Sveriges språk - vem talar vad och var?

samt genom viss invandring från Finland, men antyder likväl ett antal klart
lägre än 30 000 (i hela Sverige) för vilka norrbottensfinska kan betraktas
som det huvudsakliga modersmålet.
Nästan 12 000 finlandsfödda bor i Norrbotten, varav man nog kan anta att
så gott som alla har finska som modersmål45. Runt 4 600 av dessa bodde
dock i andra kommuner än de fem som normalt betraktas som finsktalande
– främst i Kalix och Luleå. Språkligt sett finns det därför ingen anledning att
betrakta dessas språkliga situation som skild från den som gäller för finska
invandrare i Syd- och Mellansverige. Återstår så i de Fem Kommunerna
7 400 finländare, varav mer än hälften i Haparanda. Om vi inte bryr oss om
teknikaliteten att människor födda öster om Torne älv i teorin talar finska
snarare än meänkieli, ska dessa läggas till antalet talare av norrbottensfinska.
För att nu rekapitulera: Om vi utan vidare applicerar 1930 års finskspråkiga
befolkningsandel på dagens norrbottniska befolkning får vi 29 500 personer.
Detta förutsätter dock att inget språkbyte har ägt rum sedan dess, vilket
dock är väldokumenterat. Med tanke på detta är det svårt att se hur siffran
för Norrbotten skulle kunna ligga över 20 000. I gengäld kan vi till dessa lägga
7 400 finlandsfinnar, och kanske komma upp i antal runt 25 000-
30 000.
2.4.2. Norrbottensfinnar i övriga Sverige
Om nu omkring 15 000-20 000 finsktalande bor i det ursprungligen
norrbottensfinska områdena (medräknat inflyttade från Finland kanske 25-
30 000 i de Fem Kommunerna som helhet), hur ser det då ut utanför dessa?
Det brukar ibland hävdas att antalet talare utanför Norrbotten är ungefär
lika stort som (eller möjligen rentav större än) språksamfundet i språkets ursprungsområde
(t.ex. Wande 2001; Winsa 1998:27).
Antagandet är inte orimligt med tanke på den utflyttning som drabbat området
hårt under det senaste dryga halvseklet. Pajala och Övertorneå, de mest
genuint finskspråkiga av de Fem Kommunerna har halverat sin folkmängd
sedan 1950, vilket är snudd på svenskt rekord (endast några andra norrlandskommuner
överträffar dem eller kommer i närheten). Av alla norrbottensfödda
var 2006 en tredjedel bosatta utanför födelselänet, och då ska vi
ändå ha i åtanke att många från de Fem Kommunerna gjort en länsintern
flyttning till andra kommuner, och även flyttat från finskdominerade till
svenskdominerade (t.ex. Kiruna, Gällivare, Malmberget) samhällen inom den
egna hemkommunen.
Utflyttningen från Tornedalen började på allvar efter andra världskriget, och
antog snart enorma proportioner. Huvudsakliga mål för flyttningen var Luleå
samt mellersta och södra Sveriges storstäder. För att få en bild av omfattningen
beslöt jag att studera förekomsten av norrbottensfinska efternamn i
andra delar av Sverige. I 1890 års folkräkning anges som sagt individernas
språkliga tillhörighet. Många finsktalande norrbottningar har där son-namn,
vilket ju är vanligt i hela landet. Andra namn förekommer ymnigt både bland
45 I Sverige som helhet är finlandssvenskar extremt överrepresenterade bland
finländska invandrare (Appelgren 1990:90; Reinans 1996:100). På geografiska grunder
samt med tanke på Norrbottens finskspråkighet är det sannolikt att detta inte
gäller för just Norrbotten. Studien av finlandsfinska och finlandssvenska efternamn i
§ 2.6.4. är förstås vanskligare att genomföra ju mindre område det gör sig om. Den
antyder hur som helst någonting i stil med 7% finlandssvenskar bland finländarna i
Norrbotten (jämfört med 27% i hela Sverige).
42