KAD - Landstinget Gävleborg

Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) 

Dokument ID: 09-39373 Fastställandedatum: 2012-05-02 

Revisionsnr: 1 Giltigt t.o.m.: 2013-05-02 

Upprättare: Birgitta E Dahlgren Fastställare: Helena Björkman 

Kateter, (KAD) kvarliggande, insättande och 

handhavande enligt Ren metod - 

Länsgemensam rutin för Hälso- och Sjukvård 

Innehåll 

1. Syfte och omfattning.......................................................................... 1 

2. Allmänt............................................................................................... 2 

3. Ansvar och roller................................................................................ 2 

3.1. Ansvarig verksamhetschef ........................................................ 2 

3.2. Avdelningsläkare/Patientansvarig läkare................................... 2 

3.3. Vårdenhetschef ......................................................................... 2 

3.4. Sjuksköterska............................................................................ 2 

3.5. Undersköterska ......................................................................... 2 

4. Beskrivning ........................................................................................ 3 

4.1. Innan katetersättning................................................................. 3 

4.2. Kateterval .................................................................................. 3 

4.3. Förberedelse inför insättande av KAD....................................... 3 

4.4. Hygien ....................................................................................... 3 

4.5. Arbetsbeskrivning – Ren metod ................................................ 4 

4.5.1. Utrustning.................................................................................. 4 

4.5.2. Gör så här – gemensamt manligt/kvinnligt ................................ 4 

4.5.3. Gör så här - manlig patient........................................................ 4 

4.5.4. Kvinnlig patient.......................................................................... 5 

4.5.5. Tips vid problem........................................................................ 5 

4.6. Fixering av KAD ........................................................................ 5 

4.7. Byte av urinpåsar ...................................................................... 5 

4.8. Blåsträning ................................................................................ 6 

4.9. Blåssköljning ............................................................................. 6 

4.10. Kateterdragning......................................................................... 6 

4.11. Utskrivning med kateter............................................................. 6 

4.12. Komplikationer .......................................................................... 6 

4.12.1. Infektion..................................................................................... 6 

4.12.2. Kateterstopp.............................................................................. 7 

4.12.3. Blåskramper .............................................................................. 7 

4.12.4. Hematuri.................................................................................... 7 

4.12.5. Läckage och trängningar........................................................... 7 

4.13. Dokumentation .......................................................................... 7 

4.14. Avvikelser.................................................................................. 8 

5. Referenser......................................................................................... 8 

6. Dokumentinformation......................................................................... 8 

1. Syfte och omfattning 

Detta dokument anger en rutin som ska styra och säkerställa hanteringen av 

kvarliggande kateter (KAD) och därmed förebygga och minimera risken för 

Utskriftsdatum: 2012-05-08

Rutin 2(8) 

Dokumentnamn: Kateter, (KAD) kvarliggande, insättande och handhavande enligt Ren metod - 


Dokument ID: 09-39373 Giltigt t.o.m.: 2013-05-02 

Revisionsnr: 1 

komplikationer. Rutinen skall och vara känd och följas av personal inom alla 

hälso – och sjukvårdsverksamheter inom Landstinget Gävleborg samt privata 

vårdgivare med landstingsavtal. 

Rutinen omfattar alla vuxna patienter med undantag för katetersättning på 

operationsavdelning där alla katetrar sätts sterilt. Även barn har egen specifik 

rutin. 

2. Allmänt 

Sedan 2008 driver Sveriges kommuner och Landsting (SKL) en satsning för att 

minska vårdskadorna. Kraven på hälso- och sjukvården har både skärpts och blivit 

tydligare i och med nya Patientsäkerhetslagen från 1/1 2011. 

En av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna (VRI) är VUVI, dvs. 

vårdrelaterade urinvägsinfektioner. KAD är enligt SKL den dominerande orsaken 

till VUVI och därför bör förebyggande åtgärder främst riktas mot att skärpa 

indikationerna för användhet av KAD samt att begränsa behandlingstiden. 

3. Ansvar och roller 

3.1. Ansvarig verksamhetschef 

Ansvarar för att det finns en rutin för katetersättning samt att den implementeras i 

verksamheten. 

3.2. Avdelningsläkare/Patientansvarig läkare 

Inläggning av urinkateter skall ordineras av läkare. Ordinationen som omfattar 

indikation, typ och storlek av kateter samt beräknad liggtid. 

