Sveriges språk - vem talar vad och var?

More documents

Recommendations

Info

Några politiska och språkliga gränser i Lappland. De nord-sydliga gränserna är Lappmarksgränsen från 1751 och Odlingsgränsen från 1867, samt det svenska språkets nordgränser 1320 respektive 1788. En bit in från kusten ses 1500-talets språkliga front. Kolonisationen av Lappland. Kartan visar nybyggen anlagda mellan 1650 och 1900, där mörkare färger anger tidigare bosättning. Trots en senare uppstånden gräns mellan finska och svenska i Norrbotten anlades många med tiden svenskspråkiga nybyggen i själva verket av finnar och samer. 20 finska samiska svenska Lingua francor i Lappland under 1800-talets första hälft baserat på samtida skildringar. De vita prickarna återger den fasta bebyggelsen kring år 1800. I det inre av Lappland behärskade alltså även svenska och finska nybyggare samiska vid denna tid. Ett intressant särfall utgörs av malmboomen kring förra sekelskiftet, vilken ledde till att orterna Gällivare och Kiruna byggdes upp i stort sett från noll. I Gällivare växte befolkningen 1890-1900 med 174%. Decenniet därefter stod för den största befolkningstillväxten i Jukkasjärvi församling (nuvarande Kiruna med omland): 278%. Inflyttningen skedde främst från Norrbotten och övriga Norrland, men även från det traditionellt gruvtäta Bergslagen, och gruvstäderna och deras omgivningar förvandlades snabbt till svenskdominerat område. Bara under 1800-talets två sista årtionden ökade andelen svensktalande i nuvarande Gällivare kommun mer än tiofalt, och deras andel steg från mindre än en fjärdedel till mer än tre fjärdedelar. I det som idag ungefärligen motsvarar Kiruna kommun räknades 1880 bara tre dussin svensktalande, vilka utgjorde ungefär en procent av befolkningen. Blott tre decennier senare hade deras antal ökat till nästan 8 000, och deras andel till över 60% (baserat på Tenerz 1962:50).
Invandringen till Malmfälten som den framstår i 1900 års folkräkning. svenska Språkfördelningen i Kiruna 1880-1930. Svenska är gult, finska blått, och samiska lila. 21 finska samiska
Page 3 and 4: RAPPLING 1 Rapporter från Institut
Page 5 and 6: Innehåll Innehåll ...............
Page 7 and 8: Inledande anmärkningar Varför den
Page 9 and 10: 1.1. Inledning Inte sällan beskriv
Page 11 and 12: En stor del av finländarna i Sveri
Page 13 and 14: Förekomsten av språklig kartlägg
Page 15 and 16: Slutligen vill jag fästa läsarens
Page 17 and 18: Inte ens om vi hade perfekt tillgå
Page 19 and 20: vi så skulle kliva av tåget, säg
Page 21 and 22: 1.3. Språksituationen i Sverige i
Page 23 and 24: önskvärd av centralmakten (instä
Page 25: Det svenska språket i Övre Norrla
Page 29 and 30: Del 2: Inhemska språk och officiel
Page 31 and 32: 2.2. Svenska ”dialekter” Ett of
Page 33 and 34: ÄLV- DALSKA: ÖVER- KALIX- MÅL: S
Page 35 and 36: nordsamiska svenska Språksituation
Page 37 and 38: övriga ovansiljansmål älvdalska
Page 39 and 40: likt på att en del individer som i
Page 41 and 42: Språk Ungefärligt antal modersmå
Page 43 and 44: ar som inte behöver göra sig omak
Page 45 and 46: närmare sanningen, eller möjligen
Page 47 and 48: Av intresse i sammanhanget är att
Page 49 and 50: svensk- och finsktalande (detta gä
