

orientirebuli, magram srulfasovan, Tanamedrove<br />

donis mkvlevrad mis Camoyalibebas msoflios xalxebis<br />

eTnologiis codnac Seuwyobs xels. qarTuli<br />

eTnologiis ukve ganvlil etapad unda CaiTvalos is,<br />

rodesac saqarTveloSi mxolod saqarTvelos eTnologiis<br />

problemebiT iyvnen dainteresebul-ni. is ki<br />

ara da iyo tendencia, rom mecniers Tavisi sicocxlis<br />

ganmavlobaSi mxolod erT sakiTxze unda emuSava<br />

(magaliTad, ojaxis, qorwinebis, migraciis, miwaTmoqmedebis<br />

da a. S. sakiTxebze), anda is mxolod erTi<br />

romelime eTnografiuli regionis specialisti unda<br />

yofiliyo. regionalizms, viwro Tematikas sawyiss<br />

137


etapze verc erTi eTnologi ver ascdeba, magram<br />

Tvalsawierisa da masStabebis gafarToebis gareSe<br />

Tanamedrove eTnologiis winsvla warmoudgenelia.<br />

amitomac, migvaCnia, rom sauniversiteto eTnologiu-<br />

ri ganaTlebis sistemam regionalizmi da viwroTemia-<br />

noba unda daZlios da sauniversiteto ganaTlebaSi<br />

farTo speqtriT aucileblad unda CarTuli iyos<br />

msoflios xalxebis eTnologiis Seswavla. amasTan<br />

dakavSirebiT, ar SeiZleba erTi ramec ar iTqvas:<br />

saqarTvelo patara qveyanaa da, Sesabamisad, sauniversiteto<br />

eTnologiur ganaTlebasa da kvlevas iseTi<br />

masStabebi ver eqneba, rogorc did qveynebSi, magram<br />

saxelmwifoebrivi da erovnuli interesebidan gamomdinare,<br />

SesaZleblobis farglebSi, swavlebisa da<br />

kvlevis aRniSnuli aspeqtebiT ganxorcieleba aucilebelia.<br />

miuxedavad imisa, rom momavali qarTvel<br />

eTnologi, amerikis, afrikisa da samxreT-aRmosavleT<br />

aziis problemebiT dainteresdeba Tu ara, universitetis<br />

Sesabamisi specialobis studentma aucileblad<br />

unda iswavlos dasaxelebul geografiul erTeulebSi<br />

mcxovreb eTnosTa eTnikuri istoria da<br />

eTnikuri kultura. Tavis droze es barieri gadalaxa<br />

mxolod erTma eTnologma (neli bregaZe), romelic<br />

Savi zRvis dasavleTiT mcxovrebi bulgarelebiT dainteresda.<br />

amjerad bulgareTze verafers vityviT,<br />

magram momaval qarTvel eTnologTa TvalsawierSi<br />

aucileblad unda iyvnen, kavkasiis xalxebze rom<br />

araferi vTqvaT, rusebi da ukrainelebi, Turqebi da<br />

iranelebi, maxlobeli aRmosavleTisa da xmelTaSuazRvis-pireTis<br />

xalxebi.<br />

iSviaTi gamonaklisis garda, universitetSi Semo-<br />

sul studentTa TiTqmis absoluturma umravlesobam<br />

ar icis ra aris eTnologia. amis mizezi kompleqsuria<br />

da erT-erTi maTgani wlebis ganmavlobaSi eTnologTa<br />

pasiuroba da inertulobacaa. es pasuxismgebloba<br />

yvela eTnologma unda gadainawilos, maT Soris,<br />

ara mxolod maT, vinc umaRles sawavlebelSi<br />

138


moRvaweobda. bunebrivia, pasuxismgebloba am striqonebis<br />

avtorsac awevs. am mZime mdgomareobis Tavidan<br />

acilebis mizniT, pirvel yovlisa, sajaro sko-<br />

lebisaTvis saCqarodaa dasaweri gasagebi da lakonu-<br />

ri eniT eTnologiis saxelmZRvanelo, romelSic<br />

uxvad unda iyos warmodgenili rogorc qarTuli<br />

tradiciuli kulturis, ise msoflios xalxebis amsaxveli<br />

sailustracio masala. rodesac saskolo saxelmZRvaneloebze<br />

vsaubrobT, ar SeiZleba ar iTqvas,<br />

rom saerTod ar gvqonda saqarTvelos eTnologiis<br />

wignic. aseTi wignebis dawera mxolod erTi romelime<br />

mkvlevaris, anda jgufis prerogativac ar unda<br />

iyos _ erT Temaze dawerili sxvadasxva wignebi<br />

erTmaneTs Seavseben.<br />

qarTuli mecnieruli eTnologiis fuZemdeb-<br />

els, akademikos giorgi Citaias studentebsa da aspirantebTan,<br />

saerTod damwyeb mkvlevarebTan muSaobis<br />

gansakuTrebuli meTodebi hqonda. saqarTvelos eTnologiisa<br />

da kavkasiis eTnologiis sauniversiteto<br />

speckursebs is saxelmwifo muzeumis eTnografiul<br />

gamofenasa da sakoleq-cio fondebSi atarebda. eTnologTa<br />

umetesobas axsovs is oTxSabaTobebi, romelsac<br />

giorgi Citaia sakuTar saxlSi saRamos rva saa-<br />

Tidan TerTmeT saaTamde atarebda. am dros aspirantebi,<br />

maZieblebi da studentebi (viszec mas Tvali<br />

ukve dadgmuli hqonda) ara mxolod zogadi eTnologiis,<br />

saqarTvelos eTnologiis, kavkasiis eTnologiis<br />

problemebs euflebodnen, aramed is Tavisi magaliTiT<br />

moqalaqeobisa da samSoblos siyvarulis,<br />

patriotizmis grZnobebsac uRvivebda. mniSvnelovan<br />

wvrTnas baton giorgisTan damwyebi eTnologebi<br />

velzec gadiodnen. wina Taobis eTnologTa zogierTi<br />

gamocdilebis gaziareba dRevandeli studentebis<br />

maswavleblebsac marTebT.<br />

statiis dasawyisSi eTnologiis saganze rodesac<br />

vsaubrobdiT, misi oTxi funqsiidan erT-erTi<br />

kulturul-aRmzrdelobiTic davasaxeleT. dRes<br />

139


evrs laparakoben imaze, rom saqarTvelo Tavisi bunebrivi<br />

da kulturuli simdidreebis gamo, saerTaSoriso<br />

turizmis erT-erT kerad unda iqces. rogorc<br />

adgilobriv, ise ucxoel turistebs qarTuli materialuri<br />

da sulieri kulturis Zeglebi, qarTuli<br />

eTnikuri kultura vin unda gaacnos Tu ara eTnologma.<br />

amitom sauniversiteto ganaTleba eTnologiis<br />

sferoSi am mxrivac unda iyos mimarTuli. bolo xans<br />

saqarTvelos ara erT umaRles saswavlebelSi axali<br />

specialoba _ `turizmis~ swavleba mkvidrdeba. eTnologiis<br />

Seaswavlis gareSe, turizmis specialisti<br />

srulyofili specialisti ver iqneba. aqve Semdegic<br />

unda iTqvas _ statiis dasawyisSi aRiniSna eTnologiis<br />

kavSirebis Sesaxeb sxvadasxva mecnierebebTan;<br />

isic iTqva, rom `eTnologia swavlobs eTnosis cxovrebasTan<br />

dakavSirebul yvela problemas~, amitomac<br />

sxvadasxva dargis mesveurebi rac male gaacnobiereben<br />

eTnologiis Seswavlis aucileblobas, ukeTesi<br />

iqneba, radgan xels Seuwyoben sakuTari mecnierebebis<br />

progress. es dargebia: fizikuri <strong>anTropologia</strong>,<br />

sociologia, kulturologia, fsiqologia, politologia,<br />

geografia, demografia, filologia, musikaTmcodneoba,<br />

folkloristika da rac mTavaria, istoria<br />

da arqeologia. dRes Tbilisis saxelmwifo universitetSi<br />

momavali arqeologebi saTanadod euflebian<br />

eTnologias (iseve rogorc, eTnologebi _ arqeologias),<br />

rasac ver vityviT istoriis mimarTulebaze.<br />

samwuxarod, studenti-istorikosebisaTvis eTnologia<br />

da arqeologia savaldebulo saswavlo kursebi<br />

araa.<br />

eTnologebi CarTuli unda iyvnen agreTve<br />

eTnosTaSorisi urTierTobebis procesebis prognozirebis<br />

saqmeSi. eTnologiis erT-erTi funqcia xom<br />

prognostikuli funqciacaa. sauniversiteto eTnologiuri<br />

ganaTleba am mxrivac unda iyos orientirebuli.<br />

qarTvel eTnologebs, vinc umaRles sawavleb-<br />

140


lebSi moRvaweobs, aucileblad sWirdebaT sxva<br />

qveynebis universitetebis gamocdileba eTnologiis<br />

swavlebis koncefciis Sesaxeb. sayuradReboa, rom<br />

moskovis m. lomonosovis saxelobis saxelmwifo<br />

universitetSi istoriis fakultetze eTnologiis<br />

specialobis studentebs xuTi wlis ganmavlobaSi 44<br />

sxvadasxva kursi ekiTxebaT. sankt-peterburgSi aseTi<br />

kursebis raodenoba 30-mdea. bunebrivia, am kursebis<br />

raodenoba pirdapiraa damokidebuli kadrebze. gasa-<br />

Tvaliswinebelia isic, rom did qveynebs ufro meti<br />

SesaZleblobebic aqvT. es axalgazrda kadrebis dasaqmebasac<br />

exeba. miuxedavad Cveni qveynis patara mas-<br />

Stabebisa, codnis sferoSi XX saukuneSi qarTvelebi<br />

erT-erT mowinave poziciaze viyaviT, ase iyo eTnologiaSic.<br />

am TvalsazrisiT es poziciebi qveyanam<br />

momavalSic ar unda daTmos. amis Tqmis uflebas ki<br />

is gvaZlevs, rom eTnologia dReisaTvis saqarTvelos<br />

saxelmwifos da qarTveli xalxis interesebis samsaxurSi<br />

unda CavayenoT; is xom erTaderTi <strong>mecniereba</strong>a,<br />

romelsac xeli miuwvdeba erTmaneTisgan Zalian da-<br />

Sorebul epoqebze. eTnologebs interesi aqvT ara<br />

marto istoriis siRrmeSi (eTnografiuli masalebiT,<br />

arqeologi-ur monacemebTan erTad, aRadgenen pirvelyofili<br />

sazogadoebis istoriasac), aramed awmyosa da<br />

momavalSic.<br />

eTnologiis swavlebis koncefciis SemuSaveba-<br />

Si yvela eTnologma unda miiRos monawileoba, imisda<br />

miuxedavad is universitetSi moRvawe-obs Tu sxva<br />

samecniero dawesebulebaSi.<br />

Roland Topchishvili<br />

Conception of Teachimg Ethnology<br />

In the paper there is discussed the problems of teaching<br />

ethnology in the schools and universities in Georgia. There are<br />

considered the possible and necessary ways of improving the<br />

situation. The recommendation offered to the Georgian<br />

ethnologists is to take a part in carrying out the conception of<br />

teaching ethnology.<br />

141


<strong>anTropologia</strong> da sxva mecnierebebi<br />

142<br />

maia qvriviSvili,<br />

ivane wereTeli<br />

<strong>anTropologia</strong> kompleqsuri <strong>mecniereba</strong>a, romlis<br />

sazRvrebSic Seiswavleba adamianis arsebobis fundamenturi<br />

problemebi. ufro konkretulad, igi gulisxmobs<br />

sazogadoebis fizikuri da socialuri maxasia-<br />

Teblebis Seswavlas. anTropologiis holisturi arsi<br />

ori TvalsazrisiT vlindeba: es aris sazogadoebis<br />

Seswavla, erTi mxriv, yvela drosa da sivrceSi,<br />

meore mxriv – yvela ganzomilebaSi (evoluciur, biofizikur,<br />

socialur-politikur, ekonomikur, kulturul,<br />

fsiqologiur da a.S.). <strong>anTropologia</strong>, amave<br />

dros, komparatiul (SedarebiT) da kros-kulturul<br />

dargTa ricxvs ganekuTvneba. igi mudmivad adarebs<br />

erTmaneTs sxvadasxva populaciisa da drois monacemebs.<br />

Tanamedrove <strong>mecniereba</strong>Si gvxvdeba anTropologiis<br />

disciplinis sistematizaciis sxvadaxva varianti.<br />

anTropologiur disciplinebad miiCneva arqeologia,<br />

eTnografia, eTnologia, folklori, lingvistika,<br />

fizikuri da socialuri <strong>anTropologia</strong>. anTropologiuri<br />

disciplinebis es krebuli/nakrebi drodadro<br />

farTovdeba, imatebs axal-axal dargebs: medicinis<br />

<strong>anTropologia</strong>, adamianis ekologia da sxv.<br />

<strong>anTropologia</strong> mWidrodaa dakavSirebuli rogorc<br />

humanitarul da socialur, aseve sabunebismetyvelo<br />

mecnierebebTan. sociologebi swavloben Tanamedrove<br />

urbanul da industriul sazogadoebebs, anTropologTa<br />

savele muSaobis mizani ki, tradiciulad,<br />

winaindustriuli sazogadoebebis Seswavlaa. magram<br />

igi ar ifargleba mxolod winaindustriuli erTobebis<br />

kvleviT; es aris SedarebiTi (komparatiuli) dargi,<br />

romelic swavlobs yvela sazogadoebas – Zvelsa<br />

da Tanamedroves, martivsa da rTuls. anTroplogebs


kros-kulturuli perspeqtiva SeaqvT ekonomikis, politikis,<br />

fsiqologiis, xelovnebis kvlevaSi. isini<br />

TanamSromloben istorikosebTan, raTa istoriul<br />

faqtebsa da movlenebs socialuri da kulturuli<br />

konteqsti mouZebnon. anTropologiis Seswavlis<br />

obieqti adamianTa sazogadoebebis mravalferovnebaa<br />

(1).<br />

literaturaSi arsebobs mosazreba, rom <strong>anTropologia</strong>,<br />

rogorc samecniero kvlevis sfero, aerTianebs<br />

sakuTriv <strong>anTropologia</strong>s anu adamianis istorias<br />

(moicavs embriologias, biologias, anatomias, fsiqologias);<br />

paleontologias anu preistorias; eTnologias<br />

_ <strong>mecniereba</strong>s adamianis dedamiwaze gansaxlebis,<br />

misi qcevebisa da tradiciebis Sesaxeb; sociologias,<br />

romelic Seiswavlis adamianebis erTmaneTTan<br />

urTierTobas; lingvistikas; miTologias; socialur<br />

geografias, romelic eZRvneba bunebrivi landSaftisa<br />

da klimatis moqmedebas adamianze; demografias _<br />

statistikur monacemebs mosaxleobis Semadgenlobis<br />

da gansaxlebis, populaciis Sesaxeb; garda amisa,<br />

adamianisa da misi kulturis Semswavleli mecnierebis<br />

aRmniSvnelad gamoiyeneboda terminebi eTnografia<br />

(gaCnda germaniaSi XIX saukuneSi), eTnologia<br />

(safrangeTSi Semoitanes xmarebaSi) da <strong>anTropologia</strong><br />

(samecniero literaturaSi gaCnda anglo-saqsonur<br />

qveynebSi). sakvlevi Tematikidan da meTodologiidan<br />

gamomdinare, anTropologiis klasifikacia Semdegnairad<br />

SeiZleba: filosofiuri, Teologiuri, kulturuli,<br />

biologiuri, socialuri, politikuri, iuridiuli,<br />

ekonomikuri, gamoyenebiTi da a.S.<br />

arsebobs anTropologiis gagebis ramdenime<br />

tradicia. maT Soris inglisurenovan qveynebSi, gansakuTrebiT,<br />

aSS-sa da kanadaSi, miCneulia, rom <strong>anTropologia</strong><br />

oTx dargs moicavs:<br />

<br />

biologiuri an fizikuri <strong>anTropologia</strong>,<br />

romelic swavlobs adamians rogorc<br />

biologiur arsebas, evolucias, memkvid-<br />

143


eobiT niSnebs, adaptacias da sxv. mis<br />

qvedargebad ganixileba primatologia,<br />

osteologia, adamianis genetika da sxv.<br />

socio-kulturuli <strong>anTropologia</strong> – konkretul<br />

sazogadoebaTa kulturuli da<br />

socialuri organizaciis, enis, ekonomikuri<br />

cxovrebis, samarTlis, konfliqtebisa<br />

da maTi mogvarebis, naTesaobisa da<br />

ojaxis struqturis, socializaciis, genderuli<br />

urTierTobebis, religiis, miTologiis,<br />

simboloebis kvleva. sxvagvarad<br />

rom vTqvaT, kulturis <strong>anTropologia</strong><br />

swavlobs adamianTa sazogadoebasa da<br />

kulturas, aRwers, aanalizebs da xsnis<br />

kulturul msgavsebasa da gansxvavebas.<br />

am miz-niT, igi ori saxis saqmianobas<br />

eweva: eTnografiulsa (damyarebuls savele<br />

muSaobaze) da eTnologiurs (damyarebuls<br />

kros-kulturul Sedarebaze).<br />

eTnografia, savele muSaobis procesSi,<br />

swavlobs konkretul sazogadoebas/kulturas,<br />

agrovebs monacemebs, aanalizebs<br />

da ajgufebs maT, axdens maT klasifikacias.<br />

tradiciulad, eTnografebi cxovrobdnen<br />

Sesaswavl sazogadoebebSi da<br />

“Signidan” akvirdebodnen socialur<br />

cxovrebas, sameurneo saqmianobas, zne-<br />

Cveulebebs, tradiciebs, rwmena-warmodgenebs,<br />

politikur cxovrebas. eTnologia<br />

ikvlevs, aanalizebs da adarebs<br />

eTnografiuli kvlevis Sedegebs – sxvadasxva<br />

sazogadoebis Seswavlisas mopovebul<br />

konkretul monacemebs. am monacemebs<br />

igi iyenebs Sedarebisa da daskvnebisTvis,<br />

agreTve ganzogadebuli warmodgenis<br />

CamoyalibebisTvis sazogadoebasa<br />

da kulturaze. eTnologia cdilobs,<br />

144


konkretuli faqtebis miRma dainaxos ufro<br />

zogadi, gamoavlinos da axsnas kulturuli<br />

msgavseba da gansxvaveba, Seamowmos<br />

hipoTezebi, Camoayalibos Teoriebi<br />

imis Sesaxeb, rogor “muSaobs” socialuri<br />

da kulturuli sistemebi. eTnografiuli<br />

monacemebis garda, igi iyenebs<br />

sxva dargebis mier mopovebul konkretul<br />

monacemebsac, magaliTad, arqeologiis<br />

(arqeologiuri anTropologiis) –<br />

warsuli socialuri sistemebis rekonstruqciisaTvis<br />

(2).<br />

lingvisturi <strong>anTropologia</strong> swavlobs<br />

verbaluri da araverbaluri komunikaciis<br />

process, enis cvlilebebs drosa da<br />

sivrceSi, enis socialur funqcias, enisa<br />

da kulturis urTierTmimarTebas, enaTa<br />

struqturas, funqcias da istorias. lingvistur<br />

<strong>anTropologia</strong>sTan mWidrod<br />

dakavSirebuli dargebia socio-lingvistika,<br />

kognitiuri lingvistika, semiotika,<br />

diskursuli analizi da narativis analizi.<br />

arqeologiuri <strong>anTropologia</strong> ikvlevs<br />

artefaqtebis gavrcelebasa da formebs,<br />

Zveli mosaxleobis moZraobas, dasaxlebaTa<br />

tipebs, socialuri organizaciis<br />

ganviTarebas, mWidro kavSiri aqvs istoriul<br />

lingvistikasTan, fizikur <strong>anTropologia</strong>sTan,<br />

istoriasTan da sxva dargebTan.<br />

savele kvlevisa da am gziT<br />

mopovebuli masalis analizis dros iyenebs<br />

mravali sxvadasxva mecnierebis miRwevebs.<br />

umeteswilad, arqeologia damoukidebel,<br />

Tumca dasaxelebul sferoeb-<br />

Tan mWidrod dakavSirebul dargad ganixileba.<br />

145


ac Seexeba saswavlo programebs, britanul<br />

sivrceSi socialuri <strong>anTropologia</strong> instituciurad<br />

gamijnulia fizikuri anTropologiisagn, romelic<br />

dakavSirebulia biologiis an zoologiis departamentebTan.<br />

igi gamijnulia agreTve arqeologiisgan,<br />

romelic dakavSirebulia Zveli istoriis (Classics),<br />

egviptologiis an sxva amgvar erTeulebTan. sxva<br />

qveynebSi <strong>anTropologia</strong> dakavSirebulia folkloris,<br />

muzeumTmcodneobis, socialuri geografiis,<br />

sociologiis, eTnikuri kvlevebis, kulturis kvlevebis,<br />

socialuri muSakis ganyofilebebTan.<br />

anTropologiis adgili aSS universitetebis<br />

programebSi amerikis anTropologTa asociaciis farglebSi<br />

mimdinare seriozuli diskusiis sagania. zog<br />

SemTxvevaSi aqcenti keTdeba humanitaruli codnis<br />

sferosa da kritikul Teoriaze, sxva SemTxvevaSi –<br />

evoluciis Teoriasa da raodenobriv meTodebze. zogierT<br />

universitetSi biologiuri anTropologiisa<br />

da arqeologiis programebi anTropologiis departamentis<br />

SemadgenlobaSia, sxvagan – biologiis<br />

departamentisa.<br />

dRes sul ufro xSirad saubroben anTropologiis<br />

kidev erT mimarTulebaze – e.w. gamoyenebiT an<br />

praqtikul <strong>anTropologia</strong>ze. rogorc k. f. kotaki<br />

aRniSnavs, <strong>anTropologia</strong> ar aris spilos Zvlis<br />

koSkSi gamoketili mecnierebis egzotikuri gataceba,<br />

aramed warmoadgens holistur, komparativistul<br />

dargs, romelsac bevri ram aqvs saTqmeli sazogadoebisaTvis<br />

(3). amerikis anTropologTa asociaciis mier<br />

xazgasmiT aRiniSneba anTropologiuri kvlevebis<br />

ori ganzomileba: Teoriuli/akademiuri <strong>anTropologia</strong><br />

da praqtikuli/gamoyenebiTi <strong>anTropologia</strong>. es<br />

ukanaskneli mimarTavs anTropologiis monacemebs,<br />

meTodebsa da Teoriebs Tanamedrove socialuri<br />

problemebis identificirebisa da gadawyvetisaTvis.<br />

dRes sul ufro meti anTropologi misi oTxive<br />

qvedargidan muSaobs iseT “gamoyenebiT” sferoebSi,<br />

146


ogori-caa janmrTelobis dacvis, kulturuli memkvidreobis<br />

dacvis, swavlebisa da aRzrdis, ekonomikuri<br />

ganviTarebisa da sxva msgavsi saqmianobiT dakavebuli<br />

saxelmwifo Tu arasamTavrobo struqturebi.<br />

izrdeba daintereseba samedicino anTropologiiT,<br />

radgan dadgenilia, rom avadmyofobani, sxva faqtorebTan<br />

erTad, gansazRvrulia sociokulturuli konteqstiTac.<br />

sxvadasxva kultura ara marto gansxvavebulad<br />

aRiqvams da gaiazrebs avadmyofobas, aramed<br />

sxvadasxva kulturaSi avadmyofobad miCneulia<br />

janmrTelobis sxvadasxva darRveva, sxvadasxva simptomi,<br />

gamomuSavebulia janmrTelobis dacvis, daavadebaTa<br />

prevenciisa da mkurnalobis gansxvavebuli<br />

sistemebi.<br />

sainteresoa aRiniSnos, rom ganviTarebis saerTa-<br />

Soriso saagentoebis programebi xSirad warumateblobisTvisaa<br />

ganwiruli, Tu isini ar iTvaliswinebs<br />

samizne jgufebis sociokulturul realobas, Tu<br />

ignorirebulia ganviTarebis kulturuli ganzomileba.<br />

anTropologebi, rogorc adgilobrivi kulturis<br />

eqspertebi, proeqtebis Semqmnelebs awvdian informacias<br />

specifikuri socialuri da kulturuli viTarebis<br />

Sesaxeb, rac, rogorc yvela is mkvlevari, romelic<br />

laparakobs problemebze dargis ganviTarebis<br />

TvalsazrisiT, miuTiTebs kroskulturul da interdisciplinur<br />

kvlevebze, rogorc erTaderT perspeqtivaze<br />

kulturis kvlevisaTvis. interdisciplinuri<br />

kvlevisa da swavlebis saWiroeba mecnierebis yvela<br />

dargSi mkafiod gamoikveTa jer kidev meore msoflio<br />

omis Semdeg, ramac asaxva hpova humanitarul da<br />

socialur <strong>mecniereba</strong>Ta praqtikaSi (4).<br />

gamoyenebuli literatura<br />

1. Cultural Anthropology. Ed. by Conrad Phillip Kottak. Eight<br />

edition. Michigan University, 2002.<br />

2. aSS universitetebSi umetesad gamoiyeneba termini<br />

kulturis <strong>anTropologia</strong>, britaneTSi –<br />

147


socialuri <strong>anTropologia</strong>. evropis zogierT<br />

qveyanaSi socio-kulturuli <strong>anTropologia</strong><br />

eTnologiis saxeliTaa cnobili. am terminiT<br />

inglisurenovan qveynebSi aRiniSneba sociokulturuli<br />

anTropologiis SedarebiTi aspeqtis<br />

Sem-swavleli dargi. socio-kulturuli<br />

anTropologiis qvedargebi moicavs fsiqologiur<br />

<strong>anTropologia</strong>s, folklors, religiis<br />

<strong>anTropologia</strong>s, eTnikur kvlevebs, mediisa da<br />

kibersivrcis <strong>anTropologia</strong>s da a.S.<br />

3. Cultural Anthropology. Ed. by Conrad Phillip Kottak.<br />

Eightedition. Michigan University, 2002, p.17.<br />

4. aqve aRvniSnavT, rom naTqvami naklebad exeba<br />

maSindel sabWoTa sivrces, sadac Zlier ideologizebuli<br />

socialuri da humanitaruli <strong>mecniereba</strong><br />

moklebuli aRmoCnda dasavlur da aradasavlur<br />

samecniero sivrceSi mimdinare procesebTan<br />

kavSirSi ganviTarebis SesaZleblobas.<br />

amis Sedegebi dResac naTlad igrZnoba Cvens<br />

samecniero da saswavlo praqtikaSi.<br />

Maia Kvrivishvili, Ivane Tsereteli<br />

Anthropology and Other Sciences<br />

Anthropology is a holistic, comparative and cross-cultural study of<br />

humanity. Within its framework fundamental problems and all<br />

dimensions of humanity (evolutionary, biophysical, socio-political,<br />

economic, cultural, psychological, etc.) across times and places are<br />

studied. Therefore, anthropology is deeply linked to humanitarian,<br />

social and natural sciences. It is often defined as being based on a<br />

"four-field" approach (mainly in the United States). This “four-field"<br />

approach to anthropology encompasses biological or physical<br />

anthropology, archeology, linguistics, and cultural anthropology. At<br />

the present time a number of subfields or modes have developed. For<br />

example applied anthropology refers to the application of method and<br />

theory in anthropology to the analysis and solution of practical<br />

problems. The practical application of any above mentioned subdisciplines<br />

may properly be designated as "applied anthropology".<br />

148


149<br />

qeTevan kakitelaSvili<br />

kulturis <strong>anTropologia</strong> da istoria: gadakveTis<br />

momenti<br />

1953 wels lesli p. hartlis cnobili frazis<br />

mixedviT “warsuli ucxo qveyanaa: iq adamianebi sxvagvarad<br />

cxovroben”. l. p hartlis azrs Tu gaviTvaliswinebT,<br />

cxadi xdeba kulturuli anTropologiis<br />

sakvlevi sakiTxebis aqtualoba saistorio mecnierebisTvis.<br />

am Tval-sazrisiT, sainteresoa e. w. axali<br />

istoriis mimdinareoba, romelic kontinentur evropa-<br />

Si XX saukunis 20-30-ian wlebs, xolo britaneTsa da<br />

CrdiloeT amerikaSi 70-ian wlebs ukavSirdeba. es<br />

cneba yvelasaTvis kargad cnobil frangi medievistis<br />

Jak le gofis saxelTan asocirdeba. man gamosca krebuli<br />

saTauriT ‘La Nouvelle Historire’ – ‘axali istoria’.<br />

man aseve wvlili Seitana samtomiani krebulis gamocemaSi,<br />

romelic saistorio kvlevis axal problemebs,<br />

axal midgomebsa da axal miznebs exeboda. termini<br />

‘axali istoria’ pirvelad 1912 wels amerikelma<br />

mecnierma jeims h. robinsonma gamoiyena. misi gansaz-<br />

RvrebiT, “istoria moicavs im yovelives kvalsa da<br />

naSTs, rac adamians, dedamiwaze gaCenis dRidan gauke-<br />

Tebia an ufiqria”. es gansazRvreba Zalian sainteresoa<br />

kulturis cnebis anTropologiur definiciasTan<br />

mimarTebaSi. winamdebare naSromi swored kulturis<br />

<strong>anTropologia</strong>sa da saistorio <strong>mecniereba</strong>s Soris mimarTebis<br />

sakiTxs exeba.<br />

XX saukunis 60 wlebidan humanitaruli da socialuri<br />

mecnierebebis, politikis mecnierebis, ekonomikis,<br />

geografiis, fsiqologiisa da sxva samecniero<br />

wreebSi gaizarda interesi kulturis fenomenis<br />

da, Sesabamisad, kulturis anTropologiis mimarT.<br />

aseTi mkveTrad gamoxatuli interesi saistorio mecnierebis<br />

sferoSic TvalsaCino gaxda. istorikosebi


kulturis cnebas farTo, anTropologiuri mniSvnelobiT<br />

iyenebdnen, istoriuli movlenebis axsnasa da<br />

gaazrebaSi sul ufro da ufro didi mniSvneloba<br />

eniWeboda im faseulobaTa kompleqss, romelic konkretuli<br />

jgufebis cxovrebas gansazRvravda konkretul<br />

drosa da adgilas. istorikosTa nawili, gansakuTrebiT<br />

safrangeTSi, britaneTsa da amerikis Seer-<br />

Tebul StatebSi, kulturuli anTropologebisgan sesxulobdnen<br />

koncefciebsa da ideebs. maT SeimuSaves<br />

midgoma, romelic cnobili gaxda rogorc ‘istoriuli<br />

<strong>anTropologia</strong>’, Tumca, britaneli kulturis<br />

istorikosis piter berkis azriT, ‘anTropologiuri<br />

istoria’ ufro Sesabamisi saxelwodeba iqneboda [2,<br />

30].<br />

rac Seexeba axal istorias, misi pozitiuri gansazRvrebis<br />

moZebna arc ise advilia. asocirdeba analebis<br />

skolasTan, kulturis istoriasTan, mentalobis<br />

istoriasTan, totalur istoriasTan, struqturul<br />

istoriasTan, reprezentaciis istoriasTan da<br />

sxv. axali istoria mxolod imasTan mimarTebaSi SeiZleba<br />

ganisazRvros, rasac upirspirdeba. piter berki<br />

gamoyofs ramdenime maxasiaTebels [2], romelic axal<br />

istorias tradiciul istoriisagan ganasxvavebs da,<br />

Cveni azriT, am gansxvavebebSi ikveTeba axal istoriasa<br />

da kulturul <strong>anTropologia</strong>s Soris gadakveTis<br />

momenti.<br />

1. tradiciuli paradigmis mixedviT, istoriis<br />

interesis umTavresi sagani politika iyo. kembrijis<br />

universitetis istoriis profesoris,<br />

ser jon silis frazis Tanaxmad “istoria<br />

warsuli politikaa: politika, awmyo istoria”.<br />

politika umTavresad saxelmwifosTan<br />

iyo asocirebuli, anu is umTavresad nacionaluri<br />

da internacionaluri iyo, vidre lokaluri.<br />

marTalia, tradiciuli (rankeanuli)<br />

istoria Seicavda eklesiis, aseve samxedro<br />

istorias, magram istoriis sxva mimarTulebe-<br />

150


i, rogoricaa xelovnebis istoria, an mecnierebis<br />

istoria, marginalizebuli iyvnen da<br />

“WeSmariti” istorikosis interesebis periferiaze<br />

moiazrebodnen.<br />

axali istoria, tradiciulisagan gansxvavebiT,<br />

adamianis saqmianobis yvela sferoTi<br />

interesdeboda. XIX saukunis britaneli genetikosis<br />

j. b. s. haldeinis Tanaxmad, “yvelafers<br />

aqvs istoria”, yvelafers aqvs warsuli,<br />

romelic SeiZleba aRdges da daukavSirdes<br />

warsulis sxva sferoebs (J. B. S. Haldane,<br />

Everything Has a History, 1951). ukanaskneli aTwleulebis<br />

manZilze istoriuli kvlevis sagani<br />

gaxda is sferoebi, romelTac, rogorc<br />

adre miiCneoda, ar hqonda istoria. bavSvoba,<br />

sikvdili, sigiJe/SeSliloba, klimati, ynosva,<br />

sibinZure da sisufTave, Jestebi, sxeuli, qaluroba,<br />

kiTxva, saubari/lapa-raki da siCumec<br />

ki istoriuli kvlevis obieqtebad iqcnen. rac<br />

adre ucvlelad miiCneoda, axali istoriis<br />

farglebSi ganixileba rogorc “kulturuli<br />

konstruqcia”, romelic drosa da sivrceSi<br />

ganicdis cvlilebas. aseTi midgomisaTvis<br />

implicituria kulturuli relativizmi. axali<br />

istoriis filosofiuri safuZvelia idea,<br />

rom realoba socialurad da kulturulad<br />

gansazRvrulia. istorikosebisa da kulturuli<br />

anTropologebis mier am ideis gaziarebam<br />

ganapiroba am ori disciplinis daaxloeba da<br />

maTi interesebis gadakveTa. relativisturma<br />

midgomam aseve gaafermkrTala tradiciulad<br />

arsebuli zRvari istoriis centralur da periferiul<br />

problemebs Soris.<br />

2. tradiciuli midgoma istorias ganixilavda<br />

rogorc movlenaTa Txrobas, xolo axali<br />

istoria struqturaTa analizzea orientirebuli.<br />

fernan brodeli miiCnevda, rom movle-<br />

151


naTa istoria mxolod qafia istoriis zRvis<br />

talRebze. miuxedavad imisa, rom Semdgom periodSi<br />

aseT damokidebulebas sawinaaRmdego reaqcia<br />

mohyva, struqtrebis kvlevas kvlav didi<br />

mniSvneloba eniWeba.<br />

3. tradiciuli istoriisTvis damaxasiaTebelia<br />

xedva “zemodan” qvemoT. is fokusirebulia didi<br />

adamianebis did saqmeebze. ka-cobriobis danarCeni<br />

nawils ki gacilebiT umniSvnelo roli<br />

hqonda miniWebuli. axali istoriis warmomadgenlebi<br />

ki “qvemodan” danaxul istorias<br />

aniWeben upiratesobas. maTTvis sainteresoa<br />

Cveulebrivi, rigiTi adamianebi da maTi socialuri<br />

gamocdileba. xalxuri kulturis istorias<br />

udidesi yuradReba mieniWa.<br />

4. tradiciuli paradigmis erT-erTi didi miRweva<br />

iyo istoriis safuZvlad dokumentebis, werilobiTi<br />

wyaroebis gamocxadeba. magram am<br />

miRwevis safasuri aRmoCnda is, rom sxva saxis<br />

wyaroebi sruliad ignorirebuli iyo. magram<br />

istorikosis kvlevis sferos gamravalferovnebam<br />

wyaroebis gamravalferovnebis sakiTxic<br />

aqtualuri gaxada da werilobiTi wyaroebis<br />

gverdiT didi mniSneloba mieniWa vizualur,<br />

zepir wyaroebs, statistikur monacemebs, yoveldRiuri<br />

moxmarebis sagnebs da a.S.<br />

5. tradiciuli paradigmis Tanaxmad, istoria<br />

obieqturia. istorikosis mizania, mkiTxvels<br />

miawodos faqtebi, anu is rac sinam-dvileSi<br />

moxda (l. ranke).<br />

berkis azriT, istoriisa da anTropologiis Sexvedris<br />

erT-erTi yvelaze mniSvnelovani Sedegi iyo<br />

termin kulturis gamoyeneba mravlobiT ricxvSi da<br />

sul ufro farTo mniSvnelobiT. daaxloebiT 30<br />

wlis manZilze istorikosebis mier termin ‘kulturis’<br />

gaazrebam TandaTanobiTi cvlileba ganicada.<br />

erT dros is mxolod ‘maRal kulturasTan’ mimarTe-<br />

152


aSi gamoiyeneboda, axla ki moicavs yoveldRiur<br />

kulturasac, faseulobebsa da cxovrebis wess, rac<br />

imas niSnavs, rom istorikosebma gaiziares kulturis<br />

cnebis anTropologebis mier SemuSavebuli gansaz-<br />

Rvreba.<br />

miuxedavad imisa, rom istoriokosTa samyaros<br />

gafarToebam da sxva disciplinebTan dialogma Zalian<br />

saintereso Sedegebi gamoiRo, am winsvlam Tavisi<br />

msxverpli mainc moiTxova. istorikosTa azriT,<br />

saistorio <strong>mecniereba</strong> arasodes yofila imdenad danawevrebuli,<br />

