Sveriges språk - vem talar vad och var?
Sveriges språk - vem talar vad och var?
Sveriges språk - vem talar vad och var?
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Med avseende på grundskoleelevers modersmål är framför allt arabiska anmärkningsvärt<br />
genom att ha representerats av färre än tusen individer 1980<br />
till nästan 26 000 under läsåret 2005/06, vilket gör <strong>språk</strong>et till det (efter<br />
svenska) största modersmålet bland grundskoleeleverna. Till skillnad från de<br />
närmaste konkurrenterna visar arabiskans tillväxt inga tecken på avmattning.<br />
För övriga viktigare <strong>språk</strong> redovisas den senaste tidens andelsmässiga<br />
utveckling i nedanstående tabell:<br />
ÖKAR<br />
ÖKAR, MEN PLANAR<br />
UT<br />
MINSKAR<br />
Språk<br />
Arabiska, engelska, franska, kurdiska, romani, ryska, sinitiska<br />
<strong>språk</strong>, somaliska, thailändska, tigrinska, vietnamesiska<br />
Albanska, arameiska, serbokroatiska, turkiska<br />
Danska, finska, grekiska, italienska, norska, polska, portugisiska,<br />
spanska, tyska, ungerska<br />
Sammantaget ger detta intrycket av att inte minst somaliska, arabiska, kurdiska<br />
<strong>och</strong> tigrinska kommer att växa sig starkare under den närmaste framtiden.<br />
Omvänt kan vi förvänta oss en minskning av <strong>talar</strong>kåren för mer traditionella<br />
invandrar<strong>språk</strong> som grekiska, italienska, tyska <strong>och</strong> ungerska, <strong>och</strong> – inte<br />
minst – finska, som förutom att <strong>var</strong>a ett inhemskt minoritets<strong>språk</strong> sedan<br />
länge också <strong>var</strong>it det bäst representerade invandrar<strong>språk</strong>et i landet.<br />
Även om det ännu finns en ansenlig marginal, kommer sannolikt arabiska<br />
(givet att det betraktas som ett <strong>språk</strong>; jfr § 3.2.2) inom en inte oöverskådlig<br />
framtid att ersätta finska som det näst efter svenska vanligaste modersmålet<br />
i Sverige.<br />
4.1.3. Vilka <strong>språk</strong>? – trender på längre sikt<br />
En genomgående trend under de senaste decennierna är att invandrarna<br />
kommer från allt avlägsnare trakter – de blir i allt mindre grad nordbor,<br />
européer <strong>och</strong> nordamerikaner, <strong>och</strong> kommer i större utsträckning från Asien<br />
<strong>och</strong> Afrika. Våra närmaste omgivningar har blivit både alltmer fredliga <strong>och</strong><br />
ekonomiskt välmående, samtidigt som världen blir allt mindre, <strong>och</strong> det finns<br />
ingen uppenbar anledning till att denna utveckling inte skulle fortsätta.<br />
SCB:s befolkningsframskrivningar ger visserligen uppskattningar inte bara<br />
av invandringens volym, utan i någon mån även av ursprungsländerna.<br />
Dock delas världen utanför Norden <strong>och</strong> EU in i tre mycket breda grupper<br />
(<strong>var</strong>dera omfattande 37, 96 <strong>och</strong> 40 länder), vilket inte ger någon större vägledning<br />
med avseende på <strong>språk</strong>. Man bekräftar dock mitt antagande att invandringen<br />
i framtiden kommer att härröra från mer avlägsna områden än<br />
<strong>vad</strong> som har <strong>var</strong>it fallet under större delen av efterkrigstiden.<br />
På längre sikt är naturligtvis invandringens geografiska ursprung beroende<br />
av politiska <strong>och</strong> andra utvecklingar som är omöjliga att förutse (före det amerikanska<br />
angreppet på Irak 2003 <strong>var</strong> det nog få som förutspådde att just<br />
detta land skulle få den framskjutna position det har idag bland<br />
bidragsgi<strong>var</strong>e till den svenska befolkningen). Världen blir visserligen allt<br />
fredligare, men i dessa tider talas en hel del om hur eventuella framtida<br />
klimatförändringar skulle kunna generera enorma flyktingströmmar om det<br />
värsta skulle inträffa, genom att översvämningar <strong>och</strong> ökenspridning mer<br />
eller mindre ödelägger hela länder. Inte ens en expert på konfliktforskning<br />
106
Change language