Page 51 and 52: nom direkt manipulation från stors
Page 53 and 54: minoritetsspråket är det starkast
Page 55 and 56: 2.5. Samiska språk I likhet med ji
Page 57 and 58: högre än för totalbefolkningen (
Page 59 and 60: Vi bör också minnas att en del av
Page 61 and 62: Antal Andel Kiruna 1 449 Arjeplog 8
Page 63 and 64: kan vi se att den för språkbevara
Page 65 and 66: finsktalande i Sverige. Att detta i
Page 67 and 68: gares modersmål. Sålunda listar B
Page 69 and 70: För det andra har jag som nämnt o
Page 71 and 72: i Stockholm och Göteborg, men intr
Page 73 and 74: Efter att ha börjat på allvar eft
Page 75 and 76: År Antal Andel av Sveriges befolkn
Page 77 and 78:
2.7.3. Uppskattning baserad på and
Page 79 and 80:
Befintliga uppskattningar 2 000-6 0
Page 81 and 82:
2.8. Romani Beteckningen romani har
Page 83 and 84:
antal som nämnts är 10 000-18 000
Page 86 and 87:
Del 3: Invandrar- språk och främm
Page 88 and 89:
KATEGORI ANTAS TALA (som modersmål
Page 90 and 91:
av den relevanta befolkningen. Där
Page 92 and 93:
Andel skolbarn med annat hemspråk
Page 94 and 95:
tuation som Botkyrka, dvs. att sven
Page 96 and 97:
3.2. Några större invandrarspråk
Page 98 and 99:
Detta bidrar antagligen till att an
Page 100 and 101:
dock är sannolikt det geografiska
Page 102 and 103:
Antalet talare i Sverige förefalle
Page 104 and 105:
En viss geografisk trend i skolelev
Page 106 and 107:
(31%). Undantaget Frankrike (där m
Page 108 and 109:
En del av den makt som tidigare ut
Page 110 and 111:
4.1. Framtiden I det föregående h
Page 112 and 113:
Med avseende på grundskoleelevers
Page 114 and 115:
Jag förnekar inte att svenska är
Page 116 and 117:
4.2. Checklista över Sveriges spr
Page 118 and 119:
Andel födda i Sverige:__17% Trend:
Page 120 and 121:
Antal i världen:__5 200 000 Huvuds
Page 122 and 123:
Skriftsystem:__inhemskt Typ av spr
Page 124 and 125:
Ursprung för talare i Sverige:__Fi
Page 126 and 127:
Éwé Alternativa benämningar på
Page 128 and 129:
Trend:__stabil Georgiska Alternativ
Page 130 and 131:
aoping, taiwan kejia, tingzhou, ton
Page 132 and 133:
Andel i storstäder:__80% Trend:__s
Page 134 and 135:
Skriftsystem:__latinskt och inhemsk
Page 136 and 137:
Katalanska Alternativa benämningar
Page 138 and 139:
Andel av Sveriges befolkning:__0,02
Page 140 and 141:
Litauiska Alternativa benämningar
Page 142 and 143:
Trend:__stabil Mest anmärkningsvä
Page 144 and 145:
Antal i världen:__47 000 000 Huvud
Page 146 and 147:
Släkt med svenska:__ja Skriftsyste
Page 148 and 149:
Huvudsaklig geografisk hemvist:__Pe
Page 150 and 151:
Ryska Alternativa benämningar på
Page 152 and 153:
Huvudsaklig geografisk hemvist:__Zi
Page 154 and 155:
Trend:__ökar Mest anmärkningsvär
Page 156 and 157:
Mest anmärkningsvärda karaktäris
Page 158 and 159:
Officiellt i något land:__ja Släk
Page 160 and 161:
Antal i världen:__15 800 000 Huvud
Page 162 and 163:
Uzbekiska Alternativa benämningar
Page 164 and 165:
Antal i Sverige:__370 Andel av Sver
Page 166 and 167:
Sveriges språk i storleksordning S
Page 168 and 169:
Degsell, Christer (2006): Teckenspr
Page 170 and 171:
Lundström, Stig (1996): Sverigefin
Page 172:
Winsa, Birger (1996): Från Torneda
show all

Sveriges språk - vem talar vad och var?

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?