ramdenadac dRes. sxvadasxva sferos<br />

mkvlevari istorikosebi ufro advilad naxuloben<br />

saerTo enas ekonomistebTan, filosofosebTan,<br />

anTropologebTan an sociologebTan, vidre erTmaneTTan.<br />

aseT viTarebaSi, istoriis j .h. robinsonis<br />

mier SemoTavazebul gansazRvrebasTan erTad, Zalian<br />

sainteresoa amerikeli istorikosis maikl kamenis mosazreba,<br />

rom kulturis cneba, misi farTo anTropologiuri<br />

arsiT, SesaZloa, is ‘savaraudo safuZveli’<br />

aRmoCndes, romelzec moxdeba istoriisadmi sxvadasxva<br />

midgomis reintegracia. piter berki aseve miiCnevs,<br />

rom aqcentis gadatana mTlian ‘kulturebze’ sa-<br />

Sualebas gvaZlevs, Tavi davaRwioT saistorio mecnierebis<br />

fragmentacias populaciis, diplomatiis, qal-<br />

Ta, ideebis, biznesis, samxedro da sxva istoriebis<br />

specialistTa Soris (1, 2).<br />

gamoyenebuli literatura:<br />

1. Burke P. What is cultural History, Polity Press, 2004<br />

2. Burke P. 'Overture: The New History, its Past and its Future',<br />

in New Perspectives on Historical Writing, ed. by Peter Burke<br />

(University Park, PA: The Pennsylvania State University<br />

Press, 1992<br />

3. Culture Matters. How Values Shape Human Progress. L. E.<br />

Harrison, S.P. Huntington (editors), Basic Books, 2000<br />

153


Ketevan Kakitelashvili<br />

Cultural Anthropology and History: Crossing Point<br />

The article refers to the problem of interrelations between cultural<br />

anthropology and history. Since the 1960s significance of culture as<br />

explanatory variable in humanities, social and political sciences, as<br />

well as economics has increased. Accordingly, attention has moved to<br />

Cultural Anthropology, its methods and research area. Such interest<br />

has obviously revealed in History as well. Historians have become<br />

more influenced by works of anthropologists; they have begun to use<br />

term culture in broader, anthropological sense. Historians, trying to<br />

find the sense of historical events, paid more and more attention to the<br />

values defining the life and history of societies. In this regard the most<br />

interesting is one trend in 20 th century historical writing – a New<br />

History. It associates with Annales School, cultural history, history of<br />

mentalities, history of representation, structural history, and etc.<br />

154


elene gogiaSvili<br />

folkloristikis meTodebis mniSvnelobisaTvis<br />

interdisciplinuri kvlevebis sferoSi<br />

folkloristikis, rogorc damoukidebeli mecnierebis,<br />

istoriaSi sxvadasxva qveyanaSi da sxvadasxva<br />

epoqaSi (me-19-21 ss.) mudmivad aqtualuria teqstis<br />

fiqsirebisa da analizis meTodebi.<br />

fiqsirebis meTodebia:<br />

• istoriuli wyaroTmcodneoba;<br />

• savele kvleva;<br />

• audiovizualuri da eleqtronuli wyaroebis (interneti,<br />

Ceti, mokle teqsturi Setyobinebebi da<br />

sxva) kvleva.<br />

teqstis analizis meTodebia:<br />

• folkloristika rogorc siZveleTmcodneoba, igive<br />

miTologiuri meTodi. es meTodi folkloristikis<br />

germanul skolaSi mTlianad uaryofilia.<br />

igi mxolod samecniero-popularuli spekulaciis<br />

saxiT ganagrZobs arsebobas ezoTerikasa da e. w.<br />

New Age moZraobaSi.<br />

• geografiul-istoriul meTodSi igulisxmeba me-19-<br />

20 saukuneebis mijnaze warmoSobili sami mimarTuleba:<br />

1) Teodor benfeis „xetialis“ anu „nasesxobis“<br />

Teoria; 2) endriu langis anTropologiuri<br />

Teoria da 3) iulios da karl kronebisa da anti<br />

aarnes e.w. „finuri meTodi“.<br />

• struqturalisturi meTodi (vladimer propi da<br />

alan dandesi).<br />

dRevandel folkloristul <strong>mecniereba</strong>Si kulturologiuri<br />

da socialuri istoriis meTodebi ufro<br />

miRebulia, vidre araistoriuli (ahistorische Methode).<br />

araistoriul meTods ganekuTvneba swored struqturalizmi,<br />

fenomenologiur-anTropo-logiuri cdebi,<br />

tipebisa da motivTa klasifikacia, formisa da sti-<br />

155


lis aRwerebi (Röhrich 2001, 525).<br />

folkloristikisa da eTnologiis meTodologiur<br />

saxelmZRvaneloebSi cneba „struqturalizmi“ meTod-<br />

Ta CamonaTvalSic gvxvdeba da Teoriebis nusxaSic.<br />

lutc rerixis statia TxrobiTi Janrebis Seswavlis<br />

meTodebis Sesaxeb struqturalizms calke <strong>mecniereba</strong>d<br />

acxadebs fsiqologiis, religiaTmcodneobis,<br />

kulturis istoriisa da literaturaTmcodneobiTi<br />

hermenevtikis gverdiT (Röhrich 2001, 517).<br />

lutc rerixma jer kidev 70-ian wlebSi daupirispira<br />

struqturalizms, rogorc araistoriul meTods<br />

istoriuli da parafsiqologiuri kvlevebi, fsiqologiuri<br />

ganmartebebi, funqcionalisturi da socialur-istoriuli<br />

sakiTxebi (Röhrich 1976, 36-43).<br />

imis miuxedavad, rom lutc rerixi maRal Sefasebas<br />

aZlevs v. propisa da alan dandesis naSromebs,<br />

struqturalizmis cneba aramarTebulad miaCnia. 1976<br />

wels, roca struqturalizmi jer kidev ar iyo gasuli<br />

samecniero modidan, rerixma Tavis monografiaSi<br />

„Tqmuleba da zRapari. folkloristika dRes“ igi<br />

Tamamad gaakritika: xandaxan struqturalisturi gamokvlevebi<br />

mogvagoneben gasuli saukunis solarul<br />

da lunarul miTologiur spekulaciebs, sadac safuZvelSive<br />

iyo mcdeloba imisa, monaTesave agebulebis<br />

moTxrobebi erTad daelagebinaT; struqturalizmi<br />

imas ityoda, rac fizikosebma da biologebma ukve<br />

gaiazres – rom Cven mxolod maSin mivagnebT realobas,<br />

roca mas gamovacalkevebTo (Röhrich 1976, 33).<br />

Tanamedrove germaneli mecnieris, rolf vilhelm<br />

brednixis SefasebiT, folkloristikas warsul-<br />

Si Zalze sustad hqonda gacnobierebuli meTodebis<br />

saWiroeba (Brednich [b] 2001, 77). mTeli saukunenaxevris<br />

manZilze yuradRebis centrSi ufro metad moqceuli<br />

iyo kvlevis obieqtebi, maTi Segroveba, gadarCena da<br />

Senaxva. ramdenadac folkloruli wyaroebis dokumentaciisTvis<br />

specialuri meTodebi iyo saWiro, amis-<br />

156


Tvis momijnave disciplinebis meTodebi gamoiyeneboda.<br />

esenia:<br />

• istoriul-filologiuri meTodi rogorc memkvidre<br />

folkloristikisa da filologiis mWidro<br />

kavSirisa me-19 saukuneSi;<br />

• geografiuli meTodi, romelic kulturuli sivrcis<br />

kvlevisas gamoiyeneba;<br />

• fsiqologiuri meTodi, romelic a. Spameris Semo-<br />

Rebulia. misi Tezisi iyo „koleqtiuri suliereba“;<br />

• sociologiur-funqcionalisturi meTodi, romelic<br />

aqcents akeTebs yofaSi zepiri gadmocemebis<br />

mniSvnelobaze.<br />

rolf vilhelm brednixi zemoTCamoTvlil meTodebs<br />

ganixilavs rogorc sxvadasxvagvari dakvirvebis<br />

saxes da kvlevis mimarTulebebs, romlebmac ver daakmayofiles<br />

moTxovna, rom saerTo jamSi folkloristikas<br />

sistematuri an homogenuri meTodebis mo-<br />

ZRvreba Seeqmna (Brednich [b] 2001, 78).<br />

folkloristikaSi literaturaTmcodneobiTikvlevebis<br />

gverdiT sul ufro xSirad ismeba funqcionalisturi<br />

sakiTxebi, agreTve Tanamedrove eTnografiis,<br />

sociologiis, fsiqologiisa da pedagogikis aqtualuri<br />

problemebi.<br />

me-20 saukunis meore naxevridan folkloristikis<br />

dasavleT evropuli skolebis orientacia tradiciuli<br />

siZveleTmcodneobidan TandaTan kritikul<br />

kulturul analizamde da yofis empiriul gamokvlevamde<br />

mivida:<br />

• mTxroblebisa (homo naran) da konteqstis Seswavla,<br />

monografiebi avtormTqmelebze;<br />

• eqsperimentuli folkloristika;<br />

• Sesrulebis tradiciis kvleva;<br />

• folkloristika rogorc cnobierebis kvleva.<br />

rolf vilhelm brednixis statiaSi „folkloristikis<br />

meTodebi“ calke Tavad aris gamoyofili<br />

157


„folkloristika rogorc cnobierebis kvleva“, romelic<br />

albrext lemanis citirebiT iwyeba: „folkloristika<br />

Tanamedroveobis kulturis analizSi gvexmareba.<br />

man yuradReba unda gaamaxvilos ukve mopovebul<br />

masalasa da dRevandelobaSi warmoqmnil komunikaciis<br />

axla formebze“ (Brednich [a] 2001, 72). rolf<br />

brednixi Tavidanve aRniSnavs, rom tradiciuli folkloristikis<br />

Seswavlis sagnebi – zRapari, Tqmuleba,<br />

legenda da sxva – Tanamedrove TxrobiT tradiciaSi<br />

sakmaod dazaralebulia.<br />

dRes folkloristika aRar ifargleba mxolod<br />

tradiciuli sakvlevi sferoTi. jer kidev aTwleulebis<br />

win gamoikveTa Tanamedroveobaze orientirebuli<br />

mimarTuleba folloristikaSi. herman bauzingerma<br />

1970-ian wlebSive didi mniSvneloba mianiWa yoveldRiur<br />

Txrobas da biografiebis Seswavlas (saubari<br />

samuSao gamocdilebaze, omis, devnisa da migraciis<br />

dros gadamxdari ambebi).<br />

folkloristika rogorc cnobierebis kvleva<br />

albrext lemanis saxels ukavSirdeba. man naratologias<br />

axali impulsebi misca. „eTnologiis umniSvnelovanesi<br />

amocanaa, - werda lemani 1978 wels, - adamianis<br />

yofisa da cnobierebis gasagebad Tavisi kvleva<br />

mimarTos warsulSic da TanamedroveobaSic. amgvari<br />

kvlevis mizania, kulturisa da socialur mecnierebebTan<br />

erTad TanamSromlobiT Tanamedrove adamianis<br />

mcdelobebis, SesaZleblobebisa da imedgacruebebis<br />

SeswavliT apovninos mas Tavisi socialuri da kulturuli<br />

identoba Tavis nawilobriv kulturul,<br />

istoriul da avtobiografiul situaciaSi“ (Brednich<br />

[a] 2001, 73).<br />

albrext lemanis yvela naSromi im adamianebTan<br />

erTad muSaobiT Seiqmna, romlebic Tavis gamocdilebas,<br />

gancdebs, mogonebebs, survilebs, siyvaruls da<br />

midrekilebebs uziarebdnen da TavianT mdgomareobaze<br />

kulturuli tradiciis gavlenas gamoxatavdnen.<br />

albrext lemanis eTnografiul-kulturologiuri<br />

158


cnobierebis analizis centrSia moqmedi da gancdebis<br />

mqone adamiani. lemani svams kiTxvas mis awmyoze da<br />

mere imaze, Tu rogor ganicdis da aRiqvams is piradad<br />

Tavisi garemos istorias da did istorias.<br />

radgan kultura mudmivad Tavisi warmoSobis pirobebidan<br />

gamomdinareobs, cnobierebis analizs istoriul<br />

argumentacias ukeTebs (Lehmann 2001, 233). lemani<br />

kvlevisTvis umniSvnelovanes wyaroebad avtobiografiul<br />

teqstebs miiCnevda.<br />

albrext lemanis TvalsazrisiT, cnobierebis kulturologiuri<br />

analizi or mosazRvre disciplinas<br />

Soris devs: uaxlesi gamocdilebis istoriis konteqstsa<br />

da eTnografiuli biografiisa da TxrobiTi<br />

formebis kvlevebs Soris (Lehmann 2001, 233).<br />

folkloristikaSi mudmivad aris mcdeloba Seswavlis<br />

sagnis socialur konteqstSi gaazrebisa<br />

(Röhrich 2001, 526).<br />

ukanasknel aTwleulSi saqarTveloSi mniSvnelovani<br />

folkloristuli Sromebi gamoqveynda, romlebic<br />

tradiciul SedarebiT-istoriul, struqturalistur,<br />

geografiul-istoriul meTodebs eyrdnobian da Tumca<br />

iSviaTad, magram mainc iTvaliswineben dasavleT<br />

evropuli folkloristuli skolebis miRwevebs.<br />

miuxedavad imisa, rom folkloristikis qarTulma<br />

skolam me-20 saukunis 30-iani wlebidan moyolebuli<br />

fasdaudebeli naSromebi Seqmna, qarTveli mecnierebisTvis<br />

saxelmZRvaneloebi da meTodologiuri sakiTxebi<br />

nakleb popularuli Tema iyo. Tanamedrove<br />

folkloristika ki warmoudgenelia meTodologiuri<br />

gamokvlevebis gareSe _ „nebismieri kvleva, Tu mas<br />

safuZvlad ar udevs an, sul cota, dasaxelebuli<br />

mainc ara aqvs meTodi, romliTac is Sedegebamde mivida,<br />

aramecnierulia“ (Deissner 1997, 26).<br />

germaneli mecnieris hainc Silingis TqmiT, „folkloristika<br />

ar aris maincdamainc axali Teoriebis<br />

Semqmneli disciplina. rac mas marTla kargad SeuZlia,<br />

aris aRmoCena, zusti aRwera da SedarebiTi<br />

159


klasifikacia kulturuli fenomenebisa“ (Schilling 2001,<br />

567). folkloristika sakuTar Teoriebs ar qmnis, magram<br />

misi kvlevis Sedegebis gaTvaliswinebis gareSe<br />

vercerTi Teoria kulturis <strong>mecniereba</strong>Ta sferoSi<br />

srulyofili ver iqneba. interdisciplinaruli kvlevebis<br />

farglebSi folkloristikis obieqtis Seswavlas<br />

sxva dargebic misdeven, magaliTad, zepiri istoria<br />

(Oral History), kulturis mecnierebebi (Cultural Studies),<br />

genderuli kvlevebi (Gender Studies) da sxva. evropeli<br />

da amerikeli folkloristebi samarTlian sayvedurs<br />

gamoTqvamen im mecnierTa misamarTiT, romlebic folklors<br />

araadeqvaturi formiT ikvleven. suzane hoze<br />

da barbara kirSenblet-gimbleti TavianT naSromebSi<br />

“folkloristikis krizisis” Sesaxeb weren _ imis gamo,<br />

rom sxva mecnierebebma folkloristikis obieqti<br />

TavianTi kvlevis centrSi moaqcies da Tanac araadeqvaturi<br />

meTodebiT, es bevr universitetSi Sesabamisi<br />

kaTedrebis SemcirebaSi gamoixata (Hose 2002, 71;<br />

Kirshenblett-Gimblett 1995, 201-233).<br />

am problemis gadaWrisTvis gardauvalia folkloristikis<br />

meTodebis safuZvliani codna.<br />

meTodologiur saxelmZRvaneloebze muSaobis dawyeba<br />

gadaudebeli saqmea folkloristuli kvlevebis<br />

ganviTarebisa da sauniversiteto swavlebis perspeqtivisTvis<br />

saqarTveloSi.<br />

gamoyenebuli literatura<br />

1. Brednich, Rolf Wilhelm [a]: Methoden der Erzählforschung. In:<br />

Methoden der Volkskunde. Positionen, Quellen, Arbeitsweisen der<br />

Europäischen Ethnologie. Herausgegeben von Silke Göttsch und Albrecht<br />

Lehmann. Berlin, Dietrich Reimer, 2001. S. 57-77.<br />

2. Brednich, Rolf Wilhelm [b]: Quellen und Methoden. In: Grundriß der<br />

Volkskunde. Einführung in die Forschungsfelder der Europäischen<br />

Ethnologie. Herausgegeben von R.W. Brednich. Berlin, Reimer, 2001. S. 77-<br />

100.<br />

3. Deissner, Vera: Die Volkskunde und ihre Methoden. Perspektiven auf<br />

die Geschichte einer „tastend-schreitender Wissenschaft“ bis 1945. Mainz,<br />

Gesellschaft für Volkkunde in Rheinland-Pfalz, e.V. Deutsches Institut,<br />

Universität Mainz, 1997.<br />

160


4. Hose, Susanne: Soziales Wissen und politische Macht. Zur Geschichte<br />

der sorbischen Volksdichtung als Forschungsgegenstand. In: Zur Geschichte<br />

der Volkskunde. Personen – Programme – Positionen. Herausgegeben von<br />

M. Simon, M. Kania-Schutz, S. Löden. Dresden, Thelem bei w.e.b.-Univ.-<br />

Verl., 2002. S. 71-86.<br />

5. Kirshenblatt-Gimblett, Barbara: Ausblick. Die Krise der Folkloristik. In:<br />

Bendix, Regina: Amerikanische Folkloristik. Eine Einführung. Berlin 1995.<br />

S. 201-233.<br />

6. Lehmann, Albrecht: Bewußtseinanalyse. In: Methoden der Volkskunde.<br />

Positionen, Quellen, Arbeitsweisen der Europäischen Ethnologie.<br />

Herausgegeben von Silke Göttsch und Albrecht Lehmann. Berlin, Dietrich<br />

Reimer, 2001. S. 234-250.<br />

7. Röhrich, Lütz: Erzählforschung. In: Grundriß der Volkskunde.<br />

Einführung in die Forschungsfelder der Europäischen Ethnologie.<br />

Herausgegeben von Rolf Wilhelm Brednich. Berlin, Dietrich Reimer, 2001.S.<br />

515-542.<br />

8. Röhrich, Lütz: Sage und Märchen. Erzählforschung heute.<br />

Freiburg/Basel/Wien, Herder, 1976.<br />

9. Schilling, Heinz: Medienforschung. In: Grundriss der Volkskunde.<br />

Einführung in die Forschungsfelder der Europäischen Ethnologie.<br />

Herausgegeben von Rolf Wilhelm Brednich. Berlin. Reimer, 2001. S. 563-<br />

585.<br />

Elene Gogiashvili<br />

For the Importance of the Methods of Folkloristic in the Field of the<br />

Interdisciplinary Studies<br />

The most actual methods in folkloristic during the 19 th and 20 th centuries<br />

