Work Package 3 LJUD WP 3 LJUD

audiogram), ljudingenjör, tal-tränare. En audionom kan exempelvis bjudas in till
klassrummet för att svara på de frågor angående ljud, hörsel, och hörselskydd som
studenterna kan ha förberett.
För att få eleverna engagerade kring teknisk konstruktion så skulle de få kunna bygga
egna, enklare modeller, av trumhinnan eller stämbanden.
Modul 2
Det finns flera fysikrelaterade moment vid tillverkning och design av olika musikinstrument.
På ett existerande instrument kan du göra justeringar för att på så sätt ändra dess ljud. Det
finns stora skillnader mellan olika gitarrer och man kan låta studenterna undersöka vilka
sorts gitarrer som låter bäst. Hur kan ”bättre” definieras och kan man göra vetenskapliga
mätningar för att ta reda på vilket instrument som är bäst? Hur välstämd är en gitarr, vilken
position är optimal för banden på gitarrhalsen och vad menas med ett instruments
klangfärg? De grundläggande kunskaper som behövs är inbakade i övningarna. I de
öppna undersökningarna kommer studenten att kunna svara på en del av de frågor som
ställdes ovan.
Exempel på hur aktiviteterna i denna modul kan länkas till industrin är bland annat:
2.1. Resonans – Bro- och byggnadskonstruktioner;
2.2. Grundläggande frekvens/grundton; kontrabas – Design av olika instrument;
2.3. Grundläggande frekvens/grundton; gitarr – Design av olika instrument;
2.4. Melde’s experiment – Bro – och byggnadskonstruktioner;.
2.7. Stående vågor i luft, sopransaxofon – skillnader och likheter mellan blåsinstrument:
klarinett, saxofon och oboe.
Modul 3
Den första produkten för taligenkänning kom 1952 och bestod av en anordning som skulle
känna igen talade, enstaka siffror. Det finns många områden för kommersiell användning
av taligenkänning, några exempel är:
Hälso- och sjukvård – för att konvertera röstinspelade sjukrapporter gjorda av läkare
och annan medicinsk personal till textformat, medicinsk analys av röstproblem.
Militären – talidentifieringsprodukter har framgångsrikt använts i stridsflygplan för
kommandon och befallningar för autopiloten, inställning av koordinater, vapensystemen
och kontroll av bildskärmar.
Telefoni – taligenkänning används mest som en del av användargränssnittet och för att
skapa fördefinierade eller anpassade talkommandon.
Forskare har försökt simulera mänskligt tal sedan sent 1700tal då Wolfgang von Kempelen
byggde en ”talande maskin”. Genom den nya teknologin med digitala datorer på 1970talet
ökade också användandet av moderna teach-to-speech system.
Talsyntes är numera ett välanvänt hjälpmedelsredskap. Användningsområden inkluderar
bland annat leverans av de senaste nyheterna, läsapparater för handikappade och
röststyrda system i exempelvis bilar eller smartphones. .
Talsyntestekniker används också inom produktioner inom nöjesindustrin, i form av
animationer och spel.
VI. Lärandevägar
Området Ljud som beskrivs i denna modul utgörs av en serie mindre moduler med
tillhörande aktiviteter. Varje modul kan ta olika riktningar och betoning beroende på
läroplanen och den enskilde lärarens mål. Aktiviteterna kan formuleras i olika
kombinationer för att nå de övergripande lärandemålen tänkt för den modulen. I det här
avsnittet redogör vi dock för ett möjligt upplägg av aktiviteterna.
Page 8 of 37
ESTABLISH