3.3. Vårdenhetschef 

Ansvarar för att rutin om insättning och handhavande av KAD är känd och att 

rutinen följs av vårdteamet kring patienten. Vårdenhetschefen ansvarar även för 

att personalen har tillräckliga kunskaper samt ges möjlighet till utbildning. 

3.4. Sjuksköterska 

Sjuksköterskan har formell kompetens för katetersättning och ansvarar även för 

anpassade tillbehör samt för att nödvändiga kontroller, åtgärder och uppföljningar 

genomförs samt att detta dokumenteras i patientens journal. 

3.5. Undersköterska 

Undersköterska som har formell utbildning får sätta kateter. För att säkerställa 

att all personal har formell kompetens har urologicertifikat/kompetenskort i 

katetersättning införts i samarbete med Kliniskt Tränings Centrum (KTC) och 

utfärdas efter utbildningen. Undersköterskan ansvarar även för at rapportera 

förändringar i vården av patienten i samband med KAD. 


4. Beskrivning 

Rutin 3(8) 





4.1. Indikationer för KAD: 

Urinretention. 

Forcerad diures. 

Intensivvård med urinmätning. 

Inkontinens (undantagsfall). 

I samband med vissa operationer och röntgenundersökningar. 

4.2. Innan katetersättning 

En läkare skall ha bedömt att patientens tillstånd kräver KAD, vilken typ av 

kateter som skall användas samt storlek. 

4.3. Kateterval 

Silikonelastom kateter. 

Vid latexallergi: helsilikon kateter. 

Vid blödning eller mycket grumlig urin, kan grövre kateter än 16 Charriére 

användas. 

Vid sveda eller obehag i urinröret kan en hydrofilbelagd helsilikon kateter 

väljas. 

4.4. Förberedelse inför insättande av KAD 

Informera patienten om syfte, inläggningsförfarande och skötsel av KAD. Muntlig 

och skriftlig information efter patientens behov. Belys också frågeställningar 

kring sex och samlevnad. I samband med inläggandet får patienten en 

informationsbroschyr ex. Bard patientguide, (se 5 Referenser), där även uppgift 

om typ av kateter, storlek, vätskemängd i ballongen samt inneliggande tid ska 

noteras. 

Kontrollera katetern och provkuffa ballongen. 

4.5. Hygien 

Noggrann handhygien. 

Använd ren rock eller förkläde. 

Arbeta alltid höggradigt rent vid hantering av KAD, det vill säga så det 

höggradigt rena behålls höggradigt rent. 

Informera patienten om betydelsen av en god personlig hygien, på katetern 

kan det finnas sekret som behöver tvättas bort. 

Underkläder bör bytas regelbundet. 


Rutin 4(8) 





4.6. Arbetsbeskrivning – Ren metod 

4.6.1. Utrustning 

Rent underlägg på uppdukningsvagn. 

Rena handskar. 

Pincett. 

Pappersrondskål. 

Lämplig ordinerad steril KAD, 12-14 Charriére. 

Xylocaingel 2 % två stycken 10 ml sprutor alternativt (Instillagel 11-20 ml). 

Glyco-Block 10 ml. 

Tömbar urinpåse med kort eller lång slang. 

Eventuell kateterventil. 

Ordentlig fästanordning för kateterpåse. 

4.6.2. Gör så här – gemensamt manligt/kvinnligt 

Desinficera händerna noggrant med handsprit, sätt på rena handskar. 

Duka upp tillbehör på vagnen. 

Området kring urinröret tvättas med tvål och vatten, även under förhuden på 

män. 

Byt handskar. 

Lägg på ren hålduk eller rent underlägg. 

4.6.3. Gör så här - manlig patient 

1. Bedöva i omgångar med sammanlagt två sprutor Xylocaingel 2 %, alternativt 

(Instillagel 11-20 ml) bedövningen trycks sakta in i urinröret. 

2. Håll upp penis eller sätt en kompress runt penis för att motverka att gelen. 

rinner ut. Vänta 5 minuter så att sfinktrarna slappar av, installera sedan den 

andra sprutan så att gelen kommer hela vägen in i blåsan. 

3. För sedan in hela katetern. 

4. Kontrollera att urin kommer ur katetern, om inte använd sprutan till 

bedövningsgelen och instillera lite luft eller vätska så att passagen i katetern 

blir fri från t.ex. gel som kan sitta i vägen. OBS! Torka först av sprutspetsen 

med lite klorhexidinsprit. 