there has always been both the methods of discovery and text analysis.<br />

The methods of discovery:<br />

- Analysis and evaluation of source materials;<br />

- Field research;<br />

- Research of the audiovisual and the electronic sources (internet, chat,<br />

sms etc.);<br />

The Methods of the text analysis:<br />

- Folkloristic as an ancient research, the same as a „Mythological<br />

Method“;<br />

- Geographic-Historical Method (Theodor Benfey’s theory of<br />

„Transfer“, Andrew Lang’s Anthropological Theory and the „Finnic School“<br />

of Anti Aarne);<br />

- Method of Structuralism (Vladimir Propp, Alan Dundes).<br />

Today in Folkloristic there are more actual methods, methods of Culture<br />

Studies and Social History.<br />

161


162<br />

TinaTin RuduSauri<br />

kulturis sivrcobrivi gavrcelebis<br />

Teoria <strong>anTropologia</strong>Si<br />

difuzionizmi (laT.<br />

(<br />

diffusion - gavrceleba, gaJon-<br />

va) – esaa mimdinareoba <strong>anTropologia</strong>Si, romelic<br />

calkeuli xalxebis kulturis ganviTarebas xsnis<br />

ara maTi damoukidebeli evoluciiT, aramed ZiriTadad<br />

sxva xalxebis kulturul miRwevaTa sesxebiT.<br />

mecnierebma didi xnis win miaqcies yuradReba, rom<br />

kulturuli elementebi araa aucilebeli mocemul<br />

sazogadoebaSi mxolod misi evoluciuri ganviTarebis<br />

Sedegad aRmocendnen, savsebiT SesaZlebelia maTi<br />

sesxebac. swored aseTma damokidebulebam ganapiroba<br />

XIX saukuneSi difuzionizmis, rogorc kulturaTa<br />

Seswavlis meTodis gaCena, romelic gulisxmobda<br />

kulturuli movlenebis gavrcelebas xalxTa Soris<br />

kontaqtebis gziT - migracia, omebi, mogzauroba, vaWroba.<br />

difuzionistebma praqtikulad moaxdines am zogadad<br />

swori debulebis absolutizacia anu CaTvales,<br />

rom sxvadasxva xalxebs erTnairi kulturuli<br />

elementebi mxolod difuziis e.i. sesxebis sxvadasxva<br />

formis meSveobiT uCndebaT da safuZveli daudes axal<br />

mimdinareobas <strong>anTropologia</strong>Si, romelic erTgvar<br />

winaaRmdegobriv reaqcias warmoadgenda evolucionizmis<br />

Teoriaze da cnobilia difuzionizmis saxelwodebiT.<br />

difuzionizmis ukiduresi frTis warmomadgenlebi<br />

cdilobdnen kacobriobis mTeli istoria<br />

kontaqtebamde, Setakebebamde da kulturaTa sesxebagadatanamde<br />

daeyvanaT. evoluciis da, miT ufro,<br />

progresis idea maTTvis miuRebeli iyo. difuzionistebma<br />

evoluciis da erTiani istoriuli procesis<br />

ideas daupirispires kulturuli difuziis idea, rac<br />

gulisxmobda kulturis sivrcobrivi gadaadgilebasa<br />

da gavrcelebas erTi konkretuli centridan an centrebidan.<br />

maTi azriT. kulturuli ganviTarebis sava-


audo sqema ase gamoiyureba _ yvelaze ufro mniSvnelovani<br />

da warmatebuli kulturuli monapovrebi<br />

iqmneba erT mocemul regionSi da Semdeg vrceldebian<br />

stiqiuri difuziis Sedegad. difuzionizmis mizans<br />

warmoadgenda zustad ganesazRvra kulturis an kulturuli<br />

elementebis sivrcobrivi gavrcelebis gzebi<br />

da mimarTulebebi, moexdina am mimarTulebebis rekonstruqcia,<br />

gamoevlina maTi warmoSobis regionebi da<br />

gadaadgilebis droiTi CarCoebi. XIX-XX saukuneebis<br />

mijnaze damoukidebel samecniero mimarTulebad difuzionizmis<br />

Camoyalibeba da misi ganviTareba dakav-<br />

Sirebulia iseTi mecnierebis saxelebTan, rogorebicaa<br />

f. ratceli, l. frobeniusi, f. grebneri, v. Smidti,<br />

v. kopersi, u. riversi da sxvebi.<br />

evolucionizmisgan gansxvavebiT difuzionizmi<br />

egzogenuri Teoriaa anu kulturis zrdas da ganvi-<br />

Tarebas gareSe faqtorebiT xsnis. aseT faqtorebad<br />

calkeuli kulturisTvis iTvleba sxvisi kulturuli<br />

inovaciebis sesxeba. difuzionistebisTvis ucxoa<br />

kulturis anTropologiu-ri gaazreba, maTTvis adamiani<br />

kulturis Semoqmedi ki ara, misi matarebelia. am<br />

mimarTulebis gansakuTrebuli damsaxureba imaSi<br />

mdgomareobas, rom maT SeimuSaves da samecniero<br />

mimoqcevaSi Semoitanes mTeli rigi principulad<br />

mniSvnelovani cneba da problema. kerZod: ucxo kulturaTa<br />

gavrcelebis gzebi da saSualebebi e. w. kulturuli<br />

komunikaciis arxebi. aseTebia: vaWroba, dapyroba,<br />

kolonizacia, migracia, mibaZva da sxva. am mimarTulebis<br />

antievoluciuri xasiaTi imaSic mdgomareobs,<br />

rom biologiur kategoriebs daupirispira<br />

kulturuli kategoriebi. Tu termini evolucia gulisxmobs<br />

biologiuri evoluciis analogias, termins<br />

~difuzia~ ar gaaCnia biologiuri analogi. igi gulisxmobs<br />

ara kulturaTa konkurencias da gamodevnas,<br />

aramed TanamSromlobas, urTierTobas da erTmaneTisgan<br />

siaxlis SeZenas.<br />

ganarCeven difuzionizmis sam ZiriTad variants:<br />

163


• invazionizmi (ing. invasion – SeWra), romelic<br />

sakuTari kulturis ganviTarebas mTlianad<br />

an upiratesad ucxo tomebis SemoWris, samxedro<br />

dapyrobebis an migraciis Sedegad<br />

Tvlis, romelsac Tan axlda ufro maRali<br />

kulturisa da teqnikis Semotana;<br />

• kulturuli centris Teoria, romlis mixedviT<br />

mowinave kultura garkveul centrSi<br />

iqmneba da misi normebisa da Rirebulebebis<br />

ganfena TandaTanobiT xdeba periferiebze.<br />

msoflio centrebad moiazreba Sumeruli<br />

civilizacia, babiloni da egvipte. ingliseli<br />

mecnierebis h. eliot-smitisa da u. j. peris<br />

azriT, arsebobda msoflios mxolod<br />

erTi kulturuli centri _ egvipte. Zveli<br />

egviptelebis mier Seqmnili kultura mTel<br />

danarCen msoflioSi gavrcelda. germaneli<br />

mecnierebis f. deliCisa da h. vinkleris<br />

azriT aseTi kulturuli centri babilonia.<br />

yvelaze Tanmimdevruli am SexedulebebSi<br />

iyo f. grebeneri, romelic Tvlida, rom materialuri<br />

Tu sulieri kulturis yoveli<br />

fenomeni istoriaSi mxolod erT adgilas<br />

da erTxel iqmneba da Semdeg vrceldeba dedamiwaze.<br />

• kulturul-istoriuli skola, romlis mosazrebiTac<br />

kultura viTardeba kulturuli<br />

inovaciebis sivrcobrivi gadaadgilebis<br />

Sedegad ara erTi, aramed ramdenime centridan<br />

e. w. ~kulturuli wreeebidan~. am Teoriis<br />

safuZvelze SemuSavda kulturuli<br />

wreebisa da kulturuli migraciis Teoriebi.<br />

difuzionizmis gavleniT Seiqmna bevri Tanamedrove<br />

sociologiuri da kulturologiuri Teoria.<br />

kerZod: modernizaciis Teoria, migrantTa akultura-<br />

164


ciis Teoria, kroskulturuli gamokvlevebi, kulturuli<br />

inovaciebis Teoria da sxva. difuzionizmi<br />

skandinaviis qveynebSi gavrcelebuli iyo istoriulgeografiuli<br />

mimarTulebis, germaniaSi – kulturuli<br />

wreebis moZRvrebis formiT, xolo amerikis Seer-<br />

Tebul StatebSi kulturuli arealebis Teoriis (ageand-area)<br />

saxiT. inglisSi man heliocentristuli mimar-<br />

Tulebis anu hiperdifuzionizmis forma miiRo, romlis<br />

yvelaze TvalsaCino warmomadge-neli tur heierdalia.<br />

difuzionizmis fuZemdeblad germaneli mecnieri<br />

f. ratceli (1844-1905),<br />

1905), iTvleba romlis konceptualuri<br />

Sexedulebebi gadmocemulia mravaltomian naSromSi<br />

~anTropogeografia~. misi meore mniSvnelovani<br />

naSromia ~dedamiwa da sicocxle~. evolucionistebisgan<br />

gansxvavebiT, romlebic kulturas ganixilavdnen,<br />

rogorc evoluciis saerTo jaWvis erT rgols misi<br />

arsebobis konkretuli pirobebis gauTvaliswineblad,<br />

igi cdilobda Seeswavla kulturis movlenebi konkretul<br />

pirobebTan, pirvel rigSi geografiul pirobebTan<br />

kavSirSi. ratcelis kvlevis ZiriTad sferos<br />

materialuri kulturis elementebis da Sesabamisad<br />

am elementebis matarebeli xalxebis geografiuli<br />

gavrcelebis Taviseburebebi warmoadgenda. materialuri<br />

kulturis sagnebis arCeva kvlevis ZiriTad<br />

obieqtad ganpirobebuli iyo imiT, rom isini kulturis<br />

danarCen aspeqtebTan mimarTebaSi gacilebiT didxans<br />

Zleben da inarCuneben sakuTar formasa da gavrcelebis<br />

areals. xalxebi ratcelis azriT icvlebian,<br />

xandaxan iRupebian da qrebian, xolo sagnebi<br />

ucvlelia. sesxebis procesebTan dakavSirebiT igi<br />

fiqrobda, rom zogierTi sagani (samkaulebi, tansacmeli)<br />

iolad gadaecema xalxidan xalxs, xolo danarCenebi<br />

(aRkazmuloba, liTonis nivTebi) gacilebiT<br />

Znelad. misi azriT aseTi gadaadgilebebis Sedegad<br />

SeiZleboda gvefiqra zogadad kulturaTa sivrcobrivi<br />

gavrcelebis Sesaxeb. igi gamoyofda aseTi gadaa-<br />

165


dgilebis or dasaSveb variants: 1. erTiani kulturu-<br />

li kompleqsis swrafi da mTliani gadatana, rasac<br />

igi akulturacias eZaxda da 2. kulturis calkeuli<br />

elementebis gadatana erTi xalxidan meoreSi, TviT<br />

xalxis gadaadgilebis gareSe.<br />

kulturaTa gadaadgilebis aRsaniSnavad ratcelisTvis<br />

misaRebi iyo ganmazogadebeli cneba ~kulturuli<br />

zona~ an ~kulturuli wre~. am zonis miRma<br />

kulturuli elementebis gavrceleba aixsneboda xalxis<br />

adgilmonacvleobiT, Tumca dasaSvebi iyo gamonaklisi<br />

SemTxvevebic. sxvadasxva xalxTa kulturuli<br />

msgavsebis safuZvlad igi miiCnevda maT Soreul naTesaobas,<br />

xolo kulturuli cvlilebebis mizezad kontaqtebs.<br />

ratcelma SeimuSava difuzionizmis Teoriuli<br />

da meTodologiuri safuZvlebi _ kulturaTa<br />

urTierTzegavlenis aqcentireba, erTi an ramdenime<br />

centris arsebobis idea, kulturuli cvlilebebis<br />

axsna kulturis elementTa sesxebiT _ da Seqmna e. w.<br />

anTropogeografiuli skola, romlis Tanaxmadac ama<br />

Tu im kulturis CamoyalibebaSi gansakuTrebuli mni-<br />

Svneloba eniWeba geografiul garemos, romelsac<br />

adamianTa sazogadoeba egueba da masTan adaptacias<br />

axdens.<br />

difuziuri mimarTulebis erTerTi ZiriTadi Teoriaa<br />

kulturuli wreebis Teoria, romelsac warmoadgenen<br />

f. grebneri da l. frobeniusi<br />

am Teoriis Tanaxmad gansazRvrul geografiul<br />

regionebSi garkveul kulturul niSanTa erToblioba<br />

SesaZlebels xdis calkeuli ~kulturuli provinciebis~--<br />

wreebis gamoyofas. es Teoria aRmocenda<br />

germaniaSi XX saukunis dasawyisSi. ~kulturuli<br />

wre~ warmoadgens kulturis elementTa xelovnurad<br />

Seqmnil erTobliobas, romelic droSi ar viTardeba<br />

da mxolod sxva ~kulturul wreebTan~ geografiul<br />

sivrceSi urTierTobs. gansxvavebul bunebriv garemo-<br />

Si misi gadatanis SemTxvevaSi ganviTareba sxva gziT<br />

warimarTeba da Zvel kulturaTa zemoqmedebis Sede-<br />

166


gad SeiZleba aRmocendes axali kulturuli tipi. am<br />

ideebma SemdgomSi ganviTareba hpoves kulturuli<br />

migraciis TeoriaSi. ~kulturuli wreebis~ Teoriis<br />

mimdevarTa azriT, civilizaciis istoria warmoadgens<br />

kulturuli wreebis garkveul rigs, romelsac<br />

safuZvlad udevs sawyisi kultura.<br />

f. grebneri (1877-1934)<br />

1934) emxroboda kulturuli<br />

wreebis Teorias da amtkicebda, rom kulturuli<br />

elementebi praqtikulad ucvlelia da isini mxolod<br />

sivrcobrivad gadaadgildebian. mas miaCnda, rom calkeuli<br />

kulturuli elementebi erTxel da samudamod<br />

warmoiSoba garkveul adgilas da Semdeg vrceldeba<br />

sxvadasxva teritoriaze. misi azriT kultura materialuri<br />

da sulieri elementebis ubralo konglomerati<br />

an ekleqtikuri erTianobaa, romelTa damakavSirebeli<br />

safuZvlis moZebna sakmaod Znelia. grebnerma<br />

gaanaliza msgavsi kulturuli elementebis (Sromis<br />

iaraRebi, SromiTi Cvevebi, xelovnebis nimuSebi da<br />

sxva) teritoriuli ganawilebis Taviseburebebi da<br />

maTi msgavsebis xarisxi da kulturis istoriaSi gamoyo<br />

12 kulturuli wre, romlebic erTmaneTTan dakavSirebulia<br />

sesxebis sxvadasxva meqanizmiT. igi<br />

kulturul wreebs mWidrod akavSirebda garkveul<br />

eTnosebTan da akeTebda daskvnas, rom kulturuli<br />

cvlilebebi (akulturacia), romlebic ori eTnosis<br />

xangrZlivi kontaqtebis Sedegad Cndeba (kulturuli<br />

wreebis zeddeba), SeiZleba aixsnas axali eTnosis<br />

CamoyalibebiT, rac ewinaaRmdegeba kacobriobis eTnikuri<br />

istoriis kanonzomierebebs. grebneris azriT,<br />

Tu kulturas gadavitanT gansxvavebul bunebriv-geografiul<br />

garemoSi, misi ganviTareba sxva gziT wava<br />

da Zvel kulturebTan urTierTzemoqmede-bis Sedegad<br />

SeiZleba miviRoT axali kulturebi. am ideebma SemdegSi<br />

asaxva hpova kulturuli migraciis TeoriaSi.<br />

grebnerma avstraliisa da okeaneTis Seswavlis magaliTze<br />

mxolod civilizaciis klasobrivamdel stadiaze<br />

gamoyo 6 aseTi kulturuli wre. gansxvavebuli<br />

167


mosazreba gaaCnda cnobil avstriel arqeologsa da<br />

eTnografs o. Mmengins, romelic naSromSi ~qvis xanis<br />

msoflio istoria~, pirvelyofili sazogadoebis istorias<br />

ganixilavda rogorc sami ZiriTadi kulturuli<br />

wrisadmi kuTvnili calkeuli tomebis migraciis<br />

Sedegs. kulturis istoriis movlenebis sistematizaciisas<br />

difuziuri meTodis gamoyenebis evristikam<br />

ganapiroba difuziuri Teoriis Semdgomi ganviTareba<br />

<strong>anTropologia</strong>Si. grebneris mier SemoTavazebuli<br />

artefaqtebis teritoriuli ganawilebis analizis<br />

meTodika da kulturuli wreebis gamovlenis<br />

tendencia dRemde gamoiyeneba calkeul gamokvleveb-<br />

Si.<br />

l. frobeniusis (1873-1928)<br />

1928) saxels ukavSirdeba<br />

Teoria kulturis, rogorc gansakuTrebuli socialuri<br />

organizmis Sesaxeb, romelsac suli (peideum)<br />

gaaCnia. igi Tvlida, rom kulturis gadaadgilebis<br />

ori SesaZlebeli forma arsebobs: 1. kulturis damoukidebeli<br />

gadaadgileba xalxis gareSe (kulturuli<br />

migracia) da 2. eTnikuri migracia anu kulturis<br />

adgilmonacvleoba mis matarebel xalxTan erTad.<br />

adamians frobeniusis TeoriaSi meorexarisxovani<br />

adgili ukavia. kulturuli wreebis gamoyofis procesSi<br />

misTvis mniSvnelovania msgavs niSanTa garkveuli<br />

raodenobis arseboba am Tu im teritoriaze. igi<br />

kulturis biologiuri Teoriis mimdevaria anu<br />

Tvlis, rom kultura, rogorc cocxali organizmi,<br />

ibadeba, cocxlobs da kvdeba. axali kultura<br />

mxolod ZvelTan urTierTobiT da misi zemoqmedebiT<br />

ibadeba. afrikaSi amis Sesabamisad igi erTmaneTisgan<br />

ganasxvavebda ori tipis kulturas ~teluriul-eTiopur-patriarqalurs`<br />

da ~qtonur-qamitur-matriarqalurs~.<br />

teluriuli misi gansazRvriT niSnavs miwidan<br />

amozrdils, xolo qtonuri miwaSi Cazrdils. orive<br />

tipis kultura mWidrodaa dakavSirebuli mcenareul<br />

samyarosTan. ~teluriuli~ afrikis savanebSi Caisaxa,<br />

xolo ~qtonuri~ saharasa da Crdilo afrikaSi. es<br />

168


kulturebi frobeniusis azriT gansxvavdeba maTSi<br />

Cadebuli tendenciebiT (ideebiT). pirveli erTgvarad<br />

miiswrafis zeviT, rac mJRavndeba sulieri da materialuri<br />

kulturebis TaviseburebaSi, romelsac axasiaTebs<br />

ximinjebiani sacxovrebeli, beRlebi, fexiani<br />

sawolebi. am kulturis `suli~ mcenaresaviT zeviT<br />

izrdeba. adamianic am kulturaSi zemoTken iswrafvis<br />

asakobrivi klasebis ierarqiul safexurebze, maTi<br />

RmerTebi miuwvdomel simaRleze binadroben, es patriarqaluri<br />

kulturaa. ~qtonuri~, matriarqaluri<br />

kultura cdilobs miwis wiaRSi Cazrdas. mas axasia-<br />

Tebs miwisqveSa sacxovreblebi, Wirnaxulis sawyobebi,<br />

miwis Rumelebi, sawoli-Wilofebi, Sexeduleba<br />

sulTa miwisqveSa samyofelis arsebobis Sesaxeb da<br />

sxva.<br />

amrigad, igi ganasxvavebda qaluri da mamakacuri<br />

sawyisis kulturebs da Tvlida rom erTi matriarqaluria,<br />

meore ki patriarqaluri. mogvianebiT man es<br />

definicia dasavluri da aRmosavluri tipis kulturebiT<br />

Secvala. aRmosavleTs misi azriT axasiaTebs<br />

~gamoqvabulis~ grZnoba, uZraoba, fatalizmi, xolo<br />

dasavleTs ~siSoris grZnoba~, dinamika, pirovnebisa<br />

da Tavisuflebis ideis arseboba.<br />

avstriaSi difuzionizmi warmodgenilia ~kulturul-istoriuli~<br />

anu ~venis~ skoliT, romlis fu-<br />

Zemdebelia v. Smidti (1868-1954).<br />

1954). mis saxelTan dakavSirebulia<br />

~Tavdapirveli monoTe-izmis Teoria~, romelic<br />

emyareboda grebneris kulturuli wreebis Teorias,<br />

kolmanis ~pigmeur~ Teorias da a. lengis mosazrebas<br />

pirvelyofil adamianebSi erTi RmerTis<br />

arsebobis gancdasTan dakavSirebiT. Smidtis ZiriTadi<br />

naSro-mia ~RmerTis ideis warmoSoba~, romelSic<br />

igi amtkicebda, rom adamianebisTvis monoTeizmi anu<br />

erTi RmerTis arsebobis grZnoba Tandayolilia da<br />

amis dasamtkiceblad iyenebda Sveicarieli biologis<br />

kolmanis Teorias, romlis mixedviTac msoflios<br />

juja mosaxleoba _ pigmeebi kacobriobis saerTo So-<br />

169


euli warsulia anu adamianebis ganviTarebas Tan<br />

axlda maTi simaRleSi zrda da Cveni winaprebi bevrad<br />

ufro tanmorCilebi iyvnen iseve, rogorc Tanamedrove<br />

pigmeebi. amasTan, pigmeebs swamT erTi Rmer-<br />

Tis arseboba da am logikiT SeiZleba davuSvaT, rom<br />

adamianebsac uxsovari droidan axasiaTebdaT mono-<br />

Teizmi, xolo religiuri azrovnebis primitiuli<br />

formebis arseboba adrindeli monoTeizmis damaxinjebis<br />

Sedegia.<br />

XX saukunis ocian wlebSi difuzionizmis popularobam<br />

kleba daiwyo. es imiT iyo gamowveuli, rom<br />

aSkarad gamoikveTa xelovnurad Seqmnili ~kulturuli<br />

wreebis~ Seusabamoba empiriuli kvlevis Sedegeb-<br />

Tan. amerikis SeerTebul StatebSi difuzionizmi ufro<br />

tenedencias warmoadgenda, vidre dominant mimar-<br />

Tulebas kulturis kvlevebSi. kulturaTa gavrcelebis<br />

Taviseburebebis Seswavla amerikeli anTropologebis<br />

mier ZiriTadad indieli tomebis magaliTze<br />

xdeboda. difuziuri ideebis yvelaze mkafio warmomadgeneli<br />

aq k. uisleri (1870-1947)<br />

1947) iyo. igi calkeuli<br />

kulturuli elementis (Cveuleba, ritualebi) farTo<br />

gavrcelebas maT xandazmulobas ukavSirebda, xolo<br />

lokalur, SezRudul arsebobas axalgazrdobiT<br />

xsnida da Sesabamisad maT axladdanergilad miiCnevda.<br />

indielTa kulturuli kontaqtebis analizis Sedegad<br />

man Camoayaliba kulturuli difuziis zogadi<br />

kanoni: anTropologiur Taviseburebs gaaCniaT saku-<br />

Tari warmoSobis centridan yvela mimarTulebiT difuzirebis<br />

tendencia. Mmsgavs mosazrebas imeorebda e.<br />

sepiri. A<br />

a. krioberma mimoqcevaSi Semoitana ~stimulis<br />

difuziis~ cneba, romelic gulisxmobda im garemoebebis<br />

aRweras, romlebic ganapirobebdnen ideaTa kompleqsis<br />

danergvas axal kulturaSi. amasTan erTad,<br />

misTvis danarCeni avtorebisgan gansxvavebiT bevrad<br />

ufro mniSvnelovani iyo ara kulturis elementebis,<br />

aramed ideebis difuziis procesebis kvleva. didi<br />

170


mniSvneloba eqceoda difuziis procesebs r. diqsonis<br />

samecniero SromebSi. Mman erTmaneTisgan gamijna pirveladi<br />

difuzia _ mocemuli kulturis CarCoebSi<br />

romelime inovaciis gavrceleba da meoradi difuzia<br />

anu kulturis elementTa gadanacvleba arealis<br />

(kulturuli sivrce) sazRvrebs gareT, misi gavrceleba<br />

sxva xalxSi.<br />

britanuli difuzionizmis damaarseblad iTvleba<br />

u. riversi (1864-1922),<br />

1922), romelic cdilobda Tavi daeRwia<br />

evolucionizmisa da difuzionizmis ukiduresobebisgan.<br />

axali kulturebis aRmocenebas igi ganixilavda<br />

gadasaxlebaTa talRebis urTierTzemoqmedebis<br />

Sedegad da okeaneTis magaliTze amtkicebda, rom<br />

imigrantebis yovel axal nakads adgilobriv kulturaSi<br />

aucileblad Sehqonda sakuTari kulturuli<br />

elementebi. dasrulebuli saxe inglisurma difuzionizmma<br />

miiRo g. eliot-smitisa (1871-1937) 1937) da u. j.<br />

peris (1877-1949)<br />

1949) mecnierul Semoqmedeba-Si. am mimarTulebas<br />

xSirad ~hiperdifuzionizms~ anu ~panegvitizms~<br />

uwodeben. es ganpirobebulia maTi samecniero kvlevis<br />

sferoTi, kerZod gansakuTrebuli interesiT egviptis<br />

mimarT. eliot-smitma egviptisa da misi momijnave regionebis<br />

kvlevis Sedegad yuradReba miaqcia Zvelegvipturi<br />

kulturis zogierTi maxasiaTeblis (mag. mumificirebis<br />

tradicia) msgavsebas sxva xalxebis kulturebTan,<br />

maT Soris iseTisac, romlebic egviptisagan<br />

Zalian daSorebul teritoriebze cxovrobdnen.<br />

gansxvavebuli xalxebis saerTo kulturuli elementebis<br />

SedarebiTma analizma igi miiyvana daskvnamde,<br />

rom Zv. welTaRricxvis daaxl. IX-VIII saukuneebSi<br />

egvipteSi Casaxuli kultura mTel danarCen msoflioSi<br />

gavrcelda, aRmosavleTiT pirvel rigSi arabeTisa<br />

da sparseTis yuris, indoeTisa da ceilonis<br />

gavliT indoneziaSi da Semdgom kidev ufro aRmo-savleTiT<br />

okeaneTSi. aqedan pirveladi kulturis nimu-<br />

Sebi wynari okeanis CrdiloeTidan amerikaSi moxvdnen.<br />

aseT pirvelad kulturad eliot-smiti miiCnevda<br />

171


megaliTuri Zeglebis mSeneblobis tradicias, micvalebulTa<br />

mumificirebas, mzisa da gvelis kultis<br />

arsebobas, feiqrobas, winadacveTas, yurebis gaxvretisa<br />

da dagrZelebis xelovnebas da a. S. Ees mosazrebebi<br />

man daasabuTa naSromebSi ~adreuli kulturebis<br />

migraciebi~ da ~kacobriobis istoria~.<br />

msgavs Sexedulebebs iziarebda agreTve u. peri<br />

naSromebSi ~megaliTuri kultura indoneziaSi~ da<br />

~mzis Svilebi~. Mmisi SexedulebiT kulturis istoriul<br />

ganviTarebaSi mkafiod ganirCeva ori gansxvavebuli<br />

Sre: SemgrovebelTa da monadireTa Tavdapirveli<br />

primitiuli kultura da mSeneblobis xelovnebaze,<br />

miwaTmoqmedebasa da liTonis damuSavebaze damyarebuli<br />

maRali kultura. es ukanaskneli misi azriT.<br />

swored egvipteSi Caisaxa. perim metismetad gaafarTova<br />

pirveladi kulturuli elementebis nusxa<br />

da miakuTvna mas qvis piramidebi, sarwyavi miwaTmoqmedeba,<br />

meTuneoba, metalurgia, margalitis mopoveba,<br />

mzis kulti, miwamoqmedebasTan dakavSirebuli adamianis<br />

msxverlSewirvis tradicia da sxva. misi azriT es<br />

arqauli, maRali kultura egvipteSi Caisaxa da Semdeg<br />

mTel dedamiwaze gavrcelda, am kulturebis gadamtanebi<br />

iyvnen liTonisa da Zvirfaseulobis (margaliti,<br />

firuzi) maZiebelebi, romlebic zogierT, gansakuTrebiT<br />

madneuliT mdidar adgilebSi, mkvidrdebodnen<br />

da xandaxan aborigen mosaxleobasac Seereodnen.<br />

ase aRmocenda arsebuli kulturuli mravalferovneba.Aaqedan<br />

gamomdinare naTelia, rom u. peri<br />

kulturuli ganviTarebis erTaderT SesaZleblobad<br />

sesxebas miiCnevda.<br />

difuzionizmma axali sicocxle meore msoflio<br />

omis Semdgom periodSi SeiZina, rodesac gaaqtiurda<br />

transokeanuri kontaqtebis kvlevis perspeqtivebi.<br />

am periodSi gaCnda norvegieli mecnieris, mogzaurisa<br />

da mweralis tur heierdalis (1914-2002),<br />

cnobili<br />

mosazreba amerikis aborigeni mosaxleobis<br />

transokeanuri mogzaurobebis SesaZleblobis Sesa-<br />

172


xeb. es aris mecnieri, romelic emxroba panegviptizms<br />

anu hiperdifuzionizmis Teorias, romlis Tanaxmad<br />

sakacobrio civilizaciis akvani egviptea. igi Tvlida,<br />

rom okeaneTis kunZulebis gansaxleba aRmosavle-<br />

Tidan moxda. miiCnevda, rom uZveles mezRvaurebs SeeZloT<br />

okeaneebis (maT Soris wynari da atlantis)<br />

gadalaxva da, Sesabamisad, adamianebi uxsovari droidan<br />

axerxebdnen samxreT amerikidan okeanis gavliT<br />

mogzaurobas. amiT mas surda daemtkicebina ~Zveli<br />

samyaros~ kulturuli zegavlenis SesaZlebloba kolumbadel<br />

amerikaze. heierdali ara mxolod Teoriulad<br />

ikvlevda aseT SesaZleblobebs, aramed TviTon<br />

curavda uZvelesi meTodiT damzadebuli tivebiT.<br />

heierdalis Sexedulebebi nawilobriv dadasturda<br />

1980-an wlebSi, rodesac Crd. perus teritoriaze<br />

arsebuli piramidebis gaTxrebisas, romlebic daaxloebiT<br />

900 wlis winaa aSenebuli, man aRmoaCina stela<br />

zustad iseTi tivis gamosaxulebiT, rogorsac<br />

igi am wlebis ganmavlobaSi agebda. 1993 wels kanaris<br />

kunZulebze borcvebis gaTxrebisas man aRmoaCina<br />

guanCos uZvelesi xalxis mier (romelic XV saukune-<br />

Si espanelebma amowyvites) agebuli piramidebi.<br />

zogadad rom CamovayaliboT difuzionizmis arsi<br />

SemdegSi mdgomareobs:<br />

• kulturuli elementebi mibmulia geografiul<br />

garemoze;<br />

• kulturis ganviTarebis ZiriTadi faqtorebia -<br />

sesxeba, gadatana, Sereva. amasTan, xdeba ara<br />

mxolod materialuri, aramed sulieri kulturis<br />

(ideologia, miTologia, religia) elementebis<br />

gadatana;<br />

• moZiebuli masalis sistematizeba iseTi saxiT<br />

xdeba (eTnikuri kartografireba), rom naTlad<br />

ikveTeba kulturul modelTa warmoSobis epicentrebi<br />

(eTnogenezis kerebi) da gavrcelebis<br />

gzebi;<br />

173


• yoveli kultura ganixileba masSi TviTmyofadi<br />

an nasesxebi elementebis siWarbis mixedviT.<br />

• kulturis TiToeuli elementi ganixleba, rogorc<br />

gansazRvruli geografiuli da eTnikuri<br />

warmoSobis movlena<br />

damokidebuleba am Teoriis mimarT araerTgvarovania.<br />

igi garkveuli winaaRmdegobebis Semcvelia,<br />

romelTagan erT-erTi mTavaria geografiuli faqtoris<br />

rolisa da mniSvnelobis Sefa-sebis gadaWarbeba<br />

kulturis elementebis Seqmnis procesSi da Sesabamisad<br />

adamianis, rogorc Semoqmedis, rolis daknineba.<br />

Tumca difuzionistebis ideebi praqtikulad Tanmimdevruli<br />

da produqtiulia. maT SeimuSaves kulturis<br />

elementTa Semadgeneli nawilebis Sedarebis, analizis<br />

da msgavseba-gansxvavebis dadgenis meTodebi da,<br />

rac mTavaria, daiwyes kulturis droiT-sivrcobrivi<br />

maxasiaTeblebis kvleva.<br />

gamoyenebuli literatura:<br />

1. Белик А., Культурология: антропологические теории<br />

культур, М., 1999<br />

2. Лурье С., Историческая этнология, М., 1997<br />

3. Емельянов Ю., Основы культурной антропологии, Спб,<br />

1994<br />

4. Ember C, Ember M., Cultural Anthropology, 2004<br />

5. Lavenda R., Schultz E., Core concepts in cultural<br />

anthropology, 2005<br />

6. Scupin Raimond, Cultural Anthropology, 2006<br />

7. Wulf Ch., Handbuch historische Anthropologie, 1997<br />

Tinatin Ghudushauri<br />

Theory of Culture Spatial Dispersion in Anthropology<br />

Diffusionism (Lat. diffusio- disperse, leak out) – is a trend which<br />

explains development of culture of certain folks not by their<br />

independent evolution, but mainly by borrowing cultural<br />

174


achievements of other people.<br />

Diffusionists have put the idea of evolution and the united<br />

historical process opposite to the idea of cultural diffusion that implied<br />

spatial relocation of culture and its dispersion from one specific<br />

center, or centers.<br />

In their opinion, a possible scheme of cultural development looks<br />

like this way: the most important and successful cultural achievements<br />

originate from one specific region and disperse afterwards as a result<br />

of elemental diffusion.<br />

The goal of Diffusionism was to define the ways and directions of<br />

spatial dispersion of culture or cultural elements clearly, reconstruct<br />

these directions and identify their source regions and time frames of<br />

relocation.<br />

Establishing Diffusionism as an independent scientific direction<br />

and its development at the turn of the 20 th century is associated with<br />

names of the scientists like F.Ratzel, R. Frobenius, F. Graebner, W.<br />

Schmidt, W. Koppers, V. Rivers and others.<br />

Unlike evolutionism, Diffusionism is an exogenous theory i.e. it<br />

explains the growth and development of culture by external factors.<br />

Borrowing cultural innovations is considered to be such a factor for<br />

certain cultures. Anthropological comprehension of culture is strange<br />

for Diffusionists. For them, an individual is not the creator of culture<br />

but its carrier.<br />

The particular merit of this direction is, that they elaborated<br />

principally important notions and problems and brought them into<br />

scientific circulation, in particular: ways and means of foreign culture<br />

development, so called cultural communication channels, such as:<br />

trade, conquest, colonization, migration, imitation etc.<br />

There are three main variants of Diffusionism: Invasionism,<br />

Theory of Cultural Center, and Cultural-Historic School.<br />

Diffusionism fostered the creation of many modern sociological<br />

and culturological theories, in particular: Theory of Modernization,<br />

Theory of Migrants’ Acculturation, cross-cultural researches, Theory<br />

