Sociala meddelanden. 1932: 7-12 (pdf) - Statistiska centralbyrån

522 SOCIALA MEDDELANDEN 1932, NR 7
arbeten. Genom detta bidrag får kommunen ersättning för de räntekostnader,
som åsamkas den genom arbetets tidigare utförande; staten å sin sida besparas
de kostnader, som eljest skulle komma att påvila densamma för direkt understöd
åt de arbetslösa eller för dessas mottagande vid statliga reservarbeten.
För kommunernas reservarbeten gälla i tillämpliga delar samma regler som
för statens. Ansökan om statsbidrag för sådant arbete skall, innan arbetet
igångsattes, av kommunen ingivas till arbetslöshetskommissionen. I ansökningen
skall angivas arbetets beskaffenhet och omfattning (medelst ritningar
och kostnadsförslag), planen för dess bedrivande och finansiering, dess betydelse
för orten samt för arbetslösas sysselsättande, den tidpunkt, när det kan
ifrågakomma såsom ordinarie arbete, kommunens ekonomiska ställning m. m.
Godkänner arbetslöshetskommissionen arbetet såsom statskommunalt reservarbete,
fastställer den statsbidragets storlek, antalet arbetare, som där må sysselsättas,
samt den lön, som må tillerkännas arbetarna. Statsbidraget utgår
med högst hälften av det belopp, som utbetalas till de vid företaget sysselsatta
arbetarna, och får för varje arbetare och arbetsdag icke överstiga hälften av
den för statliga reservarbeten i orten fastställda lönen; statsbidraget får i intet
fall uppgå till mer än 3 kronor per arbetare och arbetsdag. Kommuner med
stor arbetslöshet och svag ekonomi kunna dock av regeringen tillerkännas
högre statsbidrag an 50 % av den fastställda reservarbetslönen.
Då arbetsföretagen äro förlagda till arbetarnas hemort, och dessa sålunda
kunna bo i sina hem, erhålla de i allmänhet inga särskilda förmåner utöver
dem, som förekomma vid arbeten på den öppna arbetsmarknaden.
De arbetsföretag, som vanligast utföras såsom statskommunala reservarbeten,
äro i stadssamhällen: planeringar samt väg-, gatu- och vattenledningsanläggningar
å icke stadsplanelagda områden; i landskommuner: väg- och grundförbättringsarbeten,
ordnandet av kyrkogårdar och andra offentliga platser.
Vid mitten av mars 1932 pågingo inom 110 kommuner statskommunala reservarbeten,
kostnadsberäknade till 6 550 000 kronor, vari arbetslöner beräknas
ingå med 4 740 000 kronor. Statsbidragets andel i lönerna växlar för olika,
kommuner mellan 30 och 90 %.
Andra speciella arbetsföretag.
I budgeten för de senaste åren har upptagits ett anslag för anordnande av
s. k. beredskapsarbeten. Dessa medel äro ställda till regeringens förfogande för
att i orter, där arbetslösheten är stor, bereda arbetstillfällen vid offentliga arbetsföretag.
Då de utföras på den öppna arbetsmarknaden, stå de öppna för
arbetssökande i allmänhet, dock med visst företräde för arbetslösa, som lämpa
sig för arbetet. I mars 1932 voro anvisade medel till utförande av 62 beredskapsarbeten,
kostnadsberäknade till 2 580 000 kronor.
När viss näring eller visst företag, som ägt avgörande betydelse för en orts
befolkning, råkat i ett ekonomiskt läge, som framkallat svår arbetslöshet, har
vidare undantagsvis förekommit, att staten (samt några kommuner) genom
särskilt ingripande sökt undanröja arbetslösheten. Såsom exempel på sådan