5. Kuffa med 10 ml Glyco-Block. Vid tillfällig katetersättning kan ballongen 

kuffas med 10 ml luft. 

6. Efter införandet dras förhuden över ollonet, för att hindra uppkomsten av 

parafimosis. 


4.6.4. Kvinnlig patient 

Rutin 5(8) 





Håll isär blygdläpparna med hjälp av en kompress. 

Bedöva med en spruta Xylocaingel 2 %, alternativt (Instillagel 11 ml) 

bedövningen trycks sakta in i urinröret, vänta cirka 5 minuter. 

För sedan in katetern ca 10 cm. 

Kontrollera att urin kommer ur katetern, om inte använd sprutan till 

bedövningsgelen och instillera lite luft eller vätska så att passagen i katetern 

blir fri från t ex. gel som kan sitta i vägen. OBS! Torka först av sprutspetsen 

med lite klorhexidinsprit. 

Kuffa med 10 ml Glyco-Block. Vid tillfällig katetersättning kan ballongen 

kuffas med 10 ml luft. 

4.6.5. Tips vid problem 

Manlig patient: 

Vid svårigheter att få in katetern kan patientens ben böjas och penis hållas 

upp, eventuellt kan kateterspetsen föras rätt med hjälp av ett finger i rectum. 

Man kan även byta till kateter med böjd tipp, så kallad Thiemann–kateter, 

varvid kateterspetsen förs in med böjen uppåt mot buken. Efter införandet dras 

förhuden över ollonet. 

Kvinnlig patient: 

För att hitta urinröret på kvinnor kan hela vulvamynningen behöva fyllas med 

Xylocaingel varvid urinrörsmynningen brukar framstå som genom ett 

förstoringsglas. Om man inte alls kan se kvinnans urinrörsmynning kan 

katetern föras in blint över pekfingret som hålls under urinröret i vagina. 

4.7. Fixering av KAD 

För att förhindra vasovagal reaktion vid kraftig urinretention kan urinen tappas 

ut med kateterpåsen liggande i samma nivå som patienten. 

På sängliggande eller ryggmärgsskadade manliga patienter bör katetern tejpas 

upp mot buken så att uretraböjen under pubisbenet rätas ut. På uppegående 

patienter brukar det vara mest praktiskt att ta ut kateterslangen via något 

byxben på kalsongen. 

Se till att uribagen får en bra upphängningsanordning, benpåse eller 

kardborrband. Även proppad kateter bör fixeras, lämpligen med ett 

kardborrband runt låret. 

4.8. Byte av urinpåsar 

Skapa ett slutet system som minskar infektionsrisken genom att använda 

tömbar urinpåse. 

Dagtid används påse med kort slang, alternativt kateterventil. 

Nattetid används påse med lång slang som kopplas till den befintliga påsen. 

Patientens fysiska och mentala tillstånd får avgöra om påse med kort eller lång 


Rutin 6(8) 





slang ska användas. Kort påse fixerad vid benet är att föredra hos förvirrade 

patienter där lång påse kan medföra risk för fallskada. 

Tömbar påse byts vanligen 1 ggr/ vecka likaså kateterventil. 

4.9. Blåsträning 

Denna syftar till att lyfta blåsväggen från katetern och minska katetercystit samt 

att träna patienten att känna blåsfyllnad. 

4.10. Blåssköljning 

Blåssköljning utförs endast vid behov, t ex, blödning, tendens till slam eller 

konkrement bildning, för att kontrollera att katetern är öppen. 

4.11. Kateterdragning 

När katetern ska tas bort kan patientens förmåga att kissa testas direkt genom att 

fylla upp urinblåsan med ca 300 ml koksalt eller till dess att patienten känner 

måttliga urinträngningar. Dra katetern och jämför mängden vätska som patienten 

kissar ut med den installerade volymen. Om den överstiger 2/3 kan i regel 

patienten lämnas utan ny kateter. Resurinkontroll ska alltid ske efter1-2 dagar hos 

patient som haft kateter länge eller haft stor resurinmängd. 

4.12. Utskrivning med kateter 

Försäkra dig om att patienten kan: 

Tömma urinpåse. 

Byta urinpåse. 