of cultural Innovations and others.<br />

In general, the main idea of Diffusionism is the following:<br />

Cultural elements are linked to the geographic environment;<br />

• Main factors of culture development are: borrowing,<br />

transmission and fusion. Besides, not only material, but also<br />

175


the elements of spiritual culture (ideology, mythology, and<br />

religion) are transferred.<br />

• The collected material is systemized (ethnical cartography) in<br />

a way, that source epicenters of cultural models (ethnogeny<br />

hearths) and ways of dispersion are clearly expressed;<br />

• Each culture is reviewed according to abundance of selfidentical<br />

or borrowed elements in it.<br />

• Each element of culture is reviewed as a phenomenon having<br />

specific geographic and ethnical origin.<br />

The approach toward this theory is not homogenous. It consists<br />

of certain contradictions. One of the main ones is going beyond<br />

the assessment of role and significance of a geographic factor in<br />

the process of creating elements of culture and therefore decaying<br />

the role of an individual as of the creator. However, ideas of<br />

Diffusionists are practically consistent and productive. They<br />

elaborated methods for comparing, analyzing the constituent parts<br />

of elements of culture and for defining their similarities and<br />

differences. Moreover, they started to study time-spatial<br />

characteristics of culture.<br />

lavrenti janiaSvili<br />

nacionaluri politikis koncefcia da<br />

meTodologiuri<br />

inovacia rusul eTnologiaSi<br />

me-20 saukunis bolos aSkara gaxda, rom kacobrioba<br />

Tvisebrivad axal epoqaSi Sevida, romlis safuZvelic<br />

erTi SexedviT liberaluri Rirebulebebi<br />

unda yofiliyo. Tumca male gairkva, rom perspeqtiva,<br />

TiTqos didi saxelmwifoebis interesTa prioritetuloba<br />

da Sesabamisad seriozuli konfliqtebi warsuls<br />

Cabardeboda ufro miraJia vidre realoba.<br />

eTnikuri da religiuri dapirispirebebi ”axali msofliosTvisac”<br />

ar aris ucxo.<br />

postsabWour sivrceSi momxdarma politikurma<br />

176


da ekonomikurma kataklizmebma Taviseburi daRi daasva<br />

am teritoriaze warmoqmnil axal politikur<br />

erTeulebs. damoukidebeli saxelmwifoebi dadgenen<br />

dilemis winaSe ganesazRvraT politikuri orientirebi<br />

da mecnierul safuZvlebze damyarebuli ganviTarebis<br />

koncefciebi SeeqmnaT. sabWoTa kavSiris adgilze<br />

pretenzia ganacxada ruseTma. gaCnda Sesabamisi<br />

geopolitikuri Teoriac, romelic apriorad iRebs<br />

orpolusiani msoflios arsebobas, sadac dapirispireba<br />

gardauvalia. cxadi gaxda, rom ruseTi cdilobs<br />

hegemonobis SenarCunebas am teritoriaze da saTanado<br />

inteleqtualuri da materialuri resursebis mobilizaciasac<br />

axorcielebs. unda iTqvas rom, moskovi<br />

tradiciulad did mniSvnelobas aniWebs eTnopolitikuri<br />

procesebis regulirebas, rac warmoudgenelia<br />

eTnikur erTobaTa Taviseburebebis Semsawvleli<br />

mecnierebebis ganviTarebis gareSe.<br />

xalxis (eTnosis) Seswavla rusul eTnografiul<br />

skolaSi tradiciulad yuradRebis centr-Si iyo moqceuli.<br />

termini (eTnosi) ruseTSi samecniero mimoqcevaSi<br />

Semovida XX s-is pirveli naxevridan. erT-erTi<br />

pirvelTagani vinc igi gamoiyena iyo sergei Sirokogovori.<br />

eTnografiis gansakuTrebul amocanas imTaviTve<br />

warmoadgenda periferiebSi mcxovrebi SedarebiT<br />

mcire socialuri an religiuri jgufebis kvlevac.<br />

mcire subeTnikuri da eTnokonfesiuri jgufebi<br />

aseve moiazrebodnen kvlevis sagnad, magram mxolod<br />

im xalxze (eTnosebze) sruli warmodgenis Sesaqmnelad,<br />

romelsac isini ekuTvnodnen.<br />

ukanasknel xanebSi rusul eTnologiaSi Tanda-<br />

TanobiT Semovida terminebi “kulturuli <strong>anTropologia</strong>”<br />

da “socialuri <strong>anTropologia</strong>”. <strong>anTropologia</strong>,<br />

rogorc <strong>mecniereba</strong> adamianis Sesaxeb bunebrivia,<br />

jer kidev gasul saukuneebSi (sabWoTa epoqamde) iyo<br />

177


moqceuli rusi mecnierebis TvalsawierSi. 18 im xaneb-<br />

Si es problematika mTels msoflioSi aqtualuri<br />

iyo. amasTanave, calke individis Seswavla misi xasia-<br />

TiT, temperamentiT, fizikuri monacemebiT, fsiqikuri<br />

wyobiT sabolood erTad aRebuli ama Tu im xalxis<br />

azrovnebis, Semoqmedebis, potencialur SesaZleblobebs<br />

asaxavs da aqedan gamomdinare maTi qcevis prognozirebis<br />

saSualebas iZleva. am tipis kvlevas, ra<br />

Tqma unda, ruseTi Tavisi geostrategiuli gaTvlebis<br />

gansaxorcieleblad xelidan ar gauSvebs. 19<br />

kulturulsa da socialur <strong>anTropologia</strong>s Soris<br />

gansxvavebas xedaven Seswavlis saganSic. kulturuli<br />

anTropologiis ZiriTad sagnad iTvleba kultura<br />

romelic gansaxierebulia, sagnebSi, sityvebsa<br />

da qmedebebSi. eTnografebi swavloben ZiriTadad mis<br />

im nawils, romelic calkeuli xalxebis specifikas<br />

warmoadgens. anTropologisaTvis ki simZimis centri<br />

SeiZleba sxva iyos, mag motocikletistebis gaerTianeba,<br />

roca is garkveuli niSnebiT da TviTSegnebiT<br />

gamoirCeva. 20<br />

me-20 s-is 90-iani wlebidan ruseTSi yalibdeba<br />

Taviseburi eTnikuri situacia, rasac mravali faqtori<br />

ganapirobebs. istoriul mravalferovnebas daemata<br />

metad specifikuri eTnomigraciuli nakadebi. amitomac,<br />

sagareo politikuri strategiis garda, ruse-<br />

Tis politikurma da samecniero wreebma imTaviTve<br />

didi adgili dauT-mes qveynis saSinao ganviTarebis<br />

strategiis Seqmnas. 1996 wels gamovida ruseTis prezidentis<br />

brZanebuleba ruseTis federaciis saxelmwifo<br />

nacionaluri politikis koncefciis Sesaxeb<br />

18<br />

Тишков В.А. Реквием по этносу: исследования по социально – культурной<br />

антропологии. М.2003; Арутюнов С.А. Рыжакова С.И. Культурная<br />

Антропология. М. 2004<br />

19 p. yifiani, eTnologiuri mecnierebis meTodologiisaTvis,<br />

qarTuli eTnologia I, Tb., 2005, gv. 67.<br />

20 Арутюнов С.А. Рыжакова С.И. Культурная Антропология. М. 2004<br />

с.15-17<br />

178


(“Концепция государственной национальной политики Российской<br />

Федерации.”).<br />

v. tiSkovi ase gansazRvravs nacionaluri saxelmwifo<br />

politikis arss ”Национальная политика" - это политика<br />

обеспечения национальных (государственных) интересов<br />

страны и российского общества на внутренной и международной<br />

арене.” 21<br />

qveynis SigniT nacionaluri koncefciis ZiriTad<br />

mizans warmoadgens sxvadasxva eTnikuri identobis<br />

mqone moqalaqeTa saerTorusul saxelmwifoSi integracia.<br />

ZiriTadi aqcenti am dros keTdeba ara am adamianTa<br />

eTnokulturuli Taviseburebebis SenarCunebaze,<br />

aramed maT srul asimilaciaze. “ Эта двойная стратегия<br />

больше отвечает интересам рядовых граждан разных национальностей,<br />

которые хотят, чтобы их дети разговаривали без акцента<br />

и писали сочинение без ошибок на русском языке, чтобы<br />

поступить в хороший вуз и получить образование”. 22 amasTan,<br />

gasaTvaliswinebeli iyo faqtorebi, romlebic xels<br />

SeuSlida amgvar “integracias” – pirvel rigSi calkeul<br />

eTnikur erTeulTa miswrafebam TviTmyofadobis<br />

SenarCunebisTvis, SeiZleba ukiduresi gamoxatulebebi<br />

miiRos (SeiaraRebuli gamosvlebi, religiuri<br />

dapirispirebebi da a.S.). amave dros ruseTi rCeba<br />

qveynad sadac Zalze maRalia samuSao emigracia. Sesabamisad,<br />

sakmaod maRalia eTnikur diasporaTa aqtivobis<br />

xarisxi, rac istoriul samSoblosTan eTnikuri<br />

da religiuri kavSirebis SenarCunebisken swrafvaSic<br />

gamoixateba, rac SeusabamobaSi modis ruseTis<br />

nacionaluri politikis miznebTan. “qveynis diasporizacia<br />

unda SeCerdes. saxelmwifos moqalaqeebi ar SeiZleba<br />

diasporad iTvlebodnen, iseve rogorc diaspora<br />

ver iqneba moskovSi mcxovrebi CeCnuri an TaT-<br />

21 Тишков В. Как обновить концепцию национальной политики // Бюллетень<br />

Сети этнологического мониторинга и раннего предупреждения<br />

конфликтов, N48, 2003<br />

22 iqve<br />

179


uli Temi. sxvagvarad diasporas unda mieweros saxelmwifos<br />

mosaxleobis TiTqmis naxevari” 23<br />

XX saukunis bolos ganviTarebuli migraciuli<br />

procesebis Sesaxeb mniSvnelovani azrTa sxvadasxvaoba<br />

arsebobs sazogadoebaSi, gansakuTrebiT, masmediasa<br />

da samecniero wreebSi. erTi mxriv, xdeba sazogadoebis<br />

stereotipizacia migrantTa sawinaaRmdegod 24 , meore<br />

mxriv migraciuli politikis gansazRvrisas<br />

Zalze kargad esmiT migraciis pozitiuri roli ruseTisaTvis.<br />

25<br />

saxelmwifo migraciuli politikis SemuSavebaze<br />

garkveul zemoqmedebas sxvadasxva faqtorebi axdens.<br />

xelisuflebis nebas asruleben calkeuli saxelmwifo<br />

moxeleebi, xolo axmovaneben mediis warmomadgenlebi.<br />

zogjer mediaSi es debulebebi araadekvaturi<br />

formiT aris gamoTqmuli da sazogadoebaSi stereotipebis<br />

formirebas emsaxureboda. mag. b. jerelievski<br />

miiCnevs, rom [arakeTilganwyobil migrantebs] “SeuZliaT<br />

ara marto mowyviton umsxvilesi SavizRvispira<br />

23 iqve<br />

24 Осипов А.Г., Идеология "миграционной политики" как элемент конструирования<br />

этнической конфликтности (на примере Краснодарского и<br />

Ставропольского краев. Интернет-версия: http://www.igpi.ru/info/people/<br />

osipov/krasnodar_stavr.html; О соблюдении Российской Федерацией<br />

Международной конвенции о ликвидации всех форм расовой дискриминации<br />

Альтернативный доклад НПО. 2002 г. Интернет-версия:<br />

http://www.hro.org/docs/reps/race/ index.htm; Региональная общественная<br />

организация «краснодарский правозашитний центр», мониторинг проявлений<br />

национализма, ксенофобии и нетерпимости в Краснодарском<br />

Крае. Доклад/ Интернет-версия: http://www.hro.org/krasnodar; Э. Паин,<br />

Этнополитический экстремизм в России: социально-культурные истоки<br />

и причины неэффективности принимаемых мер противодействия Этническая<br />

ситуация и конфликты в государствах СНГ и Балтии. Ежегодный<br />

доклад Сети этнологического мониторинга и раннего предупреждения<br />

конфликтов, 2004 / Под ред. В. Тишкова и Е. Филипповой. М., 2005<br />

25 Тишков В. Закон о гражданстве, миграции и межэтнические отношения<br />

//Бюллетень Сети этнологического мониторинга и раннего предупреждения<br />

конфликтов, N41, 2002.<br />

180


porti, novorosiiski, yvela satransporto magistrals,<br />

aramed _ moaxdinon qveynis mTeli infrastruqturis<br />

paralizeba” 26 . rogorc wesi, amgvari analizi<br />

dafuZnebulia xelisuflebis umaRlesi Tanamdebobis<br />

pirTa calkeul gancxadebebze. uzarmazari<br />

safrTxis Semcvelad moiazreba strategiuli daniSnulebis<br />

obieqtebTan siaxloves “eTnikur migrantTa<br />

kompaqturi dasaxlebebi.” amgvar obieqtebad miCneulia:<br />

rkinigzis sadgurebi, federaluri gzebi, nav-<br />

Tobterminalebi, aerodromebi, sasmeli wylis sacavebi,<br />

eleqtrosadgurebi da sxv.<br />

sayuradReboa, rom migrantebs xSirad aniWeben<br />

mtruli ”erzac obieqtebis” rols, e.i. xdeba “damcavi<br />

sarqvlebis” Teoriis praqtikaSi gatareba. am Teoriis<br />

arsi mdgomareobs konfliqtis saSualebiT daZabuli<br />

situaciis ganmuxtvaSi. daZabulobis ganmuxtvisaTvis<br />

SeiZleba gamoyenon erzac obieqtebi (damcavi sarqvlebi),<br />

romlebzec miimarTeba agresia. Tu aseTi obieqtebi<br />

ar arsebobs SeiZleba maTi xelovnuri Seqmnac. 27 am Sem-<br />

TxvevaSi ar iTvaliswineben, rom, sinamdvileSi, sazogadoebaSi<br />

stabilurobis SenarCuneba advildeba, Tu umciresobebi<br />

srulfasovan monawileobas Rebuloben dominanti<br />

sazogadoebis politikur da kulturul cxovrebaSi.<br />

28<br />

imavdroulad, samecniero wreebSi gvxvdeba gansxvavebuli<br />

msjelobac. Чтобы исправить негативную тенденцию<br />

нескольких последних лет, когда многие молдаване и<br />

украинцы стали предпочитать уезжать на заработки не в Россию,<br />

а в Турцию, Болгарию, Грецию или Италию, нужно внести до-<br />

26 Б. Джерелиевский, Спецназ России, №:06(68), Кубань: признак Kосово.<br />

27 Меликишвили Л., Полиэтническое общество и конфликт. Тб., 1998, с.<br />

10-11.<br />

28 l. meliqiSvili, konfliqturi situaciebi polieTnikur sazogadoebaSi,<br />

proeqtis avtori l. meliqiSvili, mSvidobisa, demokratiisa<br />

da ganviTarebis kavkasiuri instituti, Tbilisi, 1998, gv.1<br />

181


полнение к принятому закону о гражданстве и установить для<br />

жителей постсоветских государств облегченные режим въезда,<br />

получения права на работу и обретения гражданства. Этот вопрос<br />

имеет не только экономическое, по и политическое значение. Чем<br />

больше молдаван будет зарабатывать себе на жизнь в России, тем<br />

меньше будет антироссийских митингов в Кишиневе. 29<br />

zemoxsenebuli situaciidan gamomdinare dRis<br />

wesrigSi dadga meTodologiuri inovaciebis ganxorcieleba<br />

kulturologiur disciplinebSi, raTa rusul<br />

<strong>mecniereba</strong>s Seesrulebina praqtikuli amocanebi<br />

da amasTanave fexi aeba dasavluri skolebisTvis.<br />

inovaciebs saTaveSi Caudga humanitar mkvlevarTa axali<br />

Taoba. 30 am midgomis saprogramo dokumentad SeiZleba<br />

CaiTvalos “reqviemi eTnosze”, romelSic mocemulia<br />

sabWoTa ideologiuri paradigmis e. w. primordializmis<br />

kritika da gadmocemulia postmodernistuli<br />

anu konstruqtivistuli idea. primordialuri<br />

midgomis Tanaxmad eTnikuroba avtomaturad yalibdeba<br />

iseTi obieqturi mocemulobebis Sedegad<br />

rogoricaa _ ena, fizikuri Tvisebebi, religia, tradiciul-yofiTi<br />

da yoveldRiuri kulturis Taviseburebi.<br />

konstruqciuli midgoma ki aqcents akeTebs adamianTa<br />

mier garemomcveli realobis aqtiur SemoqmedebiT<br />

intepretaciaze. am azris Tanaxmad, obieqturi<br />

mocemulobani warmoadgens mxolod amgvari saxis interpretaciis<br />

nedleuls. erTidaigive obieqtur safu-<br />

Zvlebs adamianebma SeiZleba sxvadasxva mniSvneloba<br />

miscen TavianTi konkretuli interesebis da situaciis<br />

Sesabamisad. magaliTad, eTnikuri identobis gansazRvrisas<br />

SeiZleba aqcenti gakeTdes xan enaze, xan<br />

29<br />

Тишков В. Закон о гражданстве, миграции и межэтнические<br />

отношения //Бюллетень Сети этнологического мониторинга и раннего<br />

предупреждения конфликтов, N41, 2002<br />

30 am mkvlevarTa Soris gamoirCevian ruseTis <strong>mecniereba</strong>Ta akademiis<br />

anTropologiisa da eTnologiis institutis direqtori ganaTlebiT<br />

amerikanisti v. tiSkovi da s. sokolovski.<br />

182


kulturul Taviseburebebze, xan ki religiaze da a.S.<br />

Tu Tanamedrove procesebs safuZvlad uZevs ara<br />

mxolod msoflio sistemebis da organizmebis evolucia<br />

aramed globaluri integraciis da lokaluri<br />

avtonomiis (glokalizaciis) faqtorebi, maSin logikurad<br />

ismis kiTxva, eTnografiul meTodSi (CarTuli<br />

dakvirvebis meTodi) ZiriTadad rad ar unda CaiTvalos<br />

ganwyoba dainaxo yvelaferi yvelaferSi (eZebo<br />

rac ginda). Tu mecnieri miznad daisaxavs Seiswavlos<br />

tradi-ciuli kultura, rogorc odesRac arsebuli<br />

an ZlivsRa SenarCunebuli. am SemTxvevaSi kulturis<br />

kvlevisas, igi ver xedavs sWiroebas Seiswavlos<br />

gzispira bazari, benzogasamarTi sadguri, avtobusis<br />

gaCerebis adgilmdebareoba da dasaxleba, xolo<br />

makdonaldsi da xmamaRali popmusika soflad mas<br />

aRaSfoTebs, rogorc tradiciuli kulturis safu-<br />

Zvlebis damSleli.<br />

postmodernistebs medasavleTeebsac uwodeben da<br />

maT ZiriTadad Zveli Taobis eTnologebi upirispirdebian,<br />

rogorc aranacionalur (globalur-kosmopolitur)<br />

mimdinareobaTa apologetebs. Tumca unda iTqvas,<br />

rom konstruqtivistebmac daiwyes rusul wiaRSi safu-<br />

Zvlebis Zieba da aprotesteben, rom evoluciur-pozitivisturi<br />

midgomis mimdevrebi, romlebic eyrdnobian<br />

morganis, marqsis, darvinis, spenseris, tailoris da<br />

veberis (e.i dasavlel mecnierTa) moZRvrebebs maT medasavleTeebad<br />

acxadeben, maSin rodesac postmodernizms<br />

rusuli fesvebi aqvs, igi baxtinisa da rusuli literaturuli<br />

da saxviTi avangardis saxels ukavSirdeba.<br />

konstruqtivistebis moRvaweoba bunebrivad iwvevs<br />

axali meTodebis Semotanas. isini kritikulad ucqerian<br />

e.w. tradicionalistebis midgomas praqtikos (savele)<br />

eTnografTa da e.w. Teoretikosebad dayofis Sesaxeb,<br />

Tumca maT gansakuTre-bul kritikas iwvevs ara orTodoqsalurad<br />

moazrovne Zveli Taobis eTnografiuli<br />

skola, romlis warmomadgenlebic gamowvlilviT ikvleven<br />

problemebs, aramed neofitebi, romlebic zedapi-<br />

183


uli xedviT, sakiTxebisadmi arakompententuri da Tavxeduri<br />

midgomiT xasiaTdebian. meTodologiuri aparatis<br />

Secvla maTi azriT, umtkivneulod, TaobaTa fizikuri<br />

cvalebadobis Sedegadac SeiZleba ganxorcieldes.<br />

rusuli politikuri kulturis tradiciidan gamomdinare<br />

meTodologiuri inovacia da axali meTodebis<br />

danergva imTaviTve orientirebuli iyo kvlevis<br />

Sedegebis politikuri miznebisaTvis gamoyenebisaken.<br />

erT-erT mniSvnelovan mimarTulebad, am mxriv, iTvleba<br />

nacionaluri politikis dagegmva da ganxorcieleba<br />

qveynis SigniT.<br />

swrafma teqnikurma progresma, migraciuli politikis<br />

winaaRmdegobriobam, erTaSorisi urTierTobebis<br />

gamwvavebam da mediis ideologiuri wnexisgan metnaklebad<br />

ganTavisuflebam dRis wesrigSi daayena axali<br />

meTodebis danergvis aucilebloba. ruseTis samecniero<br />

sazogadoeba cdilobs ar CamorCes dros. axali<br />

teqnologiebi farTod dainerga humanitarul mecnierebebSi,<br />

maT Soris eTnologiaSic.<br />

SeiZleba dasaxeldes ramodenime meTodi, romel-<br />

Ta Semotanac am bolo xanebSi moxda. aseTebia, magali-<br />

Tad, kontent- da diskurs-analizis da vizualuri<br />

anTropologiis meTodebi.<br />

kontent-analizis meTodebis Semotana bunebrivad<br />

ganapiroba presis ganTavisuflebam saxelmwifo zedamxedveolbisagan.<br />

kontent-analizis sfuZvels warmoadgens<br />

Tvisebrivi maxasiaTeblebis raodenobrivi gamoxatuleba.<br />

mag. qsenofobiuri gamonaTqvamebis raodenobis<br />

gansazRvriT SeiZleba warmodgena Seiqmnas Semwynareblobis<br />

xarisxze. magram aRsaniSnavia, rom<br />

statistikuri damuSaveba xSirad midis garkveul gamartivebamde<br />

azrobrivi niuansebis dakargvamde. amas-<br />

Tanave, igive qsenofobiis kvlevisas masala SeiZleba<br />

Seicavdes farul ironias, muqaras, ikiTxebodes<br />

striqonebSoris da a.S amdenad kon-tent-analizis me-<br />

Todi SeiZleba gamoyenebuli iqnes rogorc damxmare.<br />

184


olo xanebSi sul ufro meti yuradReba eTmoba diskurs-analizs.<br />

diskursis kritikuli analizi warmoadgens<br />

kompleqsur meTodikas, romelic warmodgeba<br />

rasobrivi, eTnikuri da sxva warmodgenebisa da<br />

stereotipebisgan. amasTan, diskursi ganixileba, rogorc<br />

rTuli komunikatiuri movlena, romelic teqstis<br />

garda Seicavs socialur faqtorebs. calke unda<br />

aRiniSnos vizualuri <strong>anTropologia</strong>, romelic dokumenturi<br />

kinematografiisa da humanitaruli dargebis<br />

gasayarze dgas. vizualuri anTropologiis sagania<br />

yoveldRiuri yofis aRwera da fiqsireba vizualuri<br />

saSualebebiT _ fotoebiT, slaidebiT da dokumenturi<br />

eTnografiuli filmebis saSualebiT. gansakuTrebuli<br />

etapi am meTodis gamoyenebisas aris velze mopovebuli<br />

masalis damuSaveba.<br />

amdenad, SeiZleba iTqvas rom inovaciebi, rusul<br />

humanitarul samecniero dargebSi korelaciaSia arsebul<br />

koniunqturasa da e.w. nacionaluri usafrTxoebis<br />

politikasTan. axali meTodebis danergva orientirebulia<br />

kvlevis Sedegebis politikuri miznebis-<br />

Tvis gamoyenebisken. mniSvnelovan mimarTulebad, am<br />

mxriv, warmogvidgeba nacionaluri politikis dagegmva<br />

da ganxorcieleba qveynis SigniT. miuxedavad<br />

imisa, rom drodadro ganxorcielebuli qmedebebi<br />

(mag. eTnikuri migraciebis SezRudva) TiTqos ar<br />

eTanxmeba samecniero logikas, magram, rogorc wesi,<br />

es qmedebebi myisier efeqtzea gaTvlili da saxelmwifo<br />

politikis startegiuli xazi isev maleve aRdgeba<br />

xolme. ruseTis samecniero sazogadoeba cdilobs ar<br />

CamorCes dros. rogorc axali meTodebi ise, axali<br />

teqnologiebic farTod inergeba humanitarul mecnierebebSi,<br />

maT Soris eTnologiaSic.<br />

gamoyenebuli literatura<br />

1. l. meliqiSvili, konfliqturi situaciebi polieTnikur<br />

sazogadoebaSi, proeqtis avtori l.<br />

185


meliqiSvili, mSvidobisa, demokratiisa da ganviTarebis<br />

kavkasiuri institu-ti, Tbilisi, 1998<br />

2. p. yifiani, eTnologiuri mecnierebis meTodologiisaTvis,<br />

qarTuli eTnologia I, Tb., 2005,<br />

3. Арутюнов С.А. Рыжакова С.И. Культурная Антропология,<br />

М. 2004<br />

4. Джерелиевский Б, Спецназ России, №:06(68), Кубань:<br />

признак Косово.<br />

5. Меликишвили Л., Полиэтническое общество и конфликт.<br />

Тб., 1998.<br />

6. Тишков В.А. Реквием по этносу: исследования по социально<br />

–культурной антропологии. М.2003<br />

7. Тишков В. А. Как обновить концепцию национальной<br />

политики //Бюллетень Сети этнологического мониторинга<br />

и раннего предупреждения конфликтов, N48, 2003<br />

8. Тишков В. А.Закон о гражданстве, миграции и межэтнические<br />

отношения //Бюллетень Сети этнологического мониторинга<br />

и раннего предупреждения конфликтов, N41, 2002.<br />

9. Осипов А.Г., Идеология "миграционной политики" как<br />

элемент конструирования этнической конфликт-ности (на<br />

примере Краснодарского и Ставропольского краев. Интернет-версия:<br />

http://www.igpi.ru/info/people/osipov/krasnodar_<br />

stavr.html<br />

10. О соблюдении Российской Федерацией Международной<br />

конвенции о ликвидации всех форм расовой дискриминации<br />

Альтернативный доклад НПО. 2002 Интернет-версия:<br />

http://www.hro.org/docs/reps/race/index.htm<br />

11. Региональная общественная организация «краснодарский<br />

правозащитний центр», мониторинг проявлений национализма,<br />

ксенофобии и нетерпимости в Краснодарском Крае.<br />

Доклад/ Интернет-версия: http://www.hro.org/krasnodar.<br />

12. Э. Паин, Этнополитический экстремизм в России: социально-культурные<br />

истоки и причины неэффективности<br />

принимаемых мер противодействия Этническая ситуация и<br />

конфликты в государствах СНГ и Балтии. Ежегодный доклад<br />

Сети этноло-гического мониторинга и раннего преду-<br />

186


преждения конфликтов, 2004 / Под ред. В. Тишкова и Е.<br />

Филипповой. М., 2005.<br />

Lavrenti Janiashvili<br />

National policy and methodological innovation in Russian<br />

ethnology<br />

The problem of correlation of the innovations in humanities and<br />

national security in Russia is analysed in the paper. The data proves<br />

that the development of new methods is orientated on the using the<br />

results of the research according the political goals. From this point of<br />

view the important trend is the planning of national policy and its<br />

embodiment inside the state. The scholars community in Russia tries<br />

to follow the agenda of the time. The new methods and technologies<br />

are implemented and developed in the humanitarian sciences as well<br />

as in ethnology.<br />

187


188<br />

murman gorgoSaZe,<br />

manuCar loria,<br />

levan jayeli<br />

iuridiuli anTropologiis sagnis<br />

sakiTxisaTvis<br />

adamianis rTuli da mravalferovani buneba<br />

anTropologiur Tematikas amouwuravs xdis. anTropologiuri<br />

Tematikis erT-erT mniSvnelovan mimarTulebas<br />

adamianTa sazogadoebaSi cxovrebis pirobebis,<br />

misi inteleqtisa da emocionalurobis gamovlenis<br />

formebis Seswavla warmoadgens (Рулан, 2000:7). anTropologiis<br />

am mimarTulebiT kvlevis gafarToebam SesaZlebeli<br />

gaxada iuridiul da eTnografiul, gansakuTrebiT<br />

samarTlis istoriisa da SedarebiTi samar-<br />

Tlismcodneobis monacemebis safuZvelze warmoSobiliyo<br />

rogorc anTropologiuri, aseve iuridiuli<br />

kvlevis axali mimarTuleba – „iuridiuli <strong>anTropologia</strong>”,<br />

romelsac „samarTlis anTropologiis” saxeliTac<br />

moixsenieben. iuridiul <strong>anTropologia</strong>s, rogorc<br />

interdisciplinur samecniero mimarTulebas<br />

mWidro kavSiri aqvs iseT dargebTan rogoricaa sociologia,<br />

kulturologia, istoria, filosofia da<br />

sxva.Aam humanitarul mecnierebebTan iuridiuli<br />

anTropologiis kavSiri misi sagnisa da obieqtis<br />

sirTuliTaa ganpirobebuli, iuridiul <strong>anTropologia</strong>s<br />

ainteresebs samarTalSemoqmedi adamiani, samar-<br />

Tali ki Cveulebis, zneobis, drois moTxovnis, cxovrebis<br />

sazrisis, zogadad kulturis sinTezia. amitom<br />

misi kvleva interdisciplinarul midgomas moiTxovs.<br />

Cvens qveyanaSi, da saerTod postsabWoTa sivrce-<br />

Si iuridiuli anTropologiis gansakuTrebul aqtualobas<br />

sxva faqtorebTan erTad xeli Seuwyo samar-<br />

Tlis sxvagvari, ase vTqvaT, aratradiciuli gaazrebis<br />

aucileblobamac. mxedvelobaSi gvaqvs is faqti,<br />

rom wlebis ganmavlobaSi samarTali, misi arsi gage-


uli da dadgenili iyo garkveuli sazogadoebrv-ekonomikuri<br />

formaciebis mixedviT da samarTlad iwodeboda<br />

kanonis rangSi ayvanili gabatonebuli klasis<br />

neba. misi cnebidan gamoiricxeboda samarTlis zogadi<br />

arsi, anu is rac masSi zogadadamianuria. amitom -<br />

sabWoTa sivrceSi samarTlis am kuTxiT kvleva<br />

faqtobrivad ar mimdinareobda, ramac warmoSva mravali<br />

kiTxva samarTlis arsis, misi efeqturi regulirebis<br />

da sxva sakiTxebis Sesaxeb.<br />

samarTlis calsaxad gagebas, romlis „gasworebasac”<br />

cdilobs iuridiuli <strong>anTropologia</strong>, xeli Seuwyo<br />

agreTve hegelis filosofiidan momdinare tendenciam,<br />

romlis mixedviTac, samarTlis normebi ukve<br />

arsebobs sazogadoebriv urTierTobebSi da kanonmdebeli<br />

mxolod aRmoaCens da aZlevs mas normatiulsamarTlebrivi<br />

aqtis saxes. „cxovrebiseuli urTier-<br />

Tobebi TavisTavSi moicavs Tavis farglebsa da wesrigs”<br />

(Кленнер, 1988: 229) – aRniSnaven am mimarTulebis<br />

momxreebi. samarTlis amgvari gageba ugulvebelyofs<br />

samarTlis arsidan sazogadoebrivi cnobierebis, Sefasebis,<br />

Semoqmedebis da zogadad adamianis faqtors.<br />

arada, jer kidev romaeli iuristebi SeniSnavdnen,<br />

rom samarTlis normebi ar SeiZleba dadgindes erTeuli<br />

SemTxvevebidan gamomdinare (Дигесты Юстиниана,<br />

1996:32).<br />

yovelive amasTan erTad, samarTlis realizaciisa<br />

da samarTlebrivi regulirebis procesSi, arsebulma<br />

xarvezebma, samarTlis normebis raodenobis zrdam,<br />

misma swrafma cvalebadobam, sazogadoebis socialuri<br />

organizaciisa da samarTlebrivi yofierebis gar-<br />

Tulebam samarTlis axali ganzomilebebiT Seswavlis<br />

moTxovnileba warmoSva. izrdeba samarTlismcodneobisaTvis<br />

e.w. damxmare disciplinebis roli samar-<br />

Tlis arsis dadgenis saqmeSi. erT-erT aseT disciplinas<br />

iuridiuli <strong>anTropologia</strong> warmoadgens, romelic<br />

damoukidebeli kvlevis sferod XX saukunis 50-<br />

189


iani wlebidan yalibdeba.<br />

iuridiuli anTropologiis obieqti socialuri<br />

sinamdvilea, amiT igi emsgavseba socialur <strong>anTropologia</strong>s<br />

da mis Semadgenel nawilad gvevlineba. es bunebrivicaa,<br />

radgan socialuri sinamdvile mniSvnelovnad<br />

gamsmsWvalulia samarTlis socialuri SinaarsiT.<br />

samarTlis socialur SinaarsSi vgulisxmobT<br />

sazogadoebis socialuri struqturis gansazRvras,<br />

sxvadasxva socialur fenebs Soris privilegiis, mor-<br />

Cilebis Tu kanonTan sayovelTao Tanasworobis dadgenas,<br />

sakuTrebis sxvadasxva formebis damtkicebas,<br />

saojaxo, sameurneo, korporaciuli, komerciuli, sawarmoo,<br />

religiuri, politikuri Tu sxva urTierTobebis<br />

dacva-regulirebas. amdenad, socialuri sinamdvilis<br />

mniSvnelovani nawili samarTalTanaa dakavSirebuli<br />

da igi dRiTi dRe afarToebs Tavis sazRvrebs.<br />

socialuri sinamdvilis samarTlebrivi sfero<br />

aris iuridiuli anTropologiis sagani. maSasadame,<br />

so-cialur <strong>anTropologia</strong>s da iuridiul <strong>anTropologia</strong>s<br />

kvlevis saerTo obieqti aqvT da es socialuri<br />

sinamdvilea, xolo kvlevis sagani sxvadasxva,<br />

iuridiul <strong>anTropologia</strong>s, gansxvavebiT socialurisagan,<br />

ainteresebs adamianTa qcevisa da urTierTobebis<br />

iuridiuli aspeqtebi, magram sazogadoebrivi ur-<br />

TierTobebis iuridiuli mxare zogadad iurispudenciis<br />

Sesaswavli obieqtia, am TvalsazrisiT, iuridiul<br />

<strong>anTropologia</strong>s da iurispudencias erTi da igive<br />

Sesaswavli obieqti aqvT, amdenad, igi SeiZleba iuridiul<br />

disciplinadac moviazroT. Uufro metic, iuridiuli<br />

<strong>anTropologia</strong> yalibdeba damoukidebel samecniero<br />

da saswavlo disciplinad iurispudenciis<br />

farglebSi (Нерсесян, 2000:2). amitom iuridiuli anTropologiis<br />

sagani Semdgom dazustebas moiTxovs, ker-<br />

Zod, saWiroa moinaxos is gammijnavi rac ganasxvavebs<br />

iuridiul <strong>anTropologia</strong>s sxva iuridiuli disciplinebisagan.<br />

aseTi gammijnavi adamiania, iuridiul<br />

190


disciplinebs ZiriTadad ainteresebT pozitiuri samarTali,<br />

misi qmnadoba-realizaciis sakiTxebi. aq saxelmwifos<br />

mier dadgenili samarTlebrivi normebiT<br />

SeboWili adamiania Seswavlis sagani. maSin roca<br />

iuridiuli anTropologiisaTvis amosavalia adamiani<br />

rogorc samarTalSemoqmedi goniTi arseba. amdenad<br />

iuridiuli anTropologiis sagani „iuridiuli adamiania”,<br />

ufro zustad, adamiani samarTlebrivi gamovlinebiT,<br />

samarTlebrivi ganzomilebebiT, samarTlebrivi<br />

qcevebiT. adamiani ara mxolod bio-socialuri<br />

realobis, aramed amasTanave da upiratesad sulieri<br />

da goniTi samyaros warmomadgenelia da swored es<br />

qmnis mis sakuTriv adamianurobas (kvaracxelia, 2006:<br />

14-15). igi sakuTari Tavis aRmomCenicaa da Semoqmedic.<br />

misTvis niSandoblivia is, rom igi qmnis mizniseul<br />

suraTs, romelSic Semdgom Tavadac monawileobs,<br />

rogorc am yofierebis Semqmnelic da wevric (buaCiZe,<br />

2003:5). am mizniseuli suraTis erTi didi, udidesi Tu<br />

ara, nawili samarTalia. amitom samarTals unda moe-<br />

Zebnebodes adamianis bunebidan gamomdinare metafizikuri<br />

dafuZvneba. iuridiuli anTropologiis mizani,<br />

misi sagani samarTlis am kuTxiT kvleva warmoadgens.<br />

Tu CavTvliT rom iuridiuli anTropologiis<br />

kvlevis sagani adamiania samarTlebrivi gamovlinebiT<br />

da ganzomilebebiT, maSin naTeli gaxdeba misi mWidro<br />

kavSiri (rom araferi vTqvaT mis kavSirze samarTlis<br />

istoriasTan, samarTlis sociologiasTan, SedarebiT<br />

samarTlismcodneobasTan da sxva iuridiul<br />

disciplinebTan), anTropologiis, eTnografiisa da<br />

filosofiis sxvadasxva dargebTan. anTropologiis<br />

dargebTan iuridiuli <strong>anTropologia</strong> yvelaze axlos<br />

filosofiur <strong>anTropologia</strong>sTanaa, radgan es ukanaskneli<br />

warmoadgens adamianis raobis damdgen disciplinas<br />

(mSvenieraZe, 2005:11). Sesabamisad misi kvlevis<br />

Sedegebi aucilebelia „iuridiuli adamianis” Sesaswavlad.<br />

191


ac Seexeba eTnologiasTan iuridiuli anTropologiis<br />

mimarTebas, unda aRiniSnos, rom eTnografia,<br />

gansakuTrebiT ki e.w. iuridiuli eTnografia,<br />

romelsac zogierTi mkvlevari iuridiuli anTropologiis<br />

Semadgenel nawilad ganixilavs (Саидов, 2004:65),<br />

iZleva tradiciul sazogadoebebSi adamianis mier Seqmnili<br />

samarTlebrivi realobis retrospeqtul analizs<br />

da mis awmyoSi ganfenis saSualebas. mis mier Segrovebuli<br />

da klasificirebuli masala fasdaudebel<br />

samsaxurs uwevs iuridiul <strong>anTropologia</strong>s Tavisi<br />

sagnis kvlevaSi. amasTan, iuridiuli <strong>anTropologia</strong><br />

ar Semoifargleba mxolod arqauli samarTlebrivi<br />

sistemebis kvleviT, sakuTari miznis miRwevisaTvis<br />

mas Tanamedrove samarTlebrivi sistemebic ainteresebs,<br />

sxvanairad adamianze, rogorc samarTalSemoqmed<br />

arsebaze, sruli suraTis warmodgena SeuZlebelia.<br />

igi ar aris samarTlis istoriis an eTnografiis<br />

damateba, misi mizania tradiciuli da Tanamedrove samarTleblivi<br />

sistemebis urTierTzemoqmedebis Semecnebis<br />

gziT adamianis samarTlebrivi yofierebis kvleva<br />

(Ковлер, 2003:23).<br />

rogorc cnobilia, samarTali warmoadgens ama Tu<br />

im eris TviTgamoxatvis erT-erT saSualebas, igi eris<br />

kulturis, tradiciis, memkvidreobis, miznebis da<br />

zogadad sulierebis dominantTa Semcveli fenomenia.<br />

masSi akumulirebulia is socio-kulturuli konteqsti,<br />

romelic uSualod kanonSi SeiZleba arc iyos dafiqsirebuli<br />

(Тишков, 2000:51-62). am konteqstebsa da dominantebs<br />

filosofiuri disciplinebi Seiswavlian, rac<br />

ganapirobebs iuridiuli anTropologiis mWidro<br />

kavSirs maTTan, gansakuTrebiT ki samarTlis filosofiasTan,<br />

im TvalsazrisiT rom igi samarTlebrivi<br />

sistemis Semqmnel ideebs ikvlevs da amiT uSualod<br />

uwyobs xels iuridiuli anTropologiis problemaTa<br />

kvlevas.<br />

maSasadame, iuridiuli anTropologiis Sesas-<br />

192


wavl obieqts socialuri sinamdvile warmoadgens,<br />

sagans ki am sinamdvilis mniSvnelovani nawilis – samarTlebrivi<br />

realobis Semoqmedi adamiani samarTlebrivi<br />

ganzomilebebiTa da gamovlinebebiT. iuridiuli<br />

anTropologiis mi-zania, tradiciuli da Tanamedrove<br />

sazogadoebebis samarTlebrivi sistemebis<br />

konkretuli iuridiul-anTropologiuri gamokvlevebis<br />

saSualebiT Seiswavlos adamianis samarTlebrivi<br />

yofierebis sulieri da RirebulebaTi Zirebi sxvadasxva<br />

pirobebsa da sxvadasxva etapebze, SeimuSaos zogadTeoriuli<br />

debulebebi samarTlis Sesaxeb, gaamdidros<br />

misi Sinaarsi axali aspeqtebiT da Sesabamisad<br />

xeli Seuwyos samarTlis realizaciisa da samarTlebrivi<br />

regulirebis procesebs.<br />

iuridiuli anTropologiis miznebidan gamomdinare<br />

SeiZleba vimsjeloT misi rogorc fundamenturi,<br />

aseve gamoyenebiTi rolis Sesaxeb. iuridiuli<br />

anTropologiis „fundamenturoba” imaSi gamoixateba,<br />

rom igi xels uwyobs samarTlis cnebisa da<br />

samarTlebrivi velis qmnadobis procesebis axsnas,<br />

xolo gamoyenebiTi, praqtikuli mniSvneloba ki isaa,<br />

rom samarTlis sulieri da RirebulebiTi Zirebidan<br />

gageba mniSvnelovnad waadgeba globalizaciiT, dinamizmiTa<br />

da integraciiT niSandebul Tanamedrove epoqas<br />

erovnuli samarTlebrivi orientaciis gakeTebaSi,<br />

riTac Tavidan avicilebT rusoseul SeniSvnas gake-<br />

Tebuls petre pirvelis mimarT, romlis mixedviTac<br />

petre pirvelma moisurva Tavisi qveSevrdomebi ingliselebad<br />

da germanelebad eqcia, nacvlad imisa, rom<br />

rusebi gaexada. petre rusebs unergavda, rom isini<br />

sxvani arian da ara is, rasac sinamdvileSi warmoadgendnen,<br />

da amiT xeli SeuSala, odesme imad gamxdariyvnen,<br />

rac SeeZloT (Jan Jak ruso, 1997:48). erTi<br />

sityviT, iuridiuli anTropologiis monacemebis gaTvaliswineba<br />

kanonSemoqmedebiT saqmianobaSi mniSvnelovnad<br />

Seuwyobs xels erovnuli sulisa da erovnuli<br />

kanonmdeblobis identifikacias, rac Tavis mxriv,<br />

193


kanonebs cxovrebis wesTan mimarTebaSi ufro<br />

„mgrZnobiares” gaxdis.<br />

zogadad anTropologiis mimarT sabWoTa ideologiis<br />

uaryofiTi damokidebulebis miuxedavad, saqarTveloSi<br />

filosofiuri anTropologiis problematikis<br />

kvleva-Zieba, qarTveli filosofosebis wyalobiT,<br />

nayofierad mimdinareobda, rasac ver vityviT<br />

iuridiuli anTropologiis Sesaxeb. Tumca, qarTul<br />

eTnografias kvlevis mniSvnelovani tradiciebi da<br />

miRwevebi aqvs. Tu gaviTvaliswinebT qarTveli filosofosebis,<br />

samarTlismcodneebis, istorikosebis,<br />

eTnografebis miRwevebs imedi unda viqonioT, rom<br />

iuridiuli anTropologiis ganviTarebisTvis saqarTveloSi<br />

noyieri niadagi arsebobs.<br />

gamoyenebuli literatura<br />

1. buaCiZe T. filosofiuri <strong>anTropologia</strong>, Tb. ,<br />

2003.<br />

2. kvaracxelia n. adamiani da metafizika. filosofiuri<br />

Ziebani, №10, Tb., 2006.<br />

3. mSvenieraZe n. adamiani rogorc Semoqmedi goni-<br />

Ti arseba (filosofiuri anTropo-logia), Tb.,<br />

2005.<br />

4. Jan-Jak ruso, sazogadoebrivi xelSek-ruleba,<br />

Tb., 1997.<br />

5. Дигесты Юстиниана, М., 1996.<br />

6. Рулан Н. Юридическая антропологиа, М., 2000.<br />

7. Саидов А.Х. О предмете антропологии права. Государство<br />

и право, № 2, М., 2004.<br />

8. Тишков В.А. Антропология права - начало и эволюция<br />

дисциплины.- Юридическая антропология. Закон и жизнь,<br />

М, 2000 - http://www.jurant.ru/ru/books/law_and_life/.<br />

9. Ковлер А.И. антропологии права, М., 2002.<br />

10. Кленнер Г. От права природи к природе права, М., 1988.<br />

Murman Gorgoshadze, Manuchar Loria, Levan Djakeli<br />

194


On the Issue of Legal Anthropology as a Course<br />

At the beginning of the 21 st century the sciences of law and<br />

anthropology draws significant attention to the research direction<br />

known as the legal anthropology. It has been formed as the real<br />

scientific field as a result of merging anthropology and law. The<br />

history of this direction began simultaneously in several European<br />

countries in the 1860s. However, there are different viewpoints<br />

concerning its subject, objectives and methods.<br />

On the basis of the analysis of the diversity of anthropological<br />

themes the article deals with the premises of establishing legal<br />

anthropology, the objective and subjective conditions of its existence.<br />

The subject of legal anthropology is “a legal person” or a person as a<br />

social phenomenon with his legal dimensions and peculiarities. It is<br />

shown that a human being creates a specific systemic environment<br />

with his intellect and emotions for the realization of his personality.<br />

He himself participates in this process as its creator and member. Law<br />

and legal reality represents a significant part in this systemic<br />

environment. Thus the law is one of the main features of humans’<br />

social environment and their being. The study of this law from the<br />

anthropological angle and human dimensions in archaic, traditional<br />

and modern societies will make the complex layers of legal thinking<br />

more easily comprehensive which will in its turn promote: studying<br />

law issues with new aspects; enriching teaching legal issues with new<br />

contents; identifying national law and national soul; differentiating<br />

self-identical and global, etc.<br />

With the purpose of stating the specificity of the subjectmatter<br />

and the objectives of the legal anthropology as a course, the<br />

article discusses the similarities and differences as well as close<br />

connections of this direction with other academic disciplines such as<br />

law, ethnology, social and cultural anthropology, sociology,<br />

philosophy, etc.<br />

195


196<br />

Ppirimze rurua,<br />

Tamila lomTaTiZe<br />

sulieri kulturis kvleva: stereotipebi da<br />

ganviTarebis perspeqtivebi<br />

(aWaris magaliTze)<br />

sulieri kultura, rogorc adamianis mier Seqmnil<br />

garkveul RirebulebaTa da normaTa erToblioba,<br />

aris adamianuri moRvaweobis ara statikuri, aramed<br />

dinamiuri da ganviTarebadi sulieri produqti,<br />

romlis prioritetebi sazogadoebis ganviTarebasTan<br />

erTad icvleba da egueba axal realobas, magram, amave<br />

dros, TviTSenarCunebis meqanizmebis meSveobiT<br />

inaxavs sazogadoebis ganviTarebis sxvadasxva safexurze<br />

SeZenil faseulobebs. amitom sulieri kulturis<br />

istoriul WrilSi kvleva saSualebas iZleva mis<br />

geneziss gavadevnoT Tvali.<br />

zogadad kultura, rogorc adamianis arsebobis<br />

forma, viTardeba da icvleba sazogadoebis ganviTarebis<br />

kvaldakval da igi asaxavs da inaxavs qveynis<br />

cxovrebaSi mimdinare yvela cvlilebas. kultura<br />

konkretuli sazogadoebisaTvis damaxasiaTebeli Rirebulebebi<br />

da normebia da aris adamianTa nebismieri<br />

socialuri gaerTianebis erT-erTi ZiriTadi maxasia-<br />

Tebeli (l.surmaniZe, 2001, 38).<br />

Tanamedrove politikurma, socialur-ekonomikurma<br />

da kulturul-religiurma procesebma sazogadoebis<br />

sulier kulturaSic didi cvlilebebi gamoiwvia<br />

da dRis wesrigSi daayena am cvlilebaTa kvlevis<br />

aucilebloba. Sesabamisad, axlebur midgomas sa-<br />

Wiroebs kulturuli cvlilebebis procesebis, tradiciuli<br />

kulturis evoluciis kvleva. am mizniT movlenebis<br />

mravalmxrivi Seswavlaa saWiroa, rogorc<br />

istoriul, ise eTnosociologiur rakursSi. amitomac<br />

Tanamedrove etapze gasaazrebelia kulturis,<br />

rogorc erTi mTlianobis cvlilebaTa zogadi kanon-


zomierebebi. sulieri kultura dRes unda Seiswavlebodes<br />

ara mxolod garedan dakvirvebis meSveobiT,<br />

aramed Signidanac, kultura gamoxatuli sagnebSi,<br />

sityvebSi, moqmedebebSi da a.S., agreTve, sulier kulturaSi<br />

mimdinare Tanamedrove procesebi. icvleba<br />

Tavad adamiani, rogorc kulturis elementi da mis<br />

mier Seqmnili sazogadoebis maxasiaTeblebi.<br />

dRes, roca gansakuTrebiT aqtiurad mimdinareobs<br />

sazogadoebis religiuri da eTnikuri konstruqciebis<br />

cvlilebebi, xdeba eTnikuri stereotipebis gadaazreba.<br />

sulieri kulturis axali tendenciebis<br />

kvleva gansakuTrebiT aqtualuria aWaris magaliTze,<br />

radgan saqarTvelos es ZirZveli kuTxe saukuneebis<br />

manZilze warmoadgenda sxvadasxva eTnokulturaTa<br />

da religiur konfesiaTa Sexvedrisa da urTierTgavlenis<br />

sarbiels da xasiaTdeboda religiur rwmenaTa<br />

da kulturul faseulobaTa siWreliTa da sinTeziT.<br />

amitom aWaris sulieri kulturis istoriuli, religiuri<br />

da sxva lokaluri Taviseburebebis gaTvaliswinebiT<br />

Seswavlas da misi adgilis warmoCenas zogadqarTul<br />

sivrceSi didi mniSvneloba aqvs sazogadoebrivi<br />

procesebis ganviTarebis tendenciebis konceptualuri<br />

gaazrebisaTvis.<br />

aWaris sulieri kultura mecnierTa araerTi Taobis<br />

interess iwvevda. saqarTvelos <strong>mecniereba</strong>Ta akademiis<br />

baTumis samecniero-kvleviT institutSi Seswavlili<br />

iqna sulieri kulturis sxvadasxva komponenti,<br />

meurneobis dargebTan dakavSirebuli rwmenawarmodgenebi<br />

da wes-Cveulebebi, xalxuri religiuri<br />

azrovnebis uZvelesi plastebi da Semdgomi danaSrevebi,<br />

lokaluri Taviseburebani da a.S. tradiciulad<br />

Seiswavleboda sulieri kulturis konkretuli elementebi,<br />

rogorc cocxali socialuri funqciis movlenebi,<br />

romlebic ganviTarebis konkretul-istoriul<br />

pirobebs eqvemdebareba da aqvs cvlilebebis unari (m.<br />

gegeSiZe, 1978, 13). swored am cvlilebebis, kulturis<br />

ara mxolod, rogorc garkveul eTnokulturul ele-<br />

197


mentTa erTobliobis, aramed, amave dros, garkveuli<br />

cocxali organizmis, adamianTan erTad ganviTarebadi<br />

sasicocxlo garemos Seswavla gvesaxeba sulieri<br />

kulturis kvlevis prioritetul mimarTulebad.<br />

statiaSi yuradRebas gavamaxvilebT sulieri<br />

kulturis kvlevis ramdenime aspeqtze, rac aWaris sinamdvilisaTvis<br />

dRes metad aqtualuria. kerZod,<br />

rogoricaa: 1. eTnokulturaTa da sxvadasxva konfesiaTa<br />

urTierT da axal realobasTan adaptacia, 2.<br />

soflisa da qalaqis <strong>anTropologia</strong>Si momxdari<br />

cvlilebebi, 3. tradiciuli kulturis elementebze<br />

globalizaciis procesebis gavlena, 4. zemoTaRniSnulis<br />

fonze sulieri kulturis faseulobaTa SenarCuneba.<br />

es sakiTxebi, Cveni azriT, axlebur interpretacias<br />

saWiroebs, radganac dRes mTel msoflio-<br />

Si icvleba sulieri faseulobebi, yalibdeba axali<br />

msoflmxedvelobrivi pozicia, Cndeba axali RirebulebiTi<br />

orientirebi.<br />

dRes, roca iqmneba transkulturuli sazogadoebis<br />

Tanamedrove modeli, erTi mxriv, saWiroa, SeviswavloT<br />

kultura, rogorc struqtura,^ romelic<br />

kravs eTnoss da icavs mas danawevrebisagan da, meore<br />

mxriv, Seswavlili unda iqnas kulturaTaSorisi kav-<br />

Sirebi da kulturis dinamika, rogorc^am kavSirebis<br />

erT-erTi Sedegi. am mimarTulebiT sulieri kulturis<br />

kvleva dagvexmareba davsaxoT gzebi, raTa individma<br />

Tavisi Tavi aRiqvas, rogorc garkveuli kulturis<br />

SigniT myofma, garkveuli kulturis matarebelma<br />

da amiT SeinarCunos eTnokulturuli Rirebulebebisadmi<br />

erTguleba, aseve, kontaqtebi daamyaros sxva<br />

kulturebis matarebel individebsa da xalxebTan da<br />

gamoumuSavdes saWiro SemTxvevaSi sxva xalxebis tradiciul<br />

kulturebTan saerTos gancda. eTnokonfliqtebis<br />

periodSi gansakuTrebul yuradRebas da Seswavlas<br />

saWiroebs saqarTveloSi mcxovrebi eTnikuri<br />

jgufebis da erovnuli umciresobebis sulieri kulturis<br />

sakiTxebi, saerTos, monaTesaves, yvelasaTvis<br />

198


misaRebis gamonaxva, rac Tavis wvlils Seitans eTnokonfliqtebis<br />

mogvarebaSi. am urTierTobebis regulirebis<br />

meqanizmebis SesamuSaveblad saintereso masalas<br />

iZleva aWaris mkvidri mosaxleobisa da aWara-<br />

Si mcxovrebi erovnuli umciresobebis (afxazebi, osebi,<br />

berZnebi, somxebi…...) urTierTadaptaciis sakiTxebis<br />

kvleva istoriul WrilSi da Tanamedrove etapze.<br />

aWaraSi kompaqturad mcxovrebi erovnuli umciresobebisa<br />

da adgilobrivi mosaxleobis eTnokulturaTa<br />

mSvidobiani Tanaarsebobis faqtorebis, dapirispirebisa<br />

da separatizmis ar arsebobis mizezebis Seswavla<br />

saintereso daskvnebis gakeTebis saSualebas mogvcems<br />

sxvadasxva xalxebsa da kulturebs Soris<br />

dialogis da amgvari transkulturuli urTierTobebis<br />

safuZvelze erTa Soris mSvidobiani Tanaarsebobis<br />

SesaZleblobebis Sesaxeb.<br />

sulieri kulturis umniSvnelovanes elements<br />

warmoadgens religia. postkomunistur periodSi, roca<br />

sazogadoeba gaTavisuflda aTeisturi zewolisagan,<br />

es faqtori gansakuTrebiT gaaqtiurda. religia<br />

ukve mniSvnelovan rols asrulebs Cvens cxovrebaSi.<br />

religia mniSvnelovanwilad gansazRvravs sazogadoebis<br />

socialur saxes, urTierTdamokidebulebis<br />

formebs sxvadasxva fenebs, Taobebs da socialur<br />

jgufebs Soris; zogierT SemTxvevaSi igi ekonomikuri<br />

Taviseburebebis ganmsazRvrelicaa. Tumca sabWoTa periodSi<br />

es zegavlena SedarebiT dafaruli da miCqmaluli<br />

iyo da Tavs iCenda yofiT tradiciebSi (dakr-<br />

Zalva, naTloba, qorwineba). am mxriv aWaraSi danarCeni<br />

saqarTvelosagan gansxvavebuli situacia iyo. aqaurTa<br />

rwmena-warmodgenebsa da wes-CveulebebSi ramdenime<br />

religiuri plastia Semonaxuli. religiaTa<br />

urTierTzegavlena sinkretuli formiT ayalibebda<br />

wes-Cveulebebs. maTSi sami religiis _ qristianobamdeli,<br />

qristianuli da muslimanuri danaSrevebi gamoiyofoda.<br />

aq Tavdapirvelad qristianoba devnida warmarTuli<br />

xanis masobriv dResaswaulebs, romlebic<br />

199


SeuTavsebeli iyo qristianul moralTan, Semdgom ki<br />

islami cdilobda daemorCilebina isini sakuTari<br />

kanonebisaTvis. isic unda aRiniSnos, rom islamma yofiT<br />

Cveulebebsa (saqorwino, dakrZalvis wesebi, naTloba<br />

da sxv.) da, saerTod, saojaxo yofaSi ufro<br />

advilad Seitana koreqtivebi, vidre sameurneo wes-<br />

CveulebebSi. sameurneo wes-Cveulebebze misi gavlena<br />

minimaluria. aWaraSi muslimanobis mier qristianuli<br />

wesebi TiTqmis mTlianad iqna gamodevnili, samagierod<br />

ufro metad SemorCa arqauli formebi. es ara<br />

mxolod imiT iyo gamowveuli, rom islami devnida<br />

yvelafer qristianul-marTlmadideblurs, sxva religiebsa<br />

da adaT-wesebSi ki naklebad ereoda, aramed<br />

imiTac, rom Tavad TurqeTis eTnografiasa da folklorSi<br />

islamuri elementebis gverdiT SemorCenilia<br />

uZvelesi kultmsaxurebisa da religiur-miTologiur<br />

rwmena-warmodgenaTa kvali. es kultebi da miTosuri<br />

arsebebi semantikur msgavsebas avlenen qarTul miTologiur<br />

samyarosTan, rasac imiT xsnian, rom Turqul<br />

miTologiasa da wes-Cveulebebze didi iyo berZnuli<br />

da im xalxebisa Tu tomebis arqaul rwmena-warmodgenaTa<br />

zegavlena, romlebic daxvdnen Turq-selCukebs<br />

mcire aziaSi an romlebTanac osmalebs urTierToba<br />

hqondaT istoriulad (Гордлевский В.А., 1960, 321-361;<br />

Курылёв В.П., 1976, 131; Еремеев Д.Е., 1971, 243). sxva xalxebTan<br />

eTnikuri aRrevisa da maTTan kulturuli kontaqtebis<br />

Sedegad Turqulma tomebma SeiTvises am<br />

xalxebis uZvelesi samiwaTmoqmedo kulturis TiTqmis<br />

yvela elementi. aman warmoSva bevri msgavsi momenti<br />

rwmena-warmodgenebsa Tu wes-CveulebebSi. SesaZlebelia,<br />

swored aseTi monaTesave rwmena-warmodgenebisa<br />

da wes-Cveulebebis arsebobis gamo islami naklebad<br />

ebrZoda Zvels, arqauls da kmayofildeboda<br />

maTTvis mxolod muslimanuri Seferilobis micemiT.<br />

iqneb, amitomac, aWaraSi XIX s-is 90-ian wlebamde<br />

islami klasikuri saxiT arc arsebobda. is sarwmunoebrivi<br />

elementebi, rac aq yofaSi gvxvdeboda, uf-<br />

200


o e.w. “xalxur islams” ganekuTvneboda da adgilobrivi<br />

wes-Cveulebebisa da islamuri elementebis SerwymiT<br />

iyo miRebuli.<br />

rogorc aRvniSneT, viTareba mkveTrad Seicvala<br />

posttotalitarul periodSi. moxda religiuri aRmsareblobis<br />

legalizacia da farTod gavrcelebuli<br />

orTodoqsaluri religiebis (islami, qristianoba)<br />

institutebi Caenacvlen xalxur wesebs. aWaraSi,<br />

istoriuli ganviTarebis Taviseburebebidan gamomdinare,<br />

es procesebi ganicada orive religiam – qristianobamac<br />

da islammac. am fonze dRis wesrigSi dgeba<br />

religiaTa urTierT da arsebul realobasTan<br />

adaptaciis problema. aq sazogadoebriv cxovrebaze<br />

religiis gavlenis sakiTxebis Seswavla Zalian<br />

frTxil da faqiz midgomas saWiroebs, radgan garkveulwilad,<br />

calkeul SemTxvevebSi, konfesiuri kuTvnileba<br />

qmnis kulturuli identurobis problemas. paralelurad<br />

sazogadoebaSi SeimCneva qarTveli xalxis<br />

kulturuli memkvidreobis SenarCunebisaken<br />

swrafvac, rac gamoixateba tradiciuli kulturis<br />

elementebis (erovnuli tansacmeli, gamoyenebiTi xelovnebis<br />

nimuSebis da a.S.) yofaSi gamoyenebasa da<br />

uZvelesi xalxuri dResaswaulebisa da garToba-sanaxaobebis<br />

aRdgenis tendenciaSi. es ukanaskne-li Zalze<br />

mniSvnelovani faqtoria eTnokulturaTa da sxvadasxva<br />

konfesiebis urTierTadaptaciisaTvis, radgan<br />

aseTi Tanamedrove dResaswau-lebi (aWaraSi_tbeloba,<br />

kolxoba, SuamToba, selimoba, maWaxloba da sxv). saerTo-saxalxoa,<br />

ar ganekuTvneba erT romelime religias,<br />

maTSi Tanabrad monawileobs yvela konfesiuri<br />

jgufi, rac, erTi mxriv, iwvevs sazogadoebis gamTlianebas,<br />

xolo meore mxriv, aseT dResaswaulebze TiTqos<br />

xdeba warsulTan ziareba, rasac dRes didi SemecnebiTi<br />

mniSvneloba aqvs. es xels uwyobs erovnuli<br />

cnobierebis wina planze wamowevas da erovnuli<br />

TviTSegnebis ganmtkicebas. es umniSvnelovanesi procesia,<br />

radgan TiToeuli eTnosis universaloba vlin-<br />

201


deba kulturaSi (zogadi gagebiT), tradiciebSi. yvela<br />

eTnosi, yvela eri arsebobs manam, sanam inarCunebs<br />

TviTmyofadobas, kulturul identurobas (М.<br />

Шилакадзе, 2007:441).<br />

Tanamedrove saqarTveloSi mniSvnelovan cvlilebebs<br />

ganicdis qalaqis eTnokultura. irRveva tradiciebi,<br />

Zlierdeba urbanizaciis tendenciebi, mimdinareobs<br />

yofis standartizacia. es globalizaciiT<br />

gamowveuli Seuqcevadi procesebia da SedarebiT aqtiurad<br />

mimdinareobs qalaqSi, sofeli ufro frTxilad<br />

ekideba inovaciebs. Tumca cvlilebebi soflis<br />

tradiciul yofaSic iWreba. aWaraSi soflis sazogadoebaSi<br />

XX saukunis 40-50-iani wlebidan socio-kulturuli<br />

procesebis transformaciis TvalsazrisiT<br />

ramdenime etapi gamoiyofa. nebismieri kuTxis Sesaxeb<br />

msjelobisas Tavs iCens rigi sakiTxebi, kerZod:<br />

socia-luri da politikuri faqtorebis roli<br />

sulieri kul-turis donis gansazRvraSi tradiciuli<br />

socialuri gaerTianeb-ebi da mmarTvelobis sistema<br />

(Temi, gvari, sofeli) Tanamedrove etapze<br />

urTierTdamokidebulebis normebi, tradiciuli<br />

institutebi da sistemebi dRes, Tanamedrove<br />

socializaciis problemebi, Rirebulebe-bis<br />

transformacia da sxva. aWaris mTis soflebidan didi<br />

migraciebis fonze mimdinareobsMmkveTri cvlilebebi:<br />

qalisa da mamakacis, TaobaTa Soris<br />

urTierdamo-kidebulebis normebSi, Seicvala<br />

sacxovrebeli piro-bebi da cxovrebis wesi,<br />

tradiciuli qorwinebis wesi, daikarga ganridebis<br />

tradicia, tradiciuli Cacmis kultura daikarga da<br />

gaxda bevrad ufro Tamami da Tavisufali,<br />

ganaTlebisa da aRzrdis tradiciulma sistemam da<br />

xalxuri medicinis sferom praktikulad amowura<br />

resursebi droSi. magram, aRsaniSnavia, rom<br />

dasaflavebis wesi, samzareulo, tradiciuli<br />

meurneo-ba darCa praktikulad ucvleli.<br />

kvlevis axali perspeqtivebi isaxeba mimdina-re<br />

202


socialur-ekonomiuri procesebis paralelurad Tanamedrove<br />

qalaqSi mimdinare cvlilebebis kvlevisas.<br />

sulier kulturaSi momxdari es cvlilebebi gansakuTrebiT<br />

TvalnaTliv ikveTeba qalaqSi soflebidan<br />

migrirebulTa kulturis Seswavlisas.<br />

aWaraSi Siga migraciul procesebs _ dinebas<br />

soflidan qalaqisken mravali faqtori ganapirobebs.<br />

maTgan umTavresi soflis meurneobis warmoebis araefeqturoba<br />

da aWaris maRalmTian soflebSi ganviTarebuli<br />

stiqiuri movlenebia, ramac ekomigrantTa<br />

sakmaod didi talRa warmoSva. gamokiTxva gviCvenebs,<br />

rom sacxovrebel adgils ZiriTadad ufro icvlian<br />

cvlilebebze orientirebuli adamianebi, romlebic<br />

kargad axerxeben axal socialur-kulturul garemosTan<br />

adaptacias da axal realobaze TavianTi moTxovnilebebis<br />

morgebas. amasTan inovaciur proceseb-<br />

Tan damokidebuleba sxvadasxvanairi aqvT baTumTan<br />

axlomdebare soflebidan Camosul da aWaris mTiani<br />

regionebidan Camosul migrantebs. axlomaxlo mcxovrebni<br />

yovelTvis aqtiurad iyvnen Cabmuli qalaqis<br />

cxovrebaSi, maSin roca Soreuli soflebis mcxovrebTaTvis<br />

sxvadasxva subieqturi Tu obieqturi faqtorebis<br />

zegavleniT es urTierTobebi SezRuduli<br />

iyo. am etapze ki qalaqSi swored aseTi soflebidan<br />

CamosulTa talRa gaizarda. dRis wesrigSi dgeba<br />

qalaqSi CamosulTa axal kulturul garemoSi integraciis<br />

problema. analizs saWiroebs qalaqur garemosTan<br />

maTi adaptaciis rogorc fsiqologiuri, ise<br />

eTnosocialuri aspeqtebi. qalaqis mcxovreblebi SedarebiT<br />

tolerantulad arian ganwyobili tradiciuli<br />

kulturis normebidan gadaxris mimarT, vidre<br />

soflis mosaxleoba. qalaqur garemoSi moxvedrili<br />

migrantebis yofaSi iWreba siaxleebi: irRveva eTnikuri<br />

stereotipebi, mimdinareobs tradiciuli kulturuli<br />

Rirebulebebis metamorfoza da Cndeba axali<br />

orientirebi. upirveles yovlisa transformacias ganicdis<br />

sayofacxovrebo etiketi. adamiani ufro ori-<br />

203


entirebuli xdeba individualur miznebze, maSin, roca<br />

soflad es miznebi ufro koleqtiuri, jgufuria.<br />

soflad urTierTobis sxva formebia. aq miRebulia<br />

problemebis gadaWraSi naTesavebis, mezoblebis monawileoba.<br />

maSin, roca qalaqur garemoSi es dayvanilia<br />

TiTqmis minimumamde, amitomac soflidan Camosaxlebulebs<br />

uWirT amgvar urTierTobebTan Segueba da<br />

cdiloben SeinarCunon urTierTobis is formebi, rac<br />

damaxasiaTebelia tradiciuli sazogadoebisaTvis.<br />

ufro metic, zogjer did qalaqebSic gvxvdebian tradiciuli<br />

sofluri cxovrebis wesis matarebelni<br />

(Этносоциальные проблемы города. Под редакцией Бромлея<br />

Ю.В., М., 1986:49). msgavsi magaliTebi mravladaa baTumSi<br />

soflebidan CamosaxlebulTa yofaSi. isini cdiloben<br />

erTgvarad Seqmnan TavianT garSemo is “samyaro”, romelSic<br />

cxovrobdnen soflad (mravalsarTuliani<br />

saxlebis ezoebSi akeTeben bostnebs, rgaven mcenareebs,<br />

amravleben qaTmebs, awyoben mravalricxovan da<br />

xmaurian saojaxo dResaswaulebs da a.S.). qalaqSi<br />

adaptaciis procesi xasiaTdeba migrirebuli<br />

mosaxleo-bis mxridan damkvidrebisaken<br />

gaaqtiurebuli swrafviT da xSir SemTxvevaSi isini<br />

erTmaneTs uwyoben xels qa-laqSi sakuTari adgilis<br />

sakuTari mikrogaremos povna-Si SeiniSneba swrafva<br />

Tavisi Tavi moiazros romelime socialuri<br />

gaerTianebis wevrad es individisaTvis imde-nadaa<br />

aucilebelia, ramdenadac qalaqSi mas sxva garemo da<br />

saqalaqo cxovrebis wesi xvdeba amiT iqmneba erTad<br />

(gvaris, Temis, soflis SigniT) cxovrebis erTgvari<br />

si-mulacia, rac soflis socialuri saxis erT-erTi<br />

dama-xasiaTebeli niSania naTesavebis axlos, Tundac,<br />

erTi qalaqis fargvebSi cxovreba socialuri<br />

daculobis erTgvari formaa, roca aWaris mTiani<br />

regionebidan saxldebian saqarTvelos sxva<br />

kuTxeebSi, erTi soflis mcxovreblebi iqac<br />

kompaqturad Casaxlebas amjobine-ben.<br />

Tumca es droebiTi movlenaa, radgan TandaTano-<br />

204


iT qalaqSi tradiciuli socionormatiuli qcevis<br />

kultura gamousadegari xdeba da daviwyebas eZleva<br />

(Арутюнов С.А., Рыжакова С.И., 2004:149). maT sulier<br />

kulturaSi momxdari cvlilebebis mixedviT SeiZleba<br />

vimsjeloT tradiciul kulturaze sayovelTao globalizaciis<br />

procesebis gavlenis Sesaxeb.<br />

meore mxriv, am kulturaTa Serwymis Sedegad,<br />

marTalia, qalaqur garemoSi soflebidan migrirebulTa<br />

qcevis tradiciuli normebi, etiketi, kulturuli<br />

Rirebulebebi ganicdis zegavlenas da xdeba<br />

maTi adaptireba axal socialur-kulturul garemos-<br />

Tan, magram, amave dros, isini ufro xangrZlivad da<br />

mtkiced inaxaven tradiciuli kulturis elementebs<br />

da amiT icaven sulieri kulturis faseulobebsa da<br />

mentalitets sayovelTao globalizaciis negatiuri<br />

gavlenisagan. qalaqur garemoSi warmoqmnili am “sin-<br />

Tezuri” kulturis kvleva, romelic, erTi mxriv, inaxavs<br />

tradiciuli kulturis elementebs da, meore<br />

mxriv, SeTvisebuli aqvs siaxleebi, sulieri kulturis<br />

kvlevis saintereso da perspeqtiul mimarTulebad<br />

gvesaxeba.<br />

amrigad, dRes wina planze wamoiwia tradiciuli<br />

kulturis evoluciuri procesebis sistemuri analizis<br />

aucileblobam, es ki mis komponentebs Soris<br />

arsebuli Sinagani kavSirebis, universaluri da specifikuri<br />

maxasiaTeblebis Seswavlis safuZvelze zogadi<br />

kanonzomierebebis dadgenasa da kulturuli memkvidreobis<br />

istoriuli ganviTarebis perspeqtivebis<br />

gamokveTas gulisxmobs. amave dros, aWaris sulieri<br />

kulturis, rogorc mravalkomponentiani, mravalwaxnagiani<br />

sistemis Seswavla integralur midgomasa da<br />

interdisciplinarul kvlevas moiTxovs. mxolod asea<br />

SesaZlebeli kulturis, rogorc erTi mTlianobis<br />

kvleva. am kvlevebSi kulturuli anTropoligia monawileobs,<br />

rogorc mecnieruli analizis sistema, romelic<br />

iZleva tradiciul kulturul RirebulebaTa<br />

interpretaciisa da rekonstruqciis, sulier kultu-<br />

205


aSi mimdinare Tanamedrove procesebis mizez-Sedegobrivi<br />

kavSirebis dadgenis, eTnokulturaTa da<br />

sxvadasxva konfesiaTa urTierTadaptaciisaTvis saWiro<br />

rekomendaciebis SemuSavebis saSualebas.<br />

gamoyenebuli literatura<br />

1. m. gegeSiZe, eTnikuri kultura da tradici-ebi,<br />

Tb., 1978.<br />

2. l. surmaniZe, individualisturi da koleqtivisturi<br />

sazogadoebebi, Tb., 2001.<br />

3. Арутюнов С.А., Рыжакова С.И. Культурная антропология,<br />

М., 2004.<br />

4. Гордлевский В.А., Избранные сочинения, т.1, М., 1960.<br />

5. Еремеев Д.Е., Этногенез турок, М., 1971.<br />

6. Этносоциальные проблемы города. Под редакцией Бромлея<br />

Ю.В. М., 1986.<br />

7. Курылёв В.П., Xозяйство и матеряльная культура турецкого<br />

крестянства, М., 1976.<br />

8. М.Шилакадзе, Глобализация и проблема культурной<br />

идентичности этноса, Археология, этнология, фольклористика<br />

Кавказа, Тбилиси, 2007.<br />

Pirimze Rurua, Tamila Lomtatidze<br />

Stereotypes of Spiritual Culture Research and Development<br />

Tendencies<br />

(After Achara example)<br />

Spiritual culture as the unity of values and norms created by a<br />

human being is not a static but dynamic and developing spiritual<br />

product of human activities priorities of which change with the<br />

development of the society and accommodate to new reality. But at<br />

the same time it maintains values adopted by the society at different<br />

stages of development through the self-preservation mechanism.<br />

Therefore, studying spiritual culture from the historical perspective<br />

enables us to observe the genesis of spiritual culture.<br />

To study the issue is especially important after the example of<br />

206


Achara. Since being one of the oldest parts of Georgia Achara has<br />

been the site of interrelations of different ethnic cultures and religious<br />

confessions and is characterized by the synthesis of religious beliefs<br />

and cultural values. Therefore, studying the spiritual culture of Achara<br />

has aroused special interest in many generations of scientists and has<br />

been regularly conducted at Batumi Scientific-Research Institute of<br />

the Georgian Academy of Sciences. A number of spiritual culture<br />

components, beliefs and habits related to different agricultural<br />

branches, ancient layers of folk religious thinking and their further<br />

formations, local characteristics, etc. have been studied but at the<br />

present stage under the conditions of rapid cultural and political<br />

changes the spiritual culture has undergone the process of breaking<br />

stereotypes and transforming cultural values. These were followed by<br />

the metamorphosis of the traditional system and it became essential to<br />

apply a new approach to research the spiritual culture and do<br />

systematic analyses of evolution processes of the traditional culture.<br />

This implies establishing general regularity on the basis of studying<br />

internal links and universal and specific characteristics existing among<br />

its components and identifying the perspective of the historical<br />

development of the cultural heritage. At the same time to study<br />

Achara spiritual culture as a multicomponent and multifunctional<br />

system requires an integral approach and interdisciplinary research.<br />

The structural analysis of the existing material will assist to determine<br />

issues of genetic-typological links and interrelations with the world<br />

civilizations. It also becomes important to study psychological aspects<br />

of the spiritual culture which will make it possible to draw very<br />

interesting conclusions on the basis of analyzing problems of both<br />

translating the existing cultural values among the generations and<br />

changing focal points of the values followed by the adaptation to new<br />

reality.<br />

207


qarTuli eTnologiuri skola<br />

208<br />

xaTuna ioseliani<br />

“eTnografias sWirdeba upirvelesad samSoblos,<br />

mis yofaze fanatikurad Seyvarebuli adamiani,<br />

sxvanairad veravin daZlevs im urTules da umZimes<br />

saqmes, romelsac udidesi movaleoba akisria _<br />

xalxis TviTmyofadi kulturis gamovlena _ ase<br />

gvaswavlida didi ivane javaxiSvili” g. Citaia<br />

eTnologiuri skolis daarsebis safuZvlad, kanonzomierad<br />

miCneulia is etapi, roca eTnosis yofacxovrebis<br />

da wes-Cveulebebis amsaxveli masalis fiqsaciasTan<br />

erTad xdeba misi Seswavla da analizi. Tu<br />

am kriteriumiT mivudgebiT qarTul eTnografiul<br />

kvlevebs, aRmoCndeba, rom is XVIII saukuneSi iRebs<br />

saTaves, mis fuZemdeblad ki vaxuSti batoniSvili<br />

gvevlineba.<br />

vaxuSti batoniSvilis “aRwera samefosa saqarTvelosa”,<br />

aris pirveli mecnieruli naSromi, sadac<br />

saqarTvelos istoriasTan erTad, mocemulia saqarTvelos,<br />

misi eTnografiuli kuTxeebis aRweriloba,<br />

mdebareoba da sazRvrebi, sameurneo yofa da kultura,<br />

ZiriTadi wes-Cveulebebi, xasiaTi, Cacmis stili,<br />

iaraRis da samkaulis aRweriloba; mocemulia<br />

msgavseba-gansxvavebebi ama Tu im kuTxeebs Soris. mis<br />

naSroms Tan axlavs mis mierve Sesrulebuli 32 regionaluri<br />

feradi ruka. m. broses SefasebiT: “vaxuStim<br />

ise aRwera Tavisi samSoblo, rogorc arcerTi aziuri<br />

qveyana, garda CineTisa, ar yofila aRwerili”. anu,<br />

saxeze gvaqvs naSromi, romlis gamoc vaxuSti batoniSvili<br />

qarTul istoriografiaSi samarTlianad aris<br />

miCneuli qarTuli eTnologiuri mecnierebis winamorbedad.<br />

imave periodSi, qarTuli wes-Cveulebebis da<br />

tradiciebis SeswavliT dainteresebulni iyvnen vax-


tang, daviT, ioane da Teimuraz batoniSvilebi, romelTa<br />

naSromebic aseve didi mniSvnelobisaa.<br />

saqarTvelos ruseTTan SeerTebis Semdeg, pirvel<br />

aTeul wlebSi, kavkasiisa da saqarTvelos eTnografiuli<br />

aRwerilobiT da SeswavliT, ZiriTadad,<br />

rusi mecnierebi da mogzaurebi arian dainteresebuli,<br />

rac gansakuTrebiT aqtiur xasiaTs iZens ruseTis<br />

akademiis daarsebis Semdeg (1825 w.). 1851 wels TbilisSi<br />

daarsada “ruseTis geografiuli sazogadoebis<br />

kavkasiuri ganyofileba”. qarTveli moRvaweebis ZalisxmeviT,<br />

am filialTan 1852 wels Camoyalibda “kavkasiuri<br />

muzeumi”, am muzeumis eTnografiuli kabinetis<br />

mzrunveli iyo r. erisTavi, romelTan erTadac<br />

moRvaweobdnen p. ioseliani, d. baqraZe, d. ciciSvili.<br />

male am muzeumma, romelic erovnul saqmes anviTarebda,<br />

carizmis reJimis wyalobiT, arseboba Sewyvita<br />

(1856 w.) (qarTuli..., 1978: 78). mis bazaze 1865 wels<br />

daarsda “kavkasiis muzeumi”, g. rades direqtorobiT,<br />

romelic agrovebda saukeTeso koleqciebs da maT<br />

hamburgis, laifcigis da berlinis muzeumebSi agzavnida<br />

(qarTuli..., 1978: 79).<br />

XIX saukunis II naxevari sruliad Tavisuflad<br />

SeiZleba CaiTvalos saqarTveloSi eTnografiuli<br />

kvlevebis gaSlis axal etapad, romlis ZiriTad<br />

mesveurad cnobili qarTveli sazogado moRvawe,<br />

ilia WavWavaZe gvevlineba. igi miiCnevda, rom xalxis<br />

istoriis Sesaswavlad, pirvel rigSi, qarTveli eris<br />

yofis, kulturis da Taviseburebebis Seswavla iyo<br />

saWiro. misi TaosnobiT Seiqmna jgufi, romlis warmomadgenlebic<br />

TavTavianTi kuTxeebis aRweras da<br />

Seswavlas awarmoebdnen. ilias damokidebuleba am<br />

saqmisadmi kargad Cans mis mier b. niJaraZisadmi miwerili<br />

werilis erT frazaSi, rac dResac saprogramo<br />

debuleba SeiZleba iyos yvela qarTvelisTvis. b. ni-<br />

JaraZes, romelsac Tavisi ganaTlebiT SeeZlo kariera<br />

qalaqSi aewyo, ilia werda: “Tu saqarTvelo odnav<br />

mainc giyvars, svaneTSi unda waxvide da iqedan unda<br />

209


amogvidge uRelSi" (ZiZiguri: 1919). am periodSi, saqarTvelos<br />

sxvadasxva kuTxeebis aRweras awarmoebdnen<br />

vaJa-fSavela, a. yazbegi, T. saxokia, n. xizanaSvili,<br />

b. niJaraZe, i. margiani, i. gvaramaZe, d. janaSvili,<br />

m. janaSvili, d. margiani, n. janaSia, l. dadvani da<br />

sxv. maTi Sekrebili masalebi ibeWdeboda qarTul periodul<br />

presaSi.<br />

am periodis qarTvel eTnografTa moRvawe-oba,<br />

qarTuli eTnologiuri skolis istoriis erTerT<br />

RirSesaniSnav furcels warmoadgens, TiToeuli maTganis<br />

naSroms dResac gverds ver auvlis qarTuli<br />

eTnografiis mkvlevari.<br />

am moRvaweTa muSaoba imdenad nayofieri iyo,<br />

rom saWiro gaxda koordinirebis ufro srulyofili<br />

formis gamoZebna, ramac sabolood safuZveli Cauyara<br />

“saqarTvelos saistorio da saeTnografio sazogadoebis“<br />

Seqmnas (1907w.). am sazogadoebis Seqmnis<br />

iniciatori da sulis Camdgmeli iyo e. TayaiSvili.<br />

sazogadoebam farTo masStabiani muSaoba gaaCaRa<br />

mTel saqarTvelosa da saqarTvelos farglebs gare-<br />

Tac. xdeboda arqeologiuri, anTropologiuri folkloruli<br />

da eTnografiuli masalebis Segroveba,<br />

Seswavla da analizi. Seiqmna muzeumi, wignTsacavi,<br />

gamodioda organoebi “saqarTvelos siZveleni” da<br />

“Zveli saqarTvelo” (qse: 1985: 182). e. TayaiSvili Tavad<br />

edga saTaveSi saqarTvelos sxvadasxva kuTxeebSi<br />

mowyobil eqspediciebs, xdeboda materialuri da<br />

kulturuli Zeglebis Seswavla, fotofiqsacia, soflebis<br />

da Temebis aRnusxva, maT Sesaxeb masalis moZieba<br />

rac Semdeg mecnieruli kvlevis sagani xdeboda.<br />

am sazogadoebis muSaobas e. TayaiSvilTan erTad<br />

warmarTavdnen i. javaxiSvili, d. baqraZe, a. xaxana-<br />

Svili, n. mari, m. janaSvili da sxv.<br />

qarTuli eTnografiuli mecnierebis ganviTarebaSi<br />

garkveuli roli iTamaSa “kavkasiis istoriularqeologiurma<br />

institutma”, romelic 1917 wels daarsda<br />

ruseTis akademiis sistemaSi, akad. n. maris Ta-<br />

210


osnobiT.. marTalia, institutis dasaxelebaSi ar figurirebda<br />

termini “eTnografia”, magram kvlevis gegmebSi<br />

erT-erT umTavres amocanad swored eTnografiuli<br />

kvleva-Zieba iyo miCneuli, mTeli kavkasiis masstabiT.<br />

am institutis saTaveSi n. marTan erTad idgnen<br />

e. TayaiSvili da g. CubinaSvili, ZiriTadad swored<br />

isini warmarTavdnen institutis saqmianobas. direqtoris<br />

_ niko maris movaleobas, misi peterburgSi<br />

yofnis gamo e. TayaiSvili asrulebda. Tavdapirvelad<br />

swored man gamouyo Tavis binaSi oTaxi aRniSnul<br />

instituts, romelic Semdeg (1919w.) lermontovis q.<br />

#3-Si gadavida, xolo 40-ian wlebSi ZerJinskis #8-Si<br />

(istoriis.: 1988: 9-10).<br />

1918 wels moxda mniSvnelovani movlena _ gaixsna<br />

Tbilisis saxelmwifo universiteti.<br />

amrigad, XX saukunis 20-ian wlebSi, romelic<br />

udaod mZime xanaa saqarTvelosTvis, adgili aqvs<br />

friad mniSvnelovan movlenebs, faqtobrivad, samecniero<br />

saqmianoba saocari intensiurobiT xasiaTdeba;<br />

paralelurad ixsneba da muSaobs Tbilisis universiteti,<br />

kavkasiis saistorio da arqeologiuri instituti,<br />

saqarTvelos saistorio da saeTnografio sazogadoeba.<br />

am sami mniSvnelovani centris saTaveSi<br />

cnobili qarTveli mecnierebi da sazogado moRvaweebi<br />

dganan, romelTa rigebi TandaTan axali kadrebiT<br />

ivseba (istoriis..: 1988: 13).<br />

1921 wlidan eTnografiuli kvlevebi aqtiurdeba<br />

saxelmwifo muzeumSi, sadac muSaobas iwye-ben g. Citaia,<br />

g. nioraZe, s. makalaTia (iToniSvili: 1989: 11).<br />

qarTuli eTnologiuri mecnierebis axali da<br />

yvelaze mniSvnelovani etapi g. Citaias saxelTanaa<br />

dakavSirebuli. misma ganaTlebam da saqmisadmi siyvarulma<br />

ganapiroba saqarTveloSi eTnologiuri mecnierebis<br />

Semdgomi ganviTareba.<br />

1922 wels g. Citaia ivane javaxiSvilis rekomendaciiT<br />

muSaobas iwyebs saxelmwifo muzeumSi, sadac<br />

211


mas xvdeba vera bardaveliZe, SemdgomSi cnobili<br />

eTnologi da misi cxovrebis Tanamgzavri.<br />

g. Citaias eTnologiuri moRvaweoba swored am<br />

periodidan iwyeba. igi qmnis axal programas da meTodologias,<br />

romelic faqtobrivad, qarTuli eTnologiis<br />

mecnierul safuZvels warmoadgens, ris Sedegadac<br />

qarTul eTnologiur <strong>mecniereba</strong>Si axali etapi<br />

iwyeba da igi swrafad viTardeba.<br />

g. Citaiam muzeumSi Tavis garSemo Semoikriba<br />

SemdgomSi cnobili eTnologebi; v. bardaveliZe, r.<br />

xaraZe, al. robaqiZe, f. qiqoZe, st. menTeSaSvili. am<br />

mcire jgufma, faqtobrivad dargi Camoayaliba da<br />

axal simaRleebze aiyvana (cagareiSvili: 1993: 30).<br />

1926 wels Citaias iniciativiT sxvadasxva muzeumebSi<br />

gafantulma koleqciebma Tavi moiyara saxelmwifo<br />

muzeumSi, aqve ganTavsda kerZo pirTa koleqciebi<br />

(cagareiSvili: 1993: 33), ramac xeli Seuwyo ara<br />

marto eqsponatebis gadarCenas, aramed maT mTlianobaSi<br />

Seswavlas da damuSavebas.<br />

muzeumSi arsebuli eTnografiuli ganyofileba,<br />

miuxedavad mZime pirobebisa 1922-1957 wlebSi awyobs<br />

42 eqspedicias saqarTvelosa da CrdiloeT kavkasiaSi<br />

(cagareiSvili: 1993: 36).<br />

eTnologiuri saqmianoba mimdinareobs agreTve<br />

Tbilisis universitetSi. 1929 wels istoriis fakultetTan<br />

ixsneba arqeologia-eTnologiis kaTedra, sadac<br />

muSaobas iwyebs g. Citaia. 1934 wlidan kaTedraze<br />

samuSaod iwveven v. bardaveliZes da r. xaraZes. 1940<br />

wels calke yalibdeba eTnologiis kaTedra (cagareiSvili:<br />

1993: 53).<br />

1931 wels zemoT naxsenebi “kavkasiis istoriularqeologiuri<br />

instituti” gadakeTda “kavkasiismcodneobis<br />

institutad”, romelic niko maris gardacvalebis<br />

Semdeg (1934w.), misi saxelobis gaxda da sabolood,<br />

1936 wels ewoda akademikos niko maris saxelobis<br />

enis, istoriis da materialuri kulturis<br />

instituti (“enimki”). institutma am saxelwodebiT<br />

212


iarseba 1941 wlis maisamde, rodesac is or damoukidebel<br />

organod _ enis da istoriis institutad gaiyo<br />

(istoriis...: 1988: 16-17). 1941 wlis 8 maiss, akademiis<br />

prezidentis, akad. n. musxeliSvilis xelmoweriT gamoica<br />

brZaneba, romlis Tanaxmadac “enimki” or damoukidebel<br />

_ istoriis da enis institutad gaiyo. 1943<br />

wels istoriis instituts mieniWa ivane javaxiSvilis<br />

saxeli, 1964 wels istoriis instituts saxeli Seecvala<br />

da mas ewoda istoriis, arqeologiisa da<br />

eTnografiis instituti (istoriis..: 1988: 43).<br />

1935 wlidan aRniSnul institutSi iqmneba eTnografiis<br />

seqtori, xolo 1938 wlidan Camoyalibda<br />

eTnografiis seqcia g. Citaias xelmZRvanelobiT.<br />

amrigad, 40-ian wlebSi saqarTveloSi eTnologiuri<br />

kvleva-Zieba mimdinarebs sam Zlier samecniero<br />

centrSi: “enimki”, Tbilisis saxelmwifo universiteti<br />

da saxelmwifo muzeumi. am saqmianobis Sedegad Seiqmna<br />

mniSvnelovani gamokvlevebi, moxda Zireuli<br />

cvlilebebi kvlevis meTodologiaSi, ganviTarda samuzeumo<br />

saqmianoba, saqarTvelos sxvadasxva kuTxeebsa<br />

da CrdiloeT kavkasiaSi moewyo eqspediciebi, gaizarda<br />

mecnierTa axali Taobebi.<br />

1941 wlis TebervalSi, saqarTvelos samecniero<br />

cxovrebaSi moxda mniSvnelovani movlena _ daarsda<br />

saqarTvelos ssr <strong>mecniereba</strong>Ta akademia (istoriis...:<br />

1988: 37). dRes, rodesac saqarT-velos <strong>mecniereba</strong>Ta<br />

akademiis samoRvaweo asparezi, mimdinare reformeb-<br />

Tan dakavSirebiT met-naklebad SeizRuda, unda aRiniSnos<br />

im didi rolisa da mniSvnelobis Sesaxeb, romelic<br />

man Seasrula ara marto erovnuli samecniero,<br />

aramed saerTaSoriso mniSvnelobis mqone dargebis<br />

ganviTarebaSi, <strong>mecniereba</strong>Ta akademiis xelmZRvanelobiT,<br />

(romelic aerTianebda kvleviT institutebs), saqarTveloSi<br />

Seiqmna da Camoyalibda didi samecniero<br />

skolebi, romelTa miRwevebic dResac aRiarebiT sargebloben<br />

msoflio samecniero wreebSi. amave dros,<br />

umTavresi roli akademiam da kvleviTma institutebma<br />

213


erovnuli kulturis, yofis, enis da istoriis Seswavlasa<br />

da SenarCunebaSi Seasrules.<br />

istoriis, arqeologiisa da eTnografiis institutSi<br />

1981 wlamde, eTnografia warmodgenili iyo<br />

ori ganyofilebiT: saqarTvelos eTnografiis ganyofileba<br />

(xelmZRvaneli g. Citaia) da kavkasiis eTnografiis<br />

ganyofileba (xelmZRva-neli a. robaqiZe).<br />

1981 wels institutis eTnografiis nawilSi moxda<br />

reorganizacia, ris Sedegadac saqarTvelos eTnografiis<br />

ganyofileba daiyo sam nawilad: materialluri<br />

da sameurneo yofis eTnografiuli Seswavlis<br />

ganyofileba (xelmZRvaneli g. Citaia), socialur ur-<br />

TierTobaTa eTnografiuli Seswavlis ganyofileba<br />

(xelmZRvaneli v. iToniSvili) da sulieri kulturis<br />

eTnografi-uli Seswavlis ganyofileba (xelmZRvaneli<br />

T. oCiauri), amasTanave, darCa kavkasiis eTnografiuli<br />

Seswavlis ganyofileba a. robaqiZis xelmZRvanelobiT<br />

(istoriis..: 1988: 60-62).<br />

2006-2007 wlebSi saqarTveloSi mimdinare reformebma<br />

asaxva hpova samecniero sferoSic _ saqarTvelos<br />

erovnuli akademiis daqvemdebarebidan gamovidnen<br />

kvleviTi institutebi, damoukidebel sajaro pirebad<br />

daregistrirdnen da gadavidnen saqarTvelos<br />

ganaTlebis da mecnierebis saministros daqvemdebarebaSi.<br />

am proce-sebs mohyva TanamSromelTa radikaluri<br />

Semcireba da ganyofilebebis gaerTianeba, ris<br />

Sedegad istoriis da eTnologiis institutSi ori<br />

eTnologiuri ganyofileba Camoyalibda: saqarTvelos<br />

eTnologiis ganyofileba (xelmZRvaneli q. xuciSvili)<br />

da kavkasiis eTnologiuri ganyofileba (xelmZRvaneli<br />

r. TofCiSvili).<br />

cvlileba ganicada 1907 wels Camoyalibe-bulma<br />

“saqarTvelos saistorio da saeTnografio sazogadoebamac”,<br />

romlis bazaze 1959 Seiqmna “saqarTvelos<br />

istoriis, arqeologiis da folkloris sazogadoeba”,<br />

romelic 1976 wels gardaiqmna “saqarTvelos saistorio<br />

sazogadoebad” (qse: 1962: 182-183).<br />

214


g. Citais da xangrZlivi muSaobis Sedegad, 60-ian<br />

wlebSi Ria cis qveS muzeumisTvis gamoiyo vakis parkis<br />

da zlotis xeobaSi 30 heqtari farTobi (cagarei-<br />

Svili: 1993: 40) da daiwyo Ria cis qveS muzeumis mSenebloba,<br />

sadac Tavi moiyara saqarTvelos yvela kuTxis<br />

materialuri kulturis amsaxvelma Zeglma.<br />

eTnografiuli muSaoba mimdinareobda agreTve<br />

regionebSic _ baTumis, soxumis da cxinvalis samecniero<br />

centrebsa da mxareTmcodneobiT muzeumebSi.<br />

dRevandeli mdgomareobiT, qarTuli eTnologiuri<br />

skolis ZiriTad centrebs warmoadgens ivane javaxiSvilis<br />

istoriis da eTnologiis instituti, Tbilisis<br />

saxelmwifo universiteti, s. janaSias saxelobis<br />

saxelmwifo muzeumi, romlis daqvemdebarebaSic<br />

imyofeba agreTve Ria cis qveS muzeumi. eTnologiuri<br />

kvlevebi mimdinareobs agreTve baTumis da quTaisis<br />

saswavlo centrebsa da mxareTmcodneobiT muzeumeb-<br />

Si.<br />

qarTuli eTnologiuri skola Tavisi arsebobis<br />

manZilze etapobrivad viTardeboda; dafuZnda sxvadasxva<br />

kvlevis centrebi, Seiqmna umniSvnelovanesi<br />

gamokvlevebi, urTierToba damyarda sazRvargareTis<br />

samecniero centrebTan da mkvlevarebTan, ramac Tavisi<br />

pozitiuri roli Seasrula dargis ganviTarebaSi.<br />

Tumca, unda aRiniSnos, rom eTnologia saqarTvelo-<br />

Si ar aris miCneuli iseT dargad, rogorc es evropis<br />

da amerikis qveynebSia, sadac am mecnierebis “Teoriuli<br />

analizi da kvlevis Sedegebi pirdapir emsaxureba<br />

saxelmwifos momavali ganviTarebis procesebis<br />

prognozireba-marTvis saqmes” (meliqiSvili: 2000:<br />

8). am dargis ZiriTadi daniSnuleba da amocana warsulis<br />

da Tanamedrove procesebis SeswavlasTan<br />

erTad, swored samomavlo qmedebis gansazRvraa, vinaidan<br />

arc erTi <strong>mecniereba</strong> ise ar icnobs da Seiswavlis<br />

xalxs _ saxelmwifos marTvis da zrunvis obieqts,<br />

mis kulturas, yofa-cxovrebas, xasiaTs da<br />

cxovrebis wess mTlianobaSi, rogorc eTnologia.<br />

215


qarTveli eTnologebis naazrevis gaTvaliswineba da<br />

maTi CarTva saxelmwifos mSeneblobis procesSi, udaod<br />

waadgeba qarTul saxelmwifos.<br />

gamoyenebuli literatura<br />

1. istoriis, arqeologiis da eTnografiis instituti,<br />

“<strong>mecniereba</strong>”, Tb., 1988.<br />

2. v. iToniSvili, qarTuli eTnografiis nar-kvevebi,<br />

“<strong>mecniereba</strong>”, Tb., 1989.<br />

3. l. meliqiSvili, eTnografia Tu eTnolo-gia, Tb.,<br />

2000.<br />

4. qarTuli sabWoTa istoriografiis ZiriTa-di<br />

miRwevebi, “<strong>mecniereba</strong>”, Tb., 1978.<br />

5. qarTuli sabWoTa enciklobedia, t. 9, 1985.<br />

6. T. cagareiSvili, “giorgi Citaia”, “mecnie-reba”, 1993.<br />

7. v. ZiZiguri, besarion niJaraZe (“Tavisufali svani”),<br />

gazeTi “saxalxo saqme”, 1919w, #253.<br />

8. Робакидзе А. Пути развития Грузинской советской этнографии (1922-<br />

1982гг.), Тбилиси, 1983<br />

Khatuna Ioseliani<br />

Georgian Ethnological School<br />

Georgian Ethnological School took birth two centuries ago. The founder<br />

of Georgian Ethnological School is famous Georgian Historian and<br />

Geographer Prince Vakhushti Bagrationi.<br />

Georgian Ethnological School since the 18 th century underwent difficult<br />

but interesting way of development. The second half of the19 th century was a<br />

new stage in Georgian Ethnology development when the gathering, fixation<br />

and study of Ethnographical material took place nearly all over Georgia.<br />

Various societies, museums were founded. One of the main trends of newly<br />

founded societies and museums was the study of Ethnography. I.<br />

Chavchavadze, E. Takaishvili, N. Mar, I. Javakhishvili etc. made a significant<br />

contribution to the development of Ethnology in Georgia.<br />

Lately the main centres of Ethnological studies were Tbilisi State<br />

University and Institute of History and Ethnology. The studies carried on in<br />

mentioned centres determined further development of Ethnology in Georgia<br />

and founding of a new, developed stage by G. Chitaia.<br />

Now the main studies are carrying out at The Javakhishvili Institute of<br />

History and Ethnology, Tbilisi State University, The State Museum of<br />

Georgia, regional scientific centers and folk museums.<br />

216


217<br />

giorgi gociriZe<br />

praqtikuli eTnologiis amocanebi saqarTveloSi<br />

pirvel rigSi minda SeuerTde samecniero konferenciis<br />

„<strong>anTropologia</strong> <strong>momavlis</strong> <strong>mecniereba</strong>“, pa-<br />

Toss da Cemi azri gamovTqva sami terminis, sami definiciis<br />

Sesaxeb. esaa eTnografia, eTnologia da<br />

<strong>anTropologia</strong>. mimaCnia, rom yve-la am definiciis<br />

amosavali, Ziri da safuZveli aris eTnografia, saxelwodeba<br />

romelic damkvidrebuli iyo yofil sab-<br />

WoTa kavSirSi. igi samecniero mimoqcevaSi Semovida<br />

daaxloebiT XX saukunis 40-iani wlebidan, maSin, roca<br />

evropaSi am terminis nacvlad xmarobdnen termin<br />

eTnologias, amerikuli <strong>mecniereba</strong> ki <strong>anTropologia</strong>s.<br />