Hantera eventuell kateterventil. 

Rengöra katetern. 

Blåsträna. 

Använda upphängningsanordningar. 

Ge patienten vår skrivna broschyr: ”Kateterråd” (se 5 Referenser). 

Patienten ska vara informerad om att dricka (ca 2 liter) för att förebygga 

infektioner och igenslammad kateter. Likaså var kateterbyten ska ske och var 

han/hon skall vända sig om problem uppstår. 

Distriktssköterskan kontaktas och får omvårdnadsepikris vid behov. 

Urinpåsar och kateterventiler skrivs ut på hjälpmedelskort av sjuksköterska med 

rätt att förskriva kostnadsfria hjälpmedel 

4.13. Komplikationer 

4.13.1. Infektion 

Behandla endast om patienten har symtomatisk bakterieuri. 


Rutin 7(8) 





Vid antibiotika behandling bör katetern bytas några dygn därefter för att undvika 

att bakterier överlever i biofilmen på katetern. 

4.13.2. Kateterstopp 

Kan bero på grumlig urin, konkrement, knickbildning av katetern eller slangen 

samt obstipation. Kontrollera slang och kateter, överväg blåssköljning eller byte 

av kateter. Behandla eventuell obstipation eller andra orsaker. 

4.13.3. Blåskramper 

Kan uppstå när en kateter läggs in första gången. Smärtan är ofta övergående. 

Eventuellt kan antikolinergika övervägas vid fortsatta blåskramper. 

4.13.4. Hematuri 

Det är relativt vanligt med små mängder blod i urinen. Kan bero på 

urinvägsinfektion, drag i ballongen i blåsbotten eller om patienten behandlas med 

blodförtunnande läkemedel. Blod i urin ska rapporteras till läkare. Vid större 

blödning skall katetern hållas öppen till påse och hematurikateter övervägas. 

4.13.5. Läckage och trängningar 

Läckage av urin bredvid katetern och trängningar kan ha många orsaker. 

Stopp i katetern eller knickad slang. 

Tryck av kuff mot blåsbotten 

Kuff som dragits ned i urinröret 

Obstipation 

Slemhinneatrofi (på kvinnor) 

Överaktiv blåsa 

Liten urinblåsa 

Urinvägsinfektion 

Urinrörsinflammation 

Blåssten 

Gör en systematisk genomgång och kontakta läkare om inte omvårdnadsåtgärder 

avhjälper problemet. 

4.14. Dokumentation 

Dokumenteras enligt VIPS i patientens journal: 

Indikation för katetersättning 

Insättningsdatum 

Katetertyp 

Storlek 

LOT nr (vid eventuell reklamation) 

Vätskemängd i ballongen 


Residualurin 

Rutin 8(8) 





Planerad tid för kateterbyte eller borttagande av KAD 

Patientens upplevelser och iakttagelser 

Eventuella problem som uppstått vid katetersättningen 

4.15. Avvikelser 

Då händelse inträffar vid katetersättning som avviker från författningar, 

föreskrifter, metodbok eller lokala anvisningar skall en avvikelserapport skrivas 

som sedan går till aktuell vårdenhetschef. 

5. Referenser 

Dokument Plats 

Kateterisering av urinblåsa. Handbok för hälso- och Vårdhand 

sjukvård. 

boken 

”Bard patientguide”; kan beställas via Bard Medical tel:042- 

38 60 00 

Katerterråd - Patientbroschyr 

Schönebeck, J Blåskatetern och dess bruk 2003 sid 7-48 

http://www.skl.se/vi_arbetar_med/halsaochvard/patientsaker 

het/riskomraden/urinvagsinfektioner 

6. Dokumentinformation 

Denna rutin är upprättad utifrån en befintlig rutin med samma namn för att kunna 

användas som en Länsgemensam rutin inom Landstinget Gävleborg. Den 

ursprungliga rutinen har arbetats fram av Gunvor Greis, uroterapeut, Eva-Karin 

Molinder, sjuksköterska samt Torsten Sandin, Överläkare/Urolog., Division 

Operation, Kirurgi. 

Granskare för denna rutin: 

Gunvor Greis, OP, Eva-Karin Molinder, OP; Hans Vestling, OP; Maj-Len 

Genberg-Domesjö, PV; 

Fastställare: Helena Björkman OP.

KAD - Landstinget Gävleborg

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?