pirvel xanebSi saqarTveloSic eTnologias ar-<br />

Cevdnen Semdeg ki eTnografias 1 .<br />

sayovelTaod cnobilia, rom samecniero disciplinis<br />

saxelwodeba arsebiTad gansazRvravs mis<br />

mniSvnelobas, kvlevis ZiriTad mimarTulebas, dargis<br />

mizans da amocanebs, magram istoriuli kanonzomierebis<br />

Sesabamisad, sazogadoebis ganviTarebis garkveul<br />

safexurze, dargi afarToebs ra Tavis Tvalsawiers,<br />

cvlis meTodikas da sakvlevi obieqtisadmi damokidebulebis<br />

principebs. ufro sworad igi ixveweba<br />

da farTovdeba, garkveulwilad ifiltreba kidec,<br />

Tumca saxelwodeba igive rCeba. xdeba isec, roca romelime<br />

dawinaurebuli konkretuli mimarTulebis saxelwodeba<br />

gavrceldeba mTel disciplinaze 2 . rogorc<br />

praqtika adasturebs saxelwodebis amgvari cvalebadoba<br />

agrovebs gadauWrel problemaTa iseT raodenobas,<br />

rom saWiro xdeba sagangebo analizis warmoeba,<br />

dargis saxelwodebis terminologiuri da cnebobrivi<br />

identobis dasadgenad 3 . me ar Sevudgebi aRni-<br />

Snul sakiTxze ufro dawvrilebiT saubars, radgan<br />

igi rogorc specialuri kvlevis sagani am bolo xanebSi<br />

gamocemul naSromebSi naTladaa asaxuli, 4 mag-


am minda gansakuTrebiT gavusva xazi im garemoebas,<br />

rom saqarTveloSi XX saukunis 20-iani wlebidan moyolebuli,<br />

mas Semdeg, rac eTnografia Camoyalibda<br />

rogorc dargi, mis saTaveebTan mdgar mkvlevarebs Zalian<br />

kargad esmodaT samive definiciis _ eTnografiis,<br />

eTnologiis da anTropo-logiis mniSvneloba.<br />

akad. g. Citaiam sagangebo statia miuZRvna am problemas<br />

5 . amasTan, isic unda iTqvas, rom am skolis warmomadgenlebi,<br />

misi mowafeebi arasodes ar gascdenian<br />

Tavidan aRebul gezs, mizansa da mimarTulebas, me-<br />

Tods, romlis meoxebiTac isini ara mxolod tradiciuli<br />

xalxuri yofisa da kulturis mxolod aRwerilobas<br />

ki ar awarmoebdnen, rogorc es rusuli kolonializmis<br />

msaxurebs, raritetuli meTodiT momu-<br />

Save mecnierebs xelewifebodaT (mxedvelobaSi maqvs<br />

kovalevski, kosveni da sxvebi), aramed bazisuri da<br />

zednaSenuri movlenebis urTierTmimarTebaSi gaanalizebas<br />

axdendnen 6 . am meTodis gamoyenebiT eTnograf<br />

mkvlevars velze muSaobis dros yuradRebis miRma ar<br />

rCeboda yofaSi gamovlenili arc erTi realiis, movlenisa<br />

Tu faqtis mniSvneloba da swored amitom eni-<br />

Weba am periodSi mopovebul savele masalas pirvel<br />

wyaros mniSvneloba. yvelaferi es Tavidanve gaazrebuli<br />

hqonda iv. javaxiSvils, romelmac gasuli saukunis<br />

30-ian wlebSi specialuri jgufi Seqmna saqar-<br />

Tvelos calkeul kuTxeebSi daunjebuli zepiri istoriis<br />

anu empiruli codnis fiqsirebisaTvis. dRes<br />

am masalebis (masalebi winamrewvelobisa da xelosnobis<br />

istoriidan) ramodenime tomia gamocemuli 7 . bunebrivia,<br />

droTa ganmavlobaSi daixvewa savele masalis<br />

Segrovebis meTodi da praqtika. meTodis sakiTxi<br />

dResac aqtualuria da mniSvnelovani. gansakuTrebiT<br />

polieTnikur da konfliqtur sazogadoebaSi 8 . savele<br />

muSaoba da savele praqtika rom TiToeuli eTnografisaTvis<br />

aucilebeli pirveli safexuri iyo, amas iv.<br />

javaxiSvilis istoriisa da eTnologiis institutis<br />

arqivSi daculi uamravi dRiuri, Canaweri, Canaxati<br />

218


da foto masala adasturebs; didi eTnografiuli<br />

eqspediciebis Sesaxeb ki, romlebic saqarTvelos Ti-<br />

Tqmis yvela kuTxeSi tardeboda da romelTa safuZvelzec<br />

Seiqmna saerTaSoriso doneze aRiarebuli gamokvlevebi,<br />

gadmocemebia SemorCenili 9 . dRes qveyana-<br />

Si Seqmnili finansuri siZneleebis gamo, aseTi eqspediciis<br />

ganxorcieleba TiTqmis SeuZlebelia. dargis<br />

ganviTareba ki amas aucileblad moiTxovs. Cvenc swored<br />

eTnografiuli samsaxuris Seqmnis sakiTxs vayenebT<br />

* . samsaxurisas, romlis praqtikac ucxoeTis<br />

mTel rig qveynebSi (amerika, israeli, avstralia) arsebobs<br />

da aq praqtikosi eTnologebi aqtiur monawileobas<br />

iReben sxvadasxva saxelmwifo sakanonmdeblo,<br />

aRmasrulebel, administraciul da sameurneo organizaciebSi<br />

10 . gansakuTrebiT sainteresoa da saWiro<br />

aseTi specialistebis CarTva regionaluri mowyobisa<br />

da marTvis samsaxurSi, raTa maTi codna xalxuri gamocdilebisa,<br />

saTanadod iqnas realizebuli qveynis<br />

ekonomikuri, kulturul-sameurneo saqmianobis warmarTvaSi.<br />

imisaTvis rom ufro naTeli gavxadoT Cveni<br />

msjeloba moviyvanT ramodenime magaliTs:<br />

1. ekologiuri sfero. ekologiuri dargis specialistebi<br />

axla bevrs weren sayovelTao ekologiuri<br />

krizissa da ekologiuri disbalansis Sesaxeb.<br />

gansakuTrebiT mwvaved dgas sakiTxi bunebiT sargeblobis<br />

¸harmoniuli wesebis darRvevis Taobaze. esaa<br />

niadagebis erozia, tyis resursebis mkveTri Semcireba,<br />

bunebrivi wylebis daSroba, xevebisa da landSaftebis<br />

zonaluri gaCanageba. es mcire CamonaTvalia im<br />

sivrcebrivi, disbalansisa, romlis gawonasworebaSi<br />

adamianis faqtori da xalxuri codnis fenomeni gan-<br />

* sakiTxis dasmis TvalsazrisiT es Tema Cvens mier pirvelad<br />

sakavSiro JurnalSi iqna gamoqveynebuli. ix. Кантария<br />

М.В., Гоциридзе Г.Ш. О создании региональной этнографической<br />

службы Грузии, ж. Научная мисль Кавказа, 1, 2, 3, 4. 97. с.72.<br />

219


sazRvrulia. Zvelad xalxSi racionalurad iyo SemuSavebuli<br />

tyiT sargeblobis kalendaruli vadebi,<br />

wyalvardnilobis, niaRvrebis da Rvarcofebis, zvavebis<br />

Camowolis da sxva stiqiuri movlenebisagan Tavdacvis<br />

saSualebebi 11 . magaliTad, faqtia da xalxuri<br />

gonierebis araCveulebrivi magaliTi is rom mosaxleoba<br />

im adgilebSi ar saxldeboda, sadac zvavebis Camoqceva<br />

iyo mosalodneli da Tu mainc saxldebodnen,<br />

xelovnur jebirebs da simagreebs, kedlebs<br />

agebdnen 12 . amis dasturad svanuri koSkebis dasaxelebac<br />

sakmarisia, svanuri koSkebi, romlebic kuTxiT<br />

iyo mTisken mimarTuli da Suaze Cexda movardnil<br />

zvavsa Tu mewyers. es uZleveli „mTis guSagebi“ medgrad<br />

uZlebdnen drosa da „ubedurebas“ da viTarca<br />

taZarni, xelTuqmnel Zeglebad SemorCnen istorias 13 .<br />

kolxeTSic, sadac zRvis stiqias araerTxel<br />

gadaulaxavs zRvari, mosaxleoba axlo napirebTan<br />

arasodes agebda saxls. mTian zolSi ki sadac mciremiwianoba<br />

iyo, saxlebs ferdobebze agebdnen, cixe<br />

koSkebsac, vake adgilebi ki saxnav-saTesad hqondaT<br />

gamoyenebuli, Tumca ferdobebic ar rCebodaT auTvisebeli.<br />

unikaluria mesxuri terasebis mowyobis xalxuri<br />

teqnika, baqnebi, larebi, warafebi, marto maTi<br />

CamoTvlac sakmarisia am didi kulturis dasaxasia-<br />

Teblad 14 . dRes xalxuri sibrZnis es „labirinTebi“<br />

gansakuTrebul interess iwvevs da droisa da sivrcis<br />

Secnobis erTgvar mediatorebad SeiZleba CavTvaloT.<br />

2. kulturul-sameurneo gamocdileba. saqarTveloSi<br />

rTuli geografiuli ganfenilobidan gamomdinare,<br />

kulturul-sameurneo cxovreba sam vertikalur<br />

ganzomilebaSi viTardeboda. esaa mTis, mTiswineTisa<br />

da baris. amisda Sesabamisad Camoyalibda<br />

mwarmoebluri dargebis, miwaTmoqmedebis (memindvreoba,<br />

mevenaxeoba-meRvineoba) da mesaqonleobis tradiciuli,<br />

regionaluri sistemebi, romlebic TiTqmis XX<br />

saukunis 30-ian wlebamde iqna Semonaxuli. SemdegSi-<br />

220


ac, miuxedavad imisa. rom sabWoTa periodSi e.w. „industriulma“<br />

epoqam bevri ram Secvala, am sistemebs<br />

mainc ar daukargavT rentabeloba da Sinaarsi. TviT<br />

koleqtivizaciis periodSic ki glexuri meurneoba<br />

swor dagegmarebas eqvemdebareboda da agraruli<br />

kultura mkveTr degradacias ar ganicdida. es vitareba<br />

„sabWoTa meurneobebis“ pirobebSic iyo nawilobriv<br />

SenarCunebuli. amiT imis Tqma gvinda, rom<br />

TiToeuli sameurneo dargi misi specifikidan gamomdinare<br />

istoriulad dinamiur fazaSi viTardeboda da<br />

ZiriTadad erovnul gamocdilebas emyareboda. dRes<br />

ki uam-rav subieqtur da obieqtur mizezTa gamo es<br />

harmonia darRveulia. saxeze gvaqvs ekologiuri da<br />

ekonomikuri krizisebi. saerTo mdgomareoba garTulebulia<br />

xalxuri meqanizmebisadmi araswori midgomiT<br />

an saerTod maTi ugulvelyofiT. ase magaliTad,<br />

Cveni azriT ar SeiZleba iq, sadac tradiciulad memindvreoba<br />

iyo ganviTarebuli da axlo warsulamde<br />

warmatebiT mohyavdaT xorblis adgilobrivi saxeobebi<br />

(dolis puri, TavTuxi, Savfxa, dika da sxv.) Warxlis<br />

warmoeba dainergos an kidev iq, sadac mevenaxeobis<br />

klasikuri kerebi arsebobda da yurZnis unikaluri<br />

jiSebi iyo kultivirebuli. vazi amoiZirkvos da<br />

mis nacvlad sazamTro, atami da sxva xilisa Tu baR-<br />

Ceulis baRebi iqnas gaSenebuli. daculi unda iyos<br />

sarwyavi da arasarwyavi zonebis balansireba; erovnuli<br />

kulturebis aRorZineba qveynis ekonomikuri potencialis<br />

gazrdis erT-erT prioritetul mimarTulebad<br />

unda iqces. ucxouri produqciis moZalebam da<br />

danergvam, ar unda gamoiwvios gamousworebeli Sedegebi.<br />

amis Taobaze cnobili eTnografi m. gegeSiZe sagangebod<br />

werda. igi erT-erT naSromSi exeboda mecxvareobis<br />

ganviTarebis Tanamedrove problemebs da<br />

myari argumentebiT asabuTebda cxvris sagazafxulo<br />

saZovrebze gadadenis tradiciuli marSrutebis upiratesobas<br />

sxva gzebTan SedarebiT 15 . sakiTxTan dakav-<br />

SirebiT kidev or magaliTs moviyvanT:<br />

221


1. genuri inJineria (axali hibriduli saxeebis<br />

seleqcireba). cnobilia, rom dRes sayovelTao globalizaciis<br />

xanaSi genur inJinerias mravali qveyana<br />

mimarTavs, miuxedavad imisa aqvT Tu ara maT didi sameurneo<br />

gamocdileba. iseTi qveynebisTvis ki sadac<br />

endemuri kulturebis aRorZinebis SesaZleblobebi<br />

arsebobs, ucxo eqsperimentebis danergva ara Tu sasurvelia,<br />

aramed gaumarTlebelic ki. aviRoT, Tundac,<br />

kartofilis warmoeba. kartofili amerikuli<br />

kulturaa da igi XIX saukunis dasawyisSi iqna Semotanili;<br />

jer ruseTSi, mere Crdilo kavkasiis gziT<br />

saqarTveloSi. droTa ganmavlobaSi moxda am kulturis<br />

sruli adaptacia da, gansakuTrebiT, mTis pirobebSi<br />

Seiqmna iseTi lokaluri kerebi, rogoricaa Rebi<br />

(raWaSi), mulaxi (zemo svaneTSi), axalcixe da<br />

axalqalaqi (mesxeTSi), da sxv. XX saukunis 80-iani<br />

wlebidan daiwyo sruliad axali hibriduli seleqcirebis<br />

gziT miRebuli kartofilis Teslis Semotana,<br />

ramac ar gaamarTla. mosaxleobam igi ar miiRo da<br />

amdenad, eqsperimenti eqsperimentad darCa.<br />

aseTi magaliTebis moyvana rogorc sakuTriv<br />

genuri inJineriis, ise zogadad eqsperimentuli meurneobis<br />

mimarT, mravlad SeiZleba. agraruli meurneobis<br />

dargis specialistebma (da ara mxolod agrarikosebma)<br />

es Zalian kargad ician. amdenad, Cven maT mimarT<br />

araviTari pretenzia ar gagvaCnia, magram gvinda<br />

sakiTxi davsvaT ase - xom ar ajobebs maTTan erTad<br />

qveynis ekonomikuri berketebis amoqmedebaSi xalxuri<br />

kulturisa da erovnuli samecniero gamocdilebis<br />

mcodne specialistebis, kerZod ki eTnografebis monawileobac<br />

iyos uzrunvelyofili<br />

2. socialuri sfero. praqtikuli eTnografiis<br />

problematika sazogadoebrivi cxovrebis ganviTarebis<br />

yvelaze faqiz da mniSvnelovan sferos sociallur<br />

urTierTobebsac exeba. socialur sferos mravali<br />

aspeqti gaaCnia. esaa ojaxi, qorwineba, naTesauri<br />

sistema, migraciebi da sxva. yvela es segmenti drosa<br />

222


da sivrceSi moqmedebs, Ria da daxuruli sazogadoebis<br />

mraval Tvisebriv moments avlens. erT-erTi ase-<br />

Ti aspeqti eTnokonfliqtebia. eTnokonfliqtebis socialur<br />

da politikur mizezebs ki sxvadasxva dargis<br />

specialistebi swavloben (politologebi sociologebi,<br />

fsiqologebi, eTnologebi), magram Cveni azriT,<br />

yvelaze arsebiTi mainc am problemebisadmi eTnologiuri<br />

da eTnografiuli midgomaa 16 . eTnologia<br />

flobs codnas konfliqtebis dros maregulirebeli<br />

xalxuri meqanizmebis Sesaxeb. mag. xalxur diplomatias,<br />

uxucesebis (e.w. aqsakalebis) instituts, romelic<br />

Zalian Zlieri iyo kavkasiaSi. am unikalur<br />

institutebSi vlindeba ara mxolod wminda eTnikuri<br />

kulturis, eTnofsiqologiis, TviTSegnebis da identobis<br />

WeSmariti maCveneblebi, aramed zogadsakacobrio<br />

¸harmoniuli sazogadoebis Seqmnis realuri safuZvlebi<br />

17 .<br />

eTnografi specialistis TvalTaxedvaSi gansakuTrebul<br />

adgils iWers Tanamedrove sazogadoebrivi<br />

cxovrebis iseTi paradigmebis codnac, rogoricaa,<br />

magaliTad, saxelmwifo enis swavlebis strategia,<br />

genderuli roli yofaSi, naTesaobis sistema, aRzrdis<br />

tradiciuli wesebi da sxva. Tanamedrove viTarebaSi<br />

maTi ganviTare-bisa da regulirebis perspeqtivebi<br />

saerTo humanitaruli sivrcis Camoyalibebisa da<br />

kulturu-li integraciis samomavlo saqmes emsaxureba.<br />

amaSia praqtikuli eTnografiis ZiriTadi amocana<br />

da mizani.<br />

viTvaliswinebT ra sakiTxis sirTules, mis<br />

mravalwaxnagobriobas erT werilSi SeuZleblad migvaCnia<br />

praqtikuli eTnologiis yvela aspeqtsa da yvela<br />

problemaze SevCerdeT. is arc warmoadgenda Cvens<br />

mizans, radgan uaRresad saintereso da mniSvnelovani<br />

Temaa da ufro CaRrmavebul xangrZliv kvlevas moiTxovs..<br />

gamoyenebuli literatura<br />

223


1. g. Citaia, qarTuli eTnologia, „mimomxilveli“,<br />

tf. 1926. misive, svetebi. xelnaweri. red. v. Samila-<br />

Ze, eTnografia, saxelmZRvanelo, Sesavali, Tb.,<br />

1991. i. WanturiSvili, eTnologia, saxelmZRvanelo,<br />

Tb. 1993. p. yifiani, eTnologiis problemebi, Tb.,<br />

1995. l. meliqiSvili, eTnografia Tu eTnologia,<br />

Tb., 2000. r. TofCiSvili, saqarTvelos eTnologia/eTno-grafia,<br />

Tb., 2006.<br />

2. l. meliqiSvili, dasax. naSromi, gv.4.<br />

3. iqve.<br />

4. p. yifiani, dasax.naSromi.<br />

5. g. Citaia, qarTuli eTnologia, „mimomxilveli“,<br />

tf. 1926.<br />

6. g. Citaia, dasax. naSromi.<br />

7. ix. masalebi Sinamrewvelobisa da xelosnobis istoriidan.<br />

8. l. meliqiSvili, savele muSaobis meTodi konfliqtur<br />

sazogadoebaSi, Tb., 2000.<br />

9. vfiqrobT dRes XXI saukunis dasawyisSi, roca<br />

xdeba dargis ganviTarebis gzis Sefaseba, sagangebod<br />

unda iqnas Seswavlili da gamoi-ces gasul<br />

saukuneSi Catarebuli eTnografiuli eqspediciebis<br />

mokle eqskursi regionebis mixedviT.<br />

10. iqve.<br />

11. l. beriaSvili, miwaTmoqmedeba mesxeTSi (eTnografiuli<br />

masalebis mixedviT). Tb., 1973, misive,<br />

niadagebis aTvisebisa da dacvis tradi-cia saqar-<br />

TveloSi (eTnografiuli masalebis mixedviT), Tb.,<br />

1989.<br />

12. l. beriaSvili, dasax. naSromi.<br />

13. g. Citaia, taZari gadarCa, gaz. soflis cxov-reba,<br />

1987, 3.IV.<br />

14. l. meliqiSvili, dasax. naSromi.<br />

15. m. gegeSiZe, eTnikuri kultura da tradiciebi,<br />

Tb., 1978.<br />

224


16. konfliqturi situaciuli polieTnikur sazogadoebaSi,<br />

red. l. meliqiSvili, Tb., 1998.<br />

17. iqve.<br />

Giorgi Gotsiridze<br />

Tasks of Applied ethnology in Georgia<br />

In the paper there is discussed the practical value of the discipline<br />

and the importance of foundation of the ethnographical service<br />

according to the worldwide practice is underlined. Such structure<br />

doesn’t exist in Georgia. There is confirmed the worth of such service<br />

to assist the further development of state’s economic activities and to<br />

provide the attendance of the specialists.<br />

225


226<br />

malxaz Toria<br />

drois aRqma: kultur-anTropologiuri xedva<br />

kultur-anTropologiur kvlevas sxvadasxva<br />

qveyanaSi gansxvavebuli tradicia da saxelwodeba<br />

aqvs. amerikis SeerTebul StatebSi is arqeologiur,<br />

biologiur da lingvistur <strong>anTropologia</strong>sTan erTad<br />

zogadad anTropologiis, holisturi samecniero disciplinis<br />

Semadgeneli nawilia. evropaSi ki socialuri<br />

anTropologiis an eTnologiis saxeliT aris<br />

cnobili. kulturuli <strong>anTropologia</strong>, rogorc komparativistuli<br />

da kroskulturuli disciplina ikvlevs<br />

sazogadoebasa da kulturas. igi aRwers, aanalizebs<br />

da xsnis socialur da kulturul msgavsebebsa<br />

da gansxvavebebs. amerikuli tradiciis farglebSi<br />

is emyareba eTnografiis da eTnologiis mimar-<br />

Tulebebs. eTnografiuli kvleva anu calkeuli er-<br />

Tobis, sazogadoebis an kulturis Sesaxeb monacemebis<br />

Segroveba da aRwera rCeba anTropologiis im Taviseburebad<br />

(miuxedavad imisa, rom <strong>anTropologia</strong><br />

pirveli eTnografebis droidan sakmaod Seicvala),<br />

romliTac is gansxvavdeba sxva socialuri mecnierebebisgan.<br />

eTnologia ki ikvlevs, aanalizebs da adarebs<br />

eTnografiuli aRweris Sedegebs ganzogadebuli<br />

daskvnebis gamotanis mizniT (Kottak 2000:11). kultura-<br />

Ta msgavsebaze Tu gansxvavebaze mravali maxasiaTeblebis<br />

safuZvelze SeiZleba vimsjeloT. erT-erTi<br />

aseTi maxasiaTebelia drois aRqma.<br />

drois gancda adamianuri arsebobis ganuyofeli<br />

nawilia da, rogorc miiCneven, drois aRqmis specifikaSi<br />

vlindeba kulturis xasiaTi. Tumca, rogorc<br />

barbara adami aRniSnavs, miuxedavad drois<br />

“yvelganmyofobisa”, drois aRqmis problemis anTropologiuri<br />

Seswavla jer kidev Camoyalibebis stadiaSia.<br />

problema ki dasavluri drois upirobo gaziarebaSi<br />

mdgomareobs. drois dasavluri aRqma aris is


gadasaxedi, romlidanac mkvlevrebi aanalizeben<br />

“sxvaTa” droebs (adami 2005: 99).<br />

samecniero kvlevebSi arsebobs e.w. droisa da<br />

sivrcis kulturebis gageba, romlis mixedviT dasavluri<br />

kulturebis garda, yvela sxva sazogadoeba indiferentulia<br />

drois mimarT. msgavsi Sexeduleba, zogadad<br />

dasavlur samecniero realobaSi miRebul, ufro<br />

didi _ “dasavleTisa da aradasavleTis” diqotomiidan<br />

gamomdinareobs. aseT dualizms emyareba, agre-<br />

Tve, “modernistuli” da “tradiciuli”, “industriuli<br />

da agraruli”, “civi da cxeli” sazogadoebebis<br />

da sxva diqotomiebi.<br />

dasavlur diskursSi diqotomiebis Camoyalibeba<br />

mWidrod aris dakavSirebuli anTropologiis, rogorc<br />

disciplinis istoriasTan, romelic Seiqmna “evropuli<br />

aRmoCenebis, kolonializmis epoqis da sabunebismetyvelo<br />

mecnierebis gadakveTaze” (Monaghan and<br />

Just 2000: 1-2).<br />

pirveli anTropologebi darvinis Sexedulebebis<br />

da evropocentristuli midgomis gavleniT sxvadasxva<br />

xalxis socialuri da kulturuli evoluciis<br />

etapebis rekonstruirebiT iyvnen dainteresebuli.<br />

mogviano periodSic, roca anTropologiuri kvlevis<br />

Teoriebi da meTodebi ufro daixvewa da gamdidrda,<br />

anTropologTa yuradReba, ZiriTadad, koncentrirebuli<br />

iyo e.w. “mcire masStabis”, “teqnologiurad martiv”<br />

sazogadoebebze.<br />

h. muris azriT, is, rom <strong>anTropologia</strong> ikvlevs<br />

iseT sakiTxebs, rogoricaa: “kultura”, “sxva kultura”,<br />

“kulturuli sxvaobani”, “cxovrebis wesi”, “socialuri<br />

sistema”, “msoflmxedveloba” da a.S. misi, rogorc<br />

disciplinis unikalobaze ar miuTiTebs. TiToeuli<br />

es problema eqskluziurad mxolod anTropologiis<br />

sakvlev sferos ar ganekuTvneba. is rasac<br />

<strong>anTropologia</strong>s aqcevs <strong>anTropologia</strong>d, aris ara<br />

kvlevis specifikuri sagani, aramed is Tu rogor<br />

aris, magaliTad kulturuli gansxvavebebi ierarqi-<br />

227


zebuli. <strong>anTropologia</strong>, rogorc discip-lina da<br />

praqtika im warmodegnis nawilia, romelic ganapirobebs<br />

dasavleTsa da “sxvebs” Soris urTierTobas<br />

(Moore 1999: 2). es warmodgena da “sxvebTan” urTier-<br />

Toba ki, garkveulwilad, zemoT aRniSnul diqotomiebs<br />

emyareba.<br />

diqotomiis konteqstSi “tradiciuli” kulturebis<br />

drois aRqma “dasavluri drois” gagebis alternativad<br />

ganixileba. “maTi” dro ufro cikluria,<br />

vidre xazovani, raodenobrivi, vidre xarisxobrivi,<br />

Seqcevadi, vidre Seuqcevadi, Semofarglulia tradiciiT<br />

da Tavad ar warmoadgens istoriis mamoZravebels;<br />

igi organizebulia ufro yoveldRiuri wesrigiT<br />

da praqtikuli amocanebiT, vidre saaTiT, orientirebulia<br />

ufro stabilurobaze, vidre cvlilebebze,<br />

ufro bune-bazea damokidebuli, vidre kalendris<br />

ritmze, aRiricxeba ufro bunebrivi ritmis, vidre abstraqtuli<br />

sqemebis safuZvelze” (adami 2006: 99).<br />

barbara adami ganixilavs e. evans-pritCardis<br />

da b. uorfis gamokvlevebs, romlebic dasavlurisgan<br />

gansxvavebuli drois gagebaTa klasikur analizs<br />

warmoadgenen.<br />

b. uorfis lingvisturi gamokvlevis mixedviT,<br />

romelic hopis tomis amerikeli indielebis kosmologias<br />

eZRvneba, dasavluri drois gancda daxasiaTebulia<br />

rogorc erTmimarTulebiani, uwyveti, dinamikuri<br />

mdinareba, movlenaTa rigi, romelic warsulidan<br />

<strong>momavlis</strong>ken mimarTul xazzea gamwkrivebuli. hopis<br />

tomis warmomadgenlebisTvis dro aris ara moZraoba,<br />

aramed im yvelafrisken ukan mibruneba, rac ki odesme<br />

Seqmnila. maTTvis ucxoa dasavluri abstraqtuli,<br />

sworxazovani da Tanmimdevruli drois gageba.<br />

“sxva droebis” msgavsi interpretacia xdeba e.<br />

evans-pritCardis gamokvlevaSi, romelic sudanis samxreTSi<br />

mosaxle nuerebis toms eZRvneba. avtori aRni-<br />

Snavs, rom nuerebs ar aqvT Tvis, dRisa da Ramis Soris<br />

periodebis aRmniSvneli sityvebi; maT ara aqvT<br />

228


sityva, romelic, dasavluri gagebiT, “drois” eqvivalenti<br />

iqneboda da, dasavlelebisgan gansxvavebiT, ar<br />

SeuZliaT isaubron droze, rogorc raRac realurze,<br />

romelic miedineba, SeiZleba gaflango, gaufrTxilde<br />

da a.S. (adami 2005: 101).<br />

mirCa eliade CrdiloeT amerikis indielebis<br />

drosTan damokidebulebis magaliTs am dasavluri<br />

poziciis mixedviT ganixilavs. misi azriTac, aradasavluri<br />

drois gageba cikluria da ganmeorebadi:<br />

“zogierTi indieli tomebis enebSi termini samyaro<br />

(=kosmosi) aseve gamoiyeneba weliwadis mniSvnelobiT.<br />

magaliTad, iakutebi amboben “samyaro gavida”, anu<br />

“weliwadi gavida”. es sityva miuTiTebs samyarosa da<br />

kosmiur dros Soris Sinagan kavSirze. kosmosi aRiqmeba<br />

rogorc cocxali erToba, romelic ibadeba, vi-<br />

Tardeba da weliwadis bolo dRes kvdeba, raTa axal<br />

wels isev daibados (Eliade, 73).<br />

igive adami Tvlis, rom “aucilebelia Cveuli<br />

mdgomareobidan gamosvla da “ucxos” poziciis daWera,<br />

Cveni sakuTari drois (drois dasavluri gagebis<br />

m.T.) im adamianebis TvaliT danaxva, romlebic pirobiTad<br />

warmoadgenen anTropologiuri kvlevis obieqtebs.<br />

miT ufro, rom aradasavluri drois gagebebi<br />

SeiZleba dasavleTSic iyos” (adami 2006: 101).<br />

dro mravalaspeqtiania, is mocemulia fizikur<br />

procesebsa da socialur tradiciebSi, maTematikis<br />

abstraqtul gaTvlebsa da adamianebs Soris urTier-<br />

TobebSi. mas zomaven saaTis erTeulebis, ciuri sxeulebis<br />

moZraobis, ganmeorebadi movlenebis da sakuTari<br />

sxeulis cvlilebebis safuZvelze. dro gamoiyeneba<br />

rogorc saqonlis gacvlis da momsaxurebis saSualeba,<br />

an rogorc gadaxdis forma; dro aRiqmeba, rogorc<br />

bunebis, sazogadoebis, adamianebis da maTi institutebis<br />

organizebis resursi. wuTi, saaTi, kvira,<br />

dRe, mTvaris faza, weli, Sobisa da aRdgomis dResaswaulebi,<br />

sawarmoo cikli da zrdis periodi, Taobebi<br />

da adamianis sicocxlis xangrZlivoba _ yvelaferi<br />

229


es qmnis droiT CarCoebs da maT farglebSi adamianebi<br />

aregulireben yoveldRiur cxovrebas. am gansxvavebul<br />

“droebSi” SeiZleba “rodis drois” identificireba:<br />

rodis aris bankebi Ria, rodis unda daiZinon<br />

bavSvebma, rodis viyaviT axalgazrda d a.S. dasavlur<br />

sazogadoebebSi es “rodis” ufro kalendris da saa-<br />

Tis droiT sqemazea damyarebuli. magram, am socialuri<br />

qmedebebis da bunebrivi fenomenebis drois gansazRvrisa<br />

da droSi lokalizebis safuZvels mxolod<br />

saaTi da kalendari ar warmoadgens. “tradiciuli”<br />

da “Tanamedrove” sazogadoebebis polarizebis<br />

miuxedavad, saaTis da kalendaruli dro dasavlelebis<br />

drois aRqmis erTaderTi safuZveli ar aris. is<br />

mxolod am gagebis erT aspeqts qmnis. drois standartizirebuli<br />

sistema, ar gamoricxavs drois lokalur,<br />

konteqstze damokidebul gagebaTa arsebobas<br />

(adami 2006: 103-114).<br />

SeiZleba davaskvnaT, rom drois aRqma yvela<br />

sazogadoebaSi arsebobs. drois aRqmis calkeul gamovlinebas<br />

zog SemTxvevaSi universaluri faqtori<br />

udevs safuZvlad, sxva SemTxvevaSi ki kulturuli<br />

TvalsazrisiT unikaluri piroba. SesaZloa e.w. “arqauli<br />

sazogadoebebis” droisadmi damokidebuleba<br />

universalur kulturul maxasiaTeblebs efuZnebodes.<br />

magaliTad, avstralieli aborigenebis rwmenawarmodgenebi<br />

ukavSirdeba zRvisa da masTan dakavSirebuli<br />

garemos codnas. es garemoeba Tavis mxriv<br />

drois gagebazec moqmedebs (Memmott). magram, mxolod<br />

avstraliel aborigenebis drois gageba ar ukavSirdeba<br />

mzis da mTvaris moZraobis, dRisa da Ramis, sezonuri<br />

ciklebis, klimatis, floris faunis, zRvis<br />

miqcevisa da moqcevis da sxva garemo pirobebis<br />

cvlilebebis aRqmas. es e.w. “bunebrivi dro”, garemo<br />

pirobebTan damokidebuleba damaxasiaTebelia nebismieri<br />

sazogadoebisaTvis. drois aRqmis aseTi mravalgvaroba,<br />

yvela kulturaSi, socialuri cxovrebis kategoriebs<br />

da ritmebs asaxavs. Sesabamisad, “tradici-<br />

230


uli kulturebis” da dasavluri drois diqotomia ar<br />

SeiZleba oyos drois aRqmis Taviseburebis interpretaciis<br />

erTaderTi safuZveli. aseTi fundamenturi<br />

kulturuli maxasiaTeblis kvleva sxvadasxva, ukve<br />

arsebuli Tu axali, Teoriuli modelebis safuZvelze<br />

unda moxdes.<br />

rogorc cnobilia, eTnografiuli kvleva, anu,<br />

“monawile dakvirvebis” meTodi kulturul <strong>anTropologia</strong>Si<br />

“damyarebulia im martiv ideaze, rom am Tu<br />

im xalxis gamosakvlevad, saukeTeso gzaa am xalxis<br />

warmomadgenlebze xangrZlivi periodis ganmavlobaSi<br />

dakvirveba maTTan uSualo urTierTobis gziT”<br />

(Monaghan and Just 2000: 13). magram, kvlevis obieqti ara<br />

mxolod “sxva” da e.w “mcire-masStabis”, aramed dasavluri<br />

sazogadoebebic unda gaxdnen. drois aRqmis<br />

Taviseburebebis kroskulturuli Sedarebebis da interdisciplinuri<br />

kvlevis saSualebiT SesaZlebeli<br />

iqneba eTnografiuli aRweris Sedegebis unikalurobas<br />

sivrciTi da droiTi konteqsti moeZebnos. Tanamedrove<br />

<strong>anTropologia</strong> ki, rogorc holisturi da<br />

interdisciplinuri dargi, aseTi kvlevis saSualebas<br />

iZleva.<br />

gamoyenebuli literatura<br />

1. adami, b. “drois aRqma” civilizaciuri Ziebani.<br />

# 3, Tbilisi, 2005.<br />

2. Barnard, A. History and Theory in Anthropology. Cambridge<br />

University Press, 2000.<br />

3. Eliade, M. The sacred and the profane. The nature of religion.<br />

New York<br />

4. Kottak, C. P. Cultural Anthropology. The University of<br />

Michigan, 2000.<br />

5. Memmott, P. Tangkic Orders of Time: an anthropological<br />

approach to time study<br />

<br />

231


6. Monaghan, J. and Just P. Social and Cultural Anthropology. A<br />

Very Short Introduction.Oxford University press, 2000.<br />

7. Moore, H. L. “Anthropological Theory at the Turn of the<br />

Century”. in Anthropological Theory Today. Edited by Moore<br />

H. L. Polity Press, 1999.<br />

Malkhaz Toria<br />

Perception of Time from Perspective of Cultural Anthropology<br />

The essence of culture is manifested in the peculiarity of the<br />

time perception. The experience of time permeates everyday life.<br />

Despite this ubiquity of time, however, there are no time specialists in<br />

anthropology. Anthropological theorizing about issues of time<br />

perception is still in the formative stage. The problem extends to the<br />

unquestioned understanding of Western time. It reaches the very base<br />

from which researchers explicate the time of “the other”. Scientists<br />

have emphasized the differences between Western and non-Western<br />

perception of time. According to this dichotomy, non-Western<br />

cultures have been constructed through its opposition to the dominant<br />

images of “Western time”. So, it is proposed that “their time” is<br />

cyclical, rather then linear, reversible rather than irreversible, etc. But,<br />

Time is multi-faceted and humans’ everyday life in every society is<br />

full of references to time. Non-Western understandings of time may<br />

exist in Western societies. So, anthropologists should extricate<br />

themselves from the natural attitude and consider as an object of<br />

anthropological attention also the Western Societies.<br />

232


233<br />

soso WanturiSvili<br />

<strong>anTropologia</strong> - <strong>momavlis</strong> <strong>mecniereba</strong>!<br />

Cemi statiis dasawyisSive minda ganvmarto Semdegi<br />

_ Cveni konferenciis Temaa “anTropolo-gia _<br />

<strong>momavlis</strong> <strong>mecniereba</strong>!”, boloSi gakvirvebis, Tu ki-<br />

Txvis niSniT. Cemi moxsenebis saTauric igivea - “an-<br />

Tropologia _ <strong>momavlis</strong> <strong>mecniereba</strong>!”, oRond Zaxilis<br />

niSniT. cxadia, es SemTxveviT araa – amiT me srul<br />

Tanxmobas vucxadeb Cveni samecniero konferenciis mizansa<br />

da daniSnulebas, oRond, garkveuli pirobiTobiT,<br />

romelTa Sesaxeb qvemoT mogaxsenebT. axla ki<br />

sakuTriv moxsenebis Sesaxeb.<br />

mecnierebis nebismier dargSi gansakuTrebuli,<br />

Tu gadamwyveti ara, mniSvneloba aqvs terminologiis<br />

sakiTxebs. pirvel rigSi, esaa Tu ras vgulisxmobT<br />

amaTuim terminis qveS, ra Sinaarss vdebT masSi da<br />

rogor unda gavigoT igi. rogorc cnobilia, swored<br />

es gansazRvravs mecnierebis am dargis kvlevis mimar-<br />

Tulebis sworad gagebas, misi amocanebis sworad dasaxvas.<br />

kargadaa cnobili isic, rom erTidaimave terminiT<br />

SeiZleba kvlevis sxvadasxva mimarTuleba aRiniSnebodes,<br />

terminis sxvadasxva gageba iyos da aqedan<br />

mecnierebis am dargis winaSe sxvadsxva amocanebi<br />

idges. amis SesaniSnavi magaliTia termini – <strong>anTropologia</strong><br />

– Cveni Seswavlis da ganxilvis dRevandeli<br />

sagani. yvelas kargad mogvexseneba, rom dasavleTSi<br />

(amerikasa da evropaSi) sul sxva gageba hqonda mas,<br />

xolo sabWoTa sivrceSi sul sxva. mraval niuanss<br />

rom Tavi davaneboT, principuli, ZiriTadi da arsebiTi<br />

gansxvaveba, rogorc mogexsenebaT, iyo is, rom<br />

<strong>anTropologia</strong> sabWoTa sivrceSi mxolod fizikur<br />

<strong>anTropologia</strong>s, adamianis sxeuls, an sxeulis calkeuli<br />

nawilebis fizikuri agebulebis Seswavlas<br />

niSnavda, rac metad aviwroebda da aubraloebda am<br />

terminis mniSvnelobas da daniSnulebas. dasvleTel


mecnierTa azriT, rom-lebic am terminiT aRniSnavdnen<br />

adamianis Seswavlas socialuri, kulturuli da<br />

fizikuri ganzomilebebis mixedviT - es amerikis SeerTe-ul<br />

Statebsa da zogadad dasavleT evropaSi mi-<br />

Rebuli gageba-ganmartebiT. xolo Tu calke dasavleT<br />

evropas aviRebT, aqac mas sxvadasxva gageba da<br />

midgoma hqonda; magaliTad, safrangeTSi igi sociologiis<br />

dargad iyo miCneuli, xolo anglosaqsebi am<br />

terminiT polidisciplinarul <strong>mecniereba</strong>s aRniSnavdnen,<br />

romelic oTxi dargisgan Sedgeba da a.S.<br />

erTi sityviT, erTi romelime terminis qveS, mecnierebis<br />

sxvadasxva dargi, misi mniSvnelobis sxvadasxva<br />

gageba SeiZleba igulisxmebodes. imis mixedviT<br />

Tu ra Sinaarss CavdebT masSi da rogor SeTanxmdebian<br />

amis Sesaxeb am dargSi momuSave mecnierebi.<br />

rogorc mogexsenebaT, Cveni Seswavlis mecnierebis<br />

aRmniSvneli terminis gagebis patara istoria,<br />

Tumca, arc ise patara, TiTqmis oTxmocwliani periodi,<br />

Cvenc gagvaCnia. kargad mogexsenebaT is metamorfozi,<br />

romelic ganicada terminma eTnologia – eTnografiam<br />

da bolos <strong>anTropologia</strong>m qarTul eTnologiur<br />

skolaSi. Tavdapirvelad, jer kidev 1924 wels,<br />

akad. g. Citaias winadadebiT Tu xeldasxmiT, Cveni<br />

Seswavlis dargi eTnologiad iwodeboda. SemdegSi,<br />

XX saukunis 30-iani wlebidan da ufro konkretulad<br />

jer 1933 wels leningradSi anTropologiis, arqeologiis<br />

da eTnografiis institutis, xolo 1937 wels<br />

mis bazaze calke eTnografiis institutis Camoyalibebis<br />

droidan, terminma “eTnografia” moicva sabWoTa<br />

sivrce da igi damkvidrda <strong>mecniereba</strong>Si.<br />

aseT pirobebSic qarTulma eTnografiulma skolam<br />

SeZlo individualuri saxis SenarCuneba da ramdenime<br />

aTeuli wlis muSaobis, didZali empiriuli da<br />

konkretuli masalis dagrovebiT, mravalwliani savele<br />

da kabineturi muSaobiT, Camoayaliba kvlevis kompleqsur-intensiuri<br />

meTodi. Tavs nebas mivcem SegaxsenoT<br />

am meTodis TviTon giorgi Citaiaseuli daxa-<br />

234


siaTeba: “eTnografiuli movlenebi Seiswavleba intensiurad,<br />

kompleqsur mTlianobaSi, bazisuri da zednaSenuri<br />

movlenebis erTianobaSi, istorizmis principis<br />

dacviT”, da Semdeg – “am meTodis TvalsazrisiT<br />

eTnografiuli dakvirvebis siRrme ufro mniSvnelovania,<br />

vidre sifarTove, mniSvnelovania mcire raionis<br />

Rrmad Seswavla, vidre eTnografiuli movlenebis<br />

gavliT dafiqsireba vrcel teritoriaze” da sxva.<br />

rogorc vxedavT, aq dasaxulia kvlevis konkretuli<br />

gzebi da meTodebi, rac, vfiqrob, yovelTvis<br />

darCeba mecnierebis da maT Soris Cveni mecnierebis<br />

amosaval debulebad ra cvlilebac ar unda ganicados<br />

misma aRmniSvnelma terminma.<br />

amasTanave, mTeli Cveni samecniero muSaobis man-<br />

Zilze Tan mogvyveboda struqturalizmis fuZemdeblis<br />

klod levi-strosis monumenturi figura. bolos<br />

am terminmac – struqturalizmi, cvlileba ganicada<br />

da igi Camoyalibda ori sxvadasxva mimdinareobis<br />

(inglisuri da franguli) aRmniSvnelad. inglisur<br />

struqturalizms “struqturuli funqcionalizmi”<br />

(redklif-brauni) ewoda, xolo franguli struqturalizmi<br />

darCa aseTive saxelwodebiT, misi Semqmnelis<br />

da mTavari warmomadgenlis klod levi-strosis saxiT.<br />

aqac kvlav terminebis gansxvavebuli gagebis da,<br />

rac mTavaria, maT mier aRniSnuli kvlevis gansxvavebuli<br />

meTodebis winaSe aRmovCndiT. saerTo inglisur<br />

da frangul struqturalizms Soris is iyo, rom<br />

struqturuli kavSirebis Seswavlis mniSvnelobas<br />

orive aRiarebda da cnobda mxolod erT romelime<br />

mTlian sistemaSi (tomi, saxelmwifo, naTesaobrivi<br />

terminologia da sxv.), xolo sxva mxriv isini principulad<br />

gansxvavdebian. neba momeciT, SegaxsenoT es<br />

gansxvavebani, rogorc terminis gansxvavebuli gagebis<br />

magaliTebi. inglisuri struqturalizmisaTvis amosavalia<br />

realuri, konkretuli erTobebi (tomi, xalxi,<br />

saxelwifo), xolo franguli struqturalizmi da pi-<br />

235


adad klod levi-strosi Seiswavlis ara realurad<br />

arsebuli mTlianis struqturas, aramed xelovnurad<br />

gamoyofil mis calke nawilebs (naTesaobrivi terminologia,<br />

folklori, miTologia da sxv.). Cven SeiZleba<br />

gansxvavebuli azri gvqondes da diskusia gavmarToT<br />

imis Sesaxeb Tu romeli gagebaa ufro mar-<br />

Tebuli da swori (me magaliTad ufro pirvels vemxrobi<br />

da igi ufro damakmayofileblad mimaCnia), magram<br />

am SemTxvevaSi mTavaria, rom terminma gansxvavebuli<br />

gageba SeiZina da kvlevis gansxvavebuli meTodebi<br />

aRniSna. da ai, dResac, Cven kvlav iseTi amocanebis<br />

winaSe aRmovCndiT - <strong>anTropologia</strong>, kulturologia,<br />

eTnologia, eTnografia, eTnologia-<strong>anTropologia</strong><br />

_ romelia amaT Soris is termini, romelic<br />

gamoxatavs Cveni Seswavlis obieqts da kvleva-Ziebis<br />

meTods, mokled, mecnierebis im dargs, romelsac vemsaxurebiT<br />

da romelic unda gadaiqces sauniversiteto<br />

kvlevis da, maSasadame, studenti axalgazrdobis<br />

Seswavlis sagnad<br />

imisaTvis, rom gaverkeT saqmis arsSi, saWiroa gaverkveT<br />

TviTon am terminebis daniSnulebaSi _ ras<br />

aRniSnavs TiToeuli maTgani, ra gansxvavebaa maT Soris,<br />

ra mniSvneloba SeiZines maT Tanamedrove sinamdvileSi,<br />

isedac xom ar moicavs romelime maTgani<br />

erTmaneTs, sad aris maT Soris gansxvaveba an saerTo<br />

da a.S.<br />

vnaxoT ras gulisxmobs termini <strong>anTropologia</strong><br />

da ramdenad moicavs is kvlevis im sfe-ros, romelsac<br />

Cven SeviswavliT da vemsxurebiT. cnobilia, rom<br />

Tanamedrove evropasa da amerikis SeerTebul Stateb-<br />

Si anTopologia aris humanitaruli <strong>mecniereba</strong>, romelic<br />

adamians Seiswavlis socialuri, kulturuli da<br />

fizikuri ganzomilebebis mixedviT. sanam maT calcalke<br />

ganxilvas SevudgebiT, saWirod mimaCnia winaswarve<br />

yuradReba mivapyro zemoT warmodgenili definiciis<br />

or moments – <strong>anTropologia</strong> aris humanitaruli<br />

<strong>mecniereba</strong>, e.i. moicavs <strong>mecniereba</strong>Ta klasifika-<br />

236


ciiT im dargs, romelsac Cven vemsaxurebiT da, meore,<br />

<strong>anTropologia</strong> Seiswavlis adamians sxvadasxva<br />

ganzomilebiT, e.i. adamians, calke aRebuls, rogorc<br />

sazogadoebis wevrs da ara mTliand sazogadoebas.<br />

axla ganvixiloT anTropologiis Seswavlis obieqti<br />

_ adamiani calkeuli maxasiaTeblebis mixedviT.<br />

socialuri ganzomilebiT adamianis Seswavla gulisxmobs<br />

sazogadoebis im socialuri donis dadgenas,<br />

romelSic, an romlisgan damoukidebladac adamians<br />

uxdeba yofna farTo gagebiT. yvelas kargad mogvexseneba,<br />

rom es socialuri done SeiZleba sxvadasxva<br />

iyos, Tanac Tu yovel calke aRebul SemTxveva-<br />

Si ara, mis did nawilSi mainc. Tu ufro davkonkretdebiT<br />

adamianis socialuri mdgomareoba, misi socialuri<br />

ganzomileba SeiZleba iyos maRali, saSualo,<br />

dabali. TiToeulis SeiZleba calke gradacia moepovebodes;<br />

mag., dabali socialuri done SeiZleba iyos<br />

ukiduresad dabalic, siRaribis zRvars qvemoT arsebulic<br />

da yovelgvari socialuri ganzomilebis gareT<br />

mdgomic.<br />

cxadia, amis mizezebis kvleva, misgan gamosavali<br />

gzebis Zieba an dadgena da kidev socialur ganzomilebasTan<br />

dakavSirebuli sxva sakiTxebis Seswavla,<br />

sociologiis sagania, xolo <strong>anTropologia</strong>s im gagebiT,<br />

rogoradac igi zemoT iyo warmodgenili es<br />

sWirdeba calkeuli individis arsebobis garemos dasaxasiaTeblad,<br />

imis gamosavlenad Tu es individi Tavisi<br />

socialuri ganviTarebiT romel jgufs SeiZleba<br />

miekuTvnos da aqedan gamomdinare, ra socialuri Zalebi<br />

amoZravebs mas, ra miswrafebebi gaaCnia rogorc<br />

individs, vin aris is, socialuri donis ra safexurze<br />

dgas...<br />

kulturuli ganzomilebiT adamianis Seswavlis<br />

maxasiaTeblebi aris misi kulturuli ganviTarebis<br />

done mTlianobaSi da ara kulturis romelime sferoSi<br />

warmodgenili. sayovelTaod cnobilia, rom Ti-<br />

Toeul individs kulturuli ganviTarebis gansxvave-<br />

237


uli done gaCnia TviT erTgvarovani kulturis ama-<br />

Tuim safexurze mdgom sazogadoebaSic. SeiZleba er-<br />

Ti Zlieri iyos musikis, meore istoriis, mesame xelovnebis<br />

romelime dargis codnaSi da a.S. TiToeuli<br />

wevrisgan Sedgenili aseTi sazogadoebis saerTo<br />

kulturis donis Seswavla ki ar aris anTropologiis<br />

Seswavlis sagani da obieqti, aramed sazogadoebis<br />

calke aRebuli wevrisa, adamianisa. cxadia, es met SesaZleblobebs<br />

hqmnis TiToeuli adamianis, sazogadoebis<br />

TiToeuli wevris aramarto kulturuli ganzomilebis,<br />

rogorc anTropologiis Seswavlis erTerTi<br />

obieqtis dadgena, sxva ori ganzomilebis dadgenas-<br />

Tan erTad, kargad warmoaCens, erTi mxriv, im SesaZleblobebs,<br />

romlebic individs gaaCnia, da meore<br />

mxriv, dasaxavs gzebs am ganzomilebis Semdgomi<br />

zrdisa da warmatebuli ganviTarebisaTvis.<br />

fizikuri ganzomilebis mixedviT, sazogado-ebis<br />

wevris Seswavla, cxadia, sxvaze metadaa anTropologiis<br />

Seswavlis sagani. sayovelTaod cnobilia, rom<br />

fizikuri <strong>anTropologia</strong> sxvadasxva bunebriv-geografiul<br />

garemoSi Camoyalibebul adamianTa tipebs ganasxvavebs<br />

rasobrivi niSnebiT (evropeiduli, mongoloiduri,<br />

negroiduli da avstraloiduri). aseve, sayovelTaod<br />

aRiarebul rasobriv niSnebad miCneulia<br />

Tmis forma da mesameuli Tmis safarveli (ulvaSi,<br />

wveri). cxadia, TiToeuli am niSnis daxasiaTebas da<br />

mis mixedviT mosaxleobis klasifikacias me aq ar Sevudgebi,<br />

magram zogad debulebas imis Sesaxeb mainc<br />

aRvniSnav, rom adamianTa istoriulad Camoyalibebul<br />

jgufebs, romlebic saerTo warmoSobiT arian dakav-<br />

Sirebulni, saerTo memkvidreobiTi, morfologiuri<br />

da fiziologiuri niSnebi axasiaTebT, rac yoveli individis<br />

SemTxvevaSi SeiZleba iyos da aris anTropologiis,<br />

zemoT warmodgenili gagebiT Seswavlis sagani.<br />

bolo xanebSi eTnologia-eTnografiis, ro-gorc<br />

terminebis da rogorc mecnierebis dargis Canacvle-<br />

238


is surviliT da pretenziebiT fexi moikida terminma<br />

“kulturologia”, ufro metic, sauniversiteto saxelmZRvaneloc<br />

ki Seiqmna am saxelwodebiT (“kulturologia”,<br />

Tb; 2003), romelsac siaxlis pretenzia<br />

aqvs.<br />

vnaxoT ra siaxles Seicavs es Cveni kulturologia,<br />

rogorc termini da rogorc dargis aRmniSvneli<br />

cneba<br />

“kulturologia, aRniSnulia saxelmZRvanelos<br />

winasityvaobaSi, rogorc sazogadoebaTmcodneobis<br />

calke dargi, Seiqmna istoriis, arqeologiis, eTnologiis,<br />

xelovnebaTmcodneobis, istoriis, filosofiis,<br />

kulturuli anTropologiis, sociologiis,<br />

fsiqologiis miRwevaTa sinTezis safuZvelze” (kulturologia,<br />

gv.3). arsebobs humanitaruli mecnierebis<br />

kidev romelime dargi, romelic aq ar iyos dasaxelebuli<br />

es xom absurdia, es TiToeuli am dargis<br />

nivelirebaa, maTi mxolod mokle definiciebis doneze<br />

warmodgenisTvis safuZvlis momzadebaa, arafrismTqmeli<br />

sekvestrebiT studentebisaTvis gadacemis sa-<br />

Sualebaa.<br />

kidev amonaweri “kulturologiis” winasityvaobidan:<br />

“termins “kulturologia” farTo da viwro mni-<br />

SvnelobiT xmaroben. viwro mniSvnelobiT, kulturologia<br />

moicavs or ZiriTad mxares: kulturis Teoriasa<br />

da kulturologiur moZRvrebaTa istorias. far-<br />

To mniSvnelobiT, kulturologiaSi Sedis iseTi disciplinebi,<br />

rogoricaa kulturis istoria, kulturis<br />

Teoria, kultur<strong>anTropologia</strong>, kulturis Sesaxeb<br />

moZRvrebaTa istoria (cota zemoT, rogorc davinaxeT,<br />

es ukanaskneli Sedioda kulturologiis viwro<br />

mniSvnelobiT gagebaSi), Semdeg – kulturis filosofia,<br />

kulturis fsiqologia da sociologia, kulturis<br />

ekologia, gamoyenebiTi kulturologia” (iqve,<br />

gv.9). ra aris es maze metad dargis gabiabureba iqneba<br />

rogor yvelafris momcveli da universaluri yo-<br />

239


fila es “kulturologia”! ra saWiroa maSin mecnierebis<br />

sxva dargebi, isaa Turme yvelafris sinTezi da<br />

man erTma unda iboginos mecnierTa Tavebsa da universitetis<br />

kedlebSi!<br />

axla vnaxoT vin arian Cveni “kulturologiis”<br />

avtorTa winamorbedebi: eduard tailori, herbert<br />

spenseri, maklenani, luis morgani, fric grebneri,<br />

leo frobeniusi, franc boasi, bronislav malinovski,<br />

redklif-brauni, klod levi-strosi, lesli uaiti,<br />

e.i. yvela isini vinc Seqmnes da mTeli SemoqmedebiTi<br />

energia Seswires eTnologias, misi rogorc mecnierebis<br />

Camoyalibebas. ai, Turme ra xdeba! ai, Turme<br />

“kulturologiis” avtorebs ra moundomebiaT – eTnologebis<br />

mxrebze Semdgarebs, eTnologiis gamoyenebiT,<br />

misive dasamareba da misive principebis gamoyenebiT<br />

viTom axali dargis Seqmna da “eTnologiis”<br />

“kulturologiiT” Canacvleba, samwuxaroa, rom maT<br />

amaSi, SeiZleba gaucnobierebladac da vai, Tu gacnobierebulad<br />

Cveni kolega eTnolog-eTnografebic<br />

amosdgomian da recenzentobiTa Tu redaqtor-konsultantobiT<br />

maTi naRvawisaTvis gza daulociaT.<br />

yvelafris amis gvirgvini ki is aris, rom “kulturologiis”<br />

saxelmZRvanelo miZRvnilia akademikos giorgi<br />

Citaias xsovnisadmi _ im adamianisadmi, romelic<br />

mTeli Tavisi samecniero moRvaweoba da, me vityodi,<br />

cxovrebac, eTnologiis, rogorc dargis Seqmna-<br />

Camoyalibebas, qarTuli eTnologiuri skolis daarsebas<br />

da aTobiT eTnolog-mkvlevaris, mecnierisa Tu<br />

umaRlesi skolis moRvawis aRzrdas Sealia. amis iqiT<br />

cinizmi namdvilad Zneli war-mosadgenia. Tumca,<br />

aseTi cinizmis araerTi magaliTi axsovs qarTul<br />

<strong>mecniereba</strong>s, samwuxaroa, rom esec maT rigSi dgas da,<br />

amjerad maincadamainc Cvens did da Cvens Zvirfas<br />

maswavlebels Seexo.<br />

amasTan dakavSirebiT, me, ase vTqvaT, “piradi<br />

angariSic” maqvs kulturologebTan. wignSi “kulturologia”<br />

miTiTebuli araa 1997 wels gamocemuli<br />

240


Cemi “eTnologiis qrestomaTia”, sadac, zemoT Camo-<br />

Tvlil _ winamorbed-avtorTa Sromebis amonaridebia<br />

warmodgenili maTi biografiiTa da samecniero Semoqmedebis<br />

aRniSvna-gaanalizebiT, da, 1999 wels xelmeored<br />

gamocemuli “eTnologiis safuZvlebi”, pirveli<br />

gamocemis _ “eTnologiis” (1993) gadamuSavebuli gamocema,<br />

Turme, saqme imaSia, rom es “kulturologia”<br />

Cems mier gamocemuli “eTnologiis safuZvlebis”,<br />

Tavs nebas mivcem ganvaxcado, gadamRerebaa, oRond<br />

xelovnurad gaberili, viTom axali momentebiT Sevsebul-gamdidrebuli,<br />

da iseTi eniT gadakeTebuli,<br />

rom studentebisTvis sruliad gamousadegar-gaugebaria<br />

da menierebisaTvis axlis arafris mTqmeli.<br />

rogorc mogexsenebaT, 1993 wels me gamoveci<br />

eTnologiaSi pirveli qarTuli saxelmZRvanelo, 1997<br />

wels pirveli “eTnologiis qrestomaTia”, romelsac<br />

saerTod analogi ar moepoveba, calke maqvs gamoqveynebuli<br />

“kavkasiis xalxTa eTnologiuri Seswavlisa<br />

da eTnikuri istoriis ZiriTadi sakiTxebi“, Cemi naSromiT<br />

“yofa da kultura V-X saukuneebis saqarTveloSi”<br />

daiwyo istoriuli eTnologiis sakiTxebis<br />

kvleva saqarTveloSi wyaroebze dayrdnobiT. saxelmZRvanelom<br />

“eTnologia” daimsaxura 2000 wlis saxelmwifo<br />

premia da kidev bevri sxva. amitom, yovelgvari<br />

yalbi mikerZoebis gareSe, pirdapir vityvi, rom<br />

eTnologiis dargis damkvidrebaSi mec mimiZRvis garkveuli<br />

wvlili, vTvlidi da axlac vTvli, rom es<br />

iyo wingadagmuli nabiji ZvelTan SedarebiT. rogorc<br />

iqna, sauniversiteto cxovrebasa da mecnierTa azrovnebaSi<br />

damkvidrda qarTvel da ara marto qarTvel,<br />

aramed mTeli sabWoTa sivrcis eTnografTa araerTi<br />

Taobis ocneba da survili _ termini “eTnologia” da<br />

dargi, romelsac igi aRniSnavs.<br />

daskvnis saxiT: Tu Cven anTropologiis im maxasiaTeblebiT<br />

warmovadgenT, rogoriTac ze-moT iyo<br />

aRniSnuli _ igi moicavs eTnolgiasac (adamianTa sazogadoebis<br />

Seswavla), eTnografia-ac (adamianTa yo-<br />

241


fiTi garemos Seswavla) da kulturologiasac (adamianTa<br />

inteleqtualuri donis Seswavla). cxadia mec-<br />

nierebis aseTi dargi mxolod <strong>momavlis</strong> <strong>mecniereba</strong><br />

SeiZleba iyos da me igi aseTad mesaxeba. Tumca<br />

vTvli, rom termi-ni “<strong>anTropologia</strong>” pirobiTad,<br />

droebiT terminad vigulisxmoT da dargis gadarCenis<br />

mizniT, samomavlod mainc, termin “eTnologias”<br />

davuWiroT mxari.<br />

me, Zalian vwuxvar, Cemi mkacri tonalobiT gamosvlis<br />

gamo, Tanac kolegebis mimarT, romelTa umravlesoba<br />

an Cemi megobaria da, ase 40 welia mainc, rac<br />

erTad mxarimxar vedeqiT da vemsaxurebodiT universitetis<br />

keTildReobis saqmes, an Cemi yofili studentebi<br />

(dRes kolege-bi) arian, romlebTanac Zalian<br />

kargi, megobruli urTierToba da simpatiebi maqvs,<br />

magram Cveni dargis aseT Sekveca-ganiavebis saSualebas<br />

aravis ar mivcemT.<br />

eTnologebo fxizlad!!!<br />

Soso Chanturishvili<br />

Anthropology – Science of the Future!<br />

The paper discusses the problems concerning the current situation<br />

on teaching anthropology in Georgian high educational space.<br />

Considering such tasks as correlation of ethnology, culturology, social<br />

and cultural anthropology, the decision is drawn that anthropology as<br />

an equivalent of ethnology, without no doubt is the science of the<br />

future.<br />

242


nino RambaSiZe<br />

eTnologia da analitikuri fsiqologia<br />

rodesac saubaria istoriuli mecnierebis im<br />

dargis Sesaxeb, romelsac eTnologias vuwodebT da<br />

romlis Seswavlis sagans adamianis arsebobisa da<br />

azrovnebis yvela sfero warmoadgens, ar SeiZleba<br />

gverdi avuaroT im faqts, Tu ra didi mniSvneloba<br />

eniWeba xsenebul dargSi warmoebuli kvlevebis Sedegebs,<br />

romlebic met-naklebad gavlenas axdenen albaT<br />

yvela im dargze, romelic ama Tu im kuTxiT swavloben<br />

adamians. dRes Tqven yuradRebas SevaCerebT, Tu<br />

rogor ganapi-roba eTnologiam kerZod ki misma im mimarTulebam,<br />

romelic religiis istorias swavlobs<br />

iseTi didi, msoflio mniSvnelobis aRmoCena, romelsac<br />

iungiseuli analitikuri fsiqologia ewodeba.<br />

marTalia, analitikuri fsiqologia fsiqologiis<br />

erT-erTi mimarTulebaa, magram igi efuZneba im aRmo-<br />

Cenebs, romlebmac medicinaSic SeaRwies, SesaZlebeli<br />

gaxades ukeT zrunva adamianis fsiqikur janmrTelobaze.<br />

iungiseuli analitikuri fsiqologiis mixedviT<br />

pirovneba intrafsiqikuri ZalebiTa da xatebiTaa motivirebuli,<br />

romelTa warmoSoba adamianis evoluciis<br />

siRrmeebSi midis. adamianis aracnobieri Tandayolil<br />

sulier masalas Seicavs, romlebsac warsulSi<br />

Sors mimavali fesvebi aqvT. k. g. iungis azriT, swored<br />

es Tandayolili sulieri masala gansazRvravs<br />

zogadad adamianis swrafvas SemoqmedebiTi TviTgamoxatviTi<br />

da fizikuri srulyofisaken. `man unikaluri,<br />

udidesi samecniero interesis mqone Teoria Seqmna,<br />

romelic pirovnebis SeswavlasTan dakavSirebul sxva<br />

yvela midgomebisagan sagrZnoblad gansxvavdeba~ - we-<br />

243


en lari heili da deniel zigleri 1 .<br />

k. g. iungis azriT, pirovneba sami damoukidebeli,<br />

magram urTierTganmapirobebeli struqturisagan<br />

Sedgeba. esenia: ego - me, pirovnuli da koleqtiuri<br />

aracnobieri.<br />

koleqtiuri aracnobieri adamianis yvelaze si-<br />

Rrmiseul sferos warmoadgens da masSi mTeli kacobriobis<br />

sulieri gamocdilebaa daunjebuli. igi<br />

yvela CvenganSi Taobidan Taobas gadaecema. masSi<br />

adamianis grZnobebi da azrebia Tavmoyri-li, saerTo<br />

da universaluri, rac Cveni saerTo emociuri warsulis<br />

Sedegia. swored koleqtiuri aracnobieris koncefcia<br />

aRmoCnda iungisa da freidis dacilebis Ziri-<br />

Tadi mizezi.<br />

k. g. iungi Tvlida, rom koleqtiuri aracnobieri<br />

Zlieri, arqauli fsiqikuri xatebisagan Sedgeboda,<br />

romelsac, rogorc cnobilia, arqetipebi uwoda. arqetipebi<br />

Tandayolili ideebi da mogonebebia. adamiani<br />

maTi meSveobiT Tu zemoqmedebiT movlenas Taviseburad<br />

ganicdis, aRiqvams da maTze reagirebs. maTi zemoqmedebis<br />

Sedegad adamianis qcevaSi aRqmis, azrovnebis<br />

da qmedebis universaluri modelebi iCens Tavs.<br />

rogorc cnobilia, iungi Tvlida, rom arqetipebi<br />

gvxvdeba sizmrebSi, kulturaSi, simboloebis saxiT,<br />

romlebic gamoiyeneba mxatvrobaSi, literatur-sa da<br />

religiaSi. k. g. iungi Tvlida, rom arqetipuli simboloebi<br />

mas pacientis sizmrebis analizSi exmareba 2 da<br />

Sesabamisad, pacientis mkurnalobaSi. modiT k. g. iungis<br />

naSromis `sizmrebis analizis~ mixedviT vnaxoT<br />

erTi mxriv Tu rogor xdeba erT-erTi yvelaze gavrcelebuli<br />

arqetipuli simbolos – jvris – Seswavla<br />

fsiqoanalitikosebis mier, raTa Semdgom maT SeZlon<br />

1 Л. Хьелл, Д. Зиглер, Теории личности, Основные положения, исследования<br />

и применения, Санкт-Петербург, Москва, Харков, Минск, 2001,<br />

сс. 197-198.<br />

2 iqve, gv. 199-201.<br />

244


pacientis daxmareba rodesac igi sxvadasxva formiT<br />

iCens Tavs. meore mxriv eTnologiuri da folkloruli<br />

codna rogor aris is bazisuri codna, romlis<br />

gareSe zemoxsenebuli miznebis miRweva k. g. iungis<br />

meTodis mixedviT, albaT SeuZlebelic iqneboda. 1929-<br />

1930 wlebSi ciurixSi k. g. iungi atarebda seminarebs,<br />

romlis masalebic gamoica erT wignad saxelad `sizmris<br />

analizi~. k. g. iungi seminarisTvis garkveul<br />

Temas aZlevda mis monawileebs, kerZod, im arqetipebis<br />

Sesaxeb, romlebic Tavs iCendnen pacientis sizmrebSi.<br />

man doqtor barets sTxova eTnologiuri<br />

kuTxiT jvarze moxseneba gaekeTebina, romlis mosmenis<br />

Semdgom iungi xazgasmiT iwonebs momxseneblis<br />

eTnologiur naSroms. aRsaniSnavia, rom is vinc apirebs<br />

iungianur fsiqoTerapiaSi warmarTos sakuTari<br />

moRvaweoba, mas eTnologiaSi gamocdis Cabareba evaleba.<br />

ganixilavs ra jvars, rogorc simbolos sxvadasxva<br />

qveynis kulturaSi uZvelesi xanidan moyolebuli,<br />

doqtor bareti gviCvenebs am niSnis ganviTarebis<br />

istorias, romlis drosac, ra Tqma unda religiis<br />

istoriaSi arsebul mdidar masalas eyrdnoba. igi<br />

cdilobs warmoaCinos Tu rogor aisaxa jvris simbolo<br />

msoflio xalxebis religiur azrovnebaSi, rac,<br />

rogorc cnobilia, eTnologiis uSualo kvlevis sagans<br />

warmoadgens.<br />

asurelebi cis RmerTs anuss, tolferda jvriT<br />

warmosaxavdnen, mzes ki - dawyvilebul xazebiani sxivebiT,<br />

romlebic wreSi iyo Caxatuli. amgvar diskos<br />

asureTis mefe atarebda. preistoriul egvipteSi taus<br />

jvari martivi formis jvari iyo. igi falosis simbolod<br />

iyo miCneuli, rodesac tau jvaris Tavze wreSi,<br />

ovalSi Tavsdeba, igi crux ansata anu cxovrebis magiuri<br />

gasaRebi xdeba. Crux ansata-sagan warmoqmnili ideograma,<br />

romelic ieroglifebSi ixmareba sicocxlis,<br />

mkvdreTiT aRdgomis da ukvdavebis simboloa. fiqroben,<br />

rom ovali jvarze musikaluri instrumentis –<br />

245


sistris – simbolo unda iyos, instrumentisa, romelic<br />

isidas, dedamiwis qalRmerTis Tayvaniscemis<br />

dros ukravdnen. aseve fiqroben, rom ovali deltis,<br />

RmerTebis arsebobis adgils ganasaxierebs da amdenad<br />

kvlav isidasa da qals ukavSirdeba. amdenad, crux<br />

ansata gardaiqmna Sesaqmis simbolod. swored es jvari<br />

uWiravT xelSi egviptur monumentebze gamosaxul<br />

RmerTs, qurums, mefes. es jvari saflavzec iyo mo-<br />

Tavsebuli. savaraudod isini faloss ganasaxierebdnen,<br />

rac mkvdreTiT aRdgomis simbolo iyo. saflavis<br />

mxatvrobaSi xsenebuli jvari micvalebulTa gaRviZebas<br />

ganasaxierebs, cocxlebisaTvis ki igi sasicocxlo<br />

Zalis simbolo iyo. egvipteSi paseqisas ebraelebs<br />

karze swored taus formis jvris gamosaxvisaken<br />

mouwoda mosem. jvari Zvel egvipteSi iniciaciis<br />

ritualSi ixmareboda. masze sami dRis ganmavlobaSi<br />

unda yofiliyo inicianti gakruli, romelsac mesame<br />

dRes xsnidnen da iseT adgilze awvendnen, sadac axlad<br />

amosuli mzis sxivebi unda moxvedroda niSnad<br />

imisa, rom isini osirisisa da sibrZnis RmerTis –<br />

ToTis - mier iyvnen inicirebulni. egvipturi kulturisaTvis<br />

damaxasiaTebeli jvris meore saxeoba astrologiuri<br />

anu wreSi Caxatuli jvari solarul<br />

borbalsa da mebrZol meetles daukavSirda. saber-<br />

ZneTSi solaruli borbali apolonis emblemad iqca.<br />

mas aSureTsa da babilonSic vxvdebiT. safiqrebelia,<br />

rom svastika misgan warmoiSva. solaruli jvari far-<br />

Ted aris gavrcelebuli, maT Soris amerikis aborigeni<br />

mosaxleobis kulturaSi. igi irlandiaSi dRemdea<br />

popularuli.<br />

Crux ansata egviptidan finikielebSi, Semdeg ki<br />

mTel semitur samyaroSi gavrcelda, rogorc magiisa<br />

da winaswarmetyvelebis simbolo. igi sardiniidan<br />

iranamde, indoeTsa da afrikaSi, frigiaSi, palestinasa<br />

da mesopotamiaSi iyo gavrcelebuli. finikieleb-<br />

Tan da xeTebTan igi sicocxlis xisa da lotosis<br />

yvavilis simboloa. yvela vinc jvars iTvisebda saku-<br />

246


Tari kulturis elementTan akavSirebda. mag.: finikielebma<br />

jvari astartas gamosaxulebas da rozariT<br />

wodebul simbolos daukavSires, berZnebma sicocxlis<br />

qalRmerTs. qristianobis SemoRebis Semdeg, romauli<br />

jvris, anu iseTis SemoRebamde, romelzec ieso<br />

qriste iyo jvarcmuli Crux ansata-s xmarobdnen.<br />

svastika xmelTaSuazRvispireTSi Zalian adre,<br />

brinjaos xanidan Cndeba. amgvari jvari napovnia troaSi<br />

da Zv. w. aR. 3000 w. TariRdeba. svastika qristianebmac<br />

SeiTvises da ax. w. aR. III saukunis bolomde<br />

gamosaxavdnen. qristes monogramasTan erTad Cven mas<br />

katakombebSi vxvdebiT. indoeTsa da CineTSi igi Zv. w.<br />

V saukunemde ar Cndeba. fiqroben, rom aq igi xmelTa-<br />

SuazRvispireTidanaa Semotanili. Zv. w. aR. VIII-VII ss-<br />

Si CineTSi svastikas wreSi xataven da igi mzis da misi<br />

moZraobis simbolos ganasaxierebda, rac fsiqologiaSi<br />

libidos simboloa. Tu svastikas mklavebi<br />

saaTis mimarTulebiT moZraobs igi mamakacuri sawyisia<br />

da mzis, sinaTlis, sicocx-lis mniSvnelobis mqonea.<br />

Tu piriqiT – ganasaxierebs qalur sawyiss, sibneles<br />

da destruqcias. aRsaniSnavia, rom winaqristianul<br />

epoqaSi ubralod aRmarTuli sveti an sari<br />

jvris simbolo iyo. fiqroben, rom jvris Tayvaniscema<br />

qristianobamdec iyo gavrcelebuli. amerikis aborigenebSi<br />

jvris simbolikaSi ori ZiriTadi mniSvnelobaa<br />

Serwymuli: 1. jvari, rogorc oTxi mxaris simbolo<br />

da 2. msoflio, sicocxlis da Cveni sxeulis<br />

xis simbolo.<br />

aRsaniSnavia, rom winaqristianuli epoqis sxvadasxva<br />

kulturebSi mravali RmerTi (atisi, odini...)<br />

jvarze Tu xeze gakvriT iRupeba, magram Semdgom<br />

kvlav aRdgeba. Tu Cven gavixsenebT, rom xe deduri<br />

simboloa, maSin gasagebi xdeba, rom miTologiuri<br />

RmerTi ubrundeba dedas, raTa kvlav daibados, raTa<br />

gaxdes ukvdavi. am SemTxvevaSi xe sicocxlis xea. Crux<br />

ansata-s ganviTarebul formad qristes monogramasac<br />

miiCneven, romelic konstantinem brZolis win ixila.<br />

247


igi sabrZolo droSad, msoflioze batonobis niSani<br />

gaxda. Cv. w. aR.-is V saukunidan Crux ansata kelturi<br />

qveynebis garda iSviaToba iyo. svastikac iSviaTad<br />

Cndeboda am periodis evropaSi. am droisaTvis laTinuri<br />

da tolferda jvari wamyvan adgils ikavebs.<br />

jvarcma, anu sxeuli jvarze pirvelad VII saukuneSi<br />

Cndeba 3 . arc qarTuli eTnologiuri masala warmoadgens<br />

gamonakliss. jvari qarTul tradiciul kulturaSi<br />

sicocxlis xec aris, samyaros centri, RvTaebebis<br />

sadgomic da borotebasTan mebrZoli niSani 4 .<br />

adreSuasaukune-ebSi ki, rogorc qristianuli simbolo,<br />

xsnis, maradiuli sicocxlis, sikvdilis da-<br />

Trgunvis kardinalur simbolod iqca.<br />

da bolos SeiZleba iTqvas, rom jvari aris samefo<br />

niSani, ukavSirdeba mzis kults. aris apoTropeuli<br />

mniSvnelobis mqone niSani, nayofierebis mopovebis<br />

magiuri saSualeba, sicocxlisa da ukvdavebis xe.<br />

jvari udaod gamoxatavs erTobis ideas, rac gansakuTrebiT<br />

Crux ansata-Si Cans da rac maradiuli dabadebis<br />

ideas ukavSirdeba. doqtor baretis eTnologiur<br />

kvlevas `sizmris analizSi~ iungiseuli Sefaseba<br />

mosdevs. igi ambobs, rom primitiul adamians orgvari<br />

aRqma aqvs. mas SeuZlia aRiqvas konkretuli suraTebi<br />

da geometriuli figurebic, rac abstraqtulia. `jvari~<br />

- ambobs igi, - `paleoliTis xanis fsiqikuri realobaa~<br />

5 . ras unda warmoadgendes es uZvelesi simbolo<br />

– kiTxulobs iqve iungi da sakuTar SekiTxvas<br />

pasuxobs. es abstraqtuli simbolo warmoSobilia<br />

iseT epoqaSi, rodesac adamianebi sagnebs konkretulad<br />

xedavdnen. mTeli istoriis manZilze jvarma _<br />

simbolom da sakralurma niSanma, ki ar ganicada deg-<br />

3 C.G.Jung, Dream Analysis, v.2, Notes of the Seminars in Analytical<br />

Psychology, Zurich, October 1929-Jun 1930, fourth edition, 1972, pp. 36-57.<br />

4 ix. i. surgulaZe, qarTuli xalxuri ornamentis simbolika,<br />

gam. `samSoblo~, Tb., 1993.<br />

5 C.G.Jung, Dream Analysis..., iqve, gv. 49.<br />

248


adireba da desakralizacia, aramed garTulda da<br />

Seivso, daitvirTa simboluri mniSvnelobebiT. igi maradiulad<br />

cocxali simboloa. jvari gamaogneblad<br />

universaluri niSania, romelic brinjaos xanidan<br />

mTel msoflioSia gavrcelebuli. is adamianSi primordialuri<br />

fsiqikis arsebobis faqts adasturebs.<br />

ajamebs ra jvris yvela im simbolur mniSvnelobas,<br />

razedac zemoT iyo laparaki, iungi aRniSnavs, rom<br />

jvari sicocxlis mimniWebeli simboloa da iqve svams<br />

SekiTxvas – ratom ratom gamoisaxeba sicocxlis<br />

mimniWebeli jvris formiT am SekiTxvas iungi Tavad<br />

amgvarad pasuxobs: misi azriT, jvari ar warmoSobila<br />

adamianis gare samyaroSi arsebuli formidan. igi<br />

primitiuli adamianis endofsiqikuri xedvis Sedegia.<br />

am xedvis mTavari maxasiaTebeli ki is aris, rom gamoxatos,<br />

ramdenadac es adamians SeuZlia, sasicocxlo<br />

energiis mTavari Tviseba, rac ara marto masSia,<br />

aramed im sagnebSic, rac misia. iungisTvis es faqti<br />

absoluturad iracionaluri iyo. igi ver xvdeboda<br />

Tu ratom aRiqva adamianma endofsiqikuri xedviT<br />

jvris formiT sasicocxlo energia. igi ambobda: `me<br />

ar vici Tu ratom aRiqmeba sasicocxlo energia<br />

jvriT, an oTxi ricxviT, magram vici, rom jvari yovelTvis<br />

manas an sasicocxlo Zalas niSnavda~ 6 . Tumca,<br />

rodesac igi endofsiqikur funqciebze saubrobs<br />

aRniSnavs, rom maT Soris pirveli mexsierebaa, anu<br />

reproduqciis unari. e.i. mexsiereba an gaxseneba pirveli<br />

endofsiqikuri funqcia, `aracnobierad qceul<br />

SinaarsTan reproducirebis unaria~ 7 . vfiqrobT, iungis<br />

mier dasmul SekiTxvaze, romelsac Tavad man ver<br />

mouZebna pasuxi da SesaZloa am pasuxTan axloc idga,<br />

TavianT axsnas qristianuli eklesiis mamebi gvaZleven.<br />

isini weren, rom warmarTuli da eklesiis miR-<br />

6 iqve, gv. 54.<br />

7 karl gustav iungi, analizuri fsiqologiis safuZvlebi,<br />

sizmrebi, Tb., 1995, gv. 33.<br />

249


ma mdgari sazogadoeba maradiulad, xSirad gaucnobiereblad<br />

eZebs imis dabrunebas, rac dakarga, anu<br />

samoTxes. `...CvenTanac, saqarTveloSi intensiuri msjeloba<br />

warmoebda imasTan dakavSirebiT, rom zogierTi<br />

saeklesio realia, saeklesio siwminde (gnebavT mZime<br />

jvrebi) paralels poulobs warmarTul realiebTan<br />

(vTqvaT, e.w. warmarTul jvrebTan). zogjer amas imgvarad<br />

ganmartaven, TiTqos qristianobam es yvelaferi<br />

warmarTobidan aiRo, sinamdvileSi ki, saeklesio mo-<br />

ZRvrebis safuZvelze, absoluturad gamWvirvalea,<br />

rom Tavdapirveli saRvTo codna samoTxidan adamianis<br />

gamodevnis Semdeg mimoifanta kacobriobaSi gauazreblad,<br />

gaucnobiereblad da gamovlinda kidec<br />

stiqiurad sxvadasxva saxiT; egeve saRvTo codna, ganuzomlad<br />

aRmatebulad, kvlav daubrunda kacobriobas<br />

macxovris gankacebis Jams~ - wers e. WeliZe 8 . samoTxis<br />

xis, xe cnobadis akrZaluli nayofis gasinjviT<br />

Caidina adamianma pirveli codva. amis gamo ufalma<br />

adams da evas meore, iqve, samoTxis centrSi mdgar<br />

sicocxlis xesTan miaxloeba aukrZala da samoTxidan<br />

gaaZeva. si-cocxlis xesTan, romelsac wmida werili<br />

da wmida mamebi im jvris winasaxed miiCneven,<br />

romelzec ieso qriste gaakres 9 . swored samoTxeSi<br />

amozrdili sicocxlis xe cnobadisa iyo xe, romel-<br />

Tan dakavSirebuli akrZalva daarRvia adamma da evam<br />

da romelTa codva swored samyaros centrSi, anu samoTxis<br />

centrSi amozrdil, golgoTis jvarze – sicocxlis<br />

xis winasaxeze - gakvriT gamoixsna ieso<br />

qristem. amdenad, SesaZloa, vivaraudoT, rom qristianul<br />

swavlebaze dayrdnobiT, arqetipebSi dakarguli<br />

8 e. WeliZe, qristianoba da sazogadoeba, Jurn. `fuZe~, red.<br />

dodo (mariam) Rlonti, #6 (8) noemberi-dekemberi, 2005, gv.<br />

16.<br />

9 Толковая Библия, Т. 1, Петербург, 1904-1907, второе издание института<br />

перевода библии, Стокгольм, 1987, стр. 18; Словарь библейского богословия,<br />

изд. Жизнь с богом, Брюссель, 1974, сс. 276-277.<br />

250


samoTxis Zieba da momavali maradiuli sicocxlis<br />

winaswarmetyvelebaa asaxuli da rom adamiani Tandayolil<br />

codnas atarebs arqetipebis saxiT. amdenad,<br />

jvari yovlad universaluri simboloa, romelic maradiuli<br />

ganaxlebis da sicocxlis simbolod aRiqmeba<br />

nebismier CvenganSi.<br />

dabolos SeiZleba iTqvas, rom k. g. iungi simboloebis,<br />

ritualebis, RvTaebaTa panTeonis, kulturologiur<br />

sivrceSi maTi adgilis garkvevis gziT, cdilobda<br />

gaeanalizebina pacientis sizmrebi, naxatebi,<br />

xilvebi Tu aqtiuri warmosaxvebi da sxv. erTi mxriv,<br />

mas eTnologuri codna exmareboda pacientis mkurnalobaSi,<br />

xolo, meore mxriv, misi kvlevebi eTnologs<br />

aZlevs SesaZleblobas sazogadoebis mentalobasTan,<br />

mis cvlilebebTan Tu mdgradobasTan dakavSirebuli<br />

procesebi ukeT Seiswavlos.<br />

Nino Gambashidze<br />

Ethnology and Analytical Psychology<br />

The subject of the given article is to show how ethnology on one<br />

hand able and conditioned such a world wide discovery as Jungian<br />

analytical psychology and on the other hand, how achievements of<br />

analytical psychology can help ethnologists to solve the problems of<br />

mentality, study the processes of formation religious outlook, factors<br />

of preserving religious rights, beliefs etc.<br />

As it is well known according to Jungian analytical psychology a<br />

man is motivated by intrapsychical forces and images the formation of<br />

which is going far beyond the human being’s evolution. The<br />

unconscious of a man bears genitivally inherited spiritual material.<br />

According to Jung this inherited spiritual material determines man’s<br />

creative and psychical perfection.<br />

Ego-consciousness, personal and collective consciousness,<br />

constituents of psychic structure are determining each other.<br />

Collective unconscious is the deepest sphere of personality<br />

accumulating the whole inherited spiritual experience of a mankind.<br />

C. G. Jung believed that collective unconsciousness consists of<br />

251


powerful archaic psychic images or archetypes as he named them.<br />

Under the influence of these archetypes universal models of behavior<br />

can be viewed in actions, perception and thinking of a human being.<br />

As it is also well known C.G. Jung believed that archetypes can be<br />

met as symbols in dreams and culture. These symbols are widely used<br />

in art, literature and religion. C.G. Jung believed that archetypical<br />

symbols helped him to analyze drams of his patients.<br />

C.G. Jung gave seminars at Zurich in October 1929-June1930.<br />

Analyzing a dream of a patient he asked Dr. Barrett to prepare a<br />

lecture on cross from the ethnological and historical view point. After<br />

delivering a lecture Jung expressed his opinion and said that<br />

“primordial psychical fact”, is one of the most universal and<br />

archetypical symbols. Jung had his own explanation why cross was so<br />

wide spread symbol in space and time. “My idea is”-wrote C. G. Jung-<br />

“that the symbol of the cross does not originate from any external<br />

form but from an endopsychical vision of the primitive man…the<br />

essential quality of life’s energy as it appeared not only in him but<br />

also in all his objects. It is an absolutely irrational fact to me, that vital<br />

energy should have anything to do with a cross…I don’t know why it<br />

is perceived in such a form: I only know that cross has always meant<br />

manna or life power” (C.G. Jung, “Dream Analysis”). If the cross<br />

originates from endo- psychical vision it is worth to be noted that<br />

recalling is the first endopsychical function. Thus, to our opinion holy<br />

fathers of the Christian Church can answer Jung’s question.<br />

They say: a man permanently tries to return his main loss-The<br />

Paradise- lost by eating the forbidden fruit of the Tree of Life-the<br />

prime image of the Cross; the crucifixion returned perspective of<br />

eternal life. Based on the holy fathers’ opinion we may suppose that<br />

the cross symbol and archetypes may express the memory of the<br />

paradise, unconscious desire for the lost Paradise and eternal life.<br />

Thus, the cross is one of the most universal symbols that may be<br />

percepted as an eternal life symbolism by each human being.<br />

252


253<br />

Tea qamuSaZe<br />

ekonomikuri anTropologiis ZiriTadi<br />

mimarTulebebi<br />

ekonomikuri <strong>anTropologia</strong>, rogorc mimarTuleba,<br />

socialuri anTropologiis farglebSi Camoyalibda,<br />

sadac ekonomikuri sistemis safuZvelze sazogadoebis<br />

funqcionirebis kvlevis saintereso tendenciebi<br />

daisaxa. ekonomikuri anTropologiis, rogorc<br />

calke kvlevis sferos warmodgena, erTi mxriv, am<br />

sferoSi dagrovilma informaciam, xolo meore mxriv,<br />

sazogadoebis funqcionirebis saqmeSi ekonomikis mni-<br />

Svnelobis gaazrebam gamoiwvia.<br />

ris gagebas cdiloben anTropologebi, rodesac<br />

swavloben ekonomikas aRniSnul kiTxvaze pasuxis<br />

gacemas germaneli eTnologi kris hani terminis<br />

ganmartebiT iwyebs, sityva ekonomika berZnulidanaa<br />

nawarmoebi da oikos, ojaxs, jalabobas niSnavs. termini,<br />

romelic saojaxo saqmeebis organizebas gulisxmobda,<br />

dReisTvis sxvadasxva xalxTan da saxelmwifosTan<br />

mimarTebaSi gamoiyeneba. saubaria globalur<br />

ekonomikazec, anTropologebi ekonomikas ikvleven<br />

gansxvavebul sazogadoebebSi da ganviTarebis sxvadasxva<br />

safexurze, primitiuli teqnologiebsac da maRali<br />

xarisxis patentebsac.<br />

tradiciulad did kamTis iwvevda materialuri<br />

faqtoris gavlenis xarisxis dadgena zogadad socialur<br />

yofaze. fizikuri garemo da teqnologiuri sa-<br />

Sualebebi qmnian sxva institutebis arsebobis pirobebs.<br />

mag. monadireTa da SemgrovebelTa ekonomika ver<br />

uzrunvelyofs farTo mosaxleobis da iseT kompleqsuri<br />

institutis Senaxvas, rogoric saxelmwifoa,<br />

ver “daafinansebs” mZlavr religiur sistemas,<br />

romelic naratiuli saxiTaa gadmocemuli. da piriqiT<br />

Cevni ekonomika ver iarsebebda srulyofili politikuri<br />

oragnizaciis formebis gareSe (Hann, Ch.).


sazogadoebis organizaciis, misi struqturis<br />

gagebisTvis umTavresi sakiTxebia: warmoeba, ganawileba<br />

da komunikacia. swored am sakiTxebis gaazrebaSi<br />

vxvdebiT gansxvavebul midgomebs.<br />

ekonomikuri anTropologiis kvlevis fargleb-<br />

Si Camoyalibda ekonomikuri sistemebisadmi midgomis<br />

ramdenime paradigmuli Teoria. esenia: formalizmi,<br />

substancionizmi, politekonomia da kulturalizmi.<br />

formalizmi rogorc midgoma ZiriTadad gamoiyeneba<br />

Tanamedrove ekonomikuri procesebis ganzogadebisTvis.<br />

neoklasikosi ekonomistebis mTavari, kategoriebia<br />

ukmaroba, nakleboba (deficiti) da maqsimaluriA<br />

sargebeli. ekonomikuri aqtorebis gadawyvetilebaze<br />

gavlenebi gansxvavebulia arsebuli viTarebis<br />

gaTvaliwinebiT, Tumca zemoTnaxsenebi kategoriebi<br />

gansazRvraven motivacias. ganzogadeba rom movaxdinoT<br />

afrikeli pastori, avstarlieli monadire Tu<br />

Semgrovebeli da evropeli kapitalisti msgavsi tipis<br />

gadawyvetilebebs iRebs, anu akeTebs arCevans meti<br />

sargeblis misaRebad, im informaciis farglebSi, rasac<br />

igi flobs. amgvari ganzogadeba, erTgvar gamowvevad<br />

iqca anTropologebisTvis, romlebic eTnocentrizmisken<br />

ixrebodnen. isini arc ki kamaTobdnen imis<br />

Taobaze, rom industriamdel sazogadoebebSi adamiani,<br />

nakleb racionaluria Tanamedrove evropelTan<br />

SedarebiT.<br />

ras vgulisxmobT gadawyvetilebaSi, qcevaSi,<br />

romelic yovelTvis maqsimaluri sargeblis miRebazea<br />

orientirebuli individis, an jgufis qceva, gadawyvetileba<br />

erT sazogadoebaSi SesaZloa ar iyos<br />

racionaluri, xolo sxva sazogadoebisTvis absoluturad<br />

racionaluri aRmoCndes. agreTve, erTsadaimave<br />

sazogadoebaSi gansxvavebuli Sedegi SeiZleba hqondes<br />

maqsimaluri sargeblis miRebis TvalsazrisiT<br />

msgavs qcevebs. amgvarad, sargeblis miRebis safuZveli,<br />

subieqturia da sazogadoebis tipze mniSvnelovnadaa<br />

damokidebuli. formalistebis midgomiT Cveul<br />

254


mdgomareobaSi adamianebi akeTeben maqsimums TavianTi<br />

SesaZleblobidan gamomdinare, raTa moipovon upiratesoba,<br />

maqsimaluri sargebeli.<br />

e.w. primitiuli ekonomikuri sistemis an afrikuli<br />

da aRmosavluri samiwaTmoqmedo sazogadoebebis<br />

analizisas ar aris aucilebeli Tanamedrove ekonomikuri<br />

modelebis maxasiaTeblebiT visargebloT.<br />

rac Seexeba formalistur midgomas iseTi zogad ekonomikuri<br />

maxasiaTeblebisadmi, rogoricaa: resursi,<br />

moTxvnileba, arCevanis gakeTeba, imdenad zogadi da<br />

universaluria, rom yvela sazogadoebasTan mimarTebaSi<br />

SeiZleba iyos gamoyenebuli (Raymond, F. 13 ).<br />

ganzogadebis ufro dabal safexurze, anTropologebis<br />

nawili neoklasikosi ekonomistebis koncefciebidan<br />

iyneben zogierT midgomas. magaliTad,<br />

raimond firci kunZul tikopiaze kaklis xeebis, rogorc<br />

mniSvnelovani resursis ganixilvisas iyenebs<br />

iseT koncepts, rogoricaa kapitali. tomis beladi<br />

nigvzis mosavalze tabus dadebiT, faqtobrivad saku-<br />

Tari kapitalis Sevsebas uzrunvelyofs. raimond fircis<br />

daskvniT is faqti, rom am xalxs ar aqvs fulis<br />

ekvivalenti da bazari, xels ar uSliT gaakeTon racionaluri<br />

gaTvla maqsimaluri sargeblis misaRebad.<br />

substacionizmi. substancionisturi paradigmis<br />

wamoyeneba ekonomikuri anTropologiis farglebSi<br />

dakavSirebulia karl polanis (1886-1964) saxelTan.<br />

polani iyo ungreli iuristi, Jurnalisti<br />

da ekonomikis istorikosi, romelzec didi gavlena<br />

moaxdina, b. malinovskisa da sxva eTnologebis na-<br />

Sromebma. polani ar iyo praqtikosi mkvlevari. sanam<br />

igi gadavidoda amerikaSi, kolumbiis universitetSi,<br />

rogorc interdisciplinuri kvleviTi jgufis xelm-<br />

ZRvaneli, ukve mzad iyo dapirispireboda iseT<br />

mZlavr mimarTulebas, rogoradac formalizmi Camoyalibda.<br />

polanim Tavisi naazrevi Camoayaliba na-<br />

SromSi: “vaWroba da bazari adreul imperiebSi”. igi<br />

wers, rom sityva ekonomika ori mniSvnelobiT gaiaz-<br />

255


eba, erTia formalisturi, sadac neoklasikosi ekonomistebis<br />

ganmartebiT amosavali principi, deficitis<br />

pirobebSi, maqsimaluri sargebelia. meore, gansxvavebuli<br />

gageba subsatncionistebs ukavSirde-baT.<br />

maTTvis mniSvnelovania, is Tu rogor moipoveben adamianebi<br />

saarsebo saSualebebs garemomcvel samyaroSi.<br />

polani miiCnevda, rom ekonomikis amgvari gageba bevrad<br />

ukeTesad pasuxobda anTropologebis interesebs.<br />

polani formalistur midgomas bolomde ar gamoricxavda,<br />

Tvlida, rom misi gamoyenebac SeiZleboda,<br />

mxolod Tanamedrove industriuli sazogadoebis<br />

Seswavlisas. substancionizmis farglebSi miiCnevdnen,<br />

rom gansxvavebuli ekonomikuri sistemebis kvlevisaTvis<br />

mecniers Sesabamisi instrumentebi da terminebi<br />

sWirdeboda, mag. industriamdeli sazogadoebis<br />

dasaxasiaTeblad, polani Semdeg terminebs gvTavazobs:<br />

urTierTgacvla da ganawileba, rac misi azriT,<br />

am tipis sazogadoebebisTvis integrirebis saSualebasa<br />

da formas warmoadgens.<br />

substanciuri koncefcia emyareba empiriul<br />

ekonomikas, adamianisa da garemos urTierTobis<br />

instituciur process, romlis Sedegad procesi: moTxovna<br />

_ miwodeba mudmivad mimdinareobs (Malinowski, b. p.<br />

10).<br />

formalistebs da substancionistebs Soris<br />

sxvaoba abstragirebis doneSia. polanis azriT, calkeuli<br />

sazogadoebis ekonomikuri sistemis Sesaswavlad<br />

gansxvavebuli koncefciebia saWi-roa. mas akritikeben,<br />

rogorc antisabazro filosofiis mimdevars<br />

da Tavisebur romantikoss arasabazro Rirebulebebis<br />

propagandisTvis. substancionistebis naklad Tvlian<br />

imasac, rom isini ar ikvlevdnen Tanamedrove industriuli<br />

sazogadoebebis ekonomikur cxovrebas. xolo<br />

polani amis sapirispirod amitkicebda, rom Tanamedrove<br />

ekonomikas ar Seswevs unari “gaigos” sxva socialuri<br />

sistema, rac anTropologebma da istorikosebma<br />

erToblivi ZalisxmeviT unda ikvlion. amdenad,<br />

256


substancionizms, rogorc midgomas didi datvirTva<br />

gansxvavebuli sazogadoebebis kvlevisas mieniWa. aRniSnul<br />

kvlevebs saetapo mniSvneloba hqonda socialur<br />

anTropolo-giaSi.<br />

politikuri ekonomia. am midgomaze gansakuTrebiT<br />

didi gavlena marqsis Teoriam moaxdina. midgomis<br />

Camoyalibebaze, bunebrivia, mniSvnelovani roli adam<br />

smitis da sxva klasikosi avtorebis ekonomikurma<br />

Teoriebmac iqonies. aRniSnuli paradigmis farglebSi<br />

ekonomika po-litikur da socialur sistemebTan<br />

mWidro kavSirSi ganixileboda. dasavlur <strong>anTropologia</strong>Si<br />

neomarqsistebi dabrundnen, rogorc parizeli<br />

inteleqtualebi, romelebic iziarebdnen marqsis<br />

koncefcias sawarmoo ZalTa Sesaxeb da rom socialuri<br />

formacia warmoebis tipzea damyarebuli. neomarqsistebi<br />

akritikeben, rogorc formalistebs, ise<br />

substancionistebs imis gamo, rom isini gamokveTil<br />

interess gacvlis mimarT iCendnen. Sesabamisad naklebi<br />

yuradReba dauTmes iseT seriozul sakiTxs, rogoricaa<br />

warmoeba. isini aseve adanaSaulebdnen substancionistebsa<br />

da formalistebs sazogadoebis ganviTarebasa<br />

da organizaciis sakiTxebTan dakavSirebiT dapirispirebulobis<br />

faqtoris da konfliqtis ugulvebelyofaSi.<br />

maT sapirispirod politikuri ekonomiis midgomis<br />

momxreni xazs usvamdnen imas, rom yvelaze Caketil<br />

da izolirebul sazogadoebazec ki garkveul<br />

gavlenas kapitalizmi XVI saukunidan moyolebuli<br />

axdens.<br />

politikuri ekonomiis midgomis mniSvnelovani<br />

koreqtivi, konteqstis gafarToeba iyo. maT yuradReba<br />

da Sesabamisad aqcenti calkeuli, lokaluri sakiTxebidan<br />

saerTo konteqstze gadaitanes, riTac SeiZleba<br />

iTqvas, rom ekonomikis anTropologiuri kvlevis<br />

saintereso perspeqtivebi dasaxes.<br />

sazogadoebis ekonomikuri struqtura aris realuri<br />

baza, sayrdeni, romelzedac iuridiuli da po-<br />

257


litikuri zestruqtura aRmocendeba. warmoebis tipi<br />

gansazRvravs, zogadad socialuri, politikuri da<br />

ideuri cxovrebis xasiaTs, romlis gansazRvruli<br />

formebi socialuri azrovnebis garkveul dones Seesabameba<br />

(Marx, K.).<br />

kulturalizmi. es paradigmatuli midgoma emsaxureba<br />

mcdelobas ekonomikuri maxasiaTeblebi aixsnas<br />

gafarToebuli kulturuli modelebiT. Tumca, isini<br />

vinc kulturalizmis ideas iziareben aRniSnaven, rom<br />

maTTvis mTavari sakvlevi sazogadoebis lokaluri<br />

modelis gagebaa. Tavismxriv formalistebica da<br />

marqsistebic mimarTaven lokalur modelebs, magram<br />

kulturalizmi konkretuli sazogadoebis ekonomikuri<br />

modelebis miRma iudeur-qristianul tradiciul<br />

Zirebs xedavs. ekonomikuri cxovrebis kulturalisturi<br />

gaazrebis klasikur magaliTad ganixileba maqs<br />

veberis “protestantuli eTika”, sadac kapitalizmis<br />

safuZvlebi protestantul Rirebulebebsa da cxovrebis<br />

wesTan aris dakavSirebuli. verc erTi adamiani,<br />

ganviTarebis romel safexurzec ar unda iyos srulad<br />

ver gamoyofs sulier mdgomareobas ekonomikuri<br />

urTierTobebisgan (Malinowski, B.). mecnierebis nawili<br />

am mimarTulebis mkvlevarebs substancionistebis saqmis<br />

pirdapir gamgrZeleblebad miiCnevs. am midgomis<br />

yvelaze TvalsaCino naklad ekonomikuri sistemis<br />

Camoyalibeba-gansazRvraSi kulturuli faqtorisTvis<br />

gadamwyveti mniSvnelobis miniWeba miiCneva, rac garkveul<br />

safrTxesTan aris dakavSirebuli. kerZod, mecnierebis<br />

mier romelime sazogadoebis siRaribis<br />

axsna kulturuli TaviseburebebiT politikuri interesebis<br />

Sesabamisi Teoriebis Camoyalibebis SesaZleblobas<br />

ganapirobebs.<br />

TiToeuli Teoriis gaCenas Tavisi istoriulkulturuli<br />

safuZveli hqonda. Tumca, garkveuli<br />

kategoriebi da midgomebi dRemde aqtualuria. gansakuTrebuli<br />

mniSvneloba ekonomikuri urTierTobebis<br />

anTropologiurma kvlevebma XX saukunidan SeiZina.<br />

258


ac ganpirobebulia, erTi mxriv, saerTo ekonomikuri<br />

sivrcis arsebobiT da ganviTarebis tendenciebis dasaxvis<br />

saWiroebiT., meore mxriv, ki eTnikuri Taviseburebebis<br />

gavlenis analizis aucileblobiT.<br />

gamoyenebuli literatura:<br />

1. Hendry, J., An Introduction ti Social Anthropology, London<br />

1999<br />

2. Hann, Ch., Social Anthropology 2000<br />

3. Carrier, J. G. A handbook of economic anthropology 2005<br />

4. Fritz R., Methodological issues in economic anthropology<br />

5. Malinowski, B. Coral Gardens and Their Magic, London,<br />

Allen & Unwil, 1935<br />

6. Marx, K. Preface to the Conversations in Colombia,<br />

Cambridge, London, 1857<br />

Tea Kamushadze<br />

The General Concepts in Economic Anthropology<br />

Economic Anthropology as a new direction developed in the<br />

field of social anthropology. From this point of view the social<br />

economic system became more important for understanding different<br />

cultures and their development. One of the reasons of its becoming<br />

more important was the huge information collected in this sphere and<br />

the other one, reanalyzed meaning of economy in functioning of<br />

society. Four paradigmatic views appeared in Economic<br />

Anthropology: Formalism, Substantives, Political economy and<br />

Culturalism. Each of them has their specific interests and focuses for<br />

studying economic system. Despite of this, they do not deny, but<br />

enriched each other.<br />

259


260<br />

nino CirgaZe,<br />

lela nebieriZe<br />

samedicino <strong>anTropologia</strong> da qarTuli<br />

eTnologiuri<br />

skola<br />

Tanamedrove anTropologiuri mecnierebis erTerTi<br />

mniSvnelovani dargi samedicino <strong>anTropologia</strong>,<br />

romelic socio-kulturul aspeqtSi Seiswavlis samedicino<br />

Teoriasa da praqtikas moicavs rogorc sabunebismetyvelo<br />

ise religiur Sexedulebebs daavadebaTa<br />

etiologiis Sesaxeb da mkurnalobis tradiciebs.<br />

yovelive es kulturis nawilia da damaxasiaTebelia<br />

adamianTa garkveuli jgufisaTvis. is icvleba<br />

kulturis cvlilebasTan erTad da SesaZlebelia<br />

iyos msgavsi sxvadasxva kulturaSi an saerTod universaluri.<br />

daavadebis Teorias ver gaigeb Tu ar ici<br />

sazogadoebis kulturuli orientacia da socialuri<br />

struqtura. medicina aris adaptaciis gamoxatuleba,<br />

garemosTan Seguebis gamovlineba, is zogadsakacobrio<br />

movlenaa. mokled rom vTqvaT, samedicino anTro-<br />

pologia Seiswavlis daavadebasTan brZolis da garemo<br />

pirobebTan Seguebis process (Culture… 1977, gv. 1).<br />

daavadeba warmoadgens ara mxolod biologiur,<br />

aramed sociokulturul fenomens. aqedan gamomdinare<br />

adamianis janmrTeloba, daavadeba da mkurnaloba<br />

ganxilul unda iqnes ara mxolod biologiur<br />

aramed sociokulturul konteqstSi, rasac samedicino<br />

<strong>anTropologia</strong> iTvaliswinebs da tradiciul<br />

praqtikasa da samedicino TeoriasTan erTad, tradiciuli<br />

medicinis sociokulturul aspeqtebsac ganixilavs.<br />

mag. daavadebaTa rols kacobriobis istoria-<br />

Si, daavadebis faqtors adamianis garemosTan adaptaciis<br />

procesSi, xalxuri mkurnalebis rols am Tu im<br />

sazogadoebaSi, daavadebas rogorc sanqcias da sxv.<br />

samedicino anTopologia Teoriul doneze, ro-


gorc aRvniSneT, ganixileba rogorc kulturuli<br />

anTropologiis erT-erTi dargi, amitom aq gamoyenebulia<br />

yvela is kvlevis meTodi, romelsac mecnierebis<br />

am dargis mkvlevarebi iyeneben - evoluciuri,<br />

funqcionaluri, struqturalisturi...<br />

XX saukunis 20-iani wlebis bolos cnobilma<br />

ingliselma anTropologma, eqimma da fsiqologma v.<br />

riversma Camoayaliba samedicino anTropologiis koncefcia<br />

da Seqmna naSromi - medicina, magia, religia.<br />

1950-iani wlebidan medikosebma da medicinis<br />

istorikosebma Seqmnes ramdenime naSromi samedicino<br />

anTropologiis midgomiT, maT Soris gamoirCeva h. sigeristis<br />

- medicinis istoria, sadac primitiuli medicinis<br />

sakiTxebia ganxiluli (Sigerist, 1951, gv. 105).<br />

1950-ian wlebSi talkot parsonsis naSromebis<br />

Semdeg Camoyalibda samedicino sociologia, romelic<br />

medicinas ganixilavs rogorc socialur instituts,<br />

daavadebasa da janmrTelobas ki rogorc socialur<br />

fenomens. sociologTa interesis centrSi<br />

dadga iseTi problemebi, rogoricaa - pacientisa da<br />

eqimis urTierToba, ufleba-movaleobebi, socialuri<br />

solidaroba avadmyofisadmi da sxv.<br />

1960 wels isev medikosebis, kerZod, fsiqiatr<br />

ari kievis mier gamoica naSromi - magia, rwmena da<br />

gankurneba, romelic metad sainteresoa samedicino<br />

anTropologebisaTvis.<br />

1970-iani wlebidan samedicino <strong>anTropologia</strong><br />

Camoyalibda rogorc calke samecniero disciplina.<br />

am dargSi saintereso naSromebi Seqmnes mecnierebma:<br />

velinma, fosterma, alandma, parsonsma, akernaxtma...<br />

samedicino <strong>anTropologia</strong>Si ucxoeTSi dResac<br />

warmatebiT grZeldeba muSaoba da mraval mniSvnelovan<br />

gamokvlevebTan erTad Seqmnilia samedicino anTropologiis<br />

ara erTi kvlevis centri Tu sazogadoeba.<br />

samedicino <strong>anTropologia</strong>, rogorc saswavlo<br />

kursi ikiTxeba amerikul samedicino skolebSi, universitetebis<br />

im fakultetebze, sadac swavloben<br />

261


kulturul (socio-kulturul) <strong>anTropologia</strong>s.<br />

inglisur-amerikul skolebSi samedicino <strong>anTropologia</strong><br />

gaxda samedicino sistemebis codnis kompleqsi,<br />

romelic arsebobda da arsebobs sxvadasxva<br />

sazogadoebebSi, swavlobs mkurnalobis formebsa da<br />

tradiciebs, avadmyofis daxmarebis meTodebs, samedicino<br />

praqtikas kulturul konteqstSi, samedicino<br />

codnis warmoSobas sxvadasxva sociokulturuli<br />

aspeqtebiT da a.S. rac afarToebs codnis sferos samedicino<br />

<strong>anTropologia</strong>Si da rac mTavaria realur<br />

safuZvels uqmnis samedicino tradiciebis gamoyenebis<br />

perspeqtivas praqtikaSi.<br />

ruseTSi muSaoba samedicino <strong>anTropologia</strong>Si,<br />

rogorc socialuri anTropologiis dargSi didi xani<br />

ar aris rac daiwyo. adre sabWoTa kavSirSi samedicino<br />

<strong>anTropologia</strong> ganixileboda sxva mniSvnelobiT<br />

da SinaarsiT. 1990-ian wlebSi mecnierebma TavianT<br />

naSromebSi warmoaCines samedicino <strong>anTropologia</strong><br />

rogorc gansakuTrebuli mimarTuleba fizikuri<br />

(biologiuri) anTropologiisa. cnobilia, rom sabWo-<br />

Ta <strong>mecniereba</strong> <strong>anTropologia</strong>s aigivebda mxolod fizikur<br />

(biologiur) <strong>anTropologia</strong>sTan. is viTardeboda<br />

sxva saxeliT da sxva moculobiT (Михель, gv. 1).<br />

didma interesma samedicino anTropologiisadmi<br />

Tanamedrove ruseTSi, SesaZlebeli gaxada momxdariyo<br />

reorganizacia am sferoSi. samamulo eTnograf-<br />

Ta tradiciulma interesma mcire xalxebis kulturuli<br />

praqtikis mimarT, xalxuri medicinis praqtikas-<br />

Tan SeTavsebiT Seqmna pirobebi samecniero msjelobisa<br />

tradiciuli sazogadoebebis samedicino praqtikis<br />

problemebze. amasTan erTad ki azrTa gacvla sociologiasa<br />

da eTnologias Soris saSualebas iZleva<br />

daiwyos laparaki janmrTelobis Sesaxeb urbanistul<br />

pirobebSi arsebul socialur jgufebSi.<br />

es gamokvlevebi marTlac saWiroa da aucilebeli<br />

praqtikuli TvalsazrisiT. samedicino anTropologiis<br />

codnis sfero kidev ufro gafarTovdeba<br />

262


ara marto socialuri, aramed kulturuli gagebiTac.<br />

samedicino anTropologiis swavleba Zalian<br />

aqtualuria Tanamedrove polieTnikuri sazogadoebebisaTvis,<br />

romelTa warmomadgenelnic xSirad miekuTvnebian<br />

sxvadasxva sazogadoebas, Tavisi zogjer<br />

Zalian specifikuri SexedulebebiT janmrTelobasa<br />

da avadmyofobaze, sxeulze, sulze, imaze Tu ras<br />

niSnavs umkurnalo da daexmaro avadmyofs da a.S. samedicino<br />

anTropologiis codna mniSvnelovania<br />

anTropologebisaTvis, romelnic specialurad ikvleven<br />

sxvadasxva xalxis da socialuri jgufis kulturul<br />

praqtikas aseve eqimTaTvis, romelTac praqtikis<br />

dros saqme aqvT adamianebTan gansxvavebuli SexedulebiTa<br />

da principebiT.<br />

amerikaSi, inglissa TuU ruseTSi ver moxerxda<br />

erTi da igive samedicino standartebis Camoyalibeba<br />

mosaxleobaSi sameidicno anTropologiis mkvlevarTa<br />

azriT, es gansxvaveba gamowveuli iyo sxvadasxva sazogadoebebis<br />

damokidebulebiT daavadebebis mimarT,<br />

maTi gansxvaveuli samedicino azrovnebisa da praqtikis<br />

gamo. samedicino anTropologiis codna sasurvelia<br />

sazogadoebis yvela im wevrisaTvis, romelsac<br />

Sexeba uxdeba adamianis janmrTelobasTan, gansakuTrebiT<br />

medikosebisaTvis.<br />

anTropologTaTvis medicina aris samedicino<br />

dawesebulebaTa sistema, sadac gvxvdebian eqimebi da<br />

pacientebi, es aris gansakuTrebul sazogadoebaTa<br />

samyaro, Tavisi kulturiT, ritualebiT, qcevaTa<br />

formebiT da sxv.<br />

samedicino anTropologiis ganviTareba amJamad<br />

xdeba kvlevis axali midgomiTa da gamovlinebebiT,<br />

rogoricaa - daavadeba, janmrTeloba, mkurnaloba,<br />

wamali, sxeuli, sqesi, ganaTleba...<br />

samedicino anTropologiis terminologia Seswavlis<br />

stadiaSia. iseve rogorc yvela anTropologiuri<br />

disciplina, samedicino anTropologiis ena ar<br />

daiyvaneba zust terminebamde, magram gamomdinareobs<br />

263


praqtikuli saWiroebidan. samedicino anTropologiis<br />

ZiriTadi Sexedulebebi daiyvaneba iqamde, rom yovelgvari<br />

samedicino praqtika warmoadgens gansakuTrebul<br />

kulturul movlenas da es aris misi ZiriTadi<br />

da mTavari kredo (Михель, gv. 4).<br />

Tanamedrove anTropologebma TavianT Tematika-<br />

Si Seitanes biomedicinis axali teqnologiebis ganvi-<br />

TarebasTan dakavSirebuli ideebi da meTodebi. amas-<br />

Tan erTad axali simZlavriT dadga sakiTxi sikvdilis,<br />

avadmyofobisa, adamianis sxeulis aRqmisa.<br />

samedicino <strong>anTropologia</strong>, rogorc codnis<br />

sistema moicavs mTel rig tradiciulad sakamaTo<br />

problemebs, rac saSualebas iZleva gamoiyos masSi<br />

mTeli rigi sakiTxebisa. upirveles yovlisa, samedicino<br />

<strong>anTropologia</strong> Seiswavlis medicinis calkeul<br />

dargebs da TiToeuli maTgani warmodgenilia sxvadasxva<br />

sazogadoebis samedicino sistemebSi. garda<br />

amisa, es dargi ikvlevs janmrTelobis problemebs<br />

adamianTa sxvadasxva sazogadoebaSi. mxedvelobaSia<br />

miRebuli iseTi sakiTxebi, rogoricaa – daavadeba,<br />

ekologia, adaminTa qceva, reproduqciis problemebi,<br />

stresi, narkotikebis moxmareba, epidemiebi...<br />

XIX saukunis da XX saukunis dasawyisis qarTveli<br />

sazogado moRvaweebi Tu mecnierebi did yurad-<br />

Rebas iCendnen qarTuli tradiciuli medicinis mimarT.<br />

am mxriv gansakuTrebiT aRsaniSnavia il. alxaziSvilis,<br />

sp. virsalaZis, a. iaSvilis, b. niJaraZis, z.<br />

WiWinaZis, al. xaxanaSvilisa da sxvaTa Rvawli. didi<br />

damsaxureba muZRviT tradiciuli medicinis kvlevis<br />

saqmeSi kavkasiis saimperatoro samedicino sazogadoebis<br />

wevrebs: i. minkeviCs, i. pantiuxovs, i. Sablovskis,<br />

a. Surigins... maTi yuradRebis centrSi kavkasiisa, da<br />

kerZod, saqarTvelos medikur-topografiuli, samxareo<br />

paTologiis dadgena iyo. amasTanave, ama Tu im<br />

kuTxis klimatur-balneologiuri resursebis gamovlena,<br />

bunebrivi samkurnalo arsenalisa da mosaxleobis<br />

samedicino tradiciebis kvleva. maT TavianT na-<br />

264


SromebSi yuradReba miaqcies iseT sakiTxebs rogoric<br />

aris daavadebaTa etiologia, sneulebaTa gavrcelebis<br />

geografia da profesiuli daavadebani.<br />

XX saukunis 30-ian wlebSi da momdevno period-<br />

Si qarTuli xalxuri medicinis Seswavlis saqmeSi<br />

mniSvnelovani wvlili Seitanes qarTvelma eqimebma:<br />

upirveles yovlisa l. kotetiSvilma, a. gelaSvilma,<br />

m. saakaSvilma, g. TedoraZem, m. Sengeliam, b. raWveli-<br />

Svilma, p. firfilaSvilma da sxvebma. istorikosebma<br />

da eTnografebma: s. makalaTiam, T. saxokiam... maT TavianT<br />

naSromebSi yuradReba miaqcies iseT sakiTxebs<br />

rogoric aris daavadebaTa etiologia, sneulebaTa<br />

gavrcelebis geografia, profesiuli daavadebani da<br />

sxv. rac swored samedicino anTropologiis kvlevis<br />

sakiTxebs warmoadgens.<br />

gansakuTrebiT unda aRiniSnos g. Citaiasa da v.<br />

bardaveliZis Rvawlis Sesaxeb. g. Citaiam v. bardaveliZesTan<br />

erTad, safuZveli Cauyara xalxur medicinasTan<br />

dakavSirebuli unikaluri eTnografiuli masalis<br />

daunjebas. maT mier SerCeuli maRali klasis<br />

korespondentebis (m. da n. baliaurebi, d. margiani,<br />

al. daviTiani, l. daviTuliani, g. lomTaTiZe. g. zedgeniZe...)<br />

mier mopovebul iqna unikaluri savele masala<br />

saq-arTvelos sxvadasxva kuTxidan – xevsureTidan,<br />

svaneTidan, raWidan, guriidan, samcxe-javaxeTidan...<br />

sayuradReboa is faqti, rom v. berdaveliZem<br />

xalxuri medicinis eTnologiuri kvlevis mniSvnelovani<br />

perspeqtiva dasaxa, rac garkveulwilad Tanamedrove<br />

samedicino anTropologiuri kvlevis mimarTulebis<br />

analogiuri iyo. magram Tavisi interesebidan<br />

gamomdinare v. bardaveliZe xalxuri medicinis sakiTxebs<br />

ZiriTadad religiur konteqstSi ganixilavs. am<br />

mxriv metad sayuradReboa mis cnobil wignSi – Древнейшие<br />

религиозные верования и графическое обрядовое искусство<br />

грузинских племен is nawili, romelic bavSvTa infeqciur<br />

sneulebebs exeba. aq igi farTod mimoixi-<br />

265


lavs aRniSnul daavadebaTa istorias da im wes-Cveulebebs<br />

romelic maT ukavSirdebaT (Бардавелидзе, gv. 83-<br />

91).<br />

1980-ian wlebSi istoriisa da eTnologiis institutis<br />

sulieri kulturis eTnologiuri kvlevis ganyofilebasTan<br />

Seiqmna xalxuri medicinis eTnologiuri<br />

Seswavlis jgufi. jgufis muSaobas swored is<br />

principebi edo safuZvlad, rasac dRes samedicino<br />

<strong>anTropologia</strong> iTvaliswinebs. mecnierulad damuSavda<br />

– tradiciuli qarTuli samedicino kultura (mindaZe,<br />

2000), sadac qarTveli xalxis tradiciuli samedicino<br />

memkvidreoba sociokulturul konteqstSia<br />

ganxiluli, aseve saqarTvelos regionebis tradiciuli<br />

samedicino sistemebi: aRmosavleT saqarTvelos<br />

mTianeTis (mindaZe, 1981), svaneTis (burduli, 1990), samcxe-javaxeTis<br />

(CirgaZe, 2003), imereTis (nebieriZe,<br />

2006), kaxeTis tradiciuli medicinis sakiTxebi (mindaZe,<br />

CirgaZe, 2005). zemoaRniSnul monografiebTan er-<br />

Tad gamoqveynebulia mravali statia tradiciuli medicinis<br />

sxvadasxva sakiTxze.<br />

aRniSnul naSromebSi Seswavlilia da warmoCenilia<br />

saqarTvelos mosaxleobis samedicino azrovneba<br />

da samkurnalo tradiciebi, maTi biologiuri da<br />

kulturuli Rirebulebebis gaTvaliswinebiT. gamovlenilia<br />

saxalxo mkurnalTa socialuri statusi da<br />

roli, maTi funqcia saqarTvelos sxvadasxva regionis<br />

mosax-leobaSi. aseTi kvleva xels uwyobs qarTveli<br />

xalxis yofis, sulieri kulturis mniSvnelovani<br />

mxaris gaSuqebasa da am kulturuli wris gansazRvras,<br />

romelSic SeiZleba Camoyalibebuliyo qar-<br />

Tuli tradiciuli samedicino codna.<br />

amgvarad, samedicino anTropologiuri kvleva<br />

saqarTveloSi vfiqrobT dasavleTis mecnierebis Tanadroulad<br />

daiwyo, Tumca es kvleva samedicino<br />

anTropologiis saxeliT ar moixsenieboda, sabWoTa<br />

qveynis maSindeli koniunqturis gamo.<br />

266


gamoyenebuli literatura:<br />

1. Бардавелидзе В.В., Древнейшие религиозные верования и<br />

графическое обрядовое искусство грузинских племен,<br />

ТБ., 1957<br />

2. burduli m., xalxuri medicina dasavleT saqarTveloSi<br />

(svaneTis eTnografiuli masalis<br />

mixedviT), (sakandidato disertacia), Tb., 1990<br />

3. qarTuli xalxuri medicina, (aRmosavleT saqarTvelos<br />

mTielTa eTnografiulis masalebis<br />

mixedviT), Tb., 1981<br />

4. mindaZe n., qarTuli xalxuri samedicino kultura,<br />

(sadoqtoro disertacia), Tb., 2000<br />

5. mindaZe n., CirgaZe n., qarTuli xalxuri samedicino<br />

tradiciebi, kaxeTi, I, Tb., 2005<br />

6. Михель Д.В., Медицинская Антропология, (kompiuteruli<br />

versia)<br />

7. nebieriZe l., pediatriis xalxuri tradiciebi<br />

saqarTveloSi (imereTis eTnografiuli masalebis<br />

mixedviT), (sakandidato disertacia), Tb.,<br />

2006<br />

8. Culture, Disease and Healing; Studies in Medical<br />

Anthropology, London, 1977<br />

9. Sigerist Henry E., A History Of Medicine, Oxford University,<br />

1951<br />

10. CirgaZe n., mkurnalobis xalxuri tradiciebi<br />

samcxe-javaxeTSi (eTnografiuli masalis mixedviT),<br />

(sakandidato disertacia), Tb., 2003<br />

267


Nino Chirgadze, Lela Nebieridze<br />

Medical Anthropology and<br />

Georgian Ethnological School<br />

One of the important trends of modern anthropology, medical<br />

anthropology, studies means of struggle against diseases and the<br />

process of accommodation with the conditions of human environment<br />

(with the view of health), medical theory and practice, both natural<br />

and religion ideas about etiology of diseases and traditions of<br />

medical treatment.<br />

A disease is not only a biological phenomenon, but it is also a<br />

socio-cultural one. Therefore human health, disease and its therapy<br />

should be considered not only in the biological context but in sociocultural<br />

one too.<br />

Medical anthropology, as such, took origin as a separate<br />

268


scientific discipline in the 1970s’. Work in medical anthropology is<br />

still carried out successfully in foreign countries and many scientific<br />

centers and societies have been created which lead activity in medical<br />

anthropology.<br />

Study of folk medical traditions in Georgia was started at the<br />

end of the 19 th and the beginning of the 20 th century.<br />

In the 30s’ of the 20 th century V. Bardavelidze outlined<br />

significant prospects of ethnological study of folk medicine, which<br />

took into consideration the principles of study of medical<br />

anthropology.<br />

In the 1980s’ a group was created at the Department of<br />

Ethnologic Study of Spiritual Culture of the Institute of History and<br />

Ethnology, which had to study folk medicine ethnologically.<br />

Ethnologists studying folk medicine deal not only with folk<br />

traditions of medical treatment but also with medical mentality of<br />

population of Georgia and therapeutic practice considering its sociocultural<br />

values.<br />

Thus, we can suppose that medical anthropologic study in<br />

Georgia was started in parallel with western medicine, although this<br />

study was not known under the name of medical anthropology due to<br />

the conjuncture of soviet state of that period.<br />

Sinaarsi<br />

nino abakelia<br />

kulturuli <strong>anTropologia</strong> (amerikuli tradicia)<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7<br />

nino Ciqovani<br />

<strong>anTropologia</strong>, kulturuli <strong>anTropologia</strong>, kulturis<br />

mecnierebebi: problemebi da perspeqtivebi . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22<br />

nugzar mgelaZe, vaxtang SamilaZe<br />

sociokulturuli anTropologiis sagnobrivi prob-<br />

269


lemebi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38<br />

manana SilakaZe<br />

“eTnologiis krizisi“ . . . . . . . . . . . . . . . . 49<br />

nino mindaZe<br />

qristianuli <strong>anTropologia</strong> da qarTveli xalxis<br />

Sexedulebebi adamianis Sesaxeb . . . . . . . . . 62<br />

rozeta gujejiani<br />

mentalobis kvlevis problema da qarTuli eTnologia<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84<br />

qeTevan xuciSvili<br />

eTnologiuri kvlevebis Tanamedrove tendenciebi .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94<br />

mixeil mindaZe<br />

eTnografia skolaSi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103<br />

nodar SoSitaSvili, jimSer Cxvimiani, irakli baqraZe<br />

eTnografiuli muzeumi da saganmanaTleblo saqmianobis<br />

Taviseburebebi . . . . . . . . . . . . . . . . 108<br />

roland TofCiSvili<br />

eTnologiis swavlebis koncefcia . . . . . . . . . . 122<br />

maia qvriviSvili, ivane wereTeli<br />

<strong>anTropologia</strong> da sxva mecnierebebi . . . . . . . . 142<br />

qeTevan kakitelaSvili<br />

kulturis <strong>anTropologia</strong> da istoria: gadakveTis<br />

momenti . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149<br />

elene gogiaSvili<br />

folkloristikis meTodebis mniSvnelobisaTvis<br />

interdisciplinuri kvlevebis sferoSi . . . 155<br />

TinaTin RuduSauri<br />

kulturis sivrcobrivi gavrcelebis Teoria an-<br />

270


TropologiaSi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162<br />

lavrenti janiaSvili<br />

nacionaluri politikis koncefcia da meTodologiuri<br />

inovacia rusul eTnologiaSi . . . . 177<br />

murman gorgoSaZe, manuCar loria, levan jayeli<br />

iuridiuli anTropologiis sagnis sakiTxisaTvis .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 188<br />

pirimze rurua, Tamila lomTaTiZe<br />

sulieri kulturis kvleva: stereotipebi da ganvi-<br />

Tarebis perspeqtivebi (aWaris magaliTze) . . 196<br />

xaTuna ioseliani<br />

qarTuli eTnologiuri skola . . . . . . . . . . . . 208<br />

giorgi gociriZe<br />

praqtikuli eTnologiis amocanebi saqarTveloSi .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 217<br />

malxaz Toria<br />

drois aRqma: kultur-anTropologiuri xedva . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 226<br />

soso WanturiSvili<br />

<strong>anTropologia</strong> - <strong>momavlis</strong> <strong>mecniereba</strong>! . . . . . . . 233<br />

nino RambaSiZe<br />

eTnologia da analitikuri fsiqologia . . . . . 243<br />

Tea qamuSaZe<br />

ekonomikuri anTropologiis ZiriTadi mimarTulebebi<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 253<br />

nino CirgaZe, lela nebieriZe<br />

samedicino <strong>anTropologia</strong> da qarTuli eTnologiuri<br />

skola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 260<br />

271


Contents<br />

Nino Abakelia<br />

Cultural Anthropology (American Tradition) . . . . . . . .7<br />

Nino Chikovani<br />

Anthropology, Cultural Anthropology, Cultural Studies: Problems<br />

and Perspectives . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22<br />

Nugzar Mgeladze, Vakhtang Shamiladze<br />

Problems of Social-Cultural Anthropology as a Course . . . 38<br />

Manana Shilakadze<br />

“Crisis of ethnology” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48<br />

Nino Mindadze<br />

Christian Antropology and the Georgian Peoples Views of Man . .<br />

272


. . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62<br />

Rozeta Gujejiani<br />

Study of mentality and the Georgian ethnology . . . . . . 84<br />

Ketevan Khutsishvili<br />

Contemporary tendencies in development of ethnological studies<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . … . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94<br />

Michael Mindadze<br />

Ethnography in the School . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103<br />

Nodar Shoshitashvili, Jimsher Chkhvimiani, Irakli Bakradze<br />

Ethnographical museum and Features of educational activities . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108<br />

Roland Topchishvili<br />

Conception of Teaching Ethnology . . . . . . . . . . . . . . . 122<br />

Maia Kvrivishvili, Ivane Tsereteli<br />

Anthroplogy and other sciences . . . . . . . . . . . . . . . . . 142<br />

Ketevan Kakitelashvili<br />

Cultural Anthropology and History: Crossing Point . . . . . . 149<br />

Elene Gogiashvili<br />

For the Importance of the Methods of Folkloristics in the Field of<br />

the Interdisciplinary Studies . . . . . . . . . . . . . . . . 154<br />

Tinatin Gudushauri<br />

Theory of Culture Spatial Dispersion in Anthropology . . . . 162<br />

Lavrenti Janiashvili<br />

National policy and methodological innivation in Russian<br />

ethnology . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176<br />

Murman Gorgoshadze, Manuchar Loria, Levan Djakeli<br />

273


On the Issue of Legal Anthropology as a Course . . . . . . . 187<br />

Pirimze Rurua, Tamila Lomtatidze<br />

Stereotypes of Spiritual Culture Research and Development<br />

Tendencies (case of Adjara) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195<br />

Khatuna Ioselaini<br />

Georgian Ethnological School . . . . . . . . . . . . . . . . . . 207<br />

George Gotsiridze<br />

Tasks of applied ethnology in Georgia . . . . . . . . . . . . . 216<br />

Malkhaz Toria<br />

Perception of Time from Persepective of Cultural anthropology . . . .<br />

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 225<br />

Soso Chanturishvili<br />

Anthropology – Sicience of the Future! . . . . . . . . . . . . . . 231<br />

Nino Gambashidze<br />

Ethnology and Analytical Psychology . . . . . . . . . . . . . 241<br />

Tea Kamushadze<br />

The General Concepts in Economic Anthropology . . . . . . . 251<br />

Nino Chirgadze, Lela Nebieridze<br />

Medical Anthropology and Georgian Ethnological School . . 258<br />

274

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!